Brandskadeåret Dödsbränderna halverade. Färre brandskador men oförändrade kostnader.anlagda bränder fortfarande ett stort problem.

Transkript

1 Brandskadeåret 2004 Dödsbränderna halverade. Färre brandskador men oförändrade kostnader.anlagda bränder fortfarande ett stort problem. Dödsbränder Mycket glädjande var att dödsbränderna halverades under människor omkom i samband med 62 bränder, att jämföra med de två föregående årens dystra siffror på 134 respektive 137 döda. 42 män och 23 kvinnor omkom och fem av de omkomna var barn. De vanligaste orsakerna till dödsbränderna var rökning, överhettning och levande ljus. Fungerande brandvarnare saknades i mer än 60 % av fallen. Orsaken till nedgången i antalet döda förmodas vara satsningen på brandvarnare; många bostadsbolag och bostadsrättsföreningar har t.ex. monterat brandvarnare hos sina boende och informationskampanjer har bedrivits. Även tillfälligheter kan naturligtvis också ha spelat in. Antal, orsaker och objekt avseende dödsbränderna redovisas i figur 1 och 2. Senare års dödsbrandstatistik visar att ungefär hälften av alla omkomna är över 60 år och att problemen i eget äldreboende är störst. En ökad livslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp i åldrarna kan vara en del av förklaringen. Olika former av nedsatthet och rörelsehinder innebär bland annat att förmågan att förebygga och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar. Antalet skador Försäkringsbolagen rapporterade brandskador under året jämfört med under Av dessa drabbade våra bostäder vilket är en minskning med 10 %. I näringsliv och industri inträffade brandskador och det är en minskning med 900 skador. Det är viktigt att notera att ca av årets brandskador troligen utgörs av åsk- och överspänningsskador och att brand i egentlig mening inte utbryter i mer än cirka en tredjedel av fallen trots att de klassas som brandskador. Ökningen av dessa skador har

2 Fritidshus 0 Fordon 4 Villa 29 Flerfamiljshus Fig 1: Antal omkomna i bränder Omkomna efter orsak 2004: rökning 21, överhettning 7, självmord/mordbrand 5, torrkokning 1, levande ljus 6, eldstad 1, elfel 1, övriga och okända 23 (omkomna i fordonsbränder ingår i övriga). Vård- och servicehem 2 Övriga 5 Fig 2: Antalet omkomna fördelade på objekt. skett snabbt och parallellt med elektronikens snabba utbredning i samhället under senare år (till exempel datorer och annan avancerad elektronisk utrustning). Uppgifter från försäkringsbolagen visar dock att samtliga åsk- och överspänningsskador understiger 150 miljoner kr vilket är mindre än 5 % av den totala brandskadekostnaden. Bostadsbränderna (inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten beroende på att ca 80 % av antalet rapporterade brandskador och normalt 90 % av alla dödsbränder inträffar i vår boendemiljö. Utvecklingen av antalet brandskador redovisas i tabell 1 och figur 3. Tabell 1 är en översiktstabell över antal brandskador, storskador och kostnader. Meningen med tabellen är att siffermaterialet bakåt i tiden ska vara så jämförbart som möjligt och redovisa trender. Siffrorna avser rapporterade tal per den 31 december för vardera året. Hur antalet brandskador fördelar sig på olika branscher och områden framgår av figur 4. Kostnader Försäkringsbolagens totala brandskadekostnader inklusive avbrott uppgick till 3,2 miljarder kr, samma som föregående år. De direkta brandskadorna stannade på 3,0 miljarder kr också det samma som föregående år. Avbrottskostnaderna slutade på 200 miljoner kr och även det samma som föregående år. Bostadssektorn kostade miljoner kr, en minskning med 200 miljoner medan brandskadorna i näringsliv och industri uppgick till miljoner kr en ökning med 200 miljoner jämfört med föregående år. Således drabbas industri, näringsliv och kommersiella fastigheter av nästan 70 % av de totala brandskadekostnaderna trots att dessa sektorer tillsammans inte står för mer än cirka 20 % av antalet skador. Det är inom dessa sektorer som de större och mer omfattande skadorna dominerar och utgör ett hot. Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för 2004 klart understiger 1994 års nivå räknat i fast 3,5 3, Fig 3: Antal försäkringsanmälda brandskador , Fig 5: Totalt brandskadebelopp exklusive avbrottskostnader i miljarder kronor

3 Fig 4: Totala antalet försäkringsanmälda brandskador födelade på bransch penningvärde. De senaste tio årens satsningar på bland annat brandvarnare, heta arbeten, anlagd brand och andra kampanjer har säkert bidragit till den utvecklingen. De totala brandskadekostnaderna (exklusive avbrottskostnader) redovisas i tabell 1 och figur 5. Under hela 1980-talet hade vi en trend med kraftigt ökande brandskadekostnader från 1 till 3,4 miljarder kr. Den utvecklingen vände neråt under 90-talet med en botten år 1995 på 2,6 miljarder kr (allt i löpande penningvärde) och därefter en relativt stabil utveckling kring 3 miljarder kr fram till år Därefter vände det uppåt men har under de senaste två året gått ner igen till 3 miljarder kr. Avbrottsskadorna har legat relativt konstant kring miljoner kr under tioårsperioden och drabbar nästan uteslutande näringslivet. Hur kostnaderna ungefärligt fördelas mellan näringsliv och bostäder framgår av tabell 1. minskning med 55 miljoner kronor och en av de lägst redovisade siffrorna på över tio år. Det beror i första hand på att vi drabbats av väsentligt antal färre storbränder än normalt. Endast 22 storbränder hade ett 1,5 1,2 0,9 Villa-hem Sep hem Lantbruk Näringsliv Fritidshus Fastighet högre skadebelopp än 10 miljoner kronor varav den största brandskadan kostade 80 miljoner kr. Dessa 22 bränder kostade tillsammans 470 miljoner kronor (inklusive avbrott) en i sammanhanget låg siffra. Tidigare tillbaka har storbränderna över 10 miljoner kr kostat närmare 1 miljard kronor årligen. Således en mycket positiv utveckling som inleddes för ca fyra år sedan. De tre senaste årens tio största bränder redovisas i tabell 6. Storskadornas utveckling följs med stort intresse. Det beror bland annat på att storskadorna utgör mindre än 1 % av det totala antalet brandskador, men svarar normalt för % av brandskadekostnaderna. Storskadorna speglar även bilden av de större riskerna i samhället. Den långsiktiga trenden beträffande storskador har varit fallande. Antal och kostnader för storskador över den senaste10-årsperioden redovisas i tabell 1. För att bättre kunna jämföra storskadebeloppen över hela tidsperioden har beloppen i figur 6 justerats enligt KPI och för olika storskadegränser. (Storskadegränsen var 1 miljon kr t.o.m. år 1996). De olika årens belopp är m.a.o. direkt jämförbara. Storskador Under året inträffade 112 storskador, d.v.s. skador överstigande 1,5 miljoner kr. Totalt kostade de 112 storskadorna 770 miljoner kr inklusive avbrottsskador. Det är en 0, Fig 6: Kostnader för storskador inklusive avbrott i miljarder kronor, justerade enligt KPI till 1997 års priser och för olika storskadegränser. De olika årens belopp är med andra ord direkt jämförbara. 04

4 Barns lek med eld 0,8 (1,5) Tobaksrökning 0,7 (1,6) Åska 1,4 (2,9) Övriga kända 5,9 (6,9) Självantändning 1,4 (1,3) Uppvärmning, torkning 3,9 (7,8) Heta arbeten 3,5 (2,0) Okänd orsak 30,5 (27,8) (varav anlagd brand 30 %) Kraftalstring/ varmgång 6,9 (3,5) Explosion 8,8 (3,0) Elorsaker 17,0 (25,1) Anlagd brand 19,2 (16,6) Fig 7: 10 års storskador ( ) cirka 1600 stycken till en sammanlagd kostnad av cirka 9,5 miljarder kronor. Brandorsakerna i procent fördelade efter kostnader (inom parentes efter antal). Orsaker och riskslag Enskilda storskador får ofta stor genomslagskraft i statistiken vilket gör att fördelningen mellan riskslag och skadeorsaker varierar kraftigt mellan åren. För att mildra detta och för att få en mer relevant bild av orsaker och risker redovisas medeltalen för de senaste tio årens storskador, d.v.s. cirka skador till en sammanlagd kostnad av cirka 9,5 miljarder kr. Detta illustreras i figur 7, cirkeln som visar medeltalen för brandorsaker fördelat efter kostnader. Siffrorna inom parentes anger brandorsakerna fördelat efter antalet storskador. De dominerande brandorsakerna är anlagd brand och elorsaker med nästan 20 % vardera följt av explosion med nästan 9 %. I okänd orsak döljer sig anlagd brand med cirka 30 %. Det vet vi med ledning av olika vetenskapliga studier. Vidare har många elskador troligen sitt ursprung i olika åsk- och överspänningsskador. Storskadornas fördelning på mest drabbade riskslag under året redovisas i tabell 2 och fördelningen på orsaker redovisas i tabell 3. Tabell 4A och 4B redovisar storskadornas fördelning på anlagd brand respektive okänd orsak. För att ge en bild av brandorsakerna till det totala antalet brandskador som försäkringsbolagen rapporterat under senaste tioårsperiod redovisas detta i tabell 5. Observera att 2/3 av överspänningsskadorna inte ger upphov till utbruten brand, och att brandskadorna för år 2004 inte finns medtagna i tabellen (ligger sent i statistikbearbetningen). Anlagd brand Anlagd brand är ett konstant och bestående stort problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Liksom tidigare år har även i år en lång rad sektorer i samhället drabbats av anlagda bränder. Enbart storskadorna till följd av anlagd brand bedöms inklusive mörkertalet till 300 miljoner kr. Beträffande storskadorna svarar anlagd brand och okänd orsak för mer än 50 % under året vilket understryker behovet av bättre brandorsaksundersökningar. Totalt bedöms de anlagda bränderna kosta försäkringsbolagen mellan miljoner kr årligen. Bakgrund till årets statistik Underlaget till dödsbrandstatistiken bygger på Svenska Brandskyddsföreningen och Räddningsverkets gemensamma beräkningar. Underlaget för försäkringsbolagens kostnader och antal skador grundar sig på statistik från Sveriges Försäkringsförbund och representerar drygt 90 % av den svenska försäkringsmarknaden. Rapporteringen är kontinuerlig och ändras fortlöpande. Det beror bl.a. på att brandutredningar ofta tar lång tid och det slutliga utfallet kommer ofta först efter ett år. Därmed blir vissa siffror något osäkra, särskilt de för de totala brandskadekostnaderna och för storskadebeloppen. En viss överrepresentation av okänd brandorsak kan även föreligga. Statistiken har under hand även förändrats vilket gör jämförelserna något osäkra vid längre tidsserier. Materialet belyser i första hand trender och utveckling för den senaste tioårsperioden.

5 Brandskadestatistik 2004 TABELL 1: BRANDSKADEBELOPP (EXKLUSIVE AVBROTT) TABELL 2: STORSKADORNAS FÖRDELNING PÅ MEST DRABBADE RISKSLAG År Totalt antal Brandskadebelopp Storskador Belopp i % brandskador mnkr Företag%* Bostad% Antal mnkr totalskadorna Riskslag Brandskada Brand + avbrott Antal % mnkr mnkr % STORSKADEGRÄNS 1000 KKR STORSKADEGRÄNS 1500 KKR Bostad Handelsrörelse Kemisk-teknisk industri Järn- och metallindustri Träindustri Jord- och stenindustri Hotell och restaurang Lantgård, park Pappersvaruindustri Övriga riskslag * Företag avser industri, fastighet och lantbruk. TABELL 4A: ANLAGD BRAND OCH BARNS LEK MED ELD AV ALLA STORSKADOR År Antal Procent av total Kostnad mnkr Procent av total TABELL 3: STORSKADORNAS FÖRDELNING PÅ DE STÖRSTA BRANDORSAKERNA Riskslag Brandskada Brand + avbrott Antal % mnkr mnkr % Anlagd brand Explosion Elapparater, elanordningar Uppvärmning, torkning Svetsning, skärning Åska Självantändning Kraftalstring Övriga brandstiftare Okända brandstiftare , , , , , , , , ,5 96 7, , , , , , , , , , ,9

6 TABELL 4B: OKÄND ORSAK AV ALLA STORSKADOR År Antal Procent av total Kostnad mnkr Procent av total , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 TABELL 5: TOTALA ANTALET BRANDSKADOR EFTER BRANDORSAK Brandorsak Tändstickor, levande ljus, tomtebloss Uppsåt Explosion Soteld Eldstadsanläggning i övrigt Elorsaker Åskslag/överspänning* Tobaksrökning Självantändning Heta arbeten Övriga kända orsaker Okända orsaker SUMMA TOTAL * ca 2/3 av åskslag/överspänning ger ej upphov till brand (klassas dock som brandskador). Statistiken för 2004 fanns inte att tillgå vid tryckning. TABELL 6: DE 10 STÖRSTA BRÄNDERNA Ersättning i mnkr Riskslag Branddag Brand Avbrott Summa 1. Oljelagring, Norrköping Paketering, Hässleholm Varuhus, Mörbylånga Industritvätt, Kristianstad Träindustri, Bollnäs Däcklager, Kristianstad Kasernbyggnad, Ystad Radhus, Järfälla Bostäder, butiker, Stockholm Hyvleri, Övertorneå Mekanisk verkstad, Södertälje Maskiner, Strängnäs Betongbyggnad inkl kontor, Ängelholm Butiker, Karlskoga Fastighet med butiker, Strömstad Betongbyggnader, Ängelholm Flerbostadshus, Göteborg Industrihotell, Malmö Bensinstation, Gottröra Restaurang, Norrköping Varuhusbyggnad, Landskrona Saluhall, Uppsala Danspalats, Norrköping Bageri, Stenungsund Gummifabrik, Trelleborg Gardencenter, Västerås Lagerbyggnad, Stockholm Förskola, Söderhamn Kondompaketering, Ljusdal Pelletsfabrik, Markaryd Svenska Brandskyddsföreningen är en medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige.Genom information och utbildning hjälper vi människor,företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd. Telefon