Positiv särbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positiv särbehandling"

Transkript

1 Ekonomihögskolan 2RV00E Rättsvetenskap, examensarbete Kandidatuppsats 15hp, VT Positiv särbehandling - På grund av kön samt etnicitet Författare: Helena Petersson Handledare: Håkan Hallbäck

2 Abstract With the aim of ensuring equality between men and women and that equality should prevail between different ethnic groups, EU countries can lapse from the principle of equality. That lapse, thereby, give member countries the opportunity to apply positive action. Positive action requires that some specific criteria that come from the EU - case-law are met. These claim that equal or almost equal qualification would be, an objective assessment shall be, a property may not be automatically decisive and that special treatment should be proportionate to the purpose. If these criteria are not fulfilled unlawful discrimination exists. The line between positive action and indirect discrimination is evident in that the criteria for each concept exist, however, these criteria are essentially that they can be perceived as unclear. The regulations in today s Discrimination law allow positive action on the basis of sex in the workplace and in university. Positive action due to ethnicity is considered to be prohibited. The main reason for this difference is mainly due to the ability to categorize people is more difficult regarding ethnicity than gender. This is because no existing classification systems exist, unlike sex, which refers to male and female. This problem is the major cause of that gender and ethnicity have different rules. Earlier also the University constitution permitted that positive action based on sex was applied in university but this was changed in This change should not affect the application of positive action based on sex, because the Discrimination law has a higher legal status. If this change led to a ban, while positive action based on sex in the workplace is allowed the recruitment of underrepresented gender would be affected. Keywords: Positive action, unlawful discrimination, sex, ethnicity.

3 Sammanfattning Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet. Uppfylls inte dessa kriterier anses otillåten diskriminering föreligga. Gränsen mellan positiv särbehandling och indirekt diskriminering är tydlig på så sätt att kriterier för vardera begrepp existerar dock flyter kriterierna till viss del samman och gränsen dem emellan kan uppfattas som oklar. Genom regleringar i dagens Diskrimineringslag tillåts positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet samt i högskolan. Positiv särbehandling på grund av etnicitet anses dock vara förbjudet. Den största orsaken till denna skillnad beror i huvudsak på möjligheten att kunna kategorisera människor är svårare gällande etnicitet än kön. Detta då inget befintligt kategoriseringssystem existerar till skillnad från kön som avser man och kvinna. Denna problematik är den största orsaken till att kön samt etnicitet regleras olika. Tidigare tillät även Högskoleförordningen att positiv särbehandling på grund av kön tillämpades i högskolan vilket dock ändrades år Denna förändring bör inte påverka tillämpningen av positiv särbehandling på grund av kön då Diskrimineringslagen innehar en högre rättslig status. Skulle denna ändring leda till ett förbud samtidigt som positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet är tillåtet borde rekryteringen av det underrepresenterade könet påverkas. Nyckelord: positiv särbehandling, olaglig diskriminering, kön, etnicitet.

4 Förkortningslista AD - Arbetsdomstolen DL - Diskrimineringslag (2008:567) HD Högsta domstolen LOA Lag (1994:260) om offentlig anställning Prop. Proposition PUL - Personuppgiftslagen (1998:204) RF Regeringsformen SOU Sveriges offentliga utredningar

5 Innehåll 1. Inledande kapitel Inledning och syfte Frågeställningar Metod Disposition Avgränsningar Begreppet diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Kön Bakgrund kön Olika definitioner av kön Diskrimineringsgrunden kön Etnicitet Bakgrund etnicitet Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet Begreppet invandrare Positiv särbehandling Vad är positiv särbehandling När anses positiv särbehandling vara tillåtet Rättsfall Positiv särbehandling på grund av kön Positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet Positiv särbehandling på grund av kön i högskolan Rättsfall Positiv särbehandling på grund av etnicitet Positiv särbehandling på grund av etnicitet i arbetslivet Positiv särbehandling på grund av etnicitet i högskolan Rättsfall Analys... 29

6 8.1 Varför tillåts kön men inte etnicitet Skillnad positiv särbehandling - olaglig diskriminering Svenska rättsfall Högskoleförordningens påverkan Sammanfattande slutsatser Slutsats Vidare forskning Käll- och litteraturförteckning... 42

7 1. Inledande kapitel 1.1 Inledning och syfte Positiv särbehandling och kvotering är diskriminering. I grunden handlar det om att sortera människor. Att behandla människor olika på grund av faktorer som de själva inte kan påverka. 1 I ett samhälle som präglas av ojämlikhet mellan grupper och individer kan det vara en bra och viktig metod för att skapa rättvisa. 2 Detta är två av flera röster som framkommit kring ämnet positiv särbehandling. Ämnet är omtalat och har diskuterats flitigt de senaste åren, bland annat om positiv särbehandling skall anses vara godtagbart eller ej. Vissa anser att arbetet gällande att motverka diskriminering skadas då positiv särbehandling tillämpas 3. Efter att ha hört liknande resonemang föras mellan två bekanta till mig väcktes intresset för positiv särbehandling. Eftersom debatten idag är stor angående om jämställdhet samt mångfald skall råda ansåg jag att ämnet blev ännu mer intressant och aktuellt då positiv särbehandling kan ske på grund av kön samt etnicitet. I denna uppsats har jag därför valt att koncentrera mig på positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet i arbetslivet och i högskolan. Av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna framgår det att alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd utan att diskriminering skall ske. 4 Detta är en av flera regleringar som existerar gällande alla människors rätt att behandlas lika. Positiv särbehandling som innebär att vid lika meriter får personen ur den underrepresenterade gruppen företräde, innebär på så sätt ett avsteg från likabehandlingsprincipen. Med denna uppsats vill jag därför utröna vad som avses med positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet. Genom att fastställa likheter samt skillnader dem emellan avser jag att fastställa varför den svenska lagstiftningen idag godkänner positiv särbehandling på grund av kön men inte positiv särbehandling på grund av etnicitet. Mitt syfte är även att undersöka när positiv särbehandling samt otillåten diskriminering föreligger. Jag kommer att även belysa tänkbara konsekvenser av lagändringar gällande positiv särbehandling hämtat hämtat hämtat Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 7. 1

8 1.2 Frågeställningar Varför tillåts positiv särbehandling på grund av diskrimineringsgrunden kön men inte på grund av etnicitet? Var går gränsen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering? Vad är tänkbara effekter av att positiv särbehandling inte längre tillåts i Högskoleförordningen efter dess senaste ändring? 1.3 Metod Frågeställningarna i uppsatsen är analyserande utefter den rättsdogmatiska metoden. Därmed utgår uppsatsen från de befintliga rättskällorna, vilket åsyftar lag, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin i nämnd ordning. 5 Till detta tillkommer även utländsk rätt som har fått stor betydelse i och med europeiseringen. 6 Vid uppsatsskrivningen har hänsyn tagits till dessa rättskällor och den gällande rätten har därmed försökt fastställas. Rättsdogmatiken går ut på att antingen fastställa de rättsregler som finns, de lege lata, eller vilka rättsregler som bör tillskapas av lagstiftaren, de lege ferrenda, och precisera deras innehåll. 7 Uppsatsen är uppbyggd efter de lege lata och denna metod har använts då den gällande rätten på området har framställts. Jämförande aspekter sker även i uppsatsen gällande varför positiv särbehandling på grund av kön är tillåtet till skillnad från etnicitet samt kring gränsdragningen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering. Därmed går uppsatsen något ifrån den strikt rättsdogmatiska metoden. Komparativa inslag kommer därmed att förekomma dock är uppsatsen inte en fullständig komparativ studie. 8 De källor som använts har analyserats kritiskt och enligt mig varit av relevans för att besvara uppsatsens syfte samt frågeställningar. Detta då sökmotorer som Infotorg samt Zeteo har använts för att få fram lagar, lagförarbeten samt rättspraxis på området. När EU rättsligt material använts har materialet framkommit genom regeringens eller EU:s officiella hemsidor. Då sökning av lagar, lagförarbeten, rättspraxis samt EU - rättsligt material har förekommit har sökord som motsvarar den aktuella regleringen eller praxisen använts. Vilket 5 Bert, Lehrberg, Praktisk juridisk metod, Uppsala: I.B.A. Institutet för Bank och affärsjuridik AB, 2010, s Cleas, Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Stockholm: Nordstedts juridik, 2006, s Lehrberg, s Jan, Kellgren, Anders, Holm, Att skriva uppsats i rättsvetenskap råd och reflektioner, Lund: Studentlitteratur, 2007, s

9 material som varit av relevans har framkommit efter studerande av doktrin. Den doktrin som brukats i uppsatsen har framkommit genom sökning på Linnéuniversitetets universitetsbiblioteks katalog samt den nationella katalogen Libris. Sökord som förekommit är; positiv särbehandling, diskriminering, etnicitet samt kön. 1.4 Disposition Uppsatsen är uppdelad i nio kapitel. Varje kapitel börjar med ett inledande avsnitt som kort beskriver vad kapitlet behandlar. Kapitel två avser att kort beskriva begreppet diskriminering, då gränsen mellan otillåten diskriminering och positiv särbehandling kan vara oklar. Kapitel tre samt fyra är uppbyggda efter nästintill samma modell. De första avsnitten i dessa kapitel avser att presentera den rätt som ligger till grund för att diskriminering på grund av kön respektive etnicitet är förbjudet. Kapitel tre presenterar därefter kort olika definitioner som existerar kring kön. Det nästkommande avsnittet i kapitel tre respektive fyra presenterar diskrimineringsgrunden kön samt etnicitet. Kapitel fem avser att ge en övergripande presentation av positiv särbehandling, där det som framställs både gäller kön samt etnicitet. De två nästkommande kapitlen berör båda positiv särbehandling i arbetslivet samt vid antagning till högskola, kapitel sex inriktar sig på kön och kapitel sju på etnicitet. Rättsfall som finns på området presenteras i slutet på varje kapitel. De två nästkommande avsnitten är de avslutande kapitlen. I kapitel åtta avser jag att analysera det material som framställts med hjälp av frågeställningarna. Kapitlet är uppdelat efter uppsatsens frågeställningar, detta för att det skall bli tydligt för läsaren. I det sista kapitlet framförs de sammanfattande slutsatserna kring ämnet tillsammans med mina egna tankar och reflektioner. Syftet med detta avsnitt är att kort sammanfatta vad som framkommit samt att de nya tankar och funderingar som väckas kring ämnet skall presenteras. Genom detta avsnitt skall läsaren även få en kännedom om författarens uppfattning kring uppsatsens frågeställningar. 1.5 Avgränsningar Jag har i denna uppsats valt att endast koncentrera mig på positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet. Andra former såsom funktionshinder eller ålder kommer därmed inte att behandlas. Då kön behandlas används den juridiska definitionen av begreppet därmed avser det ej socialt, mentalt eller biologiskt kön. Positiv särbehandling vid antagning till högskola 3

10 innefattar högskola samt universitet. Folkhögskola eller andra studieförbund innefattas därmed ej och kommer därmed endast att beröras kort. Uppsatsens fokus är på positiv särbehandling dock är det svårt att behandla detta ämne utan att beröra kvotering därmed kommer detta ämne beröras kortfattat. 4

11 2. Begreppet diskriminering I nedanstående avsnitt skall begreppen direkt samt indirekt diskriminering presenteras. Detta då gränsdragningen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering kan vara oklar. 2.1 Direkt diskriminering Genom DL 1:4 framgår det vad som avses med direkt diskriminering; Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En förutsättning för att direkt diskriminering skall föreligga är att de tre kriterierna; ett missgynnande, en jämförelse samt ett orsakssamband uppfylls. Med missgynnande avses att en person försätts i ett sämre läge eller går miste om en förmån eller förbättring. En nackdel eller en skada skall därmed uppstå för den enskilde. En jämförelse skall även ske mellan den som anser sig vara diskriminerad och en annan person i en jämförbar situation. Ett orsakssamband skall även föreligga mellan missgynnandet och någon av diskrimineringsgrunderna såsom exempelvis kön eller etnisk tillhörighet Indirekt diskriminering DL 1:4 andra punkten reglerar indirekt diskriminering. Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, Indirekt diskriminering är uppbyggt efter kriterierna missgynnande, jämförelse och intresseavvägning. Missgynnandet avser liksom vid direkt diskriminering att en skada eller nackdel för den enskilde skall ha uppkommit. En jämförelse skall ske mellan den grupp som den missgynnade tillhör och en annan grupp. Tycks det existera en betydande skillnad mellan gruppernas möjligheter att uppnå ett visst krav anses detta tala för att indirekt diskriminering föreligger. En intresseavvägning skall även ske gällande om ett visst förfarande skall anses vara tillåtet eller ej. Detta då en viss åtgärd som missgynnar personer med anknytning till diskrimineringsgrunderna ändock kan anses vara tillåten. Syftet måste dock anses vara objektivt godtagbart samt att åtgärden är nödvändig och lämplig Prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering, s.486 ff. 10 Ibid s. 490 ff. 5

12 Indirekt diskriminering är även nära sammankopplat med strukturell diskriminering. Vilket avser strukturer som kan hindra en person från att delta i exempelvis arbetslivet. Det kan vara regler normer, rutiner och vedertagna förhållningssätt som utgör hinder för att lika rättigheter och möjligheter skall kunna uppnås. Strukturell diskriminering är i regel något som inte uppkommer avsiktligt utan spontant. Detta då det ofta uppstår genom att vi människor följer det norm och regelsystem som finns utan att fundera över det. Detta går dock inte att angripa med nuvarande lagstiftning Susanne, Fransson, Per, Norberg, Att lagstifta om diskriminering, Stockholm: SNS förlag, första upplagan, s

13 3. Kön Detta kapitel presenterar begreppet kön. Det första avsnittet framför de regelverk som idag ligger till grund för att diskriminering på grund av kön ej får förekomma. Det andra avsnittet presenterar olika definitioner som kan förekomma av kön varav det tredje avsnittet framför den definitionen som idag existerar i Diskrimineringslagen. 3.1 Bakgrund kön Ett flertal rättsakter med syfte att motverka diskriminering på grund av kön har under de senaste årtiondena godkänts av Sverige ratificerades exempelvis 1979 års FN konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I konventionen framförs att diskriminering av kvinnor innefattar varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som syftar till att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter för kvinnor. 12 Därmed ålades Sverige att införa principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Sveriges grundlag. 13 Detta kommer till uttryck i RF 2:13 som innebär att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön. Undantaget är dock om föreskriften strävar efter att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Ur EUF fördraget framgår det också att vid utformningen och genomförandet av sin politik skall unionen försöka bekämpa all diskriminering på grund av bland annat kön. 14 Lag (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet var den första diskrimineringslagen och stiftades Denna lag hade i syfte att främja lika rättigheter mellan kvinnor och män i arbetslivet, vilket skulle motverka könsdiskriminering. 15 Denna lag upphävdes 1991 och ersattes av Jämställdhetslag (1991:433). Denna lag kom att ändras vid ett flertal tillfällen fram till 2009 då dagens diskrimineringslag trädde ikraft. Därmed genomfördes det lägsta godtagbara skyddet i enlighet med likabehandlingsdirektivet (2002/73/EG) i den svenska lagstiftningen. 16 Detta avser bland annat att direkt eller indirekt diskriminering på grund av kön ej får förekomma i arbetslivet. 17 Till diskrimineringsförbudet innefattas även trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera års FN konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel Ibid, artikel Konsoliderad version av fördraget om europeiska unionens funktionssätt, artikel Lag (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, Prop. 2007/08:95, s Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, artikel 2.2, 3,4. 18 DL 1:4. 7

14 3.2 Olika definitioner av kön Kön definieras oftast som man eller kvinna och behöver enligt många inte definieras mer än så, men definitionen kan vara bredare och än mer problematiserad. 19 Diskussionen kring begreppen kön och genus är ständigt aktuellt och är en pågående process. Kön är därmed ett relativt begrepp och förändras beroende på tid och sammanhang. 20 Det sägs att kön kan ha olika innerbörd som mentalt-, biologiskt-, socialt- och juridiskt kön. Sammansättningen av dessa delar skapar ens persons könsidentitet vilket avser hur just den personen uppfattar sig. Mentalt kön avser vad en person känner sig som. Vilket ofta stämmer överrens med biologiskt samt socialt kön. Med biologiskt kön avses hur kromosomuppsättningen av XX och XY ser ut. Socialt kön är den könsroll som vi väljer att visa upp. Hur vi beter oss och hur vi uppfattas av samhället. Detta likställs ofta med genus. 21 Även juridiskt kön finns vilket avser det kön man blir registrerad som, man eller kvinna. 22 Det är denna definition som används i uppsatsen då kön benämns. 3.3 Diskrimineringsgrunden kön Kön har varit en av diskrimineringsgrunderna sedan 1980-talet, dock har ingen definition tilldelats begreppet eftersom det inte ansetts nödvändigt. Då dagens diskrimineringslag skulle införlivas utreddes dock begreppet i proposition 2007/08:95 eftersom transsexuella även skulle omfattas av den nya lagstiftningen. Det ansågs därför vara nödvändigt att ge diskrimineringsgrunden kön en definition för att begreppen skulle kunna särskiljas. Förslaget som gavs var att kön skulle avses vara det biologiska kön som registreras för en person vid födseln eller det kön som senare fastställs för honom eller henne. Grunden till detta förslag var att alla nyfödda barn registreras och folkboksförs. Ett problem ansågs dock vara att alla inte är folkbokförda såsom exempelvis asylsökande. Förslaget skulle därmed medföra att dessa personer inte skulle kunna åberopa diskrimineringsgrunden. Ett annat problem ansågs vara att förslaget som givits var för snävt jämförelsevis med den tolkning som EG domstolen gjort. Domstolens tolkning var att diskrimineringsgrunden kön även skulle avse transsexuella som avser att göra eller har genomgått ett könsbyte. 23 I Diskrimineringslagen är 19 Fransson, Norberg, s hämtat hämtat DL 1:5 punkt Prop. 2007/08:95, s

15 definitionen av diskrimineringsgrunden kön att någon är kvinna eller man vilket regleras i DL 1:5. Vilket även innefattar den som avser eller har ändrat könstillhörighet Prop. 2007/08:95, s

16 4 Etnicitet I detta kapitel skall begreppet etnicitet presenteras. Det första avsnittet framställer den rätt som ligger till grund för att diskriminering på grund av etnicitet är förbjudet. Det andra avsnittet avser att framföra den definition av etnicitet som ges av Diskrimineringslagen. 4.1 Bakgrund etnicitet År 1971 ratificerade Sverige 1965 års FN-konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (rasdiskrimineringskonventionen), vilket trädde ikraft den 5 januari I denna konvention klarlades att alla läror gällande överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falskt och också farligt. Det klargjordes även att rasdiskriminering aldrig kan rättfärdigas i teori såsom i praktik. 25 Rasdiskriminering ges även här en definition; Varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. 26 Genom att stadsfästa denna konvention förband sig Sverige att avskaffa och förbjuda rasdiskriminering i alla dess former. 27 Även Europakonventionen stadgar att konventionens fri- och rättigheter skall säkerställas utan någon åtskillnad på grund av bland annat ras, hudfärg och nationellt ursprung. 28 Unionen skall även som i likhet med kön försöka bekämpa all diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung vid utformningen och genomförandet av sin politik. 29 Sverige ratificerade Europakonventionen 1953, kort efter dess tillkomst, vilken har gällt sedan dess antogs konventionen även som lag då Sverige gick med i EU. 30 Sedan 2011 är Europakonventionen även grundlagsskyddad genom RF 2:19. Som nämnts ovan skyddar idag flertalet lagar och artiklar att diskriminering på grund av etnicitet inte skall få förekomma. I Sverige finns ett grundlagsskydd som uttrycker att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas därför att denne tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung eller annat liknande förhållande. 31 I Sverige antogs den första enskilda lagen mot etnisk diskriminering 1986 genom Lag (1986:442) mot etnisk diskriminering, vilken kom att ersättas av Lag (1994:134) mot etnisk diskriminering. Denna års FN konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. 26 Ibid, artikel Ibid, artikel Europakonventionen, artikel Konsoliderad version av fördraget om europeiska unionens funktionssätt, artikel David I Fisher, Mänskliga rättigheter: en introduktion, Stockholm: Nordstedts juridik, 2009, s :12 RF. 10

17 lag gällde fram till 1999 då lagen upphävdes och ersattes med ett starkare skydd genom Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. År 2003 trädde även Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering ikraft. Dessa lagar har sedan dess tillkomst ändrats ett flertal gånger fram till 2009 då de ersattes av dagens diskrimineringslag (2008:567). 32 Genom denna lag införlivades även direktivet om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG) slutligt i svensk lag 33 (nedan kallat direktivet mot etnisk diskriminering). Detta direktiv har varit avgörande gällande hur lagen har utformats rådande etnicitet. Till grund för direktivet mot etnisk diskriminering är artikel 13 i EG-fördraget som benämner att EU har rätt att vidta lämpliga åtgärder för att motarbeta diskriminering på grund av bland annat ras och etniskt ursprung. Detta antogs av rådet år Direktivet är ett minimidirektiv och förbjuder direkt samt indirekt diskriminering av diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung. 34 Även trakasserier och föreskrifter om att diskriminera en person på grund av ras eller etnisk ursprung ses som diskriminering Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet I DL framförs den juridiska definitionen av etnicitet. Som tidigare nämnts förbjuds diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i direktivet mot etnisk diskriminering dock ges ingen definition gällande vad ras eller etniskt ursprung innebär. 36 I proposition 2007/08:95 utreds detta varav bedömningen är att benämningen ras ej bör förekomma i diskrimineringslagen. Till grund för denna bedömning är regeringens konstaterande att det inte existerar någon vetenskaplig grund för att människor skulle kunna delas in i olika raser. Ur biologisk synpunkt anses det likaså inte föreligga någon grund för att ordet ras skall användas. Dock påpekas att ordet ras ofta förekommer i internationella konventioner emellertid framhålls att ordet inte används i tron av att det finns olika raser. Grunden till användningen av ras är istället för att skydda individer från ageranden som grundar sig på förvända tolkningar om att individen tillhör en viss ras. 37 Regeringen anser dock att diskrimineringslagen skall ge uttryck för dagens värderingar och synsätt. Därför bör ordet ras 32 SOU 2006:22, En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, del 1, s Ibid, s Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, artikel Ibid, artikel 2.3 & Prop. 2007/08:95, s Ibid, s

18 inte användas eftersom det återspeglar en gammal framställning om att människan tillhör olika raser. I en modern lag bör därför inte ordet förekomma. Det framhålls även att ordet ras skulle kunna ge legitimitet åt ett bekräftande av att det existerar olika raser vilket skulle kunna leda till rasistiska framställningar. Istället framhålls att etnisk tillhörighet skall vara den nya diskrimineringsgrunden för ras i diskrimineringslagen. Denna definition innefattar nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, vilket anses överrensstämma med de internationella konventionernas krav. Till etniskt ursprung anses även nationella minoriteter såsom samer och romer innefattas av. 38 Diskriminering av invandrare, då annan nationalitet innehas än majoriteten av befolkningen, innefattas även av lagen och uttrycket etnisk tillhörighet. 39 Etnisk tillhörighet regleras idag i DL 1: Begreppet invandrare Genom att skriva om etnicitet kommer man oundvikligen in på invandrarskap och utlandsfödda. I överrensstämmelse med begreppet etnicitet så har definitionen av invandrare genomgått flera förändringar. Det har kritiserats då den endast ansetts innefatta en speciell grupp, varav inflyttning är den enda gemensamma nämnaren för gruppen. Detta har lett till att termen uppfattats som ospecifik. 40 Invandrarbegreppet har även fått en närmare etnisk innerbörd, då invandrare har uppfattats som en egen etnicitet. Ordet har även fått en negativ klang vilket därmed har lett till att människor undviker att använda det. 41 Tidigare ansågs begreppet utländsk bakgrund innebära att vara utlandsfödd eller att vara svenskfödd men ha minst en utlandsfödd förälder. Detta har kallats första respektive andra generationens invandrare. Utanförskapet för dessa personer ansågs dock kunna öka med denna indelning. Därför ändrades definitionen 2002, vilken istället kom att inkludera utlandsfödda samt svenskfödda med två utlandsfödda föräldrar. Därmed blev den grupp som avgränsades mindre än med tidigare definition. Dagens definition används av statliga myndigheter. 42 En annan definition som har givits är att de med annat nationellt ursprung än majoriteten av befolkningens skall ses i likhet med att vara invandrare Prop. 2007/08:95, s Håkan Gabinus Göransson, Stefan Flemström, Martina Slorach, Diskrimineringslagen, Stockholm: Nordstedts juridik, 2009, s DS 2005:12 s. 14 ff. 41 SOU 2004:48, s DS 2005: 12, s. 14 ff. 43 Gabinus Göransson, Flemström, Slorach, s

19 5 Positiv särbehandling I detta avsnitt skall ämnet positiv särbehandling presenteras vilket utgör huvudområdet för uppsatsen. De två första avsnitten behandlar positiv särbehandling i allmänhet. Varav det tredje avsnittet framför den EU rättslig praxis som finns på området. 5.1 Vad är positiv särbehandling Begreppet positiv särbehandling finns inte definierat i lag därför existerar inte någon given förklaring till vad det betyder. Närliggande begrepp som lätt kan sammankopplas är aktiva åtgärder och kvotering, dock kan inte dessa jämställas med begreppet positiv särbehandling. 44 I Nationalencyklopedin ges förklaringen omvänd diskriminering vilket avser särbehandling som syftar till att främja en jämnare fördelning mellan grupper genom att den underrepresenterade gruppens medlemmar ges företräde. 45 Positiv särbehandling innebär därmed att om två personer söker ett arbete varav de innehar likvärdiga meriter, så kan personen från det underrepresenterade könet ges förtur. Dock måste likvärdiga meriter innehas, en person med sämre meriter kan alltså inte ges förtur. 46 Positiv särbehandling skiljer sig på så sätt mot kvotering som också är en sorts särbehandling men som istället avser att en andel positioner på en arbetsplats eller utbildning reserveras för en speciell grupp. En person med sämre meriter kan därmed gå före en person med bättre meriter eller betyg. 47 Inom statlig verksamhet i Sverige skall avseende endast fästas vid sakliga grunder såsom skicklighet och förtjänst. 48 Positiv särbehandling handlar om att främja lika möjligeter och beskrivs ofta som svag positiv särbehandling. Kvotering däremot handlar om att kompensera och ge lika resultat och framställs istället som stark positiv särbehandling. 49 Aktiva åtgärder anses också inneha likheter med positiv särbehandling vilket avser åtgärder som vidtas för att främja jämställdhet och annan likabehandling. Åtgärderna är dessutom inte avsedda att användas vid individuella fall utan de är istället av mer generell och kollektiv natur. 50 Ett exempel är DL 3:9 som benämner att om ojämn fördelning råder mellan män och kvinnor skall arbetsgivaren vid nyanställning särskilt försöka få sökanden av det underrepresenterade könet. 44 Prop. 2007/08:95, s hämtat hämtat hämtat LOA, 12:5 RF. 49 Fransson, Norberg, s SOU 2006:22, s

20 I proposition 2007/08:95 behandlas positiv särbehandling där tillskrivs det att med positiv särbehandling avses särskilda åtgärder som innebär företräde, fördelar eller förmåner åt underrepresenterade grupper. Syftet med särbehandlingen skall vara att uppnå faktisk jämställdhet eller jämlikhet för personer i den specifika gruppen. Den positiva särbehandlingen skall även vara tillfällig, därmed skall den endast tillämpas så länge det finns behov. Det skall endast vara en möjlighet att använda sig av positiv särbehandling någon skyldighet existerar därmed inte När anses positiv särbehandling vara tillåtet I kommitténs tolkningsförklaring från 1989 av 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter angavs att förbudet mot diskriminering inte innebär ett hinder mot att positiv särbehandling tillämpas. Detta eftersom principen om ickediskriminering ibland kräver att staterna använder sig av positiv särbehandling för att minska eller helt avlägsna förhållanden som orsakar diskriminering. Positiv särbehandling ses därmed som legitimt så länge det är nödvändigt för att komma till rätta med den faktiska diskrimineringen. 52 Trots detta finns det idag i Sverige ett grundlagsskydd gällande att domstolar och förvaltningsmyndigheter samt andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. 53 EU-domstolen har genom sina domar framfört att vissa specifika villkor måste vara uppfyllda för att positiv särbehandling skall anses vara tillåten; De arbetssökande eller arbetstagarna måste ha lika eller nästintill lika meriter. Råder det påtaglig skillnad anses positiv särbehandling inte berättigad. En egenskap som exempelvis kön eller etnicitet får inte vara automatiskt avgörande. En objektiv bedömningen skall därmed göras av allas meriter och personliga förhållanden, även icke traditionella meriter får vägas in. Särbehandlingen måste stå i proportion till ändamålet. 54 Eftersom de arbetssökandes meriter skall vara lika eller nästintill likvärdiga ges ett relativt litet utrymme för när positiv särbehandling skall få tillämpas. Detta smala utrymme för 51 Prop. 2007/08:95, s Ibid s RF 1:9. RF 12:5. 54 Prop, 2007/08:95, s

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext?

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Stockholms universitet Juridiska institutionen Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Av Camilla Kjelldén Examensarbete 20 poäng i civilrätt Höstterminen 2007 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv D-UPPSATS 2010:012 Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv Mikael Gustavsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

[ Tillämpningen av positiv särbehandling]

[ Tillämpningen av positiv särbehandling] Linnéuniversitetet Ekonomihögskolan Kandidatuppsats 15hp Arbetsrätt Vårterminen 2013 Programmet för personal och arbetsliv [ Tillämpningen av positiv särbehandling] - På grund av kön och etnicitet Av:

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN 2000-043X HebyFS 2013:2 Infördes i författningssamlingen den 20 februari 2013 Likabehandlingsplan 2012-2014 Kommunfullmäktige beslutade 1 den 13

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm Sida l (8) KLAGANDE Socialstyrelsen Rättsliga rådet l 06 30 Stockholm MOTPART sekretessbelagda uppgii1er, se bilaga A Ombud: Juristen Kerstin Burman Diskrimineringsbyrån

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas som otillåten diskriminering?

Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas som otillåten diskriminering? I N T E R N A T I O N E L L A H A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt

Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt Stockholms universitet Juridiska institutionen Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt Av Anna Lindvall Examensarbete 20 poäng i civilrätt,

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI-BILAGA Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Handledning Chefer och företrädare för lika villkor

Handledning Chefer och företrädare för lika villkor Personalenheten Samordnarna för lika villkor Agnes Lundgren Jeanette Lövqvist Handledning 2014-08-19 Sid 1 (10) Handledning Chefer och företrädare för lika villkor vid institutioner och enheter Fastställd

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

2 Diskrimineringsförbudet

2 Diskrimineringsförbudet 2 Diskrimineringsförbudet 2.1 Sammanfattning Inom de flesta samhällsområden är det förbjudet att diskriminera någon på grund av sin etnicitet. Även trakasserier på grund etnicitet är förbjudet, liksom

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:198

Regeringens proposition 2013/14:198 Regeringens proposition 2013/14:198 Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Prop. 2013/14:198 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 mars 2014 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2014 Elisabeth Svantesson Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer