En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos."

Transkript

1 Multipel Skleros (MS) En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Förr om åren brukade både patienter och personer i sjukvården säga att en person, som fått diagnosen Multipel Skleros, hade drabbats av MS. Sedan ett drygt tiotal år, då flera sjukdoms modifierande terapier blivit tillgängliga för behandling av MS, är det naturligare att säga att en person har fått MS. Man är inte längre drabbad, utan man har fått en behandlingsbar sjukdom! MS är visserligen fortfarande en sjukdom med okänd etiologi, oviss prognos och otillräckliga behandlingar, men på många områden har vi gjort stora framsteg. Vad orsakar MS? MS är en komplex sjukdom, där både genetiska och miljöfaktorer samverkar i uppkomsten av MS. Genetik ärftlighet För 40 år sedan visade forskare i Köpenhamn för första gången att ett arvsanlag ökade risken att insjukna i MS. Något år senare kunde jag i samarbete med dessa forskare visa att samma arvsanlag ökade risken att insjukna i synnervsinflammation (opticus neurit). Idag har forskare i stora internationella konsortier där skandinaviska grupper ingår påvisat en association mellan MS och cirka 100 riskgener! Alla dessa gener har effekter på immunsystemet och ger ytterligare tyngd åt argumenten att MS är en autoimmun sjukdom. Alla riskgenerna är normala gener som också förekommer i friska personer. Dessa gener är inte i sig sjukdomsframkallande, men de ökar risken att insjukna i MS. Det förtjänar också att påpekas att alla nya tekniker, stora patientmaterial och internationella forskargrupper till trots är den viktigaste genen, den som utgör den största riskfaktorn, den allra först i Köpenhamn påvisade genen, som idag kallas HLA DRB1*1501. Den finns hos drygt hälften av de skandinaviska patienterna med MS men också hos cirka 20% av skandinaver som inte har MS. Miljöfaktorer Virus har under decennier diskuterats som en sannolik orsak till MS, men varje gång en forskargrupp har gjort gällande att ett visst virus orsakar MS, har andra forskare visat att det inte stämmer. Mässlingvirus, olika herpesvirus, retrovirus raden är lång. Senast i raden är EBV eller Epstein Barr Virus. EBV är ett virus som ger upphov till flera olika sjukdomar t ex lymfom hos unga individer i Afrika, cancer i matstrupen hos eskimåer och körtelfeber här i Europa. Det finns mycket som talar för att EBV kan ge upphov till MS också, men det är långt ifrån bevisat att så är fallet. Bland andra miljöfaktorer, som har diskuterats under de senaste åren, har brist på vitamin D varit framträdande. Solen är vår viktigaste källa till vitamin D, och det är välkänt att MS är vanligast på breddgrader där soltimmarna är få, dvs geografiska områden långt från ekvatorn. Personer med MS är ofta födda i månaden maj, vilket betyder att graviditeten har ägt rum under den solfattiga vintern då vitamin D nivåerna är som lägst.

2 Multipel skleros en autoimmun sjukdom Immunsystemet är livsviktigt för att vi skall kunna försvara oss mot det som är främmande, t ex virus och bakterier. Men det skall också lära sig att tolerera det kroppsegna self. Ibland vänder sig immunsystemet mot kroppens egna vävnader eller organ, och då uppstår en auto immun sjukdom. När detta inträffar i centrala nervsystemet, dvs hjärnan och ryggmärgen, uppstår MS. Det är en komplicerad inflammatorisk process som leder fram till MS förändringarna i centrala nervsystemet (CNS). Signalen som startar processen känner vi inte till, men någonting ute i kroppen gör att vita blodkroppar i blodbanan (immunsystemets bas) aktiveras, blir aggressiva och genom olika steg får förmågan att ta sig genom blodkärlen i hjärnan (den s k blod hjärn barriären) och in i hjärnan eller ryggmärgen. Inne i CNS kommer de vita blodkropparna att öka i antal, dra till sig nya celler, producera en rad olika signalsubstanser och attackera och bryta ner myelinhöljet, som omger och skyddar nervtrådarna. När nervtrådarna har förlorat myelinet, kan nervimpulser inte skickas vidare längs nerven, vilket leder till att patienten får symtom. Om det är en känselnerv som angripits får patienten påverkan på känseln, är det en motorisk nerv får patienten muskelsvaghet. Normalt följs en inflammatorisk process av reparation och läkning. Detta sker också i CNS, men den räcker inte till, och följden blir att den inflammatoriska processen fortskrider. Samtidigt sker det en undergång och förlust av nervceller, en degenerativ process som leder till förlust av hjärnvävnad. Symtom och förlopp Det finns en rad symtom som är vanliga eller karaktäristiska för MS, men det finns nästan inte några symtom som inte kan förekomma. De vanligaste symtomen kommer från skador på synnerverna, hjärnstammen och ryggmärgen. Synnervsinflammation är ett vanligt debutsymtom, men det kan också förekomma senare och ibland mer än en gång. Patienten besväras av värk kring ena ögat, särskilt vid ögonrörelser, och successivt försämras synen på samma öga. Det kan vara en lätt dimsyn, men det kan också bli en mycket höggradig synnedsättning. Vanligtvis kommer synförmågan tillbaka, om inte fullständigt så nästintill fullständigt. En skada lokaliserad till ryggmärgen kan leda till förändrad känsel (domningar, stickningar) eller nersatt kraft (tyngdkänsla, svaghet). Det är också vanliga debutsymtom, som kan komma tillbaka senare. Det kan gälla en hand, en hel extremitet eller sida eller båda benen. En skada i hjärnstammen kan ge en rad olika symtom beroende på att många nervbanor passerar hjärnstammen och många viktiga centra finns här. Dubbelseende, yrsel, balansrubbning, nersatt koordination är exempel på symtom som kan härröra från hjärnstammen. Patienter kan också få svårigheter att kontrollera blåsan och tarmen. Ibland kan sjukdomen påverka minne, uppmärksamhet, inlärningsförmåga.

3 MS startar nästan alltid med en attack eller ett skov, dvs en övergående episod, som går tillbaka efter några veckor. Det kan dröja flera år eller åtminstone flera månader, innan det kommer ett nytt skov. Detta kallar man för skovvist förlöpande MS eller relapsing MS. Åtminstone under de första åren brukar symtomen gå helt tillbaka efter ett par veckor, men så småningom blir det kvar en rest av något symtom. När detta har upprepats ett antal gånger under ett antal år, brukar skoven bli allt glesare och i stället märker patienten en långsam gradvis försämring. Detta kallas sekundär progressiv MS, eftersom sjukdomen progredierar sekundärt till ett skovvist förlopp. En liten grupp patienter, cirka10%, upplever aldrig några skov utan sjukdomen är från början progressiv och kallas primär progressiv MS. Diagnostik av MS Det finns inget test och ingen undersökning som visar att en person har MS. Diagnosen grundar sig i stället på en konstellation av symtom, undersökningsfynd, förändringar i ryggmärgsvätska och på magnetkamerabilder. Sedan lång tid vilar diagnosen MS på tre grundpelare: spridning i tid (symtom vid mer än ett tillfälle), spridning i rum (undersökningsfynd från mer än ett ställe i CNS) samt ingen bättre förklaring (ingen annan sjukdom kan ha orsakat symtomen). Ryggmärgsvätskan visar i typiska fall en lätt ökning av antalet vita blodkroppar och en fördelning av immunglobuliner i ett mönster som avviker från det normala och från det man ser i patientens serum. Dessa förändringar kan man emellertid se också vid andra inflammatoriska sjukdomar, så även om de är typiska för MS, så är de inte diagnostiska för MS. Magnetkamerabilderna visar i typiska fall ett flertal mindre och större förändringar på platser i hjärnan och ryggmärgen, som visserligen är typiska för MS men som man kan se också vid andra sjukdomar. De är typiska för MS, men de är inte diagnostiska för MS.

4 Under det senaste decenniet har undersökningar med magnetkamera (magnet resonanstomografi, MRT) fått allt större betydelse. Idag kan vi med rimligt stor säkerhet ställa diagnosen MS, när en person har sitt första symtom, de neurologiska undersökningsfynden passar med symtomen, MR bilderna uppfyller vissa kriterier och ingen bättre förklaring finns. Det är viktigt med en tidig diagnos av två skäl: dels bör patienten få veta så tidigt som möjligt vad han eller hon har för sjukdom, dels bör sjukdomsmodifierande behandling sättas in tidigt då den har bäst effekt. Behandling av MS Sjukdomsmodifierande behandling Några år före millenie skiftet registrerades det första medlet mot MS och nu har vi redan sex olika medel. Samtidigt pågår det ett stort antal behandlingsstudier med preparat som visar goda resultat och sannolikt kommer att bli registrerade för behandling av relapsing MS. För progressiv MS finns det fortfarande ingen medicinsk behandling som bromsar förloppet, men det pågår ett antal studier även för denna form av MS. Interferon beta är en gentekniskt framställd molekyl, som patienten själv injicerar. Beroende på vilket preparat man använder, injicerar man det antingen in i en muskel eller under huden och antingen en gång i veckan eller flera gånger i veckan. Glatiramer acetat är en s k polypeptid som patienten skall injicera under huden en gång om dagen. Natalizumab är en s k monoklonal antikropp som ges som en infusion (intravenöst dropp) en gång var fjärde vecka. Fingolimod är en oral medicin, dvs en tablett som man tar en gång om dagen. Alla utövar sin effekt genom att påverka immunsystemet. Interferon beta och glatiramer acetat är immunmodulerande, medan natalizumab och fingolimod är immunsuppressiva. Alla preparaten reducerar risken för nya skov, har bromsande effekt på förloppet och minskar förändringarna på MR bilderna. Effekten varierar mellan de olika preparaten liksom riskerna för biverkningar. Högre effekt får man oftast till priset av svårare biverkningar. Interferon beta och glatiramer acetat har använts i cirka 15 år och biverkningarna är få och vanligtvis ofarliga, men man kan få reaktioner på injektionsplatserna. Natalizumab kan leda till en virusinfektion i hjärnan, progressiv multifokal leukoencefalit (PML). Fingolimod kan bl a påverka hjärtats rytm och slagfrekvens, särskilt i samband med första dosen. Symtomlindrande behandling Det finns preparat som reducerar spasticitet (ökad muskelspänning), muskelkramper, nervsmärta. Andra medel underlättar kontrollen av urinblåsan och tarmen eller förbättrar sexuella funktioner. Några få medel hjälper mot den förlamande trötthet och matthet

5 ( fatigue ) som många patienter anser vara det mest invalidiserande av alla symtom som sjukdomen för med sig. Prognos Det är svårt och egentligen omöjligt att tidigt under sjukdomens förlopp ställa en säker prognos. Äldre studier av naturalförloppet som gjordes innan vi hade sjukdomsmodifierande behandlingar visar att ungefär hälften av alla patienter efter års sjukdom hade gått från relapsing MS till progressiv MS. De tidigaste behandlingsstudierna visar att mindre än var femte patient, som fått behandling med interferon beta, fått progressiv MS efter cirka 15 år, trots att de hade haft MS i flera år innan de fick behandling. Idag behandlas patienter tidigt, ofta redan efter det första symtomet, och prognosen är mycket bättre. Ett stort antal behandlingsstudier visar att tidigt insatt behandling betyder färre skov, lindrigare skov, längre tid till bestående funktionsnedsättning, färre skadeställen i hjärnan och mera bevarad hjärnvävnad. En person som insjuknar i MS idag har all anledning att förvänta sig ett i stort sett friskt liv under många år. De patienter som har haft MS i många år har vi mycket svårare att hjälpa. Vi har ännu inte medel som påverkar förloppet av progressiv MS. För dessa patienter är symtomlindrande mediciner viktiga för att öka välbefinnandet. Rehabilitering för att förbättra konditionen och underlätta vardagen är viktig och ger ökad livskvalité. Framtiden Det finns fortfarande stora luckor i vår kunskap om MS, men vi ökar vårt kunnande med en imponerande fart. Vi har ännu inga mediciner som stoppar sjukdomen. Vi har ännu inga medel som reparerar uppkomna skador. Vi har ingenting som regenererar återbildar skadade nervbanor. Men redan idag görs det en form transplantation, där patientens egna blod stamceller användes för att rätta till det som blivit fel i patientens immunsystem. Imorgon eller åtminstone i övermorgon hoppas vi kunna använda stamceller för att ersätta skadade nervceller. Magnhild Sandberg Docent, Lunds Universitet Överläkare, Neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Peter Sundström Överläkare Neurologiska kliniken Norrlands universitetssjukhus, Umeå I min beskrivning tänkte jag ha ett tidsperspektiv på ungefär 14 år,

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

EN BROSCHYR OM AVONEX

EN BROSCHYR OM AVONEX EN BROSCHYR OM AVONEX Till dig som har fått broschyren innehåll Till dig som har fått broschyren Broschyrens upplägg Om AVONEX Världens mest använda MS-medicin Bromsar sjukdomsutvecklingen En gång i veckan

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

EN BOK OM EN BOK OM MS

EN BOK OM EN BOK OM MS EN BOK OM MS EN BOK OM 2014 Nytryck november 2014 BiogenIdec Sweden AB, Kanalvägen 10, plan 7, 194 61 Upplands Väsby Tel: 08-594 113 60, fax: 08-594 113 69 www.multipelskleros.nu navigator ALL-SWE-0210

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Förstå din Plegridy - behandling

Förstå din Plegridy - behandling Behandlingsdagbok Information i denna broschyr är avsedd som ett led i behandlande läkares patientinformation om Plegridy. Texten är baserad på bipacksedel och produktresumé för Plegridy. Se även www.fass.se.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)

Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS) Multipel Skleros T7 Helsinborg Core curriculum: Multipel skleros (MS) Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid MS Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Känna till: Diagnostik och långsiktig

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

MS en översikt. Sjukdomsförlopp och symptom

MS en översikt. Sjukdomsförlopp och symptom Vid sjukdomen MS, multipel skleros, föreligger en kronisk inflammation i det centrala nervsystemet. Trots att kunskapen om bakomliggande mekanismer för sjukdomen fortfarande i vissa stycken är bristfällig

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros 2008-10-10 Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros Beskrivning av sjukdomen sid 2 Vuxenhabiliteringens verksamhet sid 3 Beskrivning av insatser yrkesvis sid 5 2 Beskrivning av sjukdomen

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi Cykeln en fristad. Cykling är den aktivitet där Mattias Ryde känner sig minst begränsad. Efter mil av cykling vilar han. Konditionen sviker aldrig, det är benen Varje dag jag kan cykla Mattias Ryde har

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Multipel skleros. Specialist i Neurologi

Multipel skleros. Specialist i Neurologi Multipel skleros Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Definitioner Agenda Förekomst/Symptom Klassifikation Orsaker Epidemiologi Sjukdomsmekanismer inkl immunologi Diagnostiska kriterier samt procedurer

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Multipel Skleros Klinik och Farmakoterapi

Multipel Skleros Klinik och Farmakoterapi Multipel Skleros Klinik och Farmakoterapi Biovetenskapliga läkemedelsl kemedels- Apotekar - programmet 2011-10 10-27 Clas Malmeström Överläkare Neurologi Institutionen för f r Neurovetenskap och fysiologi

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya )

Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya ) Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya ) Bakgrund Gilenya godkändes för förskrivning inom högkostnadsskyddet den 26 augusti 2011. Den aktiva substansen fingolimod är

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet

Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet 2012-10-30 Clas Malmeström Överläkare Neurologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg En av de vanligaste orsakerna till neurologiskt handikapp hos yngre

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS)

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) Tillsammans är vi starkare En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) 1 2 Innehåll Förord... 4 Om MS... 6 Fatigue... 8 Kognitiva symtom... 12 Sexualitet... 17 Rollen

Läs mer

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS)

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) Tillsammans är vi starkare En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) 1 Innehåll Förord... 4 Om MS... 6 Fatigue... 8 Kognitiva symtom... 12 Sexualitet... 17 Rollen

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

glaukom (Grön starr)

glaukom (Grön starr) glaukom (Grön starr) frågor och svar s bu s tat e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g DENNA SKRIFT GES UT AV SBU OCH KAN BESTÄLLAS PÅ WWW.SBU.SE, BESTÄLLNINGSNUMMER 401-15.

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående Neurologiska diagnoser Att vara närstående Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare E n neurologisk sjukdom påverkar inte bara den som är sjuk. Även för den som är närstående

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Behandla orsaken - istället för symptomen

Behandla orsaken - istället för symptomen Mot förkylning Behandla orsaken - istället för symptomen Munspray mot förkylning Mot förkylning För över 30 år sedan uppmärksammade isländska forskare att personal i fiskrenserierna hade ovanligt mjuka

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM RÖRLIGHET RAPPORT - 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 1 (17)

TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM RÖRLIGHET RAPPORT - 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 1 (17) 1 (17) RAPPORT - TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 2 (17) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 BAKGRUND MS EN SJUKDOM MED MÅNGA ANSIKTEN 4 RÖRLIGHETEN

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg 3-2200_PatInfo_Folacin.indd 1 För dig med folatbrist folacin F O L S Y R A 1 mg 2012-11-14 11.1 Vad är folsyra? Folat och folsyra är två olika namn för samma B-vitamin (B 9 ). Folat är samlingsnamnet för

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Landstinget Gävleborg. Sven Jackmann, Neurologi

Landstinget Gävleborg. Sven Jackmann, Neurologi Gävle Landstinget Gävleborg Sven Jackmann, Neurologi Vad innebär de nya läkemedel? Demyeliniserande sjukdom pga autoimmunprocesser i det centrala nervsystemet Huvudsakligen T-cell förmedlade Degeneration

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund Patientinformation om Systemisk vaskulit Författad av Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken Universitetssjukhuset Lund Författarna: Daina Selga, specialist

Läs mer

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet Forskningsområden - Reparativ neurobiologi Blodcellers

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Neurologiska diagnoser och symtom.

Neurologiska diagnoser och symtom. Neurologiska diagnoser och symtom. Välkommen till oss! Neuroförbundet är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Över en halv miljon människor lever med en diagnos eller symtom

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

JUVENIL DERMATOMYOSIT

JUVENIL DERMATOMYOSIT www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL DERMATOMYOSIT Vad är juvenil dermatomyosit? Juvenil dermatomyosit (JDM) hör till gruppen av så kallade autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer