ET1101, Etnologins grunder I - vardagsliv i Sverige, 15,0 högskolepoäng Basic Ethnology I - Everyday Life in Sweden, 15.0 higher education credits

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN ET1101, Etnologins grunder I - vardagsliv i Sverige, 15,0 högskolepoäng Basic Ethnology I - Everyday Life in Sweden, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kulturvetenskaper att gälla från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kulturvetenskaper 2. Inplacering Kursen är en fristående kurs på grundnivå och kan ingå i en kandidatexamen med etnologi som huvudområde. Kursen kan även ingå som valfri kurs inom ramen för kandidatexamen med annat huvudområde. Huvudområde Etnologi Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet. 4. Innehåll Kursen består av följande moment: 1. Etnologins grunder, 7,5 hp Basic Ethnology 2. Folkloristik, 7,5 hp Folklore Studies Kursen ger en orientering om etnologins och folkloristikens grundläggande perspektiv och samhällsrelevans. Kunskaper om förindustriella miljöer, arbetsliv och sociala villkor förmedlas genom belysning av ämneshistoriska tolkningar. Särskilt problematiseras kulturella förändringsprocesser i 1800-talets samhälle med avseende på klass, kön, sexualitet, etnicitet och generation. Utifrån antagandet att kultur och folklore skapas i samspel mellan människor, både via direkt interaktion och via media, diskuteras berättande och

2 berättelser, trosföreställningar, seder och bruk samt visa, musik och dans som uttryck för folklig kultur och populärkultur. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för förindustriella miljöer, arbetsliv och sociala villkor samt för industrisamhällets framväxt i Sverige - resonera kring kontinuitet och förändring i samhället med avseende på klass, kön, sexualitet, etnicitet och generation - exemplifiera kulturella yttringars förändringar och deras kontextuella förutsättningar Färdighet och förmåga - resonera kring likheter och skillnader mellan folk- och populärkultur historiskt och i samtiden - resonera kring kulturell komplexitet utifrån svenskt vardagsliv Värderingsförmåga och förhållningssätt - diskutera etnologins och folkloristikens grundläggande begrepp och kultursyn - diskutera historie- och nationskonstruktioner - diskutera kulturens betydelse för hållbar utveckling - diskutera kulturens betydelse för jämlikhet och jämställdhet 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen examineras i flera delar. Moment 1 examineras muntligen i grupp. Det examinerande seminariet är obligatoriskt. Examinationen för Moment 2 omfattar en individuell skriftlig hemuppgift samt en salstentamen. Studenten äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Den som har godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget VG på hel kurs krävs betyget VG på minst 50% av kursens poängantal. 9. Kursvärdering Skriftliga, anonyma kursvärderingar kompletteras med muntliga diskussioner. Studierektor ansvarar för att studenternas synpunkter inhämtas av kursansvarige och att resultaten av utvärderingarna ligger till grund för kursens kommande utformning. 10. Övrigt

3 Undervisningsspråk: svenska. Kursen ger behörighet till kursen ET 1201, Etnologins grunder II - vardagslivets dimensioner, 15 hp. Kursen får ej tillgodoräknas i kandidatexamen tillsammans med kurs ET1100. Likabehandlings- och etikaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen i den mån det är relevant, medvetandegöra om och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling. 3/ 3

4 Institutionen för kulturvetenskaper Litteratur: ET1101 Etnologins grunder I - Vardagsliv i Sverige,15hp, HT12 (Beslutad ) Delkurs 1: Etnologins grunder, 7,5hp Böcker: Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, 2007: När ingenting särskilt händer. Nya kulturanalyser. Stockholm/Stehag: Symposion (272 s) Bringeus, Nils-Arvid, 2005: Människan som kulturvarelse. Stockholm: Carlssons. Sid 8-28, (200s) Fridholm, Merike, Isacson, Mats & Magnusson, Lars, 2001: Industrialismens rötter. Om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige. Stockholm: EPAN. (57s) Gustavsson, Anders 1992: Sommargäster och bofasta. Kulturmöte och motsättningar vid Bohuskusten. 2:dra uppl. Uppsala Universitet, Etnologiska Institutionen. (95s) Hammarlund-Larsson, Cecilia, 2004: I denna tid av slapp nationalkänsla I: Hammarlund- Larsson, C, Nilsson, B O, Silvén, Eva (red): Samhällsideal och framtidsbilder. Perspektiv på Nordiska museets dokumentation och forskning. Stockholm: Carlsson. Sid (53s) Hellspong, Mats, & Löfgren, Orvar. 2005: Land och stad. Svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid. Liber förlag, Gleerups. (340s) Lundgren, Britta, Lövkrona, Inger & Martinsson, Lena, 1996: Åtskilja och förena. Etnologisk forskning om betydelser av kön. Stockholm: Carlssons. (225s) Löfgren, Orvar, 1999 (1996): Ett ämne väljer väg. I Ehn & Löfgren: Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en kulturvetenskap. Stockholm: Carlssons. (182s) Skarin Frykman, Birgitta, 1990: Arbetarkultur - Göteborg Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige. Sid (141s) Svensson, Sigfrid, 1979: Bygd och yttervärld. Studier över förhållandet mellan nyheter och tradition. Stockholm: Nordiska Museet, 2:dra uppl. (28s) Kompendier Arnstberg, Karl-Olov & Ehn, Billy, 1989: Inledning I: Etniska minoriteter i Sverige förr och nu. Stockholm: Liber. Sid (10s) 1

5 Johnson; Anders 2010: Introduktion I: Garpar, gipskatter och svartskallar. SNS förlag. Sid 1-15 (15 s) Kjellström, Rolf, 2000: Samernas liv. Stockholm: Carlssons. (15 s) Lenander-Fällström, Anne-Marie. 1987: Kvinnor i lokalhistoriskt perspektiv. I: Sawyer, B & Göransson, A. (red): Manliga strukturer och kvinnliga strategier. Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Sid (12s) Lindholm, Gunvor A. 1995: Vägarnas folk - De resande och deras livsvärld. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.Nr.19. Sid.11-15; 34-41; (20s) Lindvall, Karin, 2004: Introduktion: En tidlös symbol? Det svenska samhället och herrgårdens skiftande skepnader. I: Hellspong, Mats mfl (red): Herrgårdsromantik och statarelände. En studie av ideologi, kulturarv och historieanvändning. Stockholm: Carlssons. (11s) Lundmark, Lennart, 2005: Kampen om fjällen. I Älskade fjäll. En vandring genom tre sekler. STFs årsbok 2005 / Turist 6/2005. (15s) Delkurs 2: Folkloristik, 7,5 Böcker: Bringéus, Nils-Arvid, 2006: Årets festdagar. Stockholm: Carlssons. Sid (23s) Bringéus, Nils-Arvid, 2007: Livets högtidsdagar. Stockholm: Carlssons.Sid (37s) Bringeus, Nils-Arvid, 2005: Människan som kulturvarelse. Stockholm: Carlssons. Sid 8-28, (50s) Gustavsson, Lotten, 1995: Bocken brinner! I: Klein, Barbro (red), 1995: Gatan är vår! Ritualer på offentliga platser. Stockholm: Carlssons. (29s) Klein, Barbro, 1995: Inledningen. I: Klein, Barbro (red), 1995: Gatan är vår! Ritualer på offentliga platser. Stockholm: Carlssons. (35s) Klintberg, Bengt af, 2003: Svenska folksägner. Stockholm: Norstedts. (72 s + exempel) Klintberg, Bengt af & Palmenfeldt, Ulf, 2007: Vår tids folkkultur. Stockholm.Carlssons. (250s) Sachs, Lisbeth, 2002: Från magi till bioteknik. Medicinsk antropologi i molekylärbiologins tidevarv. Lund: Studentlitteratur. (175s) Selberg, Torunn, 1995: Folklore og massekommunikasjon folkelig kultur og populærkultur. I: Selberg, Torunn (red): Nostalgi og sensasjoner. Folkloritisk perspektiv på mediekulturen. NIF, Åbo. (30s) Skott, Fredrik, 2000: Asatro i tiden. Göteborg: Sofi/D.A.G. (50s) Stattin, Jochum, 2006: Från gastkramning till gatuvåld. En etnologisk studie av svenska rädslor. Carlssons, Stockholm. (170s) 2

6 Kompendier: Burke, Peter, 1983: Folklig kultur i Europa Malmö: Författarförlaget (15 s) Eriksen, Anne: Den nasjonale kulturarven - en del av det moderne. I: Kulturella perspektiv 1993:1. (9s) Eskeröd, Albert, 1978: Intressedominans och folktradition. I: Rooth, Anna Birgitta (red): Folkdikt och folktro. Lund: Liber Läromedel (15s) Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar 1991: Svenska vanor och ovanor. Sid (15s) Holbeck, Bengt & Swahn, Jan-Öjvind, 1995: Inledningen. I: Herranen, Gun (red): Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i samhället. Carlssons, Stockholm. (15s) Lilja, Agneta, 1996: Föreställningen om den ideala uppteckningen. I: Arkiv och samhälle Åbo: Nif Reprints nr 7. (6s) Nilsson, Mats, 1995: Folklig dans - vad är det? I: Hårdrock, hundar och humanister. (5s) Nordström, Annika, 1997: Sakta över mörkblåa vågor. Visor, känslor och minnen i en bohuslänsk kustbygd. I : Ljusgården nr 17. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige. (12s) Peterson, Dennis, 1998: Om folktrons väsen i nutida populärkultur. I Nord-Nytt nr 70. (15s) Ronström, Owe, 2010: Si si komplejni. Klapplekar och globalisering på 1980-talets skolgårdar. I Rig nr (14s) Selberg, Torunn, 1998: Fortidslengsel i moderne folkelige religiøsitet. I: Tradisjon nr 2/1998. (6s) Virtanen, Lea, 1976: Lagom lycka är bäst: magiska föreställningar idag. I: Nordisk folktro: studier tillägnade Carl-Herman Tillhagen. Stockholm: Nordiska muséet. (Även i Fataburen 1976) (12s) von Sydow, Carl Wilhelm, 1978: Det ovanligas betydelse i tro och sed. I: Rooth (red): Folkdikt och folktro. Lund. (15s) 3