ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen BSR Socionomprogrammet Termin poäng C-uppsats Examinator: Jürgen Degner. Handledare: Björn Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen BSR Socionomprogrammet Termin 7 11-20 poäng C-uppsats Examinator: Jürgen Degner. Handledare: Björn Johansson"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen BSR Socionomprogrammet Termin poäng C-uppsats Examinator: Jürgen Degner Vi är inget jävla kickersgäng En studie om hur huliganer organiserar sig, vidmakthåller gemenskap via symboler samt vilka premisser som måste uppfyllas för att komma med i en firma. Handledare: Björn Johansson Författare: Fredrik Nilsson Peter Åstrand

2 Sammanfattning Syftet med denna atikel är att förklarar vilka premisser som krävs för att bli medlem i en firma, hur en firma organiserar sig samt vilka symboler som är viktiga för dem. Huliganism är ett socialt problem och polisen i Sverige arbetar tillsammans med de sociala myndighetrna för att förebygga att unga människor blir aktiva inom en firma när de blir äldre. Data till denna artikel är kvalitativ och baseras på en intervju med en aktiv huligan samt den litteratur som finns inom området huliganism. Intervjun genomfördes den 14:e Mars 2007 i respondentens hem. Studien är av explorativ och beskrivande karaktär då författarna till denna artikel är ute efter att hitta förklaringar på hur huliganer organiserar sig, vilka kläder som är viktiga för dem samt hur en individ kommer in i en firma. Som tolkningsram används Randell Collins bok Interaction ritual chains (2004) om hur maktritualer påverkar grupper, i artikelns fall, firmor. Analys och resultat förklaras till stor del med hjälp av Collins (2004) fyra huvudsakliga interaktionsresultat. I analysen har författarna även applicerat Collins (2004:47) modell om ritulaler, och hur dessa ritualer påverkar och stärker grupper. I slutdiskussionen besvarar författarna det syfte och de frågeställningar som använts i atikeln samt några förslag på åtgärder för att förebygga denna typ våldsamma grupper. I resultatdelen kommer författarna av artikeln fram till att för att bli medlem i en firma krävs det att individen älskar laget samt tycker om att bruka våld. För att en firma skall fungera krävs det en god organisering av de som är ledare i gruppen. Den hierarikiska ordningen är viktig för en firmas struktur. Slutligen kommer författarna fram till att kläderna har en betydelse för att vidmakthålla gränser till övriga supportrar och samhället i övrigt. Nykelord: Huliganism+ Ritualer+ Firma+ Våld+ Organisering+ Kodex.

3 Den 3 augusti Fotbollshuliganismen har krävt sitt första dödsoffer i Sverige. I samband med matchen mellan AIK och IFK Göteborg i Stockholm i måndags rök rivaliserande huliganer ihop i Högalidsparken. Tony, 26, blev slagen och sparkad i huvudet och enligt polisen hoppade en eller flera personer på hans huvud när han låg på marken. Skallskadorna blev så svåra att det inte gick att rädda hans liv. (Aftonbladet, ) Inledning Huliganism har i samband med idrottsevenemang ökat år för år i Sverige, massmedia uppmärksammar fenomenet allt oftare och fler och fler personer engagerar sig i så kallade firmor (en grupp organiserade huliganer) med syfte att slåss för det egna laget. Att slåss för sitt lag är ett manligt fenomen. Ursprungligen härstammar denna form av huliganism från de brittiska öarna och de svenska firmorna har inspirerats av dem, både när det gäller casualstilen (klädstil) och hur firmorna organiserar sig. Trenden i Storbritannien är under senare tid att våldet i samband med matcher har minskat, medans våldet i Sverige snarare har ökat. Fotbollsvåldets karaktär i Sveriges har ändrats under senare åren på så vis att man arrangerar slagsmålen utanför arenorna i större utsträckning. En utveckling som liknar det brittiska firmavåldets. Begreppet huliganism är inget nytt. I en tidningsartikel från 1890 skriver en brittisk tidning följande: Hur skola vi ställa oss till huliganen? Vem eller vad bär skulden för hans uppkomst? Varje vecka visar någon händelse att dessa delar av London äro farligare för den fredlige vägfararen än de värsta avkrokar av Kalabrien, Sicilien eller Grekland, en gång klassiska jaktmarker för allsköns banditer. Varje dag rullas vid någon häktningsförhandling detaljerna upp från våldsdåd för vilka offren äro oskyldiga människor. Så länge dessa huliganer nöjde sig att ge sig på varandra- så länge vi i huvudsak hörde talas om anfall och motanfall mellan ligor, låt vara ibland beväpnade med dödliga tillhyggen- var problem av långt mindre betydelse än det numera har blivit... The Times, 30 okt 1890 (Buford 1992:19) Begreppet huliganism är således ingen ny företeelse utan har funnits i över 100 år. Första gången huliganer verkligen uppmärksammades i svensk media var 1992, när ett antal personer med sympatier för en svensk fotbollsförening, brände ner en hembygdsgård utanför Norrköping. Efter denna incident har våldet i samband med idrottsevenemang ökat år för år och fått nya forum. Förr skedde de flesta bråken i närheten av arenorna och de så kallade firmorna letade upp varandra för att kunna få till ett box (när grupper av huliganer träffas och gör upp). Efter mobiltelefonens intåg har organiseringen av boxen blivit enklare och mötesplatser bestäms på förhand. Genom att skicka SMS är detta möjligt, något som försvårar för polisen att ingripa och hindra bråken i och med att avlyssning fortfarande är förbjudet enligt svensk lag. Firmakulturen, framförallt inom fotboll, har även spridit sig till idrotter som bandy och ishockey. I denna artikel vill vi hitta förklaringar på varför man väljer att bli huligan samt hur firmorna organiserar sig. 1

4 Syfte och frågeställningar Syftet med denna artikel är att undersöka under vilka premisser man blir medlem i en huliganfirma samt att undersöka hur dessa firmor organiserar sig och med vilka symboler de vidmakthåller grupptillhörigheten. Med hjälp av följande frågeställningar skall detta syfte besvaras: Hur är hierarkin och organisationen uppbyggd i en firma? Hur kommer nya huliganer in i en firma? Finns det ett genuint idrottsintresse bland huliganer? Vilka symboler utmärker en firma? På vilket sätt kan huliganism inrymmas under socialt arbete? Fenomenet huliganism kan vid första anblicken tyckas vara långt ifrån socialt arbete, men är en realitet i många av landets storstadsområden. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns det poliser som enbart arbetar med direkta insatser samt förebyggande arbete för att motverka nyrekryteringen av individer till landets olika firmor. Författarna till denna artikel kontaktade supporterpolisen i Stockholm för att försöka få svar på hur de samarbetar med sociala myndigheter och fältassistenter i jakten på huliganerna. Vid mailintervjun framkom att det finns ett förebyggande arbete som genomförs med hjälp av sociala myndigheter och fältassistenter. När en individ under 18 år blir påträffad i dessa kretsar så skickas brev hem till dennes föräldrar samt till socialtjänsten i ungdomens hemkommun. Genom att först upplysa ungdomens föräldrar om att deras ungdom påträffats i huligankretsar samt att sedan informera socialtjänsten strävar supporterpolisen efter att försvåra för dessa individer att komma ännu djupare in i firmakulturen. Ett annat sätt att förebygga att unga fortsätter sin huligankarriär är att polisen med hjälp av socialtjänsten hänvisar de unga till fotbollsalliansen i Fryshuset. Att polisen jobbar förebyggande fick vi bekräftat under intervjun, när vår respondent berörde ämnet supporterpoliser....om det är någon jävla civilare, eller sådant skit. För de brukar skicka in folk. Speciellt på klackar och står där och...det ser så roligt ut när de står där och ska sjunga med, och så kan de inte låtarna. Alla står och pekar på han så... (NN, Mars, 2007) Det förebyggande arbetet med att infiltrera klackar har som mål att kunna avslöja de som är medlemmar i firman. Om det är individer under 18 år vill man på ett tidigt stadium kunna komma i kontakt med dem för att sätta in insatser för att motverka den fortsatta karriären. Tillvägagångssätt för studien Vi har i artikeln valt att göra en kvalitativ studie av explorativ och förklarande karaktär för att närmare undersöka ämnet huliganism. Marlow (2001:33ff) menar att om man vill förklara och undersöka ett fenomen samt vad som karaktäriserar en grupp av individer är explorativ ansats lämplig att använda sig av. Informanten som intervjuades för att ta reda på mer om fenomenet huliganism var redan känd för en av författarna till denna artikel. Denna person valdes ut då han satt inne med relevant information inom ämnet huliganism och hur firmor är uppbyggda och organiserade. Att på detta sätt välja ut en informant/ett intervjuobjekt utifrån syftet med studien benämns som purposive sampling (Marlow, 2001:139). Detta möjliggör att välja ett/flera intervjuobjekt som har rik kunskap inom det valda ämnet. I artikeln används både primär och sekundär data. Den primära datan är en intervju med en huligan och den sekundära datan består av litteratur i ämnet. I artikeln valdes således en informant med kunskap inom det valda ämnet samt litteratur och artiklar som gav fakta och information 2

5 rörande huliganism i Sverige och internationellt. Anledningen till att artikeln är kvalitativ är att vi vill uppnå en djupare kunskap om varför man blir huligan samt undersöka hur den organisatoriska uppbyggnaden ser ut inom en firma. Silverman (2005:7) hävdar att om man vill undersöka ett fenomen eller en situation i detalj snarare än ett statistiskt samband, är det en fördel att arbeta utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Detta överensstämmer med artikelns syfte. En svaghet med att använda kvalitativ undersökning är att det är svårare att generalisera resultaten till att gälla bredare grupper av individer (Silverman, 2005:8). I artikeln är vi inte ute efter att generalisera resultaten till andra grupper, utan vi vill förklara vägarna in i en huliganfirma och hur en sådan är organiserad. Artikelns ämne gör att det är svårt att uppnå reliabilitet, då tillgång på respondenter är begränsad på grund av att huliganer är negativt inställda till media samt värnar om sin anonymitet. För att stärka validitet och reliabilitet i artikeln har vi hämtat information från flera av varandra oberoende källor. I artikelns fall består dessa källor av en intervju med en aktiv firmamedlem och litteratur inom ämnet huliganism. Den primärdata som kom fram via intervjun stärks av den sekundärdata som förmedlas i litteraturen på området. Vi har formulerat ett syfte som överensstämmer med artikelns övergripande mål rörande ämnet huliganism. Genom att jämföra primär- och sekundärdata med vårt syfte, anser vi att fenomenet huliganism undersöks i artikeln. Marlow (2001) och Silverman (2005) visar på olika sätt att uppnå validitet och reliabilitet i en studie: Marlow (2001:181) förklarar begreppen validitet och reliabilitet som att klargöra huruvida det fenomen som avses mätas i studien är det som egentligen mäts. Silverman (2005:214) nämner att ett sätt att uppnå validitet och reliabilitet i en studie som inte innehåller mycket data är metoden constant comparative method. Metoden innebär att man använder och behandlar all relevant data som inhämtats. I studier med en mindre mängd data innebär denna metod att man noggrant undersöker datan man har samlat in och gör jämförelser. Att jämföra olika data med varandra samt att använda och bearbeta dessa data så grundligt som möjligt är ett sätt att uppnå validitet och reliabilitet i en studie. Dessa sätt har vi tagit hänsyn till, således finns det validitet och reliabilitet i artikeln. För att kunna samla in data till artikeln valde vi att genomföra en intervju. Till intervjun utformade vi 14 frågor och till dessa kom även 15 följdfrågor. Intervjun genomfördes lördagen den 14:e Mars 2007 i respondentens hem. För att eliminera risken med att inte hinna med att skriva ned det respondenten svarade, användes en bandspelare. Den bandade intervjun behandlades och transkriberades enligt Silvermans (2005:163ff) modell för att öka reliabiliteten. Silverman (2005:222ff) betonar att det finns en risk för otillräcklig reliabilitet i en studie när man analyserar bandinspelade intervjuer. En av riskerna som nämns är att transkriberingen blir felaktig genom att man inte får med pauser och betoningar av ord. För att uppnå reliabilitet i artikeln har transkribering av inspelningen genomförts ordagrant. Vid senare genomgång av datan togs dock opassande språk bort som t ex svordomar och könsord, då dessa ord inte fyllde något syfte eller påverkade de fakta som kom fram under intervjun. Datan vi fick fram genom intervjun och litteraturen är således det vi material vi behövde för att uppnå syftet med artikeln. För att se hur socialtarbetet genomförs med dessa huliganer kontaktade vi supporterpolisen i Stockholm. Denna kontakt togs via telefon fredagen den 20 april, dåen överenskommelse gjordes om att frågorna skulle skickas via mail. 3

6 Litteratur inom området har hittats genom sökning på Örebro universitetsbiblioteks sökmotorer. Sökord som användes för att hitta litteraturen var: huligan+ firma + fotbollsvåld. Detta genererade i två böcker med relevant innehåll för att kunna fördjupa sig i området huliganism. I sökandet efter vetenskapliga artiklar rörande ämnet huliganism använde vi databasen för att hitta dessa. Sökorden som då användes var Football+Hooligans samt Violence+Football. Detta genererade i två vetenskapliga artiklar inom området huliganism. En brist i denna artikel är att endast en intervju har genomförts på det valda undersökningsområdet, detta beror på att det är svårt att få fotbollshuliganer att ställa upp på intervjuer. Personer inom en firma vill vara anonyma, och det försvårade arbetet med att hitta intervjuobjekt. Utifrån den intervju vi genomförde framkom tydligt att det råder en viss kodex när det gäller att ställa upp på intervjuer samt att prata med massmedia och/eller myndighetspersoner. Personer som är medlemmar i en firma skall inte avslöja hur en firma är uppbyggd eller hur man organiserar sig till vare sig massmedia eller myndighetspersoner såsom exempelvis poliser. Ur ett etiskt perspektiv har artikeln sin grund i vad som sägs i RF 1kap: 2. Där betonas bland annat att all offentlig makt ska utövas med respekt för människors värde, samt att alla individers frihet och värdighet måste respekteras. En förutsättning för att vi i artikeln skulle kunna använda intervjun i arbetet är att vi behandlade datan konfidentiellt. Andra viktiga aspekter i artikeln är att författarna har behandlat all information med respekt för den enskilda personens integritet och personliga åsikter, även om dessa åsikter inte stämmer överens med samhällets syn på fotbollsvåld. I socialt arbete är det av stor vikt att visa respekt för alla människors lika värde oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tro, politisk uppfattning, prestationer och livsupplevelser. Det innebär att varje individ är en medmänniska värd respekt, omsorg och inflytande. I SSR:s yrkesetiska riktlinjer för socionomer betonas att människan är autonom och har ett eget ansvar för sina handlingar. I artikelns intervju har författarna varit medveten om detta och lägger inga egna värderingar på det liv som fotbollshuliganer lever. Kunskapsöversikt De artiklar vi redovisar under rubriken är båda från Storbritannien, detta på grund av att det inte finns så många svenska vetenskapliga artiklar skrivna i ämnet. I Dunnings artikel ges förklaringar till varför personer slåss i samband med fotboll. Han påvisar även genom statistik att våldet har ökat i samband med fotboll från 60-talet och fram till idag. I Kings artikel redogörs hur viktiga symboler, språk och klädstil är för huligangrupper. Han skriver även att gruppernas kollektiva minne påverkar de enskilda huliganernas ställning inom firman samt att detta minne har stor betydelse för gruppens samanhållning. Eric Dunning (2000) har skrivet en artikel om hur man på ett sociologiskt plan kan förstå fenomenet fotbollshuliganism. Forskningen bygger främst på empiriska data om fotbollsvåld som engelska tidningar har publicerat i en rad artiklar under 60-,70-,80- och 90-talet. Utifrån dessa data försöker författaren av artikeln förklara det beteende och syfte som huliganer har när det närmar sig matchdag. Detta görs utifrån intervjuer med individer som är medlemmar i en firma samt tidigare forskning gjord på området. Inledningsvis påvisar Dunning (2000) att det skett en dramatisk ökning av våld i samband med fotbollsmatcher. Data som ligger till grund för påvisandet av detta faktum är hämtad från brittiska tidningar som har skrivit om våld i samband med fotboll, oavsett land, mellan åren 1908 och

7 Det betyder att alla länder som har haft problem med våld kring fotbollsmatcher och fått utrymme i brittiska tidningar omfattas. Innan 60-talets början var det inte särskilt många incidenter som det skrevs om i dessa tidningar, men under 60-talet skrevs 17 artiklar rörande våld kring fotbollen. På 70-talet ökades det på med 20 artiklar för att på 80-talet explodera i sammanlagt 40 artiklar. Denna dramatiska ökning av artiklar i media står för någonting hävdar Dunning (2000). Dels det faktum att det i tidningar rapporteras om fler incidenter av våld i samband med fotboll, vilket i sin tur tyder på att fler och fler personer organiserar sig och slåss i samband med fotbollsmatcher, dels att pressen ger mer och mer utrymme i sina tidningar åt dessa artiklar då det tydligen finns ett intresse bland andra människor att läsa om detta. Varför det så frekvent förekommer personer som idkar våld i samband med fotbollsmatcher har Dunning (2000) studerat tidigare undersökningar inom ämnet samt gjort intervjuer med personer som är medlemmar i firmor för att försöka hitta förklaringar. Författaren kommer fram till fem huvudorsakerna till att människor slåss i samband med och omkring fotbollsmatcher. Dessa är: stora mängder alkohol, inkompetent matchdomare, hårt spel på planen, arbetslöshet eller gott ekonomiskt välstånd. Det gemensamma för alla dessa huvudorsaker är dock enligt Dunning att personerna älskar våld. Om så inte vore fallet skulle det inte ske bråk i samband med exempelvis fotbollen. Anthony King (2001) betonar i sin artikel att fotbollsvåldet har förklarats på ett alltför ensidigt sätt. I många forskares avhandlingar och artiklar i ämnet belyses de processer som leder till att våldet bryter ut, i Kings artikel tas istället upp varför det kollektiva minnet är viktigt för grupper av huliganer. Han menar att själva tiden som våldet i sig tar är väldigt kort i jämförelse med den tid som dessa grupper ägnar åt att efteråt diskutera våldshandlingarna. Därför bör forskningen koncentreras på diskussionerna istället för processerna som leder till våldet. Det kollektiva minnet fyller en funktion av att sammansvetsa individerna till en grupp, något som sker genom att tidigare våldsamheter gruppen varit med om hålls vid liv genom diskussioner. Diskussionerna bygger alltså upp ett kollektivt minne. För att förklara sina slutsatser använder sig King av Webers (1968) teorier (King, 2001), som betonar vikten av att på olika sätt och med olika medel kunna utestänga andra från den aktuella gruppen. Gruppen kan använda sig av olika symboler, språk eller klädstilar för att särskilja sig från andra. Det är dessa attribut och gruppens gemensamma handlingar som gör statusgruppen (grupper där statusen har stor betydelse) stark menar Weber. För att kunna bli medlem och för att kunna klättra i hierarkin i statusgrupper, ska man genomföra de handlingar gruppen bestämt. Om man inte gör detta eller om man trotsar gruppen får man ofta kraftfulla sanktioner som tillrättavisning. King slutsatser i artikeln är att denna form av sociala samvaro skapar solidaritet endast om gruppen gemensamt inser denna samvaros värde. Om detta värde inte går att etablera kommer gruppen att degraderas från en grupp till en samanslutning individer. Det kollektiva minnet behöver ständigt underhållas för att kunna existera inom gruppen. För att som individ påverka sin ställning i gruppen använder man sig av det kollektiva minnet och påvisar sina signifikanta handlingar i samband med gruppens våldshandlingar. Man kan genom att betona viken av sina handlingar på detta sätt, få en högre position inom gruppen. Det kollektiv minnet förändras över tid och detta kan göra det lättare för individer att förbättra sina egna handlingar inför 5

8 gruppen. Detta kan i sin tur leda till att individer kan stiga i hierarkin inom gruppen. Genom att återskapa det kollektiva minnet kan gruppen skapa en gemensam framtid. Framtiden skapas genom att individerna i gruppen agerar i nuet och deras agerande nu är beroende av deras gemensamma kollektiva minne. Detta i sig leder också till en gemensam förståelse och ett gemensamt sätt att tolka verkligheten på. Hur deras våld kommer att gestalta sig är förutbestämt av deras gemensamma värden, vilket etableras genom att de öppet bekräftar sina gemensamma minnen tillsammans. Ritualer hos våldsamma supportrar För att förklara hur huligangrupper fungerar och organiserar sig använder vi Randell Collins (2004) bok Interaction ritual chains. En av modellerna i boken förklarar hur grupp- och organisationsprocesser skapas via ritualer som uppstår i interaktion människor emellan. Modellen förklarar även hur ritualers ingredienser, processer och utfall påverkar hur individer interagerar i grupper (2004:47). Ritualens ingredienser Ritualens utfall Gemensamma handlingar och Gruppsammansättning. Gruppsolidaritet. händelser inkluderat Gränser mot utomstående. Emotionell energi på individnivå. formulerade handlingar. Tillstånd Symboler som representerar av grupptillhörighet. Delad uppmärksamhet. förstärkt Inter- subjektivitet Moralisk sammanhållning. Kortvarig Delad sinnesstämning. emotionell stimulans. Rättfärdiga ilska vid Intensifierad återkoppling överträdelser mot den genom rytmisk moraliska sammanhållningen. synkronisering. Collins (2004: 48ff) menar att interaktionsritualen består av fyra ingredienser: 1. Två eller flera personer är fysiskt närvarande, vilket innebär att de påverkar varandra genom fysisk närvaro. Denna påverkan kan vara omedveten eller medveten. 2. Det existerar gränser gentemot utomstående så att deltagarna känner vilka som tar del av ritualen och vilka som är utestängda. 3. Deltagarna fokuserar sin uppmärksamhet på ett gemensamt objekt eller en gemensam aktivitet och deltagarna blir ömsesidigt medvetna om varandras uppmärksamhetsfokus. 4. Deltagarna delar en gemensam sinnesstämning eller en gemensam emotionell erfarenhet. 6

9 Dessa ingredienser påverkar och förstärker varandra. När gruppens deltagare mer och mer börjar uppmärksamma den gemensamma aktiviteten samt vad de andra i gruppen upplever, ökar känslan av en intensiv gemenskap, något som helt kommer att dominera deras medvetenhet (Collins, 2004: 48ff). Interaktionsritualerna leder i sin tur till fyra huvudsakliga resultat, dessa är: 1. Gruppsolidaritet, en känsla av medlemskap. 2. Individuell emotionell energi: Känslor av självsäkerhet, upprymdhet, styrka, entusiasm samt initiativ till handling. 3. Symboler som representerar gruppen: Emblem eller andra representationer (visuella tecken, ord och gester) som medlemmarna upplever som varande associerade till dem gemensamt. Personer som är uppfylla av känslor och gruppsolidaritet behandlar symboler med stor respekt och försvarar dem mot respektlöshet från utomstående eller, än värre, från avhoppare. 4. Känslor av moralitet: Känslan av rättmäktighet genom att höra till gruppen, respektera dess symboler samt försvara dessa mot överträdare. Gemensam fokus för uppmärksamheten är en avgörande faktor för att ritualen skall lyckas. Denna fokus kan uppstå medvetet eller omedvetet och leder till en delad sinnesstämning samt delade känslor. Det ömsesidiga rollövertagandet leder till upplevelser av gemenskap och synen på gruppen som en enhet (Collins, 2004:50). I fallet med huliganer handlar det till största delen om ett medvetet fokus från personerna som är medlemmar i en firma. Denna medvetna fokus kan vara att göra upp med en motståndarfirma. Vidare fortsätter Collins (2004: 50ff) att dela upp ritualerna i naturliga och formella. De naturliga ritualerna uppstår på naturlig väg, utan formella procedurer, där människor träffas spontant. Formella ritualer kräver tillrättalagda aktiviteter och ceremonier. Både naturliga och formella ritualer kan generera känslor av samstämmighet. Vidare ger formella ritualer, oftare än naturliga, upphov till tydliga gränser mot utomstående. Misslyckade ritualer kännetecknas av: ingen känsla av gruppsolidaritet; ingen känsla av att identiteten förstärks eller förändras; ingen respekt för gruppens symboler; ingen ökad emotionell energi (Collins, 2004: 50ff). Ett annat begrepp som nämns är maktritualer och dessa ritualer verkar på en mikro interaktionell nivå. Maktritualers olika faktorer för samman individer som har olika makt- resurser, det vill säga några ger order och andra utför dessa. De som har maktresurserna dominerar generellt den omedelbara interaktionen (Collins, 2004: 212ff). Det är en interaktions ritual på det sättet att man fokuserar uppmärksamheten på samma aktivitet och man blir medveten om varandras inblandning i aktiviteten. Individerna är på samma emotionella nivå och känslorna byggs upp så att ritualen fortsätter. Ritualen kan misslyckas och då beror det oftast på konflikter om maktpositioner i gruppen. Vidare använder Collins (2004: 115ff) begreppet statusritualer. Det begreppet används inte som en generell term för hierarkiska olikheter utan som en avgränsad form av tillhörighet eller inte tillhörighet. Dessa ritualer används av grupper för att inkludera medlemmar av gruppen och för att exkludera de som inte är medlemmar. På individnivå är denna ritual analytisk på så sätt att varje individ kan klassificeras både med avseende på var han befinner sig statusmässigt i gruppen och var han står maktmässigt. Det betyder att varje interaktion producerar både statuseffekter och makteffekter. Medlemmarna i 7

10 grupperna utsätts således för båda dessa effekter. Resultat och analys Den erfarenhet författarna till denna artikel har skaffat sig genom litteraturgenomgång och intervju med en firmamedlem, pekar på att boxen bara kommer till om båda grupperna vill slåss. För att boxas behöver firmorna uppnå en delad sinnestämning, dela känslor, dela symboler samt ha en bra organisering. Organisation: För att en firma ska fungera krävs det en god organisering, denna organisering styrs oftast av ledarna i firman. Ledarna tar kontakt med motståndarfirman, eggar upp de andra inför ett box samt ger direktiv under själva boxen. Det är alltid en kärna på en till två personer som är ledare, de är en kärntrupp och det är de som driver på allting. De styr fajterna och håller ihop gruppen samt kommenderar om man ska dra åt vänster eller höger. Det är även de som peppar upp oss inför drabbningarna (N.N, 2007) Då kan man göra så att man skickar ett sms innan eller under själva matchens gång och sen när allting är klart då springer man ut och gör upp. De som skickar sms känner ofta varandra sedan länge och har en ledarroll i grupperna. (N.N, 2007) Folk talade lågmält och det började gå ett sus genom gruppen. Alla peppade varandra med blickar som törstade efter våld och genom rörelser som sa att man desperat ville ha det. Dels för att hålla laddningen vid liv och dels som en sorts bekräftelse att alla verkligen var på tårna. Håll ihop, - Kom igen nu grabbar, -Ingen rusar! (Höglund, 2005:16) Citaten ovan visar hur viktig ledarrollen i firman är för att gruppen skall känna solidaritet mot varandra, förstärka gemensamheten och kunna planera var och när boxen ska ske. Utifrån Collins (2004) kan ledarrollen förklaras på följande sätt: En gemensam känsla för att stärka gruppsolidariteten är av yttersta vikt för att gruppen skall känna sig stark och självsäker. Dessa känslor har gruppen stort behov av för att kunna vinna box samt stå upp för varandra och deras gemensamma symboler, men även för gruppens sammanhållning. För att kunna vara effektiva vid box är gruppen beroende av att ha starka ledare, som genererar känslor av självsäkerhet, upprymdhet, styrka, entusiasm samt initiativ till handling. Målet för dessa ledare är att stärka gruppen och att göra den slagkraftig samt förbereda gruppen för det som komma skall. Ledarna i en firma ger order och andra utför dessa, Collins (2004: 212ff) kallar denna företeelse för en maktritual. Dessa ritualer som för samman individer används sedan av ledarna för att kunna dominera interaktionen. Således används dessa ritualer för att uppnå den makt som behövs för att kunna styra grupper av huliganer vid sammandrabbningar med andra firmor samt för att planera boxen. Collins (2004) menar att grupperna är beroende av gruppsolidaritet för att uppleva gemenskap och försvara sin symbol (fotbollslaget och dess emblem) mot utomstående. Samtidigt måste gruppen vara fokuserad på ett gemensamt objekt vilket i fallet med huliganer således är en motståndarfirman. Collins (2004) menar att gruppen måste dela sinnesstämning och emotionell erfarenhet för att kunna bli effektiv och för att uppnå vad gruppen strävar efter. Detta gäller de flesta grupper oavsett om gruppen är ute efter att slåss eller att få till stånd en väl fungerande personalgrupp. När det gäller den emotionella erfarenheten så är det viktigt att de som varit med förut kan genom sin erfarenhet hjälpa dem som 8

11 inte varit med innan. Om den emotionella erfarenheten som de huliganer som har boxats förut inte förmedlas, kan det innebära stora problem för den individ som inte tagit del av erfarenheterna: Vi som sett hans uppträdande, var föga förvånade och eftersom det tydligen hade varit hans första framträdande med DFG, förstod vi genast att Djurgårdsgrabbarna hade glömt att berätta vad som väntade honom... Han var fortfarande helt stillastående och tycktes helt sakna begrepp om vart han befann sig, eller vilka människor som stod omkring honom... Höglund (2005:171) Utifrån denna händelse står det klart att personerna med erfarenhet av att slåss inte har lyckats förmedla vad som sker när två firmor möts och förmodligen har Djurgårdsgrabben inte fått ta del av hur organiseringen av ett box går till. Detta kan ses som exempel på vad som kan ske om individerna i gruppen inte är på tårna och inte är förbereda på vad som komma skall. Nyrekrytering av firmamedlemmar: Mycket tyder på att grunden för att bli medlem i en firma är den totala och ovillkorlig kärleken till laget. Utan kärleken till laget existerar ingen firma. Våldet är givetvis även de en förutsättning för medlemskap, men kommer sekundärt. Kompisen sa: men häng med ner på puben på fredagar, sen gjorde jag det och där träffade jag dem och dom var schyssta och framför allt så höll de på samma lag som jag. Det var mycket fotbollssnack och det var det jag mest var intresserad av, det var inte så att de frågade om jag skulle me och spöa en motståndarfirma, de kollade att jag gick på matcherna och efter ett tag kom förfrågan om jag ville haka på och boxas. Jag svarade visst, för jag kände att jag blev bekräftad av dom och började mer och mer komma in i gemenskapen (N.N, 2007). Det är faktiskt 14-åringar som varit med och cyklat liksom sådär för ofta sitter inte firmakillarna med asså på pubarna de kommer med egna bussar och allt sånt. Så kommer dom och går runt stan och då kan man ha dom cyklandes runt för att kika vart dom är. Och dom, det är oftast dom, de har jag ju sett i och med att jag varit med några gånger, dom som som var 14-15, de har kommit in nu och blivit riktiga höjdare, för de har varit med sen de var små (N. N, 2007) Jag var fast besluten om odla mitt växande rykte och jag stormtrivdes i min roll som Johan Höglund, black army killen. Ju starkare den identiteten blev, desto mer ville jag leva upp till den... (Höglund, 2005:31) För varje match kröp jag närmare elden och att få ta del av den gav mig ett allt starkare självförtroende. Den starka energi jag fann i den fick mig att bli mentalt starkare och matcherna blev det jag behövde för att stärka min självkänsla. (Höglund, 2005:34) Citaten ovan visar att det finns olika sätt att komma in i en firma. Dels kan man börja som spotter och på så sätt visa att man är lojal mot gruppen, dels kan man ha behov av att bli bekräftad och synliggjord som en av grabbarna. Men den kanske viktigaste anledningen är att man har stort intresse för och älskar fotbollsklubben samt är beredd att slåss för dem. För att kunna förklara nyrekryteringen i en firma måste man funderna på varför individer vill gå med i en grupp med huliganer. Vi kan förklara varför en person blir medlem i en firma utifrån det Collins (2004: 48ff) säger om fyra huvudsakliga resultat av interaktionsritualerna i en grupp. Individer som vill vara med i en firma har behov av att känna en känsla av gemenskap 9

12 och behöver känna sig som individer som är betydelsefulla för gruppen. De måste också dela samma intresse och ha samma mål som firman. När man tillhör en av dessa grupper innebär det således att man slåss för sin klubb och för sin symbol, som i fallet med fotbollshuliganer är lagets emblem. Anledningen till att Höglund ville bli huligan var att han hade ett behov av att bli respekterad, att han älskar sitt lag, samt ville stärka sin självkänsla genom att vara medlem i en grupp med gemensamma intressen. Alla dessa ingredienser nämner Collins (2004) som viktiga interaktionsritualer för en grupp. Mycket tyder på att dessa sinnesstämningar är beroendeframkallande och detta kan vara en bidragande orsak till att man väljer att gå med i en firma. Författarnas respondents primära orsak till att gå med i firman var att han älskade sitt lag och började få kontakt med likasinnade. Dessa personer som han integrerades med visade sig tillhöra firman. De bekräftade honom som individ och släppte in honom i gemenskapen tack vare att han gick på matcherna och respekterade dem som grupp. I intervjun säger respondenten Vem vill inte bli bekräftad och känna en för alla, alla för en mentalitet!? (N.N, 2007) Även detta pekar på att känslan av att tillhöra en firma är beroendeframkallande. Enligt Collins (2004) blir en individ bekräftad och accepterad genom interaktionen med andra i gruppen, detta stärker självkänslan och genererar ett bättre självförtroende. Solidariteten som utvecklas inom gruppen skapar en känsla av tillhörighet och medlemskap för varje enskild individ, det förutsätter självklart att interaktionen är ömsesidig och positiv. Således är det inte speciellt konstigt att dessa firmor blir större och större då gruppens uppbyggnad genererar positiva känslor och ökad känsla av tillhörighet för medlemmarna. Kodex: Slagsmålskodex När firmorna gör upp finns det regler för vad man får göra i boxen. Reglerna följs och respekteras av de flesta firmor i de flesta fallen.... man skulle inte hoppa på någon när det inte är matchdag. Vi är inget jävla kickersgäng. Bara det är matchdag det kan vara fotboll det kan vara hockey, men det är någon form av sport som har med vårt lag att göra den dagen (N.N, 2007) Men sen är det så man ska inte sparka på dom som...är du med i clean fight. Har du väl gått i marken så vet du att den killen har fått så mycket att han kan inte stå längre (N.N, 2007) De flesta firmorna jag klivit mot, sparkar inte på den som ligger. Det skulle jag heller aldrig göra, det är inte roligt att sparka på den som ligger ner, det finns liksom ingen ära i att slå på den som redan är utslagen. Sen är det de människor som inte respekterar detta t. ex XXXXX, som har en tendens att ge sig på liggande. (N.N, 2007) Det kunde ibland få mig att hålla tillbaka för det värsta jag visste var när vanligt folk hamnade emellan i boxen. De hade inte bett om det och det hände tyvärr alltför ofta att oskyldigt folk kom till skada. (Höglund, 2005:151) Vapen vågar jag inte bära för jag vet att jag skulle använda det... En Djurgårdshuligan sade detta i en tidningsintervju. (Brännberg m.fl., 1997:46) Dessa citat visar att det finns en kodex mellan de olika firmorna om att inte slå på den som redan ligger eller att slå oskyldiga som inte är inblandade i boxen. En överenskommelse som i de flesta fallen följs av de flesta aktiva firmor i Sverige. 10

13 Det sista citatet visar att slagsmålskodexen inte alltid är något individer skulle vara beredda att följa. I det första citatet från författarnas intervju tar respondenten också upp att den firman han tillhör har en kodex som innebär att man bara boxas när det är matchdag. Detta menar han skiljer firman från andra våldsbenägna grupper. Enligt Collins (2004:155ff) sätt att se på fenomenet använder sig grupper som dessa av statusritualer. Han menar att dessa ritualer används så till vida att de skiljer olika grupper från varandra, och i detta fall skiljer ut firman från andra våldsverkare i samhället. Eller som respondenten säger skiljer firman från kickersgäng. I firmorna används det Collins (2004) benämner formella ritualer. Det innebär att firmorna har regler för hur våldet som används får se ut. Det gör att man avgränsar sig mot andra typer av våldsverkare, genom att individerna i gruppen accepterar och använder sig av de premisser som gruppen har bestämt. Klädkodex: En firmamedlem ska vara respektabelt klädd. Klädkodexen härstammar från den brittiska firmakulturen och består av dyra märkeskläder exempelvis: Pringle, Ben Sherman, Stone Island och Lacoste. Klädkodexen förmedlar tillhörighet. En AIK-ligist klädde sig generellt i ett par svarta gymnastikskor av märkena Reebok eller Adidas, jeans Levis 502- modell, grå munkjacka och blå eller svart bomberjacka (Höglund, 2005:105) Vid boxen kör vissa firmor med armbindlar, andra har t-shirts, svarta eller vita ovanpå sina jackor (N. N, 2007) Annars är det... för man hajar till om nån går med Stone Island jackor rent allmänt. Ser man nån man inte känner igen, så frågar man: vart hör du hemma? Är det nån som har köpt den bara för att det är kul att ha det märket? Får man fråga han varför han har gjort det. Han får stå för din jacka då... (N. N, 2007) Citaten visar att man har en klädkodex. Denna klädstil kallas för casual, och det innebär att man använder vissa klädmärken som gör att man urskiljer sig från andra supportrar. Formella ritualer genererar enligt Collins (2004:115ff) känslor av samstämmighet och symboler. I fallet med huliganer är symbolerna att man använder en viss typ av kläder för att visa vad man är för grupp. Denna klädstil gör även att man skiljer ut sig från övriga samhällsmedborgare.författarnas respondent säger att man ifrågasätter personer som går klädda på samma som de i en firma och frågar vilken firma de tillhör. Om dessa individer inte tillhör en firma kan sanktioner sättas in. Klädstilen är således en symbol som man försvarar mot utomstående.vid slagsmål firmor emellan används även tillfälliga symboler för att urskilja grupperna från varandra. Dessa symboler är antagligen bara praktiska lösningar för att undvika misstag som att slå sin egen firmamedlem. Således är det inte en klädkodex, utan snarare ett intressant fenomen som kan liknas vid två fotbollslag som gör upp om segern på en gräs- eller grusplan. Hierarki: Ett av målen som huliganer har med att boxas är att genom att visa sig duglig på slagfältet, klättra i den hierarkiska ordningen inom firman. Att bli respekterad och bekräftad för att vara en kille som inte backar när det hettar till. Det går mycket i rang på vad du har presterat, hur ny du är, vad du har gjort för att förbättra situationen för firman. Har du hjälpt dem på nått sätt, har du hållit utkik, kommit på jättebra tips med var poliserna eller ändra firmor håller till. Att stiga i graderna är en blandning av hur länge man 11

14 varit med kontra vad man har gjort (N.N, 2007) Alla är som jag sa innan på ett och samma bräde där, förutom den inre hierarkin så är det ingen som dömer en. För vad du gör i det civila livet, nu är du där då är det den rankingen som gäller i den gruppen. (N.N, 2007) Det är alltid en kärna på en till två personer som är ledare, de är en kärntrupp och det är dom som driver på allting. Dom styr fajterna och håller ihop gruppen samt kommenderar om man ska dra åt vänster eller höger. Det är även dom som peppar upp oss inför drabbningarna (N.N, 2007) Det finns en tyst acceptans och respekt för varandra det är därför som det pratas så mycket, det är alltid så att det pratas efteråt. Då är de på något sätt alla kompisar igen. Om den fighten där och så och hit och dit. Man recenserar sig själv och varandra lite så (N.N, 2007)... we look forward to it... its great. You now, if you got, say, 500 kids coming for you, like, and you now they re going to be waiting for you I think I fight, like, so I can make a name for myself and that, you know. Hope people, like, respect me for what I did like. (Dunning, 2000) Detta citat är från en medlem i ICF (Inter City Firm, West Ham United) Denna firma är en av de mest ökända och våldsamma som funnits. När det handlar om enskilda huliganers hierarki och rang i gruppen, vilket citaten i denna del handlar om, finns det ett par olika sätt att stiga i grader inom den egna firman. Collins (2004:115) talar om begreppet statusritualer, där han menar att dessa ritualer i sig påverkar varje individs status i gruppen. I fallet huliganer handlar det om att varje individuell aktion som ger positivt resultat för gruppen kan leda till att den individ som stått för den positiva aktionen i t.ex boxet, kan ta ett kliv upp på statusstegen. Det andra sättet att stiga i hierarkin kan också användas som ett komplement till det först nämnda och det handlar om att man påverkar gruppens kollektiva minne. Anthony King (2001) menar att i firmorna kan individerna påverka sin egen position genom att betona den egna rollen i eftersnacket till boxet, något som kan göras direkt efter fighten likväl som vid senare tillfälle. Det är dock viktigt att det finns fler i gruppen som bekräftar den enskilda individens positiva interaktion, annars kan inte den enskilda huliganen påverka det kollektiva minnet. För att förtydliga detta kan man ta ett exempel: HuliganA hittar motståndarfirman och den egna firman lyckas överraska och vinna boxet. Denna lyckade lokalisering av huligan A gör i sig troligen att han stiger i hierarkin, men genom att prata om den egna bedriften i eftersnacket till boxet, lyfter han sin aktion än mer till skyarna. Huligan A:s status påverkas alltså både av den praktiska aktionen och av att han skryter om den egna aktionen i eftersnacket. Detta kan göra att han får en viktig roll i det aktuella boxets kollektiva minne och det påverkar huligan A:s status i gruppen positivt. Statusen i gruppen påverkas också av hur länge individen varit med i firman, som författarnas respondent påpekar i intervjun. Genom att applicera Collins (2004:48) modell på firmakulturen, kan man förklara hur en firma byggs upp och på vilket sätt man vidmakthåller gruppens mål och syfte med sina handlingar. De slutsatser vi redovisar bygger på empirisk data utifrån den intervju vi genomfört samt på litteratur vi studerat i ämnet. Gruppsammansättning: Gruppsammansättningen i huliganfirmor består av människor med en ovillkorlig kärlek till samma lag. Firmorna styrs av en eller flera ledare, de andra medlemmarna i 12

15 firman är hierarkiskt inordnade efter hur länge de varit med i firman och vad de presterat under boxen. Gruppsammanhållningen är beroende av att man har starka gränser gentemot det övriga samhället. Gränser är viktiga för att huligangruppen ska kunna vara en tät sammanhållen grupp. Sammanhållningen är viktig eftersom man är beroende av varandra när det brakar loss. Gränser mot utomstående: Firmor är intresserade av att sätta upp gränser mot andra våldsverkande grupper och mot samhället i övrigt, för att de vill vara anonyma och inte släppa in obehöriga i gruppen. Risken med att släppa in obehöriga i gruppen är att den då kan upplösas, eftersom handlingarna som utförs i gruppen strider mot samhällets lagar och således rubriceras som brott. Slagsmålskodexen avgränsar huliganerna mot andra våldsverkande grupper, på så sätt att det finns regler för slagsmålen; exempelvis att inte sparka på den som redan ligger. De ser sig inte som ett kickersgäng utan som grupp som slåss för sitt lag och gör det mot personer som är med på samma premisser, det vill säga en motståndarfirma. Att slå ner oskyldiga och försvarslösa anses som fegt inom dessa kretsar. Klädkodexen gör dem svårupptäckta för gemene man, samtidigt som deras klädstil gör att de sätter upp en gräns mot vanliga supportrar i och med att de inte klär sig i lagets färger som dessa supportrar gör. Delad uppmärksamhet: Delad uppmärksamhet är viktigt för att en firma skall fungera och vara effektiv. Den delade uppmärksamheten kan vara avgörande för hur boxet med en annan firma slutar. Om individerna i gruppen inte är förberedda och gemensamt fokuserade på uppgiften som väntar, kan det generera i en dålig organisering under slagsmålet och slutligen att de måste fly för att komma undan motståndarfirman. Den delade uppmärksamheten gör dem skärpta och på tårna. Firmans gemensamma uppmärksamhet är kärleken till det egna laget man likväl kan det vara hatet mot en motståndarfirma. Delad sinnesstämning: Sinnesstämningen byggs t.ex. upp genom att firmamedlemmarna träffas innan matcherna och peppar varandra inför matchstart. Den delade sinnesstämning är även nödvändig för att huliganerna ska kunna uppnå adrenalinkicken de är beroende av när de ska rusa in i ett box. Hatet gentemot motståndarfirman är huliganernas delade sinnesstämning innan ett box, hatet är det bränsle som behövs för att individerna i gruppen ska slåss. Gruppsolidaritet: Firmamedlemmarna slåss sida vid sida och det är viktigt för dem att veta att de kan lita på personerna i sin firma för att överleva ett slagsmål. Genom gruppsammansättningen, gränser mot andra, delad uppmärksamhet och delad sinnesstämning uppnår individen och gruppen solidaritet sinsemellan. Många av medlemmarna kan ha slagits tillsammans många gånger, något som också ökar solidariteten med gruppen. Gruppsolidariteten är något som byggs upp över tid och att firmamedlemmarna har känt varandra under en lång tid samt att de tillsammans varit med i många box ökar solidariteten. De tar hand om varandra som en stor familj och ingen lämnas ensam kvar på slagfältet, kosta vad de kosta vill. Emotionell energi på individnivå: Enskilda individer i firmorna behöver känslomässig energi för att uppnå adrenalinkicken som nämns under rubriken delad sinnesstämning. Energin uppstår i gruppen när de delar varandras sinnesstämning alla i firman behöver energi 13

16 för att boxas. De enskilda huliganerna hämtar sin energi i gruppsamlingar när de peppar varandra inför matcherna eller boxen. Enskilda medlemmar hämtar mycket emotionell energi vid vinster, antingen det gäller det egna laget eller den egna firman. Symboler som representerar grupptillhörighet: En firma har en rad olika symboler som utmärker dem som grupp. En vanlig symbol är kläderna de bär. Dyra märkeskläder och skor skiljer ut dem som grupp. En firmamedlem går sällan klädd i sitt lags halsduk eller matchtröja som vanliga supportrar gör. Men den kanske viktigaste symbolen är givetvis laget de älskar med hela sitt hjärta. Utan laget skulle inte en firma kunna existera. Moralisk sammanhållning: En firmas moral har sin grund i den kodex som rör vad man får och inte får göra som medlem i den aktuella firman. Den moraliska samhållningen är den enskilda firmans kodex och har som uppgift att bland annat svetsa samman gruppen. Med kodexen vill man också markera en gräns mot samhället genom att man har en annan moral än samhället i övrigt rörande våldet i samband med idrott. Exempel på den moraliska sammanhållningen i gruppen kan vara att man inte tjallar för polisen eller att man fegar ut i ett box Rättfärdig ilska vid överträdelse mot den moraliska sammanhållningen: Om en firmamedlem skulle bryta mot exempelvis regeln att inte tjalla för polisen, kan individen förföljas av de övriga i firman och om de får tag i personen råkar han väldigt illa ut. Detta är ett exempel på ilska vid överträdelse mot den moraliska sammanhållningen. Slutdiskussion Våld i samband med idrottsevenemang ökar stadigt i Sverige. Bara i år har massmedia rapporterat att ett flertal incidenter skett i samband med den allsvenska fotbollenpremiären i början av april. Ökning av det idrottsrelaterade våldet kan stå för en rad olika saker, exempelvis att det har blivit fler aktiva huliganer i firmorna. Om så är fallet kan det således ha skett en stor nyrekrytering, och på så sätt har det kommit in nytt blod i firmorna som är redo att slåss för sitt lag. Ju fler medlemmar det finns i firmorna, desto större risk för våld i samband med idrott. Ett av artikelns syften är att visa på vilka sätt en individ kan bli medlem i en firma. Respondenten kom med i firman tack vare en god vän som bjöd med honom på puben i samband med en match. Till en början satt de mestadels och pratade om fotboll samt analyserade sitt eget lag. I takt med att han frekvent gick på sitt lags matcher och på så sätt visade lojalitet mot laget fick han till slut en förfrågan från firman om han ville följa med och boxas. Respondenten menar att de viktigaste orsakerna till att han gick med är att han älskar sin förening samt att han fick uppskattning för den han är. För då lever du och andas det laget, du kollar och du är med, du engagerar dig. Utan den kärleken till laget skulle man inte kunna... (N.N, 2007). Johan Höglund introducerades in i idrotten av en släkting, han sökte sig själv senare till huliganerna. Detta på grund av att han hade behov av att hävda sig, att vara någon och genom att vara huligan fick han den respekt han sökte. Den största anledningen till att han blev engagerad i en firma var dock den gränslösa kärleken till sitt lag. Bland oss existerade endast AIK och vi förde kampen mot allt och alla som ville oss eller klubben illa. Det var det största väsendet och det var större än vilken politisk vision eller drog som helst (Höglund, 2005:107) 14

17 Artikeln kommer fram till följande slutsatser gällande premisser som krävs för att bli medlem i en firma: 1. Den villkorslösa kärleken till laget. 2. Att individen tycker om att bruka våld. 3. Att individen är lojal mot gruppen och respekterar dess regler. 4. Att individen bevisar sin duglighet när det är box mot en motståndarfirma, framförallt första gången personen är med och slåss. Backar individen första gången är risken stor att han aldrig får vara med och boxas igen. Vi anser att dessa fyra premisser är grunden till ett medlemskap i en firma. Om någon av dessa premisser inte skulle uppfyllas av individen, genererar det troligen i ett uteslutande från gruppen, det vill säga firma. Premisserna vi kommit fram till ska ses som generella sådana, enskilda firmor kan ha andra villkor för medlemskap. När det gäller organisering tyder mycket på att firmorna styrs av en eller flera ledare. Ledarnas uppgifter består av att boka mötesplats och tidpunkt för box med motståndarfirmornas ledare. En ledare ska även se till att de grabbarna som ska boxas är peppade och samlade på samma ställe. De tar emot information från spotters om var motståndarfirman befinner sig och hur många de är. Slutligen styr de boxen genom att dela ut order om hur firman ska gruppera sig. Man får tänka på att om man står där ute, de står där vi står här, då är det viktigt att någon driver på. Och håller ihop gruppen, taggar upp alla så att man kör (N.N, 2007) I artikeln har vi kommit fram till att det krävs en god organisering för att kunna få till ett box. För att driva en firma måste ledaren ha stort engagemang samt starka ledaregenskaper då det säkerligen är tidskrävande och kräver mycket planering från deras sida. Organiseringen av firmorna är av hierarkisk karaktär, att det förhåller sig på detta sätt kan verifieras utifrån respondentens svar samt från våra sekundärdata. Alla lyssnar på dom, dom är ledarna helt enkelt. Vad dom säger är det som gäller och det är ingen som står upp mot dom. För dom var med från början och det är deras firma på ett sätt. Sen går det ner precis som på en vanlig arbetsplats, det går mycket i rang vad har du presterat, hur ny är du och vad har du gjort för att förbättra situationen. (N.N, 2007) Artikeln har kommit fram till att det finns olika sett att stiga i den hierarkiska ordningen inom en firma. Exempel på hur individen kan klättra i hierarkin är: 1. Att personen varit spotter. En individ som varit spotter åt firman har en högre status när han beslutar sig för att gå med i gruppen. Detta på grund av att han hjälpt firman under en längre tid och på så sett visat sig lojal mot gruppen. 2. En person som är bra på att slåss och står upp för sina kamrater på slagfältet stiger fort i hierarkin. Detta är egenskaper som värdesätts högt av firman och således ökar respekten för den individen. 3. Ett annat sätt att påverka sin ställning inom gruppen är att framhålla sin roll efter ett box, genom att i efterhand skryta om sina bedrifter oavsett om de är sanna eller inte. Eftersnackets betydelse för den enskildas ställning i hierarkin betonas i vår intervju samt även i Kings (2001) artikel. Utifrån respondentens förklaring av hur ledarrollen ser ut samt det som skrivits i litteraturen, anser vi att vi ha hittat svar på hur organisationen och hierarkin ser ut och fungerar inom en firma. 15

18 En firma har en rad olika symboler som spelar stor roll för dem som grupp. För att markera tillhörighet och avgränsa sig mot samhället samt övriga supportrar, använder sig firmorna av en speciell klädkodex, så kallad casualstil. Casualstilen är en symbol för firmakulturen i sig oavsett lag. Artikelns slutsats är att klädkodexen är en viktig symbol för dessa individer och den gör att man vidmakthåller grupptillhörigheten. Den viktigaste symbolen för en firma, är dock laget de håller på. Det är laget de slåss för, det är lagets hemma- och bortamatcher de går på. Således lever de och andas sitt lag oavsett om laget har med- eller motgång. I ljuset av detta blir den bild massmedia målat upp om huliganer felaktig. En bild som pekar ut fotbollsfirmor som en grupp vars enda intresse är att slåss. Den information vi fått fram genom litteraturen och intervjun vi genomförde visar på att dessa individer tvärtom har ett stort intresse för det egna laget. Fotbollshuliganernas sätt att se på idrotten är dock annorlunda jämfört med gemene mans, såtillvida att de menar att våld och idrott hör ihop. En åsikt som inte delas av det övriga samhället. Artikelns syfte, med att undersöka och förklara med vilka symboler en firma vidmakthåller sin grupptillhörighet anses således vara uppfylld. Vår uppfattning är att firmakulturen är här för att stanna och växer sig starkare dag för dag då ett flertal av firmorna även har bildat firmor som består av enbart yngre individer. Detta innebär att de har säkrat återväxten och således att våldet kring framförallt fotbollen kommer att fortsätta tills dess att t ex polisen hittat ett effektivt sätt att bekämpa och förebygga våldet kring matcher. Vårt förslag på en lösning av det idrottsrelaterade våldet är att synliggöra problemet i tid. För att synligöra problemen krävs säkerligen ett utökat samarbete mellan polis, skola, föräldrar och socialtjänst. Vår artikel kan vara ett sätt att informera allmänheten om vad huliganism egentligen står för och att dessa individer är beredda att slåss, misshandla och i extrema fall döda för laget som finns i deras hjärta. Artikelns synligörande av problematiken kan således få människor att öppna ögonen och inse att detta problem inte kommer försvinna om inte rätt resurser sätts in. 16

19 Summary This articles purpose is to explain what a newcomer has to achieve to become a member in a firm, how a firm is organized and which symbols are important to a firm. Hooliganism is a social problem and the police in Sweden are working together with the social authority to prevent that young individuals becomes active in a firm when they get older. The data in this article is qualitative and made from an interview with an active hooligan who is member in a firm and from litterateur study on the phenomenon hooliganism. The interview took place in the respondent s home March the 14th The study is explorative and explaining because the authors are trying to describe the phenomenon hooliganism and how they are organized. As interpretation this article used Randell Collins book Interaction ritual chains (2004) how power rituals effects groups, in this article firms. The analysis and results is mainly explained by Collins (2004) four main interaction results. In the analyse the author s applies Collins (2004:47) model of rituals, and how this rituals influence and strengthening groups. In the final discussion the author s answers the purpose and question of the article, and suggests a few preventions against violent groups. The result of this article is that an individual who wants to become a member in a firm has to love the team and not be afraid to use violence. In order for a firm to exist, the leader of the group has to organize the firm well. The hierarchic order is important for a firms structure. Finally the author concludes that the clothes are important to maintain borders to the other supporters and the society. Keywords: Hooliganism, Rituals, Firm, Violence, Organisation, Codex

20 Litteraturförteckning Brännberg, Tore m.fl. Våldet och glädjen. SISU idrottsböcker, Trycksam, Gävle Buford, Bill Bland huliganer Översatt till svenska av Scandbook AB, Falun, 1992 Collins, Randell Interaction ritual chains Princeton university press, New jersey, 2004 Dunning, Eric Towards a sociological understanding of football hooliganism as a world phenomenon European journal on criminal policy and research 8: s , 2000 Kluwer academic publishers, Nederlands. Höglund, Johan En av grabbarna, Elanders Berglings AB, Malmö, King, Anthony Violent pasts: collective memory and football hooliganism Blackwell publishers, 108 Cowley road, Oxford, Marlow, Christine Research methods for generalist social work third edition, Thomson learning inc, Wadsworth, 2001 Silverman, David Doing qualitativ research second edition, SAGE publications ltd, London, 2005 Internet adresser

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar.

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Grimsås IF Policy Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Fotboll är framför allt glädje, sammanhållning i med och motgång, kamratskap och hänsynstagande till andra. Policy angående

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop?

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? MÖTESPLATS SO 2010 Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? Vilket ansvar har den enskilda människan för sin egen säkerhet och vilket ansvar kan vi förvänta oss att samhället tar? Det handlar

Läs mer

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Handledare: Anders Lundberg 2014-04-17 1 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att visa på hur det går att

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer