Positiv särbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positiv särbehandling"

Transkript

1 Ekonomihögskolan 2RV00E Rättsvetenskap, examensarbete Kandidatuppsats 15hp, VT Positiv särbehandling - På grund av kön samt etnicitet Författare: Helena Petersson Handledare: Håkan Hallbäck

2 Abstract With the aim of ensuring equality between men and women and that equality should prevail between different ethnic groups, EU countries can lapse from the principle of equality. That lapse, thereby, give member countries the opportunity to apply positive action. Positive action requires that some specific criteria that come from the EU - case-law are met. These claim that equal or almost equal qualification would be, an objective assessment shall be, a property may not be automatically decisive and that special treatment should be proportionate to the purpose. If these criteria are not fulfilled unlawful discrimination exists. The line between positive action and indirect discrimination is evident in that the criteria for each concept exist, however, these criteria are essentially that they can be perceived as unclear. The regulations in today s Discrimination law allow positive action on the basis of sex in the workplace and in university. Positive action due to ethnicity is considered to be prohibited. The main reason for this difference is mainly due to the ability to categorize people is more difficult regarding ethnicity than gender. This is because no existing classification systems exist, unlike sex, which refers to male and female. This problem is the major cause of that gender and ethnicity have different rules. Earlier also the University constitution permitted that positive action based on sex was applied in university but this was changed in This change should not affect the application of positive action based on sex, because the Discrimination law has a higher legal status. If this change led to a ban, while positive action based on sex in the workplace is allowed the recruitment of underrepresented gender would be affected. Keywords: Positive action, unlawful discrimination, sex, ethnicity.

3 Sammanfattning Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet. Uppfylls inte dessa kriterier anses otillåten diskriminering föreligga. Gränsen mellan positiv särbehandling och indirekt diskriminering är tydlig på så sätt att kriterier för vardera begrepp existerar dock flyter kriterierna till viss del samman och gränsen dem emellan kan uppfattas som oklar. Genom regleringar i dagens Diskrimineringslag tillåts positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet samt i högskolan. Positiv särbehandling på grund av etnicitet anses dock vara förbjudet. Den största orsaken till denna skillnad beror i huvudsak på möjligheten att kunna kategorisera människor är svårare gällande etnicitet än kön. Detta då inget befintligt kategoriseringssystem existerar till skillnad från kön som avser man och kvinna. Denna problematik är den största orsaken till att kön samt etnicitet regleras olika. Tidigare tillät även Högskoleförordningen att positiv särbehandling på grund av kön tillämpades i högskolan vilket dock ändrades år Denna förändring bör inte påverka tillämpningen av positiv särbehandling på grund av kön då Diskrimineringslagen innehar en högre rättslig status. Skulle denna ändring leda till ett förbud samtidigt som positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet är tillåtet borde rekryteringen av det underrepresenterade könet påverkas. Nyckelord: positiv särbehandling, olaglig diskriminering, kön, etnicitet.

4 Förkortningslista AD - Arbetsdomstolen DL - Diskrimineringslag (2008:567) HD Högsta domstolen LOA Lag (1994:260) om offentlig anställning Prop. Proposition PUL - Personuppgiftslagen (1998:204) RF Regeringsformen SOU Sveriges offentliga utredningar

5 Innehåll 1. Inledande kapitel Inledning och syfte Frågeställningar Metod Disposition Avgränsningar Begreppet diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Kön Bakgrund kön Olika definitioner av kön Diskrimineringsgrunden kön Etnicitet Bakgrund etnicitet Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet Begreppet invandrare Positiv särbehandling Vad är positiv särbehandling När anses positiv särbehandling vara tillåtet Rättsfall Positiv särbehandling på grund av kön Positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet Positiv särbehandling på grund av kön i högskolan Rättsfall Positiv särbehandling på grund av etnicitet Positiv särbehandling på grund av etnicitet i arbetslivet Positiv särbehandling på grund av etnicitet i högskolan Rättsfall Analys... 29

6 8.1 Varför tillåts kön men inte etnicitet Skillnad positiv särbehandling - olaglig diskriminering Svenska rättsfall Högskoleförordningens påverkan Sammanfattande slutsatser Slutsats Vidare forskning Käll- och litteraturförteckning... 42

7 1. Inledande kapitel 1.1 Inledning och syfte Positiv särbehandling och kvotering är diskriminering. I grunden handlar det om att sortera människor. Att behandla människor olika på grund av faktorer som de själva inte kan påverka. 1 I ett samhälle som präglas av ojämlikhet mellan grupper och individer kan det vara en bra och viktig metod för att skapa rättvisa. 2 Detta är två av flera röster som framkommit kring ämnet positiv särbehandling. Ämnet är omtalat och har diskuterats flitigt de senaste åren, bland annat om positiv särbehandling skall anses vara godtagbart eller ej. Vissa anser att arbetet gällande att motverka diskriminering skadas då positiv särbehandling tillämpas 3. Efter att ha hört liknande resonemang föras mellan två bekanta till mig väcktes intresset för positiv särbehandling. Eftersom debatten idag är stor angående om jämställdhet samt mångfald skall råda ansåg jag att ämnet blev ännu mer intressant och aktuellt då positiv särbehandling kan ske på grund av kön samt etnicitet. I denna uppsats har jag därför valt att koncentrera mig på positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet i arbetslivet och i högskolan. Av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna framgår det att alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd utan att diskriminering skall ske. 4 Detta är en av flera regleringar som existerar gällande alla människors rätt att behandlas lika. Positiv särbehandling som innebär att vid lika meriter får personen ur den underrepresenterade gruppen företräde, innebär på så sätt ett avsteg från likabehandlingsprincipen. Med denna uppsats vill jag därför utröna vad som avses med positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet. Genom att fastställa likheter samt skillnader dem emellan avser jag att fastställa varför den svenska lagstiftningen idag godkänner positiv särbehandling på grund av kön men inte positiv särbehandling på grund av etnicitet. Mitt syfte är även att undersöka när positiv särbehandling samt otillåten diskriminering föreligger. Jag kommer att även belysa tänkbara konsekvenser av lagändringar gällande positiv särbehandling hämtat hämtat hämtat Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 7. 1

8 1.2 Frågeställningar Varför tillåts positiv särbehandling på grund av diskrimineringsgrunden kön men inte på grund av etnicitet? Var går gränsen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering? Vad är tänkbara effekter av att positiv särbehandling inte längre tillåts i Högskoleförordningen efter dess senaste ändring? 1.3 Metod Frågeställningarna i uppsatsen är analyserande utefter den rättsdogmatiska metoden. Därmed utgår uppsatsen från de befintliga rättskällorna, vilket åsyftar lag, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin i nämnd ordning. 5 Till detta tillkommer även utländsk rätt som har fått stor betydelse i och med europeiseringen. 6 Vid uppsatsskrivningen har hänsyn tagits till dessa rättskällor och den gällande rätten har därmed försökt fastställas. Rättsdogmatiken går ut på att antingen fastställa de rättsregler som finns, de lege lata, eller vilka rättsregler som bör tillskapas av lagstiftaren, de lege ferrenda, och precisera deras innehåll. 7 Uppsatsen är uppbyggd efter de lege lata och denna metod har använts då den gällande rätten på området har framställts. Jämförande aspekter sker även i uppsatsen gällande varför positiv särbehandling på grund av kön är tillåtet till skillnad från etnicitet samt kring gränsdragningen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering. Därmed går uppsatsen något ifrån den strikt rättsdogmatiska metoden. Komparativa inslag kommer därmed att förekomma dock är uppsatsen inte en fullständig komparativ studie. 8 De källor som använts har analyserats kritiskt och enligt mig varit av relevans för att besvara uppsatsens syfte samt frågeställningar. Detta då sökmotorer som Infotorg samt Zeteo har använts för att få fram lagar, lagförarbeten samt rättspraxis på området. När EU rättsligt material använts har materialet framkommit genom regeringens eller EU:s officiella hemsidor. Då sökning av lagar, lagförarbeten, rättspraxis samt EU - rättsligt material har förekommit har sökord som motsvarar den aktuella regleringen eller praxisen använts. Vilket 5 Bert, Lehrberg, Praktisk juridisk metod, Uppsala: I.B.A. Institutet för Bank och affärsjuridik AB, 2010, s Cleas, Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Stockholm: Nordstedts juridik, 2006, s Lehrberg, s Jan, Kellgren, Anders, Holm, Att skriva uppsats i rättsvetenskap råd och reflektioner, Lund: Studentlitteratur, 2007, s

9 material som varit av relevans har framkommit efter studerande av doktrin. Den doktrin som brukats i uppsatsen har framkommit genom sökning på Linnéuniversitetets universitetsbiblioteks katalog samt den nationella katalogen Libris. Sökord som förekommit är; positiv särbehandling, diskriminering, etnicitet samt kön. 1.4 Disposition Uppsatsen är uppdelad i nio kapitel. Varje kapitel börjar med ett inledande avsnitt som kort beskriver vad kapitlet behandlar. Kapitel två avser att kort beskriva begreppet diskriminering, då gränsen mellan otillåten diskriminering och positiv särbehandling kan vara oklar. Kapitel tre samt fyra är uppbyggda efter nästintill samma modell. De första avsnitten i dessa kapitel avser att presentera den rätt som ligger till grund för att diskriminering på grund av kön respektive etnicitet är förbjudet. Kapitel tre presenterar därefter kort olika definitioner som existerar kring kön. Det nästkommande avsnittet i kapitel tre respektive fyra presenterar diskrimineringsgrunden kön samt etnicitet. Kapitel fem avser att ge en övergripande presentation av positiv särbehandling, där det som framställs både gäller kön samt etnicitet. De två nästkommande kapitlen berör båda positiv särbehandling i arbetslivet samt vid antagning till högskola, kapitel sex inriktar sig på kön och kapitel sju på etnicitet. Rättsfall som finns på området presenteras i slutet på varje kapitel. De två nästkommande avsnitten är de avslutande kapitlen. I kapitel åtta avser jag att analysera det material som framställts med hjälp av frågeställningarna. Kapitlet är uppdelat efter uppsatsens frågeställningar, detta för att det skall bli tydligt för läsaren. I det sista kapitlet framförs de sammanfattande slutsatserna kring ämnet tillsammans med mina egna tankar och reflektioner. Syftet med detta avsnitt är att kort sammanfatta vad som framkommit samt att de nya tankar och funderingar som väckas kring ämnet skall presenteras. Genom detta avsnitt skall läsaren även få en kännedom om författarens uppfattning kring uppsatsens frågeställningar. 1.5 Avgränsningar Jag har i denna uppsats valt att endast koncentrera mig på positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet. Andra former såsom funktionshinder eller ålder kommer därmed inte att behandlas. Då kön behandlas används den juridiska definitionen av begreppet därmed avser det ej socialt, mentalt eller biologiskt kön. Positiv särbehandling vid antagning till högskola 3

10 innefattar högskola samt universitet. Folkhögskola eller andra studieförbund innefattas därmed ej och kommer därmed endast att beröras kort. Uppsatsens fokus är på positiv särbehandling dock är det svårt att behandla detta ämne utan att beröra kvotering därmed kommer detta ämne beröras kortfattat. 4

11 2. Begreppet diskriminering I nedanstående avsnitt skall begreppen direkt samt indirekt diskriminering presenteras. Detta då gränsdragningen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering kan vara oklar. 2.1 Direkt diskriminering Genom DL 1:4 framgår det vad som avses med direkt diskriminering; Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En förutsättning för att direkt diskriminering skall föreligga är att de tre kriterierna; ett missgynnande, en jämförelse samt ett orsakssamband uppfylls. Med missgynnande avses att en person försätts i ett sämre läge eller går miste om en förmån eller förbättring. En nackdel eller en skada skall därmed uppstå för den enskilde. En jämförelse skall även ske mellan den som anser sig vara diskriminerad och en annan person i en jämförbar situation. Ett orsakssamband skall även föreligga mellan missgynnandet och någon av diskrimineringsgrunderna såsom exempelvis kön eller etnisk tillhörighet Indirekt diskriminering DL 1:4 andra punkten reglerar indirekt diskriminering. Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, Indirekt diskriminering är uppbyggt efter kriterierna missgynnande, jämförelse och intresseavvägning. Missgynnandet avser liksom vid direkt diskriminering att en skada eller nackdel för den enskilde skall ha uppkommit. En jämförelse skall ske mellan den grupp som den missgynnade tillhör och en annan grupp. Tycks det existera en betydande skillnad mellan gruppernas möjligheter att uppnå ett visst krav anses detta tala för att indirekt diskriminering föreligger. En intresseavvägning skall även ske gällande om ett visst förfarande skall anses vara tillåtet eller ej. Detta då en viss åtgärd som missgynnar personer med anknytning till diskrimineringsgrunderna ändock kan anses vara tillåten. Syftet måste dock anses vara objektivt godtagbart samt att åtgärden är nödvändig och lämplig Prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering, s.486 ff. 10 Ibid s. 490 ff. 5

12 Indirekt diskriminering är även nära sammankopplat med strukturell diskriminering. Vilket avser strukturer som kan hindra en person från att delta i exempelvis arbetslivet. Det kan vara regler normer, rutiner och vedertagna förhållningssätt som utgör hinder för att lika rättigheter och möjligheter skall kunna uppnås. Strukturell diskriminering är i regel något som inte uppkommer avsiktligt utan spontant. Detta då det ofta uppstår genom att vi människor följer det norm och regelsystem som finns utan att fundera över det. Detta går dock inte att angripa med nuvarande lagstiftning Susanne, Fransson, Per, Norberg, Att lagstifta om diskriminering, Stockholm: SNS förlag, första upplagan, s

13 3. Kön Detta kapitel presenterar begreppet kön. Det första avsnittet framför de regelverk som idag ligger till grund för att diskriminering på grund av kön ej får förekomma. Det andra avsnittet presenterar olika definitioner som kan förekomma av kön varav det tredje avsnittet framför den definitionen som idag existerar i Diskrimineringslagen. 3.1 Bakgrund kön Ett flertal rättsakter med syfte att motverka diskriminering på grund av kön har under de senaste årtiondena godkänts av Sverige ratificerades exempelvis 1979 års FN konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I konventionen framförs att diskriminering av kvinnor innefattar varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som syftar till att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter för kvinnor. 12 Därmed ålades Sverige att införa principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Sveriges grundlag. 13 Detta kommer till uttryck i RF 2:13 som innebär att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön. Undantaget är dock om föreskriften strävar efter att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Ur EUF fördraget framgår det också att vid utformningen och genomförandet av sin politik skall unionen försöka bekämpa all diskriminering på grund av bland annat kön. 14 Lag (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet var den första diskrimineringslagen och stiftades Denna lag hade i syfte att främja lika rättigheter mellan kvinnor och män i arbetslivet, vilket skulle motverka könsdiskriminering. 15 Denna lag upphävdes 1991 och ersattes av Jämställdhetslag (1991:433). Denna lag kom att ändras vid ett flertal tillfällen fram till 2009 då dagens diskrimineringslag trädde ikraft. Därmed genomfördes det lägsta godtagbara skyddet i enlighet med likabehandlingsdirektivet (2002/73/EG) i den svenska lagstiftningen. 16 Detta avser bland annat att direkt eller indirekt diskriminering på grund av kön ej får förekomma i arbetslivet. 17 Till diskrimineringsförbudet innefattas även trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera års FN konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel Ibid, artikel Konsoliderad version av fördraget om europeiska unionens funktionssätt, artikel Lag (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, Prop. 2007/08:95, s Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, artikel 2.2, 3,4. 18 DL 1:4. 7

14 3.2 Olika definitioner av kön Kön definieras oftast som man eller kvinna och behöver enligt många inte definieras mer än så, men definitionen kan vara bredare och än mer problematiserad. 19 Diskussionen kring begreppen kön och genus är ständigt aktuellt och är en pågående process. Kön är därmed ett relativt begrepp och förändras beroende på tid och sammanhang. 20 Det sägs att kön kan ha olika innerbörd som mentalt-, biologiskt-, socialt- och juridiskt kön. Sammansättningen av dessa delar skapar ens persons könsidentitet vilket avser hur just den personen uppfattar sig. Mentalt kön avser vad en person känner sig som. Vilket ofta stämmer överrens med biologiskt samt socialt kön. Med biologiskt kön avses hur kromosomuppsättningen av XX och XY ser ut. Socialt kön är den könsroll som vi väljer att visa upp. Hur vi beter oss och hur vi uppfattas av samhället. Detta likställs ofta med genus. 21 Även juridiskt kön finns vilket avser det kön man blir registrerad som, man eller kvinna. 22 Det är denna definition som används i uppsatsen då kön benämns. 3.3 Diskrimineringsgrunden kön Kön har varit en av diskrimineringsgrunderna sedan 1980-talet, dock har ingen definition tilldelats begreppet eftersom det inte ansetts nödvändigt. Då dagens diskrimineringslag skulle införlivas utreddes dock begreppet i proposition 2007/08:95 eftersom transsexuella även skulle omfattas av den nya lagstiftningen. Det ansågs därför vara nödvändigt att ge diskrimineringsgrunden kön en definition för att begreppen skulle kunna särskiljas. Förslaget som gavs var att kön skulle avses vara det biologiska kön som registreras för en person vid födseln eller det kön som senare fastställs för honom eller henne. Grunden till detta förslag var att alla nyfödda barn registreras och folkboksförs. Ett problem ansågs dock vara att alla inte är folkbokförda såsom exempelvis asylsökande. Förslaget skulle därmed medföra att dessa personer inte skulle kunna åberopa diskrimineringsgrunden. Ett annat problem ansågs vara att förslaget som givits var för snävt jämförelsevis med den tolkning som EG domstolen gjort. Domstolens tolkning var att diskrimineringsgrunden kön även skulle avse transsexuella som avser att göra eller har genomgått ett könsbyte. 23 I Diskrimineringslagen är 19 Fransson, Norberg, s hämtat hämtat DL 1:5 punkt Prop. 2007/08:95, s

15 definitionen av diskrimineringsgrunden kön att någon är kvinna eller man vilket regleras i DL 1:5. Vilket även innefattar den som avser eller har ändrat könstillhörighet Prop. 2007/08:95, s

16 4 Etnicitet I detta kapitel skall begreppet etnicitet presenteras. Det första avsnittet framställer den rätt som ligger till grund för att diskriminering på grund av etnicitet är förbjudet. Det andra avsnittet avser att framföra den definition av etnicitet som ges av Diskrimineringslagen. 4.1 Bakgrund etnicitet År 1971 ratificerade Sverige 1965 års FN-konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (rasdiskrimineringskonventionen), vilket trädde ikraft den 5 januari I denna konvention klarlades att alla läror gällande överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falskt och också farligt. Det klargjordes även att rasdiskriminering aldrig kan rättfärdigas i teori såsom i praktik. 25 Rasdiskriminering ges även här en definition; Varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. 26 Genom att stadsfästa denna konvention förband sig Sverige att avskaffa och förbjuda rasdiskriminering i alla dess former. 27 Även Europakonventionen stadgar att konventionens fri- och rättigheter skall säkerställas utan någon åtskillnad på grund av bland annat ras, hudfärg och nationellt ursprung. 28 Unionen skall även som i likhet med kön försöka bekämpa all diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung vid utformningen och genomförandet av sin politik. 29 Sverige ratificerade Europakonventionen 1953, kort efter dess tillkomst, vilken har gällt sedan dess antogs konventionen även som lag då Sverige gick med i EU. 30 Sedan 2011 är Europakonventionen även grundlagsskyddad genom RF 2:19. Som nämnts ovan skyddar idag flertalet lagar och artiklar att diskriminering på grund av etnicitet inte skall få förekomma. I Sverige finns ett grundlagsskydd som uttrycker att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas därför att denne tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung eller annat liknande förhållande. 31 I Sverige antogs den första enskilda lagen mot etnisk diskriminering 1986 genom Lag (1986:442) mot etnisk diskriminering, vilken kom att ersättas av Lag (1994:134) mot etnisk diskriminering. Denna års FN konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. 26 Ibid, artikel Ibid, artikel Europakonventionen, artikel Konsoliderad version av fördraget om europeiska unionens funktionssätt, artikel David I Fisher, Mänskliga rättigheter: en introduktion, Stockholm: Nordstedts juridik, 2009, s :12 RF. 10

17 lag gällde fram till 1999 då lagen upphävdes och ersattes med ett starkare skydd genom Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. År 2003 trädde även Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering ikraft. Dessa lagar har sedan dess tillkomst ändrats ett flertal gånger fram till 2009 då de ersattes av dagens diskrimineringslag (2008:567). 32 Genom denna lag införlivades även direktivet om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG) slutligt i svensk lag 33 (nedan kallat direktivet mot etnisk diskriminering). Detta direktiv har varit avgörande gällande hur lagen har utformats rådande etnicitet. Till grund för direktivet mot etnisk diskriminering är artikel 13 i EG-fördraget som benämner att EU har rätt att vidta lämpliga åtgärder för att motarbeta diskriminering på grund av bland annat ras och etniskt ursprung. Detta antogs av rådet år Direktivet är ett minimidirektiv och förbjuder direkt samt indirekt diskriminering av diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung. 34 Även trakasserier och föreskrifter om att diskriminera en person på grund av ras eller etnisk ursprung ses som diskriminering Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet I DL framförs den juridiska definitionen av etnicitet. Som tidigare nämnts förbjuds diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i direktivet mot etnisk diskriminering dock ges ingen definition gällande vad ras eller etniskt ursprung innebär. 36 I proposition 2007/08:95 utreds detta varav bedömningen är att benämningen ras ej bör förekomma i diskrimineringslagen. Till grund för denna bedömning är regeringens konstaterande att det inte existerar någon vetenskaplig grund för att människor skulle kunna delas in i olika raser. Ur biologisk synpunkt anses det likaså inte föreligga någon grund för att ordet ras skall användas. Dock påpekas att ordet ras ofta förekommer i internationella konventioner emellertid framhålls att ordet inte används i tron av att det finns olika raser. Grunden till användningen av ras är istället för att skydda individer från ageranden som grundar sig på förvända tolkningar om att individen tillhör en viss ras. 37 Regeringen anser dock att diskrimineringslagen skall ge uttryck för dagens värderingar och synsätt. Därför bör ordet ras 32 SOU 2006:22, En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, del 1, s Ibid, s Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, artikel Ibid, artikel 2.3 & Prop. 2007/08:95, s Ibid, s

18 inte användas eftersom det återspeglar en gammal framställning om att människan tillhör olika raser. I en modern lag bör därför inte ordet förekomma. Det framhålls även att ordet ras skulle kunna ge legitimitet åt ett bekräftande av att det existerar olika raser vilket skulle kunna leda till rasistiska framställningar. Istället framhålls att etnisk tillhörighet skall vara den nya diskrimineringsgrunden för ras i diskrimineringslagen. Denna definition innefattar nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, vilket anses överrensstämma med de internationella konventionernas krav. Till etniskt ursprung anses även nationella minoriteter såsom samer och romer innefattas av. 38 Diskriminering av invandrare, då annan nationalitet innehas än majoriteten av befolkningen, innefattas även av lagen och uttrycket etnisk tillhörighet. 39 Etnisk tillhörighet regleras idag i DL 1: Begreppet invandrare Genom att skriva om etnicitet kommer man oundvikligen in på invandrarskap och utlandsfödda. I överrensstämmelse med begreppet etnicitet så har definitionen av invandrare genomgått flera förändringar. Det har kritiserats då den endast ansetts innefatta en speciell grupp, varav inflyttning är den enda gemensamma nämnaren för gruppen. Detta har lett till att termen uppfattats som ospecifik. 40 Invandrarbegreppet har även fått en närmare etnisk innerbörd, då invandrare har uppfattats som en egen etnicitet. Ordet har även fått en negativ klang vilket därmed har lett till att människor undviker att använda det. 41 Tidigare ansågs begreppet utländsk bakgrund innebära att vara utlandsfödd eller att vara svenskfödd men ha minst en utlandsfödd förälder. Detta har kallats första respektive andra generationens invandrare. Utanförskapet för dessa personer ansågs dock kunna öka med denna indelning. Därför ändrades definitionen 2002, vilken istället kom att inkludera utlandsfödda samt svenskfödda med två utlandsfödda föräldrar. Därmed blev den grupp som avgränsades mindre än med tidigare definition. Dagens definition används av statliga myndigheter. 42 En annan definition som har givits är att de med annat nationellt ursprung än majoriteten av befolkningens skall ses i likhet med att vara invandrare Prop. 2007/08:95, s Håkan Gabinus Göransson, Stefan Flemström, Martina Slorach, Diskrimineringslagen, Stockholm: Nordstedts juridik, 2009, s DS 2005:12 s. 14 ff. 41 SOU 2004:48, s DS 2005: 12, s. 14 ff. 43 Gabinus Göransson, Flemström, Slorach, s

19 5 Positiv särbehandling I detta avsnitt skall ämnet positiv särbehandling presenteras vilket utgör huvudområdet för uppsatsen. De två första avsnitten behandlar positiv särbehandling i allmänhet. Varav det tredje avsnittet framför den EU rättslig praxis som finns på området. 5.1 Vad är positiv särbehandling Begreppet positiv särbehandling finns inte definierat i lag därför existerar inte någon given förklaring till vad det betyder. Närliggande begrepp som lätt kan sammankopplas är aktiva åtgärder och kvotering, dock kan inte dessa jämställas med begreppet positiv särbehandling. 44 I Nationalencyklopedin ges förklaringen omvänd diskriminering vilket avser särbehandling som syftar till att främja en jämnare fördelning mellan grupper genom att den underrepresenterade gruppens medlemmar ges företräde. 45 Positiv särbehandling innebär därmed att om två personer söker ett arbete varav de innehar likvärdiga meriter, så kan personen från det underrepresenterade könet ges förtur. Dock måste likvärdiga meriter innehas, en person med sämre meriter kan alltså inte ges förtur. 46 Positiv särbehandling skiljer sig på så sätt mot kvotering som också är en sorts särbehandling men som istället avser att en andel positioner på en arbetsplats eller utbildning reserveras för en speciell grupp. En person med sämre meriter kan därmed gå före en person med bättre meriter eller betyg. 47 Inom statlig verksamhet i Sverige skall avseende endast fästas vid sakliga grunder såsom skicklighet och förtjänst. 48 Positiv särbehandling handlar om att främja lika möjligeter och beskrivs ofta som svag positiv särbehandling. Kvotering däremot handlar om att kompensera och ge lika resultat och framställs istället som stark positiv särbehandling. 49 Aktiva åtgärder anses också inneha likheter med positiv särbehandling vilket avser åtgärder som vidtas för att främja jämställdhet och annan likabehandling. Åtgärderna är dessutom inte avsedda att användas vid individuella fall utan de är istället av mer generell och kollektiv natur. 50 Ett exempel är DL 3:9 som benämner att om ojämn fördelning råder mellan män och kvinnor skall arbetsgivaren vid nyanställning särskilt försöka få sökanden av det underrepresenterade könet. 44 Prop. 2007/08:95, s hämtat hämtat hämtat LOA, 12:5 RF. 49 Fransson, Norberg, s SOU 2006:22, s

20 I proposition 2007/08:95 behandlas positiv särbehandling där tillskrivs det att med positiv särbehandling avses särskilda åtgärder som innebär företräde, fördelar eller förmåner åt underrepresenterade grupper. Syftet med särbehandlingen skall vara att uppnå faktisk jämställdhet eller jämlikhet för personer i den specifika gruppen. Den positiva särbehandlingen skall även vara tillfällig, därmed skall den endast tillämpas så länge det finns behov. Det skall endast vara en möjlighet att använda sig av positiv särbehandling någon skyldighet existerar därmed inte När anses positiv särbehandling vara tillåtet I kommitténs tolkningsförklaring från 1989 av 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter angavs att förbudet mot diskriminering inte innebär ett hinder mot att positiv särbehandling tillämpas. Detta eftersom principen om ickediskriminering ibland kräver att staterna använder sig av positiv särbehandling för att minska eller helt avlägsna förhållanden som orsakar diskriminering. Positiv särbehandling ses därmed som legitimt så länge det är nödvändigt för att komma till rätta med den faktiska diskrimineringen. 52 Trots detta finns det idag i Sverige ett grundlagsskydd gällande att domstolar och förvaltningsmyndigheter samt andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. 53 EU-domstolen har genom sina domar framfört att vissa specifika villkor måste vara uppfyllda för att positiv särbehandling skall anses vara tillåten; De arbetssökande eller arbetstagarna måste ha lika eller nästintill lika meriter. Råder det påtaglig skillnad anses positiv särbehandling inte berättigad. En egenskap som exempelvis kön eller etnicitet får inte vara automatiskt avgörande. En objektiv bedömningen skall därmed göras av allas meriter och personliga förhållanden, även icke traditionella meriter får vägas in. Särbehandlingen måste stå i proportion till ändamålet. 54 Eftersom de arbetssökandes meriter skall vara lika eller nästintill likvärdiga ges ett relativt litet utrymme för när positiv särbehandling skall få tillämpas. Detta smala utrymme för 51 Prop. 2007/08:95, s Ibid s RF 1:9. RF 12:5. 54 Prop, 2007/08:95, s

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Handläggare: Pär Wiktorsson Dnr: PM3-2/0506 2006-05-23 Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning har fått Diskrimineringskommitténs betänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

EG-DOMSTOLEN OCH THAM- PROFESSURERNA

EG-DOMSTOLEN OCH THAM- PROFESSURERNA EG-domstolen och Tham-professurerna EG-DOMSTOLEN OCH THAM- PROFESSURERNA Niklas Bruun* Sedan EG-domstolen mitt under svensk högsommar den 6 juli avkunnade dom i målet C-407/98 (Abrahamsson, Anderson och

Läs mer

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext?

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Stockholms universitet Juridiska institutionen Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Av Camilla Kjelldén Examensarbete 20 poäng i civilrätt Höstterminen 2007 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Diskrimineringslagen,

Diskrimineringslagen, MASTERUPPSATS Linköpings universitet Affärsjuridiska masterprogrammet, termin 9 och 10 Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning Discrimination Act,

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

5 375 Så många fall av könsdiskriminering har. Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009. Uppdaterad 2009-10-21

5 375 Så många fall av könsdiskriminering har. Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009. Uppdaterad 2009-10-21 Uppdaterad 2009-10-21 Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009 5 375 Så många fall av könsdiskriminering har ägt rum i samband med antagningen till högskolan 2009 Centrum för rättvisa

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

[ Tillämpningen av positiv särbehandling]

[ Tillämpningen av positiv särbehandling] Linnéuniversitetet Ekonomihögskolan Kandidatuppsats 15hp Arbetsrätt Vårterminen 2013 Programmet för personal och arbetsliv [ Tillämpningen av positiv särbehandling] - På grund av kön och etnicitet Av:

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Mobbning, kränkning och diskriminering -- Vad säger lagen? Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Rätt till undervisning = Barnkonventionen artikel 29 Fördraget om Europeiska

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Positiv särbehandling?

Positiv särbehandling? UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Fredrik Alm Arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen Magisterexamen HT 2012 Positiv särbehandling? Next Time Jet (NextJet) Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv D-UPPSATS 2010:012 Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv Mikael Gustavsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika

Läs mer

EXAMENSARBETE. Etnisk diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivarens möjlighet att uppställa krav på arbetssökanden. Olga Lindfors 2015

EXAMENSARBETE. Etnisk diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivarens möjlighet att uppställa krav på arbetssökanden. Olga Lindfors 2015 EXAMENSARBETE Etnisk diskriminering i arbetslivet Arbetsgivarens möjlighet att uppställa krav på arbetssökanden Olga Lindfors 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:27

Regeringens proposition 2001/02:27 Regeringens proposition 2001/02:27 Likabehandling av studenter i högskolan Prop. 2001/02:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 september 2001. Göran Persson Thomas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Föräldraledighetslagen som diskrimineringslag

Föräldraledighetslagen som diskrimineringslag Therese Johannesson Emelie Neidre Föräldraledighetslagen som diskrimineringslag Parental Leave Act concerning discrimination Rättsvetenskap C-uppsats Termin: VT-13 Handledare: Bengt Garpe Förord Ett stort

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:147

Regeringens proposition 2004/05:147 Regeringens proposition 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering Prop. 2004/05:147 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 april 2005 Göran Persson Jens Orback

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Eberhard Stüber, Stockholm 24 maj 2012

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Eberhard Stüber, Stockholm 24 maj 2012 Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Eberhard Stüber, Stockholm 24 maj 2012 1. Presentation Rättvisesyn och diskriminering utveckling 2. Direkt och indirekt diskriminering - bevisregler

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Personlig lämplighet och diskrimineringslagstiftning

Personlig lämplighet och diskrimineringslagstiftning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mattias Johansson Personlig lämplighet och diskrimineringslagstiftning JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Per

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering i sverige kom den första lagen om etnisk diskriminering 1986. Genom lagen inrättades ett särskilt myndighetsorgan ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, med uppgift att verka för att diskriminering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr Justitiekanslern Barbro Molander YTTRANDE M./. staten genom Justitiekanslern ang. skadestånd på grund av otillåten diskriminering Justitiekanslern har hemställt att Högskoleverket yttrar sig i målet om

Läs mer

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier 2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier Innehåll: Inledning Duveholmsgymnasiets övergripande mål Definitioner Hur motverkar vi diskriminering och trakasserier Åtgärder

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II P7_TA-PROV(2010)0167 Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 maj 2010 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet

Läs mer

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, RP 67/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om likabehandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelsen om förfarande

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Att förstå diskrimineringslagen

Att förstå diskrimineringslagen Att förstå diskrimineringslagen Folkhögskolerektorer Malmö, Göteborg och Sthlm 22-24 april 2013 Susanne Fransson & Eberhard Stüber www.diskrimineringslagen.se Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Den nya diskrimineringslagen från , Vad innebär den för LiU?

Den nya diskrimineringslagen från , Vad innebär den för LiU? Den nya diskrimineringslagen från 2009-01-01, Vad innebär den för LiU? ISY 2009-01-14, 11-12 Elin Liljeblad, universitetsjurist Kristin Ljungemyr, koordinator för lika villkor Syftet med timmen Att ni

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Pedagogisk omsorg i Säters stad 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308). Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:477 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att i fråga om

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gula 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN 2000-043X HebyFS 2013:2 Infördes i författningssamlingen den 20 februari 2013 Likabehandlingsplan 2012-2014 Kommunfullmäktige beslutade 1 den 13

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder. Förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1831/2008, ingiven av Mustafa Irkan, brittisk medborgare, om indirekt diskriminering

Läs mer

Jämställdhet i arbetslivet

Jämställdhet i arbetslivet Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt D Uppsats VT 2009 Jämställdhet i arbetslivet Arbetsgivarens måsten och möjligheter för att undvika könsdiskriminering Författare:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014 Lika villkor Institutionen för matematik och matematisk statistik Personaldagar 20 21 augusti 2014 Lika villkor Ingen negativ särbehandling utan giltig grund Laglig reglering i diskrimineringslagen Gäller

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling - Universitetsbiblioteket

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling - Universitetsbiblioteket HANDLINGSPLAN Dnr V 2014/122 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling - Universitetsbiblioteket Publicerad Beslutsfattare Gäller för http://www.ub.gu.se/info/vision/likabehandling Överbibliotekarie

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet; SFS 1999:130 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer