Smärta i ett internationellt perspektiv (KF)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärta i ett internationellt perspektiv (KF)"

Transkript

1 Smärta i ett internationellt perspektiv (KF) Smärta i ett internationellt perspektiv Omgivningen spelar roll för hur smärtan upplevs. Kontext eller contextual factors på engelska ger signaler om hur smärta kan upplevas om något i omgivningen upplevs som farligt eller allvarligt. Känningar i bröstet upplevs kanske som farligare om vi har nedsatt kondition och precis har gått upp för en trappa. Den sammanlagda informationen styr oss in i en riktning hur vi ska uppleva och tolka smärtan.kontexten kan även minska smärtupplevelsen, det kan vara så för vissa att bara komma in till akutmottagningen kan minska smärtupplevelsen eftersom personen känner sig omhändertagen. Det betryggande att befinna sig i den kontexten minskar smärtupplevelsen. De kontextuella faktorerna lär vi oss genom vår familj och kulturen vi lever i. Det är viktigt att som behandlare även sätta sig in i det för att förstå patienterna (Linton, S). Kulturella faktorer Både kulturella och sociala faktorer avgör och sätter gränser för hur vi reagerar på smärta. Smärtan påverkas av våra relationer till andra människor. Den sociala faktorn kan avgöra både vad som är acceptabelt och vad som är tabu när det gäller vår smärta och hur vi uttrycker den. Kulturen kan bestämma hur vi upplever och pratar om vår smärta. I vissa kulturer ingår riter som är oerhört smärtsamma. Nordamerikanska indianer utför soldansen, en rit. Män binds fast vid en påle och det skärs ett snitt i kroppen där en läderrem träs in, de ska sedan slita sig loss därifrån. Detta är ett eldprov och de utsätter sig frivilligt för den fruktansvärda smärtan. I de flesta kulturer kan smärtan ha en andlig dimension. Smärtan kan då ses som ett straff eller att den orsakas av andliga skäl. I en studie av Maoribefolkningen på Nya Zeeland framkom det att Maorifolket liksom i andra kulturer ser smärtan ur flera perspektiv fysiskt-, psykiskt-, andligt-, samhälleligtoch ur ett familjeperspektiv. Det framkom också att de inte gärna pratar med andra om sin smärta utan ser den som något privat.

2 Maorierna använde också andra ord för att beskriva sin smärta ord som inte finns i standard smärtformulär, djävulen, glädjande, och mörkaste. Forskarna tror att de orden kommer från en i grunden andlig syn på smärta.relationen till sjukvårdgivaren var viktig eftersom smärtan var så privat och en familjeangelägenhet. Relationen till sjukvårdaren skulle byggas upp under lång tid, det var viktigt för att patienten skulle känna ett förtroende för sjukvårdaren. Det är viktigt att vi i vården förstår att det kan finnas sociala och kulturella skillnader tex ett andligt perspektiv för att vi ska kunna förstå patienterna bättre och förstå den situation de befinner sig i (Linton, S). Differences in prescription opioid analgesic availability: comparing minority and white pharmacies across Michigan I en tvärsnittsstudie undersöktes tillgången på opioider på apotek, apotek i Michigan USA valdes ut utifrån vilket området de låg i. Anledningen till att studien gjordes var att det inte finns så mycket skrivet om möjliga barriärer för att minoriteter ska få adekvat smärtbehandling. I en tvärsnittsstudie undersöktes förskrivningen av opioider, cirka hälften av apoteken låg i områden med mer än 70 % beskrivna som minoriteter och cirka hälften i områden med mer än 70 % beskrivna som vita. Tillräckligt god tillgång på opioider beskrevs som att det skulle finnas en långtidsverkande en korttidsverkande och en kombinations opioid tillgänglig. Det visade sig att i minoritetsområden fanns det signifikant färre varianter av opioider jämfört med apotek i vita områden. Det var även signifikant lägre tillgång på varianter av opioider i områden med låg inkomst oavsett om det var apotek i minoritets eller vita områden. Icke privata apotek hade även ett större utbud av opioider jämfört med privata. Slutsatsen var att i Michigan USA är det 52 gånger mindre troligt att få ut rätt opioid på ett apotek som ligger i ett minoritetsområde jämfört med ett område där det bor människor som beskrivs som vita oavsett inkomst. (Green, C, et.al.). Etniska skillnader när det gäller smärtbehandling och empati Så det är svårare för människor med viss etnicitet att få rätt medicin i USA men det finns även andra skillnader i inledningen till studien "Racial Differences in Pain Treatment and empathy in a Canadian sample" finns flera studier beskrivna där det framkommit att patientens etnicitet spelat roll vid valet av smärtbehandling i USA. I dessa studier har det visat sig att icke vita patienter har signifikant högre risk att underbehandlas för sin smärta. Detta trots att afro-amerikaner i USA rapporterar mer smärta.

3 I studien gjord av Kaseweter i Kanada ville man undersöka om tidigare forskning överensstämde när det gäller etnicitet och smärtbehandlingsrekommendationer och empati. Om tidigare upptäckter var generaliserbara i Kanada. I tidigare studier i USA har de som skattat varit vita studenter och vita sjuksköterskor. I den här studien varierade etniciteten hos de som skattade. Femtio studenter (24 män och 26 kvinnor) fick titta på videor 30 sekunders-klipp där i tur och ordning två män och två kvinnor (hälften beskrivna som vita och hälften beskrivna som svarta) visade ansiktsuttryck för smärta. Efter varje video skulle de föreslå hur mycket medicin, sjukgymnastik, massage mot smärta, akupunktur mot smärta de skulle föreslå till patienten på en nio-gradig skala från 1 lika med ingen till 9 väldigt mycket. De fick även skatta sin empati för patienten. De som skattade föreslog signifikant mer smärtbehandling till vita patienter jämfört med svarta patienter. Försökspersonerna skattade även sin empati högre för vita patienter jämfört med svarta. Det här resultatet överensstämmande med resultatet från USA (Kaseweter, K, Drwecki, B, Prkachin, K). Education to identify and combat racial bias in pain treatment I en beskrivande artikel där Drwecki vill öka förståelsen för och motverka diskriminering av vissa minoriteter han skriver att det är lovvärt och görbart att reducera "racial biases" i smärtbehandling. Det är möjligt att göra skillnad. Skillnader i sjukvård beror delvis på omständigheter som hälso och sjukvård inte kan styra över. I områden där det bor mest afro-amerikaner är det mindre troligt att vissa läkemedel finns på apoteken, diskriminering på arbetsmarknad och det gör att tillgång på hälso och sjukvård minskar utifrån hur det fungerar i USA. Men det finns även skillnader som hälso och sjukvård i USA kan styra över. Det gäller beslutsfattande, minoriteter får vänta längre på vård, personer som tillhör minoriteter i USA får inte ekg lika ofta vid bröstsmärtor, det är mindre troligt att de ska komma upp på en väntelista för organtransplantation samt bli utvärderade för detta. Dessa beslut tas i vården. Afro-amerikaner får sämre kvalite på smärtbehandling även fast de har samma försäkring som andra och söker vård på samma inrättning som icke afro-amerikaner. Forskning visar att det förekommer diskriminering även i övriga samhället, i USA inom skolan, i rättssystemet, banker som beviljar lån, inom sport. Det är inte bara ett problem inom hälso och sjukvård i USA. Det är inte så att det bara är några få som har fördomar utan många inom sjukvård i USA har det utan att vara medvetna om det. När afro-amerikanska och europeisk-amerikanska skådespelare simulerade bröstmärtor inför läkare var det mindre troligt att afroamerikaner fick ekg. I ett annat experiment var det 20 till 23 % mindre chans att läkare skulle rekommendera svarta jämfört med vita till en njurtransplantation. Drwecki frågar sig är hälso och sjukvårdspersonal rasister. Författaren menar att de inte är rasister i den

4 meningen att de medvetet vill skada andra. Det handlar om människor som inte medvetet skulle skada andra om de fick möjligheten. Inom socialpsykologi finns det forskare som föreslår hur det ska gå att minska hälso och sjukvårdspersonalens diskriminering av personer från andra etniska grupper. än deras egen. Det handlar om att personer med olika etnicitet samarbetar som likar och därmed utvecklar en förståelse för varann. Går det att reducera diskriminering? Författaren har gjort ett eget experiment. Sjuksköterskestudenter i experimentgruppen blev tillsagda att försöka sätta sig in i hur försökspersonerna känner sig under undersökningen. Det reducerade skillnaden i smärtbehandling för afro-amerikaner med ungeför 50 % jämfört med sjuksköterskorna i kontrollgruppen som inte hade fått samma uppmaning. Det går att minska diskrimineringen. Etniska skillnader i hälso och sjukvård samt i val av smärtbehandling är på riktigt, författarens slutsats. Omedvetna fördomar är allt för vanliga. Det finns en tendens att människor undviker att titta på sina egna fördomar, men det finns bevis inom social vetenskap att fördomar kan minska om de gör det.författaren Drwecki menar att man behöver inte hålla med om allt han skriver men det är viktigt med en förändring (Drwecki, B). Har varit osäker på hur jag ska översätta rase eftersom det inte finns raser när det gäller människor. Har översatt till etnicitet ibland vet inte om det är rätt heller. Minoriteter föväntas man veta vad det är men jag är osäker när det gäller Amerika. Skrivet av Kristina Flynner. Referenser Green, C, Ndao-Brumblay, K, West, B, Washington, T. (2005). Differensces in prescription opioid analgesic availability comparing minority and white pharmacies across Michigan. Journal of pain, 6 (10), Drwecki, B. (2015). Education to identify and combat racial bias in pain treatment. Ama Journal of ethics, 17 (3), Kaseweter, K.,Drwecki, B, Prkachin, K. (2012). Racial differences in pain treatment and emphathy in a Canadian sample.pain research and management,17 (6), Linton, S. (2013). Att förstå patienter med smärta. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur

5

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Smärtdagbok. för genombrottssmärta. till dig som ordinerats Actiq (fentanyl)

Smärtdagbok. för genombrottssmärta. till dig som ordinerats Actiq (fentanyl) Smärtdagbok för genombrottssmärta till dig som ordinerats Actiq (fentanyl) Till dig som använder Actiq Denna smärtdagbok har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till för att skriva ner hur behandlingen

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillstånds-prövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska

Läs mer

Övergripande information om stationen

Övergripande information om stationen Sid 1 (6) Övergripande information om stationen Stationens titel: Case testfall 2 Open Sim Man 62 år med bröstsmärtor. Kursplan som utgör grund för provet: Omvårdnad i glesbygd, klinisk bedömning och akut

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling

Läs mer

Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg

Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg Vi skriver till Dig som vill förbättra Din hälsa, Dina levnadsvanor och Ditt mående. Du inbjuds härmed att delta i en forskningsstudie om ett Hälso- och

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

BOT-avdrag. Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi

BOT-avdrag. Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi BOT-avdrag Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi Billigare att vara sjukskriven än betala för hälsa - det är dags att införa BOT BOT-avdraget är en skattereform på samma sätt som för ROT- och RUT-avdragen.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling

Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:109 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:39 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om att öka andelen patienter som tar sina mediciner Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård

Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är

Läs mer

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN! Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri

Läs mer

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår inom SLL två pilotstudier för att utvärdera och

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Nipaxon 50 mg tabletter noskapin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Använd

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Globala konsumtionstrender för livsmedel. Anna Andersson, AgriFood Economics Centre. Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel?

Globala konsumtionstrender för livsmedel. Anna Andersson, AgriFood Economics Centre. Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel? OMVÄRLD OCH MARKNAD Anna Andersson, AgriFood Economics Centre Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel? Jonas Nordström, AgriFood Economics Centre, Lunds Universitet 1 Fokus på globala konsumtionstrender

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik Allmän omvårdnad Provmoment: Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik 25,5 högskolepoäng Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK08/TEN 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer:

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Debattören: Oljan medicinerade Andreas med två gånger om dagen och den gav effekt. De fysiska och psykiska problemen minskade, han kunde gå

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under

Läs mer

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2.

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2. 31. a. För vilket läkemedel av de som nämndes i föregående fråga har den otillräckliga effekten påverkat dig mest? Om du angett endast ett läkemedel i fråga 30 ange då Läkemedel 1. Om du inte kan bedöma

Läs mer

Hälsa Vad är hälsa? Vad är ohälsa? Vad får dig att må bra? Vad får dig att må dåligt?

Hälsa Vad är hälsa? Vad är ohälsa? Vad får dig att må bra? Vad får dig att må dåligt? Hälsa Vad är hälsa? Vad är ohälsa? Vad får dig att må bra? Vad får dig att må dåligt? Akut sjuk Om någon blir akut sjuk och måste komma till sjukhuset snabbt så ska du ringa 112. Rådgivning Om du eller

Läs mer

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Introduktionsprogrammen a för planen Bitr. rektor är ytterst ansvarig för planen.

Läs mer

Critical Race teori del I

Critical Race teori del I Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Innehåll Vad är god vård? Vad är jämlik vård Jämställd vård vad är det? Genusbias i medicinen Genusperspektiv på vårdkvalitet

Läs mer

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik Region of excellence Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR Sektorsrådet i Pediatrik Mål Västra Götalandsregionen (VGR) ska bedriva den bästa hälso- och sjukvården för barn och unga. Denna hälso-

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET gudbjörg Företagsekonom, organisationsteoretiker Docent I arbetsmiljöteknik Forskning om reformer/förändringar

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8

Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8 Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2018-03-21 Ärendenr SON 2018/69 Version [1.0] Bostad

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Redovisning av hur etikprövning och etiska riktlinjer kan säkerställas vid beslut om forskningsfinansiering

Redovisning av hur etikprövning och etiska riktlinjer kan säkerställas vid beslut om forskningsfinansiering Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation Handläggare: Jan Andersson Landstingsstyrelsens forskningsberedning Dnr,.Lt^,, 2,014,7,QT.^ ~* Redovisning

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. På dina villkor. Med sammanhållen journalföring kan den som vårdar dig se vilken

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp

Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp Pharmacology and Prescription Entitlement for Nurses in Primary Health Care 15 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter

Läs mer

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Förskolan Barnens värld 2012/2013 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Förskolan Barnens värld 2012/2013 Inledning Vår förskola ska vara en plats för glädje, lek och utveckling. Vi ska ge varje barn de bästa möjligheterna

Läs mer

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 När IVO får kännedom om en person som kan misstänkas utgöra en fara för patientsäkerheten öppnar IVO ett tillsynsärende.

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad 2015 09 05 Birgitta Hulter Doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad klinisk sexolog (NACS) SESAM AB För sexuell hälsa och välbefinnande Samlivsmottagning

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer