Politisk rostratt for kvinn'or..

Transkript

1 Ntr 13. e Preriumerationspris: I Redaktion: ' I 111 ar.. kr. 4: 50 11s ar.. kr. 2: 50 81~,,;-,, 3:50llk,,;.., L:25 Losnummer 10 ore.. Prenumeration sker &val l landsoiten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bokhandel. ~tockliolm. don 28' ers 1~12. Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm Riks : uteifningstid hvark torsdan....,. 5:e'&rq Redaktor o. ansvarig utgifvare: I Exped'ition ' ' I. Annonspris: ' ELLEN KLEMAN. Mottagningstid : kl Sthlm 19i2. F. ~n~lun& ~oktr. och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' Post- och telegrafadress: DAGNY. stockhoim..l5 Ore per mm.. Enkel spaltbredd 50 mm. Marginalannons under texten 15 mm:s hojd per gang 10: r. Rabatt : 5 ggr 5 010,.l0 ggr.10'%, 20 ggr ggr Annons bor kra inlimnad senast mandan f. m Politisk rostratt for kvinn'or.. Statistisk utredning af ' Ludvig Widell n kvinna med utomordentligt mangsidig kannedom och E rik erfarenhet' af olika folks psykologi, miss Ruth Rouse,. Kristliga Studentvarldsforbundets sekreterare, fallde en gang om oss svenskar ett omdome, som jag sedan ofta har erinrat mig: "You are curiously. theoretical". Det sades hvarken som klander.eller berom, endast som en iakttagelse. Som orsak eller i alla handelser starkt bi-.dragande oms'tandighet antyddes af den skarpsynta engelskan var egenskap af en liten nation, som kan taga sig tid att fundera i en 1angt utstracktare man an en stor nation ined en mangfald uppgifter framfor sig, som det utan uppskof m a:s t e. tagas.itu med, omedelbart. BAde iakttagelsen och dess foreslagna forklaring gjorde. ett starkt intryckj just emedan de hos personen ifraga vor0 kemiskt rena fran hvarje skymt af nationellt ofvermod. For alla tankbara fragor tillsattas kommitteer el. utredningsman. Endast genom berg af ' papper, genom miltal af, trycksvarta kan man har i Sverige komma till att pa allvar ifragasatta, an saga besluta nagot nytt i lagstiftningsvag; Grundlighet och samvetsgrannhet aro ju i och for sig all ara.varda. Skada blott, att man genienligen, nar pappersluntorna foreligga fardiga; anda inte undgar risken af ett initiativ - om man namligen vill foretaga nagot -, eftersom resultaten sallan anses oom-.. tvistliga;. Den sakrare utvagen anses,da af forshtiga medborgare vara att forblifva vid status quo, och darmed ar. man pa samma punkt, som da undersokningen borjade, med pappersluntan som..bevis pa sin goda vilja. I. I midten af innevarande manad har den andra' delen af den af ' k. m:t 1909 anbefallda "utredningen" rorande politisk rostratt for kvinnor utkommit.af trycket.. Forra.delen, den af prof. C. A. -Reuterskiold utarbetade framstallningen af tillampningen af kvinnans ' politiska rostratt i utlandet, blef som bekant synlig redan forliden var. Den nu utkomna' andra delen af. utredningen ar utarbetad af chefen for statistiska centralbyran, ofiierdirektor Ludvig Widell: Forfattaren har uppdelat sitt amne p3 tva afdelningar. Den forra behandlar "Kvinnorostratten ur pditisk synpunkt". Den senare afdelningen har forfattaren benamnt: tr kvinnorost ratten ur social synpunkt".. I forra afdelningen undersoker forfattaren sa' godt sig gora later med hjalp af det.material, som statt honom till buds, den kvinnliga rostrattens politiska. inverkningar, m. a. o. verkan pi partistallningen i- de lander, dar den redan inforts, samt verkstaller en sannolikhetsberakning angaende riksdagsmannavalen i -Syerige.l911,.-.

2 146 : DACNY. darest kvinnlig rostratt enligt Liberala samlingspartiets progra@ varit inford. Forf. kommer i hvarje sarskildt fall: till det. resultat., att den kvinnliga rostratten i c k e.v.e';k.at nagon forskj.u.tning af p.artistal ning,en...' ~n~aind~ ' me rikas Forenta Stater.&dervagar f&.. icke detta "omdome. Han :meddelar blott nagra.f& siffror om,.deltagandet i valen, som han formodar vara oriktiga af 'den grund att "en officiell valstatistik synes icke existera i' de ' ifragavarande staterna". En viss uppmarksam- het vacker det,.att forf. sis6m,,en uppgift som... e j kuh'a! :k ont roller as".omtalar..att kvinnlig rostratt' *>skali ;.. hafva inforts afven. i Kalifornien". Likval hanfor han' till staterna med kvinnorostratt icke blott Kalifornien,.. dar,. som Dagnys lasare torde erinra sig, kvinnorna redan haft tillfalle att rosta - i slutet af forlidet Ar. - och begagnat sig daraf i en utstrackning, som till och med ofvertraffat rostrittsvannernas forhoppningar, utan afven Oregon, dar fragan under 1912 skall afgoras genom fkkomrostning. Daremot omnamnas icke Kansas och 'Wisconsin, om hvilka detsamma galler som om Oregan... Tabeller och uppgifter om rostetalens fordelning pli olika partier finnas i utredningen endast for Finland och Norge. Eftersom valstatistiken ofver de olika partiernas rostetal. icke skiljer p& manliga och kvinnliga valjare, har forfattaren mast anvanda indirekta metoder. Angaende Finland ville en konservativ svensk politiker och statsvetenskaplig fackman for nagra Ar sedan genom ett fran fackmannahall lindrigt sagdt forvanande fillvagagangssatt demonstrera den kvinnliga rostrattens omedelbara och otvetydiga resulterande i framgang for socialismen. Detta for konservatismen sa kilkomna argument- mot inforandet af kvinnlig rostratt erhaller intet stod af direktor Widells jamforande utredning. Skillnaderna i partifordelning de olika valkretsarna emellan aro for stora for att kunna forklaras genom det i forhallande till. mannen storre eller mindre antal kvinnor, som deltagit i. valen. For ofrigt visar det sig, att under det t. ex..i Tavastehus' lans sodra och Viborgs lans vastra valkrets det relativa antalet kvinnliga valjare ar ungefar l i k a. s t o r t, ar ' procenttalet socialdemokratiska roster hogst vasentligt 'o l i k a, namligen i den forra 60 %, i den senare endast 40 %. Vid jamforelsen mellan olika val i samma. valkrets visar det sig enligt tabellerna, "att i allmanhet i de valkretsar, dar kvinnornas relativa antal bland de i valen deltagande minskats, har samtidigt socialdeniokraternas andel i de afgifna rosterna okats. Man skulle haraf vara ' bojd att sluta ' till att de kvinnliga valjarna mera an de manliga rostat med de borgerliga par-. tierna. Emellertid aro forandringarna sa sma, att de mycket val kunna bero pa en partiforandring inom valjarkaren- ofver liufvud". I 'det hela har forfattaren hallit sig till en objektivt undersokande kommentar till sina uppgifter. Dock har han har och dar i denna kommentar framkommit med tamligen starkt fargade subjektiva formodanden, medan han ii andra sidan i andra fall med tystnad forbigatt ganska narliggande och sannolika slutsatser. Ahes i foreliggande aktstycke saknar salunda psykologen ej tillfalle att ge akt pi den teoretiska slutledningsverksamir!etens beroende a1 andra an teoretiska forutsattningar. Forf. har ej brytt sig om att sammanfora resultatm af undersokningens forra. del. Ingenstades E denna r2k. nar han med det enkla facit: en partiforskjutning som foljd af kvinnans rostratt har ej kunnat konstateras i nigot af de lander, dar denna ar inford. Soni en egendomlighet bemarker man, att da forf. - fullt riktigt och sakligt - betraffande valresultaten i Norge framhaller, att de ej bevisa resultaten af allman kvinnlig rostratt, emedan kvinnorna i Norge vid de politiska valen endast haft inskrankt rostratt, han i detta sammanhang ej tillater sig den utvikliingen att h a i- paminna om, att i F i n l a n d den fullt a 1 f m ii n n c, kvinnliga rostratten ej mindre an den inskrankta i Norge af allt att doma lamnat partifordelningen oforkrankt. Forfattaren ofverlamnar at lasaren att sammanfora de intressanta uppgifter. han p& olika stallen lamriar om o k-a n i n g e n af kvinnornas deltagande i de val, till hvilka de fatt berattigande. I Finland visade sig - tydligen pi grund af den politiska situationen - vid de politiska valen 1910 en tillbakagang i kvinnornas deltagande, en tillbakagang, som dock ej var storre an A mannens sida; minskningen var densamma, i procent raknadt. I Australieri ater har kvinnornas deltagande i valen till forbundsparlamentet stigit fran val till val. Norges kvinncr ha annu blott ett stortingsval bakom sig, men de kornrnoanala valen visa en stark okning af kvinnornas ddtagande: fran 9,5 %. af rostberattigade 1901 till 19J % Ar 1907 och 26,2 % Okningen fran 1907 till 1910 ar sa mycket mer anmarkningsvard, som rostratten 1910 ut-. strackts till allman och de kvinnliga valjarnas antal darigenom okats med mer an tre fjardedelar. Den enda allmannare formodan, som forf. Pillitit sig med anledning af kvinnornas lifligare deltagande i valen, faller han pa tal om valen till det australiska. forbundsparlamentet. Forf. finner angaende dessa, att ju lifligarc deltagandet i valen i allmanhet ar, ju mindre ar skillnaden mellan mannens och kvinnornas deltagande och h. gar hartill foljande anmarkning: "Di ett starkt ddtagznde i valen maste som regel fosegis af en intensiv valagitation, torde nyss berorda forhallande antyda, att kvinnorna erbjuda ett tacksammare falt for sidan agitation an mannen." P sammanhanget finnes intet, som an, tyder, att denna psykologiska reflexion - ett af de stil- len, dar for:s egen idiosynkrasi med afseende pi sitt unde@3kningsobjekt framskymtar - skulle inskranka sig till forhallandena i det heta klimatet. Emellertid har forf. utan psykologiska kommentarer vid behandlingen a Nor ge och Finland meddelat, att lifligheten i kvinnornas deltagande icke alltid statt i proportion till lifligheteri af mannens deltagande inom samma valkrets. Hvad fin-. land betraffar, var t. ex. "mannens deltagande mycket daligt i Vasa lans sodra valkrets, som i fraga om kvin-s nornas deltagande stod nast hogst i hela landet". I[ Finland finner forf., att kvinnorna lifligast deltagit

3 DAG NY i de valkretsar, dar de varit talrikast i forhallande till tiet: fran 9 representanter 1907 till Detta parti mannen: "ju storre makt vid valen kvinnorna genom har endast 1907 och 1908, daremot ej 1909 och 1910 sin numeriska ofvervikt agt i forhallande till mannen, desto mera hafva de ocksa utnyttjat den genom ett lifhaft en kvinnlig representant. Fransedt. detta parti tyckes det, som om kvinnornas ligt deltagande". Pa denna intressanta. punkt haller forf. utsikter att bli valda stode i ett visst forhallande till inne med.slutsatser.. Ocksa nodgas han fjorton sidor partiets relativa styrka vid respektive val. Atminstone lig, langre fram gora den villsamma iakttagelsen, att i Nor- ger det nara till hands. att tillskrifva nedgingen i antage i motsats mot Finland "i allmanhet de trakter af let kvinnliga representanter for gammalfinska partiet den landet, dar kvinnorna vor0 mest ofvertaliga bland de rostberattigade, visa det minsta antalet kvinnor bland valjaratergang '- med atfoljande modloshet och,brist' pa ini-. ' tiativ - som gjort sig gallande for partiet i det hela. na och tvartom. Ju talrikare kvinnorna vor0 i valmans- Att marka ar vidare det ingalunda ofverraskande utan karen, i desto mindre utstrackning begagnade de sin tvartom helt forklarliga forhallandet, att.det ar det numerostratt och omvandt". rart starkaste partiet, socialdemokraternas, som.har. afven Egendomliga sa val. genom uteblifna papekningar som det relativt storsta antalet kvinnliga. representanter, och genom befintliga forklaringar aro forf:s redogorelser och att det e n d a parti, som innu ingen gang.- haft- nig& kommentarer angaende val af kvinnliga representanter i &dan, ar det till antalet svagaste (kristliga 'arbetarforbun- Finland och Norge.. det, som haft 2 representanter, manliga, 1907 och 1908, Angaende Finland meddelar forf. tv& tabeller, den och och 1910). Det darnast svagaste partiet ar ena uppstalld efter.valkretsar, den andra efter partier. Af.landtmannaforbundet, som blott tva ganger haft en kvinn- 2W representanter vor kvinnor, 1908: 25, 1909: lig representant. I och. 1910: 17. Forfattaren finner haraf anledning an- I Norge tillhor som bekant annu. endast. e n kvinna marka:. "Denna ansenliga minskning synes knappast kun- s t o r t i n g e t:' :froken Rogstad. Dir. Widell omtalar na tydas p2 annat satt an sasom ett tecken till att de hennes val till suppleant, men ej, da hon faktiskt intradt. kvinnliga representanternas deltagande i landtdagen an- En tabli ofver kvinnliga representanter.och s,upplean-. setts gifva. mindre tillfredsstallande resultat." Det har ter valda vid k o m u n a l a val visar fran till icke fallit forfattaren in, att variationen, da partisplittrin en betydande okning: fran inalle! 98 repreentan-. gen ar sa stor och det inom hvarje parti galler sa ytterst sm&. ter och 160 suppleanter 1901 till 210. represe&&r och tal som har, kan bero p&. tillfalligheter, - ett.ganska 380 suppleanter Utredningens forf. finner, det egenegendomligt forbiseende hos en fackman. Ej heller har domligt, att antalet icke blifvit storre. "Det forefaller, han funnit det modan vardt att i detta sammanhang un- som om de kvinnliga valjarna i Norge icke skulle hysa dersoka och kommentera, hur det.staller sig inom de allt for stort fortroende for sina &ed~~strar~f.orm&~a att olika partierna i fraga om "denna ansenliga minskning". tillfredsstallande skota. offentliga uppdrag"..... Han pivisar visserligen, att det ar inom det gammalfin- Hilrnq Borelius. : ska partiet, som den anmarkningsvarda sankningen i an talet kvinnliga representanter fran och 1908 till och agt rum..daremot finner han ej De kvinnliga telegpfistema hos civilministern., D& skal att i detta sammanhang minnas hvad han pa forekvinnliga telegrafpersonalens. forening har uppvaktat civilniiriistern med, en skrifvelse, hvari anhalles, att telegrafgaende sida talat om.och som.afven tabellen utvisar: styrelseils f@-slag till stater' for telegrafverket 'i de punkter; att det gammalfennomanska partiet i det hela gatt oaf- som ' berora namnda personal, utan forandring ' matte brutet och starkt tillbaka. :.. framlaggas till riksdagens profning. De. sakkunniga ha i Jamfor man emellertid i detalj, efter parti, antalet) sitt forslag gjort en del besparingar i den af styrelsen kvinnliga representanter och 1908, (hittills hogsta uppgjorda staten. Deputationen framholl for civilministern, att genom besparingsatgarden skulle den.omtalade siffran: 25), sa befinnes. det, att u n g f i n. s k a p a r t i- likformigheten ej upprias,. - enar ' 'telegrafisterna dari: e t sa val som s v e n s k a f o l k p a r t i e t, hilkas stall- genom fa samre.afloningsformaner an med dem' jamnning varit ungefar densamma vid de olika valen (liksom stallda kvinnliga postexpeditorer. de varit ungefar jamnstarka med hvarandra), valt s a m- m a antal kvinnliga representanter, ar 1908 som 1910, namligen ungfinska partiet 2 och svenska folkpartiet 3. Minskningen i antalet kvinnliga representanter kommer pa gammalfennomanerna (5, fran till ), pa socialdemokraterna (2, fran.l till ), samt landtmannaforbundet, som 1908 hade en kvinnlig representant, 191'0 ingen. Glom ej att fornya kvartals- :,... For en rent objektiv betraktelse synes denna jamforelse "knappast kunna tydas" som plausibelt bevis f,or "att de kvinnliga representanternas deltagande i landtdagen ansetts -.. gifva. mindre tillfredsstallande resultat": Ett parti, som gatt starkt 'framat, ar landtmannapar-

4 1 4.8 DACNY Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret. I ankdqing af en passus i yrkesfarekommit-.. t6ns betankande. Som red. finner det vara af storsta itztresse att f& den fraga som under ofvanstaende rubrik af fru Anholm upptagits i Dagny ur skilda synpunkter belyst, ha vi vandt oss till pa detta omrade speciellt sakkunniga, de kvinnliga yrkesinspektorerna i Finland, Norge och Danmark, froken Vera ii'jelt, fru Betzy Kjelsberg och froken Annette Wedel, med anhallan ont ett uttalande i sahen. Froken Hjelt har haft godheten att omedelbart villfara var begaran, hvarfore vi i dag aro i stand alt kunna meddela hennes vardefulla inlagg. Ehuru till dels af af vikande uppfattning fran. fru AIZholm skaller sig froken Hjelt direkt gillande gentemot as~kten om ;att lagst@ningen afven bor berora forhallandena i sedlrgt ufseende nom arbetsomradena. Till veckotidningen Dagnys arade redaktion! Midt uppe i pagaende landtdagsarbete hinner jag icke E. n. agna det mig tillhandakomna uttalandet af fru Maria Anholm nagon som helst ingaende uppmarksamhet. Jag maste inskriinka mig till att i nagra korta losryckta satser berora de narmaste,. intrycken af en forsta hastig genomlasning af forenamnda uppsats.. Det s. k. 9'opersonliga kapitalet'' omhanderhafves ju dock. af' rorelsens administration, i spetsen for hvilken oftast star en tekniskt bildad person, som salunda merendels har forutsattningar for att icke blott vara. en bra affarsledare utan ocksa ager allmanbildning nog for att kunna folja med tidens humanitara strafvanden och tillampa dem i sin verksamhet. Han. bor Glunda likaval som den enskilda arbetsgifvaren vara agnad att kunna ansvara for att "anstandighet och goda seder aro radande bland hans under.ordnade9'. Det "operson-. tiga kapitalets'' omhanderhafvare har jag funnit oftare 'n~otsvara berattigade ansprak pa human ledning af fabriksforhallandena,.an da i spetsen for rorelsen statt den enskilde arbetsgifvaren, som ofta anda in i det minsta '%oker sitt": Man. skulle snarare kunna saga ju storre "op.ers.onligt! kapital'' (aktiebolag) desto storre, finare och mera hygieniska fabriker, desto battre ordnade och liberalare arbetsforhallanden, desto battre tillsyn af flera och mera framstaende tillsyningsman.. Felet betraffande de ofverklagade fabriksforhallandena bor enligt min mening icke sokas i. industriens ofvergang fran den enskilda arbetsgifvaren, som ofta "i de goda tiderna" var en nog s2 stor despot och utpressare af den manskliga arbetskraften, till Sn,ara~e ; torde man kunna soka bristerna i a f- saknaden af k.'vinnliga s. k. salmastare i fabriker, som till storre antal sysselsat-' t a k v i n n o r o c. h b.a r n. I.stora fabriker med manlig och kvirinlig iiersodal ligger det' nara till hands att tanka. sig saval. manlig som kvinnlig salmastare medr olika! b$ogenbeter. ' Anstallandet vid fabrikerna af bildade khnnliga-'s. k. fabriksassistenter vore redan af utomordentlig betydelse. En salmastare vid de storre fa-.' -biikuna ar en bildad person, en betydande funktionar, och den som bor kunna alaggas ansvaret for allt som sker inom hans eller hennes omrade under arbetstiden. Anstallandet af kvinnliga salmastare skulle, kunna helt och hallet omskapa fabrikslifvets fysionomi. (Arbetsgifvarc hos oss skulle1 icke sallan onskat anstalla kvinnliga salmastare i resp. iabriker, pappersbruk, textilfabriker m. fl., mer, ha vi tillsvidare icke inom storindustriens olika arbetsbranscher haft for andamalet tekniskt utbildade sadana funk- tionarer. Ett vidstrackt arbetsfalt att upptagas af tekniskt och humanitart intresserade kvinnor!) Undertecknad kan icke heller forena sig om den Asikten, att ansvaret for de minderariga arbetarnas sedliga Forhallandeni i fabrikerna f. n. hvilar "p 2 i n g e 3". Ehuru annu mycket ar ofrigt att onska, maste dock narmast fabriksadministrationen redan enligt strafflagen och naringslagen vara ansvarig harfor. Hartill kommer distriktsinspektorerna (hvilkas adresser for skriftliga anmalningar torde hanga p2 hvarje fabriksvagg) och hos oss sarskildt de kvinnliga inspektorerna, hvilkas instriiktioq speciellt alagger dem ett dylikt ansvar. Foraldrar och malsman, likasom ocksa arbetarna sjalfva aro stanciigt i tillfalle att, antingen muntligen vid inspektionsbesoken' eller daremellan skriftligen, hos de kvinnliga yrkesinspek- torerna anmala om dylika forhallanden. Afven diis s&. dan anmalan blifvit gjord - anonymt dler blott antydningsvis - har forhallandet ofordrojligen undersokts och beifrats, utan angifvandet af kallaii hvasi-. f r a n a n m a l a n u-t g a t t. Arbetsgifvaren har airvid icke fritagits frhn ansvar. Sa har han varit nodsakad att forafskeda eller bestraffa den skyldige saaf att for framtiden sakerstalla forhallandena, savidt detta kucna3 Forutses. Af brottets art maste naturligtvis infor dornstoi. bero, huruvida arbetsgifvaren sjalf kan stallas til?ag2 ansvar for medverkan eller medveten forsum8ighecl Setriiffande foreliggande fraga. Orsakerna till forriandet af tonen bland persorialen i en fabrik kunna enligt min mening icke sokas i a r- b e t e t s b e s k a f f e n k e t", om detta ar "smutsigt, vedervardigt, riskabelt for halsan'' o. s. v. Likzsi ett Lirbete "dar stark hetta undergriifver nervsystemet" synes mig icke gifva vid handen att detta skulle "verka for-. slappande p3 sedebegreppen". Hvilket lofligt ch nyttigt arbete som helst maste j11 betraktas sasom absolut Iicder- vardt. Detsamma utgor lankar i samhallsutvecklingen och ar salunda nodvandigt. Om valet af arbete vore fritt och oberoende af samhallsforhallandenas, fordomarnas, sedvanjornas och traditionens tving, sa skulk rnaii rnahanda finna att principiellt manga bland de adlaste manniskor icke ville draga sig undan ifran det obehagligil O) Med undantag af slakterierna, savida nu detta geschaft kan hanforas till fabriksarbete. Barn och ungdom sysselsattas dar i ingen handelse.

5 DAGNY 149. och vedervardiga arbetet och det skulle forvisso framga, kvinnor i arbetet maste inverka darhan, att arbetsgifvare att de af detta arbete sasom sadant icke pa nagot satt allt mindre vilja sysselsatta kvinnor i sina.resp. verk. skulle kunna besmittas. Det vore i sanning olycksbring- Den vackra tanke som ligier ' ii11 grund for skyddslagande om den tendensen skulle borja gora sig.gallande,. stiftningen. haller p& att helt och hallet forfelas i det att att kvinnorna ville draga sig undan de obehagligare arbetena under den forutsattningen att vissa arbetsarter aro mera an andra agnade -att verka forslappande pa sedligicke alla fullvuxna man och kvinnor underlyda gemensamma skyddslagar. Genom sarlagstiftningen for kvinnor drifvas dessa ovillkorligen bort fran de, battre arbetsrnoj-' 'hetsbegreppen. Enligt min uppfattning synes det i n g a- ligheterna till sorg och elande pa redan ofverbefolkade lunda vara arbetsbranschen, utan fast- arbetsbanor. Den enda berattigade sarlagstiftning for mer de allmanna arbetsforhallandena pa' platsen samt det att samre och besvarligare arbeten forkvinnor synes mig vara den, som galler skydd vid moderskap med motsvarande sjukforsakring (moderskapsforbises af dem, som ha battre utsikter pa annat hall, o c h sakring). Skyddslagsti,ftningen bor.de ordatt salunda vanligtvis inom dessa arbetsbranscher skocka sig min.dre utvecklade, utfattiga och i allmanhet personer utari andra resurser och med samre.iornas icke efter kon ut'a-n i olika la.gar for o1ik.a indus.trier och yrken eller yrkesg r u p p.e r. Da skulle ocksa all.hansyn kunna tagas till olika mojligheter ' inom sarskilda yrken och yrkesgrenar, u t s a t t n i n g a r. ~xem~elvis ma namnas lumparbeter- t. o. m. bestammelser kunna inrymmas betraffande arbeskorna, hvilka aro sysselsatta i e11 bland de,minst af- tet vid, specialmaskiner m. m..... undsvarda arbetsbranscherna. Man har ingalunda for-... * * markt att sarskildt bland dem' en frivol ton vore radande.! *.... Bageriarbeterskorna, baderskorna vid t. ex. vara bador-... Fabriksledningens.' intresse for ' fragan om de sedliga ter och storre hadinrattningar, sockerbruksarbeterskorna, forhalltind'en'asi forbattrande och uppratthallandet af en arbeterskorna vid torkerier m. fl. synas mig ingalunda vardig.anda' inom fabrikslifvet synes mig i likhet med arge stod for den 'ppfattningen, att den 'pphettade luftikelfodattarinnan- bora agnas storre (Ett ten vid ' deras arbete skulle forslappat sedlighetsbegreppen oppet bref;. 1 en h valmotiverad vackelseskrift fran socialt inbland dem. * tresserade 'kvinnor och man borde affattas och tillstallas O * fabriksadn-iinistrationerna.) 0 * * Osjalfstandigheten hos arbeterskorna ar 'ett hogst beklagligt faktum. Det ar i sanning alltfor. litet som fran samhallets sida gores for den fortgaende &vecklingen* bland dem.. L. a * Sammanblandningen af manliga och kvinnliga arbetare inom samma fabriker och arbeten synes mig ingalunda i och for sig utgora nagot hinder for att en hyfsad ton inom fabrikslifvet skall vara radande. Detta ar snarare en fraga om fabriksdiscipliiieii. I de allra, flesta v 8 1 o r d n a d e fabriker tillatas icke arbetarna,att aflagsila sig fran sin maskin eller arbetsplats for att samspraka med kamraterna. Under rasterria bora man och kvinnor ovillkorligen ha sarskilda matsalar och komma salunda icke heller da i beroring med hvarandra. Genom dessa och liknande anordningar har fragan mangenstades kunnat losas pa ett tillfredsstallande satt, utan att erfordra ett sarskiljande af de maiiliga och kvinnliga arbetarna, hvilket i betanklig grad forsvarar fabriksdriften, och i. synnerhet i mindre. industrilander skulle komma att for kvinnorna i hog grad minska tillgangen till arbete. Ett lagstadgande om att manliga och kvinnliga arbetare skola "savidt mojligt hallas Atskilda", synes mig sa: lunda komma att medfora en ytterligare ofverbefolkning pa vissa arbetsomraden - hemindustrin, bekladaadsindustrin, - dar kvinnorna redan nu mera an tillborligt.underbjuda hvara'ndra pa arbetsmarknadeq: De alltfor manga svarigheterna och.olagenheterna for bibehallandet af I 13 uti det svenska kommitteforslaget till 'ny fa- brikslag har. intagits bestammelsen betraffande minderarigas yrkesarbete, 'att "A r.b e t s g i.f v a r e v a r e p l i k- tig'tillse, att arbetet eja medfor vada i sedligt afseende". Da jag absolut ar af den asikten att intet f a b r i k s a r b.e t e i och,for sig, kan medfora vada i sedligt afseende, anser jag att ordet a r b e t e t borde utbytas emot arbetsforhallandena, om denna bestammelse skall ha nagon tillampning i praktiken. Afvensa borde bestammelsen utstrackas icke blott till de minderariga.arbetarna utan till hela fabrikspersonalen. Dar arbetsforhallandena aro agnade att' sanka den sedliga nivail inom fabrikslifvet, maste fragan ligga inom lagstiftningens kompetens att savidt mojligt forhindra en.., sidan samhallsolycka. Daremot har jag icke samma uppfattning som artikelforfattarinnan, "att, hvad som ar nod- vandigt ocksa maste vara mojligt". Det vore nodvandigt att kunna fa' halla sig till e n bestamd person, arbitsgifvaren, betraffande allt som. sker i fabriken. Men han kan alaggas straffpafoljder endast for b e v i s 1. i g forsunimelse och uraktlatenhet fran hans egen sida i ifragavarande afseende. Men det ar icke mojligt att han skall kunna stallas till laga' ansvar for forhallanden, hviika inom ett vidlyftigt, foretag icke kunna vara af honom kanda och af hohorn eller. hans uppmarksamhet och anordningar beroende. -' Vera Hjelt.

6 Komna in i Tyskland, blefvo vira resenarers stamning betydligt lattare. (Atterbom och Schroder hade kvarlamnats i Danmark.) T. o. m. Geijer, som ej vidare tycks bemodat sig om att aflasa sina reskamraters lynnesbarometer och hvilken hos den 24-ariga, nagot oberakneliga musiker-ynglingen ej annu erkande den sjalsfrandskap, som en gang sa nara skulle forena dessa tva genier, anmarker, att "L. (Lindblad), som var melankolisk i konungariket Danmark, har blifvit munter pa tysk botten". Afven Malla har stunder, d& hon glommer sina bekymmer och omsorger for Adolf och kan njuta bllt af reselifvets ljusa poanger. Resvagnen rullar genom det tyska landet. Forbi dem i vaxlande taflor skymta boningar, byar och stader, folk och landskap, kyrkor och slott. Kolnerdomen, s% imponerande i sin ofardighet, Heidelbergs murgronskladda slottsruin, dar enligt Geijer "forgangelsens fotspar drypa af fetma", Dresden med sin ododliga madonna, hvilken Geijer agnar en hanford lofsang i sin resebok, sagande sig vara "lycksalig att ha sett denna bild", tillaggande: "jag vill bara den i mitt hjarta, om en sidan boning ar den vard". Och den skona aftonen, d5 det lilla ressallskapet i en enkom forhyrd bat sakta glider nedfor Rhen, en fard af Geijer salunda beskrifven: "Aftonen var lugn och sval. Vi fingo ostorda njuta af de vaxlande, hogst pittoreska utsikterna. Snart skymde det pa. L. framtog sin flojt och blaste gamla svenska visor. Det ar en egen hemlighetsfuil kraft i dessa gamla melodier. ~ 5 bat r flot sakta fram. Hela naturen var tyst. Jag hor blott tonerna, som upprepades af bergens eko, och med det stilla plaskandet af Rhens vagor tycktes mig det aflagsna susandet af de hemfodda svenska skogarna blanda sig och hviska mig minnen af allt som ar mig Ijuft och kart." Malla ar ocksil gripen af situationens stamning och skildrar den pil sitt enkla, osmyckade satt. Hon lyssnar lycklig till Adolfs flojt, och de gamla svenska folkmelodierna "klingade si vackert i den lugna kvallen, och bergens eko svarade ibland9'. Hon. ser Geijer sitta "lutad ner i biten" och ha det "godt och roligt". "Oforgatligt!", utbrister hon. Man skulle onska sig i form och farg kunna aterge bilden. Baten, den latt krusade floden, Lindblad med ett inspireradt uttryck ofver sina unga manliga drag, det vackra lockiga hufvudet bakatlutadt, inedan hans lappar ur flojten locka de Ijufva hemlandstonerna; Geijer sittaiide med nedbojdt hufvud, forsjunken i tankar, och s% lyssnerskan i b%tens bakstaf, lycklig, hanford, i 1820-talets med romantikens svarmeri sa harmokrande drakt, dartill den skymmande kvallens vemodiga halfdager och sist Rhenflodens karaktaristiska bakgrund, ruinen af en Sifverstolpes resejournal. hterblick p& hennes memoarer. II. riddarborg, tronande pa kronet af en klippa, mork, :rzptisk, imponerande... Oforgatliga vor0 utan tvifvel ej mindre de stund~r: som den 'lilla nordiska karavanen agnade at besok hos nagra af Tysklands storman. - Den storsta af dem ko^ tyvarr icke i deras vag, hur frestande defin syntes Geijer "att taga vagen 5t Weimar for att se S c e t h c i lifvet". Han tillagger: "Jag har afstatt darifrin ock vill forvara hans sjals bild sasom den hos mig i evig ungdom sig intryckt." Men i Bonn gastas Ernst Moritz Arndt, DU. trioten-skalden, "af hjartat", intygar Malla, '>en svensklir.. nes van". "Med Geijer talade han om Varmland och Ransater och hans gamla hederliga far"; med Malla om hennes far och narmaste anforvanter och den gard, som i hennes hjarta intog samma plats som det gamla Varnilandshemmet i Geijers: det kara Edsberg. Stallen odi personer, som Arndt vid sina resor i Sverige last k2n.. na och annu bevarade i trogen hagkomst. J e a n P a u l R i c h t e r, en gammal man, stapplaride pi grafvens bradd, underlater man ej heller att upp- vakta i Bayreuth, hans sista boningsplats pa jorden. Dc! ar om detta besok Geijer intygar, att Mallas fortriiffligz minne kom val till pass for att stamma deras vard till dc resande svenskarnas forman. "Det tycktes smickra Ilo- nom (Jean Paul) att hora ett svenskt fruntimmer sk hemmastadd i hans skrifter, att finna det dessas noxskenslika glans i sjalfva verket ocksa stracker sig ofver norden.'' Till gengald kunde den kvinnliga reskamrate: lanka den gamle skaldens uppmarksamhet och intresse pi Geijer genom att, pa Jean Pauls fraga hvem som arisigs vara Sveriges fornamste skald, omtala, att det ickr va;. den af Geijer namnde Tegner, utan att Mallz splf iiijrr Tegner saga, "att 'Vikingen' vore det forniinsta so!v annu vore skrifvet pa svenska". Mera for Geijers skull a11 for det Ofriga ress~i~skp~:~ gjordes en afstickare till Karlsbad for att traffa S c h l i n g. Men Malla Angrade ej den lilla krokviigei~. Viil fann hon den beromde filosofen i borjan "icke si: Ek:c kommande och spi-aksam som de andra tyskarna". i.liii; han tinade upp, blef artig och wii svenska resande damen sin arm under prometiarlet: i brunnsparken; en artighet som mera besvarade 22 ckilamerade dess foremil. "Jag forsokte", intygar hlalla, ";it! med lika fotter fdja Schelling, men det var omojiigl Jag resignerade och trippade med sa godt jag kunde for att ej alltfor mycket profva filosofens talamod." Att fi lyssna till samtalen mellan Schelling och (icijci- uppviiger fullt alla resans sma besvarligheter. Dc taladc om poesi och poeter: "Schelling talar myckct val och djupt, ofta ofver.min fattning, det markte jag nog, mr; forsokte folja med och hade ofantligt roligt. Det syax:

7 DACNY 151 pa Geijer att han fann sig kunna lara nagot af denne mitt afsked ur Helvigska huset - A m a l i a aterser jag man". troligen aldrig mer." 4. Malla hade ej sett oratt; djupt var det intryck Geijer hamtat af samtalen med deii tyske tankaren, Mest impo- I fulla nio manader varade Mallas vistelse i Berlin. nerade kanske pa honoom Schellings oppna erkannande, Markliga, innehallsrika manader! >>~~ck~t och lyck- ' att "det fanns fragor horande till tidens viktigaste ange- ligt har jag har atnjutit, blandadt med mycket svart och lagenheter, i hvilka han annu ej bestamt sin tanke". slitande,,, sa. summerar hon vid afresan sina intryck af Wvad gaf det mig ej att fundera pa sedan vi skilde!", utbrister Geijer. "Det var langa tankar, som jag ej Preussens hyfvudstad, Val hade 'hellnes Adolf, som alltid, sin dryga del i dessa blandade stamningar, men aftankt iit.". ven de andra vannerna, forna. och nyforvarfvade, bidro-, Att i Dresden T i e C k och hans varldsberomda te- g~ dartill, Det var nu en gang stackars Mallas ode att och upplasning~aftnar ej forsummas, faller af Sig sjalf. aldrig med hel njutning kunna hange sig at ett vanskaps- Men Erlangen, dar den evigt.saknade vannen hvila- forhallallde. de, ar mer an nagon af de lefvande stormannens stad hade hon i fraga om kommit sallsynt den dit Mallas langtan gar. Och nar hon val ar dar, "81 till. ~~~k vare ~ ~ stod Berlins ~ lhogsta i intelligens- ~ hvilken ljuf smarta att fa grata ut pa Kernells graf, att societet henne och det vill ej saga litet i en tid fa bo i de rum pa vardshuset "Der Walfisch", dar da de tongifvande darinom vore en fru von ~ ~l;i~, en Bet-. han utandats Sin sista Suck, att fa Samtala Om honom tina von ~~~i~ och forst och framst en Rahel von Varnmed de vanner, som statt honom bi i hans hagen! Med dessa borna furstinnor i intelligensens rike sista kamp. "Vi ha", skrifver Geijer, "uppsokt de goda ko, fru silfv~rstolpe i personlig beroring. Men manniskor, som har behandlat den tidigt bortryckte, med :den for henne speciella egenskapen att taga manniframmande ynglingen som en slakting, en bror och som skorna ratt och slatt som de "oro, hur hogt de an mannu omfattade oss med samma valvilja." Det ar om en de sta den andliga ofverlagsenhetens skala, lat hon sig af dessa Kernells vanner, llat~rfilosofen professor S C h U- icke imponeras af de larda, vittra och tankeskarpa damer, b e r t, Geijer, Aterkallande i minnet aftonpromenaden i som dominerade det datida berlinska sallskapslifvet, eller Erlangen under.intressant samtal, i det klaraste mansken, af de nianga genialiska man de visste samla omkring sig. sager de vackra order: "Schubert ar en man att tala D,,attframma svenskan kande och &kande val sin inferiomed under stjarnhimlen.". ritet, men hon hade anda mod och sjalfstandighet, att Under vaxlande stamningar, vemodiga, glada, njut- vara den hon var, en art af andlig fornamhet, som nog iiingsrika men ack! afven andligen och kroppsligen "for-. ej kunde undga att sla an pa denna intellektuellt krasna skakade", som Mallas resterminologi lyder, na vara van- krets. ner den forsta dagen i september Dresden. Har vantar Efter en aftons sammanvaro med de larda damerna dem ett betydelsefullt mote, det med Amalia von Helvig, kan hon erkanna: 9, trotta ~ ~ mig silla f o r s t a n- "den skyddsangel", sager Geijer, "som under. var hela d i g.h e t e r,,. J~, ett besok hos varnhagens, dar,trorea Osynlig beredt OSS Ilastan Ofverallt det angenalllaste ligt, lifiigt mellan Rahel, Amalia och en mottagande". del andra celebriteter, kommenterar hon salunda: "De Sammanvaron rackte endast en dag, men hvilken dag! naturliga enkla begreppen hafva de sa raffineradt att mig "Att vid hennes hand fa trada in i Dresdens varldsbe- tyckes de sjalfva ej ratt kanna igen dem! lag kan ej kanta malningsgalleri! Det var", sager Geijer, "med en tala i deras invecklade metafysiska amnen, - jag erkanegen kansla midt eltlellail hora Och Se. Ty 'jag bekanner, ner mig dum och kanner ej nagon skyldighet att tala.>> att jag sa garna lyssnade till hennes rost och de skona Att Malla skulle blifva sarskildt mystifierad af en tankar, som med dess ljud liksom svafvade mellan mig de nyvunna den lilla nobeskrifliga vareloch dessa taflor, att 1% nastan blott sag hvad jag se,,,m hette Bettina von Arnim, fodd Brentano, ar ej horde." -, att undra ofver. Hon finner henne underlig, "sardeles" Malla uttalar Sig tamligen faordigt Om detta forsta med sina paradoxer och hugskott och excentriska maner, sammantraffande med fru Helvig. Forklarligt nog. De,,-h de[ ar. 'pen riktig anstrangning att folja med hennes, skulle inom kort.ater rakas i Berlin, dar under den vibt omfattande ideer>>. Anda utofvar ~ ~ t en t i viss ~ ~ kommande villtern de hade att motse en daglig Salilvaro. tjuskraft 'pa den enkla Malla; hon lyssnar rord och be- I Berlin skildes Geijer fran sina svenska reskamrater. tagel1 nar denna, sin originella vana trogen, sitt&de for att ensam atervanda till hemlandet. Darforinnan fick uppkrupen med fotterna under, sig. bal<langes i soffan, han dock tillbringa nagra oforgatliga dagar med Amalia.,,galerar sin ahocrinna med sina >>Liebesbegegnissen>: Den 20 september skrifver Malla: "Afsked fran Gei-,d Goethe, tagande i sin naivitet dessa nagot apokryjer Som afreste. ' Det gjorde mig granslost ondt Om fiska sjalsbikter god tro. Arnalia, som val aldrig Aterser denna kara vannen. Hon Men afven hos Amalia, den under alla gessa ar sa holl god Illin, foretog Sig genast nagon angelagenhet." lifligt saknade vaninnan, ar det nagot Som gor, >patt de Som de djupaste intryck han medfor fran vistel~en i anda ej ratt kunna forsta hvarandrap>. Enligt uppgorelse Berlin har Geijer antecknat: >'En formiddags enslig las- intog Malla sina miltider i. det He!"!gSka hu&,, ehuru i K n s t d A l t e r t h u'm af Goethe - och hon med Adolf och kammarjungfrun' delade en liten for-

8 hyrd lagenhet i grannskapet. Slitningarna i Amalias familj gora henne smarta: ett oharmoniskt aktenskap, rnanga stridiga element; "Amalias oformaga att begagna v a - n a n som medel till trefnad", hennes benagenhet "att doma allt efter en mangsidigare, allmannare ofversikt", utan att "forsta sig pa den ensliga bergshojd, hvarifran jag tycker mig ofverskada det hela, sa langt min narsynta blick kan skonja"; allt anledningar, som trots de manga manadernas intima sammanvaro, snarare fjarmat an narmat vaninnorna. Nar darfor Malla ar trygg for Adolf, som hon sett vara pa god vag med sina musikaliska studier under familjen Mendelssohns hagn, lamnar hon Berlin utan saknad for att atervanda till Sverige, "det land", dar hon funnit, att "man. bast kan fa behalla sina illusioner, dar man langst kan bibehalla sinnets oskuld, ostord' af f o r- bildning". O Det ar med forkarlek man drojer vid den har skisserade episoden i Malla Silfverstolpes lefnad. Dels innehaller hennes resejournal i och for sig sjalf sa mycket roande och intressant, dels aterger den en trogen spegelbild af tecknarinnan sjalf, Malla hel och hallen, med hennes veka, kanslofulla sjal, hennes sunda forstand, klara omdome och hjarta af guld. Efter aterkomsten till Sverige hade hon annu manga, manga ar kvar af sitt lif - 'hon hade ju knappt hunnit langre an till medelalderns grans och det var forst som 79-Aring hon fick lagga sitt hufvud till ro. MAnga Ar, vaxlande mellan tillfredsstallelse och gladje, missrakningan och sorger, aterstodo. Och hon skulle ej varit den hon var om ej de senare fyllt den ojamforligt storsta platsen i hennes 4illvarq. Med sitt Uppsalahem som medelpunkt fortfor hon att magnetiskt till sig draga sin tids markliga man och kvinnor, liksom hon drogs till dem. Manga guldkorn af personalhistorisk och tidstypisk halt finner man. fortfarande instrodda bland sjalsutgjutelserna och sjalfbekannelserna pa hennes dagboksblad, ehuru af en del skal dessas meddelanden ar fran ar blifvit allt knappare. En af Malla Silfverstolpes manga missrakningar i lif: vet, och sakert ej den minsta, var, att bland sina samtida finna sa foga forstaende for hennes dag for dag outtrottligt genom aren forda dagboksanteckningar. Inne- hallet i Mallas "gra pasar", forvaringsrummen for hennes autobiografiska dokument, togs val fram -ibland och forelastes infor en for tillfallet intresserad ahorarkrets, men forfattarinnan markte med smarta att den genklang pa hvilken hon raknat fattades. Nu sent omsider har upprattelsen kommit. Tiden har behoft mogna for att kunna uppskatta sjalfbiktens psykologiska och historiska varde. Ja, det ar nastan med lystet intresse var tid bedrifver forskningen i forgangna generationers "gra pasar". Sa blef det forst en sen eftervarld forbehallet att med sympati och forstaelse folja berattelsen >>om en anderik och evighetstorstande kvinnas inre lifs frojder, sorger och sjalftuktans' - for att citera utgifvarinnans forord - sidan denna berattelse utvecklas for oss i. "Malla MoatgomerySilfverstolpes memoarery'. Moderskapsforsakri~~gen &ter under diskussion. Svenska Fattigvardsforbundets Barnavirdsbyras Vidarsmote i Stockholm sistliden fredag holl fru Agdn Montelius ett foredrag om moderskapsforsakrlng, hvilket - baseradt pa de asikter, som framkommit i Fr.-Br.-Forbundets skrifvelse till konungen angaende denna sak - formade sig till en ingaende kritik af de sakkunnigas f&- slag. Betonande, att som hufvudinvandning niok fosslaget maste framhallas att detsamma skrifvits af m a ii %r k v i n n o r och ingen kvinna fatt. vara med om dess utarbetande, papekade fru Alontelius det nodvandiga i 2tt kvinnliga representanter finge deltaga i forslagets siirtbehandling. Det vore ett tillmotesgiende, som ma:i krrnde vanta af den nu sittande regeringen, hvilken upptagit kvinnorostratten pa sitt program. Fru Montelius slutade med att betona, att de: vurc battre att uppskjuta hela saken an att losa der, eolligf act framkomna forslaget. Dr Marcus forsvarade forslaget samt redogjorde %r de andringar, som gjorts i detsamma af Bagridet. SA hade bl. a. forsakringsaldern hojts till. 17 ar. Efter annu nagra diskussionsinlagg antogs riedanstiien de resolution: Barnavardsbyrans arsmote, som annu icke i<uninat faga noggrannare kannedom om det till lagradet re~lttera. de k. forslaget angaende moderskapsforsakring, far sm. sin asikt uttala, att om detta lagforslag ej i viktigz principer skiljer sig fran det af sakkunniga i;tarb:tade forslaget, ett uppskof af moderskapsforsakringexs genomforande ar att foredraga framfor att fragara nu Eses d oratt riktning. i navnede i forrige Nummer Ordet "K r a f t e r" (Enkeltal: Kraft) som varende en af de oftes: nzis forstaaede Betegneker, hvilke derfor behover at forltixes, lad os altsaa forst se paa dette Ord. En Dansk, der for Exempel efter at have vzret syg, beklager sig over at fremdeles fole sig mat, ikke fole sig kraftig som for, ikke fole sig i Besiddelse af sin tidigere K r a f t, vi1 i daglig Tale udtrykke dette med OF dene "Jeg mangler Krafter". En svensk, som ikke har hort dette Udtryk, forbauses og leer - ja, det er ju ikke saa besynderligt, thi her e r jo faktisk en Lighed i Lyd, som streijfer det humoristiske, eftersom det svenske Ord "kraftor" betegner de smaa delikate Skaldyr hvilke svensk Sprogbrug umulig kan faa i nogen rimelig Forbindelse med Begrebet "att mangla".

9 Med det danske Udtryk: e n M a n g e l - menes; at Noget fattes, for Exempel "der m a n g l e r en Stol.i Spisestuen, - der m a n g l e r saa og saa meget i en bestemt Sum - der m a n g l e r Sol over Landskabet, der m a n g l e r Salt paa Bordet; - videre - det er e n M a n g el i hans Karakter, at han ikke er udholdende - hans Karakter m a n g l e r.udholdenhed o. s. v. oversat paa svensk er Meningen ncermest udtrykt saaledes: "Det ar en brist i hans karaktar att" o. s. v. Og af de ovrige Exempler vi1 Betegnelsen, efter svensk Sprogbrug lyde, "Det fattas en stol i matsalen - det fattas salt -" o. s. v. I Skuespillet "Svend Dyrings Hus" af Henrik Herz 1 siger Svend Dyring: "N e j, n e j, Hr S t i g! f o r s t e n Stund derefter - da jeg fik Guldborg og v a r k o m m e n t i l K r ce f t e r",, med disse Verslinier som Ramme om det misforstaaede Ord, vi1 dettes rette Betydning sikkert nu staa klart for kseren. Alma Forsberg-Dalhoff. DACNY 153 dantag af ' dr Inez Laurell, froken Symonds Ohlin och., dr Malin Wester-Hallberg, som afsagt sig; och i hvilkas : st.alle froken Anna Akerberg, friherrinnan.; Ebba,Palmstierna och 'fru A. Horney utsagos. Suppleantkr blefvo: froken G. af Klintberg, fru H. Sachs och doktorinnan, Lilly Laurent. De. forut-varande revisorerna' omvaldes.och.. till suppleanter utsagos froken H. Wahlstrom och dr E.. Ramstedt. Till medlemmar till den for insamling till en Fredrika Bremer-staty tillsatta kommitten valdes fru Hilda., Sachs, fru Ann-Margret Holmgren, f. Tersmeden, froken Stina Quint och froken Anna Frisell., Under motet vacktes forslag om att foreningen skulle. hos lagberedningen hemstalla att nagon kvinna matte till-. kallas och horas da arendet om aktenskapslagstiftningen forekommer. Forslaget godkandes och man uppdrog at styrelsen att ombesorja dess utforande... Redogorelse lamnades af fru Wzrn-Bugge af ofverdirektor Widells utredning angaende kvinnans politisk^ rostratt, hvarvid talarinnan skarpt kritiserade dari fram- komna slutledningar samt delvis afven sattet hvarpa det statistiska materialet anvandts. Till sist holls ett foredrag af froken Nini Kohn-. berger om kvinnororelsen i Frankrike. Stadsfullmaktigevalen i Stoekhola. Till hvad vi i sista F ~ ~ ~ ~ Helsingsborgskrets hade, veckans af Dagny hade att lneddela Om den 20 d:s anordnat el1 underhallningsafton for arbetarkvinnliga stadsfullmaktige i Stockholm ha vi intet vidahustrur med foredrag af fr. O. Malmstrom,,Om. w att foga, da -hvarken sjatte kretsens, ej heller andra att koka i lada,,: nera olika slags koklador forevisades, kretsens kvinnliga kandidat gick in- Som det nu fran de enklaste till mera gedigna sadana, och intresset, sig ha vi emellertid med forutvarande kvinnliga represenstort, da ur,adorna framtogs. den ena ratten efter. tanter inom Stockholms stadsfullniaktige darsammastades de,., andra rykande varm och aptitligt doftande, sju kvinnliga sadana:. froknarna Alma Hedin, Gertrud afsmakades och befullnos Minsson, Anna Lindhagen, fru Emilia Broome, syster Ett 40-ta1 ahorare hade sig. Bertha Wellin, dr Karolina Widerstrom och froken Stina Quint. ' ~ri~osition om moderskapsforsakriagea. Enligt forljudande lar regeringspropositionen om moderskapsforsak ring vara att forvanta.pa kamrarnas bord omedelbart eft& pask. Ett tillfalligt -utskott far sedan taga hand om forslaget..,. De dagliga stockholmstidningarna ha redan meddelat en kortare redogorelse af innehallet i propositionen. Af densamma att doma skulle regeringsforslaget hogst obetydligt skilja sig fran det af de sakkunnige afgifna. Med sakerhet kan inget omdome fallas forr an propositionen i sin helhet blir tillganglig. Kvinnorna i posten. Kvinnliga postforeningen. hem-.. staller att k. m:t behagade stipulera sadant tillagg.till OfvergAngsbestammelserna 'i par. 3 af afloningsreglementet For postverkets tjaiisteman, att afven ordinarie postexpedi- 'I.. tor, soin af generalpoststyrelsen. antagits till e x t r a b i- I t r a d e vid postverkets distrikts- och lokalforvaltningar^ ' fore antagandet till e. o. postexpeditor, rna ifraga om afloningsforhojning och tjanstearsberakning fa rakna sig till godo sa stor del af tiden for tjanstgoring sasom extra bitrade som ofverskjuter fem ar. Rostrattsrorelsen. Tva nya lokalforeningar for kvinnans. politiska rostratt,ha bildats.i Sveden och Landa, Gafleborgs lan, efter foredrag af froken Elin Palman. Fore.pingsmeddelandea-.. Stockholms F. K. P. R. sammantradde onsdagen den 20 mars fi.11; Arsrnots i, K. F. U. K:s lokal. ' Ars- och' 'revisionsberattelserna foredrogos och ansvarsfrihet beviljai des styrelsen. Den afgaende styrelsen atervaldes med un- " Promenadkostym af marinbla cheviot och engelsk Homespun - Sidenfodrad Kr. 59. Ulster af Homespun Kr AKTIEBOLAGET. NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.

10 - m 2 - E %kel battre flicka -..,. W vak ka.n &a&, p~6h~u.mererri pai Degny? 1 landets '.'alla.postanstalter och boklador kan maii bestalla huru manga ex. som helst. Skall.man,alltid, prenumerera d dessa stillen?. Ja, ifall man onskar end@ 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man.... alltid gora det. Hvad kostar Dagny i po&anstalter och boklrldor?.. Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr. 4: 50 for. '/I, 2: 50 for '1, och 1: 25 for '1, ar. Hvilka.vil/kor erhillla prenumerantsamlare d Dagny? Den,. som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en provision af kr. 1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant. Huru skall man forfara far denna provisions erh~llanae? Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p8 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga antalet ex. (hur m%nga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da, att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna. 2) Eller: Man 3 narmaste postkontor (e' annorstades) for de samlade prenwneranterna, detta un er hvars och ens adress, begar kvitto 5 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvisning sanda samlaren den stadgade provisionen. Nvar, och till hvilket pris kan mm nummervis 16sa Dagny? I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dagnys kommissionarer i landsorten. Pris 10 Ore pr nummer. Alla skrlfvelser rarande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPIEDHTIION, STOCKHOLM.. d Handarbetslararinna med hogre kompetens soker pla till hostent'(event. vikariat) vid el( latsst7kande fd sina annonser injorba i ignyfor Anlfva priset eller 7'18 ore pr mm.) mentarskola, kommunal mellansko eller seminarium. Tacksani fi svar till,m.-,a.n, Svenska Tel Ung flicka gramb. filial, Orebro. mc ed goda betyg fran Handarbetets vi inner onskar plats i tapisseriaffar. Fi i na rek. finnas. Svar markt,handar1 bete,, Allm. Tidningskontoret, Gc ~fle, f. v. b. - eller annan lamplig anstallnin oi skas for de nirmaste 2-3 mfn. Plats sasom Privatsekreterare ung dam med mangarig vana 21 ar, frisk och glad och med go- svensk, tysk och engelsk korrespo: da betyg, onskar under sommar- dens, stenografi och maskinskri fel.ien plats i familj. Ar villig underning. Svar emotses tacksamt mar VIS ;a barn samt deltaga i husliga,exakt D, Ah. Tidningskontort 'sy! jslor. Svar till.lararinna,, denna Gust. Adolfs.torg, Stockholm. trd Inings expedition.. onskar plats. ku nnig i enkl. matlagning, bakning -sa1 mt ofriga inom hemmet forefallar ide goromal onskar plats. Svar till 1-'3'Viren 1912~~ Tranemo p. r. Kontorsvan f licki Ager fardighet maskinskrifning samt ar kunnig hvarjehanda kontorsgoromal. Goc betyg finnas. Svar till duglig Roke p. r. Vardinneplats onskas till sommaren eller hosten af en iinkefru kompetent att med omtanke och sparsamhet skota et1 battre hem, helst dar barn finnes. Nagon lon fordras ej om i stallet en dotter i skolaldern far medtagas. Svar till barnk kar^ under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm f. v. b. 28-irig bildad, musikalisk, husligt intresserad flicka (genomgatt hushillsskola) soker nu reel plats soin husmoderns verkliga h jalpreda. Onskas anses som familjemedlem och paraknas ett vanligt bemotande. Svar sma pretentioner^, Falkoping, p. r. 3 1 marig Norrlandska onskar plats vid skola, pensionat eller dyl. Genomgatt fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala. Kunnig i handarbeten. Tacksam for svar till n Undervisningsvan n, Solleftea p. r. Slojdlararinna bildad och af god familj, som genomgatt arskurs vid en af var1 lands fornamsta slojd- och vafnadsskolor, aflagt examen vid Andrea Eneroths lararinneseminarium, onskar plats i hem eller skola. Vid lon fastes mindre afseende. Svar till D hemslojd^, Gumzlii Annonsbyra, Malmo. Bildad, ung fiicka Ung flicka fran godt hem onskar plats genast i familj, helst pa landet eller i mindre stad att g2 frun tillhanda nom hushallet. Sokanden, som gelomgatt tvenne kurser i hushalls- ;kola samt innehaft plats, amnar xn tvi Ar utbilda sig till skolkokslararinna och onskar dessforinnan iorvirfva praktiska kunskaper i alla Zrekommande hush%llsbestyr - ar stark och frisk, alder mellan 19 och 20 ar. Svar utbedes till ~Arbetsarn Zon, Hufvudpostkontoret p. r., Goteborg. Plats a Advokat- eller tjanstemannakontor 5nskas af ung flicka med 4-arig vana 8 advokatbyra. Ar van vid ~andhafvandet af kassa, bokforing 3ch andra forefallande goromal Tvii flickor, (Norrlandska, smalandska, 23, 25 ar) vana i hemgoromal, onska pa sensommaren plats i herrgard eks storre landtgard for att deltaga i forekommande arbeten. I stallet for lon onskas nagon ledighet dagligen. Svar till >Kerstic, Signe.), Unnaryd. Folkskollararedo t ter onskar plats i familj att under hiismoders ledning deltaga i liushallet. Ar van vid alla inom ett hem forekoiiimande goromal. Svar till a19 ars, Skepsas. Ung flicka onskar plats som siillskap och hjalp i familj (helst tjanstemannafamilj) omkring d. 1. Maj. Har genomgatt h~shallsskola, kunnig i handarbeten, vafnad sant nagot somnad. Svar emotses tacksamt inom 8 dagar till ~Farniljernedlern:, Vasterlosa. Hush.-, Vardinneplats onsk. 38-arig, battre, barnl., ensamst. ankefru m. godt satt och uts., frisk, m. gladt hum. Kun. hems skots., stad eller land. Sma pr. Sv. DA , p. i-. Karlskrona. &ris flicka af god familj onskar snarast plats i ordentligt hem som husmoderns hjalp och sallskap, familjemedlem. Genomgatt hushallsskola, kunnig i handarbete, nagot klad- och linnesomnad. Lon onskvard. Svar tili som genomgatt husmodersskola onskar tii1 varen plats att vara husmoder behjalplig med alla inom ett hem forefallande goromal, ej grofsyssla, helst i ett storre hushall. Svar till ufamiljemedlems, Jems- >God hjalp, Hogsby. hog. ng, battre, musikalisk flicka. p I;-=+. onskar till varen plats som sal!skap och hjalp med husliga goromil pi herrgard el. finare familj i stad, mot fritt vivre el. nagon lon. Kunnig i fin hand. samt nagot somitad. Stort intresse for barn. Van att bitrada i hushallet i heinrnct. Svar till #Varen 1912.>, Borgs, p. r, Gebildete junge Deutsche wiinscht einen PIatzzur Gesellscliaft und leichter Hilfe im Haushalt in guter schwedischer Farnilie. Antwort unter A. R.; poste rrstiintc, Orebro. Fransyska onskar plats nu strax eller i april, som sillskap at eiisain dam eller ;amt nigot kunnig i stenografi och unga flickor. Vidare meddelar Frii naskinskrifning. Svar till ;)U. 1912~) Brukspatron O. Norherg, Herno- Kristianstad, p. r. ;and. Riks 92.

11 .LEDIGA. PLA.,.. TSER.. Vid... Skara L hligre flickskola aro for nasta lasar tvii amneslararinnebefattningar, foretradesvis pf hogsta stadiet, lediga; en i tyskr; (hufvudamne, studier i Tysklanc erforderliga) och svenska och en matematik, fysik (hufvudamnen) kemi och halsolara. Hogre kom. petens erforderlig. Lagstadgad lon extra pensionsbidrag. Ansokningal jamte Iakarebetyg insandas till sty reken fore den 12 april. Vi d Skofde Elementarlaroverk for flickor onskas fran och med hostterminer 1912 en med hogre kompetens ut. rustad lararinna i engelska (VI- VIII),, tyska (IV-V!II),och svensk historia (VII, VIII). Lon och pensionsbidrag enlig1 lag. Ansokningshandlingar jamte lakarbetyg insandas fore den 1 Apri till STYRELSEN. Vid Ostergotlands folkhogskola Platsen sasom fores tinderska for : linne forrade t o. tvatten ' tillika sommerska m ar ledig vid lanslasarettet i Hudiksvall att genast tilltradas. Lon' 300 kr. pr ar och allt fritt. Ansokningar atfoljda af lakarebetyg, aldersbevis, betyg och fotografi insandas till lasarettsdirektionen fore den 10 nastk. april. Sprid Vid' ~skarshau'ns' Elementar- ' aro foljande platser lediga att tilltrada vid. nastkommande hosttermins borjan : En lararinnebefattning med under.visningsskyldighet i svenska, franska och historia. En. lararinnebetattning med undervisningsskyldighet foretradesvi: i matematik och fysik pa det hogre stadiet. Denna befattning tillsattes pa ett ar. Hogre kompetens erfordras. Lonen enligt lag. Ansokningar, stallda till Styrelser for Oskarshamns Elementarlaroverk for flickor, insandas fore den 15 april till skolans forestandarinna froken I. Stjernberg. A Fabrikskontor. erhaller ars flicka med bra handstil och nagon kunskap i bokforing plats den 1 april. Egenhandig ansokan med betygsafskrifter och fotografi samt uppgift om alder till PPostbox 2749, Sthlm. 1. Vid. 'Kristianstads elementarlaroverk for flickor Bro foljande platser lediga att tilltrada vid instund. hostermins borjan. En 2miieslararinnebefattning med undervisningsskyldighet i matematik och naturkunnighet, foretradesvis pa det hogre stadiet. Hogre kompetens erforderlig. Lon enligt lag samt bidrag till pension- finnes instundande sommarkurs plats for Lararinna kompetent att undervisa uti konstvafnad och finare handarbeten sam1 afgif ter.. svenska spraket med foretrade for ~ararinnebefattnin~en i huslig den, som afven kan leda sang.. Vi- ekonomi med tjanstgoring tv2 ardare meddelar rektor H. Odhner, betsdagar i veckan. Lon 400 kr. adr. Lunnevad, Sjogesta. Ansokningar stallda till Styrelsen for Kristianstads elementarlaroverk. for flickor, insandas fore den 10 april till laroverkets forestandarinna, froken L. Loven. Vid Goteborgs Hogre Samskola. ir for nasta las2r ledig en lararinnebefattning med undervisningsskyldighet hufvudsakligen i geografi, biologi och svenska. Anjokriiilgar torde fore den 1 april insandas till rektor Sven Lonborg. DACNY. -. ~eiatt~inge~' som * :. HUS^ ores t andarinna : ar ledig vid Eskilstuna Elementar. laroverk for flickor atti tilltradas med ingangen af n,astkommande lasak. Undervisningsskyldighet (forslagsvis) i. engelska ocn historia. Hogre koiupetens erforderlig. Afloningsformaner de i lag stadgade janite bidrag till pensionsafgifter. Ansokningshandlingar, at foljda af vederborliga betyg (afven fran lakare), insandas till laroverkets. styrelse fore den 10 april. Gy.mnasti kdirektor,. helst centralist, erhiller assistentplats 25 april i utlandet. Sprakkunnig har foretrade. Vidare genom E. L., 6 Grefmagnigat. 4 tr. vanster. Riks T. 3998, mellan kl. 11, Duglig' kvinnlig kontorist, med van,a att sjalfstandigt fora och afsluta bocker, erhaller god aiistallning i storre landsortsstad. FotOgrafi och nodiga upplysningar for platsens tillsattande emotses markt,duglig kontorist, under adress S. Gumaelii Annonsbyra, Stockholm f. v. b. Som hus for est andarinna for ett litet hushall samt bitrade och sallskap at en gammal fru onskas nu genast ett n~edelalders fruntimmer, helst med nagon vana vid sjukvird. Svar, markt,g.,, med uppgift om loneansprak, referenser samt tid d2 platsen event:kan tilltradas, insandas till Norrk. Tidn. kontor, Norrkoping... For 'guvernant,; kompetent att undervisa 2:ne flickor pa9 och 6 ar i vanliga skolamnen och. musik, finnes plats att genast tilltrada hos familj pa landet. Betyg och lonepretentioner torde insandas till Brukspatron Bror Kjellgren, Reijmyre.. Sjukskoterska van att behandla nervsjuka; ej inder 25 ar, onskas till den 1 april. Svar med lonepretentioner till-amalia Sjoberg, Kafe Toniten, Ostersund. -.. : it. 1 stadgade- ungherral (tjansteman) som amna bilda ge. mensamt hushall, soka vardinnz soin kad 'bidrii& att moblera 2'0, 3' rum af vanirrge'n samt stalla kokg. materiel- till forfogande. 'Reflekterande torde snarast for narmar upplysningar^ hanvuda.. sig., til, ~Tjansteminb, p.' r. Ludvika. ung, 'fr@k,....;ba~nk&r :j.. b%%tre. flicka..... s. L ,. far filais -i'apiif;i disponentfinii; att sk.ota tvanne barn 3, o. -5 ar: Alder. Nagot sykunnig har fore. trade. Ben. svar itfoljdt af foto. grafi, loneansprak, samt uppgift om alder och foru.t innehafda platsei emotses tacksamt,under magkt ~PAlitlign p. r. Nykoping.... Bildad, frisk, hurtig flicka, hogst 25 ar, kunnig i somnad, villig deltaga i hushallsgoromal och garna nagot tradgardsskotsel (sommarbostad skargarden), far plats j April. 3 personers hushall, j,ung fru finnes. Svar med' foto., rek.,!oneansprak till ~Kontorschefn under -adress S. Gumzlii Annonsbyi.2, Stockholm, f. v. b.... Ung Dam. - saker i rakning och med god sti) erhaller anstiillning a travarukontoi i Norrland. Svar med referensei och loneansprak etc. till,t. -S:: Arbete,, under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b... BILDAD FLICKA, kunnig i massage, far plats hos iildye fru som hjalp och sallskap Svar med ref. och pret. till n1 Juni?, Allm. Tidn.-kont., Gustaf Adolf$ torg, $tockholm. Veckotidningen D AG NY,!. :'

12 DAGNY 18 Smalandsgatan 18, Stockhc (Vid Norrmalmstorg) -Rekom men der^ A. B. Sturemagasin~ P5 Stureplan 15. Specialaffar for Mattor, Gard ;angutstyrslar, Het~islojdsvaFn; hktyger, Handdukar, och Z rafnader in. m. m. m. allt till I :et laga,priser. 15 Stureplan 15. huset bredvid Apoteket Svanen. l I l Nytt i bokhandeln! 1 PRAKTISK UTLAGGSINO AF PSALTAREN. Till viickaride nf intresse for skriftstudium ooh framjande af skriftkunskap, lar~r oc0h for.jnm- ) ling tiilggned af Teol. D:r Emil Taube, generalsuperintendant i provirisen Westprrussen. Autorisrmd ofversattmng fran originalets fjardr upplaga, af Kyrkoherde Frans Johansson. Haft. 6 kr., valekt banil 7 kr., klotb. 7 kr. 1 FOR TRON OCH LlFVET. I. Vittnesbord ur ordot oc4i nrfar~ri- 1 heten af Redaktor Anders Aberg. Haft. 1: 75, kart 3 kr., klot1,and 2: ;>0. PASSTOSSBETRAKTELSER efter C. O. Rosenius. Miniion friiii Betlahemskyrkan i Stockholm. Passionstiden 1861 och 18o2. hii tl in uppl. Inb. i valskt band 1: 75, klotb. 3 kr. DET AFG~~RASDE VALET. Ett litet ord till Dc unga af Christlnn 1 Christensson, rektor. vid Johannesskolan i K6penliamn. HLR 21 iire. 1 ETT YAN1,IGT ORD af C. O. Rosenius. Iiart. 10 ore. PROSTES OLOF W. THULIN. Ett. Ihgt och rikt dsq.sarlwtc! f Hrr.-. 1 rens tjbst. Af IQxkohcrde J. Thulin. Haft. 1: 50, kart. I: 75, klotb. 2 ki8. 1 HIXTDUERNA. En hjord uh herde. ~Wssionsskrift n:o ::H. Xissionsforedrag af Pastor Enok Hedberg. Haft. 15 ore. I DES XYE TJANAREN. En bild ur det slovakiska folklifvrt er Kri- 1 stina Roy. Haft. 50 ore, kart 75 ore, ASKVARXASTUGOHNA. Berattelse ur verklighetou af Asna Carh dotter. Haft 25 ore. 1 CR HJ~RTATS DJUP. Andliga solo- och korsanger ni' Theodor Hempel. Pris 75 ore. Evang. Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Expedition, i Stockholm 3. l Gynna Dagny: annonsorer! Kvinnliga i i : + arbetsomraden. : + i 4 4 Muntliga och skriftliga + + upplysningar genom : 4 + Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, : i 6 54 Drottninggatan, O Fredrika-Bremer-Forbundet : Drottninggatan 54. tikstel Forbundets byra oppen Allm. ttil =redrika-bremer-fbabundets Sjuksk8terskebyrk Tunnelgat. 25. Rikstel Allm. tel Utbildningskurs f6a Praktisk socialt arbete, skom bostadsinspektion, vice virdskap 1 arbetarebostadshus. tosterbarnsiaspektlon och andra mera krafvande uppgifter, anordnas under lasaret 1 okt juli 1913 rrf L] Centralforbundet for Socialt Arbete. n Elevantalet begransadt. Intradesalder minst 21 ar. Teoritic!< g och praktisk utbildning. Arsafgift 250 kronor. n Fullstandigt prospekt erhalles genom C. S. A:s byra, LMmakaregatan 6, Stockholm, dar afven anmalningar mottaps 8 intill den 15 juni. 0 Inneh811sf orteckning. Dagens nummer inneh8llert Politisk r~stratt for kvinnor. Statistisk utrcdninpl af Ludvig wiaeai. 1. Af tiilma Borelim. Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret. Vera Hjelt. Ur Ralla Silfverstolpes resejournal. II. gm. Af Af Lotfetz Drzki-. Moderskapsforsikringen ater under diskussion. Om sproglig Forstaaelse. Af Alma Forsberg Dalhoff. Notiser. i u O i Prenumeration $ Dagny sker h narmaste postanstalt eller mm bokhandel. I II 1 I