Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet

Transkript

1 Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Anita Hildén och Autism & Asperger Förbundet Foto: Jonas Arneson, Lasse Hejdeberg, Matton. Personerna på flera av bilderna är inte de som beskrivs i texten. Tryckeri: Mixi Print, 2013 ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord 7 Inledning 9 Autismspektrumtillstånd 9 Socialt samspel 10 Verbal och icke verbal kommunikation 10 Uppfatta sammanhang och helheter 10 Föreställningsförmåga och samordnande funktioner 11 Perception 11 Delaktighet och aktivitet 11 Juridiska utgångspunkter 12 Alternativa verktyg 13 Så här är det för Sara 14 Förberedelse inför lektion 14 Stöd under lektioner 14 Skrivhjälpmedel 16 Provsituation 16 Övrigt 16 Så här är det för Filip 17 Förberedelse inför lektion 17 Stöd under lektioner 17 Skrivhjälpmedel 18 Minnesstöd 18 Provsituation 19 Nya anpassningar för Filip 19 Så här är det för Tobias 20 Förberedelse inför lektion 20 Stöd under lektioner 21 Skrivhjälpmedel 22 Provsituation 22 Övrigt 22 Nya anpassningar för Tobias 22 4

5 Så här är det för Andreas 23 Förberedelse inför lektion 23 Stöd under lektioner 24 Skrivhjälpmedel 25 Provsituation 25 Nya anpassningar för Andreas 26 Så här gör Ewa 27 Förberedelse inför lektion 27 Stöd under lektioner och studier 28 Läshjälpmedel 30 Minnesstöd 31 Så här gör Bosse 33 Förberedelse inför moment och lektion 33 Stöd under arbetet 34 Så här gör Olga 36 Förberedelse inför moment och lektion 36 Stöd under lektion 37 Provsituation 37 Så här gör Isko 38 Förberedelse inför ett moment 38 Förberedelse inför lektion 39 Så här arbetar Andreas 41 Förberedelse inför ett moment 41 Förberedelse inför lektion 42 Så här är det för Jill 44 Intervjuarens reflektion 47 Delaktighet 49 Bemötande från lärare 49 Referenser 50 5

6 6 Timetimer är ett tidur man stäler sjäv. Det färgade fältet visar hur lång tid som är kvar.

7 Förord Den här intervjustudien är genomförd av Anita Hildén, speciallärare och fil.mag. i pedagogik, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet inom projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drivs med medel från Arvsfonden. Projektet är treårigt och har som mål att bidra till att stärka elever med olika svårigheter genom ökad teknikanvändning i skolan och under praktikperioder. Projektet ska ta reda på om ny teknik är bra stöd för unga som av olika anledningar har svårt att klara målen i skolan. Elever som går på gymnasiet har intervjuats om skolsituationen utifrån deras behov av anpassningar i undervisningssituationerna. De beskriver hur de upplever sin situation under gymnasietiden och inför praktikperioder. Samtliga har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner, hur de får stöd under lektionerna, i skrivprocessen, vid provsituationer, vid läxarbete och inför praktikperioder. Utifrån sina behov har de beskrivit hur de skulle kunna känna sig stärkta och mer delaktiga genom att få tillgång till fler tekniska hjälpmedel. Studien visar att teknik och individuella anpassningar för olika behov är nödvändiga. Läraren behöver ha kunskap och förståelse för att kunna bemöta eleven på rätt sätt. För elever med autismspektrumtillstånd måste dessutom hela skolsituationen med bullriga lokaler, sociala situationer och en mängd information anpassas så att eleven ges möjlighet till delaktighet utifrån egna förutsättningar. I intervjuerna berättar lärare hur de skapat förutsättningar för att eleverna ska klara studierna på ett optimalt sätt. 7

8 8 Personen på bilden är inte den som förekommer i texten.

9 Inledning Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd är ett övergripande begrepp som innefattar autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Spektrumbegreppet kan ses som ett sätt att förtydliga att det kan finnas stora skillnader mellan människor med samma diagnos och att det därför kan vara svårt att dra exakta gränser mellan diagnoserna. Det finns förmågor och funktioner som är gemensamma. I fortsättningen kommer förkortningen AST att användas. Funktioner som berörs: förmågan till ömsesidigt socialt samspel, att förstå och leva sig in i andra människors tankar och känslor, ömsesidig verbal och icke verbal kommunikation, förmågan att bearbeta information så att man får helhet och sammanhang i sina upplevelser, att uppfatta och reagera på sinnesintryck som ljud, ljus, dofter, beröring, beteenden, intressen och aktiviteter. Socialt samspel Begränsningar i förmågan att förstå att och hur andra människor känner och tänker på andra sätt än det egna, leder till svårigheter vid socialt samspel. Personer med AST har svårt att intuitivt förstå hur andra människor tänker och upplever olika situationer. Det medför att en elev kan ha svårt att förstå varför klasskamrater och lärare gör på olika sätt i olika situationer. Deras beteenden kan uppfattas som obegripliga och oförutsägbara. En konsekvens av detta blir att eleven får svårt att tolka och följa sociala regler. Många uppgifter i skolan kräver också förmåga till mentalisering, det kan till exempel vara i svenska när eleven ska redogöra för det som står mellan raderna eller hur huvudpersonen kände sig i en skräckfylld situation. 9

10 Verbal och icke verbal kommunikation Många elever med AST har en språklig begåvning men de kan ändå ha svårt att förstå abstrakta begrepp. En bokstavlig tolkning av språket gör att innebörden av exempelvis ironi, metaforer och ordvitsar går dem förbi. I ett kommunikativt samspel är tolkningen beroende av sitt sociala sammanhang och sin kommunikation och är så mycket mer än enskilda ords betydelse. Dessa elever kan ha svårt att förstå när och varför man ska kommunicera, som när vi kallpratar. Bokstavlig tolkning av meningen Kan du stänga fönstret? leder till svaret Ja. Inte som läraren tänkt sig, att eleven ska stänga fönstret. En sådan tolkning leder lätt till en konflikt som kanske varken lärare eller elev förstår. Uppfatta sammanhang och helheter Hur vi sorterar och tolkar information från omvärlden är en kognitiv färdighet. Svag central koherens påverkar också förmågan att kommunicera då ett kommunikativt samspel är beroende av tolkningen av det sociala sammanhanget och kommunikatörernas intentioner (Falkmer, 2009). Normalt sett försöker vi samla ihop informationen till en sammanhängande helhet. Till exempel bildar en rad elever i skolmatsalen en kö och att stå i kö kan ha oskrivna regler. Ansiktsuttryck i kombination med röstläge signalerar ilska, glädje eller annan sinnesstämning. Om eleven har kognitiva svårigheter att bearbeta information, blir omvärlden och vardagen fragmentarisk, osammanhängande och mycket svår att förstå. Föreställningsförmåga och samordnande funktioner Många av vardagens handlingar går helt på rutin. De görs utan större eftertanke. När man däremot ska göra en ny komplicerad uppgift måste man planera och tänka igenom hur uppgiften ska utföras. Då används de exekutiva funktionerna som kan sägas vara hjärnans samordnare (Fägerblad, 2011). Det är ett samlande namn på flera olika funktioner som samordnar olika sorters information och ligger bakom allt målinriktat beteende. Där ingår att kunna planera, organisera och fullfölja en uppgift. Elever med AST kan behöva hjälp att planera vardagen och studiesituationen samt att tidsmässigt 10

11 genomföra ett projektarbete. Det kan också innebära att en elev kan ha svårt att generalisera kunskaper, färdigheter och regler som för andra tycks väldigt lika. Det kan räcka att en detalj är förändrad för att även helheten ska upplevas förändrad. Perception Information inhämtas från omgivningen och genom våra sinnen bearbetar och tolkar sedan hjärnan informationen för att sedan handla utifrån detta (perception). Om hjärnan har begränsningar när den ska organisera och bearbeta sinnesintryck får eleven fel information vilket gör att tolkningar av sinnes-intryck blir annorlunda och det kan försätta eleven i svåra situationer. Det kan visa sig i oviljan att ha gymnastik, som inte handlar om gymnastiklektionen i sig utan att det luktar instängt i omklädningsrummet, att ljudnivån är hög eller att duschstrålarna gör ont. Vissa elever med AST kan vara överkänsliga för sinnesintryck. Det märks genom en annorlunda och oväntad reaktion. Det kan vara ljudet av en blyertspennas raspande mot ett papper, ett fläktljud i klassrummet eller ljuset och ljudet från ett lysrör. Det kan vara en lärare som efter en rast luktar kaffe eller cigarett. Förmågan att filtrera, urskilja och samordna information från sinnena handlar om att filtrera bort intryck som inte är relevanta för sammanhanget. Det är viktigt att kartlägga dessa störande sinnesintryck så att eleven kan få en optimal studiesituation. Delaktighet och aktivitet Det övergripande målet för ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, är att erbjuda struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). ICF kan beskrivas som en förklaringsmodell där olika dimensioner av fungerande och funktionshinder står i fokus tillsammans med miljöns utformning. Den centrala komponenten är aktiviteter som elever deltar i och upplevelse av delaktighet i dessa aktiviteter, kroppsliga funktioner samt miljöns komponenter. Alla elever har olika förutsättningar och eftersom elevernas svårigheter uppstår i en kontext inkluderar ICF även omgivningsfaktorer. 11

12 Inkludering är inte nödvändigtvis ett begrepp med positiv innebörd för elever med autism. Istället föredrar Autism- och Aspergerförbundet att tala om en inkluderande skola; en skola där det finns plats för alla elever oavsett deras olikheter, där verksamheten anpassas till att fungera för individen. För att detta ska bli möjligt krävs bland annat autismspecifik kompetens, då autism är en funktionsnedsättning som är specifik, ovanlig och svår att förstå utan särskild kunskap (Skolplattform, Juridiska utgångspunkter Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. För en elev med funktionsnedsättning gäller att skolhuvudmannen, enligt skollagen, är skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan ges i form av särskilda lärarinsatser, elevhälsofrämjande insatser, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter (Skolplattform, Av läroplanerna framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för utformningen av undervisningen och elevhälsan så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Rektorn har ansvar för att det genomförs en utredning kring en elevs eventuella stödbehov samt att det upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Skollag (2010:800) 3 kap. 9 ). Undervisningen måste alltså anpassas till elevens enskilda behov i varje skolsituation. Trots skollag och tillgång till ett stort antal alternativa verktyg som kan kompensera för brister och svårigheter ser inte alla elevers undervisningssituationer ut på det sätt de önskar sig. 12

13 En vanlig skoldag kan vara väldigt krävande för en elev med AST. Perceptionskänslighet, bristande automatiseringsförmåga och en mängd sociala situationer som eleven utsätts för tar mycket energi och skapar ofta stress. Eftersom det är väldigt individuellt vad som tar kraft, behöver man tillsammans med eleven se över dagens aktiviteter. Det är bra om omgivningen blir medveten om var och vad som upplevs särskilt ansträngande av eleven, för att på så sätt kunna underlätta genom vissa anpassningar. (Fägerblad, 2011, sid 18) Alternativa verktyg Tidigare kallade man tekniska verktyg för kompensatoriska hjälpmedel men uttrycket som används idag är mestadels alternativa verktyg. Ändringen har kommit dels på grund av att uttrycket kompensation setts som något negativt och dels för att verktygen mer och mer är produkter som alla använder. Verktygen ger alternativa möjligheter att lösa en uppgift. Möjligheten att söka på internet trots att man stavar fel har förenklats med Googles fråga menade du. Vissa elever använder Google Översätt när det gäller översättning mellan olika språk. Smarta telefoner erbjuder många applikationer, appar, som förenklar skolarbetet. Ansvaret för att erbjuda eleverna tekniska hjälpmedel delas av kommun och landsting. De hjälpmedel som är personligt anpassade lånas ut av vissa landsting om personen har behov av hjälpmedlet för att självständigt kunna ta del av samhällsinformation. De hjälpmedel som en elev behöver för sitt lärande är kommunens ansvar. Det är till sist skolhuvudmannens ansvar att bygga upp kompetens, beredskap och resurser så att eleverna får det stöd de behöver. För elever med Aspergers syndrom behöver stödet många gånger vara en resursperson som kan ha framförhållning och anpassa skolsituationen så att den blir strukturerad. Skolplattformar som kan lagra digitalt material, passar dessa elever bra. Förutsättningen är att samtliga lärare skapar och också lägger ut strukturerade material. 13

14 Personen på bilden är inte Sara. Så här är det för Sara Sara är 18 år och går sista året i gymnasiet på det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällskunskap. Hon går i en klass med nio elever där de flesta har en individuell studieplan som diskuterats fram tillsammans med mentorn. Sara planerar att söka vidare till universitetet och läsa språkvetenskap för att kunna få ett jobb som tolk. Sara fick sin diagnos i slutet av sjunde klass. Hon gick i en stor klass till och med nionde året. Nu under gymnasietiden går hon i klassen för elever med Aspergers syndrom. De har ett hemklassrum där undervisningen mestadels sker. Spanska läser Sara tillsammans med andra gymnasieelever. I högstadiet visste inte min mentor vad Aspergers syndrom var så min mamma fick ge den informationen till lärarna. Lärarna behövde en stämpel på mig för att förstå vad jag behövde. Jag fick tjata. Lärare med fel attityd behöver få se ett papper. Förberedelse inför lektion Skolan har webbplattformen Itslearning där en del lärare lägger in studiematerial. Mestadels föredrar Sara att få dagens genomgång som papperskopior efter lektionen. Hon använder utskrifterna tillsammans med frågor som de får digitalt inför ett prov. I spanska skulle jag vilja få interaktiva webbsidor. Det skulle vara bra till den spanska grammatiken. Stöd under lektioner Sara vill veta vad hon ska studera, hon vill läsa in kunskap. Hon vill få hjälp med struktur. Hon vill inte leta efter källor. En bra lärare är det viktigaste i 14

15 skolan, men läraren behöver inte ha detaljkunskap i sitt ämne enligt Sara. Läraren ska ha rätt inställning till eleverna och en öppen flexibel attityd, att allt går att lösa. Alla elever ska få sina behov tillgodosedda. Sara har fått undervisning i studieteknik via föreläsningar för hela skolan, klassvis första året. Efter föreläsningarna fick de material. De har dessutom fått lära sig särskild studieteknik i svenska och engelska. Utifrån det vet Sara att hon inte gillar mind map-tekniken. De fick även lära sig läsa med olika lästekniker. Sara skulle vilja stryka under i läroböckerna men får inte det eftersom de inte får dubbla böcker. Därför har hon köpt språkböcker för egna medel. Sara vill vara förberedd i engelskan och läsa glosorna innan hon kommer till skolan. Att skriva en rapport i engelska tog tid. Först skulle jag välja ämne, därefter valde jag land. Jag fick skumma igenom texter på internet för att hitta material. Det var inte svårt att läsa engelska men det tog lång tid att hitta vettiga saker. Samhällskunskapsboken läser Sara rakt upp och ner och minns. Om det är ett svårare ämne eller kapitel läser hon materialet flera gånger. Hon vill gärna att föräldrarna förhör läxorna. I den här skolan har de aldrig grupparbeten och det tycker Sara är bra. Hennes erfarenhet från tidigare är att alla klasskamrater inte alltid tar sitt ansvar och det tycker hon är jobbigt. Hon säger att kommunikationen är viktig så att var och en tydligt vet vad de ska göra. Projektarbetet som Sara gjort under det sista året har varit schemalagt en gång i veckan. Hon har fått veta hur man skriver en rapport. Handledaren har hjälpt henne att välja metod, material och även använt tavlan för att ge henne tydliga bilder. Läraren ritade hela processen som en tratt i vilken man häller, hur allt smalnar av och kommer ut som en rapport. Sara skulle vilja att det fanns motions- och idrottsaktiviteter för ungdomar 15

16 med funktionsnedsättning. För att ta reda på vad som finns har Sara telefonintervjuat föreningar och institutioner som erbjuder träning. Skrivhjälpmedel Sara har tillgång till en egen bärbar dator som hon använder under lektionerna och hemma. Sara läste redan som femåring och tycker att läsning och skrivning fungerar bra. Hon är även duktig på rättstavning och har lätt att formulera sig. Hon tycker att hon har ett bra ordförråd och att sammanhanget gör att hon förstår nya ord. Däremot skulle jag vilja ha mer teknik i skolan. Jag använder Word Finder, ett program med lexikon och ordböcker för översättning, som skolan köpt in. Jag använder det även när jag ser en Youtube-film. Provsituation I provsituationer skriver Sara för hand. Hon behöver längre skrivtid ibland. Jag vill kolla igenom allt. Kolla så att jag inte har hoppat över någon fråga. Berättarfrågor är svåra. Det kan bli för fritt. Det är svårt att veta när man ska börja eller sluta. Det är bättre att vara förberedd på ett ämne. I språk är det enklare att skriva. Övrigt Sara använder sin smarta telefon för att lyssna på musik, skicka meddelanden och använda Facebook. Hon använder även en del applikationer som kartor och att resa i Stockholm. 16

17 Personen på bilden är inte Filip. Så här är det för Filip Filip går sista året på samhällsvetenskapliga programmet i en grupp med åtta klasskamrater. Klasserna för elever med Aspergers syndrom har egna hemklassrum och de flesta har en specialutformad studieplan. Efter studenten ska Filip söka till universitet. Han vill läsa statskunskap. Filip fick sin diagnos i årskurs fyra. Då gick han i en vanlig klass. Under högstadiet gick han både i stor klass och i en mindre grupp. I mindre grupp blir det lugnare, speciellt på högstadiet. Men man tappar mycket av det sociala livet som finns i en vanlig skola. Undervisningsmiljön blir bättre i liten grupp, förutsatt att lärarna är bra. Förberedelse inför lektion Gymnasiet har Itslearning som lärplattform och där läggs material som riktar sig till eleverna. Mestadels får Filip klass-e-post, eller personlig e-post, med information och den läser han direkt. Han går in på Itslearning några gånger i veckan. Han saknar inte att få material i förväg utan är helt nöjd med pappersutskrifterna av lärarens Power Point-presentationer. Inför prov får han instuderingsfrågor via klassens e-post. Stöd under lektioner Det bästa stödet man kan få under en lektion är enligt Filip en bra lärare. En bra lärare berättar om sitt ämne på ett intressant sätt. Läraren ska även ha inställningen att allt går att lösa. Om läraren haft vettiga genomgångar har jag lätt att komma ihåg. Det behöver inte vara strukturerat bara det är intressant. Det får gärna vara lite roligt. Då går det in i skallen på en. 17

18 Under gymnasietiden har Filip fått undervisning i studieteknik på olika sätt. Eftersom han också har dyslexi har det varit bra för honom att lära sig olika lästekniker. I samhällskunskap läser jag rakt upp och ner och kommer ihåg. Jag tittar på rubrikerna. När jag söker material på internet föredrar jag en stor informationskälla. Ibland är Wikipedia bra men ibland är det bara skräp. När det gäller grupparbeten anser Filip att alla måste kunna ta ansvar. Det ska vara tydligt vad man ska göra och vad var och en ska göra. Han anser att man kan träna detta i en mindre grupp, där alla är trygga med varandra och han tycker att grupparbeten är bra träning inför arbetslivet. Skrivhjälpmedel Filip skriver hellre med dator än för hand. Han skulle vilja slippa att skriva för hand eftersom han tycker att han har dålig finmotorik. Han skulle också vilja ha möjlighet att göra matematiska uträkningar med datorn. Oftast skriver han i Word och han behöver använda Words rättstavning i svenska och engelska. I högstadiet fick Filip möjlighet att lyssna på texter men det gör han inte längre. För mig tar läsningen kanske lite längre tid än för andra men stavningen är svårare. Sedan är ju inte heller finmotorik min grej. Jag är bäst på att framföra saker muntligt. Jag tycker om att hålla tal, diskutera ett ämne eller göra en muntlig presentation. Projektarbetet var schemalagt varje vecka men nu är han klar med det arbetet. Minnesstöd Viktor har en smart telefon som minnesstöd. Han lägger in schemat som återkommande möten i telefonens kalender. Han skriver även in lektionstid och sal. 18

19 Om det blir förändringar så är det lätt att ändra i schemat. Provsituation Filip skriver sina prov på datorn och använder sig ibland av möjligheten att använda längre skrivtid. Han vill gärna ha beskrivande frågor på ett prov. Han föredrar dock muntliga prov eftersom han har ett gott ordförråd och lätt för att formulera sig. Nya anpassningar för Filip Programmen Stava Rex och SpellRight Skannermus för att slippa skriva tal i matematik Filip skulle på ett enklare och säkrare sätt kunna kontrollera svenska och engelska texter om han hade rättstavningsprogrammen Stava Rex och SpellRight. De är utvecklade för personer med dyslexi och kan därför finna ord som Words rättstavning inte klarar av. Med en skannermus skulle Filip kunna skanna in matmatiktal till programmet Word. Där skulle han kunna lära sig att använda matematiska tecken så att han kan lösa talen digitalt. 19

20 Personen på bilden är inte Tobias. Så här är det för Tobias Tobias är 19 år och går tredje året på naturvetenskapliga programmet med inriktning på forskning. Han kommer att gå ett fjärde år. Då ska han endast läsa vissa ämnen, som juridik, samhällskunskap, tyska, franska och engelska. Därefter tar han studenten. Tobias fick sin diagnos Aspergers syndrom under lågstadiet. Han har även diagnoserna ADD och Tourettes syndrom. Han går i en vanlig gymnasieklass och har stöd av en resursperson under skoltid. Förberedelse inför lektion Tobias skola använder lärplattformen Ping Pong. På startsidan finns en meny för aktiviteter och varje kurs har sin egen kategori med material. Tobias och kurskamraterna får samma planering för kurserna. Eftersom skolan har bytt lärplattform till Ping Pong är inte alla lärare vana att lägga upp material i lärplattformen. De flesta lärare frågar eleverna om de vill ha informationen digitalt men de flesta vill fortfarande ha information i pappersform. Det som läggs ut i Ping Pong är planering och frågor inför prov. Till en början lade lärarna inte ut så mycket men successivt har det blivit mer. Min fysiklärare ger material i pappersform, till exempel vad vi ska göra i ämnet. Vissa lärare lägger ut sina Power Point-presentationer på Ping Pong. Eleverna lägger också in material så som Tobias har gjort med sitt projektarbete. De lägger även in laborationsrapporter eller inlämningsuppgifter. En del lärare ger poäng på inlämningsuppgifterna medan andra ger återkoppling i form av kommentarer. För personlig kommunikation används PIM (Ping Pong instant message). Det används mest för korta meddelande. Tobias tycker att han tidigare slarvat med att kolla information på Ping Pong men tittar nu ungefär var tredje dag. 20

21 Med pappersutskrifter blir det lätt stökigt för mig. Jag har svårt att hålla koll på vad som är värt att spara eller kasta. Det skulle vara lättare med digital information för det tar inte plats och ligger inte och skräpar bland andra papper. Klassen har skapat en Facebook-grupp. Tobias är medlem men tycker inte att gruppen är relevant för honom då den mesta informationen, 70 procent, är på det privata planet och endast 30 procent rör själva skolarbetet. Stöd under lektioner Tobias har stort stöd av sin resursperson Andreas under lektionstid. Andreas förbereder material inför lektioner och olika moment samt hjälper till att strukturera upp skoldagen. I början av gymnasiet fick han mer stöd än vad han får idag. Under hela gymnasietiden har Andreas arbetat för att Tobias ska klara sina studier mer och mer självständigt. Tobias har en Handifon, som är en handdator och en smart telefon i ett. Programmen till Handifonen har mindre information och färre valmöjligheter per vy än smarta telefoner, vilket minskar kraven på kognitiv förmåga vid användningen. Den skrivna informationen kan kompletteras med symboler och talstöd. Han använder sin Handifon på samma sätt som hans jämnåriga använder sina smarta telefoner. Han ringer, sms:ar, fotograferar, gör anteckningar, lägger in schema och påminnelser. Handifonen har verkligen hjälpt mig att schemalägga min vardag. Jag har använt andra telefoner men den här vinner med hästlängder. Den gamla telefonen var korkad. Den påminde inte när den skulle. Tio minuter före varje lektion hör jag ett pling som betyder ta en klunk vatten, läs texten. Det är för att jag ska hålla fokus på kommande lektion. Tidigare fick Andreas säga till att Tobias skulle fokusera på nästa lektion. Nu tycker Tobias att telefonen har tagit över den funktionen. Vissa lektioner plingar det för tidigt, vilket är störande för de övriga i klassen. Tobias ändrar inställningarna i Handifonen själv och han kommer därför att justera tiden när den plingar så att det blir bra både för honom och för klasskamraterna. 21

22 Skrivhjälpmedel Tobias har en egen bärbar PC och använder den till allt skol-, skriv- och projektarbete. Provsituation Tobias gör sina skriftliga prov i ett eget rum. I början av gymnasietiden behövde han stöd av sin resursperson under hela provet. Nu har han tränats och fått tips på hur han ska gå tillväga på ett prov. Det kan vara att läsa frågan tre gånger så att han förstår innebörden. Nu kan Andreas göra annat arbete i rummet intill och endast gå till Tobias med jämna mellanrum för att se till att allt fungerar. Tobias får använda den tid han behöver för att genomföra ett prov. Om det skulle visa sig att han blir för trött kan provet delas upp på två tillfällen. Tobias tycker att frågor som har exakta svar är enklast men klarar även berättarfrågor. I ämnet historia har han valt att ha muntliga prov. Där vill han att stora frågor som kräver resonemang delas upp i flera mindre frågor. Tobias har arbetat med sitt projektarbete under hela året. Han har fått stöd av Andreas att strukturera arbetet. Övrigt Tobias använder även sin Handifon som väckarklocka och för att komma ihåg morgonrutinerna på egen hand. Han har skapat en detaljerad checklista och bockar av aktivitet efter aktivitet när han genomfört dem. Han har en motsvarande checklista för kvällen. Tidigare hade jag detta på ett papper. Det är enklare med telefonen eftersom jag bär den på mig. Jag slipper papper. Nya anpassningar för Tobias Nya funktioner i Handifonen Det finns funktioner som kan vara till hjälp för att göra upp krisplaner för stressande situationer. 22

23 Personen på bilden är inte Andreas. Så här är det för Andreas Andreas är 19 år och går naturvetenskapligt program med inriktning programmering. Han har avslutat vissa kurser och i år läser han samhällskunskap, religion, historia, musik, matematik, fysik och biologi. Han har sökt vidare till högskolan och vill helst gå en utbildning till systemarkitekt. Andreas fick sin diagnos Aspergers syndrom när han var sju år och har gått i en stor klass under hela skoltiden. I lågstadiet visste man vad man skulle göra. Då hade jag assistent. Det har jag haft sedan jag gick på förskolan men det har jag inte längre. Förberedelse inför lektion Skolan har lärplattformen Ping Pong och där finns samtliga kursplaner. Alla lärare lägger inte ut material i förväg på Ping Pong men ibland får eleverna laborationsuppgifter i kemi i förväg. En del lärare använder Power Point-presentationer och lägger in dessa i Ping Pong efter lektionen. När Andreas hade valt ämne för sitt projektarbete fick han via Ping Pong en detaljerad, skriftlig planering över vad han skulle göra under sommarlovet. Läraren och mentorn Olga hade gjort en detaljerad planering vecka för vecka. Det stod angivet exakt vad som skulle göras till ett visst datum. Det kunde vara läsuppgifter eller skriftliga uppgifter. Jag blev givetvis nyfiken och frågade Andreas vad projektarbetet skulle handla om. Jag skulle göra en databas om och med Pokémonfigurer, en Pokédex. Vilka egenskaper de har, vilken kategori de hör till och hur de kan utvecklas etcetera. Och nu är jobbet klart och godkänt. Under terminen hade jag täta möten med Olga. Ungefär varannan vecka eller extra vid behov. 23

24 Studieteknik för Andreas handlar mycket om att ha struktur. Det kan vara att ge tydliga uppgifter som han kan göra på sina håltimmar och samtidigt vara tydlig med när det ska vara klart. Stöd under lektioner Andreas har dubbla uppsättningar av alla teoriböcker. Han har ett exemplar hemma och ett i skolan. Lärarna har fått information om att Andreas behöver tydliga instruktioner, skriftligt på papper eller på tavlan när det gäller läxor och uppgifter och när han ska vara klar med dem. För mig är det viktigt att materialet är tydligt. Det är viktigare än att få det i förväg. Jag har dubbla böcker, en hemma och en i skolan. Det är bra för om jag har glömt att kolla i loggboken skulle annars det material jag behöver finnas kvar i skolan. Jag har en liten almanacka där jag för hand skriver upp prov, lediga dagar, läxor och alla andra ändringar. Det blir svårt om lärarna inte skrivit upp på tavlan. Andreas tycker att det är lätt att läsa och stava. Det tycker han även när det gäller andra språk. Han läser texter på svenska och engelska på internet. Han läser guider för spel och slår upp ord han inte förstår med hjälp av Google Översätt. Däremot har han svårt att uttrycka sig i skrift och behöver mycket hjälp med det. Stora projekt behöver delas upp i konkreta delfrågor istället för övergripande frågor. Det går bra om de strukturerar som det Olga gjorde i Ping Pong till mitt projektarbete eller inför en klassresa. Jag läser mest i boken. Det ska vara tydligt. Jag läser punkterna och lyssnar sedan på läraren. Jag gör en sak i taget, det är då jag fungerar bäst. För att kunna få ett högt betyg ska man kunna reflektera. Han tycker att det är svårt med ordet reflektera. Om han däremot har djup kunskap i ämnet är det lättare att reflektera. Det fungerar dock bättre om man använder Andreas intressen. 24

25 Som i svenska. Om jag skulle fått VG i svenska så skulle jag ha gjort en bildanalys. Jag har aldrig fått lära mig hur man gör. Att hålla tal var också svårt. Andreas anser att skolsituationen fungerar bra om han får veta i förväg vad han ska göra och det får han med en lärare som har god framförhållning. Vidare anser han att det är viktigt att lärarnas Power Point-presentationer är tydliga och att det är samma budskap i presentationen som i lärarens tal. Om man är enkanalig så kan man få svårt med dubbla budskap. Andreas tycker att det är viktigt att läroböcker och andra faktaböcker har en bra innehållsförteckning och ett alfabetiskt register där alla viktiga ord finns med. Han tycker också att det är bra om läroböckerna innehåller förklarande bilder. Skrivhjälpmedel Andreas har en bärbar dator men han föredrar att skriva för hand. Han anser att han skriver lika fort för hand som med dator. Dessutom tycker han att själva skrivprocessen är svår. Han har svårt att komma igång att skriva. Om jag får välja på prov så skriver jag för hand. I fysiken skriver jag upp för hand för den läraren skriver tydligt. Andreas har ingen smart telefon och vill inte ha någon. Han kan inte ta ett fotografi av tavlan vilket han skulle behöva eftersom han tycker att det är svårt att rita av figurer. Ju mindre jag behöver rita av en figur, desto bättre. Bild är svårt, skriva av är lättare. Andreas gör allt läxarbete hemma med undantag för grupparbeten som han gör i skolan. Provsituation Andreas erbjuds att skriva sina prov i ett annat rum men han är inte så förtjust i det rummet eftersom det är litet. Han tycker att tiden mestadels räcker 25

26 men det kan hända att han får svårt att skriva en lång text och då får han komplettera provet muntligt efteråt. Frågorna jag allra helst vill ha är de där det finns ett rätt eller fel svar. I biologin är det svårt när man ska beskriva ett experiment. Idéerna dyker inte upp. Det är en alltför stor fråga. Hur långa svar ska man skriva? Jag har begränsad fantasi. Nya anpassningar för Andreas Smart telefon med kamera Ipad med applikation för t.ex. Mental note för anteckningar Kameradelen Med en kamera skulle Andreas kunna fotografera tavlan så att han slipper rita av bilderna. Med kameran i en Ipad skulle Andreas kunna fotografera tavlan så att han slipper rita av bilderna. Han skulle dessutom kunna kombinera bild med skrivna och inspelade anteckningar. 26

27 Ewa Wahlin Så här gör Ewa Specialpedagogen Ewa Wahlin möter många elever med Aspergers syndrom på Mimers hus gymnasium i Kungälv. Det gör hon dels i sin tjänst som specialpedagog och dels som lokal projektledare för projektet Vägar till arbete. I projektet gjordes basutredningar av elevernas styrkor och behov av stödåtgärder. Syftet var att skolarbetet skulle fungera så bra som möjligt. Klasslärare, speciallärare och specialpedagoger berättade för eleverna individuellt att de hade möjlighet att delta i projektet. Utifrån basutredningen upprättades ett åtgärdsprogram. Om jag finner att eleven behöver hjälp med struktur eller har svårigheter att komma igång så skriver vi in det i åtgärdsprogrammet. Det kan stå strukturstöd en gång i veckan. Då träffar jag eleven en gång i veckan och går igenom nästa veckas planering, vad som ska göras till nästa vecka. Vi planerar även vad eleven ska göra om en lektion ställs in, vart eleven ska gå och vad eleven ska företa sig. Förberedelse inför lektion En del elever har assistenter och då hjälper de till att dela upp veckoplaneringen i dagar och att göra dagsscheman i god tid. Varje elev har en egen anslagstavla där man kan sätta upp lappar och meddelanden. Där sitter också veckans grundschema samt dagens schema. En del elever har också dagens schema på ett A4-papper ett grundschema plus anteckningar för det som är annorlunda den dagen. Assistenten går dagligen igenom nästa dags schema så att eleven är förberedd på det som är schemabrytande och föräldrarna får veckovis infor mation. Man måste ha kontakt med föräldrarna så eleven får stöd och påminnelser även hemma. Allt detta är viktigt för om elever inte vet vad som ska hända så stannar de hemma. De går till bussen men kommer inte till skolan. 27

28 De elever som har en smart telefon får använda telefonens kalenderapplikation och lägga in påminnelser i den. Informationen handlar om platsen för en lektion samt när den börjar. Ibland behöver eleven påminnas om vilken lektion som startar efter lunch samt var den äger rum. En elev hade stora svårigheter att komma ihåg sina gymnastikkläder. Då gick vi igenom vid vilken tidpunkt det passade att packa gymnastikkläderna redan kvällen innan. Han fick en påminnelse via telefonen, han packade ner dem klockan och ställde sedan sin ryggsäck vid ytterdörren. På det här sättet kom han ihåg sina kläder men framför allt så slapp han misslyckas nästa dag. Gymnasiet har ett Intranät där lärarna lägger in material i Fronter. Trots utbildningar i Fronter och målet att alla lärare ska lägga in material på liknande sätt lägger olika lärare in material på olika sätt. Skolan har talat om att ha ett mer användarvänligt koncept, till exempel Google+, eftersom Fronter medför svårigheter för eleverna. Att material ligger på olika ställen i olika ämnen och uppgifter gör att det blir väldigt otydligt för elever som har svårt med struktur. De får svårt att hitta sitt material. Det blir enklare om lärarna lägger in material i elevernas olika klasser. Detta görs med en tamburikon så att eleverna lättare ska hitta det inlagda materialet. En del lärare gör en grupp i Facebook för sin klass i sitt ämne och hänvisar till Fronter med länkar. De använder Facebook som komplement till Fronter. Stöd under lektioner och studier En del elever kan inte både lyssna och anteckna samtidigt. Ewa försöker få alla lärare att acceptera att eleverna får fotografera av tavlan. Eleverna tycker att det är smidigt att fotografera av tavlan med sina telefoner. Det här är även bra i mataffären eller i andra situationer. Jag tar också reda på vilka elever som vill ha hjälp genast eller vid ett senare tillfälle. Eleverna har tillgång till egen dator under lektionstid och i datorerna finns talsyntes, rättstavningsprogrammen Stava Rex och Spell Right samt ordboks- 28

29 programmet Gustava. En del elever har tillgång till en Ipad och då kan de använda samma applikationer som i sin telefon. De elever som har en Androidtelefon får hjälp med andra applikationer. Alla måste få stöd oavsett system. Under lektionstid använder Ewa en interaktiv tavla. Hon tar upp dagens ämne och använder Googles bildsök för att illustrera ämnet. Eleverna får vara delaktiga och föreslå vilken eller vilka bilder som ska illustrera dagens ämne. De turas om att välja bild och att göra kom-ihåg-anteckningar kring bilden. Hela bilden sparas med kommandot Print scren och kan skickas som e-post eller läggas in i Fronter. Eleverna upplever sig mer delaktiga när de sedan tittar på det hemsända resultatet. Det blir en visuell bild, en förstärkning eftersom de varit med om att producera bilden. Skolan har skannrar strategiskt utplacerade så att eleverna kan skanna själva. Alla eleverna orkar dock inte skanna in själva. Då är det viktigt att de vuxna hjälper till och att det finns pedagoger som stöttar och peppar. I Kungälv har man kommunlicens på Vitex, ett skanningprogram med talsyntes. Det fungerar mycket bra med alla program i ett. Eleverna tycker att det är kul med nya röster och olika dialekter. Skolan har en pedagogisk verkstad och där finns alltid en personal som kan hjälpa till med skanningen. De kontrollerar vad som ska skannas in inför nästa vecka. Eleverna sparar det inskannade materialet antingen på sin egen dator eller på ett USB-minne. De studiemotiverade eleverna skannar själva på fredagseftermiddagarna. Det går ganska fort. Även om skanningen inte blir perfekt är den ändå till hjälp för eleverna. De förstår sammanhanget i texten trots att några ord kan bli felstavade. Det är oftare lärarna som hänger upp sig på fel i inskanningen. Eleverna har också tillgång till en skannermus (LG scannermouse LSM-100) som ansluts i datorns USB-ingång. Skannermusen förs över papperet med svepande rörelser och det inskannade materialet sparas sedan i elevens dator 29

30 eller på ett USB-minne. Detta sätt att skanna passar till korta texter som exempelvis instruktioner. Det viktiga är att anpassa undervisningen till varje elev så som den elev som hade svårt att skriva och inte ville jobba i matteböcker. Han fick all sin matematikundervisning muntligt via tavlan och med skannermusen kunde han få lästalen upplästa. Vid provsituationerna kan eleverna göra provet i ett studierum eller bakom en skärm vid sin egen arbetsplats och få det anpassat efter de egna behoven. Först kanske eleven gör ett prov skriftligt för att sedan komplettera muntligt. Läshjälpmedel En elev vågade inte testa att lyssna på inläst litteratur. Först förstod vi inte varför han inte ville lyssna på böcker. Sedan förstod vi att det var rädsla och oförmåga att prova nya saker som hindrade honom. För att bearbeta denna rädsla lät vi eleven själv välja en bok. När han lyssnade så följde han även med i texten. Därefter fick han recensera en bok. Så småningom kunde vi erbjuda inlästa läromedel. När han fick inlästa läromedel gick han från IG till VG i samhällskunskap. En elev nådde inte godkänt. För att hjälpa eleven förstorade läraren texten, lade till bilder och laminerade boken som skulle läsas. Eleven fick då lättare att se och läsa texten. Många elever kan ha svårigheter att läsa och där är mitt knep att intressera dem för Körkortsboken. Jag bokar en tid för eleven i biblioteket. Påminner om tiden via ett SMS och när eleven fått sitt nedladdningstillstånd laddar vi tillsammans ner Körkortboken till deras bärbara dator. Jag hjälper eleven sedan att kopiera och flytta filen med boken till elevens telefon. De läser boken via Itunes eller ett minneskort till en Androidtelefon. Det är ingen som ser om de lyssnar på musik eller en bok och det gör att de ser ut som alla andra. Det här uppskattas av eleverna eftersom de vet att det är dyrt att köpa en CD-skiva eller böcker. 30

31 Jag möter många som lyssnat någon gång på en inläst bok och sedan inte vill. De förknippar den tidigare läsningen med någon tråkig bok och då är det viktigt att starta med en bok som verkligen känns angelägen för en ungdom. Man måste sälja in budskapet. Målet är att eleverna ska vilja lyssna mer. Det här kan vara en ingång till skönlitteratur, så att de till exempel kan ligga på stranden och lyssna. Vid ett tillfälle skannade jag in textboken i samhällskunskap med Vitex. Jag lade allt på ett USB minne och sedan kunde eleven läsa/lyssna med talsyntesen Vital. Skolans bibliotek har köpt in ett antal inlästa läromedel men inte i tillräcklig utsträckning eftersom inköpskostnaderna är för höga. Minnesstöd Skolan har köpt in Timetimer, ett visuellt tidshjälpmedel med en röd tårtbit som med sin storlek anger hur lång tid det är till nästa aktivitet. När tiden går krymper tårtbiten. En elev frågade minst tio gånger under en mattelektion, när rasten skulle börja. Den eleven hade svårt att koncentrera sig en hel timme. Han fick ställa in Timetimern på en hel timme och kunde själv se när det gått en halv timme. Då visste han att han behövde en paus för att orka fortsätta. Han tog en promenad, kom tillbaka och fortsatte att räkna. Nu hade han fått stöd i sin tidsuppfattning och slutade fråga. En annan elev hade problem att komma i tid. Han skulle under det fjärde året ut och praktisera. Detta var starten till en grundlig genomgång av ett tidshjälpmedel med påminnelser. Ewa gjorde ett schema i Googlekalendern, en kostnadsfri kalender som man kan nå om man har tillgång till internet. En Googlekalender kan användas av flera personer samtidigt. Ewa skapade en för eleven som både skolan och föräldrarna kunde lägga in tider i och ha tillgång till. Varje vecka uppdaterade hon kalendern tillsammans med eleven och lade in läxor, prov och annat som eleven skulle komma ihåg. 31

32 Han skulle vara på sin praktikplats på tisdagar och vid första tillfället gick vi igenom tider för hela bussresan. Påminnelserna överförs sedan via Google till hans smartphone. Klockan 7.20 kom första påminnelsen om att göra sig klar och gå till bussen. Nästa påminnelse kom kl 7.40 då det var dags att byta buss. Klockan 8.00 kom påminnelsen om att gå av bussen. Strax därefter kom påminnelsen att gå upp till våning 4 och att fråga efter Stina Ling. Efter fyra veckor ansåg eleven att han klarade av hela bussresan utan påminnelser och nu lade han själv in nya tider som han tyckte att han hade nytta av. Han fick en ny praktikplats och tillsammans lade vi in tider för den. Han lade in tider för träff med kompisar och så här fortsatte han att strukturera sin dag och tillvaro. Han kunde sköta sin praktik och han kunde passa tider. I dag har den här eleven ett eget företag. 32

33 Personen på bilden är inte Bosse. Så här gör Bosse Bosse är gymnasielärare och undervisar i ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Han har hela sin tjänstgöring förlagd till klasserna i samhällsprogrammet för elever med Aspergers syndrom. Förberedelse inför moment och lektion Inför ett nytt moment ska eleverna veta omfattningen på arbetet och Bosse går igenom betygskriterierna. Eftersom en del elever är mycket stresskänsliga brukar han undvika att betona kriterierna och endast muntligt tala om vad som krävs för olika betyg. Bosse använder dator och projektor och visar en Power Point-presentation med bilder och text inför ett nytt moment. Han har bilderna som stöd till sin muntliga framställning Han använder även material från internet för att åskådliggöra ett kursavsnitt. Jag utnyttjar internet när jag hämtar material till mina Power Pointpresentationer. Jag hämtar bilder och material från alla källor. Gymnasiet har vissa inköpta material. Jag väljer en bild som de kan hänga upp kunskapen på. Det visuella är viktigt. Ibland hämtar jag bilder med ljud, till exempel böneutrop till islam. Det är viktigt med en röd tråd. Jag gör de här presentationerna för att ge struktur och presentationerna tvingar även mig att hålla min struktur. Om jag gör en utvikning så är jag noga med att tala om det för eleverna. Bosse ser till att presentationerna håller samma struktur som läroboken. Det tar lång tid att göra de här presentationerna eftersom han följer läroboken noggrant. Han anser att man bara orkar bearbeta en ny lärobok per läsår. Han har byggt upp presentationer till alla böcker. Presentationerna följer böckernas struktur. 33

34 Det är viktigt för eleverna att det är lika. Men självklart förändrar jag presentationerna efter hand. Efter genomgången får eleverna själva ta ställning till om de vill ha presentationen digitalt eller som papperskopia. En del elever vill ha presentationen i färg med bilder exakt så som den såg ut medan andra elever vill ha presentationen svartvit med enbart text. Jag brukar erbjuda åhörarkopior med sex bilder per sida. Eleverna kan välja om de vill ha med bara text. Jag tar bort bilderna och då kan eleverna fokusera på bara texten. De använder ofta de här presentationerna tillsammans med boken när de pluggar för ett prov. Gymnasiet har Itslearning som sin webbaserade lärplattform och den används av lärare som undervisar i enstaka ämnen i klasserna för eleverna med Aspergers syndrom. Eftersom Bosse träffar eleverna så mycket föredrar han att använda e-post till hela klassen eller direkt till enskilda elever. De får instuderingsuppgifter på klassmejl. Mejlen skickar jag till eleverna. Inte till föräldrarna. De behöver inte det stödet regelbundet och det är viktigt att eleverna tar eget ansvar för sina studier. De elever som inte kommer ihåg kan behöva stöd och då ger jag det vid enstaka tillfällen. Stöd under arbetet Klasserna är små och har de flesta lektioner i ett eget klassrum. Där finns allt material de behöver inklusive schema och information. Eleverna som går de här klasserna är studiemotiverade och de kommer in på sina betyg. Närheten till de undervisande lärarna ger trygghet och struktur såväl när allt flyter som de ska som när oväntade situationer uppstår. Eleverna litar på att det finns ett fungerande schema men givetvis inträffar tillfällen då en lärare är sjuk och det kan uppstå håltimmar. Eftersom jag oftast finns i närheten får de muntlig information och vi tittar tillsammans på hur vi kan lösa situationen. 34

35 Eleverna har egna datorarbetsplatser i skolan och kommer gärna för att få hjälp när de har det besvärligt med sina inlämningsuppgifter. Vid projektarbeten får eleverna hjälp att strukturera upp arbetet som schemaläggs en timme per vecka. Utan det skulle det inte fungera. Det är viktigt för de här eleverna att handledaren styr upp arbetet. Sammanfattningsvis kan man säga att Bosse alltid för diskussioner med eleverna om hur olika situationer eller undervisningsmoment ska lösas för alla på ett så bra sätt som möjligt. I intervjuerna med eleverna han undervisar framkommer att det är just den respekten som får dem att känna sig tillfreds med undervisningen och skolsituationen. 35

36 Personen på bilden är inte Olga. Så här gör Olga Olga är gymnasielärare i matematik och programmering. Hon är mentor till Andreas och har varit hans handledare under ett projektarbete då de träffades en gång i veckan. När Olga tar emot en elev med Aspergers syndrom har hon en överlämnandeträff med skolhälsovård, elev och föräldrar. Då får hon kännedom om vilket stöd eleven kommer att behöva. Därefter tar Olga som mentor ansvar för att övriga undervisande lärare får den informationen de behöver. I Andreas fall skickade hon ut skriftlig information. Eftersom Andreas hade färdiga rutiner med sig hemifrån räcker det att hon vet att familjen dagligen kontrollerar. Andra elever med Aspergers syndrom kan behöva mer stöd. Olga följer upp med lärarna hur det går för eleverna och ser till att de inte är försenade med att lämna in uppgifter. Hon har två utvecklingssamtal per läsår och elev. Förberedelse inför moment och lektion Olga lägger ut allt material till ämnet programmering i Ping Pong. Hon beskriver vilka uppgifter som ska lösas för olika betyg. Eleverna väljer när de ska göra de olika momenten. Ämnet i sig är väldigt strukturerat. Till uppgifterna i programmering och databashantering har de en deadline. Om eleven behöver hjälp att strukturera så finns jag till hands. Det här arbetssättet passar bra för Andreas som slutför en uppgift och därefter tar tag i nästa uppgift. En annan elev som också har Aspergers syndrom har skjutit uppgiften framför sig och kommer inte att klara kursen. Eleverna skickar in uppgifter digitalt till Olga och om hon inte får dessa i tid brukar hon skicka påminnelser. Uppgifterna för G är viktigast och då får de hjälp. Uppgifter för VG och MVG måste eleverna göra själva (enligt betygskriterier i programmerings- 36

37 kurser). Andreas är väldigt duktig att skriva mindre programmeringsuppgifter på rätt sätt med rätt tecken. Däremot är större uppgifter svårare att planera och klara av. Det kan vara programmeringsuppgifter som kräver överblick. När det är svårt att veta var och hur man ska börja delar Olga upp en stor uppgift i mindre deluppgifter. I Ping Pong ligger uppgifterna i steg. Eleven löser uppgiften och vet när den senast ska skickas till henne. Stöd under lektion Alla elever har egen dator som de använder i ämnet programmering. I matematik skriver de flesta för hand och Olga säger att det även är bra ur inlärningssynpunkt. Utifrån denna synpunkt låter hon också eleverna hjälpa varandra. De kan ta hjälp av facit till övningsuppgifterna som Olga skannat och lagt ut i Ping Pong. Eleverna får använda miniräknare och mobiltelefon för uträkningar eller för att fotografera av tavlan. I ämnet matematik har gymnasiet en räknestuga på tisdagar mellan klockan Dit går eleverna frivilligt. Provsituation Olga tycker inte att provsituationen behöver vara krånglig. Elever som behöver längre tid får det och skolan har utsett vakter vid proven. 37