Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre
|
|
- Rickard Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nationell grundutbildning, (NGU) inom dövblindområdet Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Kungsgatan Norrköping
2 bakgrund, mål och övergripande principer Bakgrund I ett samverkansprojekt har Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (NKC) utarbetat ett förslag till nationell grundläggande utbildning (NGU) inom området som berör funktionsnedsättningen dövblindhet. Grundutbildningen riktar sig till yrkeskategorier som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en allvarlig kombinerad syn- hörselnedsättning/dövblindhet. Projektet har finansierats av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Förslagen till grundutbildning har huvudsakligen processats fram i 3 olika arbetsgrupper. Ett 30-tal medarbetare och representanter från olika samhällsområden har varit delaktiga. Dit hör exempelvis landstingens dövblindteam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), FSDB, FSDB:s föräldraförening, Arbetsförmedlingen, ytterligare kommun- och landstingsrepresentanter, Mogård samt NKC Övergripande målsättning, inriktningar och målgrupper Den nationella grundutbildningen har som mål att möjliggöra en bred grundläggande kompetenshöjning inom viktiga samhällsområden till förmån för personer med dövblindhet/ allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Utbildningen skall bidra till att dessa personer ska få sina rättigheter tillgodosedda utifrån ett livsperspektiv och med en helhetssyn på människan. Utbildningen består av fyra olika delar med olika inriktning för professionella/personal Introduktionsutbildning Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre Den fristående introduktionsutbildningen, riktar sig till personer med behov av förståelse för generella konsekvenser av kombinerade syn- hörselnedsättningar/dövblindhet. Introduktionsdelen är även tänkt att fungera som en inledning till de övriga tre grundutbildningarna. De tre andra riktar sig till dem som arbetar med personer som har en medfödd dövblindhet, förvärvad dövblindhet eller med personer som sent i livet förvärvat dövblindhet på grund av åldersskäl. Grundutbildningen riktar sig främst till anställda inom stat, landsting och kommun. Det kan vara i verksamheter som skola och barnomsorg, barn- och vuxenhabilitering, syn- och hörselvård, tolktjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. et i grundutbildningen ska på ett adekvat sätt förhålla sig till övriga utbildningar som kompletterar på högre eller mera specialiserade nivåer inom området. Dit hör exempelvis utbildningar inom Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) Nordiskt Välfärdscenter (NVC), universitet, högskolor och tolkutbildningar. Värdegrund och övergripande principer Samhället ska byggas på människors lika värde vilket också innebär att alla former av utanförskap och isolering ska förhindras. Rättigheter och skyldigheter som finnas säkrade i lagstiftning, konventioner etc. ska beaktas vid offentliga utredningar, hälso- och sjukvårdande insatser, i skolan, inom äldreomsorgen eller i andra relevanta sammanhang. Delaktighets- och aktivitetsinskränkningar för personer med dövblindhet beror ofta på okunskap i omgivningen. Kunskapen som krävs handlar främst om hur personer med dövblindhet ska kunna ta del av det som sker på ett särskilt sätt. Med detta menas att det vanligtvis krävs särskilda kompensatoriska insatser för att personer med dövblindhet ska få sina rättigheter tillgodosedda och kunna leva ett så bra liv som möjligt efter sina önskemål och förutsättningar. Vid dövblindhet finns ofta behov av att anpassa situationer som berör kommunikation, information och förflyttning/ orientering för att främja delaktighet och aktivitet. Funktionsnedsättningens konsekvenser, bland annat i sådana sammanhang, är svåra att förstå för den som har syn och hörsel. Det är därför viktigt att som professionell reflektera över det man gör med utgångsläge från detta. Likaså utifrån det faktum att spännvidden mellan makt och beroende i mötet mellan den professionella världen och personen med dövblindhet är stor. Oftast är detta förhållande till nackdel för personer med dövblindhet. Kunskap bidrar till att rättigheter och viktiga värden för personer med dövblindhet kan tillgodoses. Grundutbildningen skall därför ge deltagarna möjligheter att bli medvetna om hur nedanstående etiska principer/värden berörs i arbetet med personer som har dövblindhet, liksom tydliggöra behovet av etisk reflektion. Respekt Icke-diskriminering Trygghet - säkerhet Tillgänglighet Delaktighet Integritet Självbestämmande och oberoende Stimulans, omväxling och utveckling Tillgänglighet i samband med deltagande i NGU Personer med dövblindhet uppfattar ofta möten med professionella som själva har syn- eller hörselnedsättning som en viktig framgångsfaktor för sin egen utveckling. Det är därför av särskild vikt att grundutbildningen är tillgänglig för deltagare med funktionsnedsättning. Brukarinflytande Grundutbildningen ska på alla plan främja delaktighet, aktivitet och självbestämmande för personer med en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. De olika delarna i 2
3 utbildningen ska därför ta sin utgångspunkt i verkliga behov hos personer med dövblindhet. För att detta ska kunna ske är brukar- och anhörigmedverkan en självklarhet både i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av utbildningen. Vetenskap och beprövad erfarenhet et i ovan beskrivna grundutbildning ska i möjligaste mån utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att innehållet kontinuerligt måste anpassas till nya kunskaper och erfarenheter som berör området. (Evidensbegreppet, Oscarsson 2009) Helhetssyn och livsperspektiv Grundutbildningen ska bidra till att personer med dövblindhet blir bemötta utifrån en helhetssyn och att behovet av samverkan mellan olika aktörer i ett livsperspektiv tydliggörs och underlättas. i n t r o d u k t i o n s u t b i l d n i n g kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet med introduktionsutbildningen är att deltagarna ska få en grundläggande kunskap om och förståelse för konsekvenser av kombinerad syn- hörselnedsättning/dövblindhet och de särskilda behov detta medför. Introduktionsutbildningen kan utgöra en inledande del i ett kompetensutvecklingsprogram men även fungerar som en självständig helhet. Målgrupper Vi riktar utbildningen till alla som behöver/önskar få introduktion inom området kombinerad syn- hörselnedsättning/ dövblindhet. Det kan vara personer som i sitt yrkesutövande kommer i direkt kontakt med personer med dövblindhet, anhöriga eller beslutsfattare inom vård, omsorg och utbildning samt personer som själva har en kombinerad hörsel och synnedsättning/dövblindhet. Genomförande Introduktionen utgår från de övergripande principer som tagits fram för NGU. Introduktionen omfattar en heldag. Introduktionen ska vara baserad på stor kunskap och erfarenhet om dövblindhet/kombinerad syn- och hörselnedsättning och huvudsakligen utgå från deltagarnas egna upplevelser i samband med praktiska övningar. Introduktionen ska genomföras av personer som själva har erfarenhet av att leva med dövblindhet tillsammans med professionella som har stor områdeskompetens. Reflektioner kring dagens upplevelser och erfarenheter ska avsluta dagen. Vidare ska varje deltagare få förslag på litteratur och annat material som kan vara aktuellt. Inledning Presentation av samtliga och kort om NGU Konsekvenser av att inte kunna vara delaktig i det som syns och hörs Praktiska övningar Egna upplevelser, diskussion och dokumentation Den nordiska definitionen Konsekvenser av dövblindhet Alla är lika men unika Demografiska fakta Förekomst Undergrupper - olika förutsättningar ger olika behov Kortfattat om samhällets stöd och ansvar Lagstiftning Internationella konventioner Statens, landstingens och kommunernas ansvar Brukarorganisationernas roll (FSDB, DBU, Föräldrarrådet) Aktörer inom dövblindområdet (Dbl, NVC, NKC, SPSM m.fl.) Avslutning Reflektioner kring vilka erfarenheter dagen gett, vilka konsekvenser introduktionsutbildningen kom mer att få, hur man ska använda den kunskap som man fått? Utvärdering 3
4 medfödd dövblindhet Målet med grundutbildningen är att deltagarna har tillägnat sig kunskaper och färdigheter om viktiga principer i arbetet med personer som tillhör målgruppen. Dessa principer ska leda mot optimala förutsättningar för goda livsbetingelser, utveckling och lärande för personer med medfödd/tidig dövblindhet. Utbildningen skall leda fram till en förståelse av generella och specifika förutsättningar så att den enskilde deltagaren kan tillämpa principerna i det praktiska arbetet. Den övergripande målsättningen med grundutbildningen är således att bidra till att det finns kompetenta partners till personer som har en medfödd/tidig dövblindhet. Personer med medfödd/tidig dövblindhet befinner sig i många olika livsmiljöer. Av den anledningen riktar sig grundutbildningen till föräldrar, andra närpersoner och professionella. Etiska principer I NGU har det tagits fram Bakgrund, mål och vägledande principer. Att därutöver särskilt ta hänsyn till, när det gäller personer som har medfödd dövblindhet, är att de ofta befinner sig i olika grad av beroendeförhållande till omgivningen och saknar i hög grad möjligheter till autonomi. Omgivningen, som kan bestå av anhöriga, professionella personer eller beslutsfattare på olika nivåer i samhället, har därmed ett juridiskt och etiskt ansvar. Detta för att bland annat de medborgerliga rättigheter som gäller för alla också ska tillgodoses för personer med medfödd/tidig dövblindhet. Detta beroendeförhållande innebär i värsta fall en grogrund för oetiska skeenden och rutiner. Befintliga normer, strukturer och rutiner riskerar hindra processer och initiativ som främjar etisk reflektion. Detta eftersom personer med medfödd dövblindhet svårligen kan anlägga kritiska synpunkter på skeenden i sina liv. Huvudteman Grundutbildningen kring medfödd dövblindhet består av tre huvudteman. Utbildningen genomförs som en process över tid, med ett reflekterande/analyserande arbetssätt och utgår från ett generellt, ett specifikt och ett individuellt plan. Genomförandet präglas av ett dialogiskt synsätt liksom av en helhetssyn på människan. Dokumentation genom video och videoanalys är viktiga redskap i genomförandet. 1. Funktionsnedsättningen medfödd/tidig dövblindhet en för temat är att deltagarna har tillägnat sig en grundläggande kunskap och förståelse för de livsvillkor som gäller för personer med medfödd dövblindhet. Denna kunskap och förståelse ska ligga som underlag för adekvata insatser i den sociala och fysiska miljön, liksom bidra till utveckling av kommunikativ och social kompetens hos den enskilde personen med medfödd dövblindhet. Nordisk definition av dövblindhet Vanliga konsekvenser vid medfödd dövblindhet Population Historiskt perspektiv 2. Sinnenas samspel en för temat är att deltagarna har tillägnat sig kunskaper om hur våra sinnen fungerar som ett system och hur de interagerar, kompletterar och kompenserar varandra. en är även att deltagarna har tillägnat sig kunskap om funktionella konsekvenser vid kombinerade sinnesnedsättningar. Hur våra sinnen interagerar/samspelar Våra sinnens struktur och funktion Strategier utifrån att våra sinnen samspelar 3. Samspel - kommunikation språk en för temat är att deltagarna har tillägnat sig kunskap och förståelse om sin egen roll i samband med samspels- och kommunikationssituationer i relationen med personer som har medfödd dövblindhet (kompetent partner). Man ska även ha tillägnat sig kunskaper och förståelse om att hela kroppen är bärare av kommunikativa uttryck samt hur man kan se, bekräfta och tolka dessa. Förhållningssätt och etik i samspel och kommunikation Övergripande genomgång av den kommunikativa utvecklingen. Förutsättningar för kommunikation Gestuell kommunikation Språklig kommunikation 4
5 förvärvad dövblindhet en med grundutbildningen är att den ska bidra till goda och kompetenta medarbetare inom olika samhällsområden som personer med förvärvad dövblindhet är beroende av eller kommer i kontakt med. Deltagarna ska ges kunskap om viktiga principer, förhållnings- och arbetssätt, liksom insatser och metoder som kan skapa goda förutsättningar för personer med förvärvad dövblindhet. Etiska principer I NGU har det tagits fram Bakgrund, mål och vägledande principer. Att därutöver särskilt ta hänsyn till när det gäller personer med förvärvad dövblindhet, är de olika roller som påverkar livssituationen som t ex yrkesrollen och föräldrarollen. Huvudteman Grundutbildning kring förvärvad dövblindhet består av fem olika huvudteman. Dessa är uppbyggda efter det nordiska materialet Vägledning om förvärvad dövblindhet, som är ett förtydligande av den nordiska definitionen kring dövblindhet. 1. Kombinerad syn- hörselnedsättning/dövblindhet för temat är att ge deltagarna en introduktion inom områden som berör förvärvad dövblindhet och att bidra till kunskap om orsaker till och praktiska konsekvenser av förvärvad dövblindhet. et handlar bland annat om demografiska fakta, den nordiska definitionen om dövblindhet och konsekvenser i vardagen. 2. Konsekvenser av förvärvad dövblindhet Individnivå Temat syftar till att ge deltagarna en djupare förståelse för vad en genomgripande livsomställning som att drabbas av förvärvad dövblindhet kan innebära. Likaså hur man så småningom finner nya vägar och lär sig leva med funktionsnedsättningen. Omgivningsnivå Temat syftar till att klargöra omgivningsfaktorernas betydelse vid förvärvad dövblindhet, faktorer som kan hindra och den kan underlätta. Mötet med omgivningen, den egna personliga och den professionella världen och vikten av rätt stöd vid rätt tidpunkt är centralt i det här temat. Temat konsekvenser av förvärvad dövblindhet ska bidra till förståelse och ge kunskaper om vad dövblindhet kan få för konsekvenser för individen vilka faktorer i omgivningen som kan vara hindrande och vilka som kan vara underlättande för att kunna vara aktiv och känna delaktighet i livet. 3. Kommunikation Målet i det här temat är att deltagarna får kunskap om specifika och viktiga faktorer som berör kommunikation för personer med förvärvad dövblindhet. Dit hör exempelvis kommunikationens betydelse i vårt samhälle, olika sätt att kommunicera, strategier för hur man kan förändra formerna för kommunikation, tolkanvändning, hur situationen påverkar liksom miljöns betydelse. 4. Teknik och hjälpmedel Målet är att deltagarna ska förstå principerna och komplexiteten i samband med utprovning, anpassning, utbildning och användande av olika tekniska hjälpmedel. Deltagarna ska också förstå betydelsen av att en person med förvärvad dövblindhet i många situationer behöver kunna kompensera med hjälpmedel/anpassningar. De ska få kännedom om vilka aktörer som har ett särskilt ansvar och vart man vänder sig med frågor kring teknik och hjälpmedel. Vidare ska deltagarna bli medvetna om att hjälpmedel och tekniska anpassningar bör ses som en viktig del i en helhetsrehabilitering och i ett livsperspektiv, för att ge största möjliga nytta för brukaren. 5. Samhällets stöd och ansvar Temat ska belysa olika typer av samhällsstöd som personer med förvärvad dövblindhet kan behöva i olika situationer och faser i livet. Likaså hur lagstiftning, handikappolitiska mål, internationella konventioner och värdegrunder etc. medför juridiska rättigheter och etiska aspekter som skall tillgodoses. Inom detta tema belyser vi också brukarorganisationernas och det handikappolitiska arbetets betydelse för personer med dövblindhet. 5
6 kombinerad allvarlig hörsel- och synnedsättning/dövblindhet hos äldre Det naturliga åldrandet en med utbildningen är att deltagarna skall tillägna sig en grundläggande kunskap om konsekvenser i samband med dövblindhet/allvarlig kombinerad hörsel- och synnedsättning hos äldre, liksom om förekomst och orsaker. Vidare är målet att den nya kunskapen ska bidra till ökad kompetens i samband med omvårdnad, bemötande och rehabiliteringsinsatser. en är att deltagarna ska få kunskap om medicinska förändringar och funktionella konsekvenser av en kombination av de vanligaste åldersrelaterade ögonsjukdomarna och hörselnedsättningarna. Utbildningen ska också ge kunskap om elementära psykologiska fakta kopplade till åldrande och en kombinerad hörsel- och synnedsättning/ dövblindhet. Rehabilitering och omvårdnad Etiska principer I NGU har det tagits fram Bakgrund, mål och vägledande principer. Därutöver behöver i detta sammanhang beaktas samhälliga normer och attityder som är förknippande med åldrande, liksom att gruppen äldre med dövblindhet ökar i takt med den växande äldrepopulationen. Med tanke på effekter av syn- hörselnedsättning i relation till åldrandet och dess övriga konsekvenser, är risken stor att bli felbedömd och feldiagnostiserad. Huvudteman Dövblindhet och åldrande med detta tema är att väcka deltagarnas intresse och förståelse för problematiken kring att leva med en kombinerad hörsel- och synnedsättning/dövblindhet. Vidare att deltagarna skall få kännedom om förekomst och grundläggande fakta gällande livssituationen för personer med dövblindhet. Via praktiska övningar ska deltagarna få en egen upplevelse av hur det är att ha funktionsnedsättningar på syn och hörsel i kombination. Detta som en kompletterande del till de praktiska övningarna i introduktionsutbildningen. en är att deltagarna ska få kunskap om kommunikationens betydelse för att nå delaktighet och kunna påverka sin situation. De ska även få kännedom om hur vårdplaner och ansvarsfrågor inom äldreomsorgen påverkar livssituationen för personer med en kombinerad hörsel- och synnedsättning/dövblindhet. Deltagarna ska också förstå betydelsen av att upptäcka personer med en kombinerad hörsel- och synnedsättning/dövblindhet så tidigt som möjligt, liksom behovet av att tillsammans med personen själv hitta kompensatoriska strategier och hjälpmedel som främjar aktivitet och delaktighet i vardagen. Likaså få kunskap om att förhållandevis små men betydelsefulla insatser i miljön kan ha stor inverkan på en persons livskvalitet. Helhetssyn och etik en är att deltagarna ska få kunskap om behovet av att som professionell vara aktiv när det gäller etisk reflektion i arbetet, detta inte minst i kommunikativa sammanhang. Likaså få kännedom om det stöd personer med dövblindhet/kahs kan förvänta sig i samhället och den egna rollen. Vidare att deltagarna ska få en förståelse för behovet av helhetssyn och samverkan, inte minst med anhöriga. 6
NORDISK LÄSEPLAN. Förvärvad dövblindhet
2017 NORDISK LÄSEPLAN Förvärvad dövblindhet 1 NORDISK LÄSEPLAN FÖRVÄRVAD DÖVBLINDHET Utgiven av Nordens välfärdscenter www.nordicwelfare.org augusti 2017 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk
Läs merMinnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet.
Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Vid gruppens första träff upplevdes uppdraget som angeläget. Närvarande: Julijana Arsenovic-Vasilevic
Läs merLena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor
Lena Göransson Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Är en statsbidragsfinansierad verksamhet med medel från Socialdepartementet Socialstyrelsen
Läs merFSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015
Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merEtt projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter
Uppstartsdagar i projektet: NGU-s Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter Ett 30-tal personer samlades vid Marieborgs Folkhögskola två dagar under vecka 40 för
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning
Läs merDistansutbildning och demens
Distansutbildning och demens Johan Nyman Nordens Välfärdscenter Nordisk distansutbildning för personal inom äldrevården 22-06-2015 Nordens Velfærdscenter 1 Distansutbildning och demens Hur hänger de ihop?
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merFöräldrakurs dövblind
Föräldrakurs dövblind Aktivitets ID: 161751 Tid: 14 september 2018, kl 13:00-21:00 Tid: 15 september 2018, kl 09:00-21:00 Tid: 16 september 2018, kl 09:00-13:00 Plats: Ekerö, Sånga-Säby Hotell & konferens,
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merAtt stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merIKT-hjälpmedel i landstingen
Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merPEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Läs merRemiss Socialt arbete med personer med funktionshinder
Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merPå följande sidor finns en kort sammanfattning av hur var och en avslutade dagen:
Slutminuten Audiologisk Dag 2018 avslutades med ett panelsamtal med fr. vänster Karin Stenfeldt, Lena Göransson, Mattias Lundekvam, Josefina Larsson, Ursula Willstedt-Svensson, Jonas Brännström och Anders
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merVad är CHARGE. syndrom?
Vad är CHARGE syndrom? 1 Vad är Charge syndrom? Charge är ett sällsynt syndrom som påverkar flera av kroppens organ. Symtomen varierar kraftigt från person till person, men är ofta mycket komplexa och
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merHabiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merPolicy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län
Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är
Läs merHANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND
SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till
Läs merVår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS
Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade
Läs merMÅL OCH HANDLINGSPLAN OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN
MÅL OCH HANDLINGSPLAN 2018-2020 OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN CENTRALA BEGREPP Självbestämmande Delaktighet och inflytande Kontinuitet Helhetssyn Tillgänglighet 2 OMRÅDE STÖD OCH SERVICE
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merEtik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUtskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter
Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km
Läs merDen nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik
Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 kap. 4 SoL. Den
Läs merTillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com
Läs merRehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten
Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merKontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod
Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merintressepolitiskt program
intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merSocialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Läs merSandbäcksgatan 7, Karlstad * varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning
Sandbäcksgatan 7, 653 40 Karlstad 054-820 10 10 * varmlandassistans.se kontakt@varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning Organisation Värmland Assistans AB är ett litet bolag med huvudkontoret i Karlstad.
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merVälkommen till. LD Hjälpmedel
Välkommen till LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel Verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar
Läs merTecken som stöd för tal, TSS
Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merVägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
Läs merInformation om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merKompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS
Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén
Läs merArbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén
Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:
Läs merKurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL
Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merÄldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Läs merFunktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Läs merNormerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.
Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merPatientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman
Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar
Läs meren liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor
en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Boken kan laddas ner från hemsidan www.nkcdb.se en liten blå bok om Den kan
Läs merEtikdokument för personligt ombud
Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud En god vän gjorde en gång liknelsen mellan människor och skåp med väldigt många dörrar och fack. En del människor får aldrig chansen
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merArbetsplan för Vedeby särskola
Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs mer