Kallelse. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 3 juni 2014

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand Tid: Tisdagen den 3 juni, kl Information 1. Ekonomi delårsrapport april Information om Fiberinvesteringar m.m. Paul Eriksson Information ang. byggnationerna på Björkhammar, Göran Östlund Information ang. ensamkommande flyktingbarn, integration m.m Tommy Johannesson, IFO-chef 5. Paus Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsomr Information från Familjerådgivningen Kommunchef Beslut Val av justerare. Ks Delårsresultat per sista april och helårsprognos för Ks Beslut om kollektivtrafik finansiering och placering av Regional kollektivtrafikmyndighet... 2 Ks Jämtland Härjedalen Turism finansiering... 3 Ks Aktieägaravtal Världsarv Ragundadalen AB... 4 Ks Jämställdhetsplan... 5 Ks 88 Dnr 2012/ Internkontroll reglemente... 6 Ks 89 Dnr 2014/ Svar på Revisionsrapport gällande Ledning- och styrning av externa projekt... 8 Ks Vital kommunal demokrati... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ks 91 Dnr 2014/ Delårsrapport Räddningstjänstförbundet Jämtland Ks 92 Dnr 2014/ Ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Ks Införande av Google Apps for Education i Jämtlands län Ks Fastställande av policy för hantering av fiberutbyggnad i egen regi Ks Extra äskande av investeringsmedel för bredbandsutbyggnad Ks Revidering Ekonomistyrningspolicyn Ks Delårsrapport Jämtlands Gymnasieförbund, JGY Ks Valärenden Ks Bevakningslista Ks Anmälan av delegationsbeslut Ks Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Terese Bengard ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 83 Delårsresultat per sista april och helårsprognos för Föreligger delårsbokslut per april 2014 och prognos per Underlag för beslut Bilaga Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Delårsbokslut april och prognos per Godkänna delårsbokslut och prognos Föreslå kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut och prognos

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 84 Beslut om kollektivtrafik finansiering och placering av Regional kollektivtrafikmyndighet Uppdraget att ta fram förslag på var den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska placeras och konsekvenser av detta har arbetats fram. Arbetsgruppen som haft regionförbundets beredning för infrastruktur och kommunikationer som politisk ledningsgrupp har lämnat ett förslag på att regionen ska överta ansvaret för kollektivtrafiken och att kostnaden för denna ska skatteväxlas. Den kommunala referensgruppen har vid sitt sammanträde den 7 april 2014 informerats om förslaget. Underlag för beslut Bilaga Tjänstemannaförslag Slutrapport Region 2015 Protokollsutdrag styrgrupp 2015, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att: 1. Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Jämtlands län organiseras inom Region Jämtland Härjedalen. 2. Region Jämtland Härjedalen övertar hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget. 3. Nivån på skatteväxlingen beräknas utifrån nu kända förhållanden i SKL:s prognoser i cirkulär 14:02, Landstingets ekonominytt 17/13 och en uppräkning av Länstrafikens budget Den preliminära beräkningen innebär att skatteväxling ska göras på 35 öre. 4. Samråd mellan kommunerna och regionen om kollektivtrafik sker genom Regionens samverkansråd. 5. Utifrån Styrgruppen för Region 2015:s rekommendation under 2014 teckna förslag på Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län. Besluten gäller under förutsättning att riksdagen beslutar att Jämtlands läns landsting ska få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 85 Jämtland Härjedalen Turism finansiering Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, JHT, bildades 1995 och är den professionella och affärsmässiga samverkansplattformen för utvecklingen av regionens besöksnäring och företräder länets besöksnäring i nationella och internationella sammanhang. JHT är en branschorganisation som samverkar med länets destinationer och turistföretag, med företrädare för offentlig sektor, intresseorganisationer m fl. I föreningens styrelse finns företrädare för länets besöksnäring samt representanter för Regionförbundet Jämtlands län. Till grund för JHT:s arbete såväl inom bassom projektverksamheten ligger den regionala strategin för besöksnäringen, uppgraderad september JHT:s verksamhet är indelad i tre delar: -Basverksamheten, inkl utvecklingsmedel för projektmedverkan, som finansieras av Regionförbundet, länets kommuner och av medlemmarna, dvs i huvudsak besöksnäringen. Som ersättning för tjänsterna i avtalet betalar Ragunda kommun till JHT kr exkl moms per år under avtalsperioden. Avtalet sträcker sig mellan JHT har nu inkommit med en framställan om utökning av finansieringen för verksamheten utifrån det förstudiearbete som inom kort ska påbörjas och som ska leda fram till en ansökan med arbetsnamnet "Turism 2030" för den kommande strukturfondsperioden Syftet är här att kunna finansiera insatser som i allt väsentligt ska stödja respektive destinationers fortsatta utvecklingsarbete. Utökningen skulle innebära en total ökning med 1,6 mkr vilket för Ragunda innebär en ökning med kr per år. Underlag för beslut Bilaga Tjänstemannaförslag Framställan JHT Basfinansiering 2014 Förslag till beslut -att avslå framställan om utökning av finansiering med kr per år från och med 2014 utifrån kommunens ekonomiska förutsättningar för tillfället.

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 86 Aktieägaravtal Världsarv Ragundadalen AB Bakgrund Döda Fallet har en potential att uppnå världsarvsstatus och i samband med den processen kommer en uppmärksamhet kring fallets existens att kunna visa på upplevelsemöjligheter inte bara när det gäller fallet utan även för kommunen som helhet. Ragunda kommun har tillsammans med Stiftelsen Jamtli, Destination Ragundadalen och Ragunda hembygdsförening diskuterat och arbetat fram förslag till att utveckla Döda Fallet. Visionen är att Döda Fallet blir utpekad som europeiskt kulturarv senast 2017 och världsarv senast Under perioden utvecklas Döda Fallet med omnejd till ett besöksmål med aktiviteter för vuxna och barn och med många aktörer på lokal, regional och nationell och internationell nivå. Stiftelsen Jamtli har köpt aktier i ett nystartat aktiebolag Världsarv Ragundadalen AB och avser att sälja delar av aktierna till Ragunda Kommun, Destination Ragundadalen och Ragunda hembygdsförening utifrån förslag till fördelning av aktier. Underlag för beslut Bilaga Tjänstemannaförslag Bolagsordning Aktieägaravtal Övergripande verksamhetsbeskrivning Principer för ansvarsfördelning Förslag för beslut 1. Kommunen förvärvar 250 aktier i Världsarv Ragundadalen AB för 25 tkr. 2. Medlen anvisas ur kommunens egna kapital. 3. Förslag till bolagsordning och aktieägaravtal godkänns. Bilaga 4. Kommunen går in med en basfinansiering för 2014 på 400tkr, avser helår. 5. Medlen till basfinansieringen tas ur riktade medel till Döda Fallet som världsarv.

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 87 Jämställdhetsplan Personalavdelningen har tagit fram förslag till jämställdhetsplan som syftar till att klargöra arbetsgivarens förhållningssätt och inställning i jämställdhetsfrågor med tanke på diskriminering, i frågor som bland annat rör rekrytering, föräldraledighet och trakasserier. Jämställdhetsplanen bygger till viss på en gammal jämställdhetspolicy från 2001 men i och med förändrad lagstiftning inom diskrimineringsområdet 2009 samt förändringar i arbetslivet och samhället i stort, är planen till stor del aktualiserad och anpassad efter krav, lagstiftning och förväntningar som finns idag. Jämställdhetsplanen är behandlad i kommunens ledningsgrupp och därefter tillsammans med fackliga företrädare i central samverkansgrupp. Personalavdelningen föreslår utifrån ovan redogörelse att Kommunstyrelsen antar jämställdhetsplanen i sin helhet. Underlag till beslut Bilaga Jämställdhetsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar jämställdhetsplanen i sin helhet.

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 88 Dnr 2012/ Internkontroll reglemente Bakgrund Utifrån de revisionsrapporter avseende kommunens beredskap för hantering av EKO-frågor, etik, korruption och oegentligheter har ett internkontroll reglemente tagits fram. Utgångspunkten i revisionsrapporterna har varit att se om den interna kontrollen är tillräcklig inom området. Bedömningen är att de styrdokument som finns är tillräckliga för att upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll av verksamheten. Dock saknas policys/reglementen för medelsförvaltning och intern kontroll. Det som framkommit är: att kommunen bör upprätta ett internkontrollreglemente och att internkontrollplaner införs att allt internt kontrollarbete bör byggas på en sammanvägning av risk och väsentlighet och till detta kopplade kontrollåtgärder för att minimera riskerna att styrdokumenten struktureras och kategoriseras så att de blir överskådliga och lättillgängliga att ansvariga personer utses för styrdokumenten som också ansvarar för uppföljning att en finanspolicy upprättas enligt kommunallagens krav om föreskrifter för medelsförvaltning att attest- och utanordningsreglementet ses över och uppdateras att ett reglemente för valnämnden upprättas Reglementet syftar till att säkerställa att styrelsen, nämnderna och de kommunala bolagen upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d.v.s de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Innebär bl a att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställda mål. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Kommunstyrelsen, nämnderna och de verksamhetsansvariga ska ha tillgång till korrekt bokföring samt en relevant och rättvisande information om verksamheten.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer och instruktioner m m. Detta innefattar lagstiftning såväl som kommunens interna regelverk och policys. Underlag för beslut Bilaga Tjänstemannaförslag Internkontroll reglemente Förslag till beslut 1. Förslag till interkontroll reglemente godkänns. 2. Föreslå fullmäktige att godkänna interkontroll reglemente för Ragunda kommun.

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 89 Dnr 2014/ Svar på Revisionsrapport gällande Ledning- och styrning av externa projekt I sin revisionsrapport gällande kommunens Ledning och styrning av externa projekt har Deloitte kommit fram till vissa områden där förbättringar finns att göra. Förslag till svar på frågorna har inkommit från Kommunalchef Gun Fahlander. Underlag till beslut Bilaga Yttrande från Kommunchef Gun Fahlander Revisionsrapport

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 90 Vital demokrati Vital demokrati har haft uppdraget att se över den kommande mandatperiodens organisation, arvodering, pensioner mm. Detta skulle ske i ett tvärpolitiskt arbete. Då gruppen inte har kunnat enas om ett gemensamt förslag är detta det som kommunstyrelsen fått från gruppen och det blir då de enskilda partierna som får yrka in förslag under de olika punkterna. Som det nu ser ut så ser ordförande i gruppen inte någon möjlighet att komma överens om resterande frågor nu före valet. Gruppen lämnar därför frågan gällande det fortsatta det arbete till kommunstyrelsen. Dock rekommenderar gruppen att en demokratigrupp bör träffas vid något tillfälle efter valet. Efter organisationsbeslutet i kommunfullmäktige vidtar arbetet med reglemente och delegationsordning. Vital demokrati lämnar till kommunstyrelsen att ta beslut om vi ska fortsätta i detta arbete. 1. Förslag för Ragunda kommun utifrån statlig utredning om vital demokrati Detta beslut togs av kommunfullmäktige i februari med 27 ledamöter i nya kommunfullmäktige. 2. Nya arvodes- och ersättningsregler för Ragunda Kommun Socialdemokraterna, Centern och Allians för Ragunda är överens om att nuvarande arvodering skall gälla även nästa period. Vänstern vill ta bort arvodet för fullmäktigeledamöter. Socialdemokraterna, Centern och Allians för Ragunda är överens om att förlorad arbetsförtjänst skall ersättas efter intyg från arbetsgivare/försäkringskassa. Ersättning till heltidsarvoderade politiker och uppräkning av arvode är gruppen ej eniga kring. 3. Pensionsbestämmelser för politiker i Ragunda Kommun Anta det nya pensionsavtalet i sin helhet så snart det är möjligt. 4. Eventuella förslag på förändringar i den politiska organisationen Bygg och miljö skall vara oförändrad. Dock reserverar sig vänsterpartiet gällande antal i nämnden. De vill invänta valresultatet. Överförmyndarnämnden vill alla förutom vänstern att den ska bibehållas som nuläget. Antal ledamöter i kommunstyrelsen är gruppen oeniga kring.

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 91 Dnr 2014/ Delårsrapport Räddningstjänstförbundet Jämtland Enligt ägardirektiven för Jämtlands Räddningstjänstförbund ska förbundet redovisa delårsrapport per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemskommunerna tillhanda cirka 20 maj och cirka 20 september. Delårsrapporten innehåller förutom ekonomisk redovisning en redogörelse för verksamhet och personal. Resultatet per sista april visar ett överskott på cirka 982 tkr. Detta beror främst av lägre verksamhetskostnader än budgeterat. Förbundets ekonomi är i balans och prognosen för helåret förutsatt att inget oförutsett inträffar. Är att budgeten kommer att hålla. Underlag för beslut Bilaga Delårsrapp daterad inkl. prognos Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut. Föreslå Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 92 Dnr 2014/ Ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund 2015 Nya ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund avseende 2015 har arbetats fram och diskuterats i ägarsamråd för JGY. I direktivens innehåll beskrivs verksamhetens mål och kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av förbundet. De ekonomiska förutsättningarna för JGY budget 2015 beräknas utifrån demografiska förändringar och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från 2014 till 2015 får räknas upp med i genomsnitt högst 2,6%, indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning med 2,9% för personalkostnader och 1,6% för övriga kostnader och intäkter. Underlag för beslut Bilaga Förslag till beslut Tjänstemannaförslag Ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta: - att godkänna förslag till ägardirektiv 2015 för Jämtlands Gymnasieförbund

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 93 Införande av Google Apps for Education i Jämtlands län Bakgrund Sedan 1995 har skolor och förskolor i länets kommuner använt FirstClass (Zonline) som verktyg och länsgemensam plattform för hantering av e-post, kalendrar, kontakter och som konferenssystem. Zonline är idag ett föråldrat system ur både teknisk och pedagogisk synpunkt. Sedan ca tre år tillbaka har länets kommuner, via Regionförbundet Jämtlands län, försökt hitta ett system som ska kunna ersätta det befintliga FirstClass-systemet. Man har genom benchmarking och en omfattande omvärldsspaning, nu kommit till slutsatsen att det system som idag bäst stödjer de pedagogiska processerna i våra utbildningsverksamheter är molntjänsten Google Apps For Education (GAFE). Avtalet I anknytning till den kartläggning och det omfattande analysarbete kring användandet av molntjänster som har genomförts, så har man särskilt tagit del av andra kommuners erfarenheter kring införandet av GAFE, kopplat till de inspektioner Datainspektionen har genomfört. Dessa inspektioner har inneburit en kontroll om skolor uppfyllt reglerna i personuppgiftslagen när de använt molntjänsten Google Apps For Education. Förutom att granska själva avtalet med Google har målet med inspektionerna varit att undersöka hur molntjänsterna använts, vilka typer av personuppgifter som hanterats, vilka instruktioner och riktlinjer som Barn- och utbildningsnämnden i respektive kommun tagit fram för rektorer, lärare och elever samt hur den risk- och sårbarhetsanalys som måste göras, har sett ut. De brister som framkommit vid inspektionerna har fått till följd att det kontinuerligt skett uppdateringar av leverantörens (Google) personuppgiftsbiträdesavtal som på så sätt försökt tillgodose regelverket i PuL. Det är vår bedömning, att med de ändringar som Google har gjort i sina avtal så sent som mars 2014, så följer både huvudavtal och personuppgiftsbiträdesavtal för Google Apps For Education nu gällande lagstiftning i personuppgiftslagen.

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen För en närmare beskrivning av hur personuppgiftslagen följs se bilaga. Detta förslag till beslut är framarbetat av Regionförbundet Jämtlands län på uppdrag av länets kommuner samt JGY, med hänvisning till det beslut som togs i BUZ Barn och Utbildning Jämtlands län. En förutsättning för att kunna genomföra införandeprojektet är att samtliga kommuner i länet samt JGY ställer sig positiva till förslaget. Underlag till beslut Bilaga Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Informationsblad Datainspektionen - Personuppgiftslagen och molntjänster i skolan att utifrån sitt personuppgiftsansvar beslutar att Barn- och utbildningsavdelningen implementerar Google Apps For Education i kommunens samtliga utbildningsverksamheter. att ge Regionförbundet Jämtlands län i uppdrag att för kommunens räkning teckna avtal med Google för användning av Google Apps For Education och som avser kommunens samtliga utbildningsverksamheter.

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 94 Fastställande av policy för hantering av fiberutbyggnad i egen regi. Bakgrund Ragunda kommun är sedan maj 2014 delägare i stadsnätsföretaget Servanet tillsammans med ett antal kommuner i Jämtland och Västernorrland. Det ger oss möjlighet att investera i infrastruktur för bredband där Servanet sköter drift och underhåll av fibernäten. Kostnader för investeringarna, avskrivningar och ränta, täcks av Servanet genom arrenden. Det innebär att investeringen är kostnadsneutral och dessutom kommer att generera intäkter på sikt. Underlag för beslut En utbyggnadsplan för fiberetablering i kommunen fastställs årligen och investeringsmedel avsätts utifrån plan. En sådan investering ska inte hanteras inom kommunens vanliga investeringsbudget. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att besluta om enskilda fiberprojekt under året. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige; att årligen upprätta utbyggnadsplan för fiberutbyggnad i kommunen samt att avsätta medel enligt plan. att delegera till Kommunstyrelsen att besluta om enskilda fiberprojekt under året enligt plan.

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 95 Extra äskande av investeringsmedel för bredbandsutbyggnad 2014 Bakgrund I kommunens bredbandsstrategi betonas vikten av att kommunen bygger eget stadsnät för att kunna styra utvecklingen. Under 2013 har ett antal fiberföreningar startat fiberprojekt som delvis bidragsfinansierats av Jordbruksverket. I några av byaprojekten är ServaNet, där kommunen är delägare, kommunikationsoperatör vilket innebär att kommunen delvis investerar i projekten. Det har dessutom under en längre tid varit på gång en fibersatsning till kommunens hyresfastigheter. För att kunna påbörja detta projekt måste en kommunal investering till. Investeringar i egna stadsnät kommer att innebära en intäkt när ServaNet börjar drifta näten. Intäkten är arrende direkt baserat på investeringskostnaden. Arrendet täcker kommunens kostnader vid eventuell upplåning för investeringen. Underlag för beslut Planerade egna investeringar i stadsnät under 2014: Hammarstrand-Pålgård-Lien: :- Hammarstrand-Kullsta: :- Hyreshus: :- Eventuellt 100 privatanslutningar: :- Total investering i Stadsnät: :- Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Komunfullmäktige att bevilja extra äskande av investeringsmedel för bredbandsutbyggnad under 2014 enligt förslag

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 96 Revidering Ekonomistyrningspolicyn Bakgrund Kommunen har idag en nivå för investeringar/år som är 100% av kostnaden för avskrivningar, 12,6 mkr. I Kf beslutades om genomförandet av Ragunda 2020 som innefattar investeringar i äldreboende, skola och förskola. Samtidigt beslutades om en finansieringsram med 100 mkr. Med anledning därav ändras ekonomistyrningspolicyn att innefatta detta beslut. Under punkt 2.5 har följande mening lagts till : I Kf fattades beslut om investering med 100 mkr för att finansiera projekt Ragunda 2020 som avser investeringar inom äldreboende, förskola och skola. Denna investering ska inte påverka kommunens normala investeringsbudget. Underlag för beslut Bilaga Förslag till beslut Tjänstemannaskrivelse Bo Svenningsson Ekonomistyrningspolicy Kommunstyrelsen fastställer revidering av ekonomistyrningspolicy enligt förslag

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 97 Delårsrapport Jämtlands Gymnasieförbund, JGY Bakgrund Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger elever goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Vårterminen 2014 har hitintills kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare. Förbundet ser en betydande stabilisering av ekonomin 2014 och förutsättningarna inför de närmaste åren ser bättre ut än tidigare beräknat. Underlag för beslut Bilaga Förslag till beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Delårsrapport per april Godkänna delårsbokslut. Föreslå Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 98 Valärenden Kommunstyresen har att genomföra följande val 1. Nominering av två (2) ledamöter och en (1) suppleant till styrelsen för bolaget Världsarv Ragunda dalen AB 2. Deltagare i Samrådsgruppen för Vänsterpartiet

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 99 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 100 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Vård och omsorg jan nr 1-73, feb nr , mars nr , april nr Tekniska kontoret nr a. Renhållningsdispenser 77-92

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 101 Meddelanden. Bygg och miljönämnden - Ekonomisk progonos 2014 En ekonomisk prognos för bygg- och miljönämndens verksamhetsområde skall upprättas för år Bygg- och miljönämnden beslutar delegera till tf Bygg- och miljöchef att ta fram och skicka upprättad prognos till kommunfullmäktige för fastställelse. Bygg och miljönämnden Ansökan om bygglov för uppförande av vindkraftsanläggning bestående av fem vindkraftverk. Informationen delgiven till berörda och sakägare. Redovisning av Kvinnojourens verksamhet för 2013 Dnr 2013/ Verksamhetsberättelse för 2013 dels ut till ledamöterna. PM i samband med revision av 2013 års verksamhet och räkenskaper avseende stiftelsen Lars Gisslens donationsfond och Nils Erikssons minnesfond. Dnr 2014/ Skrivelsen innehåller punkter som revisorerna vill uppmärksamma Kommunstyrelsen på. (se bilaga)

25 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2014 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 139/09 Försäljning av fastigheter Borgvattnets skola och industrihus, Järåskolan Bevakning Kommunchef sept-14 Ks 57/12 Fastighetsutredning Återrapportering Kommunchef sept -14 Ks 19/10 Skötsel av kommunens grönytor Beredning Teknisk chef sept -14 Ks 81/01 Strategi energianvändning Årlig uppföljning Energirådgivare sept-14 Ks 32/02 Nationella prov Resultatredovisning Barn- och utbildningschef juni-14 Ks 80/13 Avtal Centrum Återrapportering maj-15 Ks 83/13 Samverkansavtal Ragunda kommun och Polisen Återrapportering maj -15 Uppföljning Fastighetspolicyn Kommunchef sept -14 Ks 151/13 Översyn av hela avfallshanteringen utifrån ett Utredning Tekniskchef sept-14 klimatsmart och kostnadseffektivt perspektiv under Ks 130/13 Konsekvensanalys av införandet av fyradagarsvecka i Utvärdering och Analys Barn och utbildningschef juni -14 åk. 1 Ks 7/14 Avgifter och taxor Vård o Omsorg samt Kostenheten Årlig uppföljning feb - 15 Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Hemvårdsbidrag Årlig uppföljning feb 15 Ks 59/14 Medborgarförslag - Skolmat/pedagogisk lunch för Beredning Kommunchef sept-14 lärare Ks 60/14 Medborgarförslag Kostnadsfritt länskort till Beredning Kommunchef gymnasieungdomar Ks 61 Medborgarförslag - Extra kommunalt bidrag till gymnasieungdomar som studerar på annan ort Beredning Kommunchef

26 Sida 1 av 1 Tjänstemannaförslag Kommunstyrelsen Delårsbokslut april och prognos Föreligger delårsbokslut per april 2014 och prognos per Underlag för beslut Bilaga : Delårsbokslut april och prognos per Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Godkänna delårsbokslut och prognos Föreslå kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut och prognos Enligt bilaga Underskrift Bosse Svenningson Administrativ chef Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

27 Delårsrapport 2014 Ragunda kommun

28 Innehållsförteckning Ragunda kommuns organisation Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesrapport Driftsredovisning Investeringar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Övergripande och administration Utvecklingsstaben Förskola och skola Kulturverksamhet Individ- och familjeomsorg Integration Teknisk verksamhet Bostadsförvaltning Vård och omsorg Köken Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Förbund

29 Ragunda kommuns organisation Politisk organisation RetAB Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Bygg-och miljönämnd Valnämnd Socialutskott Tjänstemannaorganisation Kommunkansli Administrativ avdelning kommunchef Säkerhetssamordnare Utvecklingsavdelning Personal och löneavdelning Barn och utbildningsavdelning Bygg- och Miljöavdelning Individ- och familjeomsorg Teknisk verksamhet Vård- och omsorgs -avdelning Överförmyndare Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningsförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners aktiebolag (FSF) Jämtland-Härjedalen Turism 3

30 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen i Ragunda kommun får härmed avge redovisning för perioden januari - april 2014 samt prognos för hela 2014 Kommunen Delårsbokslut 30 april 2014 Ragunda kommun redovisar per den 30 april 2014, ett resultat på -1,1 miljoner kronor. Kommunens nettokostnader inklusive finansiella poster uppgår till 110,7 miljoner kronor, vilket utgör 34 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 101 procent. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till +1,7 miljoner kronor och nettokostnaderna utgjorde 95,6 procent av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter. Prognos 2014 Prognosen för hela året visar mot ett resultat på -7,2 miljoner kronor, vilket är 12,2 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet, +5,0 mkr. De största enskilda negativa posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av: Individ-och familjeomsorg (IFO) -5,2 mkr: Beror till största delen av placerade barn och ungdomar, samt försörjningsstöd. Detta med anledning av att antal ärenden ökar generellt. Vård-och omsorg -4,2 mkr: En ökning av hemtjänst/hemsjukvårdstimmar och ökad vårdtyngd på särskilt boende och öppnande av fler platser än budgeterat. Kostnaderna har även ökat för medicinsk färdigbehandlade Övergripande -2,9 mkr: Ragunda kommun har under 2014 övertagit Quadracoms ADSL-nät och det har inneburit obudgeterade nettodriftskostnader med 0,7 mkr. Vad gäller kommunens skog kommer vi under 2014 utifrån det låga virkespriset inte att göra några avverkningar. Det innebär förlorade intäkter och enbart kostnader vilket gör ett underskott på -2,9 mkr. Kommunens prognostiserade nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 336,0 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserade skatteoch statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 102,2 procent. Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till 12,5 mkr + 40,0 mkr för ny-och ombyggnation av Björkhammars äldreboende vilket ingår i Ragunda Totalt 52,5 mkr. Utfallet per den 30 april uppgår till 18,9 mkr. I prognosen för helår bedöms 70,4 mkr förbrukas. Det innebär en avvikelse mot budget med -17,9 mkr. De stora posterna är etablering av fibernät i och med kommunens delägarskap i stadsnätsbolaget Servanet, 5,8 mkr samt ombyggnation av förskola i Bispgården, 12,0 mkr. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har fyra övergripande finansiella mål som är fastställda av Kommunfullmäktige , 35 KOMPETENS Sjuktalen ska minska till 6% 2015 KOMMUNIKATION 100% budgetdisciplin med positivt resultat på + 2,0% (god ekonomisk hushållning) 2015 KUNDSERVICE Verksamheterna ska bedrivas med 100%-ig god kvalité KREATIVITET Ny teknik, samordning och maximalt utnyttjande av lokaler samt full kostnadstäckning på kommersiella lokaler. Fastigheter som kommunen ej bedriver verksamhet i eller ej har kostnadstäckning för skall försäljas. Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning Kommunens resultat för 2014 ska enligt det fastställda resultatmålet uppgå till minst 5,0 mkr vilket är 1,5 % av skatteintäkter och statsbidrag 4

31 Utfall per 30 april Kommunens resultat uppgår till -1,1 miljoner kronor. Prognos 2014 Kommunens resultat för 2014 beräknas uppgå till -7,2 miljoner kronor. Målet kommer inte att uppnås Omvärldsbevakning Skatteunderlagsprognosen är uppreviderad jämfört med den prognos vi presenterade i februari (cirkulär nr 14:6). Det beror främst på att grundavdragen reviderats ner men också på att timlönerna nu väntas öka snabbare. Svensk ekonomi mot ljusare tider Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Det är i stort sett samma bedömning som gjordes i februari även om tillväxten nu justerats upp för 2014 och ned för Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Källa: SKL Cirk 14:17 5

32 Mål och målstyrning Kommunfullmäktige beslutade att anta en ekonomistyrningspolicy där styrmodell för målstyrning redovisas. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland aug 2013, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 8,3 procent (5 195 personer) av den registerbaserade arbetskraften år. Det är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med samma tid I riket var motsvarande siffra 8,0 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i länet har också minskat, från 18,6 procent i april 2013 till 17,1 procent i april Motsvarande siffra i riket var 14,6 procent. Under årets första fyra månader har 171 personer varslats om uppsägning i länet. Under motsvarande period 2013 berördes 98 personer. Den totala arbetslösheten i Ragunda uppgick i april till 10,4 procent (öppet arbetslösa: 3,9 %, arbetssökande som deltar i program med aktivitetsstöd 6,5 procent), vilket är en minskning med 2,0 procentenheter jämfört med april I gruppen år uppgick arbetslösheten till 19,4 procent (öppet arbetslösa: 2,7 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd 16,7 procent). Vilket är en minskning med 8,3 procent jämfört med april För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten till 36,5 procent (öppet arbetslösa: 19,7 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd:16,8 procent). Det är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. Befolkning Den 30/4 har Ragunda kommun invånare. Kommunens befolkning har minskat med 28 personer från årsskiftet, att jämföra med 2013 då kommunens befolkning minskade med 32 personer under årets första fyra månader. Befolkningsutvecklingen ser sämre ut än kalkylerat. I budget för 2014 har vi räknat med 5450 personer. Vi har just nu både negativt födelsenetto och flyttnetto. Hittills i år har det fötts 9 barn och avlidit 36 personer. Det ger ett födelsenetto på -27 personer. 76 personer har flyttat in till kommunen och 77 personer har flyttat ut. Det ger ett flyttningsnetto på -1 personer. Framtiden I kommunens ekonomistyrningspolicy finns en plan för att uppnå resultatet 2 % av skatteintäkter och statsbidrag år Årets resultatmål är 1,5 %, vilket motsvarar 5,0 mkr. Detta låga mål kräver en god planering av verksamheterna då minsta negativa avvikelse kan innebära att kravet på god ekonomisk hushållning inte kan hållas. I årets prognos kan vi se att kostnaderna är väsentligt högre än intäkterna på grund av stora underskott i verksamheterna. Det är viktigt att budgetavvikelser i god tid rapporteras, så att åtgärder kan vidtas. Vad vi kan se under kommande år är att intäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna. Det innebär att man i större omfattning måste planera för och lägga förslag på större strukturella förändringar som ger stora kostnadsminskningar på sikt. Annars är risken stor att skatte-och statsbidragsintäkterna inte täcker kostnaderna för kommande års verksamheter. Under resterande del av året är det nödvändigt att man hittar åtgärdsplaner för att nå ett bättre resultat än prognosticerat. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt +1,5 miljoner kronor, vilket främst beror på positiva slutavräkningar. De finansiella posterna beräknas bli 0,3 miljoner kronor högre än budgeterat vilket främst beror på en högre räntekostnad än budgeterat. Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 30 april till 182,6 miljoner kronor. Enligt beslut i Kf ska kommunen amortera lån med 2 mkr/år. Dessutom ska två lån på 1,05 mkr lösas under året. Kostnaden för låneräntor har per den 30 april 2014 uppgått till 1,9 miljoner kronor. För hela året prognostiseras låneräntor på 5,9 miljoner kronor. 6

33 Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 30 april 2014 uppgår det egna kapitalet till 56,4 miljoner kronor vilket är en minskning med 1,1 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att minska med 7,2 miljoner kronor. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 30 april till 15,4 miljoner kronor vilket är en försämring sedan årets början med 10,6 miljoner kronor. Det beror till stor del på att finansiering av ny-och ombyggnation av Björkhammar delvis har har finansieras med eget kapital. 7

34 Resultaträkning Resultaträkning (mkr) BOKSLUT DELÅr DELÅR BUDGET PROGNOS AVV Verksamhetens nettokostnader -296,2-101,6-104,6-304,4-317,8-13,4 Avskrivningar -12,2-4,2-4,2-12,6-12,6 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -308,4-105,8-108,8-317,0-330,4-13,4 Skatteintäkter 212,5 71,3 71,6 214,1 215,4 1,3 Generella statsbidrag 113,7 37,9 38,0 113,2 113,4 0,2 Finansiella intäkter 0,8 0,2 0,1 0,5 0,3-0,2 Finansiella kostnader -5,8-1,9-2,0-5,8-5,9-0,1 RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER 12,8 1,7-1,1 5,0-7,2-12,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 12,8 1,7-1,1 5,0-7,2-12,2 Balansräkning Balansräkning (mkr) BOKSLUT DELÅR DELÅR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 230,6 198,1 245,4 Maskiner och inventarier 3,9 5,7 3,9 Finansiella anläggningstillgångar 2,9 3,2 2,9 Summa anläggningstillgångar 237,4 207,0 252,2 Omsättningstillgångar Förråd 0,2 0,4 0,2 Fordringar 22,7 26,4 30,2 Kassa och bank 51,5 62,1 54,8 Summa omsättningstillgångar 74,4 88,9 85,2 SUMMA TILLGÅNGAR 311,8 295,9 337,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 44,7 44,7 57,5 Årets resultat 12,8 1,7-1,1 Summa eget kapital 57,5 46,4 56,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 3,5 4,1 3,5 Summa avsättningar 3,5 4,1 3,5 Skulder Långfristiga skulder 181,2 187,1 207,7 Kortfristiga skulder 69,6 58,3 69,8 Summa skulder 250,8 245,4 277,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 311,8 295,9 337,4 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 11,2 11,4 11,2 Pensionsskuld 200,9 190,8 200,9 8

35 Kassaflödesrapport Kassaflödesrapport (mkr) BOKSLUT DRIFT Verksamhetens intäkter 90,8 24,7 25,7 Verksamhetens kostnader -399,2-130,5-134,5 Verksamhetens nettoutbetalningar -308,4-105,8-108,8 Skatter/statsbidrag 326,2 109,2 109,6 Finansiella intäkter 0,8 0,2 0,1 Finansiella kostnader -5,8-1,9-2,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 11,1 4,2 4,2 Driftsnetto 23,9 5,9 3,1 INVESTERINGAR Inköp av värdepapper 0,0-0,1 0,0 Avyttrade värdepapper 0,1 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar inventarier -0,7 0,0 0,0 Avyttrade maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar fastigheter -40,0-1,5-18,9 Avyttrade fastigheter och anläggningar 0,9 0,0 0,0 Investeringsnetto -39,7-1,6-18,9 FINANSIERINGSNETTO Ökning långfristig fordran 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristig fordran 0,2 0,0 0,0 Amortering -3,9 0,0-0,5 Långfristig upplåning 0,0 0,0 27,0 Justering av rörelsekapitalförändring 7,5-5,7-7,4 Finansieringsnetto 3,8-5,7 19,1 Förändring av kassa och bank -12,0-1,4 3,3 9

36 Driftsredovisning NÄMND/STYRELSE BOKSLUT DELÅR DELÅR BUDGET PROGNOS AVVIKELSE Kommunstyrelse 288,4 96,2 99,6 290,5 301,8-11,3 Återbet AFA -6,2 0,0 0,0-2,0 0,0-2,0 diff arb.givavg -1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,7 0,3 0,1 0,7 0,7 0,0 Bygg- och miljönämnd 5,3 1,6 1,4 5,2 4,7 0,5 Summa 286,4 98,1 101,1 294,4 307,2-12,8 Utbetalda pensioner 9,6 3,3 3,5 10,0 10,6-0,6 Avskrivningar 12,2 4,2 4,2 12,6 12,6 0,0 Riskkostnader 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa överföring till resultaträkning 308,4 105,8 108,8 317,0 330,4-13,4 Investeringar Projekt (Belopp i Tkr) BUDGET BOKFÖRT AVVIKELSE PROGNOS DIFF ADB. Budget ska fördelas projekt 1 900,0 409, , ,0 0, QUDRACOM 0,0 1,4-1,4 115,0-115, SERVANET 0,0 1,3-1, , , RESERVKRAFT 600,0 0,0 600,0 600,0 0, VENT SKALGRÄND 8,10 750,0 126,7 623,3 750,0 0, TAK GYMNASTIK AO 250,0 0,0 250,0 250,0 0, FÖNSTER HÅ-SKOLAN 250,0 0,0 250,0 250,0 0, ÅTG. BRANDTILLSYN, LARM MM 500,0 0,0 500,0 500,0 0, ENERGIÅTGÄRDER ÖVRIGA FASTIGHETER 1 000,0 170,4 829, ,0 0, ENERGISPARÅTGÄRDER HYRESHUS 250,0 17,6 232,4 250,0 0, AUTOMATISERING DRIFT VA 850,0 7,8 842,2 850,0 0, BYTE VATTENMÄTARE 100,0 19,7 80,3 100,0 0, RENINGSVERK HAMMARSTRAND 2 500, ,1 7, ,0 0, BYTE VATTEN- OCH AVLOPPSLEDNINGAR 100,0 217,1-117,1 100,0 0, DATAPROGRAM FUTURE RENH/VA 145,0 0,0 145,0 145,0 0, HÅRDGÖRING YTOR ÅVC STUGUN 100,0 0,0 100,0 100,0 0, AVJÄMNING TIPP HAMMARSTRAND 400,0 51,3 348,7 400,0 0, MINIREN.VERK STRÖMSNÄS 250,0 0,0 250,0 250,0 0, RENOV. TAK NIPÄNGEN 1 500,0 0, , ,0 0, UPPGRADERING ÄRENDESYSTEM 100,0 0,0 100,0 100,0 0, INVENTARIER KÖK 300,0 0,0 300,0 300,0 0, INVEST HEMVÅRD ÖVERGRIPANDE 500,0 0,0 500,0 500,0 0, INVEST SKOLA/FÖRSKOLA 200,0 0,0 200,0 200,0 0, NY FÖRSKOLA JÄRÅ 0,0 220,8-220, , , NYTT ÄLDREBOENDE , , , ,0 0,0 KOMMUNEN TOTALT , , , , ,0 10

37 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor Inkomna efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets redovisning. Utställda fakturor efter årskiftet men hänförliga till redovisningsåret har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 38,46 % för kommunalt reglerad personal. Lägre po-pålägg för personal som vid årets ingång var under 26 år eller över 65 år. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Beräkning har skett enligt RIPS 07 Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal vilket är ett avsteg från rekommendation 13:1. Den årliga leasingkostnaden redovisas som rörelsekostnad i resultaträkningen. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning som kan hämtas på kommunen. Lånekostnader För lånekostnader tillämpas huvudmetoden, d v s räntor belastar den period de hänförs till. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen är 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Byggnader och mark - Mark Obegränsad - Verksamhetsfastigheter år - Fastigheter för affärsverksamhet år - Publika fastigheter år - Fastigheter annan verksamhet år - Bostäder 50 år Maskiner och inventarier - Datorer 3-5 år - Maskiner 10 år - Övriga inventarier 5-10 år Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital = Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Nettoinvesteringarna förs in i betalningsflödesrapporten. 11

38 Övergripande och administration Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Politisk verksamhet 2 534,1 860,2 579, , ,3-1,3 Övergripande 8 740, , , , ,4 408,6 Försäljning fastigheter -492,9-26,9-20,0 0,0-20,0 20,0 Administration , , , , , ,0 Skogsdrift ,8-37,5 23, ,0 750, ,0 Trafik 3 907, , , , ,0 540,0 SUMMA ,4 7830, , , , ,7 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 samt prognos Övergripande Utfallet per sista april när det gäller övergripande visar på ett överskott med 499,8 tkr. Inom övergripande ingår också kansli, personal och säkerhetssamordning. Överskottet beror främst på återbetalning av moms samt att vissa kostnader kommer senare i år, det är t ex kostnader för upphandlade tjänster. Prognosen per 1231 pekar på att budgeten kommer att överskridas med -20tkr. Det beror främst på kostnaderna i Paviljongen i form av markarrende och driftkostnader som inte är budgeterade och beräknas sluta på -165 tkr, ett överskott när det gäller moms beräknas per Kansli Prognosen pekar på ett plusresultat mot budget, framförallt vad gäller personalkostnader 41,9 tkr. Ej budgeterad intäkt till följd av handledning av person i sysselsättningsfas finns med i prognosen. De övergripande avgifterna beräknas enligt budget. Personal Överskottet vid prognos helår är på grund av personalchefs tjänstledighet där vikaries lön är lägre. Överskottet beror också på att folkhälsosamordnartjänsten fr.o.m kommer att ligga under utvecklingsavdelningen. Överskottet beror på att inget behov har funnits inom hälsovård för arbetsträning ännu under året. Överskott i datatjänster under hälsovården beror på att dessa tjänster betalas i slutet av året. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) Utfallet på 3,6 mkr per 30/4 är 0,2 mkr högre än budget. Det beror på felperiodiserade portoavgifter på grund av byte av frankeringsmaskin samt vikariekostnader. Prognosen pekar på ett underskott med -1,0 mkr. Den största posten, 0,65 mkr, är nettodriftskostnader för det ADSL-nät kom kommunen övertog från Quadracom när det 10-åriga avtalet löpte ut jan När budget för 2014 fastställdes var kostnaderna för övertagandet okända. Resterande delen av underskottet är ökade vikariekostnader. Vilka åtgärder som kan vidtas för att minska underskottet är svårt att bedöma då administrativa avdelningens kostnader i stort sett är personal. 12

39 IT-enheten och Kundcenters kostnader består förutom personal av programvarulicenser, funktionsavtal och övriga opåverkbara kostnader. På IT-sidan arbetar vi med att byta ut hyrda dataförbindelser mot egna och på Kundcenter pågår projekt för att minska kostnader för telefonanknytningar genom att införa IT-telefoni som är mycket billigare. Skogen När det gäller skogen förväntas prognosen per 1231 visa på ett underskott mot budget på tkr, detta beror främst på det låga virkespriset och att kommunen då väljer att inte göra planerade avverkningar 2014, ytterligare avstämning kommer att göras under hösten. Trafik Prognosen pekar på ett plusresultat mot budget. Kostnaderna för kollektivtrafiken ligger på plus 395 tkr jämfört med budget på helår enligt Länstrafiken. Kostnaderna för färdtjänst och riksfärdtjänst ligger på plus och inga indikationer finns på att det ska förändras i år. Om trafikutbudet inom kommunen förändras kommer kostnaderna att öka. Politik Prognosen pekar på nollresultat mot budget. Detta tack vare att bidraget för valet blev högre än budgeterat. Sammanträdesarvoden för politisk arbetsgrupp vital demokrati samt extra SU sammanträden har gett ökade kostnader. Deltagande i Ungdomsriksdagen har inneburit rese- och konferenskostnader som ej fanns i budget. Säkerhetssamordning Prognosen pekar på ett plus resultat mot budget. I prognosen har inräknats 2014 års statsbidrag samt ackumulerat överskott sedan tidigare år. Budgeterat för en tre månaders projektanställning för riktad insats inom säkerhetssamordning. Årets händelser Övergripande Inledningen av arbetet med Döda Fallet som världsarv samt erbjudande om tjänstekoncession för Paviljongen är händelser som pågår under året. Kansli Ett allt mer integrerat arbete med Kundcenter har gett möjlighet till att stödja varandra vid t.ex. sjukfrånvaro och semester. Kommer att utvecklas mer framöver. Politik Supervalåret 2014 innebär en kostnad för valadministrationen såväl röstmottagare som valhandläggare. Även extra sammanträden för vital kommunal demokrati har inneburit en del kostnader. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) På ekonomiavdelningen har under året arbetats med införande av elektroniska kundfakturor. Detta blir möjligt för våra kunder från och med april. Vi har arbetat intensivt med att implementera systemet Budget och Prognos i hela organisationen. Det har inneburit en ökad samordning och standardisering i budgetprocessen. Vi har från och med i år infört en ny kontoplan, Kommunbas 13. IT-enheten har påbörjat ett stort uppgraderingsprojekt som kommer att pågå hela året. Vi uppgraderar operativsystem, e-postsystem och vår katalogtjänst. Vi har under året kraftfullt förbättrat bandbredden på våra förbindelser mellan H-strand-Bispgården och H-strand-Stugun. I Kundcenter har målsättningen varit att kunna serva medborgarna med ökad tillgänglighet genom att i större grad ta hand om inkommande frågor. Personal Bemanningschef anställd från och med Från och med årsskiftet har kommunen ny företagshälsovård, Commodia, där det har bland annat startats upp med ergonomigenomgång. Säkerhetssamordning Samarbetet i länet fortsätter. Viktigt med stöd av andra i samma roll. Gemensam konferens med flertalet kommuner och landstinget gav mersmak och vi planerar för nästa år med ytterligare konferens. 13

40 Framtid Övergripande Ett samarbete med Jamtli är påbörjat där målet är att Döda Fallet blir antagen på UNESCO:s världsarvslista. Processen, som kommer att pågå många år, bidrar till att marknadsföra vårt unika resmål samt kommunen. Tanken är att ett gemensamt bolag bildas tillsammans med Jamtli och destinationen vilket innebär, om beslut fattas, att kommunen går in med en driftkostnad på 200tkr för 2014 och sedan 400tkr per år. Under 2014 kommer det också att krävas att aktiekapitalet finansieras. Driften av Paviljongen ligger för närvarande ute med erbjudande om tjänstekoncession, förhoppningsvis blir det klart med intressent till den 1 juni. Där har kommunen gått in med vissa kostnader, ca 160tkr, vilka saknar budget för Kansli Verksamheten fortsätter enligt plan för Person i sysselsättningsfas stöttar upp i arkivet och utför uppgifter utifrån kompetens och arbetsförmåga. Handledarbidraget nyttjas framförallt för omkostnader för personal samt eventuell gemensam aktivitet för Kansli. Politik Utifrån val till Riksdag, kommun och landsting kan viss merkostnad tillkomma, utbildning för nya ledamöter planerat till Personal Personalchef planerar att komma tillbaka till 75 % i december Utbildning i lönekartläggning kommer ske under en vecka i september Från och med slutet av maj startar Commodia upp hälsoundersökningar för alla anställda inom vården, med en början i Bispgården och Stugun. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) På ekonomiavdelningen kommer vi under hösten att uppgradera vårt ekonomisystem till en ny plattfrom. Vi har dessutom initierat ett projekt för att övergå till digitala leverantörsfakturor enligt standarden Svefaktura, vilket kommer att effektivisera fakturahanteringen. På IT-enheten fortsätter arbetet med uppgradering av vår IT-plattform, vilket kommer att innebära en modernisering inom flera områden: operativsystem, Office-paket och e-post. Det innebär helt nya möjligheter till IT-stöd. Vi fortsätter även arbetet med att förbättra våra trådlösa nät på skolorna. Säkerhetssamordning Möjligheterna att spara ackumulerat överskott av statsbidraget till kommande år kommer att begränsas från och med nästa år. Överskott kan komma att tas tillbaka. 14

41 Utvecklingsavdelningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Utvecklingsavdelning 5 146, , , , ,1-513,1 SUMMA 5 146, , , , ,1-513,1 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Beskriv utfall, under- och överskott Politiska beslut har tagits gällande 50% bredbandssamordnare som belastar vår budget. Politiskt beslut har också tagits gällande att inrätta en tjänst 100% Folkhälsosamordnare som kommer att belasta vårt konto från 1 september Budgeten för hemsändning har utökats med 67,6 tkr pga.att det tillkommit en distributör av dagligvaror. Beskriv vilka åtgärder som är vidtagna eller kommer att vidtas för att minska underskott Tjänsterna är beslutade av kommunstyrelsen och kostnadstäckning bör tillföras till Utvecklingsavdelningen. Underskottet beträffande hemsändningsbidraget ska utvärderas efter efter detta år eftersom nya regler och rutiner och ekonomisk ersättning har framarbetats. Detta är första året vi arbetat efter dessa. De nya reglerna och riktlinjerna för hemsändningsbidraget gör att hemtjänsten förhoppningsvis avlastas. Årets händelser Ett av våra mål är att skapa förutsättningar till samverkan mellan företag och kommun som kan främja nya jobb. Indikatorn för detta mål är att klättra 20 placeringar på Svenskt Näringslivs ranking. Resultatet från 2013 års enkät redovisas under våren och där har vi klättrat 59 placeringar. Vi har gjort en omstrukturering av vår hemsida ragunda.se som vi publicerat, där vi hoppas att informationen ska bli mer tillgänglig och användarvänlig samt verksamheterna mer transparenta. Vi har också arbetat med nya projektansöknngar för att skapa en attraktiv turismkommun och utveckla destinationen. Framtid Vi håller på att etablera kontakt med Nyföretagarcentrum för att bättre kunna stötta nya och befintliga företag. Processarbetet med att ta fram strategidokument för kommande programperioder pågår där bla socilafonden, regionala utvecklingsfonden, kulturplanen, innovationsstrategin, landsbygdsprogrammet (inkl. Lokalt ledd utveckling) samt serviceprogrammet ingår. Det vi ser som en förutsättning för utveckling av vår kommun är att det tillsätts medel för projektuppväxlingar. 15

42 Förskola och skola Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tomas Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Grundskola , , , , ,7-507,3 Förskola , , , , ,9 157,7 SUMMA , , , , ,6-349,6 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Övergripande: I denna prognos ligger att skolan får de 1,9 miljoner från integration som blev beslutat i budgeten. Problemet är att Integration bara har 900 Tkr att betala för i sin budget. Över huvudtaget vill vi få klarhet i interndebiteringarna tex av luncher och nu utlagda kopieringsmaskiner mm. Det är svårt att budgetera för verksamhet som vi inte varit med och beställt. Förskola Trots att förskolan redan sedan årsskiftet öppnat upp en avdelning extra i Stugun och från augusti räknar med att behöva öppna upp ytterligare en i Hammarstrand räknar vi med att hålla oss inom budget. Viktigt att se över långsiktiga lösningar för lokaler och även få klarhet i vem som ska budgetera kostnader i samband med utökningar när sådant inträffar. Grundskola Utökade kostnader för förberedelseklass på AO samt att fd förskolechef numera jobbar för övergripande skola är de poster som gör att grundskolan beräknas gå ca en halv miljon minus. Årets händelser Övergripande: Förskola Positiv barnutveckling gör att vi varit tvungna att öppna nya (provisoriska!?) lokaler i Stugun. Ny chefsorganisation, och dessvärre mycket turbulens kring förskolan i Hammarstrand Alla enheter har blivit godkända vid Skolinspektionen 2013 Grundskola En ny rektorsorganisation sjösattes i januari. Alla enheter har blivit godkända utifrån de synpunkter som framkom vid Skolinspektionen Framtid Stort fokus måste läggas på att få igång ett gemensamt arbete med integration både i skola och förskola. Förskola Positiv barnutveckling gör att vi kommer att behöva öppna en ny avdelning i Hammarstrand. Bygget av nya förskolan i Bispgården är igångsatt och beräknas vara inflyttningsklart i december. Fortsatt satsning på förskolans fokusgrupp för gemensam syn i kommunen vad gäller barnens utveckling. Fortsatt satsning på lekens pedagogik. 16

43 Forts. Framtid Grundskola Målet att öka meritvärdet leder till fortsatt kompetensutveckling bland lärarna för att nå ökad ämnesbehörighet. Detta i sin tur kan leda till ökade vikariekostnader under studietiden för ordinarie personal. För att lokalt stärka den gemensamma synen på ämneskunskaper samrättar vi de nationella proven över skolgränserna i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Fortsatt satsning på kommunövergripande kvalitetssäkring av fritidshemmen. Från och med hösten kommer ÅK 6 vara kvar på Järåskola. Trots detta minskar inte elevantalet på AO då höstens ÅK 6 från Kullsta är ovanligt många elever och än så länge inte ryms på Kullsta. From läsår 15/16 är planeringen att Kullsta får ytterligare lokaler och därmed kan behålla ÅK 6. Kulturverksamhet Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tomas Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Bibliotek 1 859,9 622,9 581, , ,1 2,9 Kulturskola 2 022,2 642,6 684, , ,0 23,0 SUMMA 3 882, , , , ,1 25,9 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Bibliotek Verksamheten håller sig inom budget Kulturskola Verksamheten håller sig inom budget Årets händelser Bibliotek Bibliotekschefen har varit barnledig, och verksamheten har gått på lite sparlåga Framtid Bibliotek Under hösten ökas personalstyrkan, som varit minimal under våren, för att kunna utveckla verksamheten. Kulturskola Ragunda kommuns kulturskola är fortsatt rankad högt i landet Kulturskola Vi avser att fortsätta erbjuda fri kulturskola och samarbeta med grundskolan. 17

44 Individ- och familjeomsorg Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tommy Johannesson Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Individ- och familjeomsorg , , , , ,6-5192,6 SUMMA , , , , ,6-5192,6 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Avvikelsen IFO-kontor avser kostnaden för Enhchef Ensamkommande innan verksamheten hade kommit igång med egen budget. Kostnaden för tidigare IFO-chefs avgångslön. Kostnaden för beredskap Behandlingshem Unga. Vi har idag 5 ungdomar samt 2 familjer på behandling. Budget 2014 avsåg ca 4 placeringar. Behandling vuxna har platser på behandling samt 2 utslussärenden i kommunen. Det finns budget för motsvarande 1 placering. Ekonomiskt Bistånd En ökning under 2014 av antalet ansökningar fram till med 25%. Enheten för ensamkommande bedöms göra ett resultat på drygt 1 miljon i överskott Åtgärder som vidtagits Tillsammans med arbetsförmedlingen inlett ett aktivt samarbete med gruppen ungdomar med försörjningsstöd för att få dem till sysselsättning och studier. Anställer 2 socialsekreterare så att vi aktivt kan arbeta tillsammans med andra samhällsaktörer för att stödja människor till egen försörjning genom sysselsättning eller studier. Arbetar i samverkan med andra aktörer och med egen personal för att erbjuda kvalificerat stöd till familjer och enskilda på hemmaplan, för att på sikt minska kostander för placeringar. Kommentarer prognos helår Går mot ett underskott för Det galler verksamheten generellt men framför allt gällande placerade barn och ungdomar, försörjningsstöd. Detta med anledning av att antal ärenden ökar generellt. Vi arbetar febrilt med att se över hur vi kan hitta goda lösningar för både den enskilde och kommunens ekonomi. Årets händelser Vi har startat ett boende för ensamkommande och 12 ungdomar. Fortbildning av personal för att öka möjligheter till att ge människor mer stöd på hemmaplan. Ca 20% ökning av antalet ärenden på avdelningen. Att integrationsenheten flyttas över till avdelningen. Framtid Vi står inför stora utmaningar. Att med begränsad ekonomi erbjuda ett kvalitativt stöd och hjälp till kommunens invånare trots ökning av antal ärenden. Där är vi beroende av samarbete både intern och externt vilket vi kommer fortsätta arbeta aktivt med att stärka. 18

45 Integration Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Johnson Årets händelser I Januari togs 13 flyktingar emot; 6 eritreanska kvinnor (kvotflyktingar) från Israel samt en gambiansk kvinna med 6 barn vilka bott 2,5 år i Migrationsverkets boende i Boden innan de anvisades till Ragunda. Samtliga bor i Hammarstrand. I februari anländer två barn som återförenas med sin mor vilken tidigare tagits emot som kvotflykting. Samhällsorientering (SO) har getts till tre språkgrupper, swahili (flyktingar från DR Kongo), tigrinya (Eritrea) och afar (Eritrea). Afar-gruppen har skett i samarbete med Krokoms kommun. Årets första månader har präglats av ett nära samarbete med IFO, dels i arbetet med att det planerade mottagandet av ensamkommande barn, dels i arbetet med att ge stöd till nyanlända familjer. Arbetsförmedlingen driver ett projekt i Jämtlands och Västernorrlands län i syfte att förbättra och öka mottagande av flyktingar i kommunerna. Ragunda deltar i projektet som bla innebär att en etableringskoordinator anställts i kommunen (finansierad av Arbetsförmedlingen) för en period av 12 månader. Etableringskoordinatorn arbetar med att skapa platser för praktik och sk instegsjobb för nyanlända som ingår i etableringsuppdraget samt att handleda och matcha individen med arbetsplatsen. Etableringskoordinatorns uppdrag gäller såväl kommunens egna verksamheter som andra offentliga arbetsplatser och privata företag. Framtiden Integration och flyktingmottagning är under omorganisering i syfte att öka samverkan och effektivisera verksamheten. Ytterligare ca 7 flyktingar kommer att anvisas plats i kommunen under året och några familjeåterföreningar väntar på beslut. Arbetet med att finna bättre rutiner för samverkan skola-integration samt kommun-af kommer att prioriteras liksom med ideella sektorn i samhället. Integration har sökt projektpengar från Länsstyrelsen för att utveckla familjekontakter och flyktingguider. Samhällsorientering kommer att fortsätta erbjudas i olika språkgrupper, närmast arabiska och thailändska. Planering av sommaraktiviteter för nyanlända ungdomar pågår, bla samverkan med skolan kring en planerad sommarskola. Verksamheten under resten av året kommer att ha stort fokus på att underlätta etableringen i samhället för de nyanlända och på åtgärder som främjar integration och motverkar främlingsfientlighet. 19

46 Teknisk verksamhet Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tekniska , , , , ,0-70,0 SUMMA , , , , ,0-70,0 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Teknisk administration 50,0 Förvaltningsfastigheter, el, fjärrvärmekostnader -290,0 Anläggningsentreprenader, serviceavtal, förvaltningsfastigheter -250,0 Kvartalshyror lokaler, industri- och tillhandahållande av lokaler 225,0 Anläggningsbidrag, idrottsplaner, curlingbana mm 100,0 VA-verksamheten 115,0 Renhållning 325,0 Städenheten, personalutbildning mm 140,0 Offentlig belysning, väghållning, grönområden -170,0 245,0 Kommentarer prognos helår Underskottet beror på ett nystartsjobb på tekniska under 4 månader. Årets händelser Installation av sms-larm dykarledning Hammarstrand, vattenverket i Höglunda och Gevåg och pumpstationen i Gevåg start och klart Inköp av gasvarnare och friskluftmasker för att säkerställa arbetsmiljön, klart Renovering av biosteget och trekammarbrunn på reningsverket i Mårdsjön klart Intrimning av reningsverket i Gevåg klart Planerade åtgärder under maj månad är utbyte av ledningen från reningsverket i Borgvattnet prio 1 samt utbyte av ledning förbi OKQ8 i Stugun till rv 87. Ombyggnad av lokalen småfolket i Bispgården till boende för ensamkommande flyktingbarn. Färdigställande av taket Nipängen samt renovering vattenskada i lägenheter, Nipängen. Ombyggnad till ny förskola vid Järåskolan. Ny gemensam lokal för lokalvårdarna, Hammarstrand. Nytt arbetssätt för lokalvårdarna i Bispgården. Framtid Nytt tak gymnastiksal AO-skolan, nytt tak sporthallen Stugun och byte av fönster på delar av Hansåkerskolan kommer att utföras under året. 20

47 Bostadsförvaltning Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Bostäder , , , , ,0 0,0 SUMMA , , , , ,0 0,0 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Vattenläcka Forsvägen 62, Bispgården -44,0 Fjärrvärme felperiodiserad -80,0-124,0 Kommentarer prognos helår Ragunda hyreshus beräknar att hålla budgeten för 2014 om inget oförutsett inträffar. Årets händelser Utbyte av köksluckor och hall- och sovrumsdörrar pågår på Skalgränd 3,5,6 och 7. Lägenhetsrenoveringar pågår i alla tre tätorterna. En större vattenläcka inträffade på Forsvägen 62, Bispgården. Invändiga åtgärder efter vattenläckage är åtgärdade på Gågränd 1 och 3. Renovering efter stor vattenskada i två lägenheter på Österåkervägen 7B pågår. Ventilationsåtgärder pågår Skalgränd 8,10. Energisparåtgärder: Utbyte armaturer med styrning i korridorer och trapphus. Framtid Fortsatta energiåtgärder på belysning och elvärme kommer att ske. 21

48 Vård/Omsorg Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gunnel Nordengren / Elisabeth Carlander-Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Vård o Omsorg , , , , , ,0 SUMMA , , , , , ,0 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Vård o omsorg har ett underskott t o m april med tkr mot budget, vilket bl a beror på ökning av hemtjänst/ hemsjukvårdstimmar från mars -13 till mars -14 med c a 1000 timmar. Ökad vårdtyngd på särskilt boende, samt öppnande av fler platser än budgeterat. Kö till särskilt boende och ökad kostnad för medicinskt färdigbehandlade. Flera personer finns på korttidsplats i väntan på särskilt boende, blir då stopp i flödet. Under nybyggnationen av Björkhammar har det medfört merkostnader i form av nattpersonal och sjuksköterska. Åtgärder för att minska underskottet är svårt att se i dagsläget. Om inte vårdbehovet minskar blir det svårt att reducera underskottet. Kommer att göra en genomlysning och tidsmätning i hemtjänsten. Kommer även att titta på schablontider för insatser i biståndsbeslut. Kommentarer prognos helår Beräkningen för helår är att vårdtyngden och vårdbehovet kommer att fortlöpa, vilket kommer att medföra ett underskott vid årets slut. Kommunstyrelsen informerades även om ovanstående den 5 februari Om vårdbehoven och vårdtyngden kommer att minska, kommer även underskottet att kunna reduceras. Årets händelser Fortsatt arbete med kvalitetsregistren senior alert och demens(bpsd) Flytt av boende från Strandliden till det nya äldreboendet i månadsskiftet oktober-november. Flytt av korttids från Björkhammar till Strandliden. Omvårdnadslyftet fortsätter även under Framtid Arbetet med att ta fram ett kvalitetsledningssystem pågår. All personal dokumenterar i datasystemet Treserva. Påbörjat utbyte av analoga larm till digitala. Tittar på nya system för e-hemtjänst. 22

49 Köken Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Norman Edlund Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Köken , , , , ,0-131,0 SUMMA , , , , ,0-131,0 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 T o m april har köken ett underskott på -18,8 mot budget. Det beror till största del på högre livsmedelskostnader. Intäkter och personal visar ett överskott t o m april. Åtgärder för att minska underskottet är att fortsätta med en daglig uppföljning och av recpturen. Utökning av antal avdelningar i förskola, specialkoster samt konsistensanpassningar är svårt att påverka. Förskolan i Hammarstrand aviserar på en ytterligare avdelning till hösten och det medför återigen ett utskick till för köket. Kommentarer prognos helår Vid årets slut förväntas ett underskott, vilket främst beror på högre livsmedelskostnader. Årets händelser Stugun har en utökning på förskolan, som har ökat arbetsbelastningen för köket. Måltidssituationen på Kullsta skola, innebär en hög arbetsbelastning på köket och en förstärkning sker 4 dagar per vecka. Antal specialkoster i Hammarstrand är högt i skola och äldreomsorg, vilket medför att tillagningstid och kostnad per portion blir högre. Framtid Livsmedelsavtalet prisjusteras fyra gånger per år, vilket medför ytterligare en i september och en i november. Utökningen på förskolan i Stugun med en avdelning ytterligare fortsätter ett år till och finns ej med i 2014 års budget. En utökning på förskolan i Hammarstrand hösten 2014 ger nya utmaningar. 23

50 Bygg- och miljönämnd Ansvarig nämnd: Bygg- och miljönämnd Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Bygg- och miljönämnd 5 310, , , , ,4 450,6 SUMMA 5 310, , , , ,4 450,6 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 30/4 Överskottet kr beror på att chefstjänsten på bygg- och miljökontoret inte är tillsatt, vilket medfört att en handläggartjänst hålls vakant. Beroende på vilken kompetens eventuellt ny chef innehar kommer tjänsten att kunna tillsättas. Vakansen kommer att påverka bygg- och miljökontorets verksamhet och bidra till att verksamhetsmålen för 2014 inte uppnås och då framförallt för miljö- och hälsoskyddsverksamheten. Kommentarer prognos helår Prognosen för helår pekar på ett överskott på kr. Anledningen är att handläggartjänsten inte kommer att kunna tillsättas som det var tänkt. Vakansen kommer att påverka bygg- och miljökontorets verksamhet och då främst på miljö och hälsoskyddssidan. Vi bedömer också att bygglovsintäkterna ökar mer än beräknat under året. Årets händelser Bygg och miljönämnden kommer att arbeta enligt verksamhetsplanen och där prioritera tillsynen för objekt med fast årlig avgift Nämnden deltar också i tre nationella tillsynsprojekt, inom verksamhetsområde livsmedel, hälsoskydd och kemikalietillsyn. Flera större byggprojekt (byggnader och vindkraftsprojekt) pågår vilka samtliga innebär komplexa frågor bör bygglovssidan. En översyn av lokala hälsoskyddsföreskrifter har påbörjats och förslag till beslut bör vara klart till hösten. Framtid Behov finns att uppdatera delegationsordning, tillsyns- och bygglovstaxor mm. Detta arbete kommer att påbörjas efter semestrarna. From 2015 årliga fasta avgifter enligt fastställd taxa att debiteras för hälsoskyddsobjekt. Behov finns också att göra en översyn av kommunens detaljplaner. Diskussion om hur detta ska lösas pågår. 24

51 Överförmyndarnämnd Ansvarig nämnd: Överförmyndarnämnd Ansvarig tjänsteman: Katja Eliasson Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Överförmyndarnämnd 742,2 348,8 117,3 715,0 745,0-30,0 SUMMA 742,2 348,8 117,3 715,0 745,0-30,0 Kommentarer prognos helår Underskottet beror på högre personalkostnader än budgeterat. Årets händelser Under året har Överförmyndaren haft tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare samt granskat års- och sluträkningar. Överförmyndaren har även lämnat utredningar, ansökningar och yttranden om anordnande av godman- och förvaltarskap till tingsrätten, förordnat gode män för särskilda uppdrag och i redan anordnade ställföreträdarskap. Handläggaren har deltagit i träffar om överförmyndarfrågor som anordnats av överförmyndarnas eget nätverk i länet. Ragunda kommun tar från och med andra kvartalet 2014, emot ensamkommande flyktingbarn. Varje ensamkommande asylsökande barn har rätt att få en god man som kan företräda barnet i Sverige. Det är överförmyndaren i den kommun som barnet vistas i som förordnar en god man. Framtid Överförmyndaren skall informera om sin verksamhet, bland annat i Ragunda- bladet och erbjuda gode män och förvaltare stöd för att delta i utbildning. 25

52 Förbund Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2013 Delår 2013 Delår 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Jämtlands Gymnasieförbund , , , , , ,1 Jämtlands Räddningstjänstförbund 9 030, , , , ,0-84,0 SUMMA , , , , , ,1 Ragundas gymnasieskola flyttades över till Jämtlands Gymnasieförbund 1 juli Från 2012 ingår även vuxenutbildningen i förbundet. Från 2012 ingår räddningstjänsten i Jämtlands Räddningstjänstförbund. Prognosen för 2014 visar på ett stort överskott. Det beror till största delen på Gymnasieförbundet. Enligt deras rapport kommer vi att få ett plus i vår avräkning med 2 mkr. 26

53 Årsredovisningen prodceras & trycks av Ragunda kommun Ekonomiavdelningen står för fakta, sammanställning och bearbetning. Avdelningscheferna står för fakta/text på sin respektive del. Foto: Carina Landin, Ragunda kommun. 27

54 ragunda kommun Box Hammarstrand Tel Fax

55 Gun Fahlander Kommunstyrelsen Regionala kollektivtrafiken Uppdraget att ta fram förslag på var den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska placeras och konsekvenser av detta har arbetats fram. Arbetsgruppen som haft regionförbundets beredning för infrastruktur och kommunikationer som politisk ledningsgrupp har lämnat ett förslag på att regionen ska överta ansvaret för kollektivtrafiken och att kostnaden för denna ska skatteväxlas. Den kommunala referensgruppen har vid sitt sammanträde den 7 april 2014 informerats om förslaget. Beslutsunderlag Tjänstemannaförslag Slutrapport Region 2015 Protokollsutdrag styrgrupp 2015, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att: 1. Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Jämtlands län organiseras inom Region Jämtland Härjedalen. 2. Region Jämtland Härjedalen övertar hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget. 3. Nivån på skatteväxlingen beräknas utifrån nu kända förhållanden i SKL:s prognoser i cirkulär 14:02, Landstingets ekonominytt 17/13 och en uppräkning av Länstrafikens budget Den preliminära beräkningen innebär att skatteväxling ska göras på 35 öre. 4. Samråd mellan kommunerna och regionen om kollektivtrafik sker genom Regionens samverkansråd. 5. Utifrån Styrgruppen för Region 2015:s rekommendation under 2014 teckna förslag på Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län. Besluten gäller under förutsättning att riksdagen beslutar att Jämtlands läns landsting ska få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Gun Fahlander Kommunchef Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

56 1(12) Ruth Ericsson Regional kollektivtrafikmyndighet Tfn PM Dnr RS: 2013/467 LS 973/2013 Projekt Region 2015 SLUTRAPPORT REGION 2015 KOLLEKTIVTRAFIK Innehåll Slutrapport Region 2015 kollektivtrafik... 1 Förslag... 2 Inledning... 2 Nuläge... 3 Uppdrag... 4 Hur ska RKM organiseras och finansieras... 5 Ägar- och intressentinflytande... 8 Driftsorganisation... 9 Om parterna inte kan enas... 12

57 2(12) Förslag Regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) organiseras inom Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen övertar hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget Nivån på skatteväxlingen beräknas utifrån nu kända förhållanden SKL:s prognoser i cirkulär 14:02, Landstingets ekonominytt 17/13 och Länstrafikens budget 2015 med tillägg av kommunernas trafikbeställningar. Beräkningen innebär att skatteväxling ska göras på 35 öre. Ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken väntsalar, väderskydd och hållplatser på kommunala gator och vägar ska fortsatt vara en kommunal angelägenhet. Här ingår inte trafikantinformation (tidtabeller/topptavlor/monitorer). Tilläggsöverenskommelser kan träffas om en kommun vill ha en högre standard i trafiken eller rabatterade priser för sina kommuninvånare. Kommunerna ska kunna lämna över uppdrag om färdtjänst och skolskjuts till myndigheten genom särskild överenskommelse, på samma sätt som i dag. Samråd mellan kommunerna och regionen om kollektivtrafik formaliseras på olika nivåer i Regionens samverkansråd (RSR), årliga trafiksamråd och kontinuerlig dialog. Verksamheten i Länstrafikbolaget kan överföras till förvaltning under Den slutliga överenskommelsen ska regleras i ett avtal. Inledning Jämtlands län förbereder sig för regionbildning. Det innebär att verksamheterna i Jämtlands läns landsting och Regionförbundet Jämtlands län bildar Region. Det kan även tillkomma övergripande uppgifter från länsstyrelsen. Syftet är att frågor om länets utveckling ska hanteras effektivare och med kompetens samlade i en organisation. Förberedelserna inför regionbildningen pågår i ett projekt Region Frågan om hur kollektivtrafiken ska organiseras utreds i ett delprojekt, Kollektivtrafik. I delprojektet är uppdraget att lämna förslag till hur regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ska organiseras, hur den ska finansieras, hur intressentsamråd kan organiseras och slutligen analysera för- och nackdelar med att Länstrafikbolaget är kvar eller att verksamheten inlemmas i förvaltningsorganisationen för regionkommunen. Delprojektet har fått ett tilläggsuppdrag att analysera och beskriva en avveckling av Länstrafikbolaget för överflyttning av verksamheten till förvaltning.

58 3(12) Delprojektet har genomfört två seminarier med representanter från alla kommuner, projektets styrgrupp har haft fem möten , , , och Nuläge En ny lag om hur kollektivtrafiken skall organiseras i landet trädde i kraft 2012, lag (SFS 2010:1065 om kollektivtrafik). Den föreskriver att det i varje län/region ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) som ska ansvara för de strategiska besluten om kollektivtrafiken. Lagstiftningen betonar att kollektivtrafiken är en regional verksamhet, som ska vara trafikslagsövergripande. Inför 2012, då lagen om kollektivtrafik ändrades, beslöt länets kommuner och landstinget att RKM skulle inrättas inom Regionförbundet Jämtlands län. Myndighetens uppgift framgår av förbundsordningen 6 - fatta strategiska beslut om kollektivtrafiken i länet - upprätta och fastställa ett trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken - fatta beslut om allmän trafikplikt enligt kollektivtrafikförordningens bestämmelse - ansvara för färdtjänst enligt lag 1997:736 och riksfärdtjänst enligt lag 1997:735 i de fall kommuner överlåtit uppgiften till myndigheten. Kollektivtrafiken i ett län har sedan lagen om trafikhuvudman tillkom 1978 varit en angelägenhet för kommunerna och landstinget. I Jämtlands län har kostnaden delats mellan kommunerna och landstinget. Kostnadsfördelningen har varierat över tiden. Finansieringen regleras i en bilaga till förbundsordningen och reviderades fr o m 2014, grundprincipen är att parterna, kommunerna och landstinget, betalar för trafiken utifrån hur trafikens definieras. Landstinget har kostnadsansvar för interregional trafik (inkl tågtrafik) och stomlinjer, kommunerna för de lokala (inomkommunala) linjerna. OH-kostnaden (personalkostnad, trafikomkostnad, övriga omkostnader och avskrivningar) fördelas mellan kommunerna och landstinget i förhållande till km-produktionen som respektive part har kostnadsansvar för. De operativa uppgifterna har uppdragits åt Länstrafiken i Jämtlands län AB (Länstrafiken) att utföra. Uppdragsavtalet mellan regionförbundet Jämtlands län och Länstrafiken reglerar bolagets uppdrag. Länstrafiken i Jämtlands län AB ägs sedan 2012 av Regionförbundet Jämtlands län. Norrtåg AB bildades 2008 av dåvarande trafikhuvudmännen i Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Norrtågs uppdrag är att bedriva tågtrafik, genom avtal med

59 4(12) trafikföretag eller i egen regi, inom region Norrland och därmed förenlig verksamhet. I Jämtlands län är Länstrafiken f n ägare av Norrtåg AB. AB Transitio är ett samriskföretag som ägs av landets RKM, i Jämtlands län Regionförbundet. Bolaget har till uppgift att stödja sina aktieägare i frågor om upphandling, finansiering förvaltning m m av spårfordon. Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är ett samlingsnamn på kollektivtrafik för en viss kategori resenärer ex vis sjukresor, färdtjänst och skolskjutsar. Det krävs särskilt tillstånd att åka med denna trafik. I länet finns ett samarbete om särskild kollektivtrafik. Landstinget/kommunerna kan överlåta ansvaret för dessa uppgifter till RKM. Detta regleras i särskilt avtal. Avtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län påverkas inte av regionbildningen. Region Jämtland Härjedalen blir avtalspart i stället för Regionförbundet Jämtlands län. För att en verksamhet ska kunna skatteväxlas förutsättas att alla kommuner överlåtit ansvaret till RKM. Alla kommuner har inte anslutit sig till samordningen. Infrastruktur För att kollektivtrafiken ska bli attraktiv för resenärerna krävs vissa kollektivtrafikanordningar i form av väntsalar, gatumöbler, belysning, hållplatser och anordningar på kommunala gator och vägar. Kommunerna har ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken. Länstrafiken har ansvar för drift och underhåll av trafikantinformation på hållplatsers, väntsalar och terminaler (tidtabeller/topptavlor/monitorer). Uppdrag Det uppdrag som delprojekt Region 2015 kollektivtrafik har att utreda är hur kollektivtrafiken ska organiseras. Frågan har delas upp i några delfrågor: Hur ska RKM organiseras Hur ska verksamheten finansieras Hur ska ägar- och intressentsamråd organiseras Driftsorganisation, analys av för- och nackdelar med ett bolag alt verksamheten organiseras i förvaltningsform. För varje punkt finns olika alternativ till lösning, men när organisation för RKM beslutas så begränsar det alternativen i de följande punkterna, se skiss nedan.

60 5(12) Möjliga organisationsformer av kollektivtrafiken RKM Region Kommunalförbund Finansiering Skatteväxling Vald kostnadsfördelning Driftorganisation Bolag Förvaltning Bolag Förvaltning Hur ska RKM organiseras och finansieras RKM:s uppgift är att, i förvaltningsform, vara den som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. RKM ska fatta de strategiska besluten om trafikutbud, tillgänglighet, miljöprestanda, prissättning et c. Besluten får då en politisk förankring och kan överklagas. Regional kollektivtrafik är all allmän trafik som är offentligfinansierad. De formella uppgifterna är att Ta fram och fastställa ett regionalt trafikförsörjningsprogam Besluta om allmän trafikplikt inför varje trafikupphandling Besluta om färdtjänst/riksfärdtjänst om uppgiften överlåtits till RKM Besluta i principiella frågor om kollektivtrafiken ex vis taxeförändringar Ta emot anmälningar om kommersiell trafik. I propositionen framgår att kollektivtrafik ska betraktas som en regional angelägenhet. Kollektivtrafikens verkar i en komplex omgivning där strategiska beslut behöver samverka med andra beslut som bebyggelseplanering, regional utveckling, miljöförbättrande åtgärder, transportinfrastrukturinvesteringar och åtgärder som minskar utanförskap. I propositionen framhålls vikten av att det finns ett samband mellan kollektivtrafikplaneringen och den regionala utvecklingsplaneringen. En fungerande regional kollektivtrafik är en förutsättning för en hållbar tillväxt i regionerna. Detta talar för att de politiska besluten bör fattas i ett sammanhang där andra politiska beslut fattas. Åtgärder kan därmed vägas mot varandra för att uppnå politiska mål i regionens utveckling. Under de två år som lagstiftningen verkat har utvecklingen av kommersiell kollektivtrafik varit mycket begränsad i Jämtland men även i övriga landet.

61 6(12) I processen med att utarbeta trafikförsörjningsprogram betonas samrådet. Intressenterna ska i största möjliga utsträckning enas kring ett förslag. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara det viktigaste styrinstrumentet för kollektivtrafikens utveckling. Det ska uppdateras vid behov vilket kan tolkas som en gång per mandatperiod. Finansiering Sedan 2012 har RKM det ekonomiska ansvaret för all regional kollektivtrafik i länet. Läggs RKM i den nya regionorganisationen ska en skatteväxling göras. Skatteväxling innebär att den organisation (landstinget) som får ett utökat ansvar ges möjlighet att höja sin skattesats samtidigt som den organisation (kommunerna) som får ett minskat ansvar sänker sin skattesats i motsvarande grad. Den mottagande organisationen får på detta sätt det finansiella utrymme som motsvarar kostnaden för den övertagna verksamheten. För den enskilde länsinvånaren (skattebetalaren) blir det ingen ekonomisk effekt då den totala utdebiteringen blir oförändrad. Grundprincipen är att kostnaden för eventuella framtida ambitionsförändringar faller på den som tar på sig ansvaret för en verksamhet (landstinget/regionen). Bilaga 1 redovisning av skatteväxling. I beräkningen för skatteväxling ingår kostnaden för den verksamhet som Länstrafiken i Jämtlands län AB bedriver. De uppgifter som kommunerna f n har ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken väntsalar, väderskydd och hållplatser på kommunala gator och vägar ingår inte i skatteväxlingen. Förslag - RKM organiseras inom Region Jämtland Härjedalen och finansieras genom en skatteväxling Av propositionen framgår att regeringen anser att regionen (samverkansorganet) kan vara lämpligt för uppgiften att vara RKM. En region är i juridiskt avseende ett landsting alla kommuner och landstinget måste vara överens om att regionen ensam ska vara ansvarig. Syftet med att bilda region är att frågor om länets utveckling ska hanteras effektivare och med kompetens samlad i en organisation. RKM bör därför placeras inom Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen är ett direktvalt organ som får ansvaret för kollektivtrafiken därmed underlättas även ansvarsutkrävande. Region Jämtland Härjedalen är en länsarena där en myndighet som RKM naturligt kan placeras. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för utvecklings-, miljö- och infrastrukturfrågor.

62 7(12) Region Jämtland Härjedalen har ansvar för utvecklingsplanering, där kollektivtrafiken utgör en del. Kollektivtrafik bidrar till regional utveckling och sträcker sig ibland över länsgränsen. Det blir färre led från finansiär till utförare. Tilläggsöverenskommelser kan träffas för att finansiera satsningar som inte har ingått i skatteväxlingen. Kommunerna har inget formellt inflytande eller ekonomiskt ansvar. Kommunernas engagemang i trafikfrågor måste formaliseras i intressentsamråd. Kommentar I de län som bildat region Västra Götaland, Halland och Skåne är RKM organiserad inom regionen. Län som är aktuella för regionbildning 2015, förutom Jämtlands län, är Jönköping, Gävleborg, Östergötland, Örebro och Kronobergs län. I Jönköping, Gävleborg, Östergötland och Örebro organiserades RKM inom landstinget och en skatteväxling gjordes från 2012 när ny lag om kollektivtrafik trädde i kraft. Det kan ses som en förberedelse för regionbildningen. I Kronobergs län är RKM f n organiserat i regionförbundet, en skatteväxling planeras till Tilläggsöverenskommelse Kollektivtrafikens utveckling ska i första hand ske genom gemensamma processer. Det ska råda en samsyn mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen om vilka förändringar i trafikutbudet och produkter som kan/bör förändras. Det innebär att en kommuns önskemål om förändringar i kollektivtrafiksystemet gällande exempelvis trafikutbud och priser diskuteras inom ramen för intressentinflytande. Om en kommun har önskemål om åtgärder som inte är prioriterade enligt trafikförsörjningsprogrammet och inte ingår i den verksamhet som skatteväxlades kan kommunen göra tilläggsköp förutsatt att dessa är förenliga med målen i trafikförsörjningsprogrammet och inte är systempåverkande. Tilläggsköpen måste självfallet också ligga inom den kommunala kompetensen och beakta likställighetsprincipen. Exempel på vad en tilläggsöverenskommelse kan innehålla är om trafiken ska bedrivas med andra fordon än vad RKM bedömer som tillräckligt bra, turtäthet på en befintlig linje eller ytterligare linjer. Tilläggsöverenskommelser kan också komma i fråga när en kommun anser att kollektivtrafiktjänsterna ska vara billigare för alla eller vissa resenärsgrupper. Det är viktigt att tillköpen hanteras ansvarsfullt så att inte administrativa gränser förstärks samt att enkelhet gentemot resenärerna värnas. Det kan därför vara lämpligt att Region Jämtland Härjedalen och kommunerna avtalar om ett tilläggsköp med tydliga villkor. Principen för tillköp är att Region Jämtland Härjedalen fullt ut ska kompenseras för den ökade nettokostnaden. Här

63 8(12) ingår också bedömt intäktsbortfall. Tilläggsköp bör gälla för bestämd tidsperiod och utvärderas innan eventuell ny överenskommelse träffas. Kommentar Gävleborg skatteväxlade 2012 med 26 öre. Skatteväxlingen omfattade trafikkostnader och terminalkostnader, men inga tjänster från kommunerna. Länstrafikbolaget ombildades till en förvaltning inom landstinget. Där finns fyra tilläggsöverenskommelser, ett tillägg avser ett färdbevis 65 + Gävle som gäller inom Gävle kommun, två tillägg som avser ungdomskort i Söderhamns och Hudiksvalls kommuner, det fjärde avser utökat trafikutbud. Västmanland har organiserat RKM inom landstinget, och har genomfört en begränsad skatteväxling 4 öre, samtliga trafikkostnader betraktas som tilläggsköp. Skatteväxlingen avser endast länstrafikens administration. Ägar- och intressentinflytande I propositionen betonas vikten av kommunal delaktighet i planering och utveckling av kollektivtrafiken. Samverkan mellan regionen och kommunerna är nödvändig för att skapa en attraktiv kollektivtrafik utifrån resenärernas behov. Samverkan krävs på såväl strategisk nivå som i operativa frågor. I Gävleborgs utredning om ny regional kollektivtrafikmyndighet konstateras att den nya lagstiftningen ställer ökade krav på ett regionalt planeringsperspektiv vilket innebär att kommunerna och landstinget tillsammans måste anlägga ett helhetsperspektiv för länet. Förslag till samrådsorganisation Samrådsorganisationen ska formaliseras och finnas på flera nivåer I förslag till organisation, för den nya regionkommunen fr o m 2015, föreslås att i Jämtlands län inrättas ett organ kallat Regionens samverkansråd (RSR). Det ska bestå av ett råd från varje kommun och tre råd från Region Jämtland Härjedalen. Dess uppgift är bl a att vara forum för att diskutera för Regionen och kommunerna gemensamma frågor. Områden som särskilt pekas ut är samhällsbyggnadsfrågor inklusive infrastruktur och kollektivtrafik. Trafiksamråd ett årligt informations- och diskussionssamråd med samtliga kommuner behålls. Här deltar representanter för respektive kommun och RKM. Kommunen utser vilka som ska delta, politiskt deltagande eftersträvas. Kontinuerlig dialog inrättas utifrån de behov som finns vid varje tillfälle ex vis frågor om hållplatser, trafikförändringar och upphandlingar.

64 9(12) Kommentar I regionens samverkansråd ska frågor som rör myndighetsbeslut, regionalt trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt m m behandlas. Samrådsgruppen ska också löpande följa kollektivtrafikens utveckling, måluppfyllelse, ekonomiska resultat och information om tilläggsöverenskommelser. För att den dagliga driften av kollektivtrafiken ska fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns effektiva och etablerade former för samverkan mellan RKM och kommunerna. Kommunerna bör därför även i fortsättningen ha en tjänsteman som är ansvarig kontaktperson gentemot RKM. Dessa utsedda personer får tillsammans med RKM ett stort ansvar för att hantera alla praktiska frågor kring driften av kollektivtrafiken, men också för att fånga upp och kanalisera frågor som kan bidra till att kollektivtrafiken utvecklas positivt. Huvudsakliga frågeområden är - Trafikplanering (tidtabeller, linjesträckning) - Drift (trafikstörningar, hållplatser, terminaler) - Övrigt (information, attitydarbete m m) Driftsorganisation Kollektivtrafiken i ett län har sedan lagen om trafikhuvudman tillkom 1978 varit en angelägenhet för kommunerna och landstinget. Möjliga organisationsformer har då varit kommunalförbund, gemensam nämnd eller aktiebolag. Aktiebolag har varit den vanligaste organisationsformen. Aktiebolaget är en organisationsform som hanterar det delade ansvaret med fler ägare. Den nuvarande kollektivtrafiklagen fr o m 2012 (SFS 2010:1065 om kollektivtrafik) föreskriver att det i varje län/region ska finnas en RKM som ansvarar för de strategiska besluten om kollektivtrafiken. Förslaget här är att RKM ska organiseras inom Region Jämtland Härjedalen och finansieras genom skatteväxling. Regionförbundet Jämtlands län är f n ensam ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB. Motivet för aktiebolag p g a ansvarsfördelning mellan fler ägare finns därmed inte längre. När RKM inrättas 2012 behölls bolaget. Det fanns då en idé ett om ett ökat formaliserat samarbete mellan norrlandslänen Norrbotten, Västerbotten Västernorrland och Jämtland. Tanken var att varje län skulle inrätta en RKM men bilda en gemensam driftorganisation. I det perspektivet ansågs då enklast att behålla bolaget. Av olika skäl genomfördes inte idén om ett ökat formaliserat samarbete. Ett annat skäl för att behålla bolaget var att regionförbundet då var en strategisk organisation med litet inslag av driftverksamhet. Detta ändras i och med regionbildningen då verksamheten blir en del av landstinget.

65 10(12) Länstrafiken i Jämtlands län AB har till uppgift att operativt svara för de uppgifter som RKM beslutar om i trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det är uppgifter som upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m m. All allmän trafik i länet är upphandlad och bedrivs av ett antal trafikutövare. Den operativa verksamheten kan organiseras i - bolag eller - förvaltningsform. Organisation av driftorganisation i landet varierar och det oberoende av hur RKM är organiserad. Förvaltning Fördelar Tydlig politisk styrning av verksamheten Ingår i den reguljära revisionen och övriga kontrollapparaten inom landstinget, viss samordning av administrativa rutiner och tillgång till specialkompetens som jurist, upphandlare m m Inarbetat varumärke kan behållas Enklare hantering av myndighetsutövning för färdtjänst/riksfärdtjänst Ökad insyn Aktiebolag Fördelar Tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet Avgränsad ekonomi Inarbetat varumärke kan behållas Affärsmässighet är grundläggande i ett aktiebolag Korta beslutsvägar inom bolaget Nackdelar Mindre tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet Sämre avgränsning av kollektivtrafiken från övrig verksamhet vad gäller finansiering, ekonomiadministration och system. Kräver anpassning av landstingets ekonomimodell och system Kortsiktiga omställningskostnader Nackdelar Aktiebolagslagen ställer krav på revision m m utöver landstingets ordinarie Helägda bolag för reguljär drift strider mot landstingets/regionens praxis Den begränsade resurs som finns för kollektivtrafik splittras upp på två, förhållandevis, små organisationer.

66 11(12) Avveckling av Länstrafikbolaget och överföring av verksamheten till förvaltning Styrgruppen för delprojekt Kollektivtrafik har fått i tilläggsuppdrag att analysera och beskriva en avveckling av Länstrafikbolaget för överflyttning av verksamheten till förvaltning. De län som har överfört verksamheten i länstrafikbolaget till förvaltning har kvar bolaget vilande. Detta för att inte föra över trafikavtal till ny part. Det finns risk för att avtalspart motsätter sig det och då tvingas RKM att göra om upphandlingen. Ett vilande bolag har en enkel administration med endast få och formella sammanträden. Avvecklingen görs om något år då trafikavtalen har löpt ut. Bolaget ska fr o m 1 januari 2015 ägas av region Jämtland Härjedalen. Aktiekapitalet är i dag finansierat av kommunerna och landstinget genom att de lånar ut pengar till aktiekapitalet till Regionförbundet Jämtlands län. Jämtlands läns landsting kr Bergs kommun kr Bräcke kommun kr Härjedalens kommun kr Krokoms kommun kr Ragunda kommun kr Strömsunds kommun kr Åre kommun kr Östersunds kommun kr I och med avvecklingen av Regionförbundet Jämtlands län pågår en utredning om skuldebreven skall lösas eller föras över till Region Jämtland Härjedalen. Verksamheten kan föras över till förvaltning genom personalövergångar, implementering av datasystem, rutiner et c, och överflyttning av andra avtal/abonnemang till Region Jämtland/Härjedalen. Hur verksamheten ska organiseras på tjänstemanna- och politisknivå blir en fråga för Regionala nämnden inom Region Jämtland Härjedalen. Styrgruppen för delprojekt Kollektivtrafik har en delad uppfattning i fråga om att överföra verksamheten i länstrafikbolaget till förvaltning men anser att förändringen kan göras under Kommentar I Region Skåne är kollektivtrafiken organiserad i förvaltningsform sedan regionen bildades. Erfarenheterna är goda. Flera län skatteväxlade och omvandlade sina aktiebolag till förvaltning fr o m 2012 när lagen om RKM infördes, ex vis Gävleborg, Uppsala, Jönköping och Kalmar

67 12(12) län. Östergötland, Halland och Västra Götaland har också skatteväxlat men valt att behålla sina bolag. Om parterna inte kan enas Organisation Om den regionala kollektivtrafikmyndigheten inte läggs hos ett samverkansorgan kan det gemensamma ansvaret för kollektivtrafik i stället handhas av ett kommunalförbund eller av en gemensam nämnd. En gemensam nämnd kan organiseras av kommunerna utan landstingets medverkan. Kan parterna inte komma överens om annat ska verksamheten organiseras som ett kommunalförbund. Om RKM organiseras i ett kommunalförbund blir RKM en egenjuridisk person, utan direkt koppling till annan samhällsplanering och regionalutveckling. Ett kommunalförbund är indirekt valt. Medlemmarna måste varje år godkänna budgeten, förändringar i kommunalförbundets uppdrag måste godkännas av alla medlemmar. Det innebär i princip att varje kommun har veto. Ett kommunalförbund har en förhållandevis tungrodd organisation. Ex RKM i Västernorrland, i kommunalförbundet i Västernorrland med 7 kommuner består direktionen av 22 ledamöter och 22 ersättare, i arbetsutskottet finns 7 ledamöter och lika många ersättare. Direktion eller förbundsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Finansiering I ett kommunalförbund kan verksamheten finansieras efter en överenskommelse som parterna träffar. En sådan kostnadsfördelning kan vara den nuvarande kostnadsfördelningsmodellen. Kan parterna inte komma överens ska landstinget täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans resten. Varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel ska bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har lagt ned i kommunen under verksamhetsåret. I budget 2014 står kommunerna för 56 % (95,6 Mkr) och landstinget för 43 % (74,2 Mkr) av kostnaden för Länstrafiken i Jämtlands län AB.

68 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Marianne Ottersgård

69 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 2(7) Marianne Ottersgård Dnr: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING BUDGET 2015 FÖR LÄNETS TRAFIKKOSTNADR UTFALL PÅ SKATTER OCH UTJÄMNING VID EN SKATTEVÄXLING MELLANKOMMUNAL UTJÄMNING... 7

70 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 3(7) Marianne Ottersgård Dnr: 1 INLEDNING Jämtlands län förbereder sig för regionbildning. Det innebär att verksamheterna i Jämtlands läns landsting och Regionförbundet Jämtlands län kommer att bilda Region. Det kan även tillkomma övergripande uppgifter från länsstyrelsen. Sedan 2012 har RKM (Regionala kollektivtrafikmyndigheten) det ekonomiska ansvaret r all kollektivtrafik i länet. Jämtlands läns landsting och länets kommuner, tidigare ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB, har sedan 2005 finansierat trafiken enligt den modell som då fastställdes i konsortialavtal. Från 2014 har kostnadsfördelningsmodellen mellan kommunerna och landstinget justerats något, bland annat fördelas OH-kostnader, som landstinget tidigare finansierat, utifrån km-produktion i respektive trafikbeställning. När Regionförbundet Jämtlands län även blev ansvarig för RKM i länet kompletterades förbundets förbundsordning med en modell om hur trafikkostnaderna ska fördelas. Om RKM kommer att ingå i den nya regionorganisationen ska en skatteväxling ske. Skatteväxlingen innebär att den organisation (landstinget) som får ett utökat ansvar ges möjlighet att höja sin skattesats samtidigt som den organisation (kommunerna) som får ett minskat ansvar sänker sin skattesats i motsvarande grad. Den mottagande organisationen får på detta sätt det finansiella utrymme som motsvarar kostnaden för den övertagna verksamheten. En skatteväxling påverkar även det statliga utjämningssystemet. För den enskilde länsinvånaren blir det ingen ekonomisk effekt då den totala utdebiteringen blir oförändrad. 2 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Inkomstutjämning Genom inkomstutjämning sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och landsting. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan det egna skatteunderlaget och ett skatteutjämningsbidrag. Från och med 2014 är beräknat skatteutjämningsbidrag 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket både för kommuner och för landsting. Före 2014 var landstingens procent 110. Förändringen för landstingen har gjorts för att eliminera de oönskade omfördelningseffekter som uppstår vid skatteväxling om det är olika garantinivåer i inkomstutjämningen för kommuner respektive landsting. När lagen om kollektivtrafik

71 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 4(7) Marianne Ottersgård Dnr: (2010:1065) började gälla 1 januari 2012 var det många län som skatteväxlade. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer får istället betal en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadstutjämning I kostnadsutjämningssystemet utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Behovet av kommunal verksamhet är olika beroende på hur många gamla invånare som finns eller hur många skolelever som finns i olika åldersgrupper. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Kostnadsutjämningen bygger på ett antal delmodeller. Delmodellen för kollektivtrafik är den enda delmodellen i kostnadsutjämningen som är gemensam för både kommuner och landsting. Länets standardkostnad för trafik fördelas med hälften till kommunerna och hälften till landstinget (Stockholm 40/60). Kommunkollektivet andel fördelas sedan på kommunerna efter den faktiska kostnadens andel avseende 2009 (tidigare 2001). Inför trafikavtalets som började gälla 2005 fick vårt län göra en speciell fördelning mellan kommunerna, den gäller fortfarande. I de län där landstinget är huvudman erhåller alla kommunerna i länet samma standardkostnad (kr/inv). Standardkostnaden beräknas per län och baseras på tre variabler som avser att fånga upp glesbygdsproblem, trängselproblem i storstadsregionerna samt att behovet av kollektivtrafik i tätorter uppkommer först i större samhällen. De valda variablerna å länsnivå är: Antal utpendlare över kommungräns som andel befolkningen Andel av länets befolkning som bor i tätorter med mer än invånare Gleshet (det genomsnittliga avståndet mellan personer i länet). För att beräkna om kommuner eller landsting ska få tillägg för kollektivtrafik jämförs den egna standardkostnaden med standardkostnaden i riket. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen/landstinget skulle ha om verksamheten bedrevs utifrån genomsnittliga ambitions-, effektivitets- och avgiftsnivå med hänsyn tagen till kommunens strukturella förutsättningar. Eftersom Stockholms läns kostnader gör att standardkostnaden i riket, för kollektivtrafik, är väldigt hög blir effekten att de flesta får betala till systemet för kollektivtrafik. Av landstingen är det idag endast Stockholms läns landsting som får tillägg för kollektivtrafik, år 2014 är detta 956 kronor per invånare, 2 miljarder kronor. I tabellen nedan redovisas hur des ser ut i Jämtlands län 2014 avseende delmodellen kollektivtrafik i kostnadsutjämningssystemet.

72 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 5(7) Marianne Ottersgård Dnr: Kommun/landsting (avser 2014 kr/inv) Standardkostnad riket Standardkostnad kommun/landsting Avgift (-) Tillskott (+) Kollektivtrafik 886 kr/inv mkr Berg ,7 Bräcke ,6 Härjedalen ,7 Krokom ,1 Ragunda ,4 Strömsund ,2 Åre ,4 Östersund ,3 Landsting/kollektivtr 1033 Jämtlands läns landsting ,1 Tabell 1 Standardkostnad Kollektivtrafik 2014 (Källa SCB) I tabellen ovan ser man att alla kommuner i länet utom Härjedalen och Ragunda betalar en avgift till kostnadsutjämningssystemet för kollektivtrafik. Krokoms kommun betalar 6 miljoner kronor och Östersund 14 miljoner kronor. 3 BUDGET 2015 FÖR LÄNETS TRAFIKKOSTNADR Förslag till budget 2015 för länets kollektivtrafik är beräknad enligt följande: Kommun Budget 2015 tkr Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Tabell 2 4 UTFALL PÅ SKATTER OCH UTJÄMNING VID EN SKATTEVÄXLING Förutom kommuners och landstingets skatteintäkter påverkas inkomstutjämningen som även den beräknas efter skattesats. Kostnadsutjämningen för kollektivtrafik påverkas eftersom kommunerna alla får samma standardkostnad i kronor per invånare. Kommunerna kommer alltså att även fortsättningsvis erhålla en standardkostnad utifrån principen att 50 procent av länets kollektivtrafik ligger på kommunerna fastän de inte har några kostnader för kollektivtrafik.

73 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 6(7) Marianne Ottersgård Dnr: Underlag och effekter I nedanstående tabell redogörs för hur skatteintäkter, inkomstutjämnings- och kostnadsutjämningssystemet förändras vid en skatteväxling på 35 öre. Redovisningen är en prognos för Skatteväxlingen är beräknad utifrån Sveriges Kommuner och landstings (SKL) prognoser i kommunernas cirkulär 14:02 och för landstinget ekonominytt 17/13. A skattu-lag B förändr skattu-lag C Ink utj kr/inv D Förändr ink utj kr/inv E Skatt + Ink utj E= B+D F Kostn utj G Förändr kostn utjämn H= E+G Förändr. Kommun Lansting kr/inv Förändr kr/inv Ink. utjämn Förändr Före Efter Mkr Mkr 0,35 kr kr/inv Före Efter kr/inv S:a Mkr Före Efter kr/inv kr/in v Berg , , ,27 Bräcke , , ,81 Härjedalen , , ,72 Krokom , , ,63 Ragunda , , ,64 Strömsund , , ,31 Åre , , ,42 Östersund , , ,4 Totalt 103,2 kommun Landsting ,2 Tabell 3 förändring skatt och utjämning kr/inv kr/inv kr/inv Skatteintäkter (A). I denna kolumn redovisas respektive kommuns och landstingets skatteintäkter i kronor/invånare före och efter skatteväxling. Skatteunderlaget är beräknat enligt 2013 års taxering, som uppräknat skatteunderlag har det som SKL redovisar i cirkulär 14:02 och Ekonominytt 17/13 använts. Det invånarantal som använts vid beräkning prognos 2015 är det som Demografin i Lund presenterade Förändring (B): I denna kolumn redovisas skillnaden i skatteintäkter i kronor per invånare. En förändring av skattesats förändrar skatteintäkter per invånare olika mycket beroende på kommunens skattekraft. Inkomstutjämning (C): I denna kolumn redovisas skillnaden i inkomstutjämning (kronor per invånare) före och efter justering av den länsvisa skattesatsen. Förändr S:a totalt Förändring (D): I denna kolumn redovisas skillnaden i inkomstutjämning (kronor per invånare). En förändrad länsvis skattesats förändrar inkomstutjämningen per invånare olika mycket beroende på kommunens skattekraft. Mkr total t

74 Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 7(7) Marianne Ottersgård Dnr: Kostnadsutjämning (F): I denna kolumn redovisas utfallet i delmodellen kollektivtrafik inom ramen för kostnadsutjämningen före och efter förändring föranledd av skatteväxlingen. Förändring (G); I denna kolumn redovisas kostnadsutjämningen kollektivtrafik - före och efter skatteväxling. Stora skillnader mellan kommunerna eftersom kronor per invånare blir lika mycket för alla efter skatteväxling. I nuvarande kostnadsutjämning är det stora skillnader mellan kommunerna avseende kollektivtrafik. Jämförelse trafikkostnad och förändring skatt/utjämning Kommun Trafik- Kostnad 2015 Förändring enligt tabell 3 Jmf trafikkostnad förändr skatt/utj - = förändring skatt mm högre än trafikkostnaden Berg 5,58-6,27-0,69 Bräcke 7,55-5,81 + 1,74 Härjedalen 10,57-10,72-0,15 Krokom 8,96-8,63 +0,33 Ragunda 4,4-7,64-3,24 Strömsund 7,75-9,31-1,56 Åre 10,83-9,42 +1,41 Östersund 45,05-45,40-0,35 Totalt 100,69 103,20-2,51 5 MELLANKOMMUNAL UTJÄMNING Lagen om kollektivtrafik (2010:1065) har kompletterats med en möjlighet för kommuner att lämna bidrag till varandra. Detta syftar till att begränsa oönskade omfördelningseffekter som kan uppstå vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Kommunerna i länet ges möjlighet att komma överens om att lämna bidrag till varandra om det behövs för kostnadsutjämning dem emellan, s.k. mellankommunal utjämning. Bidrag föreslås få lämnas under en övergångsperiod på högst fem år.

75 Organisation av RKM i landet 2012 BILAGA 2