Miljö & Klimat EN POLITIK FÖR LEVANDE HAV, EN AGENDA FÖR BIOLOGI SK MÅNGFALD OCH KLI MATPOLI TI K FÖR INTERNATIONELLT LEDARSKAP

Transkript

1 Miljö & Klimat EN POLITIK FÖR LEVANDE HAV, EN AGENDA FÖR BIOLOGI SK MÅNGFALD OCH KLI MATPOLI TI K FÖR INTERNATIONELLT LEDARSKAP

2 Klimatpolitik för internationellt ledarskap... 6 Sverige ska gå före... 7 Mål till 2020 och vision för Styrmedel för måluppfyllelse... 8 EU ska ha högre ambitioner Det behövs ett globalt klimatavtal Med ansvar för global hållbar utveckling Utveckla klimatbiståndet Fortsatta investeringar i andra länder Handel och klimatet Skyltfönster för hållbara städer och stimulans av miljöteknikexport Kollektivtrafiken Tätortsnära natur En modern internationell energipolitik Exportera lösningarna istället för att importera problemen Arbetet under mandatperioden Alliansens politik möjliggör överskott av klimatsmart el Stärk överföringskapaciteten Fortsatt satsa på forskning och utveckling av förnybar energi Stärk den kärntekniska forskningen Se över vattenkraftens potential och miljökonsekvenser Nya grepp för energieffektivisering SID 2 (50)

3 En politik för levande hav Arbetet under mandatperioden Hållbart Fiske Övergödning och utsläpp Nedskräpning och Avfall Miljöbrott och olyckor på havet Skyddsvärda havsområden Hållbara ekosystem och biologisk mångfald En agenda för biologisk mångfald Arbetet under mandatperioden Biologisk mångfald en global utmaning Sätt pris på ekosystemens tjänster Stärk ekosystemansatsen Hållbart brukande av skog Skydd av skog och andra marker Ett hållbart jordbruk Förvaltning för livskraftiga rovdjursstammar SID 3 (50)

4 FÖRORD Valet 2010 handlar om framtiden. Vad vi vill att Sverige ska kännetecknas av. Vilka värderingar vi vill ska bära Sverige. Om hur vi ska göra ett bra land ännu bättre. Vi är fyra partier som står för frihet, ansvar och trygghet. Vi tror på människans inneboende kraft och vilja att ta ansvar. I snart fyra år har vi haft svenska folkets förtroende att leda Sverige. Det har varit fyra år av reformer för jobben, välfärden och framtiden. Valet 2010 söker vi väljarnas förtroende för att fortsätta arbetet. Sverige är ett bra land att leva i. Det betyder däremot inte att allt i Sverige är bra. Mycket finns kvar att göra. Vid partiledaröverläggningarna i Varberg i oktober 2008 enades Moderata Samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna om att inleda en fördjupning av Allians för Sverige med sikte på valet 2010 och nästa mandatperiod. Ett besked som gavs var att Allians för Sverige i valrörelsen 2010 ska möta väljarna med ett valmanifest som är lika tydligt som i förra valet. Som ett led i detta tillsattes en arbetsgrupp för att utarbeta grunderna och ett konkret reformprogram för den ekonomiska politiken för nästa mandatperiod. För att ytterligare utveckla, fördjupa och bredda politiken med sikte på mandatperioden tillsattes tio reformarbetsgrupper i oktober 2009: - Hälso- och sjukvård - Rättsväsende - Miljö och klimat - Entreprenörskap och hållbar tillväxt - Jämställdhet - Familjepolitik - Utbildningspolitik - Äldrepolitik - Kultur- och idrottspolitik - Utrikes- och försvarspolitik (Grupperna redovisar sina resultat under våren ) Processen för att ta fram valmanifestet sker i flera steg. Arbetet i föreliggande reformarbetsgrupp är ett sådant steg. SID 4 (50)

5 Förslagen i denna rapport är arbetsgruppens. Inom ramen för det fortsatta arbetet med valmanifestet kommer det, efter att arbetsgrupper lagt fram sina förslag, att ske en bred prövning av förslagen. Prövningen innebär bl.a. att förslagen vägs av mot det reformutrymme som väntas föreligga utifrån inriktningen att det finansiella sparandet åter ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel under nästa mandatperiod. Därtill ska utgiftstaket hållas. I återgången till överskottsmålet om 1 procent ska även hänsyn tas till resursutnyttjandet liksom till osäkerhet och riskbild i prognosen. I prövningen kommer förslagen även att utvärderas utifrån Alliansens prioriterade inriktning om full sysselsättning och färre som står utanför arbetsmarknaden. En avvägning mellan angelägna reformer måste alltid ske. Åtgärder som sätter jobben först kommer därför prioriteras. Förslagen ska även prövas utifrån fördelningseffekter. Alliansarbetsgruppen för miljö och klimat har bestått av Andreas Carlgren (C) ordförande, Sofia Arkelsten (M), Eva Flyborg (FP) och Liza-Maria Norlin (KD). SID 5 (50)

6 Klimatpolitik för internationellt ledarskap Klimatförändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald och havsmiljö Alliansens mest prioriterade miljöfråga. Att minska utsläppen av växthusgaser är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Alliansen har höjt ambitionen för att minska utsläppen i Sverige, men enskilt räddar inte Sverige världens klimat. Med 99,8 procent av koldioxidutsläppen utanför Sveriges gränser är samarbete över gränserna helt avgörande för att på allvar minska utsläppen. Alliansens klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap både för vad vi gör hemma och internationellt. Med nationella åtgärder kan Sverige visa väg för den omställning som är nödvändig runt om i världen. EU är plattformen för våra åtgärder. Dessa genomförs gemensamt i alla medlemsländer. Lösningen på klimatutmaningen behöver sökas globalt. Särskilt stöd behöver ges till de utvecklingsländer som minst av allt har orsakat problemen, men drabbas hårdast. Utsläppen växer både i de flesta industriländer och de snabbt växande ekonomierna. Under 2008 minskade den globala ökningstakten av koldioxidutsläpp, till stor del på grund av den ekonomiska krisen. Utsläppen i EU och USA minskade 2008 med 1,5 % respektive 3 %. Alliansregeringen har, både för Sverige som enskilt land och som ordförandeland för EU, arbetat för att en ny klimatöverenskommelse mellan världens länder ska finnas på plats efter att Kyotoprotokollet upphör I Copenhagen Accord har man överenskommit att den globala uppvärmningen inte ska öka med mer än två grader jämfört med förindustriell nivå. För att klara detta behöver de globala utsläppen minst halveras till år 2050 jämfört med Den industrialiserade delen av världen behöver minska sina utsläpp med upp till 95 procent. Utsläppen per capita globalt bedöms behöva minska till två ton år 2050 och vara mindre än ett ton vid seklets slut. Den nya överenskommelsen behöver ange mer kraftfulla utsläppsminskningar, omfatta fler växthusgaser och fler länder än nuvarande överenskommelse. Alliansen vill att Sverige ska vara pådrivande för att intensifiera arbetet för en internationell överenskommelse. Utöver de klimatpolitiska målen måste en ny klimatregim leva upp till kraven om en rättvis och hållbar global utveckling. SID 6 (50)

7 SVERIGE SKA GÅ FÖRE Sverige är ett land med stora naturtillgångar och har bra möjligheter att producera förnybar energi. Tack vare vatten- och kärnkraftens höga andel av elproduktionen och en tidigt införd koldioxidskatt har Sverige jämförelsevis små utsläpp, sett i ett globalt perspektiv ca 0,2 procent av jordens koldioxidutsläpp är svenska. Inte desto mindre är nationella åtgärder viktiga. Endast om vi vidtar åtgärder på hemmaplan blir vi trovärdiga som engagerad aktör i internationella förhandlingar. Fortsatta höga nationella ambitioner och insatser är därmed inte desto mindre viktiga. Vi har tekniskt kunnande och företag som är vana vid miljötänkande. Sverige visar ledarskap genom en ambitiös klimat- och energipolitik med högt uppsatta klimatmål och kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Vår utveckling mot en grönare ekonomi, med en allt större tjänstesektor och växande företag inom miljöteknik, minskar utsläppen nationellt och bidrar genom export till att minska utsläppen globalt. Vi har också ett stort politiskt och folkligt engagemang för en bättre miljö. De goda förutsättningar Sverige har att skapa ett samhälle med minimal klimatpåverkan ger oss ett stort ansvar att anta klimatutmaningen. Att fullfölja detta ansvar är också en utgångspunkt för Alliansens miljö- och klimatpolitik. Det behövs länder som går före och visar att det går att minska utsläppen och öka välfärden samtidigt. Utsläppen har minskat kraftigt under alliansregeringen. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 12 procent, de senaste åren har utsläppen varit rekordlåga. Samtidigt har tillväxten varit närmare 50 procent. MÅL TILL 2020 OCH VISION FÖR 2050 Som första industriland har Sverige formulerat mål och en konkret strategi för att bryta fossilberoendet. Politiken innebär en snabb väg ut ur fossilsamhället och kraftfulla minskningar av växthusgaser. Sverige ska visa att det går att - klara utsläppsminskningar i en växande ekonomi - utveckla och sprida användning av bästa möjliga teknik - bidra till klimatåtgärder och klimatanpassning i utvecklingsländer. Utsläppen för Sverige ska minskas med 40 procent år 2020 jämfört med Målet avser verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter och innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre 2020 i förhållande till 1990 års nivå. SID 7 (50)

8 Minskningen ska ske genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM. Visionen på något längre sikt är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Detta åstadkoms genom en kraftfull politik som leder till minskade utsläpp i och utanför Sverige. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till Energieffektiviteten i transportsystemet ska stegvis öka och fossilberoendet ska brytas och därmed minska klimatpåverkan. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Utsläppen i avfallshanteringen fortsätter att minska genom deponiförbud för brännbart och organiskt avfall och omhändertagande av metangas. Industrins förbränning och processer som står utanför EU:s handelssystem kan minskas med hjälp av effektiviseringar och förändrade processer. Bättre gödselhantering och ökad biogasproduktion bör tillsammans med rätt skötsel av jord- och skogsbruksmark kunna ge betydelsefulla bidrag till minskade utsläpp. Att främja kolsänkor och hindra avskogning är nödvändigt i sammanhanget. Utsläppen från de verksamheter som ingår i utsläppshandelssystemet bör minskas avsevärt till Koldioxidinfångning och lagring kan bidra till att växthusgaser kan undandras atmosfären från basindustrin. Utsläppen från raffinaderier bör också kunna minska, liksom utsläppen från energiproduktionen och massa- och pappersindustrin. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Med ett ökande fokus på klimatförändringarna uppfyller kärnkraften ett av de viktigaste kraven som ställs på dagens energikällor, nämligen att den endast innebär låga utsläpp av växthusgaser. Sammantaget bör det vara fullt möjligt att minska utsläppen så att Sveriges nettoutsläpp i atmosfären till 2050 är noll. Det kommer att krävas en aktiv och ansvarsfull politik som prioriterar både ett bättre klimat och fortsatt tillväxt. STYRMEDEL FÖR MÅLUPPFYLLELSE Principerna om att förorenaren ska betala samt försiktighetsprincipen är centrala för Alliansens miljöpolitik. Det skapar ett omställningstryck mot bättre miljöalternativ och ser till att den som förorenar också ersätter för de skador som utsläppen orsakar. Med ekonomiska styrmedel baserade på principen att förorenaren betalar kan rätt pris på utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt styra produktion och konsumtion mot hållbara lösningar. Styrmedlen bör i stor utsträckning vara teknikneutrala, internationellt samordnade, premiera ökad energieffektivitet och stödja teknikutveckling. Det är politiken som sätter ramarna SID 8 (50)

9 för miljöpolitiken, men det är människor som av egen kraft skapar förändring och utveckling. Vi tror på alla människors vilja att göra rätt. Koldioxidskatten som infördes 1991 är tillsammans med utsläppshandeln centrala styrmedel för utsläppsminskningar. Sveriges koldioxidutsläpp har minskat med 9 procent sedan 1990, samtidigt som den ekonomiska tillväxten varit nära 50 procent. Koldioxidskatten utgår från principen om att förorenaren ska betala för sina utsläpp och är ett viktigt medel för att nå Sveriges uppsatta reduktionsmål. Alliansregeringen har presenterat ett omfattande klimatskattepaket som träder ikraft kommande årsskifte och genomförs stegvis de kommande åren. Genom ekonomiska styrmedel ska utsläppen minska med sammanlagt två miljoner ton koldioxid. Det är viktigt att ökade intäkter från klimatskatter och avgifter inte leder till ett totalt högre skattetryck. Alliansregeringen har under mandatperioden sänkt skatten på arbete och höjt skatter inom miljöområdet. Alla sektorer måste bidra till att vi kan nå klimatmålen. Regeringen strävar efter att minska nedsättningar från den generella koldioxidskattenivån för att olika sektorer i högre utsträckning än idag ska bära sina kostnader för växthusgasutsläpp. Transportinfrastrukturen ska utvecklas mot att skapa kommunikationer som är förenliga med miljö och klimatmål. Alla transportslag, såväl flyget som sjöfarten, bör bära sina kostnader för koldioxidutsläpp. Regeringen har beslutat i EU att flyget ska in i utsläppshandeln 2012 och verkar för att även sjöfartens utsläpp inkluderas i en framtida internationell klimatregim. Internationella, verkningsfulla åtgärder behöver genomföras för att minska sektorernas utsläpp. Arbetsgruppen föreslår: Att Sverige ska nå målet om att utsläppen i den icke-handlande sektorn ska minskas med 40 procent år 2020 jämfört med Att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Att Sverige år 2030 bör ha en fossiloberoende fordonsflotta. Att koldioxidskatt och energiskatter fortsatt ska användas som effektivt styrmedel i klimatpolitiken. SID 9 (50)

10 EU SKA HA HÖGRE AMBITIONER Samarbetet inom EU är viktigt för att åstadkomma utsläppsminskningar och avgörande för att åstadkomma en global klimatöverenskommelse. EU är plattformen för en klimatpolitik där gemensamma krav och spelregler skapas över hela Europa. Alliansen arbetar för höga ambitioner och en aktiv klimatpolitik inom EU. Sverige var pådrivande för att få EU att anta de mest ambitiösa klimatmålen som någon ländergrupp satt upp. EU ska minska sina utsläpp med 30 procent till 2020, jämfört med 1990, inom ramen av ett ambitiöst internationellt klimatavtal där andra utvecklade länder gör motsvarande åtaganden och snabbt växande ekonomier bidrar. Alliansen vill att Sverige fortsätter vara pådrivande för att flytta fram EU:s positioner ytterligare. EU bör därför utveckla en plan för hur 30-procentsmålet ska nås. På längre sikt måste EU:s gemensamma vision vara att närma sig noll nettoutsläpp till 2050, i likhet med den vision alliansregeringen satt upp för Sverige. EU bör också sätta som långsiktigt mål att mot slutet av detta århundrade bör inte växthusgasutsläppen överstiga ett ton per person och år. EU:s system för handel med utsläppsrätter är idag det främsta och mest effektiva verktyget för att minska klimatutsläppen inom EU. Genom att handelssystemet sätter ett pris på koldioxidutsläppen kan marknadens krafter användas för kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Handelsystemet infördes redan 2005 och fler länder och regioner tar intryck av Europas erfarenheter. Dock täcks bara cirka 40 procent av EU:s utsläpp av växthusgas av systemet. Därför måste utsläppshandeln utvidgas för att omfatta fler sektorer och fler växthusgaser. Det är viktigt att taket för utsläppen hela tiden sänks så att den totala mängden utsläpp i EU minskar. Inför kommande handelsperioder ska Sverige verka för full auktionering av utsläppsrätter. Sverige ska vara drivande för att handel med utsläppsrätter utvecklas till en global modell. Fler regioner och länder behöver länkas till det europeiska systemet och möjliggöra för en global koldioxidmarknad som verktyg att bekämpa utsläppen tillsammans. Genom koldioxidmarknader kan privata gröna investeringar mobiliseras, något som är nödvändigt då pengar som går via statsbudgetar inte kommer vara tillräckligt för att möta klimatutmaningen. SID 10 (50)

11 Koldioxidskatten är och har varit ett effektivt styrmedel för att minska utsläppen i Sverige. Sverige ska därför vara pådrivande i EU för ett direktiv som innebär att EU:s alla medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt. Att flera länder i EU idag storsatsar på kolkraft är mycket olyckligt och står tvärt i strid med EU:s klimatmål. Det är därför viktigt att EU:s och världens insatser för att utveckla tekniken för infångning och lagring av koldioxidutsläpp (CCS) intensifieras om vi ska ha en chans att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Alliansen vill att Sverige ska verka för ett EU-moratorium på nya kolkraftverk som inte är förberedda för CCS-tekniken. Trots att den svenska industrin kännetecknas av hög energieffektivitet och låga specifika utsläpp av växthusgaser finns det ett flertal anläggningar inom framför allt stålindustrin, oljeindustrin, massabruk och cementindustrin med så stora punktutsläpp av koldioxid eller så hög koncentration av koldioxid i avgående gaser att det kan vara intressant att överväga CCS. Därför bör Sverige verka för att en av de planerade EU-finansierade pilotanläggningarna för CCS kopplas till svensk basindustri. En ambitiös EU-politik är också en förutsättning för att tillsammans med andra likasinnade aktörer driva på det internationella förändringsarbetet. EU ska verka för att så snart som möjligt få en global och bindande överenskommelse som klarar tvågradersmålet. Förhandlingsprocessen inom FN är huvudspåret för att uppnå en internationell överenskommelse. Arbetsgruppen föreslår: Att Sverige fortsätter att vara pådrivande för att flytta fram EU:s positioner ytterligare. Förutsättningarna ska öka för att EU ska kunna besluta om att minska utsläppen med 30 procent till EU bör därför utveckla en fördjupad analys av för- och nackdelarna med en uppskalning till 30 procent till Verka för att EU sätter som mål att mot slutet av detta århundrade bör inte växthusgasutsläppen överstiga ett ton per person och år. Att EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar fler sektorer och växthusgaser, att taken i systemet sänks och att samtliga utsläppsrätter auktioneras ut. Att Sverige är drivande för att länka samman utsläppshandelssystem till en global koldioxidmarknad. Vara pådrivande i EU för ett direktiv som innebär att EU:s alla medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt. SID 11 (50)

12 Att EU inför ett moratorium på nya kolkraftverk som inte är förberedda för CCS-tekniken. Verka för att en av de planerade EU-finansierade pilotanläggningarna för CCS kopplas till svensk basindustri. DET BEHÖVS ETT GLOBALT KLIMATAVTAL Breda och internationella överenskommelser om radikalt minskade utsläpp av växthusgaser är helt avgörande för framgång i globala klimatarbetet. Det krävs ett globalt avtal som efterföljare till Kyoto-avtalet där alla länder medverkar till tillräckliga utsläppsminskningar. Klimathotet kräver en rättvis lösning. Den industrialiserade delen av världen har historiskt stått för den största delen av utsläppen och måste nu gå före med att göra de största utsläppsminskningarna och även stå för stöd till klimatanpassning för de allra fattigaste länderna. Men inte heller utsläppsminskningar bland utvecklade länder räcker för att möta klimathotet. Snabbt växande ekonomier bland utvecklingsländer behöver också stå för betydande bidrag till utsläppsminskningar. Mekanismer och resursöverföringar för gröna investeringar bör utformas för effektiva utsläppsminskningar och att utvecklingsländer får möjlighet till tillväxt med låga utsläpp. Tillväxt och klimatansvar står inte emot varandra. Förhandlingarna på partsmötet i Köpenhamn misslyckades med att nå fram till det avtal som världen behöver för att möta klimathotet. De utfästelser som gjorts inom ramen för Köpenhamnsackordet (Copenhagen Accords) är långt ifrån tillräckliga. Samtidigt innebär Köpenhamnsmötet för första gången internationella utfästelser om utsläppsreduktioner och begränsningar från världens största ekonomier, inklusive bland annat USA, Kina, Indien och Brasilien. Köpenhamnsackordet ska användas. Ackordet innehåller de byggstenar som behövs i en överenskommelse, om än inte i den omfattning eller med den ambitionsnivå som krävs. Även om Sveriges och EU:s ambitionsnivå inte återfinns i ackordet så har vi nu en bättre utgångspunkt för fortsatta diskussioner än vi någonsin haft tidigare. EU har, bl.a. genom Sveriges ordförandeskap, drivit viktiga frågor framåt. EU har varit framgångsrikt i att tvågradersmålet fick stöd av världens största ekonomier, åtaganden från stora utsläppsländer och finansieringen av insatser de närmaste åren (fast start). SID 12 (50)

13 En global överenskommelse är viktig för att binda upp alla stora utsläppsländers åtaganden och åtgärder. Det är också viktigt för att få långsiktigt hållbara och förutsägbara spelregler för stater, marknaden och andra aktörer. Förhandlingarna inom FN bör vara huvudspåret i den internationella processen. Det är dock viktigt att effektivisera förhandlingsprocessen inom FN och komplettera den med samverkan även i andra konstellationer och sammanhang. Sverige har en stark tradition och hög ambition och därmed ansvar i den internationella processen mot en överenskommelse. Sverige kan och bör spela en viktig roll i förhandlingarna genom att främja relationerna och samarbetet med utvecklingsländerna. Arbetsgruppen föreslår: Få till stånd en global klimatöverenskommelse som: - är tillräckligt ambitiös för att klara att hålla temperaturökningen under två grader - kräver åtaganden från alla stora utsläppsländer - innebär att alla i-länders åtagande är bindande reduktionsmål och u- ländernas nationella åtgärder återspeglas i global överenskommelse - kan skruvas upp om vetenskapen kräver det - lever upp till kraven om en rättvis och hållbar global utveckling. Att förhandlingarna inom FN ska vara huvudspåret i den internationella processen. FN-processen bör dock effektiviseras och alternativa vägar för samverkan bör också prövas. Stärka Sveriges roll i de internationella klimatförhandlingarna genom att inom ramen för EU-arbetet främja relationer och stärka samarbetet med nyckelländer, framförallt utvecklingsländer. MED ANSVAR FÖR GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING Klimathotet aktualiserar vårt ansvar för kommande generationer och att bevara den biologiska mångfalden och naturmiljöerna. Klimatförändringar har också omfördelande effekter. De fattiga i utvecklingsländer är de som drabbas mest av torka och översvämningar. Världens länder har mycket olika förutsättningar att hantera klimatförändringarna. Den grundläggande principen i FN:s klimatkonvention om ett gemensamt men differentierat ansvar måste även i fortsättningen vara en utgångspunkt i det SID 13 (50)

14 internationella klimatarbetet. Sverige och andra industrialiserade länder har ett ansvar för att bidra till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Det är även avgörande för att få till stånd en internationell klimatöverenskommelse. UTVECKLA KLIMATBISTÅNDET Klimatförändringen har en direkt koppling till utvecklingen i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och för de mest sårbara befolkningsgrupperna. Miljö- och klimatrelaterade problem kan leda till migrationsströmmar, konflikter och svåra hälsoproblem. Klimatförändringarna visar redan på ett stort behov av anpassning. Miljö och klimat spelar därför fortsatt en viktig roll i utvecklingssamarbetet. Sveriges klimatbistånd ska utvecklas och allt bistånd ska klimatsäkras. Klimatperspektivet ska integreras i mottagarländernas egna utvecklingsstrategier och de insatser som görs inom miljö-, vatten-, och energiområdena ska ha en tydlig klimatprofil. De rika länderna har ett särskilt ansvar för att finansiera anpassningsåtgärder. Regeringen har tagit initiativ till en kommission för klimatförändring och utveckling som samlar kunskap och erfarenhet från världen och dess slutsatser bidrar till att utveckla anpassningsarbetet. Under satsar regeringen drygt fyra miljarder kronor på klimat och utveckling i biståndet. Insatser för att stödja anpassning till klimatförändringarna kan innebära åtgärder som syftar till att minska människors sårbarhet, exempelvis investeringar i hälsa, sanitet, mark och jordbruk och tillgång till vatten, liksom projekt som är direkt relaterade till klimat, däribland väderprognoser och byggande av vallar. Sverige ska ta en aktiv roll i det internationella klimatarbetet, bland annat genom satsningar inom biståndet. Insatser för anpassningsåtgärder krävs innan en ny överenskommelse finns på plats. Det är viktigt att förverkliga de pengar till tidiga insatser (fast-start) till utvecklingsländer som utlovades i Köpenhamn, efter svenskt arbete inom EU. Eftersom kvinnor står för majoriteten av hushålls- och jordbruksarbetet i de flesta utvecklingsländer har de en ovärderlig kunskap om användandet av naturresurser på lokal nivå. De värdefulla erfarenheter som kvinnor har måste beaktas när strategier för klimatanpassning och utsläppsminskning tas fram och genomförs. Kvinnor står för den största delen av livsmedelsproduktionen i världens fattiga länder och klimatförändringarnas effekter kommer därför främst att påverka kvinnor. Kvinnor och flickor tvingas arbeta mer när vattentillgången tynar. Vi vet också att bristande tillgång till vatten, toaletter och adekvat sanitet är en bidragande orsak till att flickor tvingas sluta skolan. SID 14 (50)

15 Med 60 procent av världens samlade bistånd är EU och dess medlemsstater viktiga, även när det gäller klimatbistånd. Det är viktigt att EU och dess medlemsstater avsätter medel för klimatanpassningsåtgärder till de allra fattigaste och mest utsatta länderna. Sverige bör också verka för att det inom befintliga ramar i EU-budgeten skapas en ny budgetpost kallad klimatsäkerhet för insatser i utvecklingsländer. FORTSATTA INVESTERINGAR I ANDRA LÄNDER Ett effektivt sätt att bidra till utsläppsminskningar utanför Sverige är att öka tillgängligheten till klimatsmart teknik i utvecklingsländerna. Det bidrar inte enbart till utsläppsminskningar utan också till ett ökat förtroende mellan industri- och utvecklingsländer i det internationella klimatarbetet. Genom internationellt samarbete kan de globala insatserna mot klimatförändringar omfatta mer långtgående åtaganden och genomföras i enlighet med klimatkonventionens princip om kostnadseffektivitet. Genom de marknader som byggs upp mobiliseras också medel för de gröna investeringar som kommer att krävas för att möta klimatutmaningen. Den huvudsakliga finansieringen av anpassning och utsläppsminskningar i fattiga länder anges kring 100 miljarder Euro Mekanismen för ren utveckling, CDM, är en av de viktigaste källorna för att stimulera privata investeringar i utvecklingsländer. CDM är en förutsättning för att även utvecklingsländerna ska ha möjlighet att länkas till en framtida global koldioxidmarknad. FN-kontrollen av insatserna ska säkerställa att de går till åtgärder som annars inte skulle ha blivit av. CDM och andra liknande instrument är viktiga för investeringar i grön teknologi i växande ekonomier och utvecklingsländer. Det möjliggör för snabbt växande länder att inte behöva gå en koldioxidintensiv väg när ekonomin växer, utan att göra ett tekniksprång och undvika att investera sig fast i ett fossilberoende. Investeringarna bidrar även till att skapa en global utsläppsmarknad där det sätts ett pris på utsläppen även i länder som ännu saknar bindande åtaganden om utsläppsminskningar. CDM kommer att ha svårt att ge den stora volym av utsläppsminskningar som krävs för att tillräckligt bidra till lägre utsläpp i utvecklingsländer. Som ett komplement till fungerande CDM bör därför ett nytt internationellt klimatavtal också innehålla andra instrument, som exempelvis så kallade sektors-cdm. En sådan mekanism innebär att ett tak sätts för utsläppen i en viss sektor och land. Blir utsläppen lägre än taket kan mellanskillnaden säljas och ge en intäkt för landet där utsläppsminskningen har skett. Intäkter från sektors-cdm kan fungera som en viktig morot för landets regering att föra en politik som minskar utsläppen. En sådan mekanism har därför större möjligheter att ge storskaliga utsläppsminskningar än vad dagens CDM-projekt kan åstadkomma. SID 15 (50)

16 HANDEL OCH KLIMATET Sverige ska i EU verka för att handelspolitiken används för att motverka klimatförändringar. Europa och USA saknar tillräcklig tillgång till de alternativa bränslen som krävs för att ställa om t.ex biltrafiken. Dagens situation då import av biobränslen som etanol tullbeläggs skadar omställningen. Vi ska välkomna fler producentländer, inte minst bland utvecklingsländerna, och avskaffa EU:s tullar på etanol samt det särskilda svenska tullvillkoret. Alliansen anser även att det behövs internationella standards för hållbarhetskriterier för biobränslen. Arbetet för att ta bort tullar och handelshinder för klimat- och miljövänliga varor, tjänster och teknologier ska fortsätta under kommande mandatperiod. Vi vill att Sverige ska driva att EU förhandlar fram ett grönt frihandelsavtal som innebär att alla handelshinder för klimat- och miljövänliga varor, tjänster och teknologier slopas. Dessa strävanden ersätter inte Alliansens fokus på global frihandel generellt eller vår betoning på vikten av ett globalt klimatavtal. Det växande klimatengagemanget får inte användas som en ursäkt för att bibehålla eller införa nya handelshinder, i form av exempelvis klimattullar. Arbetsgruppen föreslår: Att klimatbiståndet utvecklas och att allt bistånd klimatsäkras. Att kvinnors kunskap i mottagarländerna tas tillvara i klimatbiståndet. Att EU och medlemsländerna avsätter medel för klimatanpassningsåtgärder i de allra fattigaste länderna och att skapandet av en ny budgetpost, klimatsäkerhet för insatser i utvecklingsländer övervägs. Fortsätta verka för gröna investeringar, genom bland annat CDM, i utvecklingsländerna som minskar utsläppen av växthusgaser. Reformera CDM, för att säkerställa kontrollen att projekten leder till utsläppsminskningar som annars inte skulle blivit av och att fler länder blir aktuella för projekt. Avskaffa EU:s tullar på etanol och det särskilda svenska tullvillkoret. Det växande klimatengagemanget får inte användas som en ursäkt för att bibehålla eller införa nya handelshinder, i form av exempelvis klimattullar. SID 16 (50)

17 SKYLTFÖNSTER FÖR HÅLLBARA STÄDER OCH STIMULANS AV MILJÖTEKNIKEXPORT Fler människor än tidigare, över hälften av jordens befolkning, bor i städer. Det innebär en stor belastning på vår jord och klimat, men samtidigt finns en stor potential att minska utsläppen av växthusgaser och städernas miljöpåverkan genom att utveckla hur vi bygger och planerar. Genom att sluta kretsloppen vad gäller vatten, avlopp, avfall och uppvärmning kan resursförbrukningen minskas. Organiskt avfall kan i ökad utsträckning bli resurs för biogasproduktion. Byggmaterial kan väljas utifrån hållbarhetskriterier. Miljöklassningen av byggnader som tagits i samverkan med byggbranschens aktörer är ett viktigt verktyg för hållbart byggande. Stadsplanering kan underlätta de mest miljövänliga transportalternativen, såsom cykel och kollektivtrafik. Ny miljöteknik uppmuntrar medborgarna till miljöeffektiva val. Nya stadsdelar planeras så att kan erbjuda hållbara transportlösningar baserade på modern kollektivtrafik. I den nya plan- och bygglagen tydliggörs kravet på tillgång till grönytor nära nya bostäder. Det finns en väldig hållbarhetspotential i den täta och mångfunktionella staden med levande och trygga stadsmiljöer, gott underlag för klimatvänlig kollektivtrafik, möjligheter till effektiv uppvärmning och låga utsläpp av växthusgaser per capita. Svensk miljöteknik kan bli en tillväxtmotor för Sverige. Det går att skapa nya affärsmöjligheter, innovativa tjänster och produkter samt klimatsmarta, energieffektiva och förnyelsebara lösningar som ger hög tillväxt och är bra för miljö och klimat. Ny, grön teknik kommer att vara viktig och kommer att efterfrågas i än högre grad när energi- och transportsystemen ska ställas om för att möta miljö- och klimatutmaningarna. Sverige har hög kompetens inom områden som hållbara energi-, miljö- och transportlösningar. Vi har också god tillgång till förnybara resurser, väl fungerande styrmedel och marknader och goda industriella förutsättningar inom transport- och energiområdet. Men våra kunskaper inom ny miljövänlig teknik behöver i större utsträckning tas tillvara och kommersialiseras. Vi bedömer att de statliga insatserna för miljödriven näringsutveckling behöver vidareutvecklas under kommande mandatperiod. Det är vår bedömning att miljö- och klimatutmaningarna kan användas som en ekonomisk hävstång för grön tillväxt. Alliansens initiativ till Delegationen för hållbara städer har varit ett sätt att i partnerskap med näringen, kommuner och myndigheter stödja och uppmärksamma miljörelaterade investeringar på hemmaplan, kommersialisera nya produkter på marknaden och visa upp svensk miljöteknik. Runt om i Sverige finns anläggningar av olika slag som fungerar som demonstrationsanläggningar. SID 17 (50)

18 Det rör sig om fastigheter, vattenreningsverk, biogasproduktion, förbränningsanläggningar eller liknande. Intresset för de medel som finns inom Hållbara städer har varit stort och ansökningarna har varit av hög kvalitet. Arbetsgruppen föreslår: Genom samverkan med aktörerna inom byggbranschen främja byggandet av nya hållbara stadsdelar med den främsta miljötekniken som skyltfönster för svensk miljöteknik och vidareutveckla marknadsföringskonceptet SymbioCity. De statliga insatserna för miljödriven näringsutveckling behöver vidareutvecklas under kommande mandatperiod. Att en förlängning av den tidsbegränsade särskilda satsningen på hållbara städer övervägs. KOLLEKTIVTRAFIKEN Kollektivtrafiken spelar en viktig roll främst i städer men även på landsbygden. Att kunna ta bussen, tåget, spårvagnen eller tunnelbanan till jobbet är viktigt för många människor. Den framtida utvecklingen av kollektivtrafiken bör därför främja valfrihet i boende, arbete och studier. Genom att skapa goda möjligheter till pendling växer arbetsmarknadsregioner och människors chanser att gå från bidrag till jobb ökar. Särskilt i större städer är det angeläget att stora satsningar görs på spårbunden kollektivtrafik. Järnväg är ett energieffektivt och koldioxidsnålt transportmedel. Investeringar i tågtrafik som är samhällsekonomiskt lönsamma och leder till betydande utsläppsminskningar bör göras för både person- och godstrafik. Under mandatperioden har en omfattande satsning gjorts på spårtrafik. Alliansregeringen har beslutat om en historiskt stor infrastruktursatsning på 417 miljarder under åren Närtidssatsning på nya infrastrukturprojekt med 11 miljarder år 2009 och Att stimulera cykling är både bra för miljön och minskar trängseln i trafiken. Samplanering av cykelstråk inom regioner bör förbättras och kommunala satsningar på cykelvägar är viktiga. Arbetsgruppen föreslår: Fortsätta den satsning som har inletts med att rusta upp järnvägen i hela landet och bygga ut spårbunden kollektivtrafik SID 18 (50)

19 TÄTORTSNÄRA NATUR Den tätortsnära naturen har stor betydelse, inte bara för den biologiska mångfaldens skull utan också för att främja friluftsliv, värna en god livsmiljö och säkra tillgången till rekreationsmarker. Inte minst är det viktigt att lyfta vikten av vandringsleder. Satsningen på lokala naturvårdsinsatser ska fortsätta, där resurser satsas på att öka tillgänglighet för att använda den skyddade skogen. Områden och ytor av naturmark där många människor möter naturen kan bättre utnyttjas för aktiva åtgärder för biologisk mångfald. Exempelvis kan dammar i parker och på golfbanor planeras och anläggas för att vara attraktiva för olika arter, och strategier för trädplantering i den byggda miljön ha mer fokus på biologisk mångfald. Arbetsgruppen föreslår: Värna tillgången på tätortsnära natur för aktivt friluftsliv, motion och rörelse. Utnyttja parker och grönområden för aktiva åtgärder för biologisk mångfald. EN MODERN INTERNATIONELL ENERGIPOLITIK EXPORTERA LÖSNINGARNA ISTÄLLET FÖR ATT IMPORTERA PROBLEMEN Sveriges elproduktion är redan idag i det närmaste koldioxidfri. På marginalen importerar vi el från framför allt kolkondenskraftverk med mycket höga utsläpp av växthusgaser. Att fortsätta gå över från energislag som orsakar växthusgasutsläpp till el som produceras utan koldioxidutsläpp är en nyckelstrategi för att minska växthuseffekten. Det kräver fortsatt satsning på forskning på området. Även arbetet med energieffektivisering behöver utvecklas. ARBETET UNDER MANDATPERIODEN I februari 2009 slöt Alliansens företrädare en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik. Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Överenskommelsen innebär en snabb väg ut ur fossilsamhället och kraftfulla minskningar av växthusgaser. SID 19 (50)

20 För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion vidareutvecklas genom att ett nytt mål på 25 TWh sätts för år Den långsiktiga inriktningen är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen. En planeringsram på 30 TWh vindkraft till 2020 läggs fast. Kärnkraftsparentesen förlängs. Ett kontrollerat generationsskifte i den svenska kärnkraften möjliggörs genom att avvecklingslagen avskaffas och förbudet mot nybyggnad i kärntekniklagen tas bort samtidigt som säkerhetskraven och ansvaret för olyckor skärps. Att kunna ersätta gamla kärnkraftsreaktorer med nya kan också vara gynnsamt för försörjningstryggheten. Regeringen bedömer att ett generationsskifte inom kärnkraften inte står i strid med ambitionen att minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Till år 2020 ska Sverige ha 50 procent förnybar energi. I transportsektorn ska vi nå 10 procent förnybar energi. Vi ska även nå 20 procent effektivare energianvändning och 40 procents minskning av utsläppen av växthusgaser. Programmet för energieffektivisering (PFE) i den energiintensiva industrin som genomförts de senaste åren omfattade drygt 90 företag och har lett till betydande energieffektivisering. Företagen har bland annat infört energiledningssystem och gjort energianalyser; identifierat och genomfört el-effektiviserande åtgärder. Elanvändningen i företagen har effektiviserats med 1,4 TWh. Dessutom har företagen kunnat öka sin interna elproduktion genom olika åtgärder. Det är viktigt att vidare analysera dessa åtgärder och vilka resultat de har lett fram till. HUS-avdraget ger upp till kronor i skatteavdrag för flera energismarta åtgärder vid om och tillbyggnad av hus eller bostadsrätt. Avdrag ges för halva arbetskostnaderna i samband med reparationer och underhåll av småhus och bostadsrätter. Flera energibesparande åtgärder räknas, t.ex. borrning för bergvärme, grävning för jordvärme, byte av fönster, panna, ventilation samt installation av värmepump. ALLIANSENS POLITIK MÖJLIGGÖR ÖVERSKOTT AV KLIMATSMART EL Alliansen har genom energiuppgörelsen 2009 och klimat- och energipropositionerna med efterföljande lagar och förordningar lagt grunden för en ökad klimatsmart elproduktion i Sverige. Genom ny förnybar elproduktion inom ramen för elcertifikatsystemet, uppgraderingar av befintliga vattenkraftverk med hänsyn till naturen och effekthöjningar i kärnkraftverken bedömer vi att Sverige kommer få ett överskott av klimatsmart el. Enligt energimyndigheten SID 20 (50)

21 bedöms Sverige ha ett överskott på el med över 20 TWh I den mån uttjänta kärnkraftsreaktorer ersätts med nya med större effekt tillförs systemet ytterligare kvantiteter klimatsmart el från 2020-talet och framåt. På en alltmer integrerad och gemensam elmarknad kommer mer produktion av klimatsmart el att på marginalen ersätta fossilbaserad elproduktion i Europa som huvudsakligen kommer från kol men även fossilgas. En ökad export av klimatsmart el till övriga EU ökar möjligheterna att nå unionens klimatmål till 2020 och 2050 samt skapa arbetstillfällen i en växande svensk energisektor. Förutsatt att tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s handelssystem blir alltmer restriktiv kommer en successivt allt starkare styrning mot fossilfri el att ske. Genom en ökad andel klimatsmart el bör på samma sätt utsläppsbubblan kunna minska och därmed bidra till en större del av EU:s klimatåtaganden. En inte helt oviktig aspekt i sammanhanget är frågan om europeisk försörjningstrygghet. En ökad mängd inhemskt producerad klimatsmart el i det europeiska systemet minskar det idag stora beroendet av import av fossil energi från tredje land. Elcertifikatsystemet bör utvidgas till den nordiska marknaden, i första hand till Norge. STÄRK ÖVERFÖRINGSKAPACITETEN Högspänningsnätets överföringsförmåga inom Sverige liksom gentemot grannländerna utgör grunden för en väl fungerande svensk och nordisk elmarknad med hög försörjningstrygghet. Det nordiska stamnätets överföringsförmåga till grannländerna är också av stor betydelse för en väl fungerande nordisk elmarknad eftersom möjlighet till utbyte av kraft då ges i såväl normaldriftsituationer som i ansträngda situationer. Förutom att tillväxten av vindkraften kommer att kräva mer kapacitet och flexibilitet i elnäten, ställer en ökad integrering med omvärlden och ett framtida överskott på el nya krav på överföringsnätet. Arbetsgruppen bedömer att elnäten bör utvecklas för att möta ökad efterfrågan på överföring till kontinenten och för att möjliggöra samhällsekonomiskt effektiva investeringar i ny elproduktion. Den svenska exporten av el är för närvarande begränsad av överföringskapaciteten mellan Sverige och kontinenten. Ett ökat el-överskott är sammankopplat med att överföringskapaciteten österut och söderut behöver stärkas. Det möjliggör export av svensk klimateffektiv el. SID 21 (50)

22 FORTSATT SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING AV FÖRNYBAR ENERGI Arbetsgruppen anser att det är viktigt att fortsätta satsa på forskning kring nya förnybara energikällor och stimulera teknikutveckling och marknadsintroduktion av ny förnybar energiteknik inom bland annat sol- och vågkraft. Utvecklingen av såväl solceller som vågkraft i elproduktionen står för en framtida marknadstillväxt. Sverige har här främst en fördel vad gäller forskning där vi är med i forskningsfronten. Möjlighet att stödja denna utveckling, samt teknikutvecklingen kring Smartgrids, bör utredas. Installation av förnybar energi bör uppmuntras vid alla ny- och ombyggnationer av fastigheter, med hänsyn till kulturhistoriska värden, tidstypiska drag i bebyggelsen och stadsbild i övrigt. Det behövs ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov. Tillträdet till elnätet, tillståndsprocessen och villkoren för nätanslutningar är viktiga faktorer för att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion. Åtgärder som syftar till förenklade regler för nätanslutning av anläggningar för förnybar elproduktion är därför prioriterade. Vi har därför redan underlättat för småskaliga elproducenters inmatning i elnätet. Små elproducenter ska inte behöva betala nätavgift om han eller hon under ett kalenderår tar ut mer el från elsystemet än han eller hon matar in på elsystemet. STÄRK DEN KÄRNTEKNISKA FORSKNINGEN Förstärkningar behöver göras både i svensk kärnteknisk grundutbildning och forskning för att öka kunskapen och för att möjliggöra att ett kontrollerat generationsskifte i den svenska kärnkraften sker genom utnyttjande och kontroll av bästa och säkraste möjliga teknik. SE ÖVER VATTENKRAFTENS POTENTIAL OCH MILJÖKONSEKVENSER Vattenkraft är en viktig förnybar energikälla som står för nära 50 procent av Sveriges elproduktion. Samtidigt innebär all vattenkraftutbyggnad påverkan på miljön. Vattenmiljöerna både upp- och nedströms vattenkraftverk förändras och kraftverket i sig påverkar vattenmiljöer, livsbetingelser för djur- och växtlivet men också angränsande marker. Många av Sveriges vattenkraftverk är relativt gamla, och det finns således en viss potential att med hänsyn till naturvärden uppgradera och effektivisera verken och därigenom höja den uttagna effekten. En översyn behöver göras för att se SID 22 (50)

23 hur denna potential kan utnyttjas och bidra med klimatsmart el med hänsyn till naturvärden. Nationalälvarna och övriga i lagen skyddade älvsträckor ska fortsatt skyddas från utbyggnad. NYA GREPP FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Programmet för Energieffektivisering Arbetsgruppen menar att Programmet för energieffektivisering, PFE, varit en framgång men ytterligare analyser krävs för att bedöma hur programmet ska kunna fortsätta utvecklas. Handlingsplan för energieffektivisering Vi vill främja en effektivare energianvändning i industrin, jord- och skogsbruk, byggsektorn, hushållen och offentliga sektorn. Information till olika aktörer om energianvändning och möjliga åtgärder för att minska energiförbrukning är centrala delar. Stöd för att främja användning och spridning av energieffektiv teknik till bostäder, lokaler och dagligvaruhandel bör ges och insatser för att stärka energirådgivning till små och medelstora företag behöver förstärkas. Stor potential till ökad energieffektivisering finns inom många branscher, inte minst jordbruket. Utvecklade krav på energieffektivisering i statliga myndigheter Det finns skäl att se över kraven på miljö- och energihushållningshänsyn i myndigheternas verksamhet. Förutom bättre samordning av ledningsrutiner och rapportering kring miljö och energi bör man överväga utvecklade och mer preciserade krav på miljö/energihänsyn vid offentlig upphandling av olika slag, t.ex. tjänster och lokaler. Timmätning och slopande av nätavgiften Det finns skäl att på olika sätt stärka prisincitamentet för energieffektivisering. Ett förslag som arbetsgruppen anser bör utvecklas är att öka förbrukningsflexibiliteten genom timmätning även för hushållskunder. Det centrala är att skapa incitament för elkunderna att reagera på prisförändringar gällande det timvisa elpriset. En utredning bör även tillsättas för att ytterligare se över behovet av andra förändringar, ett exempel kan vara samfakturering. Arbetsgruppen föreslår: Bygga vidare på energiöverenskommelsen för en modern internationell energipolitik. SID 23 (50)

24 Öka exporten av klimatsmart el. Stärka överföringskapaciteten i Sverige och till Europa. Utvidga elcertifikatsystemet till den nordiska marknaden, i första hand till Norge. Utred teknikutvecklingen kring Smart-grids. Fortsatt satsning på forskning och utveckling av förnybar energi. Uppmuntra installation av solpaneler vid ny- och ombyggnationer av fastigheter. Fortsätta arbetet med att förenkla regler och tillträdet till elnätet för småskaliga elproducenter. Stärka den kärntekniska forskningen. Många av Sveriges vattenkraftverk är relativt gamla, och det finns således en viss potential att med hänsyn till naturvärden uppgradera och effektivisera verken och därigenom höja den uttagna effekten. En översyn behöver göras för att se hur denna potential kan utnyttjas och bidra med klimatsmart el med hänsyn till naturvärden. Nationalälvarna och övriga i lagen skyddade älvsträckor ska fortsatt skyddas från utbyggnad. Öka förbrukningsflexibiliteten genom timmätning även för hushållskunder. En utredning bör även tillsättas för att ytterligare se över behovet av andra förändringar, ett exempel kan vara samfakturering. SID 24 (50)

25 En politik för levande hav Våra hav, sjöar och vattendrag är fantastiska tillgångar. De utgör stora värden för oss människor i form av bland annat fiske, rekreation och turism. Våra hav svarar för 95 procent av jordens ekosystem och har stor betydelse för klimatet, inte minst som koldioxidsänka och därmed buffert för förändringar i ekosystemen. Haven rymmer även möjligheter att generera energi. Årtionden av överutnyttjande har dock inneburit att våra vatten är hårt pressade. En framgångsrik miljö- och klimatpolitik måste därför syfta till att skydda och bevara de livsviktiga ekosystem som finns i hav, sjöar och vattendrag. Ett sådant förvaltarskap är grunden för Alliansens politik. Att förvalta handlar inte om att göra naturen till ett museum tvärtom handlar förvaltarskap om att bruka naturens resurser på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt. Utgångspunkten för ett förvaltarskap för värdefulla havsmiljöer är vetenskapliga råd och där olika intressenters erfarenheter tas tillvara i arbetet. Miljösituationen är idag ytterst kritisk. Det krävs långtgående insatser och stort engagemang för att minska utsläpp och miljöpåverkan. Långsiktighet i planering och insatser är nödvändig, men också tålamod eftersom resultaten av det arbete som vi bedriver idag märks först efter flera decennier. Eftersom havens tillstånd i allra högsta grad är gränsöverskridande är det internationella perspektivet avgörande. Sverige ska fortsatt högt prioritera och vara drivande i arbetet med Helcoms Aktionsplan för Östersjön (BSAP) samt EU:s Östersjöstrategi. ARBETET UNDER MANDATPERIODEN Regeringen har gjort en rivstart för havs- och vattenmiljön, med särskilt fokus på Östersjön och Västerhavet. Från att pengarna i budgeten under förra regeringen knappt var spårbara har vi satsat över en miljard under mandatperioden. Vi har initierat projekt för snabba resultat, t.ex. när det gäller syresättning av havsbottnar. Vi har gjort satsningar mot övergödning, t.ex. etablerat fler våtmarker. Alliansregeringen har presenterat en samlad politik för haven och havens miljö. Haven har drabbats av politiskt systemfel, där helt olika politikspår lagts upp för sjöfart, fiske, turism, jordbruk, havsmiljö och havsforskning. Det var som om de olika sektorerna inte hade med varandra att göra. Nu ändrar alliansregeringen det. Den nya havs- och vattenmiljömyndigheten med placering i Göteborg kommer vara avgörande för att integrera de verksamheter som är viktiga för SID 25 (50)