ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen BSR Socionomprogrammet Termin poäng C-uppsats Examinator: Jürgen Degner. Handledare: Björn Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen BSR Socionomprogrammet Termin 7 11-20 poäng C-uppsats Examinator: Jürgen Degner. Handledare: Björn Johansson"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen BSR Socionomprogrammet Termin poäng C-uppsats Examinator: Jürgen Degner Vi är inget jävla kickersgäng En studie om hur huliganer organiserar sig, vidmakthåller gemenskap via symboler samt vilka premisser som måste uppfyllas för att komma med i en firma. Handledare: Björn Johansson Författare: Fredrik Nilsson Peter Åstrand

2 Sammanfattning Syftet med denna atikel är att förklarar vilka premisser som krävs för att bli medlem i en firma, hur en firma organiserar sig samt vilka symboler som är viktiga för dem. Huliganism är ett socialt problem och polisen i Sverige arbetar tillsammans med de sociala myndighetrna för att förebygga att unga människor blir aktiva inom en firma när de blir äldre. Data till denna artikel är kvalitativ och baseras på en intervju med en aktiv huligan samt den litteratur som finns inom området huliganism. Intervjun genomfördes den 14:e Mars 2007 i respondentens hem. Studien är av explorativ och beskrivande karaktär då författarna till denna artikel är ute efter att hitta förklaringar på hur huliganer organiserar sig, vilka kläder som är viktiga för dem samt hur en individ kommer in i en firma. Som tolkningsram används Randell Collins bok Interaction ritual chains (2004) om hur maktritualer påverkar grupper, i artikelns fall, firmor. Analys och resultat förklaras till stor del med hjälp av Collins (2004) fyra huvudsakliga interaktionsresultat. I analysen har författarna även applicerat Collins (2004:47) modell om ritulaler, och hur dessa ritualer påverkar och stärker grupper. I slutdiskussionen besvarar författarna det syfte och de frågeställningar som använts i atikeln samt några förslag på åtgärder för att förebygga denna typ våldsamma grupper. I resultatdelen kommer författarna av artikeln fram till att för att bli medlem i en firma krävs det att individen älskar laget samt tycker om att bruka våld. För att en firma skall fungera krävs det en god organisering av de som är ledare i gruppen. Den hierarikiska ordningen är viktig för en firmas struktur. Slutligen kommer författarna fram till att kläderna har en betydelse för att vidmakthålla gränser till övriga supportrar och samhället i övrigt. Nykelord: Huliganism+ Ritualer+ Firma+ Våld+ Organisering+ Kodex.

3 Den 3 augusti Fotbollshuliganismen har krävt sitt första dödsoffer i Sverige. I samband med matchen mellan AIK och IFK Göteborg i Stockholm i måndags rök rivaliserande huliganer ihop i Högalidsparken. Tony, 26, blev slagen och sparkad i huvudet och enligt polisen hoppade en eller flera personer på hans huvud när han låg på marken. Skallskadorna blev så svåra att det inte gick att rädda hans liv. (Aftonbladet, ) Inledning Huliganism har i samband med idrottsevenemang ökat år för år i Sverige, massmedia uppmärksammar fenomenet allt oftare och fler och fler personer engagerar sig i så kallade firmor (en grupp organiserade huliganer) med syfte att slåss för det egna laget. Att slåss för sitt lag är ett manligt fenomen. Ursprungligen härstammar denna form av huliganism från de brittiska öarna och de svenska firmorna har inspirerats av dem, både när det gäller casualstilen (klädstil) och hur firmorna organiserar sig. Trenden i Storbritannien är under senare tid att våldet i samband med matcher har minskat, medans våldet i Sverige snarare har ökat. Fotbollsvåldets karaktär i Sveriges har ändrats under senare åren på så vis att man arrangerar slagsmålen utanför arenorna i större utsträckning. En utveckling som liknar det brittiska firmavåldets. Begreppet huliganism är inget nytt. I en tidningsartikel från 1890 skriver en brittisk tidning följande: Hur skola vi ställa oss till huliganen? Vem eller vad bär skulden för hans uppkomst? Varje vecka visar någon händelse att dessa delar av London äro farligare för den fredlige vägfararen än de värsta avkrokar av Kalabrien, Sicilien eller Grekland, en gång klassiska jaktmarker för allsköns banditer. Varje dag rullas vid någon häktningsförhandling detaljerna upp från våldsdåd för vilka offren äro oskyldiga människor. Så länge dessa huliganer nöjde sig att ge sig på varandra- så länge vi i huvudsak hörde talas om anfall och motanfall mellan ligor, låt vara ibland beväpnade med dödliga tillhyggen- var problem av långt mindre betydelse än det numera har blivit... The Times, 30 okt 1890 (Buford 1992:19) Begreppet huliganism är således ingen ny företeelse utan har funnits i över 100 år. Första gången huliganer verkligen uppmärksammades i svensk media var 1992, när ett antal personer med sympatier för en svensk fotbollsförening, brände ner en hembygdsgård utanför Norrköping. Efter denna incident har våldet i samband med idrottsevenemang ökat år för år och fått nya forum. Förr skedde de flesta bråken i närheten av arenorna och de så kallade firmorna letade upp varandra för att kunna få till ett box (när grupper av huliganer träffas och gör upp). Efter mobiltelefonens intåg har organiseringen av boxen blivit enklare och mötesplatser bestäms på förhand. Genom att skicka SMS är detta möjligt, något som försvårar för polisen att ingripa och hindra bråken i och med att avlyssning fortfarande är förbjudet enligt svensk lag. Firmakulturen, framförallt inom fotboll, har även spridit sig till idrotter som bandy och ishockey. I denna artikel vill vi hitta förklaringar på varför man väljer att bli huligan samt hur firmorna organiserar sig. 1

4 Syfte och frågeställningar Syftet med denna artikel är att undersöka under vilka premisser man blir medlem i en huliganfirma samt att undersöka hur dessa firmor organiserar sig och med vilka symboler de vidmakthåller grupptillhörigheten. Med hjälp av följande frågeställningar skall detta syfte besvaras: Hur är hierarkin och organisationen uppbyggd i en firma? Hur kommer nya huliganer in i en firma? Finns det ett genuint idrottsintresse bland huliganer? Vilka symboler utmärker en firma? På vilket sätt kan huliganism inrymmas under socialt arbete? Fenomenet huliganism kan vid första anblicken tyckas vara långt ifrån socialt arbete, men är en realitet i många av landets storstadsområden. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns det poliser som enbart arbetar med direkta insatser samt förebyggande arbete för att motverka nyrekryteringen av individer till landets olika firmor. Författarna till denna artikel kontaktade supporterpolisen i Stockholm för att försöka få svar på hur de samarbetar med sociala myndigheter och fältassistenter i jakten på huliganerna. Vid mailintervjun framkom att det finns ett förebyggande arbete som genomförs med hjälp av sociala myndigheter och fältassistenter. När en individ under 18 år blir påträffad i dessa kretsar så skickas brev hem till dennes föräldrar samt till socialtjänsten i ungdomens hemkommun. Genom att först upplysa ungdomens föräldrar om att deras ungdom påträffats i huligankretsar samt att sedan informera socialtjänsten strävar supporterpolisen efter att försvåra för dessa individer att komma ännu djupare in i firmakulturen. Ett annat sätt att förebygga att unga fortsätter sin huligankarriär är att polisen med hjälp av socialtjänsten hänvisar de unga till fotbollsalliansen i Fryshuset. Att polisen jobbar förebyggande fick vi bekräftat under intervjun, när vår respondent berörde ämnet supporterpoliser....om det är någon jävla civilare, eller sådant skit. För de brukar skicka in folk. Speciellt på klackar och står där och...det ser så roligt ut när de står där och ska sjunga med, och så kan de inte låtarna. Alla står och pekar på han så... (NN, Mars, 2007) Det förebyggande arbetet med att infiltrera klackar har som mål att kunna avslöja de som är medlemmar i firman. Om det är individer under 18 år vill man på ett tidigt stadium kunna komma i kontakt med dem för att sätta in insatser för att motverka den fortsatta karriären. Tillvägagångssätt för studien Vi har i artikeln valt att göra en kvalitativ studie av explorativ och förklarande karaktär för att närmare undersöka ämnet huliganism. Marlow (2001:33ff) menar att om man vill förklara och undersöka ett fenomen samt vad som karaktäriserar en grupp av individer är explorativ ansats lämplig att använda sig av. Informanten som intervjuades för att ta reda på mer om fenomenet huliganism var redan känd för en av författarna till denna artikel. Denna person valdes ut då han satt inne med relevant information inom ämnet huliganism och hur firmor är uppbyggda och organiserade. Att på detta sätt välja ut en informant/ett intervjuobjekt utifrån syftet med studien benämns som purposive sampling (Marlow, 2001:139). Detta möjliggör att välja ett/flera intervjuobjekt som har rik kunskap inom det valda ämnet. I artikeln används både primär och sekundär data. Den primära datan är en intervju med en huligan och den sekundära datan består av litteratur i ämnet. I artikeln valdes således en informant med kunskap inom det valda ämnet samt litteratur och artiklar som gav fakta och information 2

5 rörande huliganism i Sverige och internationellt. Anledningen till att artikeln är kvalitativ är att vi vill uppnå en djupare kunskap om varför man blir huligan samt undersöka hur den organisatoriska uppbyggnaden ser ut inom en firma. Silverman (2005:7) hävdar att om man vill undersöka ett fenomen eller en situation i detalj snarare än ett statistiskt samband, är det en fördel att arbeta utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Detta överensstämmer med artikelns syfte. En svaghet med att använda kvalitativ undersökning är att det är svårare att generalisera resultaten till att gälla bredare grupper av individer (Silverman, 2005:8). I artikeln är vi inte ute efter att generalisera resultaten till andra grupper, utan vi vill förklara vägarna in i en huliganfirma och hur en sådan är organiserad. Artikelns ämne gör att det är svårt att uppnå reliabilitet, då tillgång på respondenter är begränsad på grund av att huliganer är negativt inställda till media samt värnar om sin anonymitet. För att stärka validitet och reliabilitet i artikeln har vi hämtat information från flera av varandra oberoende källor. I artikelns fall består dessa källor av en intervju med en aktiv firmamedlem och litteratur inom ämnet huliganism. Den primärdata som kom fram via intervjun stärks av den sekundärdata som förmedlas i litteraturen på området. Vi har formulerat ett syfte som överensstämmer med artikelns övergripande mål rörande ämnet huliganism. Genom att jämföra primär- och sekundärdata med vårt syfte, anser vi att fenomenet huliganism undersöks i artikeln. Marlow (2001) och Silverman (2005) visar på olika sätt att uppnå validitet och reliabilitet i en studie: Marlow (2001:181) förklarar begreppen validitet och reliabilitet som att klargöra huruvida det fenomen som avses mätas i studien är det som egentligen mäts. Silverman (2005:214) nämner att ett sätt att uppnå validitet och reliabilitet i en studie som inte innehåller mycket data är metoden constant comparative method. Metoden innebär att man använder och behandlar all relevant data som inhämtats. I studier med en mindre mängd data innebär denna metod att man noggrant undersöker datan man har samlat in och gör jämförelser. Att jämföra olika data med varandra samt att använda och bearbeta dessa data så grundligt som möjligt är ett sätt att uppnå validitet och reliabilitet i en studie. Dessa sätt har vi tagit hänsyn till, således finns det validitet och reliabilitet i artikeln. För att kunna samla in data till artikeln valde vi att genomföra en intervju. Till intervjun utformade vi 14 frågor och till dessa kom även 15 följdfrågor. Intervjun genomfördes lördagen den 14:e Mars 2007 i respondentens hem. För att eliminera risken med att inte hinna med att skriva ned det respondenten svarade, användes en bandspelare. Den bandade intervjun behandlades och transkriberades enligt Silvermans (2005:163ff) modell för att öka reliabiliteten. Silverman (2005:222ff) betonar att det finns en risk för otillräcklig reliabilitet i en studie när man analyserar bandinspelade intervjuer. En av riskerna som nämns är att transkriberingen blir felaktig genom att man inte får med pauser och betoningar av ord. För att uppnå reliabilitet i artikeln har transkribering av inspelningen genomförts ordagrant. Vid senare genomgång av datan togs dock opassande språk bort som t ex svordomar och könsord, då dessa ord inte fyllde något syfte eller påverkade de fakta som kom fram under intervjun. Datan vi fick fram genom intervjun och litteraturen är således det vi material vi behövde för att uppnå syftet med artikeln. För att se hur socialtarbetet genomförs med dessa huliganer kontaktade vi supporterpolisen i Stockholm. Denna kontakt togs via telefon fredagen den 20 april, dåen överenskommelse gjordes om att frågorna skulle skickas via mail. 3

6 Litteratur inom området har hittats genom sökning på Örebro universitetsbiblioteks sökmotorer. Sökord som användes för att hitta litteraturen var: huligan+ firma + fotbollsvåld. Detta genererade i två böcker med relevant innehåll för att kunna fördjupa sig i området huliganism. I sökandet efter vetenskapliga artiklar rörande ämnet huliganism använde vi databasen för att hitta dessa. Sökorden som då användes var Football+Hooligans samt Violence+Football. Detta genererade i två vetenskapliga artiklar inom området huliganism. En brist i denna artikel är att endast en intervju har genomförts på det valda undersökningsområdet, detta beror på att det är svårt att få fotbollshuliganer att ställa upp på intervjuer. Personer inom en firma vill vara anonyma, och det försvårade arbetet med att hitta intervjuobjekt. Utifrån den intervju vi genomförde framkom tydligt att det råder en viss kodex när det gäller att ställa upp på intervjuer samt att prata med massmedia och/eller myndighetspersoner. Personer som är medlemmar i en firma skall inte avslöja hur en firma är uppbyggd eller hur man organiserar sig till vare sig massmedia eller myndighetspersoner såsom exempelvis poliser. Ur ett etiskt perspektiv har artikeln sin grund i vad som sägs i RF 1kap: 2. Där betonas bland annat att all offentlig makt ska utövas med respekt för människors värde, samt att alla individers frihet och värdighet måste respekteras. En förutsättning för att vi i artikeln skulle kunna använda intervjun i arbetet är att vi behandlade datan konfidentiellt. Andra viktiga aspekter i artikeln är att författarna har behandlat all information med respekt för den enskilda personens integritet och personliga åsikter, även om dessa åsikter inte stämmer överens med samhällets syn på fotbollsvåld. I socialt arbete är det av stor vikt att visa respekt för alla människors lika värde oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tro, politisk uppfattning, prestationer och livsupplevelser. Det innebär att varje individ är en medmänniska värd respekt, omsorg och inflytande. I SSR:s yrkesetiska riktlinjer för socionomer betonas att människan är autonom och har ett eget ansvar för sina handlingar. I artikelns intervju har författarna varit medveten om detta och lägger inga egna värderingar på det liv som fotbollshuliganer lever. Kunskapsöversikt De artiklar vi redovisar under rubriken är båda från Storbritannien, detta på grund av att det inte finns så många svenska vetenskapliga artiklar skrivna i ämnet. I Dunnings artikel ges förklaringar till varför personer slåss i samband med fotboll. Han påvisar även genom statistik att våldet har ökat i samband med fotboll från 60-talet och fram till idag. I Kings artikel redogörs hur viktiga symboler, språk och klädstil är för huligangrupper. Han skriver även att gruppernas kollektiva minne påverkar de enskilda huliganernas ställning inom firman samt att detta minne har stor betydelse för gruppens samanhållning. Eric Dunning (2000) har skrivet en artikel om hur man på ett sociologiskt plan kan förstå fenomenet fotbollshuliganism. Forskningen bygger främst på empiriska data om fotbollsvåld som engelska tidningar har publicerat i en rad artiklar under 60-,70-,80- och 90-talet. Utifrån dessa data försöker författaren av artikeln förklara det beteende och syfte som huliganer har när det närmar sig matchdag. Detta görs utifrån intervjuer med individer som är medlemmar i en firma samt tidigare forskning gjord på området. Inledningsvis påvisar Dunning (2000) att det skett en dramatisk ökning av våld i samband med fotbollsmatcher. Data som ligger till grund för påvisandet av detta faktum är hämtad från brittiska tidningar som har skrivit om våld i samband med fotboll, oavsett land, mellan åren 1908 och

7 Det betyder att alla länder som har haft problem med våld kring fotbollsmatcher och fått utrymme i brittiska tidningar omfattas. Innan 60-talets början var det inte särskilt många incidenter som det skrevs om i dessa tidningar, men under 60-talet skrevs 17 artiklar rörande våld kring fotbollen. På 70-talet ökades det på med 20 artiklar för att på 80-talet explodera i sammanlagt 40 artiklar. Denna dramatiska ökning av artiklar i media står för någonting hävdar Dunning (2000). Dels det faktum att det i tidningar rapporteras om fler incidenter av våld i samband med fotboll, vilket i sin tur tyder på att fler och fler personer organiserar sig och slåss i samband med fotbollsmatcher, dels att pressen ger mer och mer utrymme i sina tidningar åt dessa artiklar då det tydligen finns ett intresse bland andra människor att läsa om detta. Varför det så frekvent förekommer personer som idkar våld i samband med fotbollsmatcher har Dunning (2000) studerat tidigare undersökningar inom ämnet samt gjort intervjuer med personer som är medlemmar i firmor för att försöka hitta förklaringar. Författaren kommer fram till fem huvudorsakerna till att människor slåss i samband med och omkring fotbollsmatcher. Dessa är: stora mängder alkohol, inkompetent matchdomare, hårt spel på planen, arbetslöshet eller gott ekonomiskt välstånd. Det gemensamma för alla dessa huvudorsaker är dock enligt Dunning att personerna älskar våld. Om så inte vore fallet skulle det inte ske bråk i samband med exempelvis fotbollen. Anthony King (2001) betonar i sin artikel att fotbollsvåldet har förklarats på ett alltför ensidigt sätt. I många forskares avhandlingar och artiklar i ämnet belyses de processer som leder till att våldet bryter ut, i Kings artikel tas istället upp varför det kollektiva minnet är viktigt för grupper av huliganer. Han menar att själva tiden som våldet i sig tar är väldigt kort i jämförelse med den tid som dessa grupper ägnar åt att efteråt diskutera våldshandlingarna. Därför bör forskningen koncentreras på diskussionerna istället för processerna som leder till våldet. Det kollektiva minnet fyller en funktion av att sammansvetsa individerna till en grupp, något som sker genom att tidigare våldsamheter gruppen varit med om hålls vid liv genom diskussioner. Diskussionerna bygger alltså upp ett kollektivt minne. För att förklara sina slutsatser använder sig King av Webers (1968) teorier (King, 2001), som betonar vikten av att på olika sätt och med olika medel kunna utestänga andra från den aktuella gruppen. Gruppen kan använda sig av olika symboler, språk eller klädstilar för att särskilja sig från andra. Det är dessa attribut och gruppens gemensamma handlingar som gör statusgruppen (grupper där statusen har stor betydelse) stark menar Weber. För att kunna bli medlem och för att kunna klättra i hierarkin i statusgrupper, ska man genomföra de handlingar gruppen bestämt. Om man inte gör detta eller om man trotsar gruppen får man ofta kraftfulla sanktioner som tillrättavisning. King slutsatser i artikeln är att denna form av sociala samvaro skapar solidaritet endast om gruppen gemensamt inser denna samvaros värde. Om detta värde inte går att etablera kommer gruppen att degraderas från en grupp till en samanslutning individer. Det kollektiva minnet behöver ständigt underhållas för att kunna existera inom gruppen. För att som individ påverka sin ställning i gruppen använder man sig av det kollektiva minnet och påvisar sina signifikanta handlingar i samband med gruppens våldshandlingar. Man kan genom att betona viken av sina handlingar på detta sätt, få en högre position inom gruppen. Det kollektiv minnet förändras över tid och detta kan göra det lättare för individer att förbättra sina egna handlingar inför 5

8 gruppen. Detta kan i sin tur leda till att individer kan stiga i hierarkin inom gruppen. Genom att återskapa det kollektiva minnet kan gruppen skapa en gemensam framtid. Framtiden skapas genom att individerna i gruppen agerar i nuet och deras agerande nu är beroende av deras gemensamma kollektiva minne. Detta i sig leder också till en gemensam förståelse och ett gemensamt sätt att tolka verkligheten på. Hur deras våld kommer att gestalta sig är förutbestämt av deras gemensamma värden, vilket etableras genom att de öppet bekräftar sina gemensamma minnen tillsammans. Ritualer hos våldsamma supportrar För att förklara hur huligangrupper fungerar och organiserar sig använder vi Randell Collins (2004) bok Interaction ritual chains. En av modellerna i boken förklarar hur grupp- och organisationsprocesser skapas via ritualer som uppstår i interaktion människor emellan. Modellen förklarar även hur ritualers ingredienser, processer och utfall påverkar hur individer interagerar i grupper (2004:47). Ritualens ingredienser Ritualens utfall Gemensamma handlingar och Gruppsammansättning. Gruppsolidaritet. händelser inkluderat Gränser mot utomstående. Emotionell energi på individnivå. formulerade handlingar. Tillstånd Symboler som representerar av grupptillhörighet. Delad uppmärksamhet. förstärkt Inter- subjektivitet Moralisk sammanhållning. Kortvarig Delad sinnesstämning. emotionell stimulans. Rättfärdiga ilska vid Intensifierad återkoppling överträdelser mot den genom rytmisk moraliska sammanhållningen. synkronisering. Collins (2004: 48ff) menar att interaktionsritualen består av fyra ingredienser: 1. Två eller flera personer är fysiskt närvarande, vilket innebär att de påverkar varandra genom fysisk närvaro. Denna påverkan kan vara omedveten eller medveten. 2. Det existerar gränser gentemot utomstående så att deltagarna känner vilka som tar del av ritualen och vilka som är utestängda. 3. Deltagarna fokuserar sin uppmärksamhet på ett gemensamt objekt eller en gemensam aktivitet och deltagarna blir ömsesidigt medvetna om varandras uppmärksamhetsfokus. 4. Deltagarna delar en gemensam sinnesstämning eller en gemensam emotionell erfarenhet. 6

9 Dessa ingredienser påverkar och förstärker varandra. När gruppens deltagare mer och mer börjar uppmärksamma den gemensamma aktiviteten samt vad de andra i gruppen upplever, ökar känslan av en intensiv gemenskap, något som helt kommer att dominera deras medvetenhet (Collins, 2004: 48ff). Interaktionsritualerna leder i sin tur till fyra huvudsakliga resultat, dessa är: 1. Gruppsolidaritet, en känsla av medlemskap. 2. Individuell emotionell energi: Känslor av självsäkerhet, upprymdhet, styrka, entusiasm samt initiativ till handling. 3. Symboler som representerar gruppen: Emblem eller andra representationer (visuella tecken, ord och gester) som medlemmarna upplever som varande associerade till dem gemensamt. Personer som är uppfylla av känslor och gruppsolidaritet behandlar symboler med stor respekt och försvarar dem mot respektlöshet från utomstående eller, än värre, från avhoppare. 4. Känslor av moralitet: Känslan av rättmäktighet genom att höra till gruppen, respektera dess symboler samt försvara dessa mot överträdare. Gemensam fokus för uppmärksamheten är en avgörande faktor för att ritualen skall lyckas. Denna fokus kan uppstå medvetet eller omedvetet och leder till en delad sinnesstämning samt delade känslor. Det ömsesidiga rollövertagandet leder till upplevelser av gemenskap och synen på gruppen som en enhet (Collins, 2004:50). I fallet med huliganer handlar det till största delen om ett medvetet fokus från personerna som är medlemmar i en firma. Denna medvetna fokus kan vara att göra upp med en motståndarfirma. Vidare fortsätter Collins (2004: 50ff) att dela upp ritualerna i naturliga och formella. De naturliga ritualerna uppstår på naturlig väg, utan formella procedurer, där människor träffas spontant. Formella ritualer kräver tillrättalagda aktiviteter och ceremonier. Både naturliga och formella ritualer kan generera känslor av samstämmighet. Vidare ger formella ritualer, oftare än naturliga, upphov till tydliga gränser mot utomstående. Misslyckade ritualer kännetecknas av: ingen känsla av gruppsolidaritet; ingen känsla av att identiteten förstärks eller förändras; ingen respekt för gruppens symboler; ingen ökad emotionell energi (Collins, 2004: 50ff). Ett annat begrepp som nämns är maktritualer och dessa ritualer verkar på en mikro interaktionell nivå. Maktritualers olika faktorer för samman individer som har olika makt- resurser, det vill säga några ger order och andra utför dessa. De som har maktresurserna dominerar generellt den omedelbara interaktionen (Collins, 2004: 212ff). Det är en interaktions ritual på det sättet att man fokuserar uppmärksamheten på samma aktivitet och man blir medveten om varandras inblandning i aktiviteten. Individerna är på samma emotionella nivå och känslorna byggs upp så att ritualen fortsätter. Ritualen kan misslyckas och då beror det oftast på konflikter om maktpositioner i gruppen. Vidare använder Collins (2004: 115ff) begreppet statusritualer. Det begreppet används inte som en generell term för hierarkiska olikheter utan som en avgränsad form av tillhörighet eller inte tillhörighet. Dessa ritualer används av grupper för att inkludera medlemmar av gruppen och för att exkludera de som inte är medlemmar. På individnivå är denna ritual analytisk på så sätt att varje individ kan klassificeras både med avseende på var han befinner sig statusmässigt i gruppen och var han står maktmässigt. Det betyder att varje interaktion producerar både statuseffekter och makteffekter. Medlemmarna i 7

10 grupperna utsätts således för båda dessa effekter. Resultat och analys Den erfarenhet författarna till denna artikel har skaffat sig genom litteraturgenomgång och intervju med en firmamedlem, pekar på att boxen bara kommer till om båda grupperna vill slåss. För att boxas behöver firmorna uppnå en delad sinnestämning, dela känslor, dela symboler samt ha en bra organisering. Organisation: För att en firma ska fungera krävs det en god organisering, denna organisering styrs oftast av ledarna i firman. Ledarna tar kontakt med motståndarfirman, eggar upp de andra inför ett box samt ger direktiv under själva boxen. Det är alltid en kärna på en till två personer som är ledare, de är en kärntrupp och det är de som driver på allting. De styr fajterna och håller ihop gruppen samt kommenderar om man ska dra åt vänster eller höger. Det är även de som peppar upp oss inför drabbningarna (N.N, 2007) Då kan man göra så att man skickar ett sms innan eller under själva matchens gång och sen när allting är klart då springer man ut och gör upp. De som skickar sms känner ofta varandra sedan länge och har en ledarroll i grupperna. (N.N, 2007) Folk talade lågmält och det började gå ett sus genom gruppen. Alla peppade varandra med blickar som törstade efter våld och genom rörelser som sa att man desperat ville ha det. Dels för att hålla laddningen vid liv och dels som en sorts bekräftelse att alla verkligen var på tårna. Håll ihop, - Kom igen nu grabbar, -Ingen rusar! (Höglund, 2005:16) Citaten ovan visar hur viktig ledarrollen i firman är för att gruppen skall känna solidaritet mot varandra, förstärka gemensamheten och kunna planera var och när boxen ska ske. Utifrån Collins (2004) kan ledarrollen förklaras på följande sätt: En gemensam känsla för att stärka gruppsolidariteten är av yttersta vikt för att gruppen skall känna sig stark och självsäker. Dessa känslor har gruppen stort behov av för att kunna vinna box samt stå upp för varandra och deras gemensamma symboler, men även för gruppens sammanhållning. För att kunna vara effektiva vid box är gruppen beroende av att ha starka ledare, som genererar känslor av självsäkerhet, upprymdhet, styrka, entusiasm samt initiativ till handling. Målet för dessa ledare är att stärka gruppen och att göra den slagkraftig samt förbereda gruppen för det som komma skall. Ledarna i en firma ger order och andra utför dessa, Collins (2004: 212ff) kallar denna företeelse för en maktritual. Dessa ritualer som för samman individer används sedan av ledarna för att kunna dominera interaktionen. Således används dessa ritualer för att uppnå den makt som behövs för att kunna styra grupper av huliganer vid sammandrabbningar med andra firmor samt för att planera boxen. Collins (2004) menar att grupperna är beroende av gruppsolidaritet för att uppleva gemenskap och försvara sin symbol (fotbollslaget och dess emblem) mot utomstående. Samtidigt måste gruppen vara fokuserad på ett gemensamt objekt vilket i fallet med huliganer således är en motståndarfirman. Collins (2004) menar att gruppen måste dela sinnesstämning och emotionell erfarenhet för att kunna bli effektiv och för att uppnå vad gruppen strävar efter. Detta gäller de flesta grupper oavsett om gruppen är ute efter att slåss eller att få till stånd en väl fungerande personalgrupp. När det gäller den emotionella erfarenheten så är det viktigt att de som varit med förut kan genom sin erfarenhet hjälpa dem som 8

11 inte varit med innan. Om den emotionella erfarenheten som de huliganer som har boxats förut inte förmedlas, kan det innebära stora problem för den individ som inte tagit del av erfarenheterna: Vi som sett hans uppträdande, var föga förvånade och eftersom det tydligen hade varit hans första framträdande med DFG, förstod vi genast att Djurgårdsgrabbarna hade glömt att berätta vad som väntade honom... Han var fortfarande helt stillastående och tycktes helt sakna begrepp om vart han befann sig, eller vilka människor som stod omkring honom... Höglund (2005:171) Utifrån denna händelse står det klart att personerna med erfarenhet av att slåss inte har lyckats förmedla vad som sker när två firmor möts och förmodligen har Djurgårdsgrabben inte fått ta del av hur organiseringen av ett box går till. Detta kan ses som exempel på vad som kan ske om individerna i gruppen inte är på tårna och inte är förbereda på vad som komma skall. Nyrekrytering av firmamedlemmar: Mycket tyder på att grunden för att bli medlem i en firma är den totala och ovillkorlig kärleken till laget. Utan kärleken till laget existerar ingen firma. Våldet är givetvis även de en förutsättning för medlemskap, men kommer sekundärt. Kompisen sa: men häng med ner på puben på fredagar, sen gjorde jag det och där träffade jag dem och dom var schyssta och framför allt så höll de på samma lag som jag. Det var mycket fotbollssnack och det var det jag mest var intresserad av, det var inte så att de frågade om jag skulle me och spöa en motståndarfirma, de kollade att jag gick på matcherna och efter ett tag kom förfrågan om jag ville haka på och boxas. Jag svarade visst, för jag kände att jag blev bekräftad av dom och började mer och mer komma in i gemenskapen (N.N, 2007). Det är faktiskt 14-åringar som varit med och cyklat liksom sådär för ofta sitter inte firmakillarna med asså på pubarna de kommer med egna bussar och allt sånt. Så kommer dom och går runt stan och då kan man ha dom cyklandes runt för att kika vart dom är. Och dom, det är oftast dom, de har jag ju sett i och med att jag varit med några gånger, dom som som var 14-15, de har kommit in nu och blivit riktiga höjdare, för de har varit med sen de var små (N. N, 2007) Jag var fast besluten om odla mitt växande rykte och jag stormtrivdes i min roll som Johan Höglund, black army killen. Ju starkare den identiteten blev, desto mer ville jag leva upp till den... (Höglund, 2005:31) För varje match kröp jag närmare elden och att få ta del av den gav mig ett allt starkare självförtroende. Den starka energi jag fann i den fick mig att bli mentalt starkare och matcherna blev det jag behövde för att stärka min självkänsla. (Höglund, 2005:34) Citaten ovan visar att det finns olika sätt att komma in i en firma. Dels kan man börja som spotter och på så sätt visa att man är lojal mot gruppen, dels kan man ha behov av att bli bekräftad och synliggjord som en av grabbarna. Men den kanske viktigaste anledningen är att man har stort intresse för och älskar fotbollsklubben samt är beredd att slåss för dem. För att kunna förklara nyrekryteringen i en firma måste man funderna på varför individer vill gå med i en grupp med huliganer. Vi kan förklara varför en person blir medlem i en firma utifrån det Collins (2004: 48ff) säger om fyra huvudsakliga resultat av interaktionsritualerna i en grupp. Individer som vill vara med i en firma har behov av att känna en känsla av gemenskap 9

12 och behöver känna sig som individer som är betydelsefulla för gruppen. De måste också dela samma intresse och ha samma mål som firman. När man tillhör en av dessa grupper innebär det således att man slåss för sin klubb och för sin symbol, som i fallet med fotbollshuliganer är lagets emblem. Anledningen till att Höglund ville bli huligan var att han hade ett behov av att bli respekterad, att han älskar sitt lag, samt ville stärka sin självkänsla genom att vara medlem i en grupp med gemensamma intressen. Alla dessa ingredienser nämner Collins (2004) som viktiga interaktionsritualer för en grupp. Mycket tyder på att dessa sinnesstämningar är beroendeframkallande och detta kan vara en bidragande orsak till att man väljer att gå med i en firma. Författarnas respondents primära orsak till att gå med i firman var att han älskade sitt lag och började få kontakt med likasinnade. Dessa personer som han integrerades med visade sig tillhöra firman. De bekräftade honom som individ och släppte in honom i gemenskapen tack vare att han gick på matcherna och respekterade dem som grupp. I intervjun säger respondenten Vem vill inte bli bekräftad och känna en för alla, alla för en mentalitet!? (N.N, 2007) Även detta pekar på att känslan av att tillhöra en firma är beroendeframkallande. Enligt Collins (2004) blir en individ bekräftad och accepterad genom interaktionen med andra i gruppen, detta stärker självkänslan och genererar ett bättre självförtroende. Solidariteten som utvecklas inom gruppen skapar en känsla av tillhörighet och medlemskap för varje enskild individ, det förutsätter självklart att interaktionen är ömsesidig och positiv. Således är det inte speciellt konstigt att dessa firmor blir större och större då gruppens uppbyggnad genererar positiva känslor och ökad känsla av tillhörighet för medlemmarna. Kodex: Slagsmålskodex När firmorna gör upp finns det regler för vad man får göra i boxen. Reglerna följs och respekteras av de flesta firmor i de flesta fallen.... man skulle inte hoppa på någon när det inte är matchdag. Vi är inget jävla kickersgäng. Bara det är matchdag det kan vara fotboll det kan vara hockey, men det är någon form av sport som har med vårt lag att göra den dagen (N.N, 2007) Men sen är det så man ska inte sparka på dom som...är du med i clean fight. Har du väl gått i marken så vet du att den killen har fått så mycket att han kan inte stå längre (N.N, 2007) De flesta firmorna jag klivit mot, sparkar inte på den som ligger. Det skulle jag heller aldrig göra, det är inte roligt att sparka på den som ligger ner, det finns liksom ingen ära i att slå på den som redan är utslagen. Sen är det de människor som inte respekterar detta t. ex XXXXX, som har en tendens att ge sig på liggande. (N.N, 2007) Det kunde ibland få mig att hålla tillbaka för det värsta jag visste var när vanligt folk hamnade emellan i boxen. De hade inte bett om det och det hände tyvärr alltför ofta att oskyldigt folk kom till skada. (Höglund, 2005:151) Vapen vågar jag inte bära för jag vet att jag skulle använda det... En Djurgårdshuligan sade detta i en tidningsintervju. (Brännberg m.fl., 1997:46) Dessa citat visar att det finns en kodex mellan de olika firmorna om att inte slå på den som redan ligger eller att slå oskyldiga som inte är inblandade i boxen. En överenskommelse som i de flesta fallen följs av de flesta aktiva firmor i Sverige. 10

13 Det sista citatet visar att slagsmålskodexen inte alltid är något individer skulle vara beredda att följa. I det första citatet från författarnas intervju tar respondenten också upp att den firman han tillhör har en kodex som innebär att man bara boxas när det är matchdag. Detta menar han skiljer firman från andra våldsbenägna grupper. Enligt Collins (2004:155ff) sätt att se på fenomenet använder sig grupper som dessa av statusritualer. Han menar att dessa ritualer används så till vida att de skiljer olika grupper från varandra, och i detta fall skiljer ut firman från andra våldsverkare i samhället. Eller som respondenten säger skiljer firman från kickersgäng. I firmorna används det Collins (2004) benämner formella ritualer. Det innebär att firmorna har regler för hur våldet som används får se ut. Det gör att man avgränsar sig mot andra typer av våldsverkare, genom att individerna i gruppen accepterar och använder sig av de premisser som gruppen har bestämt. Klädkodex: En firmamedlem ska vara respektabelt klädd. Klädkodexen härstammar från den brittiska firmakulturen och består av dyra märkeskläder exempelvis: Pringle, Ben Sherman, Stone Island och Lacoste. Klädkodexen förmedlar tillhörighet. En AIK-ligist klädde sig generellt i ett par svarta gymnastikskor av märkena Reebok eller Adidas, jeans Levis 502- modell, grå munkjacka och blå eller svart bomberjacka (Höglund, 2005:105) Vid boxen kör vissa firmor med armbindlar, andra har t-shirts, svarta eller vita ovanpå sina jackor (N. N, 2007) Annars är det... för man hajar till om nån går med Stone Island jackor rent allmänt. Ser man nån man inte känner igen, så frågar man: vart hör du hemma? Är det nån som har köpt den bara för att det är kul att ha det märket? Får man fråga han varför han har gjort det. Han får stå för din jacka då... (N. N, 2007) Citaten visar att man har en klädkodex. Denna klädstil kallas för casual, och det innebär att man använder vissa klädmärken som gör att man urskiljer sig från andra supportrar. Formella ritualer genererar enligt Collins (2004:115ff) känslor av samstämmighet och symboler. I fallet med huliganer är symbolerna att man använder en viss typ av kläder för att visa vad man är för grupp. Denna klädstil gör även att man skiljer ut sig från övriga samhällsmedborgare.författarnas respondent säger att man ifrågasätter personer som går klädda på samma som de i en firma och frågar vilken firma de tillhör. Om dessa individer inte tillhör en firma kan sanktioner sättas in. Klädstilen är således en symbol som man försvarar mot utomstående.vid slagsmål firmor emellan används även tillfälliga symboler för att urskilja grupperna från varandra. Dessa symboler är antagligen bara praktiska lösningar för att undvika misstag som att slå sin egen firmamedlem. Således är det inte en klädkodex, utan snarare ett intressant fenomen som kan liknas vid två fotbollslag som gör upp om segern på en gräs- eller grusplan. Hierarki: Ett av målen som huliganer har med att boxas är att genom att visa sig duglig på slagfältet, klättra i den hierarkiska ordningen inom firman. Att bli respekterad och bekräftad för att vara en kille som inte backar när det hettar till. Det går mycket i rang på vad du har presterat, hur ny du är, vad du har gjort för att förbättra situationen för firman. Har du hjälpt dem på nått sätt, har du hållit utkik, kommit på jättebra tips med var poliserna eller ändra firmor håller till. Att stiga i graderna är en blandning av hur länge man 11

14 varit med kontra vad man har gjort (N.N, 2007) Alla är som jag sa innan på ett och samma bräde där, förutom den inre hierarkin så är det ingen som dömer en. För vad du gör i det civila livet, nu är du där då är det den rankingen som gäller i den gruppen. (N.N, 2007) Det är alltid en kärna på en till två personer som är ledare, de är en kärntrupp och det är dom som driver på allting. Dom styr fajterna och håller ihop gruppen samt kommenderar om man ska dra åt vänster eller höger. Det är även dom som peppar upp oss inför drabbningarna (N.N, 2007) Det finns en tyst acceptans och respekt för varandra det är därför som det pratas så mycket, det är alltid så att det pratas efteråt. Då är de på något sätt alla kompisar igen. Om den fighten där och så och hit och dit. Man recenserar sig själv och varandra lite så (N.N, 2007)... we look forward to it... its great. You now, if you got, say, 500 kids coming for you, like, and you now they re going to be waiting for you I think I fight, like, so I can make a name for myself and that, you know. Hope people, like, respect me for what I did like. (Dunning, 2000) Detta citat är från en medlem i ICF (Inter City Firm, West Ham United) Denna firma är en av de mest ökända och våldsamma som funnits. När det handlar om enskilda huliganers hierarki och rang i gruppen, vilket citaten i denna del handlar om, finns det ett par olika sätt att stiga i grader inom den egna firman. Collins (2004:115) talar om begreppet statusritualer, där han menar att dessa ritualer i sig påverkar varje individs status i gruppen. I fallet huliganer handlar det om att varje individuell aktion som ger positivt resultat för gruppen kan leda till att den individ som stått för den positiva aktionen i t.ex boxet, kan ta ett kliv upp på statusstegen. Det andra sättet att stiga i hierarkin kan också användas som ett komplement till det först nämnda och det handlar om att man påverkar gruppens kollektiva minne. Anthony King (2001) menar att i firmorna kan individerna påverka sin egen position genom att betona den egna rollen i eftersnacket till boxet, något som kan göras direkt efter fighten likväl som vid senare tillfälle. Det är dock viktigt att det finns fler i gruppen som bekräftar den enskilda individens positiva interaktion, annars kan inte den enskilda huliganen påverka det kollektiva minnet. För att förtydliga detta kan man ta ett exempel: HuliganA hittar motståndarfirman och den egna firman lyckas överraska och vinna boxet. Denna lyckade lokalisering av huligan A gör i sig troligen att han stiger i hierarkin, men genom att prata om den egna bedriften i eftersnacket till boxet, lyfter han sin aktion än mer till skyarna. Huligan A:s status påverkas alltså både av den praktiska aktionen och av att han skryter om den egna aktionen i eftersnacket. Detta kan göra att han får en viktig roll i det aktuella boxets kollektiva minne och det påverkar huligan A:s status i gruppen positivt. Statusen i gruppen påverkas också av hur länge individen varit med i firman, som författarnas respondent påpekar i intervjun. Genom att applicera Collins (2004:48) modell på firmakulturen, kan man förklara hur en firma byggs upp och på vilket sätt man vidmakthåller gruppens mål och syfte med sina handlingar. De slutsatser vi redovisar bygger på empirisk data utifrån den intervju vi genomfört samt på litteratur vi studerat i ämnet. Gruppsammansättning: Gruppsammansättningen i huliganfirmor består av människor med en ovillkorlig kärlek till samma lag. Firmorna styrs av en eller flera ledare, de andra medlemmarna i 12

15 firman är hierarkiskt inordnade efter hur länge de varit med i firman och vad de presterat under boxen. Gruppsammanhållningen är beroende av att man har starka gränser gentemot det övriga samhället. Gränser är viktiga för att huligangruppen ska kunna vara en tät sammanhållen grupp. Sammanhållningen är viktig eftersom man är beroende av varandra när det brakar loss. Gränser mot utomstående: Firmor är intresserade av att sätta upp gränser mot andra våldsverkande grupper och mot samhället i övrigt, för att de vill vara anonyma och inte släppa in obehöriga i gruppen. Risken med att släppa in obehöriga i gruppen är att den då kan upplösas, eftersom handlingarna som utförs i gruppen strider mot samhällets lagar och således rubriceras som brott. Slagsmålskodexen avgränsar huliganerna mot andra våldsverkande grupper, på så sätt att det finns regler för slagsmålen; exempelvis att inte sparka på den som redan ligger. De ser sig inte som ett kickersgäng utan som grupp som slåss för sitt lag och gör det mot personer som är med på samma premisser, det vill säga en motståndarfirma. Att slå ner oskyldiga och försvarslösa anses som fegt inom dessa kretsar. Klädkodexen gör dem svårupptäckta för gemene man, samtidigt som deras klädstil gör att de sätter upp en gräns mot vanliga supportrar i och med att de inte klär sig i lagets färger som dessa supportrar gör. Delad uppmärksamhet: Delad uppmärksamhet är viktigt för att en firma skall fungera och vara effektiv. Den delade uppmärksamheten kan vara avgörande för hur boxet med en annan firma slutar. Om individerna i gruppen inte är förberedda och gemensamt fokuserade på uppgiften som väntar, kan det generera i en dålig organisering under slagsmålet och slutligen att de måste fly för att komma undan motståndarfirman. Den delade uppmärksamheten gör dem skärpta och på tårna. Firmans gemensamma uppmärksamhet är kärleken till det egna laget man likväl kan det vara hatet mot en motståndarfirma. Delad sinnesstämning: Sinnesstämningen byggs t.ex. upp genom att firmamedlemmarna träffas innan matcherna och peppar varandra inför matchstart. Den delade sinnesstämning är även nödvändig för att huliganerna ska kunna uppnå adrenalinkicken de är beroende av när de ska rusa in i ett box. Hatet gentemot motståndarfirman är huliganernas delade sinnesstämning innan ett box, hatet är det bränsle som behövs för att individerna i gruppen ska slåss. Gruppsolidaritet: Firmamedlemmarna slåss sida vid sida och det är viktigt för dem att veta att de kan lita på personerna i sin firma för att överleva ett slagsmål. Genom gruppsammansättningen, gränser mot andra, delad uppmärksamhet och delad sinnesstämning uppnår individen och gruppen solidaritet sinsemellan. Många av medlemmarna kan ha slagits tillsammans många gånger, något som också ökar solidariteten med gruppen. Gruppsolidariteten är något som byggs upp över tid och att firmamedlemmarna har känt varandra under en lång tid samt att de tillsammans varit med i många box ökar solidariteten. De tar hand om varandra som en stor familj och ingen lämnas ensam kvar på slagfältet, kosta vad de kosta vill. Emotionell energi på individnivå: Enskilda individer i firmorna behöver känslomässig energi för att uppnå adrenalinkicken som nämns under rubriken delad sinnesstämning. Energin uppstår i gruppen när de delar varandras sinnesstämning alla i firman behöver energi 13

16 för att boxas. De enskilda huliganerna hämtar sin energi i gruppsamlingar när de peppar varandra inför matcherna eller boxen. Enskilda medlemmar hämtar mycket emotionell energi vid vinster, antingen det gäller det egna laget eller den egna firman. Symboler som representerar grupptillhörighet: En firma har en rad olika symboler som utmärker dem som grupp. En vanlig symbol är kläderna de bär. Dyra märkeskläder och skor skiljer ut dem som grupp. En firmamedlem går sällan klädd i sitt lags halsduk eller matchtröja som vanliga supportrar gör. Men den kanske viktigaste symbolen är givetvis laget de älskar med hela sitt hjärta. Utan laget skulle inte en firma kunna existera. Moralisk sammanhållning: En firmas moral har sin grund i den kodex som rör vad man får och inte får göra som medlem i den aktuella firman. Den moraliska samhållningen är den enskilda firmans kodex och har som uppgift att bland annat svetsa samman gruppen. Med kodexen vill man också markera en gräns mot samhället genom att man har en annan moral än samhället i övrigt rörande våldet i samband med idrott. Exempel på den moraliska sammanhållningen i gruppen kan vara att man inte tjallar för polisen eller att man fegar ut i ett box Rättfärdig ilska vid överträdelse mot den moraliska sammanhållningen: Om en firmamedlem skulle bryta mot exempelvis regeln att inte tjalla för polisen, kan individen förföljas av de övriga i firman och om de får tag i personen råkar han väldigt illa ut. Detta är ett exempel på ilska vid överträdelse mot den moraliska sammanhållningen. Slutdiskussion Våld i samband med idrottsevenemang ökar stadigt i Sverige. Bara i år har massmedia rapporterat att ett flertal incidenter skett i samband med den allsvenska fotbollenpremiären i början av april. Ökning av det idrottsrelaterade våldet kan stå för en rad olika saker, exempelvis att det har blivit fler aktiva huliganer i firmorna. Om så är fallet kan det således ha skett en stor nyrekrytering, och på så sätt har det kommit in nytt blod i firmorna som är redo att slåss för sitt lag. Ju fler medlemmar det finns i firmorna, desto större risk för våld i samband med idrott. Ett av artikelns syften är att visa på vilka sätt en individ kan bli medlem i en firma. Respondenten kom med i firman tack vare en god vän som bjöd med honom på puben i samband med en match. Till en början satt de mestadels och pratade om fotboll samt analyserade sitt eget lag. I takt med att han frekvent gick på sitt lags matcher och på så sätt visade lojalitet mot laget fick han till slut en förfrågan från firman om han ville följa med och boxas. Respondenten menar att de viktigaste orsakerna till att han gick med är att han älskar sin förening samt att han fick uppskattning för den han är. För då lever du och andas det laget, du kollar och du är med, du engagerar dig. Utan den kärleken till laget skulle man inte kunna... (N.N, 2007). Johan Höglund introducerades in i idrotten av en släkting, han sökte sig själv senare till huliganerna. Detta på grund av att han hade behov av att hävda sig, att vara någon och genom att vara huligan fick han den respekt han sökte. Den största anledningen till att han blev engagerad i en firma var dock den gränslösa kärleken till sitt lag. Bland oss existerade endast AIK och vi förde kampen mot allt och alla som ville oss eller klubben illa. Det var det största väsendet och det var större än vilken politisk vision eller drog som helst (Höglund, 2005:107) 14

17 Artikeln kommer fram till följande slutsatser gällande premisser som krävs för att bli medlem i en firma: 1. Den villkorslösa kärleken till laget. 2. Att individen tycker om att bruka våld. 3. Att individen är lojal mot gruppen och respekterar dess regler. 4. Att individen bevisar sin duglighet när det är box mot en motståndarfirma, framförallt första gången personen är med och slåss. Backar individen första gången är risken stor att han aldrig får vara med och boxas igen. Vi anser att dessa fyra premisser är grunden till ett medlemskap i en firma. Om någon av dessa premisser inte skulle uppfyllas av individen, genererar det troligen i ett uteslutande från gruppen, det vill säga firma. Premisserna vi kommit fram till ska ses som generella sådana, enskilda firmor kan ha andra villkor för medlemskap. När det gäller organisering tyder mycket på att firmorna styrs av en eller flera ledare. Ledarnas uppgifter består av att boka mötesplats och tidpunkt för box med motståndarfirmornas ledare. En ledare ska även se till att de grabbarna som ska boxas är peppade och samlade på samma ställe. De tar emot information från spotters om var motståndarfirman befinner sig och hur många de är. Slutligen styr de boxen genom att dela ut order om hur firman ska gruppera sig. Man får tänka på att om man står där ute, de står där vi står här, då är det viktigt att någon driver på. Och håller ihop gruppen, taggar upp alla så att man kör (N.N, 2007) I artikeln har vi kommit fram till att det krävs en god organisering för att kunna få till ett box. För att driva en firma måste ledaren ha stort engagemang samt starka ledaregenskaper då det säkerligen är tidskrävande och kräver mycket planering från deras sida. Organiseringen av firmorna är av hierarkisk karaktär, att det förhåller sig på detta sätt kan verifieras utifrån respondentens svar samt från våra sekundärdata. Alla lyssnar på dom, dom är ledarna helt enkelt. Vad dom säger är det som gäller och det är ingen som står upp mot dom. För dom var med från början och det är deras firma på ett sätt. Sen går det ner precis som på en vanlig arbetsplats, det går mycket i rang vad har du presterat, hur ny är du och vad har du gjort för att förbättra situationen. (N.N, 2007) Artikeln har kommit fram till att det finns olika sett att stiga i den hierarkiska ordningen inom en firma. Exempel på hur individen kan klättra i hierarkin är: 1. Att personen varit spotter. En individ som varit spotter åt firman har en högre status när han beslutar sig för att gå med i gruppen. Detta på grund av att han hjälpt firman under en längre tid och på så sett visat sig lojal mot gruppen. 2. En person som är bra på att slåss och står upp för sina kamrater på slagfältet stiger fort i hierarkin. Detta är egenskaper som värdesätts högt av firman och således ökar respekten för den individen. 3. Ett annat sätt att påverka sin ställning inom gruppen är att framhålla sin roll efter ett box, genom att i efterhand skryta om sina bedrifter oavsett om de är sanna eller inte. Eftersnackets betydelse för den enskildas ställning i hierarkin betonas i vår intervju samt även i Kings (2001) artikel. Utifrån respondentens förklaring av hur ledarrollen ser ut samt det som skrivits i litteraturen, anser vi att vi ha hittat svar på hur organisationen och hierarkin ser ut och fungerar inom en firma. 15

18 En firma har en rad olika symboler som spelar stor roll för dem som grupp. För att markera tillhörighet och avgränsa sig mot samhället samt övriga supportrar, använder sig firmorna av en speciell klädkodex, så kallad casualstil. Casualstilen är en symbol för firmakulturen i sig oavsett lag. Artikelns slutsats är att klädkodexen är en viktig symbol för dessa individer och den gör att man vidmakthåller grupptillhörigheten. Den viktigaste symbolen för en firma, är dock laget de håller på. Det är laget de slåss för, det är lagets hemma- och bortamatcher de går på. Således lever de och andas sitt lag oavsett om laget har med- eller motgång. I ljuset av detta blir den bild massmedia målat upp om huliganer felaktig. En bild som pekar ut fotbollsfirmor som en grupp vars enda intresse är att slåss. Den information vi fått fram genom litteraturen och intervjun vi genomförde visar på att dessa individer tvärtom har ett stort intresse för det egna laget. Fotbollshuliganernas sätt att se på idrotten är dock annorlunda jämfört med gemene mans, såtillvida att de menar att våld och idrott hör ihop. En åsikt som inte delas av det övriga samhället. Artikelns syfte, med att undersöka och förklara med vilka symboler en firma vidmakthåller sin grupptillhörighet anses således vara uppfylld. Vår uppfattning är att firmakulturen är här för att stanna och växer sig starkare dag för dag då ett flertal av firmorna även har bildat firmor som består av enbart yngre individer. Detta innebär att de har säkrat återväxten och således att våldet kring framförallt fotbollen kommer att fortsätta tills dess att t ex polisen hittat ett effektivt sätt att bekämpa och förebygga våldet kring matcher. Vårt förslag på en lösning av det idrottsrelaterade våldet är att synliggöra problemet i tid. För att synligöra problemen krävs säkerligen ett utökat samarbete mellan polis, skola, föräldrar och socialtjänst. Vår artikel kan vara ett sätt att informera allmänheten om vad huliganism egentligen står för och att dessa individer är beredda att slåss, misshandla och i extrema fall döda för laget som finns i deras hjärta. Artikelns synligörande av problematiken kan således få människor att öppna ögonen och inse att detta problem inte kommer försvinna om inte rätt resurser sätts in. 16

19 Summary This articles purpose is to explain what a newcomer has to achieve to become a member in a firm, how a firm is organized and which symbols are important to a firm. Hooliganism is a social problem and the police in Sweden are working together with the social authority to prevent that young individuals becomes active in a firm when they get older. The data in this article is qualitative and made from an interview with an active hooligan who is member in a firm and from litterateur study on the phenomenon hooliganism. The interview took place in the respondent s home March the 14th The study is explorative and explaining because the authors are trying to describe the phenomenon hooliganism and how they are organized. As interpretation this article used Randell Collins book Interaction ritual chains (2004) how power rituals effects groups, in this article firms. The analysis and results is mainly explained by Collins (2004) four main interaction results. In the analyse the author s applies Collins (2004:47) model of rituals, and how this rituals influence and strengthening groups. In the final discussion the author s answers the purpose and question of the article, and suggests a few preventions against violent groups. The result of this article is that an individual who wants to become a member in a firm has to love the team and not be afraid to use violence. In order for a firm to exist, the leader of the group has to organize the firm well. The hierarchic order is important for a firms structure. Finally the author concludes that the clothes are important to maintain borders to the other supporters and the society. Keywords: Hooliganism, Rituals, Firm, Violence, Organisation, Codex

20 Litteraturförteckning Brännberg, Tore m.fl. Våldet och glädjen. SISU idrottsböcker, Trycksam, Gävle Buford, Bill Bland huliganer Översatt till svenska av Scandbook AB, Falun, 1992 Collins, Randell Interaction ritual chains Princeton university press, New jersey, 2004 Dunning, Eric Towards a sociological understanding of football hooliganism as a world phenomenon European journal on criminal policy and research 8: s , 2000 Kluwer academic publishers, Nederlands. Höglund, Johan En av grabbarna, Elanders Berglings AB, Malmö, King, Anthony Violent pasts: collective memory and football hooliganism Blackwell publishers, 108 Cowley road, Oxford, Marlow, Christine Research methods for generalist social work third edition, Thomson learning inc, Wadsworth, 2001 Silverman, David Doing qualitativ research second edition, SAGE publications ltd, London, 2005 Internet adresser

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Det här tycker tjejerna:

Det här tycker tjejerna: Vilka är vi? Det här tycker tjejerna: Viggans Superlag! Världens bästa tjejlag! Viggan = Bäst! Viggans vinnartjejer! Viggans världsbästa tjejer! Viggans bästa tjejer! Viggans grymmaste spelare! Viggan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka

Läs mer

Vi är Talangfabriken. Bilaga till riktlinjer för spelare och föräldrar i Huddinge Hockeys Ungdomsverksamhet. Sid1

Vi är Talangfabriken. Bilaga till riktlinjer för spelare och föräldrar i Huddinge Hockeys Ungdomsverksamhet. Sid1 Sid1 Bilaga till riktlinjer för spelare och föräldrar i Huddinge Hockeys Ungdomsverksamhet. Vi är Talangfabriken. Dok.spelare/förälder bilaga riktlinjer version 3, 2014-05-28. Sida 2 Som de flesta vet

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5 Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Feedbackfrågor för personlig utveckling.

Feedbackfrågor för personlig utveckling. Personligt frågeformulär för att precisera utgångsläget (var du står idag) och för intresseanalys om vad du tycker är intressant. Besvara nedanstående frågor genom att välja en siffra mellan 1 och 9. Räkna

Läs mer

Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar:

Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar: Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar: Tjejer som "swipar" höger (valt ut någon de är intresserad

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar.

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Grimsås IF Policy Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Fotboll är framför allt glädje, sammanhållning i med och motgång, kamratskap och hänsynstagande till andra. Policy angående

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet 2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet Ordet gemenskap står för någonting positivt och djupt mänskligt. VI människor är sociala varelser, flockdjur. Flocken ger oss gemenskap och tillhörighet,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Norra skolområdets. kränkande behandling. handlingsplan. mot

Norra skolområdets. kränkande behandling. handlingsplan. mot Norra skolområdets handlingsplan mot kränkande behandling Norra skolområdets handlingsplan mot kränkande behandling Vilka behov har en människa? De primära, elementära behoven är helt av överlevnadskaraktär

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Vad är viktiga coachbeteenden

Vad är viktiga coachbeteenden Svenska Ishockeyförbundet Elittränarutbildning Vad är viktiga coachbeteenden Fredrik Olausson Handledare: Göran Pegenius 2011 06 13 Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund sid. 2 2.1 Ledarteorier

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE?

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE? DEN STÖDJANDE FÖRÄLDERN Du som förälder kommer finnas där för ditt barn oavsett om han lyckas eller misslyckas Vi ledare vill inte att du som förälder skall vara tyst En förälder blandar ofta ihop vägskylten

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 Testdatum: Mars 07,

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer