Fortum. Spara KRONOR MED ENKLA ÅTGÄRDER 16. IDROTTEN är TILL FÖR ALLA 26. Soheil Pakandam trivs med att bo i en ekostad. 8. Hållbara.

Transkript

1 Fortum Spara KRONOR MED ENKLA ÅTGÄRDER 16 Solrevolutionen närmar sig 20 IDROTTEN är TILL FÖR ALLA 26 Soheil Pakandam trivs med att bo i en ekostad. 8 Hållbara Städer

2 LEDARE ANNE BRUNILA direktör, koncernens samhällsrelationer och hållbar utveckling Framtidens städer Elnätet är en grundförutsättning i varje stads infrastruktur som gör det möjligt att utveckla städerna i en mer hållbar riktning. Vår stadsmiljö slukar en enorm mängd energi mer än trafiken eller industrin. En förutsättning för att vi ska kunna bekämpa klimatförändringen är därför att vi utvecklar hållbara städer och bostadsområden. Det finns redan flera bra ekostadsdelar. Hammarby Sjöstad är ett projekt som vi aktivt medverkat till, och det är ett exempel på en effektiv och hållbart byggd stadsdel. Det underlättar om en ny stadsdel planeras med målet att minimera dess miljökonsekvenser redan från början. Men hur gör man med en hel stad som redan finns? Alla städer har en gemensam grundläggande lösning som gör det möjligt att utveckla dem i en mer hållbar riktning, nämligen elnätet. Vi är över tygade om att intelligentare elnät kommer att bli ett grundelement för hållbara städer och representera ryggraden för framtidens utsläppsfria energisystem. Intelligenta elnät gör det möjligt att utöka mängden lokal, småskalig elproduktion med förnybara energikällor i städerna. I framtidens intelligenta nät transporteras elen i två riktningar, vilket innebär att hemmen kan vara både elkonsumenter och elproducenter. Intelligenta elmätare kommer också att göra det möjligt för hushållen att följa och effektivisera sin egen elförbrukning. Andra väsentliga element i ekostäderna kommer att vara utsläppsfri trafik med eldrivna fordon samt hållbara uppvärmningslösningar, såsom fjärrvärme. Städernas energieffektivitet kommer att kunna förbättras avsevärt i och med att el och värme produceras samtidigt. Den här gången ger vi våra läsare lite försmak på framtida hållbara lösningar för städer, bland annat i en artikel om stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som är under uppförande. Trevlig läsning! kuva: TOMI PARKKONEN Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling nu och i framtiden. Under 2009 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,4 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder euro. Koncernen har cirka anställda. Fortum Abp:s aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsinki. Ytterligare information: Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Pauliina Vuosio Redaktionschef: Anne Muhonen Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Översättning: Wesa Lehto Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Eva H Smith Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: forte.cc@fortum.com ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på forte.cc@fortum.com PRIVATKUNDER El, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: Telefontid el och elnät: vardagar 8 18 Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån tor 8 16, fre 8 15 FORTUMS KUNDSERVICE I SVERIGE FÖRETAGSKUNDER El och elnät Telefon: , telefontid: vardagar 8 18 Fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån tor 8 16, fre 8 15 FELANMÄLAN PRIVAT OCH FÖRETAG Felanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon:

3 I DETTA NUMMER 2/ AKTUELLT 8 TEMA: HÅLLBARA STÄDER 14 GALLUP Hur ska en hållbar stad se ut? 15 VÄGEN TILL EN EKOSTAD Smarta nät underlättar livet för stadsbor och gör det möjligt att skapa nya energilösningar. 16 LÄTTFÖRTJÄNTA PENGAR Bättre styrinstrument och justeringar i ventilationssystem kan göra underverk! 19 EKOLOGISK LAMMUPPFÖDARE LEVER FÖR SINA BARN OCH DJUR Michael Hornborg slutade sin tjänst som vd och satsade istället på lammuppfödning hemma på gården. 20 LJUS BLIR EL Solelsystemen är nära ett genombrott, säger professor Peter Lund. 22 FÖR MILJÖNS SKULL Eva-Katrin Lindman arbetar varje dag för en bättre miljö. 24 BÄTTRE SÄKERHET PÅ MARKNADEN Med hjälp av systematisk riskhantering går det att öka beredskapen. 26 IDEELT ARBETANDE LEDARE ÄR IDROTTENS HJÄLTAR Bra tränare är hemligheten bakom IF Götas framgångar. 27 KOLUMN Jag ser mig inte som en idrottstränare, utan som en människotränare, skriver Yannick Tregaro forte 2/2010 3

4 AKTUELLT REDAKTÖR: ARJA KORHONEN Starkt första kvartal för Fortum. Fortums jämförbara rörelseresultat och resultat per aktie ökade avsevärt under januari-mars, jämfört med samma period Som en följd av ökad industriproduktion ökade elanvändningen både i Norden och i Ryssland. Kraftvärmeproduktion i militärtält Studerande vid Aalto Universitet har kommit på, hur det utöver värme, går att producera el i ett militärtält. Lösningen är en termoelektrisk generator. I slutet av april hölls en avslutningsfest för de studerande på PDP-kursen (Product Development Process) vid Aalto Universitet. I samband med denna presenterade de studerande en uppgift som de har arbetat med inom kursen. Lösningen var en generator som placeras i tältkaminens skorsten. Generatorn producerar tillräckligt mycket GENERATORN PRODUCERAR EL AV VÄRMESKILLNADEN MELLAN KAMINENS LUFT OCH LUFTEN UTE. el för att lysa upp en liten LED-lampa eller för att ladda en mobiltelefon. Elen som generatorn producerar kommer från värmeskillnaden mellan kaminens luft och luften ute. Syftet med uppgiften var att skapa en marknadsmässig produkt och det sporrade oss till att arbeta långa dagar. Det var mycket givande att arbeta tvärvetenskapligt med olika organisationer och skapa en produkt som även fungerar i praktiken, säger Severi Niskanen som ledde projektet som kallas för Kipinä (gnistan). De praktiska proven började i oktober då de började med att bränna ved i kaminen och därefter mäta värmeproduktionen. Skorstenen lägg till inne i militärt- ältet visade sig vara den bästa platsen för generatorn och steg för steg skapades en prototyp med stålhölje. Kaminens värme leds genom de värmeproducerande TEG (thermoelectic generator) elementen till avskylningstornet där den leds vidare som I värmeenergi till tältet. Vildmarkens ekoprodukt Beställare för produkten Kipinä (gnistan) var företaget Jalasvirta Oy som är leveranspartner för person- och lagerskydd till den finska försvarsmakten. Vd Pertti Jalasvirta säger att den nya produkten ska användas i vildmarksområdena. Det var roligt att samarbeta med de idérika ungdomarna. Vi hade inte själva haft resurser att driva ett lika omfattande forskningsarbete, men vi kommer själva att kunna ta fram en försäljningsklar produkt av prototypen, säger Pertti Jalasvirta. Designföretaget SEOS i Otnäs, i Finland, ledde produktutvecklingsarbetet. Detta garanterade att kraven för produkten var rätt redan när utvecklingsarbetet började och alla kunde koncentrera sig på att genomföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Generatorn som fästs på tältkaminens skorsten producerar el för en lampa eller för laddning av en mobiltelefon. Mer vindkraft Fortum planerar att bygga en ny vindkraftpark till kommunen Ii som ligger i norra Österbotten i Finland. Enligt planen ska man bygga åtta, cirka tre megawatts vindkraftverk i byn Olhava. Vindkraftparken skulle kunna producera över 70 procent av kommunens årliga elbehov. Som första steg i projektet förbereds byggandet av en vindmätningsmast för att undersöka vindförhållanden i området. Om de fortsatta undersökningarna visar att området är lämpligt för vindkraftverken och om alla tillstånd beviljas kan vindkraftparken börja sin produktion år Enligt den europeiska vindenergiorganisationen EWEA har vindkraften varit den snabbast växande elproduktionsformen sedan 1990-talet. År 2009 byggdes betydligt fler nya vindkraftverk än någon annan typ av energiproduktionsanläggningar. Mer ljus, mindre watt De som promenerar i parken Ahdinpuisto i Joensuu, Finland, kan nu njuta av en välbelyst park. Ljuseffekten, säkerheten och trivseln ökades avsevärt efter restaureringen. Genom att byta armaturerna till nya energieffektiva armaturer minskade parkens elanvändning med en tredjedel. De nya armaturerna som finns vid parkvägarna förbrukar bara 35 watt el, vilket är mindre än vad vanliga glödlampor förbrukar. Fortum finansierade den nya belysningen i parken och staden Joensuu har ansvaret för underhåll av den. STEFAN SJÖDIN 4 forte 2/2010

5 Totalt installerad vindkraftskapacitet i slutet av år 2009, MW källa: EWEA Finland Sverige Elbilarna kommer. Den finska trafikministern Anu Vehviläinen har tillsatt en utredning utredningsgrupp som ska undersöka hur en storskalig introduktion av elbilar ska kunna underlättas i det finska trafiksystemet. Utredningen ska till exempel föreslå hur man kan utveckla laddinfrastrukturen för elbilarna. Fortum pratar energieffektivisering på svenska friidrottsgalor Under sommaren kommer Fortum att delta vid ett flertal av våra svenska friidrottstävlingar runt om i landet. Vid dessa tävlingar kommer Fortums energihjälpare att berätta om energieffektivisering och ge energispartips som är smarta för både klimatet och plånboken. Ungdomar från lokala friidrottsklubbar kommer att bjudas in för att sälja Team Fortums Miljöbox och dessutom kommer de att få stöd från friidrottarna i Team Fortum som kommer att dela med sig av sina bästa energispartips. Friidrottstävlingar där Fortum är med: 1 juli Folksam Grand Prix i Sollentuna 15 juli Folksam Grand Prix i Karlstad 6 augusti DN Galan 10 augusti Folksam Grand Prix i Göteborg augusti Stora SM i Falun september Lidingöloppet Vinnarnas idé i Fortums innovationstävling genomförs ISTOCKPHOTO Ilkka Niiranen, Esa Mörsky och Pertti Strömmer vann Fortums innovationstävling med sitt bidrag Reservkapacitet och avkylning. Deras idé kommer att börja användas redan i år. Det vinnande laget utvecklade ett helt nytt affärskoncept för elektrifiering och avkylning av datorhallar. Med hjälp av konceptet kan överskottsvärmen från avkylningsprocessen levereras till Fortums lokala fjärrvärmenät. Med innovationstävlingen vill Fortum få fram idéer som kan verkställas så fort som möjligt. Den vinnande innovationen kommer att tas i bruk inom kort. Dataföretaget Tieto har sökt en hållbar lösning och de vill börja använda tekniken i sin nya maskinhall. Den första etappen av Tietos maskinhall i Esbo, Finland kommer att färdigställas i december. Med hjälp av den nya tekniken kommer koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen i Esbo att minska med ton per år när tekniken kommer att kunna ersätta annan typ av värmeproduktion i området. Även telefonbolaget Elisa kommer att satsa på miljö och energieffektivitet och kommer därför också att börja använda den nya innovationen i sin serverhall i Esbo. Syftet med innovationspriset är att aktivera Fortums medarbetare att skapa nya idéer och innovationer. De ska, utöver att öka effektiviteten på redan existerande verksamheter, även skapa tillväxt, främja hållbar utveckling och säkra långsiktiga affärs- och teknikmöjligheter. Nytt avfallseldat kraftvärmeverk i Brista Miljödomstolen har godkänt Fortums planer för utbyggnaden av kraftvärmeanläggningen i Brista, norr om Stockholm. När anläggningen börjar sin produktion år 2013 kommer den att producera 490 GWh värme och 150 GWh el. Under de kommande femton åren planerar Fortum att investera cirka 15 miljarder kronor i ny uthållig kraftvärme i Stockholmsområdet. Fortums satsning kommer att minska utsläppen från fjärrvärmeproduktionen i Stockholm och öka elproduktionen, samtidigt som andelen förnybara bränslen ökar. forte 2/2010 5

6 AKTUELLT Elcertifikatsystemet förlängs. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen där det föreslås att elcertifikatsystemet förlängs till år Förslaget är att kvotpliktsnivåerna anpassas till det nya målet för produktionen av förnybar el, vilket innebär en ökning med 25 TWh till år 2020, jämfört med 2002 års nivå. Kvotplikten kommer att beräknas enligt nya kvoter som gäller från och med år 2013 till och med Solenergi till sommarstället SHUTTERSTOCK Om ditt sommarställe saknar el, men du trots detta vill ha ljus och möjlighet att titta på ditt favoritprogram på teven kan ett solenergisystem vara lösningen. Med normal elanvändning räcker batterikapaciteten till att leverera el under några dagar utan att behöva ladda. Det innebär att man kan njuta av bekvämligheter som kräver el även på sommardagar då det är molnigt. Vi frågade Olli Laitinen, expert på företaget Motiva Oy, vad som är viktigt att tänka på om man vill skaffa ett solenergisystem till sommarstället. Bestäm hur mycket du vill investera i systemet. Ett solenergisystem på watt för ett sommarställe kostar kronor. Kontakta ett företag som säljer och installerar solenergisystem. En expert kan rekommendera lämpliga system och kan installera solpanelerna på rätt sätt. Även om solpanelerna producerar likström förvandlas den till växelström i batteriet. Tänk efter vilka elapparater du vill använda på sommarstället till exempel en tvättmaskin och ett kylskåp kräver ganska mycket el. När du sedan har ett solenergisystem gäller det att planera hur du använder elen. De flesta solenergisystem visar dock hur mycket el det finns kvar i batteriet. Nordens största solelanläggning Fortum är en av elva samarbetspartners som är engagerade i Glava Energy Center, GEC. GEC ligger i Arvika och har Nordens största markbaserade solelanläggning med en beräknad produktion på kwh per år, vilket motsvarar behovet för 50 normala lägenheter eller ca 12 varv runt jorden med en elbil. GEC är även testplats för smarta nät, ett område där Fortum är ledande i utvecklingen. GEC kommer att verka för att utvecklingen sker under öppna former, i samarbete mellan flera olika aktörer, som leder till hållbar energi och bättre energiutnyttjande. Vi hoppas att GEC ger oss nya kunskaper i jakten på framtidens energi. Den öppna samarbetsformen är intressant i sig, men ger också nya möjligheter att ta tillvara på kunskaper och utvärdera resultaten, säger Marie Fossum, affärsutvecklingschef på Fortum. Framtidens energilösningar presenteras Fortum ska presentera framtidens förnybara energilösningar under arrangemanget SuomiAreena i Björneborg i Finland den juli. Där demonstreras bland annat elbilar och framtidens städer. Välkommen att träffa oss! 6 forte 2/2010

7 topi saari Bästa arbetsmiljöresultat genom tiderna. Under förra året nådde Fortum sitt bästa resultat någonsin när det gäller arbetsolycksfrekvens. Mer information: KUNDEN FRÅGAR Fortum och Skanska utnyttjar smarta elnät för energieffektivt stadsboende Fortum och Skanska har utvecklat ett nytt koncept för stadsboende där nya smarta elnät lösningar erbjuds till konsumenterna. Pilotprojektet i Mäkkylä i Esbo, Finland, handlar om bostäder i ett flerfamiljhus som är det vanligaste sättet att bo i städer. Smarta nät tekniken ger de boende i bostadsrättsföreningen Esbo Adjutant ännu bättre möjligheter att följa och effektivisera sin energianvändning, samt minska sitt koldioxidavtryck, säger Fortums utvecklingschef Vesa Koivisto. Konceptet Sustainable Urban Living som Skanska, Fortum och ABB driver tillsammans, inriktar sig på stadsboende där nettoenergianvändningen i husen ligger på mycket låg nivå eller i vissa fall nära noll, säger Skanskas projektchef Roy Antink. Bostadsrättsföreningen Adjutants hus kommer att få en stor solelsystem på taket. Den kommer att producera cirka kwh el per år. Om energiproduktionen överskrider husets egen elanvändning, levereras den överskjutande elen till Fortums elnät. Husets alla lägenheter får omfattande mät- och uppföljningssystem för energianvändningen. Dessutom kommer lägenheterna att få ABB:s husautomatlösning, en hemma/borta omkopplare som gör att alla elsystem stängs av och lägenhetens temperatur sänks när ingen är hemma. Vad gör Fortum för att skapa ett miljövänligare Stockholm? EU-kommissionen har utsett Stockholm till Europas första miljöhuvudstad, European Green Capital Det innebär att vår huvudstad är bäst på att formulera och uppnå höga mål inom miljö och hållbar utveckling. Fortums kraftvärme samproducerar både el och värme vilket ger över 90 procent nyttjande av energi i bränslet. Enkelt uttryckt kokas vatten till ånga som driver en turbin som genererar el och det heta vattnet som uppstår blir fjärrvärme för bostäder och lokaler i Stockholm. Införandet av fjärrvärme i Stockholm har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent per invånare. Idag produceras el och värme med 80 procent förnybar eller återvunnen energi och Fortums tydliga mål är att fasa ut allt fossilt bränsle så att vi på sikt blir helt klimatneutrala. Vår miljöanpassade fjärrvärmeproduktion har starkt bidragit till att Stockholms stad fick utmärkelsen European Green Capital Fortum har, tillsammans med Stockholms stad också inlett samarbetet om Elbilsvision 2030 där en central fråga är standardiseringen av en laddinfrastruktur för elbilar. Goda laddmöjligheter för elbilarna är en viktig förutsättning för att kunna öka användningen av elbilar i Stockholm. Ett annat spännande samarbetsprojekt, där Fortum kommer ha en viktig roll, är i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Där tittar vi bland annat på hur vi kan bygga ett smart elnät i området. I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice. Love Stockholm 2010 Fortum presenterade framtidens energilösningar Fortum var en av utställarna i Stockholmspaviljongen vid Love Stockholm 2010 som hölls mellan den 6 juni 19 juni. Syftet med Love Stockholm 2010 var att berätta om hur staden växer och utvecklas, att Stockholm är Europas miljöhuvudstad 2010 och visa hur vi bidrar till ett Stockholm i världsklass. Förutom Fortum deltog Stockholms stad, Trafikverket och Storstockholms Lokaltrafik i arrangemanget. Paviljongen kommunicerade fyra huvudteman: den uppkopplade staden, den hållbart resande staden, den klimatsmarta och hållbara staden samt den växande staden. Dessa teman belystes bland annat med hjälp av seminarier. Engagera ungdomar i energidebatten och energikarriären Det är viktigt att framtidens beslutsfattare och lobbyister blir intresserade av energifrågor. Därför bestämde fem finska företag, bland annat Fortum, de skulle starta ett energi- och tillväxtforum som ska vara en diskussionsplattform för energi och dess betydelse för Finland. Forumet arrangerar bland annat studiebesök och seminarier gällande aktuella energifrågor för unga beslutsfattare. De som är intresserade av göra karriär inom energibranschen kan söka sig till Fortums traineeprogram. Ett nytt traineeprogram kommer att starta under januari 2011 och nyexaminerare från högskolor och universitet kan ansöka till programmet. forte 2/2010 7

8 TEMA: HÅLLBARA STÄDER PÅ LINDHAGENSTERASSEN ANVÄNDS EGENPRODUCERAD SOLEL Solpanelerna på husets tak producerar 3,5 megawattimmar el per år. Den här typen av förnybar elproduktion, som sker nära konsumenterna, är ett sätt att skapa hållbara städer. 8 forte 3/2009 2/2010

9 livet I EN BAR STAD En aktuell fråga inom stadsplanering är vilka miljökrav ett hållbart boende ställer. Text JULIA KRISTENSEN Foto eva h smith ja topi saari forte 2/2010 9

10 TEMA: HÅLLBARA STÄDER FÖR ATT MINSKA KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR DET BRA ATT BO I TÄTBEBYGGDA SAMHÄLLEN EFTERSOM DET MINSKAR KOLDIOXIDUTSLÄPPEN. ver hälften av världens befolkning bor i städer och den här utvecklingen fortsätter. För klimatets skull är det bra att allt fler väljer att bo i de tätbebyggda städerna, eftersom det minskar koldioxidutsläppen från bostäder. Att skapa hållbara städer har blivit en stor fråga och en viktig fråga är hur man lever i städerna? I Stockholm, som i år har blivit utsedd till Europas miljöhuvudstad 2010, drivs ett projekt med syfte att bygga en hållbar stadsdel i området kring Norra Djurgårdsstaden som är ett gammalt industriområde vid havet. I den nya stadsdelen används både modern arkitektur och miljövänliga lösningar. Här samarbetar experter från olika branscher för att utveckla konceptet för en hållbar stad. Vilka kriterier ska man använda när man bedömer hur en hållbar stad ska se ut? Lars Nordström, lektor i kraftsystemstyrning vid skolan för elektro & systemteknik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, ger en definition: I en hållbar stad har de boende möjlighet att vara smarta konsumenter. Det ska vara enkelt att göra hållbara val, säger Lars Nordström. Bland hållbara val räknas saker som påverkarboende och konsumtion. Här i Norden kräver uppvärmning av bostäder mycket energi och ETT EKOLOGISKT BOSTADSOMRÅDE SKA BYGGAS I NORRA DJURGÅRDSSTADEN. Cirka bostäder och cirka nya arbetsplatser ska byggas i området. I den närliggande hamnen pågår ett försök som går ut på att koppla kryssningsfartygen till elnätet när de ligger i hamn. Detta är en del av den hållbara stadsmiljön och det minskar både koldioxidutsläppen och det störande bullret från fartygens dieselmotorer, säger Karl Elfstadius från ABB. 10 forte 2/2010

11 solpaneler på husets tak eller med ett litet vindkraftverk på gården. I idealfall kan ett hus producera mer energi än det använder och överskottet kan då distribueras till elnätet. Förutsättningen för att kunna göra det är att det finns ett smart elnät som gör det möjligt att distribuera el åt båda hållen. Ett smart nät är en kombination av redan existerande teknik och teknik som måste utvecklas för att motsvara behoven i framtidens samhällen. Om systemet till exempel använder mycket vind- och solkraft behövs det mer balanskraft på grund av de stora variationerna som dessa produktionsmetoder ger. Om det är svårt att kompensera med annan produktion måste tillgången säkras genom ökad transmissionskapacitet med nätförbindelser som fungerar över regiongränser, eller att efterfrågan anpassas, säger Karl Elfstadius, ansvarig för marknadsoch affärsutvecklingen av smarta nät på ABB. Enligt Karl Elfstadius möjliggör smarta nät många saker: För det första gör smarta nät det möjligt att börja omvandlingen till ett Det blivande bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden sett från luften. Bild: ABB problemet kan inte enbart lösas med hjälp av bättre isolering. I städer kan fjärrvärme, som produceras i ett kraftvärmeverk, vara det mest miljövänliga alternativet. Trafiken spelar också en viktig roll. Elfordon skulle avsevärt minska koldioxid- och partikelutsläpp i städerna. Man tror att efterfrågan på el kommer att öka i framtiden när den ska ersätta fossila bränslen inom industrin och i trafiken. Om elanvändningen i städerna kommer att öka är det viktigt hur elen produceras. Att öka användningen av förnybara energikällor är en betydelsefull etapp mot hållbara städer. Bland annat håller man på att undersöka möjligheterna att producera förnybar el distribuerat nära konsumenterna. I praktiken innebär det att fastigheterna själva producerar energi, till exempel med hjälp av värmepumpar, energisystem som är mer hållbart för miljön. Ökad användning av decentraliserad, förnybar produktion minskar koldioxidutsläppen. Med hjälp av det smarta nätet kan man också öka energieffektiviteten, tillförlitligheten och säkerheten i näten. För det andra kan ett smart elnät öka flexibiliteten på elmarknaderna och förstärka konsumenternas roll på marknaden. Smarta nät är också den mest kostnadseffektiva lösningen för att klara av de framtida kraven. forte 2/

12 TEMA: HÅLLBARA STÄDER För bättre energi- och kostnadseffektivitet är det viktigt att kunna minska eltopparna eftersom man på grund av det måste ha större nätkapacitet än annars. När nätet blir smartare kan eltopparna minskas genom att el användningen kan styras till andra tider. På det sättet kan nätet användas Energibolagen kan förverkliga planerna. mer effektivt. Även hushållsapparater har en nyckelroll för att det här ska lyckas. Det behövs fler apparater som kan programmeras att starta på tider då elpriset är lågt. Smarta nät ger dessutom energibolagen möjligheten att förbättra sin kundservice på två sätt. Utökad nätautomatik och mätarinformation förbättrar tillförlitligheten och avbrottshanteringen. Dessutom får elkonsumenterna betydligt mer information om sin elanvändning och kan därför påverka den på ett mer aktivt sätt. När kommer detta att ske? Både Karl Elfstadius och Lars Nordström är försiktiga i sina prognoser. Båda säger att det redan finns många komponenter för smarta nät, men att de ännu inte används i full skala. Innan det kan bli möjligt måste vi lösa tre stora frågor. Energibranschens teknik- och produktutveckling måste utveckla välfungerande systemlösningar, och de behöver kommersiella marknader som kan driva på utvecklingen. För att det kan ske måste lagstiftningen utvecklas så att den stöder nätbolagens utbyggnad av de smarta näten. Nätbolagen ansvarar för näten, men flera andra parter kan dra Förutsättningen för smarta nät är att tekniken, lagstiftningen och marknaderna utvecklas. För att kunna använda smarta nät som en del av framtidens utsläppsfria energisystem behövs lösningar som fungerar både teknisk och kommersiellt. Lars Nordström på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm forskar kring hur tekniken och de kommersiella kraven kan fungera ihop. kuva: TOPI SAARI 12 forte 2/2010

13 PERSPEKTIV Text AULI PACKALÉN nytta av de smarta näten. Det är svårt att veta hur lagstiftningen kommer att bli i framtiden, det beror på hur fort politiska beslut tas, säger Karl Elfstadius. Både Karl Elfstadius och Lars Nordström anser att det inte nödvändigtvis är tekniken som är den stora utmaningen, utan olika affärsmodeller och regleringar. I dagens läge ligger tekniken före marknaden, säger Lars Nordström, som i sin forskning undersöker hur informationsteknik, elteknik och förståelsen för affärsverksamheten kan förenas så att de motsvarar marknadens behov. Det går inte att komma förbi marknadens behov när Smarta möjligheter & kloka val Många kan hålla med om att det är skönt att stå länge i en varm dusch. Boende i radhus eller lägenhet har ofta en gemensam vattenmätare och när vattenavgiften beräknas efter antalet personer i hushållet använder man gärna vatten för hela slanten. Om hushållet använder mer vatten än beräknat, delar alla medlemmar i samfälligheten eller bostadsrättsföreningen på notan. Men vad händer när man flyttar till en bostad som har en egen vattenmätare? Ofta minskar användningen av vatten avsevärt efter att man har fått den första vattenräkningen. Samma fripassagerarproblem gäller också vid användning av el och värme. Om man inte vet hur mycket man förbrukar och hur mycket man betalar för är det snarare en regel än ett undantag att man använder mer el och värme än nödvändigt. Det är inte lika motiverande att minska temperaturen i bostaden när konsekvenserna inte syns, varken i konsumtionen eller i plånboken. När vädret är bra kan du tjäna många kronor. Smarta elmätare är därför en bra investering. Då ser man hur mycket el som används, hur mycket det kostar och även hur mycket koldioxidutsläpp produktionen av el skapar. När man under en kall vinterkväll funderar över om man ska ta en varm dusch eller sätta på bastun så kan det aktuella elpriset och kanske även utsläppen, som produktionen av el skapar, underlätta beslutet. Småskalig produktion, där elnäten fungerar åt båda håll är också en bra möjlighet. Genom ett eget sol- eller vindenergisystem kan man, utöver gratis och utsläppsfri el, även tjäna pengar när överskottselen kan levereras tillbaka ut i nätet. Smarta lösningar gör kloka val möjliga! forte 2/

14 TEMA: HÅLLBARA STÄDER Hur ska en hållbar stad se ut? Text WESA LEHTO Foto BOSSE KINNÅS Den ska vara tillåtande och kunna rymma en stor mängd verksamheter och aktiviteter på lika villkor. Staden måste kunna tåla och stödja förändringar i den byggda och kulturella miljön. Henrik Storm, studerande Arkitekturskolan, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm vi utvecklar smarta nät. Olika experiment om smarta hem har gjorts sedan 1970-talet, och de visar hur viktigt det är att förändringarna styrs av marknaden. Konsumenterna måste uppleva att de får nytta av sina hållbara val, att de exempelvis sparar pengar. Energibolagens roll är att skapa förutsättningarna för hållbara lösningar. Det gäller att använda samma logik som på konsumentmarknaden: när tillverkare av konsumentprodukter exempelvis utvecklar hushållsmaskiner som enbart använder billig el blir den hållbara utveckling ett gott försäljningsargument, fortsätter Lars Nordström. För att sätta fart på kommersiella lösningar och politiska beslut spelar olika forsknings- och pilotprojekt en viktig roll. Ännu finns det inget konkret exempel på en hållbar stad. Med hjälp av pilotprojekt kan olika lösningar testas och man kan komma fram till vilka möjligheter eller begränsningar tekniken ger. Framförallt kan man testa hur vi människor tar till oss av de nya möjligheterna, säger Lars Nordström. Till exempel är en lokal eller decentraliserad energiproduktion enbart användbar om produktionen är välplanerad. Enstaka vindkraftverk eller solpaneler har inte så stor betydelse, men en lösning i stor skala, kompletterad med lokal lagring av energi, har stor potential. Därför är Norra Djurgårdsstaden ett intressant projekt. I Norra Djurgårdsstaden har arbetet med grundinfrastrukturen precis börjat, men vid forskningsprojektet på Lindhagensterrassen 3, på Kungsholmen i Stockholm, bor man redan. På Lindhagensterrassen testas konkret hur en decentraliserad energiproduktion fungerar. Det 16 våningar höga huset har solpaneler som täcker 35 kvadratmeter av taket. Solpanelerna producerar 3,5 megawattimmar el per år och på en display i husets entré kan de boende följa hur mycket el solpanelerna producerar. Det här är ett bra experiment, även om det sker i en liten skala. Det känns som att jag gör något för miljön när jag bor i huset, säger Soheil Pakandam, som flyttade in i huset när det blev färdigbyggt förra sommaren. Med elen från solpanelerna kan man bland annat ladda bostadsrättsföreningens gemensamma elbil, vilket Soheil Pakandam har gjort vid ett par tillfällen. Elbilen är ett bra alternativ till en egen bil och jag tror att liknande system kommer att bli vanligare i framtiden. Föreningens elbil kan reserveras på nätet och det är särskilt boende i åldern 25 till 35 som använder den. Soheil Pakandam förklarar att Lindhagensterrassen är ett bra exempel på att man inte behöver göra några uppoffringar i sin livsstil för att bo i en hållbar stad. Elen kommer fortfarande från eluttaget, men produktionsmetoden av elen gör livet mer miljövänligt. FORTUM ÄR MED OCH SKAPAR SMARTA STÄDER GENOM ATT I SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER UTVECKLA: smarta elnät koldioxidfri elproduktion och fjärrvärme elektrifierade transporter konsumenters möjlighet till hållbar energianvändning. Fortum arbetar aktivt för att utveckla lösningar för hållbara städer, berättar både Catarina Nauclér och Tomas Wall. Om visionerna om hållbara städer blir verklighet kommer vi snart att bo i hus som själva producerar den energi de använder och som vid behov även kan leverera el till elnätet. Vår egen energianvändning kommer vi att kunna följa i realtid med hjälp av en display i köket och resorna till och från jobbet kommer vi göra med tunnelbana eller med en elbil. Det är inte svårt att se att många av komponenterna i en hållbar stad bygger på nya och smarta energilösningar utan utsläpp. Det är många aktörer, som i samarbete utvecklar dessa lösningar och Fortum är en av aktörerna som aktivt deltar i arbetet. Vi utvecklar lösningar för hållbara städer inom två områden. För det första utvecklar vi hållbara energilösningar, som exempelvis koldioxidfri energiproduktion och fjärrvärme samt smarta elnät som stöder detta, berättar Tomas Wall, Fortums forsknings- och utvecklingschef i Sverige. Smarta nät har en central roll även i Fortums andra delområde, som går ut på att öka konsumenternas möjligheter att använda energi på ett miljövänligt sätt. Första steget är fjärravlästa elmätare. De används redan i Sverige och kommer snart även 14 forte 2/2010

15 En hållbar stad bör vara kompakt, vara lokalt försörjd och väl informationsförbunden. Per Stenholm, studerande Arkitekturskolan, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm Den måste stödja sig på flera lösningar som kan samverka. På så sätt blir staden mindre sårbar och kan anpassa sig efter olika situationer. Ingrid Svenkvist, studerande Arkitekturskolan, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm Hållbara städer bör vara unika för de specifika, kulturella och fysiska sammanhangen som de befinner sig i. Hållbarheten måste mätas i hur staden skapar gynnsamma förutsättningar för allt liv för människor, såväl som för djur och växter. En hållbar stad kommer aldrig att bli klar, utan kommer att vara i ständig förändring och anpassning. Michael Dudley, adjunkt i arkitektur, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm Steg för steg mot en hållbar stad Ju smartare nät, desto enklare för konsumenten det kommer de boende i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm snart att få testa. Text JULIA KRISTENSEN Foto Topi saari komma till Finland. Med hjälp av dessa mätare går det att följa sin elanvändning mer exakt. Automatisk avläsning ingår och är en del i projektet som ska göra näten smartare, vilket i grunden innebär att vi kan samla och analysera information, säger Catarina Nauclér, Fortums projektchef för Norra Djurgårdsstaden. Här kan vi även hitta svaret på frågan om varför ett energibolag ska hjälpa sina kunder att aktivt styra sin elanvändning. Information på nätet ger Fortum bättre möjligheter att utnyttja nätkapaciteten mer effektivt samt att underhållet av nätet kan planeras på ett bättre sätt och det blir därför möjligt att sätta elpriset på timbasis. Dessutom blir det även möjligt att utveckla nya energilösningar som förbättrar möjligheterna att distribuera el som produceras decentraliserat till elnätet. Smarta nät är en del av framtidens utsläppsfria energisystem. Dagens distributionsnät har skapats för stora produktionsenheter som delvis använder fossila bränslen. El har enbart distribuerats åt ena hållet, men genom ett decentraliserat system kan hushållen både använda el från nätet och leverera sin egen elproduktion till nätet. För att kunna garantera elens kvalitet och mängd vid en distribuerad produktion måste man tänka på hur elnäten fungerar, säger Tomas Wall. Fortum har många projekt på gång när det gäller att förbättra energieffektiviteten i byggnader, utveckla laddinfrastrukturen för elbilar, och att utveckla produktionen av fjärrkyla från havsvatten. Utvecklingsarbetena i Stockholm pågår för fullt och i ett höghus på Lindhagensterassen på Kungsholmen testas lokal produktion av solenergi. Solpanelerna på husets Smarta nät är en del av framtidens energisystem. tak producerar el som exempelvis kan användas till att ladda elbilar. Det största projektet inom hållbara städer är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, ett nytt område med bostäder och butiker. Fortum och ABB samarbetar för att bygga det första storskaliga smarta elnätet i området. Byggarbetena i området har påbörjats och det kommer att färdigställas år De första boendena kommer flytta dit redan nästa år. Vi håller på att planera och titta på olika möjligheter för ett smart elnät. I Norra Djurgårdsstaden kommer vi särskilt att testa fastigheternas interaktivitet med elnätet: lokal produktion och lagring av energi, laddning av elbilar och hur vi med hjälp av smarta lösningar kan skicka ut information om till exempel elpriserna. Vi vill särskilt undersöka hur dessa olika moment kan fungera ihop, förklarar Catarina Nauclér. Enligt Catarina Nauclér är den största utmaningen att få alla tekniska lösningar att fungera tillsammans utan problem, och i samarbete med en fungerande reglering och marknad. Ur konsumenternas synvinkel är det viktigt att utveckla lättanvända, automatiserade lösningar, oavsett hur sofistikerad och smart teknik vi använder, säger Tomas Wall. I Norra Djurgårdsstaden kommer man inte enbart att utveckla smarta energilösningar för bostäder, utan man kommer även att forska kring hur man kan leva på ett hållbart sätt. Trafiken är en viktig del i detta och ett intressant försök pågår i den närliggande hamnen där stora kryssningsfartyg angör. När de ligger vid kajen måste de ha sina dieselmotorer igång för att få ström. Motorerna bullrar högt och det är viktigt att kunna minska det för att de boende i det nya området inte ska bli störda. Som en lösning på problemet provar vi tillsammans med ABB ett system som går ut på att koppla fartygen till elnätet. Det skulle även minska koldioxidutsläppen. Vid utvecklingen av smarta städer måste man se till helheten, säger Catarina Nauclér. forte 2/

16 SAMARBETE Lättförtjänta pengar 16 forte 2/2010

17 Bättre styrinstrument till ventilationen och justeringar på värmesystemet gav bostadsrättsförningen Gjutaren 11 i Vasastan, Stockholm, cirka kronor lägre värmekostnad. Bostadsrättsföreningen var årets vinnare i Fortums Värmetävling. Text Wesa Lehto och Magnus Gustafsson Foto Bosse Kinnås Bostadsrättsföreningens två hus, som ligger på Birkagatan, är byggda år I fastigheterna finns 55 lägenheter och 3 lokaler som är uthyrda till företag. Lägenheterna i gathuset är treor och femmor och i gårdshuset finns flest ettor. I källaren finns en kvadratmeter stor bowlinghall och ett företag hyr lokalen. När föreningen gjorde den obligatoriska energideklarationen märkte styrelsen att allt inte stod rätt till. Kostnaden för fjärrvärme låg på en för hög nivå. Av erfarenhet vet jag att det ofta är en dåligt fungerande ventilation som kan ställa till med problem. Vi kontaktade först Fortum som i sin tur rekommenderade oss att kontakta en expert som gick igenom systemen. Det kom fram att värmeoch ventilationssystemen inte fungerade optimalt ihop, utan att vi ventilerade ut värme. Med andra ord eldade vi för kråkorna, berättar Karin Ahlzén, styrelsemedlem i bostadsrättsföreningen. Till vardags är hon chef för arkitektbyrån White i Uppsala och hon kan därför en hel del om byggnader. av ett privat företag och där problemen var lite mer komplicerade. Där används både kyla och värme, och även där handlade det om att förbättra styrinstrumenten. Om det till exempel finns mycket folk i lokalen behöver man inte pumpa in så mycket värme, säger Karin Ahlzén. Vi står och tittar på några av ventilationsaggregaten där styrsystemet uppdaterats. Hon säger att kostnaden minskat redan i första fjärrvärmefakturan efter förbättringsarbetena. Värmeanvändningen minskade direkt och besparingen uppgår till cirka kronor per år. Vi kunde betala investeringen på ett år och nu blir det ren vinst hela tiden. På årsbasis gör vi nu en besparing på 26 procent. Även miljömässigt känns det bra, vi har gjort något konkret för att minska vår energianvändning, säger en nöjd Karin Ahlzén. Som arkitekt vet Karin Ahlzén en hel del om byggnader. Hon är chef för arkitektbyrån Whites kontor i Uppsala och från och med 1 augusti blir hon chef för byråns kontor i Stockholm. Först åtgärdades ventilationen i gathuset och i bowlinghallen, gårdshuset står näst på tur. Styrutrustningen till ventilationen uppdaterades, vilket gjorde att ventilationen nu inte är på med samma effekt dygnet runt, året om. Systemet samarbetar bättre med värmesystemet och tar till exempel hänsyn till temperaturen ute. Vi promenerar ner till bowlinghallen som hyrs forte 2/

18 Det ligger helt i linje med Fortums mål. Under de tre månaderna som årets värmetävling pågick sparade de 200 tävlande bostadsrättsföreningarna tillsammans MWh, vilket är lika mycket som det behövs för att förse 47 medelstora villor med värme och varmvatten under ett år. Tack vare besparingen som de tävlande gör kan Fortum koppla in fler kunder till Stockholms fjärrvärmenät och på det sättet släcka fler olje- och gaspannor i staden utan att behöva bygga ut mer produktionskapacitet. Även koldioxidutsläppen minskar med cirka 77 ton per år. I gathusets trapphus är belysningen ständigt påslagen. Karin Ahlzén berättar också att bostadsrättsföreningen ska fortsätta med energieffektiviseringen. Vi funderar på att tilläggsisolera på vindarna. Vi har även planer på att installera termostater på radiatorerna i lägenheterna. Vi vill också minska användningen av el, vi vet till exempel I huset finns också en kvadratmeter stor bowlingshall där man med bättre styrning uppnådde en stor besparing. Vi eldade för kråkorna. att våra gamla ventilationsaggregat drar mycket el. Dessutom har vi belysningen på, dygnet runt, i trapphusen och har istället planer på att installera någon typ av närvarostyrd belysning, berättar Karin Ahlzén. I sitt arbete som arkitekt har hon sett hur intresset att bygga hållbart kraftigt har ökat. Framförallt efter Al Gores film An Inconvenient Truth har det blivit betydligt större fokus på klimat-och energifrågorna. Även lagstiftningen om hur mycket energi en byggnad får använda har skärpts. Jag är imponerad över hur fort utvecklingen har gått. Våra kunder bygger nu hus där energianvändningen ofta ligger under lagens krav. Det blir inte dyrare att bygga hållbara fastigheter, utan snarare tvärtom om man räknar med husets hela livscykel. Dessutom har hållbarhet och energisnåla hus även blivit ett försäljningsargument. I längden blir det billigare att bo i ett energisnålt hus eftersom driftkostnaderna blir lägre. Karin Ahlzén säger att hållbarhet inte på något sätt begränsar henne i sitt jobb som arkitekt. Hon tycker att det är motiverande att bygga hållbara hus. Hur ska en hållbar stad se ut? Vår bostadsrättsförening ligger mitt i Stockholm med mycket trafik. Att minska privatbilismen är en viktig del för att skapa en hållbar stad och därför måste man satsa på allmänna kommunikationer. Byggnaderna måste bli energisnålare och förnybara energikällor som vind, vatten och sol måste användas i betydligt större utsträckning. Framförallt ska man tänka långsiktigt och se helheten i allt vi gör, säger Katrin Ahlzén. Värmetävlingen 2010 Fortum Heat arrangerade tävlingen för fjärde året i rad 200 bostadsrättsföreningar i Stockholm deltog Vinnarna I tävlingen: 1. Bostadsrättsföreningen (Brf) Gjutaren 11, Birkagatan 16, Vasastan, Stockholm, 55 lägenheter, tre lokaler, besparing 26 % 2. Brf Hamnvakten NR 171-9, Vintertullstorget 72, Södermalm, Stockholm, 385 lägenheter, 25 hyreslägenheter, 18 lokaler, besparing 22 % 3. Brf Farleden, Sickla Kanalgata 26-28, Hammarby Sjöstad, Stockholm, 32 lägenheter, besparing 19 % 3. Brf Lappskon mindre, Bastugatan 2-4, Södermalm, Stockholm, 52 lägenheter, 5 lokaler, besparing 19 % 3. Brf Smedsbacken 15, Gärdet, Stockholm, 18 lägenheter, besparing 19 % Det är ofta ett dåligt fungerande ventilationssystem som gör att ett hus använder för mycket energi, säger Karin Ahlzén. 18 forte 2/2010

19 MITT VAL I den här spalten får vi träffa människor som lever med fokus på hållbarhet Ekolammuppföraren som lever för sina barn och sina djur Text Mariaana Nelimarkka Foto TOMI PARKKONEN Lobbyisten Michael Hornborg gjorde en total förändring av sin livsstil under våren Han slutade som chef för Centralförbundet för lant- och skogsbruksprodukter (MTK) i Finland för att satsa på familjeliv på sin herrgård Laakspohja. Tillsammans med sin fru, Nina van der Pals, tar de hand om gårdens hästar och får. I ladugården finns fåren och honorna diar sina små lamm som bara är några dagar gamla. I vår park har det funnits får i hundratals år. När EU:s jordbrukspolitik blir grönare kommer vi att öka betesarealen och skaffa ännu fler får. Under vårt första år på Laakspohja har vi fördubblat antalet får och nu har vi 40 får, berättar Michael Hornborg. Ekodjurskötsel är ett naturligt val på gården och djuren äter havre och hö från egen mark. Handlade det om någon typ av manifest när Michael Hornborg slutade som ordförande i MTK och började som lammuppförare? När han svarar skärps tonläget en aning. Kombinationen ekologisk och lammskötsel innebär inte att det som vi gör skulle vara olönsamt. Många har en uppfattning om att ekologiska verksamheter enbart bedrivs i liten skala och därför inte är lönsamma, men det är inte sant. Däremot måste man vara mycket noggrann när man håller på med ekoodling, men verksamheten kan ändå ske effektivt och lönsamt. Det STÖRSTA skälet till Michael Hornborgs karriärbyte var familjen. Jag ville ägna mer tid till hemmet och familjen eftersom de betyder så mycket för mig. Även om jag arbetar mycket här på gården är jag alltid nära våra tre barn, som ännu inte har börjat skolan. Michael Hornberg är intresserad av vilket koldioxidavtryck han och familjen lämnar efter sig och tänker därför noga på vad de äter. Vid matbordet äter fyra generationer samtidigt. Vi äter lunch tillsammans varje dag och på bordet finns ofta vilt från egna marker och även lammkött, som även säljs till andra. Min svärmor är en fantastrisk kock som hur enkelt som helst, vid sidan om sina andra sysslor, kan laga en trerätters måltid, även för ett större sällskap. Michael Hornborg vill ha god och tilltalande mat. Smaken hos de lokala råvarorna är viktigt. Om maten inte har en tydlig lokal förankring förlorar den sin konkurrenskraft. Michael Hornborg tror på småskalig produktion, men som husbonde tänker han även stort. Planer på hur de kan spara energi och hur avloppsvattnet ska tas om hand måste göras inom de närmaste åren. Förr i tiden levererade gårdens gamla ångmaskin energi för hela byn. Nu planerar de på att börja använda bioenergi. Om hundra år tror jag att alla kommer att vara självförsörjande, säger Michael Hornborg. forte 2/2009 2/

20 TEKNOLOGI Ljus blir el Tror man vad professor Peter Lund säger så lever vi i spännande tider när det gäller användningen av solenergi. Visste du förresten att produktionen av solenergi liknar ett välkänt fenomen? Text AULI PACKALÉN Foto SHUTTERSTOCK Vårsolen skiner från en klarblå himmel när Peter Lund, professor på tekniska högskolan vid Aalto Universitet, presenterar sitt solkraftverk som ligger på fönsterbrädan i hans arbetsrum i Otnäs i Esbo. Utöver att kraftverket kan producera el så kan det även binda koldioxid. Kraftverket på fönsterbrädan är en gullranka, en grönväxt vars celler, med hjälp av solenergi av koldioxid och vatten, producerar syre och socker som växten använder som näring. Fenomenet kallas för fotosyntes. Ett välkänt begrepp från biologilektioner i skolan. Men vad har det att göra med elproduktion? Att producera el från solenergi i tredje generationens solceller grundar sig på den process som liknar fotosyntesen i växternas blad. I själva verket är en solcell en teknisk variant av bladet, förklarar Peter Lund. Bakom solenergi finns ett så kallat ljuselektriskt fenomen. Albert Einstein kunde förklara det och det gav honom Nobelpriset: ljuset som träffar en solcell får elektronerna att röra sig. Elen, som produceras genom att samla elektronerna på solcellernas yta, kan med hjälp av sladdar ledas till exempel till ett batteri eller användas direkt. Enligt Peter Lund finns det tre typer av solceller: första Om allt går enligt planerna kan nanotekniken revolutionera solcellsmarknaden inom kort. generationens kiselceller, andra generationens tunnfilmssolceller som tillverkas av olika halvledare samt tredje generationens solceller som använder nanoteknik. Den här tekniken ligger fortfarande under utveckling. De första kommersiellt producerade solcellspanelerna kom på marknaden redan i slutet av 1970-talet. 90 procent av solpanelerna som används grundar sig på den första generationens kiselteknik som ger upp till 20 procents verkningsgrad. Priset på solcellerna har inte minskat i den takt som man önskade eftersom efterfrågan ständigt har varit större än tillgången. Flaskhalsen är bristen på ren och billig kisel, berättar Peter Lund. 20 forte 2/2010

21 FORTUM FORSKAR OCH UTVECKLAR Solenergi i Arvika och Esbo Fortum är med i två solenergiprojekt, ett som pågår vid Glava Energy Center i Sverige och ett solkraftverk som ska byggas vid bussdepån i Esbo i Finland. Solkraftverket i Glava är Nordens största markbaserade solelanläggning och kraftverket i Esbo blir Finlands näst största solkraftverk. Båda kraftverken kommer att testa decentraliserade elnätlösningar. Decentraliserad elproduktion innebär att el produceras i små enheter med förnybara energikällor. Forskningschef Eero Vartiainen på Fortum säger att många hus i framtiden har ett eget småskaligt vind- eller solkraftverk. Därför satsar Fortum resurser för att forska och utveckla system som kan användas i decentraliserad elproduktion. Smarta elnät gör det möjligt att mata in småskaligt producerad el till elnätet. Till exempel är Glava Energy Centers solenergisystem sedan november 2009 kopplat till vårt elnät. Även i Esbo är monteringsarbeten klara. I båda projekten samarbetar Fortum med bland annat ABB som levererar omvandlare som behövs för att förvandla solenergi till el som kan matas in i elnätet. Jyrki Leppänen på ABB är marknadschef för solinvesteringar och berättar att omvandlaren förvandlar likström till växelström med en verkningsgrad på procent. Jyrki Leppänen som har arbetat med solenergi i 20 år sammanfattar solenergins fördelar: Solenergi är en av de få förnybara energiproduktionsmetoderna som även kan användas inne i städer och nära elanvändare. Han tror starkt på de möjligheter som nanoceller kan erbjuda. Om allt går i lås kan nanotekniken innebära en revolution för solenergimarknaden. Tillverkningen av nanoceller handlar egentligen om regummering och även en hyfsad kökskemist kan tillverka dem, hävdar Peter Lund. Även råvarorna är enkla och billiga: man behöver någon typ av platta, eller substrat som det kalllas för, helst glas men även plast eller metall duger bra. På ytan breds titanoxid som bland annat finns i tandkräm och målarfärg. Sedan vulkaniseras plattan och efter det läggs färg och jod på. Till sist läggs en glas- eller plastskiva på plattan och solcellen är klar. Hittills har man uppnått tio procents verkningsgrad i elproduktion med nanoceller. Enligt Peter Lund är nanoceller särskilt lockande därför att det går att massproducera dem rätt så billigt vid sidan om andra industriprocesser. Produktionskostnaderna skulle bara bli en bråkdel av vad produktionen av kiselceller kostar. Solrevolutionen närmar sig? Solenergimarknaden omsätter cirka 50 miljarder euro idag. Under 2009 ökade produktionen av solenergi med 40 procent. Sedan två år har priset på solceller halverats och kineserna hävdar att de ytterligare kan halvera priset fram till år 2012 Visste du? eller Då kommer man mycket nära en prisnivå där produktion av solenergi lönar sig utan stöd. Enligt Peter Lund är drömmen att solenergi som produceras småskaligt och lokalt ska ske i större skala, på samma sätt som det redan gör i Tyskland där marknaden har skapats med hjälp av stöd. När ett solenergisystem för hushåll kostar kronor blir det enligt honom ett konkurrenskraftigt alternativ här i Norden. Då kan ett genomsnittligt hushåll, i praktiken, producera sin hushållsel helt rent och gratis hur länge som helst. Vi lever i spännande tider nu det slutliga genombrottet ligger nära, säger Peter Lund. Millenniumpriset för teknologi år 2010 går till Michael Grätzel, mannen bakom tredje generationens solceller. forte 2/