Experimentell metodik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Experimentell metodik"

Transkript

1 Experimentell metodik Storheter, mätetal och enheter En fysikalisk storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. En storhet är produkten av mätetal och enhet. Exempel 1: Elektronens massa är m = 9, kg. m 31 = 9, kg Mätetal Storhetsbeteckning Enhetsbeteckning I vårt måttsystem (SI) finns 7 grundenheter. Se nedanstående tabell. De enheter som följer efter ett mätetal är ofta en kombination av flera grundenheter. En fysikalisk formel ger ett samband mellan storheter men samtidigt måste enheterna alltid vara lika i vänster och höger led (annars är formeln fel). Detta innebär att den kombination av grundenheter som finns i vänsterledet även måste förekomma i högerledet. Det är mest lämpligt att välja enheter som bygger på SI-systemets grundenheter. Tabell 1 SI systemets grundenheter. Ingen av de sju grundenheterna kan uttryckas med hjälp av någon eller några av de andra grundenheterna. Storhet SI-enhet Kortversion Längd 1 meter 1 m Massa 1 kilogram 1 kg Tid 1 sekund 1 s Elektrisk ström 1 ampere 1 A Temperatur 1 kelvin 1 K Ljusstyrka 1 candela 1 cd Substansmängd 1 mol 1 mol Ett av fysikens mest kända samband är formeln E = m c 2 där E är energin, m är massan och c är ljushastigheten i vakuum. I SI-systemet är enheten för högerledet 1 kg m 2 s 2. Enheten för vänsterledet är 1 J = 1 Nm = 1 kg m 2 s 2 precis som väntat. 1

2 Om dimensionslösa storheter Det är alltid av värde att göra en enhetskontroll när man är färdig med en beräkning. På så sätt upptäcker man lätt eventuella fel i de samband man använt. Dessutom minskar sannolikheten för feltolkning av prefix och tiopotenser. Fysikaliskt kan man också uttrycka detta som att vänster- och högerled ska ha samma dimension. Om vänsterledet i ett uttryck har dimensionen längd/tid ( = hastighet) så ska också högerledet ha det. Då båda leden uttrycks i SI-enheter medför en enhetskontroll att det står meter per sekund såväl till höger som till vänster om likhetstecknet. Det finns fysikaliska storheter som är dimensionslösa. Dessa uppträder när vi definierar en storhet som en kvot mellan två storheter med samma dimension. Låt oss ta ett exempel. Vinkeln θ definieras som kvoten mellan cirkelbågens längd s, och radien r enligt θ = s r Då både s och r har dimensionen längd innebär detta att enheten för vinkel är m/m dvs. 1. Men alla vet ju att vi kallar enheten för radianer. Vi sätter alltså ett namn efter mätetalet trots att det egentligen inte behövs, eftersom det inte representerar någon av fysikens grunddimensioner. Eftersom cirkelns omkrets är 2πr blir θ ett varv 2π r = = 2π r ett mått på hur stort ett varv är. Vi säger att ett varv motsvarar 2π radianer. Det finns fler dimensionslösa storheter som har en enhet. Titta t ex på uttrycket för ljudintensitetsnivå. L I = 10 log I 0 Här är I och I 0 två intensiteter (med SI-enheten 1 W/m 2 ). Kvoten blir förstås dimensionslös och enheten lika med 1. Det senare är, som vi strax ska se, nödvändigt för att vi ska kunna logaritmera. Högerledet (och därmed vänsterledet) är alltså dimensionslöst. Trots detta uttrycker vi ljudintensitetsnivåer i 1 decibel, en enhet som alltså bara ska betraktas som ett namn. 2

3 Allmänt om tabeller och diagram För diagramritning finns ett antal regler som skall uppfyllas. 1. För att underlätta inritning av punkterna i ett diagram och för att underlätta avläsning ur diagrammet, så skall diagramskalorna väljas så att 1 cm motsvarar 1 eller 2 eller 5 (eller tiopotenser av 1 eller 2 eller 5). Exempelvis kan 1 cm på diagramaxeln motsvara 1 V, 2 V eller 5 V. På diagramaxlar och i tabeller skiljer vi storheten och enheten med ett bråkstreck enligt följande exempel där storheten exemplifieras med spänning U: Diagramaxel: U/mV 6,0 7,0 Tabellhuvud: U/mV 6,0 7,0 U Detta kan inte missförstås, ty = 6,0 innebär att U = 6,0 mv. mv 2. Låt den linje eller den kurva du ritar uppfylla diagrammet på ett bra sätt genom att göra avbrott på diagramaxlarna. Origo behöver inte alltid finnas med. 3. Markera mätpunkterna med ett plustecken (+) eller med en ring (o) och rita, i förekommande fall, in felgränserna. 4. Anslut en rät linje eller en så jämn kurva som möjligt till mätpunkterna. Använd alltid linjal eller kurvmall. 5. Vid avläsning ur diagrammet skall du använda den inritade kurvan, eller räta linjen, som är en approximation av dina mätpunkter. Använd aldrig mätvärdena för vidare beräkningar eftersom det försämrar noggrannheten. För att testa olika hypoteser om funktionssamband är det lämpligt att vid diagramritning välja variabler på axlarna, så att det förväntade sambandet blir en rät linje. I detta avsnitt beskrivs några sådana metoder. Räta linjen Räta linjens ekvation är y = k x + m, där k och m är konstanter. Grafen (y avsatt mot x) blir en rät linje med riktningskoefficient k. För att bestämma k för en rät linje i ett diagram behövs två punkter på den räta linjen, (x 1 ; y 1 ) och (x 2 ; y 2 ), vilket ger k Δy y y = = Δx x x

4 Därefter fås m ur den räta linjens ekvation eller som linjens skärning med y- axeln. Observera att derivatan av den räta linjens ekvation blir riktningskoefficienten k. dy = d ( k x + m ) = k dx dx Om m = 0 så har vi y = k x och vi säger att y är proportionell mot x. Vi skriver detta som y ~ x. Omskrivning av funktionssamband Då ett samband mellan två variabler inte är linjärt kan man i vissa fall välja nya variabler på diagramaxlarna så att mätpunkterna ändå följer en rät linje. Om t.ex. y = 3 x 2 kan man välja att sätta av y som funktion av x 2. Man får då en rät linje vars riktningskoefficient är 3. Ofta räcker det inte att välja nya variabler utan funktionssambandet måste först skrivas om. Följande exempel avser att illustrera metoden. Exempel 2: Två fysikaliska storheter mäts och ger en uppsättning mätetal, z och r. Man vill testa hypotesen att z = a + b r m där a, b och m är konstanter och m är känd. I diagram bör man då sätta av z som funktion av r m dvs. z på y-axeln och r m på x-axeln. Om hypotesen är riktig hamnar mätpunkterna på en rät linje i diagrammet. Vidare kan konstanterna a och b bestämmas med hjälp av diagrammet. a är skärningen med y-axeln (värdet på z då r m är lika med noll) och b är linjens riktningskoefficient. Exempel 3: Två fysikaliska storheter mäts och ger en uppsättning mätetal, z och r. Man vill testa hypotesen att z a = + b r r där a och b är konstanter och r 0. Sambandet kan skrivas om som 2 z r = a + b r. I diagram bör man då sätta av z r som funktion av r 2 dvs. z r på y-axeln och r 2 på x-axeln. Om hypotesen är riktig ger detta en rät linje i diagrammet och konstanterna a och b fås enligt b ( z r) ( z r) = r r1 4

5 och t ex gäller att a ( z r) 2 b r 2 2 =. där index 1 respektive 2 refererar till två punkter som har lästs av på den räta linjen i diagrammet. Omskrivning av z = a r b. Alla samband mellan två uppsättningar mätetal som kan skrivas på formen z = a r b, där a och b är konstanter, ger en rät linje i ett diagram där log z sätts av som funktion av log r. Logaritmering av sambandet ger log z = b log r + log a y = k x + m Jämför med räta linjens ekvation: Konstanten b fås som riktningskoefficienten enligt b = log z log r log z log r Konstanten a bestäms genom att man väljer en punkt på den räta linjen (log r 1 ; log z 1 ). Eftersom b är känd så fås a ur log z 1 = b log r 1 + log a eller z1 = a r1 Det är viktigt att poängtera att z och r representerar mätetal. Vi kan alltså bara logaritmera något som är dimensionslöst, har enheten 1. Logaritmerade mätetal ska i en tabell redovisas med ett tabellhuvud enligt modellen log(storhet/enhet), t. ex. log(u/mv). På samma sätt markeras diagramaxlar då vi avsätter logaritmerade mätetal i ett diagram. Detta kan aldrig missförstås eftersom storhet/enhet = mätetal. Omskrivning av z = a e b r. Alla samband mellan två uppsättningar mätetal som kan skrivas på formen z = a e b r där a och b är konstanter, ger en rät linje i ett diagram där log z sätts av som funktion av r. (Basen e kan ersättas med vilken bas som helst). b Logaritmering av sambandet ger log z = ( b log e) r + log a y = k x + m Jämför med räta linjens ekvation: 5

6 (b log e) fås som riktningskoefficienten enligt b log e = log z r log z r Konstanten a bestäms genom att man väljer en punkt på den räta linjen och läser av (r 1 ; log z 1 ). Eftersom b är känd så erhålls a ur 1 log z 1 = (b log e) r 1 + log a eller z = a 1 e br Anmärkning: Enklast blir logaritmeringen ovan om man väljer basen e, eftersom ln e = 1. Exempel 4: Två fysikaliska storheter mäts och ger en uppsättning mätetal z och r. Man vill testa hypotesen att z = a e b/ r där a och b är konstanter. Logaritmering ger 1 ln z = lna + b r I diagram bör man sätta av ln z som funktion av r 1. Riktningskoefficienten b fås som b = ln z ln z 1 1 r r och konstanten a fås genom insättning i funktionssambandet z a =. 1 / 1 e b r Exempel 5: Sambandet mellan två fysikaliska storheter mäts och ger en uppsättning mätetal z och r. Resultatet blir r z 1,0 0,5 2,0 2,0 3,0 4,5 4,0 8,0 5,0 12,5 6,0 18,0 Bestäm sambandet mellan z och r. 6

7 Lösning: Att sambandet inte är linjärt syns direkt om z sätts av mot r. För att kunna dra slutsatser om sambandet måste vi få en rät linje i ett diagram och provar därför att logaritmera mätvärdena. Utöka tabellen med kolumner för ln r och ln z. r z ln r ln z 1,0 0,5 0,000-0,693 2,0 2,0 0,693 0,693 3,0 4,5 1,099 1,504 4,0 8,0 1,386 2,079 5,0 12,5 1,609 2,526 6,0 18,0 1,792 2,890 Avsätt ln z som funktion av ln r i ett diagram på vanligt mm-papper. Se figur 1. Figur 1 ln z avsatt mot ln r ger en rät linje, vilket visar att sambandet är z = a r b. Punkterna ligger på en rät linje vilket innebär att sambandet är av typen z = a r b där a och b är konstanter. Logaritmering ger ln z = b ln r + ln a. Jämför med y = k x + m. Avläsning på linjen ger oss två punkter t ex (1,80 ; 2,90) och (0,00 ; -0,69). Riktningskoefficienten b blir då b ln z ln z 2,90 ( 0,69) lnr lnr 1, = = = 2 1 1, 99 2 och a erhålls genom insättning ln a = ln z 2 b ln r 2 = 2,90 2 1,80 = 0,70 a = 0,50 Svar: Det sökta sambandet är z = 0,5 r 2. 7

8 Om diagramritning på dator I ovanstående exempel har vi förutsatt att diagrammen ritas för hand (på mm-papper). Om antalet mätvärden inte är alltför stort, är detta ofta enkelt och effektivt. Med hjälp av en räknare går det snabbt att plocka fram ekvationen för den räta linje som bäst ansluter till mätpunkterna. Detta blir oftast bättre än när ögat ska avgöra linjens lutning. Vill man använda datorn för att rita diagram, gäller det att vara uppmärksam på hur datorn hanterar skalor och mätvärden. Program som Matlab fungerar bra, eftersom du med några enkla kommandon själv styr hur inprickning av mätpunkter och eventuell anpassning av räta linjer ska se ut. Problemet med Matlab är att erhålla grafiskt tilltalande diagram (som också är formellt korrekta). Att rita diagram i Excel är vanskligt. Programmet är varken anpassat för naturvetenskapliga eller matematiska behov, och mycket kan därför bli helt fel. Enhetsanalys Enhetsanalys är i första hand ett nyttigt verktyg för att kontrollera samband. Enheterna i vänsterledet och högerledet i ett fysikaliskt samband måste alltid vara lika annars är sambandet fel. Det kan ofta vara en bra kontroll efter man gjort omskrivningar av ett fysikaliskt uttryck. Enhetsanalys kan också användas för att hitta samband mellan storheter. Då ser arbetsgången ut så här: 1. Välj ut de fysikaliska storheter som kan tänkas ingå i sambandet. 2. Gör en ansats om hur sambandet ser ut. 3. Gör en enhetsanalys med hjälp av SI-systemets grundenheter. 4. Gör mätningar. När man letar samband med hjälp av enhetsanalys måste man alltså först göra en ansats som man sen testar. Man vet inte på förhand om ansatsen är riktig eller inte. Det är därför inte ovanligt att man måste göra om stegen 1-4 flera gånger innan man till sist hittar sambandet. Produktansats Det allmänna uttrycket för en produkt där u beror av a, b och c är x y z u = k a b c där k är en dimensionslös konstant och x, y och z är obekanta som skall bestämmas så att vänsterledet och högerledet får samma enhet. 8

9 Exempel 6 Man vill bestämma svängningstiden för en liten kula som är upphängd i ett snöre (en s k plan pendel). Se figuren. Om problemet skall lösas med hjälp av dimensionsanalys börjar vi med att göra ett antagande. Vi "gissar" att svängningstiden T beror på snörets längd r, kulans massa m och tyngdaccelerationen g. Vi gör sen en tabell med storheter, beteckningar och SI-enheter. Storhet Beteckning SI-enhet Svängningstid T 1 s Snörets längd r 1 m Kulans massa m 1 kg Tyngdaccelerationen g 1 m s 2 Som en första hypotes kan vi pröva med en produktansats. Det ger sambandet x y z T = k r m g där k är en dimensionslös konstant. Med hjälp av enheterna ger det 1 s = 1 m kg m s x y z -2z Eftersom tre enheter ingår och likheten skall gälla för var ger det upphov till tre ekvationer: s: kg: m: 1-2 s = s z 1= 2z 0 1 = kg = kg y 0 = y 0 m = m x m z 0 = x + z Ekvationssystemet har lösningen x = 0,5, y = 0 och z = 0,5. Lägg märke till att exponenten y blev noll på grund av att det bara fanns en storhet som innehöll dimensionen massa. Enhetsanalysen ger således uttrycket T = k r m g = k g 0,5 0 0,5 r Detta uttryck måste testas genom mätningar. Det bästa sättet att göra detta är att låta alla storheter variera och i ett diagram studera T för olika värden på r / g. Är hypotesen riktig ger diagrammet en rät linje som passerar origo. Den enhetslösa konstanten k bestäms då av den räta linjens rikt- 9

10 ningskoefficient. Bestämning av denna ger att k är 6,3. Teoretiskt kan man visa att k = 2 π. Exempel 7. Vätskan i en behållare skall tömmas ut genom ett smalt horisontellt rör. Se figuren. Sök ett uttryck för flödet (transporterad volym per tidsenhet) genom röret. Vi börjar med att skriva ner vilka storheter som vi tror påverkar flödet genom röret. Storhet Beteckning Enhet Flöde φ 1 m3 s 1 Tryckskillnad p 1 - p 2 1 kg m 1 s 2 Rörets längd a 1 m Rörets radie R 1 m Viskositet η 1 kg m 1 s 1 Vi försöker med en produktansats som får följande utseende ( ) φ = k p p a R η 1 2 x y z u där k är en dimensionslös konstant. Skrivet med hjälp av enheter ger det 1 m s = 1kg m s m m kg m s 3-1 x -x -2x y z u -u -u Eftersom det ingår tre enheter (kg, m och s) får vi tre ekvationer. s: 1 = 2x u kg: 0 = x+u m: 3 = x+y+z u Ekvationssystemet har lösningen x = 1 z = 3 y u = 1 Eftersom det ingick fyra obekanta och tre enheter går det inte att lösa ut alla obekanta. Nästa steg blir att göra en mätserie där exempelvis flödet φ mäts för olika värden på rörlängden a. En sådan mätserie visar att φ = konstant a 1,0 10

11 Således är y = 1 (och z = 4) och uttrycket kan skrivas ( p p ) φ = k p1 p2 a R = k R aη ( ) η För att testa sambandet görs en mätserie där alla storheter varieras. I ett diagram ritas φ för olika värden på (p 1 p 2 ) a 1 R4 η 1. Eftersom vi får en rät linje i diagrammet verkar vårt antagande (produktansatsen) vara rätt. Ur diagrammet får vi att konstanten k blir ungefär 0,39. Med en teoretisk härledning kan man visa att k = π/8. 11

12 Övningsuppgifter 1.1 Med en experimentuppställning, bestående av en högtalare och en mikrofon, mättes ljudtrycket p för några olika avstånd r mellan högtalaren och mikrofonen. Följande mätserie erhölls r / m 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,70 1,00 1,50 p / Pa 0,200 0,105 0,070 0,048 0,042 0,028 0,019 0,013 Gör ett diagram på mm papper där ln (p/pa) avsätts som funktion av ln (r/m). Bestäm med hjälp av diagrammet funktionssambandet mellan p och r. 1.2 En mätning av den dynamiska viskositeten η för vatten vid olika temperaturer gav följande resultat t / C η / (10-3 Nsm -2 ) 10,0 1,31 20,0 1,002 30,0 0,798 40,0 0,653 50,0 0,547 60,0 0,467 Den dynamiska viskositeten är proportionell mot e B/T, där B är en konstant och T är temperaturen uttryckt i enheten 1 K. Rita ett lämpligt diagram så att konstanten B kan bestämmas. Bestäm därefter proportionalitetskonstanten. Ange båda med enheter. 1.3 Vilken funktion är ritad i diagrammet nedan? 12

13 1.4 Vilken funktion är ritad i diagrammet nedan? 1.5 Vilken funktion är ritad i diagrammet nedan? 1.6 Vilken funktion är ritad i diagrammet nedan? 1.7 Vid en laboration mättes spänningen över en kondensator, som laddades ur genom ett motstånd. Följande mätserie registrerades för kondensatorns spänning som funktion av tiden. 13

14 t / ms U / V 5,00 35,1 11,0 14,4 16,0 11,2 23,0 4,53 34,0 1,52 42,0 0,742 49,0 0,368 54,0 0,185 60,0 0,116 Gör ansatsen U = A e t B Skriv om sambandet ovan, så att du förväntar dig en rät linje i ett lämpligt diagram. Rita detta diagram och bestäm, med hjälp av den räta linjen, konstanterna A och B med enheter. 1.8 Vid en laboration, där laminär strömning studerades, lät man rör med olika diameter transportera vätska. Flödet (φ) mättes som funktion av diametern varvid följande mätserie registrerades. d / (10-3 m) φ / (10-4 m 3 s -1 ) 1,05 0,160 1,35 0,700 1,95 1,70 2,15 2,56 2,40 6,25 3,20 13,0 3,70 41,0 4,60 70,0 5, b Gör ansatsen φ = a d Skriv om sambandet ovan, så att du förväntar dig en rät linje i ett lämpligt diagram. Rita detta diagram och bestäm, med hjälp av den räta linjen, konstanterna a och b. Glöm inte eventuella enheter. 1.9 En cirkulär mattglasskiva med diametern 10 cm är infattad i ena väggen på en låda som innehåller en lampa. Då lampan är tänd blir luminansen L på glasskivans utsida Cd/m 2. Skivan kan antas vara en perfekt diffus 14

15 strålare. Under dessa förutsättningar kan man visa att belysningen E i en punkt på skivans mittpunktsnormal på avståndet r från skivan blir E a = L π b r + 2 där a och b är konstanter. E och L har samma SI- enhet, Cd/m 2 (enheten för E innehåller även en rymdvinkel, men den är dimensionslös). Cd står för candela (grundenhet i SI-systemet). En mätning av belysningen E som funktion av avståndet r gav följande resultat r/(10-3 m) E /(10 3 lux) 62,8 54,1 31,4 12,5 8,10 6,28 5,00 4,50 3,70 Rita ett lämpligt diagram, så att du får en rät linje, och bestäm konstanterna a och b med enheter. Ange vad du har på diagramaxlarna (glöm inte enheterna). 2.1 Om en kropp skjuts upp från jordytan med en hastighet som är större än en viss hastighet v 0, kommer kroppen att lämna jorden och inte återvända. Denna s.k. flykthastighet kan förväntas bero av gravitationskonstanten G (= 6, Nm 2 kg 2 ), jordens radie R och jordens massa M. Gör produktansats och bestäm sambandet mellan flykthastigheten, gravitationskonstanten, jordradien och jordens massa. 2.2 En vikt är upphängd i en fjäder. Då vikten sätts i svängning vertikalt, får den perioden T som förväntas bero på viktens massa m, fjäderkonstanten k (enhet 1 N/m) och tyngdaccelerationen g. Gör en produktansats och lös den så långt det går. Ge exempel på mätningar som behövs för att få fram det slutgiltiga sambandet. 2.3 En blank rund stav med radien R placeras så att den ena kortsidan är i god termisk kontakt med en metallplatta med temperaturen T 1. Den andra kortsidan är i god termisk kontakt med en metallplatta med temperaturen T 2 (<T 1 ). Den omgivande luften har temperaturen T 0. Låt stavens längdriktning sammanfalla med en (tänkt) x axel. Sätt x = 0 m vid metallplattan med temperaturen T 1. Temperaturen i staven för koordinaten x betecknas med T. Det gäller att T T = A e + C e 0 Bx / R Bx / R där A, B och C är konstanter. Bestäm enheterna på konstanterna. 15

16 2.4 Vågutbredningshastigheten v för longitudinella vågor i en fjäder bestäms av fjäderkonstanten k (1 N/m), fjäderns längd l och linjära densiteten ρ l (1 kg/m). Bestäm utbredningshastigheten som funktion av fjäderkonstanten, fjäderns längd och den linjära densiteten. 2.5 För ett platinamotstånd med temperaturberoende resistans R t mättes resistansen med en Wheatstonebrygga innehållande de fasta precisionsmotstånden R 1 och R 2 och en variabel motståndsdekad R (som kan avläsas med önskad noggrannhet). Utifrån mätvärdet R beräknades R t enligt: R t = R R 2 / R 1 Man gjorde en mätserie med R 1 = 49,3 Ω och R 2 = 50,8 Ω och erhöll resultaten i nedanstående tabell. t / C R / Ω 0,0 101,1 9,8 105,1 19,6 109,0 32,1 114,1 46,7 120,1 50,1 121,5 63,9 127,1 71,2 130,1 79,9 133,7 94,6 139,8 100,2 142,1 Gör ansatsen R t = R 0 (1 + A t) och bestäm R 0 och A med enheter. Observera att temperaturen skall anges i enheten C (och skall alltså inte räknas om till enheten K). 2.6 En teknolog, som nyss lärt sig att göra produktansats, försöker komma fram till Plancks strålningslag genom att ansätta I(λ) = k h x c y λ z T u där symbolerna från vänster räknat står för spektral exitans (enheten 1 W/m 3 ), dimensionslös konstant, Plancks konstant (h = 6, Js), ljushastighet, våglängd och temperatur (med enheten 1 Kelvin). a Genomför en dimensionsanalys utifrån produktansatsen och bestäm x, y, z och u. b Resultatet enligt a stämmer bara delvis med Plancks strålningslag. 16

17 Vilken är skillnaden? Varför klarade inte produktansatsen att ge ett helt tillfredsställande resultat? Plancks strålningslag skrivs på följande sätt: 2 2π hc 1 I( λ) = λ e 5 hc /( λkt ) Vätska strömmar i ett rör. Om flödet φ är laminärt (strömningen sker utan virvelbildning) så kan vi förvänta oss att flödet beror på tryckskillnaden mellan rörets båda ändar Δp, rörets längd L, rörets radie R och vätskans viskositet η. a Bestäm, så långt det går, med hjälp av dimensionsanalys ett analytiskt uttryck för flödet som funktion av tryckskillnaden, rörlängden, rörradien och viskositeten. b I diagrammet nedan finns en mätserie redovisad. Bestäm det som dimensionsanalysen inte gav svar på i a uppgiften, med hjälp av detta diagram. Svara med ett fullständigt uttryck för flödet, uttryckt i de övriga variablerna. Data för mätserien: η = 1, Ns/m 2 Δp = 2, N/m 2 R = 1, m 2.8 Ljusvågor med olika frekvens sprids olika mycket i atmosfären (annars skulle det spridda solljuset göra himlen vitfärgad). Det blå ljuset sprids tydligen mest, eftersom den färgen dominerar himmelsljuset. För att bestämma spridningens våglängdsberoende kan man anta att det spridda ljusets amplitud E s beror på det inkommande ljusets amplitud E 0, avståndet r till spridningspunkten, spridningsmolekylernas volym 4πR 3 /3, ljushastigheten c och 17

18 våglängden λ. Man kan då göra en produktansats: E0 3 x y Es = k R c λ r där konstanten k är dimensionslös. Bestäm exponenterna x och y genom en dimensionsanalys. 2.9 I botten av en fluid (gas eller vätska) skapas ett tryck på grund av fluidens tyngd. Gör produktansats och bestäm hur detta tryck, p, beror av fluidens densitet, ρ, tyngdaccelerationen, g och fluidens höjd, h. En mätning med vatten (densitet 1000 kg/m 3 ) ger trycket 1, Pa då höjden är 10,2 m och tyngdaccelerationen är 9,81 m/s 2. Svar till övningsuppgifter 1.1 p = a r 1,0 ; a = 0,020 Pa m 1.2 η= A e B/T A = 1, Nsm 2 B = 1, K 1.3 y = 10 4, y = 0,6 x 2,0 1.5 y = 5,0 e 3,0/x eller y = 5,0 10 1,3/x beroende på vilken bas du har valt. 1.6 y = 0,2 e 3,0/x 1.7 A = 52,0 V B = 9,75 ms 1.8 a = 1, m 1 s 1 b = r 2 som funktion av 1/E a = 2, m 2 b = 2, m 2 G M 2.1 v0 = k R 2.2 Ansätt sambandet T = konst m x ky gz. Detta medför att x = 0,5 och y = 0,5 och z = 0. Variera massan och mät perioden. x Pricka T som funktion av m k i ett diagram och bestäm riktningskoefficienten, vilken blir lika med konstanten i sambandet ovan. 2.3 Enheten för A och C är 1 K och enheten för B är 1m 0, v = c k l där c är en ρ1 dimensionslös konstant. 2.5 R 0 = 104 Ω och A = 4, ( C) hc a I( λ) = k 5 λ b Plancks strålningslag innehåller en exponentialfunktion som inte kom med på grund av att den är dimensionslös. 2.7 a φ = k Δp L3 z Rz η 1 Δp 4 b φ = 0,39 R L η 2.8 x = 0 och y = p = 1ρgh 18

19 Några övningsuppgifter i grundläggande ellära 1. En elektron accelereras likformigt från vila mot en stor, homogent (positivt) laddad, platta. Elektronen startar från vila, 2,0 cm från plattan och har hastigheten 1, m/s då den kolliderar med plattan. a Beräkna elektronens acceleration. b Hur stor är den elektriska kraft som verkar på elektronen? c Hur lång tid tar det för elektronen att färdas de två centimetrarna? 2. En proton ökar likformigt sin hastighet från 3, m/s till 1, m/s då den accelererar i ett homogent elektriskt fält. a Beräkna den elektriska fältstyrkan om hastighetsändringen sker på sträckan 8,5 cm. b Beräkna ändringen i protonens potentiella energi. Uttryck svaret i enheten 1 ev (elektronvolt). 3. Elektroner accelereras från vila av en spänning på 200 V. När elektronerna sedan kommer in i ett homogent magnetfält avböjs de i en cirkulär bana med radien 4,0 cm. Bestäm den magnetiska flödestätheten. 4. Norrsken, eller rättare sagt polarsken, uppstår då elektroner och protoner som rör sig i jordens magnetfält kolliderar med atmosfärens molekyler och får dessa att lysa. a Vilken radie får den cirkulära bana en proton med hastigheten 7, m/s rör sig i, då den kommer in i det jordmagnetiska fältet. Fältstyrkan där är ca 50 μt. b Vilken radie får en elektron med hastigheten 1, m/s? 5. Beräkna den magnetiska flödestätheten 2,0 cm från en lång, rak ledare i luft, genom vilken strömmen 7,8 A flyter. Jämför med det jordmagnetiska fältet. 6. Ett uppladdningsbart batteri är märkt 1800 mah. a Hur stor laddning innehåller batteriet? Uttryck svaret i enheten 1 C. b Om det töms under ett dygn, hur stor är då medelströmmen under dygnet? 19

20 7. Laddningen genom en ledare varierar med tiden enligt Bt qt () = A (1 e ) där A = 7,3 As och B = 0,48 s 1. a Hur varierar strömmen genom ledaren med tiden? b Beräkna strömmen genom ledaren vid tiderna t = 0 s, 1,0 s respektive 5,0 s. 8. En kommersiell kortvågssändare av samma typ som finns i Hörby, har en uteffekt på 500 kw. Anta att denna effekt fördelar sig isotropt, dvs. jämnt över en sfär. Uppskatta hur nära antennen du kan gå utan att du överskrider referensvärdet för det elektromagnetiska fältet som är 2000 mw/m Bestäm potentialen V p i punkten P i Figur Beräkna i Figur 2 a potentialen V p i punkten P b effektutvecklingen i 2 Ω motståndet c strömmen I till jord. 20 V 4 Ω I 40 Ω 12 V 20 Ω 10 V 2 Ω P 1 A 2 A 10 Ω 6 V Figur 2. Figur 1. U 1 P 11. a Beräkna U 1 i Figur 3 då U = 30 V, R 1 = 50 Ω och R 1 R 2 R 2 = 150 Ω. b Bestäm kvoten R 1 /R 2 så att U 1 blir 0,8U. Figur 3. U 2 U 12. Bestäm U 2 i Figur 4 då U = 24 V. 15Ω R 2R 3R 13. Bestäm I 1 och I 2 ur Figur 5. I 2 I 1 3A 5Ω 20Ω U Figur a Beräkna I 1 ur Figur 6. b Bestäm kvoten I 1 /I 2 om R 1 /R 2 = Bestäm I 1 och I 2 ur Figur 7. Figur 5. 5V I 2 30Ω 10Ω I 1 Figur 7. 1kΩ 3A I 1 I 2 10Ω 20Ω 2kΩ Figur Beräkna spänningen U i Figur 8. 12V 3kΩ 4kΩ U Figur 8. 20

21 17. a Bestäm I 1 och spänningen över 400 Ω-motståndet i Figur 9 då R = 100 Ω. R I 1 20V I 2 b Bestäm R så att I 2 blir noll. 16V 200Ω 400Ω 18. Spänningen över det högra motståndet i Figur 10 mäts med en voltmeter som har resistansen R. a Beräkna spänningen då voltmetern inte är inkopplad. b Beräkna spänningen som mäts om R = 100 kω, 1,0 MΩ respektive 10 MΩ. V 10kΩ 10kΩ Figur 9. 20V Figur a Beräkna R i Figur 11 utan att ta hänsyn till instrumentens resistans då voltmetern visar 18,3 V och amperemetern 0,261 A. b Beräkna R med hänsyn tagen till instrumentens resistans. c Föreslå en alternativ koppling. R Figur 11. R A =2Ω A V R V =10MΩ 20. Bestäm frekvensen f och amplituden A för spänningen i Figur 12 om oscilloskopet är inställt på 0,5 V/div och 2,0 ms/div. 21. Bestäm vid vilken frekvens en kondensator med kapacitansen C = 1,5 μf och en spole med induktansen L = 10 mh har samma reaktans X. Figur En spole har reaktansen X L = 120 Ω vid 2,0 khz. Beräkna dess reaktans vid 50 Hz. 23. Spänningen över en kondensator med kapacitansen C = 0,10 μf varierar med tiden enligt ut () = uˆ sinωtdär u ˆ = 100 V och ω = 400 π s strömmen genom kondensatorn. -1. Bestäm amplituden på 24. Beräkna impedansen och fasförskjutningen mellan spänning och ström vid frekvensen 50 Hz för komponenterna i Figur 13, 14 och 15 på nästa sida. Rita visardiagram. 21

22 0,12H 30Ω 50μF 20Ω 40μF 30Ω 0,1H Figur 13. Figur 14. Figur a Rita ett visardiagram över komponenterna i Figur 16 med strömmen som referens och bestäm U. b Använd diagrammet för att bestämma fasförskjutningen mellan ström och spänning. c Bestäm kretsens impedans Z. U 2,0μF 40Ω i = 0,3 A, f = 1,0 khz Figur Beräkna fasspänningen i ett 10 kv trefassystem. (Spänningen mellan två faser, huvudspänningen, är alltså 10 kv.) 27. En belastning med strängresistansen 100 Ω är ansluten till ett 400 V trefassystem. Beräkna linjeströmmen och effekten vid Y-koppling. 28. En spis som kopplas till 400 V trefas drar effekten 4,0 kw. I varje fas sitter en säkring. Räcker det att ha 6 A säkringar? Svar 1. a 2, m/s 2 b 2, N c 4,0 ns 2. a 56 kv/m b 4,7 kev 3. 1,2 mt 4. a 15 m b 0,11 m μt dvs. ca 50% större än den jordmagnetiska flödestätheten. 6. a 6,5 kc b I medel = 75 ma dq() t Bt 7. a it () = = A B e dt där A B = 3,5 A b i(0) = 3,5 A, i(1) = 2,2 A, i (5) = 0,32 A 8. ca 70 m (66,5 m) 9. V p = 2 V 10. a V p = -14 V b P = 2 W c) I = -1 A (strömmen går från jord) 11. a U 1 = 7,5 V b R 1 /R 2 = U 2 = 8,0 V 13. I 1 = 4 A och I 2 = 1 A 22

23 14. a I 1 = 2 A b I 1 /I 2 = 1/3 15. I 1 = 0,23 A och I 2 = 0,14 A 16. U = 5,3 V 17. a I 1 = 0,12 A och U 400 = 3,4 V b R = 160 Ω 18. a U = 10 V b 9,52 V, 9,95 V och 10,0 V 19. a R = 70,1 Ω b R = 68,1 Ω c Inre voltmeterkoppling: 20. A = 2,1 V och f = 80 Hz 21. f = 1,3 khz 22. X L = 3Ω 23. i ˆ = 13 ma 24. X L Z ϕ R Z = 48 Ω ϕ = 51 X C R ϕ Z Z = 67 Ω ϕ = -73 X L R V R V =10MΩ R ϕ Z R A =2Ω A Z = 57 Ω ϕ = U C U R ϕ U I U R = 12 V U C = 24 V U = 27 V Z = 89 Ω ϕ = -63 X C -X L X C 26. U = 5,8 kv 27. I l = 2,3 A och P tot = 1,6 kw 28. Ja, strömmen blir 5,8 A dvs mindre än 6 A. 23

Experimentell metodik

Experimentell metodik Experimentell metodik Storheter, mätetal och enheter En fysikalisk storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. En storhet är produkten av mätetal och enhet. Exempel 1: Elektronens massa är m =

Läs mer

Var försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.

Var försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna. Laborationsregler Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till varje laboration finns ett antal förberedelseuppgifter.

Läs mer

Experimentell metodik

Experimentell metodik Experimentell metodik Storheter, mätetal och enheter En fysikalisk storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. En storhet är produkten av mätetal och enhet. Exempel 1: Elektronens massa är m =

Läs mer

Var försiktig med elektricitet, laserstrålning, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.

Var försiktig med elektricitet, laserstrålning, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna. 1 Laborationsregler Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till varje laboration finns ett antal förberedelseuppgifter.

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Final i Wallenbergs fysikpris

Final i Wallenbergs fysikpris Final i Wallenbergs fysikpris 5-6 mars 011. Teoriprov. Lösningsförslag. 1) Fysikern Hilda leker med en protonstråle i en vakuumkammare. Hon accelererar protonerna från stillastående med en protonkanon

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Skrivtid: kl. 14:15-17:15 Hjälpmedel: Formelsamling, grafritande miniräknare, linjal Lärare: ASJ, HPN, JFA, LEN, MEN, NSC Möjliga poäng: 20 E-poäng + 12 C-poäng

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T. 1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Övningsuppgifter till Originintroduktion UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Sammanfattning Fysik A - Basåret Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med

Läs mer

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse Utrustning: Dator med programmet LoggerPro LabQuest eller LabPro Avståndsmätare Kraftgivare Spiralfjäder En vikt Stativmateriel Kraftgivare Koppla mätvärdesinsamlaren

Läs mer

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005 Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( ) Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa

Läs mer

Theory Swedish (Sweden)

Theory Swedish (Sweden) Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3 Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3 Problem 1: Fem studenter mätte längden av ett rum, deras resultat blev 3,30 m, 2,90 m, 3,70 m, 3,50 m, och 3,10 m. Inga uppgifter om mätnoggrannheten är kända.

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 110326 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod Provkod BFL122 TEN1 Kursnamn/benämning Fysik B för tekniskt basår,

Läs mer

Något om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β

Något om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β HH/ITE/BN Dimensionsanalys och Mathematica 1 Något om Dimensionsanalys och Mathematica Bertil Nilsson 2016-08-15 Assume period T Cm Α g Β Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 2 s 1 kg Α m Β s 2Β m Γ Identify exponents

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 (2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

KAPITEL 4 MTU AB

KAPITEL 4 MTU AB KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer

Läs mer

Bra tabell i ert formelblad

Bra tabell i ert formelblad Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare

Läs mer

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers : FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Miniräknare, formelsamling

Miniräknare, formelsamling Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik B Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-29 Tid: 9.00-15.00 Kod:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen i Fysik

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 22 januari 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Rörelsemotståndsarbetet på nervägen är A n = F motst s = k mg s = k (2 180 + 52 100)

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)

Läs mer

Lösa ekvationer på olika sätt

Lösa ekvationer på olika sätt Lösa ekvationer på olika sätt I denna aktivitet ska titta närmare på hur man kan lösa ekvationer på olika sätt. I kurserna lär du dig att lösa första- och andragradsekvationer exakt med algebraiska metoder.

Läs mer

Lösningar 15 december 2004

Lösningar 15 december 2004 Lösningar 15 december 004 Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 5p, för Fy1100 Onsdagen den 15 december 004 kl. 9-13(14). B.S. 1. En behållare för förvaring av bensin har formen av en liggande cylinder

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 05-06-04 för F och Q (FA54) Skrivtid: 5 tim Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Hjälpmedel:

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,

Läs mer

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010 TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,

Läs mer

Växelström och reaktans

Växelström och reaktans Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda

Läs mer

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007 1 Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori arje uppgift ger 10 poäng. Delbetyget

Läs mer

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. NAN: KLASS: Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. 1) a) estäm ekvationen för den räta linjen i figuren. b) ita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen

Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 17 december 2008 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i Lösningar NP Fy B 005 Uppgift nr 1 (79) SVAR: Den gravitationskraft som jorden påverkar satelliten med utgör centripetalkraft i satellitens bana. Denna kraft på satelliten är riktad in mot jordens medelpunkt.

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Appendix i instruktionen

Appendix i instruktionen Appendix i instruktionen Läs även Appendix A och Appendix B i instruktionerna till laboration 2 2010-10-05 Fysikexperiment, 7.5 hp 1 1 Linearisering genom logaritmering Ofta förekommer samband av typen:

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER 1. Figuren visar grafen till funktionen f där f(x) = x 3 3x 2. I punkter där xkoordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till

Läs mer

Tentamen i Mekanik II

Tentamen i Mekanik II Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd

Läs mer

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng. NpMac vt 01 Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser

Läs mer