Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre"

Transkript

1 nationell grundutbildning, (NGU) inom dövblindområdet Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Kungsgatan Norrköping

2 bakgrund, mål och övergripande principer Bakgrund I ett samverkansprojekt har Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (NKC) utarbetat ett förslag till nationell grundläggande utbildning (NGU) inom området som berör funktionsnedsättningen dövblindhet. Grundutbildningen riktar sig till yrkeskategorier som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en allvarlig kombinerad syn- hörselnedsättning/dövblindhet. Projektet har finansierats av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Förslagen till grundutbildning har huvudsakligen processats fram i 3 olika arbetsgrupper. Ett 30-tal medarbetare och representanter från olika samhällsområden har varit delaktiga. Dit hör exempelvis landstingens dövblindteam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), FSDB, FSDB:s föräldraförening, Arbetsförmedlingen, ytterligare kommun- och landstingsrepresentanter, Mogård samt NKC Övergripande målsättning, inriktningar och målgrupper Den nationella grundutbildningen har som mål att möjliggöra en bred grundläggande kompetenshöjning inom viktiga samhällsområden till förmån för personer med dövblindhet/ allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Utbildningen skall bidra till att dessa personer ska få sina rättigheter tillgodosedda utifrån ett livsperspektiv och med en helhetssyn på människan. Utbildningen består av fyra olika delar med olika inriktning för professionella/personal Introduktionsutbildning Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre Den fristående introduktionsutbildningen, riktar sig till personer med behov av förståelse för generella konsekvenser av kombinerade syn- hörselnedsättningar/dövblindhet. Introduktionsdelen är även tänkt att fungera som en inledning till de övriga tre grundutbildningarna. De tre andra riktar sig till dem som arbetar med personer som har en medfödd dövblindhet, förvärvad dövblindhet eller med personer som sent i livet förvärvat dövblindhet på grund av åldersskäl. Grundutbildningen riktar sig främst till anställda inom stat, landsting och kommun. Det kan vara i verksamheter som skola och barnomsorg, barn- och vuxenhabilitering, syn- och hörselvård, tolktjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. et i grundutbildningen ska på ett adekvat sätt förhålla sig till övriga utbildningar som kompletterar på högre eller mera specialiserade nivåer inom området. Dit hör exempelvis utbildningar inom Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) Nordiskt Välfärdscenter (NVC), universitet, högskolor och tolkutbildningar. Värdegrund och övergripande principer Samhället ska byggas på människors lika värde vilket också innebär att alla former av utanförskap och isolering ska förhindras. Rättigheter och skyldigheter som finnas säkrade i lagstiftning, konventioner etc. ska beaktas vid offentliga utredningar, hälso- och sjukvårdande insatser, i skolan, inom äldreomsorgen eller i andra relevanta sammanhang. Delaktighets- och aktivitetsinskränkningar för personer med dövblindhet beror ofta på okunskap i omgivningen. Kunskapen som krävs handlar främst om hur personer med dövblindhet ska kunna ta del av det som sker på ett särskilt sätt. Med detta menas att det vanligtvis krävs särskilda kompensatoriska insatser för att personer med dövblindhet ska få sina rättigheter tillgodosedda och kunna leva ett så bra liv som möjligt efter sina önskemål och förutsättningar. Vid dövblindhet finns ofta behov av att anpassa situationer som berör kommunikation, information och förflyttning/ orientering för att främja delaktighet och aktivitet. Funktionsnedsättningens konsekvenser, bland annat i sådana sammanhang, är svåra att förstå för den som har syn och hörsel. Det är därför viktigt att som professionell reflektera över det man gör med utgångsläge från detta. Likaså utifrån det faktum att spännvidden mellan makt och beroende i mötet mellan den professionella världen och personen med dövblindhet är stor. Oftast är detta förhållande till nackdel för personer med dövblindhet. Kunskap bidrar till att rättigheter och viktiga värden för personer med dövblindhet kan tillgodoses. Grundutbildningen skall därför ge deltagarna möjligheter att bli medvetna om hur nedanstående etiska principer/värden berörs i arbetet med personer som har dövblindhet, liksom tydliggöra behovet av etisk reflektion. Respekt Icke-diskriminering Trygghet - säkerhet Tillgänglighet Delaktighet Integritet Självbestämmande och oberoende Stimulans, omväxling och utveckling Tillgänglighet i samband med deltagande i NGU Personer med dövblindhet uppfattar ofta möten med professionella som själva har syn- eller hörselnedsättning som en viktig framgångsfaktor för sin egen utveckling. Det är därför av särskild vikt att grundutbildningen är tillgänglig för deltagare med funktionsnedsättning. Brukarinflytande Grundutbildningen ska på alla plan främja delaktighet, aktivitet och självbestämmande för personer med en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. De olika delarna i 2

3 utbildningen ska därför ta sin utgångspunkt i verkliga behov hos personer med dövblindhet. För att detta ska kunna ske är brukar- och anhörigmedverkan en självklarhet både i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av utbildningen. Vetenskap och beprövad erfarenhet et i ovan beskrivna grundutbildning ska i möjligaste mån utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att innehållet kontinuerligt måste anpassas till nya kunskaper och erfarenheter som berör området. (Evidensbegreppet, Oscarsson 2009) Helhetssyn och livsperspektiv Grundutbildningen ska bidra till att personer med dövblindhet blir bemötta utifrån en helhetssyn och att behovet av samverkan mellan olika aktörer i ett livsperspektiv tydliggörs och underlättas. i n t r o d u k t i o n s u t b i l d n i n g kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet med introduktionsutbildningen är att deltagarna ska få en grundläggande kunskap om och förståelse för konsekvenser av kombinerad syn- hörselnedsättning/dövblindhet och de särskilda behov detta medför. Introduktionsutbildningen kan utgöra en inledande del i ett kompetensutvecklingsprogram men även fungerar som en självständig helhet. Målgrupper Vi riktar utbildningen till alla som behöver/önskar få introduktion inom området kombinerad syn- hörselnedsättning/ dövblindhet. Det kan vara personer som i sitt yrkesutövande kommer i direkt kontakt med personer med dövblindhet, anhöriga eller beslutsfattare inom vård, omsorg och utbildning samt personer som själva har en kombinerad hörsel och synnedsättning/dövblindhet. Genomförande Introduktionen utgår från de övergripande principer som tagits fram för NGU. Introduktionen omfattar en heldag. Introduktionen ska vara baserad på stor kunskap och erfarenhet om dövblindhet/kombinerad syn- och hörselnedsättning och huvudsakligen utgå från deltagarnas egna upplevelser i samband med praktiska övningar. Introduktionen ska genomföras av personer som själva har erfarenhet av att leva med dövblindhet tillsammans med professionella som har stor områdeskompetens. Reflektioner kring dagens upplevelser och erfarenheter ska avsluta dagen. Vidare ska varje deltagare få förslag på litteratur och annat material som kan vara aktuellt. Inledning Presentation av samtliga och kort om NGU Konsekvenser av att inte kunna vara delaktig i det som syns och hörs Praktiska övningar Egna upplevelser, diskussion och dokumentation Den nordiska definitionen Konsekvenser av dövblindhet Alla är lika men unika Demografiska fakta Förekomst Undergrupper - olika förutsättningar ger olika behov Kortfattat om samhällets stöd och ansvar Lagstiftning Internationella konventioner Statens, landstingens och kommunernas ansvar Brukarorganisationernas roll (FSDB, DBU, Föräldrarrådet) Aktörer inom dövblindområdet (Dbl, NVC, NKC, SPSM m.fl.) Avslutning Reflektioner kring vilka erfarenheter dagen gett, vilka konsekvenser introduktionsutbildningen kom mer att få, hur man ska använda den kunskap som man fått? Utvärdering 3

4 medfödd dövblindhet Målet med grundutbildningen är att deltagarna har tillägnat sig kunskaper och färdigheter om viktiga principer i arbetet med personer som tillhör målgruppen. Dessa principer ska leda mot optimala förutsättningar för goda livsbetingelser, utveckling och lärande för personer med medfödd/tidig dövblindhet. Utbildningen skall leda fram till en förståelse av generella och specifika förutsättningar så att den enskilde deltagaren kan tillämpa principerna i det praktiska arbetet. Den övergripande målsättningen med grundutbildningen är således att bidra till att det finns kompetenta partners till personer som har en medfödd/tidig dövblindhet. Personer med medfödd/tidig dövblindhet befinner sig i många olika livsmiljöer. Av den anledningen riktar sig grundutbildningen till föräldrar, andra närpersoner och professionella. Etiska principer I NGU har det tagits fram Bakgrund, mål och vägledande principer. Att därutöver särskilt ta hänsyn till, när det gäller personer som har medfödd dövblindhet, är att de ofta befinner sig i olika grad av beroendeförhållande till omgivningen och saknar i hög grad möjligheter till autonomi. Omgivningen, som kan bestå av anhöriga, professionella personer eller beslutsfattare på olika nivåer i samhället, har därmed ett juridiskt och etiskt ansvar. Detta för att bland annat de medborgerliga rättigheter som gäller för alla också ska tillgodoses för personer med medfödd/tidig dövblindhet. Detta beroendeförhållande innebär i värsta fall en grogrund för oetiska skeenden och rutiner. Befintliga normer, strukturer och rutiner riskerar hindra processer och initiativ som främjar etisk reflektion. Detta eftersom personer med medfödd dövblindhet svårligen kan anlägga kritiska synpunkter på skeenden i sina liv. Huvudteman Grundutbildningen kring medfödd dövblindhet består av tre huvudteman. Utbildningen genomförs som en process över tid, med ett reflekterande/analyserande arbetssätt och utgår från ett generellt, ett specifikt och ett individuellt plan. Genomförandet präglas av ett dialogiskt synsätt liksom av en helhetssyn på människan. Dokumentation genom video och videoanalys är viktiga redskap i genomförandet. 1. Funktionsnedsättningen medfödd/tidig dövblindhet en för temat är att deltagarna har tillägnat sig en grundläggande kunskap och förståelse för de livsvillkor som gäller för personer med medfödd dövblindhet. Denna kunskap och förståelse ska ligga som underlag för adekvata insatser i den sociala och fysiska miljön, liksom bidra till utveckling av kommunikativ och social kompetens hos den enskilde personen med medfödd dövblindhet. Nordisk definition av dövblindhet Vanliga konsekvenser vid medfödd dövblindhet Population Historiskt perspektiv 2. Sinnenas samspel en för temat är att deltagarna har tillägnat sig kunskaper om hur våra sinnen fungerar som ett system och hur de interagerar, kompletterar och kompenserar varandra. en är även att deltagarna har tillägnat sig kunskap om funktionella konsekvenser vid kombinerade sinnesnedsättningar. Hur våra sinnen interagerar/samspelar Våra sinnens struktur och funktion Strategier utifrån att våra sinnen samspelar 3. Samspel - kommunikation språk en för temat är att deltagarna har tillägnat sig kunskap och förståelse om sin egen roll i samband med samspels- och kommunikationssituationer i relationen med personer som har medfödd dövblindhet (kompetent partner). Man ska även ha tillägnat sig kunskaper och förståelse om att hela kroppen är bärare av kommunikativa uttryck samt hur man kan se, bekräfta och tolka dessa. Förhållningssätt och etik i samspel och kommunikation Övergripande genomgång av den kommunikativa utvecklingen. Förutsättningar för kommunikation Gestuell kommunikation Språklig kommunikation 4

5 förvärvad dövblindhet en med grundutbildningen är att den ska bidra till goda och kompetenta medarbetare inom olika samhällsområden som personer med förvärvad dövblindhet är beroende av eller kommer i kontakt med. Deltagarna ska ges kunskap om viktiga principer, förhållnings- och arbetssätt, liksom insatser och metoder som kan skapa goda förutsättningar för personer med förvärvad dövblindhet. Etiska principer I NGU har det tagits fram Bakgrund, mål och vägledande principer. Att därutöver särskilt ta hänsyn till när det gäller personer med förvärvad dövblindhet, är de olika roller som påverkar livssituationen som t ex yrkesrollen och föräldrarollen. Huvudteman Grundutbildning kring förvärvad dövblindhet består av fem olika huvudteman. Dessa är uppbyggda efter det nordiska materialet Vägledning om förvärvad dövblindhet, som är ett förtydligande av den nordiska definitionen kring dövblindhet. 1. Kombinerad syn- hörselnedsättning/dövblindhet för temat är att ge deltagarna en introduktion inom områden som berör förvärvad dövblindhet och att bidra till kunskap om orsaker till och praktiska konsekvenser av förvärvad dövblindhet. et handlar bland annat om demografiska fakta, den nordiska definitionen om dövblindhet och konsekvenser i vardagen. 2. Konsekvenser av förvärvad dövblindhet Individnivå Temat syftar till att ge deltagarna en djupare förståelse för vad en genomgripande livsomställning som att drabbas av förvärvad dövblindhet kan innebära. Likaså hur man så småningom finner nya vägar och lär sig leva med funktionsnedsättningen. Omgivningsnivå Temat syftar till att klargöra omgivningsfaktorernas betydelse vid förvärvad dövblindhet, faktorer som kan hindra och den kan underlätta. Mötet med omgivningen, den egna personliga och den professionella världen och vikten av rätt stöd vid rätt tidpunkt är centralt i det här temat. Temat konsekvenser av förvärvad dövblindhet ska bidra till förståelse och ge kunskaper om vad dövblindhet kan få för konsekvenser för individen vilka faktorer i omgivningen som kan vara hindrande och vilka som kan vara underlättande för att kunna vara aktiv och känna delaktighet i livet. 3. Kommunikation Målet i det här temat är att deltagarna får kunskap om specifika och viktiga faktorer som berör kommunikation för personer med förvärvad dövblindhet. Dit hör exempelvis kommunikationens betydelse i vårt samhälle, olika sätt att kommunicera, strategier för hur man kan förändra formerna för kommunikation, tolkanvändning, hur situationen påverkar liksom miljöns betydelse. 4. Teknik och hjälpmedel Målet är att deltagarna ska förstå principerna och komplexiteten i samband med utprovning, anpassning, utbildning och användande av olika tekniska hjälpmedel. Deltagarna ska också förstå betydelsen av att en person med förvärvad dövblindhet i många situationer behöver kunna kompensera med hjälpmedel/anpassningar. De ska få kännedom om vilka aktörer som har ett särskilt ansvar och vart man vänder sig med frågor kring teknik och hjälpmedel. Vidare ska deltagarna bli medvetna om att hjälpmedel och tekniska anpassningar bör ses som en viktig del i en helhetsrehabilitering och i ett livsperspektiv, för att ge största möjliga nytta för brukaren. 5. Samhällets stöd och ansvar Temat ska belysa olika typer av samhällsstöd som personer med förvärvad dövblindhet kan behöva i olika situationer och faser i livet. Likaså hur lagstiftning, handikappolitiska mål, internationella konventioner och värdegrunder etc. medför juridiska rättigheter och etiska aspekter som skall tillgodoses. Inom detta tema belyser vi också brukarorganisationernas och det handikappolitiska arbetets betydelse för personer med dövblindhet. 5

6 kombinerad allvarlig hörsel- och synnedsättning/dövblindhet hos äldre Det naturliga åldrandet en med utbildningen är att deltagarna skall tillägna sig en grundläggande kunskap om konsekvenser i samband med dövblindhet/allvarlig kombinerad hörsel- och synnedsättning hos äldre, liksom om förekomst och orsaker. Vidare är målet att den nya kunskapen ska bidra till ökad kompetens i samband med omvårdnad, bemötande och rehabiliteringsinsatser. en är att deltagarna ska få kunskap om medicinska förändringar och funktionella konsekvenser av en kombination av de vanligaste åldersrelaterade ögonsjukdomarna och hörselnedsättningarna. Utbildningen ska också ge kunskap om elementära psykologiska fakta kopplade till åldrande och en kombinerad hörsel- och synnedsättning/ dövblindhet. Rehabilitering och omvårdnad Etiska principer I NGU har det tagits fram Bakgrund, mål och vägledande principer. Därutöver behöver i detta sammanhang beaktas samhälliga normer och attityder som är förknippande med åldrande, liksom att gruppen äldre med dövblindhet ökar i takt med den växande äldrepopulationen. Med tanke på effekter av syn- hörselnedsättning i relation till åldrandet och dess övriga konsekvenser, är risken stor att bli felbedömd och feldiagnostiserad. Huvudteman Dövblindhet och åldrande med detta tema är att väcka deltagarnas intresse och förståelse för problematiken kring att leva med en kombinerad hörsel- och synnedsättning/dövblindhet. Vidare att deltagarna skall få kännedom om förekomst och grundläggande fakta gällande livssituationen för personer med dövblindhet. Via praktiska övningar ska deltagarna få en egen upplevelse av hur det är att ha funktionsnedsättningar på syn och hörsel i kombination. Detta som en kompletterande del till de praktiska övningarna i introduktionsutbildningen. en är att deltagarna ska få kunskap om kommunikationens betydelse för att nå delaktighet och kunna påverka sin situation. De ska även få kännedom om hur vårdplaner och ansvarsfrågor inom äldreomsorgen påverkar livssituationen för personer med en kombinerad hörsel- och synnedsättning/dövblindhet. Deltagarna ska också förstå betydelsen av att upptäcka personer med en kombinerad hörsel- och synnedsättning/dövblindhet så tidigt som möjligt, liksom behovet av att tillsammans med personen själv hitta kompensatoriska strategier och hjälpmedel som främjar aktivitet och delaktighet i vardagen. Likaså få kunskap om att förhållandevis små men betydelsefulla insatser i miljön kan ha stor inverkan på en persons livskvalitet. Helhetssyn och etik en är att deltagarna ska få kunskap om behovet av att som professionell vara aktiv när det gäller etisk reflektion i arbetet, detta inte minst i kommunikativa sammanhang. Likaså få kännedom om det stöd personer med dövblindhet/kahs kan förvänta sig i samhället och den egna rollen. Vidare att deltagarna ska få en förståelse för behovet av helhetssyn och samverkan, inte minst med anhöriga. 6

NORDISK LÄSEPLAN. Förvärvad dövblindhet

NORDISK LÄSEPLAN. Förvärvad dövblindhet 2017 NORDISK LÄSEPLAN Förvärvad dövblindhet 1 NORDISK LÄSEPLAN FÖRVÄRVAD DÖVBLINDHET Utgiven av Nordens välfärdscenter www.nordicwelfare.org augusti 2017 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk

Läs mer

Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet.

Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Vid gruppens första träff upplevdes uppdraget som angeläget. Närvarande: Julijana Arsenovic-Vasilevic

Läs mer

Lena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

Lena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Lena Göransson Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Är en statsbidragsfinansierad verksamhet med medel från Socialdepartementet Socialstyrelsen

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens

Läs mer

Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter

Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter Uppstartsdagar i projektet: NGU-s Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter Ett 30-tal personer samlades vid Marieborgs Folkhögskola två dagar under vecka 40 för

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Distansutbildning och demens

Distansutbildning och demens Distansutbildning och demens Johan Nyman Nordens Välfärdscenter Nordisk distansutbildning för personal inom äldrevården 22-06-2015 Nordens Velfærdscenter 1 Distansutbildning och demens Hur hänger de ihop?

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Föräldrakurs dövblind

Föräldrakurs dövblind Föräldrakurs dövblind Aktivitets ID: 161751 Tid: 14 september 2018, kl 13:00-21:00 Tid: 15 september 2018, kl 09:00-21:00 Tid: 16 september 2018, kl 09:00-13:00 Plats: Ekerö, Sånga-Säby Hotell & konferens,

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

IKT-hjälpmedel i landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,

Läs mer

Plan för Funktionsstöd

Plan för Funktionsstöd Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Plan för Funktionsstöd

Plan för Funktionsstöd Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att

Läs mer

Ingenting om oss utan oss

Ingenting om oss utan oss Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

På följande sidor finns en kort sammanfattning av hur var och en avslutade dagen:

På följande sidor finns en kort sammanfattning av hur var och en avslutade dagen: Slutminuten Audiologisk Dag 2018 avslutades med ett panelsamtal med fr. vänster Karin Stenfeldt, Lena Göransson, Mattias Lundekvam, Josefina Larsson, Ursula Willstedt-Svensson, Jonas Brännström och Anders

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad är CHARGE. syndrom?

Vad är CHARGE. syndrom? Vad är CHARGE syndrom? 1 Vad är Charge syndrom? Charge är ett sällsynt syndrom som påverkar flera av kroppens organ. Symtomen varierar kraftigt från person till person, men är ofta mycket komplexa och

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna ,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

MÅL OCH HANDLINGSPLAN OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN

MÅL OCH HANDLINGSPLAN OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN MÅL OCH HANDLINGSPLAN 2018-2020 OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN CENTRALA BEGREPP Självbestämmande Delaktighet och inflytande Kontinuitet Helhetssyn Tillgänglighet 2 OMRÅDE STÖD OCH SERVICE

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km

Läs mer

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 kap. 4 SoL. Den

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo

Läs mer

Sandbäcksgatan 7, Karlstad * varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning

Sandbäcksgatan 7, Karlstad * varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning Sandbäcksgatan 7, 653 40 Karlstad 054-820 10 10 * varmlandassistans.se kontakt@varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning Organisation Värmland Assistans AB är ett litet bolag med huvudkontoret i Karlstad.

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS

Läs mer

Välkommen till. LD Hjälpmedel

Välkommen till. LD Hjälpmedel Välkommen till LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel Verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,

Läs mer

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Boken kan laddas ner från hemsidan www.nkcdb.se en liten blå bok om Den kan

Läs mer

Etikdokument för personligt ombud

Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud En god vän gjorde en gång liknelsen mellan människor och skåp med väldigt många dörrar och fack. En del människor får aldrig chansen

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Enhetsundersökning LSS

Enhetsundersökning LSS Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer