Övervakning av rödlistade växter och svampar i Örebro län

Transkript

1 Övervakning av rödlistade växter och svampar i Örebro län Årsrapport Område för bild Publ. nr 2009:13

2 Övervakning av rödlistade eller regionalt hotade växter och svampar i Örebro län Årsrapport 2006 Länsstyrelsen i Örebro län Publikation nummer: 2009:13. Text: Layout: Kartor: Bakgrundskartor: Beställningsadress: Kontaktperson: Omslagsfoto: Emma Kraft, Åke Lindström och Johan Wretenberg Emma Kraft och Johan Wretenberg, Lst Örebro Emma Kraft och Johan Wretenberg, Lst Örebro Copyright Lantmäteriet 2008 ur GSD ärende /188T Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro, tfn (vx): , Helena Rygne, Länsstyrelsen i Örebro län, tfn Cypresslummer, foto Björn Nordzell Tackord: Stort tack till Örebro Läns Botaniska Sällskap och till alla andra som medverkat under floraövervakningen Denna publikation bör citeras: Kraft, E., Lindström, Å. och Wretenberg, J Övervakning av rödlistade eller regionalt hotade växter och svampar i Örebro län. Årsrapport Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. 2009:13. Länsstyrelsen i Örebro län, 2008

3 Förord 2006 var det femte året med floraövervakning enligt standardiserad metodik i Örebro län. Under dessa år har i genomsnitt ett 25-tal personer per år gjort så mycket som drygt 700 besök på lokaler i länet för rödlistade eller regionalt hotade växter och svampar! Resultaten från inventeringarna är förstås ett otroligt värdefullt underlag för att kunna värna dessa arter och deras livsmiljöer. I Länsstyrelsens arbete har floraövervakarnas rapportering om växt- och svamplokalerna hitintills mest använts för att se var det finns hotade arter att ta hänsyn till vid prövning och tillsyn enligt Miljöbalken eller andra typer av ärenden. Inga djupare analyser av förändringar i förekomst har ännu gjorts för de olika arterna. Men när det gäller vissa arter, som t.ex. majviva och backsippa, verkar de ha försvunnit från en mycket stor andel av sina tidigare kända lokaler, något som det blir viktigt att bevaka i framtiden. Det här blir den sista årsrapporten för floraövervakningen från Länsstyrelsen i den här formen. Åren 2007 och 2008 har fungerat som uppsamlingsår, då lokaler som inte blivit bokade de första fem åren besöktes. Tack vare det har så gott som samtliga kända lokaler för rödlistade och regionalt hotade kärlväxter, där det bedömts som troligt att arten finns kvar, återbesökts de senaste sju åren. Även en del svampar och lavar har inventerats inom ramen för floraövervakningen. En rapport med en sammanställning av alla sju årens resultat är för närvarande på planeringsstadiet. Från och med säsongen 2009 kommer metodiken att ändras något, med lokalansvariga under flera år och med kontaktpersoner i varje kommun som kan hjälpa till med artkunskap, inventeringsmetodik mm. Alla observationer som görs ska också registreras direkt in i Artportalen via Internet ( Vi tror att det nya upplägget kan komma att engagera ännu fler personer till floraövervakningen, även dem som inte är så erfarna. Förhoppningen är också att minska på Länsstyrelsens administrativa arbete med floraövervakningen genom de nya möjligheter som nu finns till inrapportering i Artportalen. Örebro i mars 2009 Helena Rygne Samordnare miljöövervakning Biologisk mångfald 2

4 3

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 7 METODIK... 8 URVAL AV ÅRETS ARTER... 8 FLORAÖVERVAKARE... 8 INVENTERING... 8 DATALAGRING... 9 RESULTAT... 9 PRESENTATION AV ÅRETS ARTER OCH INVENTERINGSRESULTAT CYPRESSLUMMER DIPHASIASTRUM TRISTACHYUM DVÄRGLUMMER SELAGINELLA SELAGINOIDES KALKBRÄKEN GYMNOCARPIUM ROBERTIANUM MAJVIVA PRIMULA FARINOSA RÖDLÅNKE LYTHRUM PORTULA STORFRYLE LUZULA SYLVATICA ÄNGSGENTIANA GENTIANELLA AMARELLA ÖVRIGA ARTER DVÄRGLIN RADIOLA LINOIDES FYRLING TILLAEA AQUATICA...18 FÄLTGENTIANA GENTIANA CAMPESTRIS GRANSPIRA PEDICULARIS SYLVATICA GUCKUSKO CYPRIPEDIUM CALCEOLUS HARTMANSSTARR CAREX HARTMANII KLIPPBRÄCKA SAXIFRAGA ADSCENDENS MELLANLUMMER DIPHASIASTRUM ZEILLERI NORSK NÄVERLAV PLATISMATIA NORVEGICA STOR LÅSBRÄKEN BOTRYCHIUM VIRGINIANUM STORTIMJAN THYMUS PULEGIOIDES STRANDLUMMER LYCOPODIELLA INUNDATA TOPPLÅSBRÄKEN BOTRYCHIUM LANCEOLATUM ÄVJEBRODD LIMOSELLA AQUATICA LITTERATUR

6 5

7 Sammanfattning Det finns drygt 450 rödlistade växter och svampar i Örebro län och sedan 2002 samarbetar Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro Läns Botaniska Sällskap (ÖLBS) kring floraövervakningen i länet. Övervakningen bygger på tidigare floraväkteriverksamhet, men sker numera med en standardiserad metodik. En målsättning har varit att inventera utvalda lokaler och sedan återkomma till dem ungefär vart femte år. Under 2006 besöktes 62 tidigare kända lokaler för arterna cypresslummer, dvärglummer, kalkbräken, majviva, rödlånke, storfryle och ängsgentiana. Redan tidigare, 2004 och 2005, gjordes några återbesök för arterna cypresslummer och majviva. Sammanfattningsvis, för perioden , besöktes 77 kända lokaler för de nämnda arterna. På 39 av lokalerna återfanns arterna, vilket motsvarar en återfyndsfrekvens på 51 %. Dessutom gjordes ett nyfynd av dvärglummer 2006, och två nyfynd av cypresslummer Resultaten från övervakningen kommer att sparas digitalt i en databas på Länsstyrelsen i Örebro län och åskådliggöras i GIS-skikt. Lagring av artdata kommer även att ske i webbgränssnittet Artportalen.se. Inventeringsresultaten används i första hand av naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen. Resultaten sprids även till Skogsstyrelsen och till kommunerna i länet efter att de undertecknat ett användaravtal med Länsstyrelsen. Informationen utgör ett viktigt underlag när beslut ska fattas i olika typer av naturvårds- och planeringsärenden. 6

8 Inledning Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro Läns Botaniska Sällskap (ÖLBS) har sedan år 2002 samarbetat kring övervakning av rödlistade och regionalt hotade växter och svampar i Örebro län. Övervakningen bygger på tidigare floraväkteriverksamhet som leds av ArtDatabanken och där har medlemmarna i ÖLBS sedan länge varit engagerade. Från och med år 2002 övergick floraväkteriet till floraövervakning vilket sker enligt standardiserad metodik (Elf 2001) som är tänkt att bli enhetlig över hela landet. En standardisering av metodiken gör att resultaten blir mer användbara vid myndigheternas miljöövervakning, handläggning av olika naturvårdsärenden, säkerställandearbete, rådgivning till markägare etc. Länsstyrelsen har därför engagerat sig i arbetet genom att åta sig att fungera som samordnare för länets floraövervakning. Länsstyrelsen betalar också ut reseersättning till floraövervakarna som till största delen är medlemmar i ÖLBS. Under 2002 bildades också Floravårdsgruppen i Örebro län med representanter från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Kommunförbundet, Örebro kommun och ÖLBS. Syftet med Floravårdsgruppen är att diskutera strategier för övervakning och informationsutbyte, samt möjligheter till floravårdande åtgärder. Resultaten från floraövervakningen lagras i en databas och digitaliseras i GIS-skikt. I första hand är detta ett värdefullt underlag att använda vid olika typer av ärenden inom Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunerna. Länsstyrelsen har också åtagit sig att årligen sammanställa resultaten i en rapport. Lagring av artdata kommer även att ske i webbgränssnittet Artportalen.se. 7

9 Metodik Urval av årets arter Sju arter från olika naturtyper valdes speciellt ut för floraövervakningen i länet 2006: fyra rödlistade arter cypresslummer, kalkbräken, rödlånke och storfryle, samt tre förmodat regionalt hotade arter, dvärglummer, majviva och ängsgentiana. För dessa arter finns sammanlagt ca 116 lokaler med noterade förekomster sedan 1800-talet. Av dessa besöktes 62 lokaler under 2006 (tabell 1). Tabell 1. Särskilt utvalda arter till floraövervakningen Noterade förekomster i länet sedan 1800-talet och utvalda lokaler för återbesök Artnamn Ungefärligt antal noterade lokaler i länet sedan talet Antal lokaler i länet som återbesöktes 2006 Cypresslummer 14 6 Dvärglummer Majviva Kalkbräken 2 2 Rödlånke Storfryle 1 1 Ängsgentiana 15 8 Floraövervakare Information om floraövervakningen skickades under våren 2006 ut till föregående års deltagare samt föreningar och kommuner m.fl. Länsstyrelsen höll ett informationsmöte där upplägget och metodiken presenterades. Sammanlagt åtog sig 16 personer, floraövervakare, inventeringsuppdrag under året. Inventering Länsstyrelsen tog fram blanketter där alla tidigare kända uppgifter från lokalen fanns angivna samt tomma blanketter där nya uppgifter om lokalen skulle fyllas i. Länsstyrelsen tog också fram utdrag ur terrängkartan och ortofoto som ungefärligt visade var arten tidigare var funnen. Med hjälp av blanketter och kartor åkte floraövervakaren ut och letade efter arterna på en redan känd lokal. Med lokal menas ett sammanhängande område med likartad naturtyp. De faktiska fyndplatserna för arten benämns som dellokaler. Lokal och dellokaler ritades in på kartan. Genomsökt område markerades på kartan om arten inte hittades. Beroende på vilket växtsätt arten har, räknades antingen antalet plantor eller så mättes den yta som plantorna täckte. Resultatet skrevs in i blanketten. I blanketten angavs också eventuella hot mot växtplatsen, samt troliga orsaker till varför en art försvunnit från en lokal. Blanketter, kartor 8

10 och reseräkning sändes efter avslutad inventering in till Länsstyrelsen. För utförligare information om metodiken hänvisas till en rapport utgiven av Länsstyrelsen i Östergötlands län (Elf, 2001). Datalagring Resultaten från floraövervakningen lagras i en databas på Länsstyrelsen i Örebro län och digitaliseras i GIS-skikt. Lagring av artdata kommer även att ske i webbgränssnittet Artportalen.se. Resultat Under 2004 besöktes sex lokaler för cypresslummer, och under 2005 besöktes nio lokaler för majviva, dessa besök har vi valt att inkludera i resultaten nedan. Totalt under besöktes därmed 77 lokaler med de sju arterna som var utvalda till 2006 års övervakningsarter: cypresslummer, dvärglummer, majviva, kalkbräken, rödlånke, storfryle och ängsgentiana. Sammanlagt utfördes inventeringarna av 16 personer som återfann arterna på 39 av de inventerade lokalerna, vilket motsvarar en återfyndsfrekvens på 51 % (Figur 1). Dessutom gjordes ett nyfynd av dvärglummer 2006, och två nyfynd av cypresslummer För flera av arterna var det relativt många lokaler som inte besöktes under 2006 och dessa lokaler kommer att besökas kommande år. Vi har ändå valt att presentare dessa arter i 2006 års rapport Antal lokaler Nyfynd Ej återbesökt Ej Återfynd Återfynd Cypresslummer Dvärglummer Kalkbräken Majviva Rödlånke Storfryle Ängsgentiana Figur 1. Resultat av återbesöken under 2006, samt antal återstående lokaler som fram t.o.m inte har återbesökts. För Cypresslummer inkluderas även sex återbesök 2004 och två nyfynd För majviva inkluderas nio återbesök år Nyfyndet av dvärglummer gjordes

11 Samtliga utvalda arter återfanns men återfyndsfrekvensen varierade kraftigt mellan arterna; ängsgentiana (38 %) majviva (38 %), rödlånke (45 %), dvärglummer (47 %) och cypresslummer (92 %). För storfryle och kalkbräken finns endast en respektive två kända lokaler, varför inga större slutsatser kan dras när det gäller återfyndsfrekvensen för dessa två arter. Som jämförelse känner vi till relativt många lokaler för dvärglummer och majviva, se figur 1. Presentation av årets arter och inventeringsresultat Länsstyrelsen prioriterar varje år inventeringen av ett antal arter vilka omnämns som årets arter. Målet är att samtliga lokaler som bedöms vara aktuella för dessa arter ska inventeras under året. Rödlistekategorierna som anges nedan för varje art är hämtade från rödlistan som publicerades i maj 2005 (Gärdenfors (red.) 2005). 10

12 Cypresslummer Diphasiastrum tristachyum Cypresslummer är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU) och är fridlyst i hela landet. Det är en flerårig lummerväxt med underjordisk huvudstam och flera uppstigande blekt blågröna, täta sidoskott. Den är ljuskrävande och förekommer ofta i tidiga successionsstadier av sandig eller grusig, torr och öppen tallskog. I andra hand förekommer den på torra ljung- och klipphedar. Cypresslummer valdes ut till årets art redan år 2004 men övervakarna hann inte med att besöka så många lokaler, därför togs den åter upp som årets art Cypresslummer har sedan 1800-talet och fram till år 2006 hittats på sammanlagt 14 lokaler i Örebro län. Sex av dessa lokaler återbesöktes under 2006 och arten återfanns på alla lokaler. Sammantaget, för åren 2004 och 2006 återbesöktes 12 tidigare kända lokaler och arten återfanns på alla lokaler utom en. Dessutom gjordes under 2004 fynd av två nya lokaler. På Vissbodamon, Askersunds kommun, fanns spridda lokaler med 519, 200, 70 respektive 25 skott. På en av lokalerna var antalet skott inte angivet. Sydost om Rönneshytta, också Askersunds kommun, ligger Odenslund. Här fanns fem lokaler med 500, 218, 45, 50 och 850 skott. På Blåbergamon, Hallsbergs kommun, återbesöktes en lokal med 27 skott och där gjordes också fynden av de nya lokalerna med 975 respektive 1000 ex. Foto: Björn Nordzell Figur 2. Fynd av cypresslummer i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m De två nya lokalerna, samt lokalen där inget återfynd gjordes, är inte synliga i figuren p.g.a. att de döljs av symbolerna för återfynd. 11

13 Dvärglummer Selaginella selaginoides Dvärglummer förekommer i nästan hela landet. I mellersta och norra Sverige är den vanlig, för att sedan bli mer sällsynt söderut där den endast växer i kalkmyrar. Arten är sällsynt i länet, men den är inte rödlistad i Sverige. Dvärglummer är landets enda mosslummerväxt (Selaginellaceae). Hela växten är ljusgrön och har en krypande stam med oftast upprätta grenar. Sedan slutet av 1800-talet har 43 olika lokaler av dvärglummer påträffats i länet. 17 av dessa lokaler hade fram t.o.m återbesökts inom floraövervakningen. Under 2006 hittades arten på nio olika lokaler, åtta av dessa var återfynd och en lokal var ett nyfynd. Fyra av återfynden gjordes i Nora kommun: Moaflyet 764 ex, Hagasjön 20 ex, Hallfallskärret 30 ex och på lokalen 1300m NV Järlehyttan vid Husby återfanns ca 8 ex. I Örebro kommun återfanns arten på tre platser: NO delen av Ängamossen med 100 ex och två lokaler vid Markamossen (en yta på 100m 2 och en annan yta med 100 ex). I Karlskoga kommun har den återfunnits på en lokal i Lokadalen. I Lindesbergs kommun gjordes år 2006 ett nyfynd vid Leja naturreservat. Foto: Henrik Josefsson Figur 3. Fynd av dvärglummer i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m Ej återbesökt visar antal lokaler som ska besökas kommande år. 12

14 Kalkbräken Gymnocarpium robertianum Kalkbräken är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). Det är en 30 cm hög flerårig ormbunke som har en triangulär, tätt glandelprickig bladskiva på sitt höga skaft. Den hör till våra mest utpräglat kalkkrävande arter och föredrar betydligt torrare och öppnare miljöer än den konkurrenskraftigare släktingen ekbräken. Vid Dyrkatorp i Lindesbergs kommun finns länets två lokaler för kalkbräken. Båda besöktes under 2006, men arten återfanns endast på en av lokalerna, med ca 400 ex. Foto: Björn Nordzell Figur 4. Fynd av kalkbräken i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m Lokalen där inget återfynd gjordes är dold i kartan p.g.a. att den ligger mycket nära lokalen där återfynd gjordes. 13

15 Majviva Primula farinosa Majviva är inte rödlistad men troligen starkt minskande i vårt län. Den är en flerårig ört som växer på öppen, fuktig till våt, kalkrik mark i naturtyper såsom kalkkärr, fuktängar, slåttermarker, naturbetesmarker, bäckkanter och källmyrar. Från och med 1800-talet är den känd från 29 lokaler i länet. Den är tidigare sedd på alla lokaler någon gång mellan år 1960 och början av 1990-talet. Arten ingick i floraövervakningen 2005 men eftersom den av Sveriges Botaniska Förening utsetts till årets art 2006 inventerades vissa lokaler även under lokaler återbesöktes 2006 och arten återfanns på sju av dessa. I Örebro kommun gjordes två fynd, ett i Kilinge med 50 ex och ett i Svenstorp där 2 plantor återfanns. I naturreservatet Herrfallsäng, Hallsbergs kommun, återfanns 52 ex. Lokalen Södra Notbindartorp i Hällefors kommun hyste vid inventeringstillfället 18 ex och i Lindesbergs kommun vid Nybergsgruvan gjordes fynd av 2 ex. Slutligen, i Nora kommun återfanns 12 plantor vid lokalen Hagasjön. Tillsammans med 2005 års inventering så är det endast tre lokaler som inte har återbesökts. Sammantaget, för perioden 2005 och 2006 återfanns arten på 10 lokaler. På 16 tidigare kända lokaler återfanns inga exemplar. Se även årsrapporten för 2005 för mer information om majviva (Länsstyrelsen 2007). Foto: Emma Kraft Figur 5. Fynd av majviva i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m Ej återbesökt visar antal lokaler som ska besökas kommande år. 14

16 Rödlånke Lythrum portula Rödlånke är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT). Den är en kal och oftast rödaktig ört med spatelformade blad. Arten är som regel ettårig och växer ofta nedliggande och krypande på fuktig mark eller i grunt vatten vid stränder, diken, dammar och andra trampade blöta ställen i betesmarker. En del frön behåller troligen grobarheten under längre tid eftersom växten kan återkomma efter lång tids frånvaro. Sedan slutet av 1800-talet har rödlånke noterats på 13 lokaler i länet. Elva av dessa återbesöktes under 2006 och återfynd gjordes på 5 av lokalerna. Av dessa låg fyra i Karlskoga kommun: på Ängändan återfanns 3700 ex, vid Svartälven norr om Bråten fanns 40 ex, vid Trumkärret återfanns den på en yta av ca 20 m 2 och vid Spårtjärnen Älgsimstorp på en yta av ca 140 m 2. I Örebro kommun återfanns endast fyra plantor på en betesmark vid Ervalla station. Foto: Björn Nordzell Figur 6. Fynd av rödlånke i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m Ej återbesökt visar antal lokaler som ska besökas kommande år. 15

17 Storfryle Luzula sylvatica Storfryle är rödlistad och placerad i kategorin starkt hotad (EN). Det är en 50 till 80 cm hög, gräsliknande växt med små blomhuvuden i yvig ställning. Samtliga äldre förekomster i landet var ängs- eller lundartade parker, trädgårdar eller järnvägsområden dit den införts med tyskt gräsfrö. Arten sprider sig dåligt men kan finnas kvar länge. Länets enda lokal finns i Karlskoga kommun, Karlskoga församling. Vid besöket återfanns 15 till 20 tuvor i en öde trädgård. Figur 7. Fynd av storfryle i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m

18 Ängsgentiana Gentianella amarella Ängsgentiana är inte rödlistad men har minskat eller försvunnit från många växtplatser i landet, särskilt i södra Sveriges inland. Arten är en tämligen lågväxt, tvåårig ört med upprätt och något grenig stjälk. Den är variabel och förekommer hos oss i två varieteter: tidig ängsgentiana (var. lingulata) och sen ängsgentiana (var. amarella). Den växer på mullrik kalkhaltig mark såsom naturbetesmarker och ängsmarker med låg vegetation. I Örebro län finns 15 kända lokaler noterade. Av dessa inventerades åtta lokaler Återfynd gjordes endast på tre av lokalerna. Två av fynden gjordes i Nora kommun, dels Sjöändan med 21 ex och dels Ängalund med 54 ex. I Örebro kommun återfanns 13 ex på en lokal vid Fagermon. Figur 8. Fynd av ängsgentiana i Örebro län fr.o.m talet och t.o.m Ej återbesökt visar antal lokaler som ska besökas kommande år. 17

19 Övriga arter Här presenteras inventeringsresultat av de arter som inte valts ut till årets arter men som ändå besöktes av floraövervakare under Dvärglin Radiola linoides Dvärglin är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). En lokal vid Östra Hjortronkärret besöktes och ca 400 ex hittades. Fyrling Tillaea aquatica Fyrling är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT). En lokal SO om Stora Karbo besöktes men inga fynd gjordes. Fältgentiana Gentiana campestris Fältgentiana är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). En lokal vid Gökhult besöktes och 7 ex hittades. Fältgentiana. Foto: Arne Holmer Granspira Pedicularis sylvatica Granspira är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT). Två lokaler besöktes under året, en vid Gökhut där mer än 1000 ex återfanns och en lokal vid Lockhyttan där ett nyfynd på ca 100 ex gjordes. Guckusko Cypripedium calceolus Guckusko är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT) och är, likt alla orkidéer, fridlyst i hela landet. En lokal vid Lejakärret besöktes där 62 ex återfanns. I Vikers socken återbesöktes sju lokaler som har övervakats under 25 år. Arten återfanns på alla lokaler, sammantaget med ungefär samma antal plantor och med ungefär samma antal blommande ex som under tidigare år. 18

20 Hartmansstarr Carex hartmanii Hartmansstarr är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). En lokal vid Stora Udden besöktes och ca 150 ex återfanns. Klippbräcka Saxifraga adscendens Arten är inte rödlistad men ovanlig i länet. Totalt elva lokaler besöktes och arten återfanns på tre av dessa: Vinterskogstorp 3 ex, Skogsbo NO 40 ex och Bengtstorp 4 ex. Mellanlummer Diphasiastrum zeilleri Mellanlummer är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT). Den återfanns på samtliga lokaler som besöktes: Odenslund 700 m O-ut ca 800 skott, Odenslund 300 m O-ut 800 skott, Odenslund 350 m O-ut ca 1075 skott, Kilslund, tallskog NO-ut ca 1250 skott, Kilslund kraftledningsgata N-ut ca 2500 skott, Lilla Mon 400 skott, Vissbodamon 57 skott och slutligen ytterliggare en lokal på Vissbodamon där arten täckte en yta av 40 m 2 i en kraftledningsgata. Norsk näverlav Platismatia norvegica Norsk näverlav är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). Tre lokaler besöktes och den återfanns på en av dessa, Hölpölen, med 40 bålar. Stor låsbräken Botrychium virginianum Stor låsbräken är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). Två lokaler besöktes men inga återfynd gjordes. Stortimjan Thymus pulegioides Stortimjan är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU). Lokalen Grecksåsar besöktes och arten återfanns på en yta av ca 7 m 2. Strandlummer Lycopodiella inundata Strandlummer är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT). På två lokaler gjordes nyfynd: Koltorp där den växte på en yta av ca 150m 2 samt Rosenlundspussen. 19

21 Topplåsbräken Botrychium lanceolatum Topplåsbräken är rödlistad och placerad i kategorin sårbar (VU), den eftersöktes på en lokal men återfanns inte. Ävjebrodd Limosella aquatica Ävjebrodd är rödlistad och placerad i kategorin missgynnad (NT). En lokal vid Oset, Svartåmynningen, besöktes men arten återfanns inte. Litteratur ArtDatabankens hemsida (2006): Rödlistade arter, sökning och bakgrundsinformation: Elf, A. (2001): Standardisering av metodik för övervakning av rödlistade växter. Länsstyrelsen i Östergötlands län, rapport 2001:19. ärdenfors, U. (red), (2005). Rödlistade arter i Sverige 2005 ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Den virtuella floran (2008). Bakgrundsinformation om arter: Åke Lindström, Emma Kraft och Helena Rygne (2007). Övervakning av rödlistade växter och svampar i Örebro län. Årsrapport Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. 2007:33 20

22 Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget