Uppföljningsrapport 2011:1, Psykiatrin Halland

Transkript

1 Datum Anette Falkenroth Uppföljningsrapport 2011:1, Psykiatrin Halland Sammanfattning År 2011 har för psykiatrins räkning startat med att fortsätta vårt arbete mot att vara ett konkurrenskraftigt alternativ i en framtida värld. Arbetet med att göra vår verksamhet mer transparant, standardiserad och behovsstyrd fortsätter. BUP har en egen kraftfull utmaning, att hantera den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar - med bibehållen kvalitet. Detta arbete är slitsamt och kräver förutom förändringar i vårt eget arbetssätt också en annan syn på ansvarstagandet för första linjens psykiatri, såväl i skolhälsovård som inom närsjukvården. Glädjande är att det arbetet nu fått en nystart. Arbetet med att förbättra/byta lokaler för flera av verksamhetens delar har också tagit energi under årets första månader. Men glädjande nog är nu renoveringen igång både för BUP:s heldygnsvård och två av vårdavdelningarna inom vuxenpsykiatrin i Halmstad. Vi har äntligen kunnat inviga vår lägenhetsvård för patienter med ätstörningsproblematik, och under maj inviger vi nya och mer funktionella öppenvårdslokaler för denna patientgrupp i Halmstad. Ekonomin är fortsatt under kontroll och vi räknar med en prognos på +1 mkr under förutsättning att regionvårdskostnaderna ligger på samma nivå som under senaste månaderna. Vi har under året gjort en del satsningar på BUP med starten av BUP-linjen och en mer anpassad medarbetarstyrka utifrån uppdraget med den förstärkta vårdgarantin. Den höga beläggningen inom vår heldygnsvård ger också ökade kostnader. Psykiatrin har med tanke på de utvidgade uppdragen senaste åren avropat de utvecklingspengar vi har som en buffert, dessa pengar har vi dock inte fått besked om ännu och ligger därför inte med i prognosen. Produktiviteten fortsätter att öka, nu såväl inom VUP som BUP. Vårt långsiktiga fokus på produktivitet ger fortsatt resultat och det gör att våra mottagningar inom vuxenpsykiatrin från mars klarat att uppfylla den nya nationella vårdgarantin att 80 % av patienterna ska få vård inom 60 dagar, under april låg den siffran på mellan % för helheten. Vi har en fortsatt oro får två av våra patientgrupper, där vi ser att Region Halland, helst tillsammans med våra samarbetspartners kommunerna,

2 behöver utveckla ett bättre omhändertagande. Det gäller våra patienter med en beroendeproblematik och neuropsykiatriska funktionshinder, framför allt ADHD. Vi är gärna delaktiga i den fortsatta samverkan och ser fram emot att få ett gemensamt uppdrag att utveckla en fungerande vårdkedja för dessa patientgrupper. Ledning och styrning Psykiatriförvaltningens styrkort och medföljande handlingsplan fortsätter att vara det styrande måldokument det var tänkt att vara. Dock ser vi i Springlifeenkäten ett fortsatt behov att en delaktighet och acceptans i medarbetarled för det målorienterade arbetet. Vi befinner oss i en fas av styrning och ledning som i första hand inte innebär nyskapande utan snarare en uthållighet i de processer och kulturförändring vi startat de senaste åren. Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor 1: Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling I det balanserade styrkortet har psykiatrin som mål att alla besök ska vara diagnostiserade. Ifall diagnosen inte är fastställd så används en observationsdiagnos (Z-kod, ICD -10). Under första kvartalet är andelen besök med diagnoskod fastställd 87,8 % i heldygnsvården och 90,5 % i öppenvård. Det är en marginell skillnad mellan verksamhetsområdena. Att utse en fast vårdkontakt är en ny rutin och mäts sedan årsskiftet. Andelen patienter hittills i år med fast vårdkontakt är 6,3 %. Ett annat målområde är att alla aktiva patienter har en vårdplan. Datainsamlingsmetoder för att mäta vårdplaner är under utveckling - de är ännu ej helt optimala. Men det syns en ökning ( ) från föregående år, då det med samma mätmetoder visade 700 vårdplaner till det nuvarande för år 2011 första kvartalet Andelen motsvarande 21,5 %, är trots ökningen betydligt lägre än målsättningen på 65 %. Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Alla inkommande remisser ska resultera i ett personligt möte. Även returnerade remisser ska inkluderas i detta mått. Totalt inkom under årets första månader remisser till psykiatrin, vilket är en ökning (+ 38) från föregående års remisser för samma period. Ett personligt möte definieras genom att mäta nybesök eller strukturerade telefonintervjuer (BCFPI). Andel som får 2 (31)

3 ett personligt möte är 68 %. Hela psykiatrin klarar vårdgarantins 90 dagar över 90 % och 60 dagar över 80 %. BUP klarar mer än 60 % inom 30 dagar, men behöver förbättra resultatet ytterligare för att nå målet för stimulansmedel (avstämning november för perioden september - oktober). Resultaten för behandling och fördjupad utredning inom 30 dagar ligger runt 50 % inom tiden, och behöver också förbättras för att nå mål för stimulansmedel. Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Psykiatrin har valt att följa upp bemötande genom att systematiskt ta tillvara synpunkter - samt att ha fokus på patientsäkerhet. Bemötandet följs upp genom patientnämndsärenden, klagomål och avvikelser samt genom den nationella patientenkäten för vuxenpsykiatrin och genom uppföljning av den strukturerade telefonintervjun (BCFPI) för BUP. Förvaltningens patientsäkerhetsgrupp arbetar med bl a patientsäkerhetsbokslut och samordning av händelse- och riskanalyser. Psykiatrin har deltagit i patientsäkerhetssatsningen som nyligen genomförts och/eller pågår, t ex mätning av patientsäkerhetskultur, vårdrelaterade infektioner, trycksår och klädkod/hygien. Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram Psykiatrin har målsättningen att producera 1-2 vårdprogram per år. Under våren kommer vårdprogram för ätstörningsvård respektive neuropsykiatri att färdigställas. Vårt program för psykosvården revideras nu för att anpassas till nationella riktlinjer, och vårdprogrammet för suicidvård är planerat för förnyad revision. För patienter med psykos- eller bipolär sjukdom behöver fler livsstilsamtal genomföras än vad som görs idag. Datainsamlingen visade att 18,6 % fått livsstilsamtal och vårt mål är 90 %. Även möjligheten för närstående att vara med på patientens besök i psykiatrin behöver förbättras - resultatet visade på 3,6 % och vårt mål är 75 %. Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående Arbetet med utbildning och information till patienter och närstående fortsätter men kommer inte specifikt att redovisas i denna uppföljningsrapport. 3 (31)

4 Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan Psykiatrin Halland har en grupp mycket aktiva miljöombud, som under ledning av en gemensam miljösamordnare anordnar möten, informationsblad och utvecklingsdagar. Miljörutinerna styr verksamheternas miljöarbete. Bl a har förvaltningen arbetat mycket för att minimera användandet av privata bilar i tjänsten, att använda miljöbränsle och inte vanlig bensin i våra leasingmiljöbilar samt en gemensam enhetlig körjournal, så att allt resande i tjänsten blir lättare att följa upp. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Framgångsfaktor 1: Ekonomin ska styras och följas upp Varje verksamhet har månatliga uppföljningar där man redovisar förutom uppföljning av styrkortet, ekonomi, verksamhet och personal. Avvikelsen mot periodiserad budget ack april är +2,4 mkr eller 1,5 % av nettobudgeten. Framgångsfaktor 2: Väl fungerande ekonomistyrning/stöd Andelen uppmätta GAF-värden var 27,2 %. Värdet kan användas som utgångsvärde för senare mätningar, då en utbildningssatsning kommer att genomföras under tidig höst i år. Andelen uppmätta KVÅ-koder i öppenvård är 82,1 %, väl i linje med vårt mål på 80 %. Heldygnsvårdens resultat visade på 9 %, och där behöver rutiner och vana vid att KVÅ-koda utvecklas och förbättras. Framgångsfaktor 3: Kostnadskontroll Ökad produktivitet 700 viktade besök per årsarbetare och år inom öppenvården är målet för ökad produktivitet. 700 viktade besök fördelat på 220 arbetsdagar ger att man presterar drygt 3 viktade besök per dag per behandlare. I redovisningen nedan ser man att verksamheten ligger i nivå med måltalet. Besök och viktade besök tom mars Klinik Besök/dag Viktade besök/dag Vux Norr 2,1 3,2 Vux Söder 2,3 3,3 BUP 1,9 2,8 Totalt Psykiatrin Halland 2,1 3,1 4 (31)

5 Kommentarer verksamhetsstatistik Läkarbesöken har minskat med knappt 4 % jämfört med samma period Minskningen ser man inom BUP, där man har haft läkarvakanser under perioden. Sjukvårdande behandlingar har ökat med drygt 7 %. Ökningen har både skett inom vuxenpsykiatrin + 6 % och BUP + 11 %. Ökningen förklaras av flera faktorer, bl a ökad produktivitet ( måltal i styrkortet på 700 viktade besök per behandlare) och fokus på att klara vårdgarantin. Dagsjukvårdsbesöken ligger på samma nivå som 2010, fler besök inom vuxenpsykiatrin (ECT-behandlingar) och färre inom BUP. Minskningen inom BUP förklaras delvis av flytt och ombyggnationer av verksamheter som bedriver dagsjukvård. Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin har minskat jämfört med Minskningen har skett vid kliniken i Halmstad, detta är en konsekvens av att kliniken har dragit ner på vårdplatserna pga ombyggnad. Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning under perioden januari - april med 99 % (2010, 96 %) och kliniken i Halmstad 83 % (2010, 85 %). Kostnadsutvecklingen för personal är kontrollerad. Målet att hålla personalkostnaderna inom budget klarar alla verksamheter förutom vuxenpsykiatrin i norra länsdelen. Totalt är det en smärre avvikelse på 0,3 mkr eller 0,03 % jämfört med budget. Inkluderar man kostnader för hyrläkare så får man ett större underskott -1,8 mkr totalt för förvaltningen. Kommentarer till resultat 4 månader och årsprognos Psykiatrinämnden redovisar ett resultat för årets fyra första månader på -0,6 mkr och avvikelse mot budget med +2,4 mkr. Nettokostnad mot budget ger 5 (31)

6

7 Bilaga 1 Ekonomibilaga Psykiatri i Halland Resultat 4 månader och årsprognos Resultat (mnkr) Psykiatrin i Halland Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad apr apr apr apr ,0-2,3-1,4-0,9 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. jan-apr jan-apr jan-apr jan-apr ,5-0,6-3,0 2,4 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår bokslut 12 mån apr budg avvik 2010 resultat ,8 4,6 1,0 1,0 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti jan-apr apr jan-apr jan-apr jan-apr (4-7) (40-43) (40-43) (50) 2,1% 4,7% 2,9% 8,3% 7 (31)

8 RESULTATPROGNOS: MÅN exkl förvaltningsinterna poster Psykiatrin i Halland Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Årets resultat (31)

9 RESULTATRÄKNING 2011 exkl förvaltningsinterna poster 4 MÅN Psykiatrin i Halland Utfall Utfall Budget * Avvikelse (tkr) 4 månader 4 månader 4 månader 4 månader Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Resultat * Periodiserad budget, januari-april. 9 (31)

10 BALANSRÄKNING (TKR) Utfall Utfall TILLGÅNGAR Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier , , ,7 Summa , , ,7 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton , , ,3 Kundfordringar , , ,7 Övriga kortfristiga fordringar , , ,4 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , ,1 Kassa och bank , , ,0 Summa , , ,4 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , ,0 0,0 Årets förändring av eget kapital , , ,2 Summa , , ,2 Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , ,3 Summa , , ,3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,7 Genomgångs- och avräkningskonton , , ,5 Moms och särskilda punktskatter 3 061, , ,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder , , ,7 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,1 Summa , , ,0 SUMMA EGET KAPITAL , , ,1 10 (31)

11 Verksamhetsstatistik Psykiatrin Halland Prestationer jan-april VUXENPSYKIATRI Utfall Utfall % förändring Måltal jan-apr Diff Antal intagningar ,7 % Norra Halland ,3 % Södra Halland ,3 % Antal vårddagar (exkl permission) ,6 % Norra Halland ,8 % Södra Halland ,0 % Medelbeläggning (exkl permission) 92 % 93 % 1,6 % Norra Halland exkl avd % 102 % 4,7 % Avd % 88 % -4,1 % Norra Halland totalt 96 % 99 % 2,7 % Södra Halland 85 % 83 % -2,7 % Antal läkarbesök ,7 % Norra Halland ,6 % Södra Halland ,6 % Antal sjukvårdande behandlingar ,8 % Norra Halland ,6 % Södra Halland ,8 % Dagsjukvård ,0% Norra Halland ,2 % Södra Halland ,5 % Totalt antal besök ,0 % Norra Halland ,1 % Södra Halland ,4 % (31)

12 BUP Antal intagningar ,0 % Antal vårddagar ,5 % Medelbeläggning (avd 25) 96,3% 42,7% -55,7 % Dagsjukvård, besök ,9 % Antal läkarbesök ,5 % Antal sjukvårdande behandlingar ,0 % Totalt antal besök ,5 % Förvaltning totalt Antal intagningar ,2 % Antal vårddagar ,9 % Dagsjukvård, besök ,1 % Antal läkarbesök ,8 % Antal sjukvårdande behandlingar ,3 % Totalt antal besök ,6 % (31)

13 Bilaga 2 Personal Antal anställda Den minskning som skedde under 2009 och under delar av 2010 av tillsvidareanställda, visar vid första kvartalet en fortsatt ökning. Även visstidsanställda har under första kvartalet ökat medan timanställda har minskat i arbetad tid. Timanställda har under perioden arbetat timmar som motsvarar 4,6 tjänster. Tjänstgöringen har skett framförallt inom skötargruppen. Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 47 HoS sjuksköterskor m fl 185 HoS undersköterskor m fl 152 Läkare 54 Läkarsekreterare 56 Rehab/Paramed 106 Teknisk personal 1 Övrig personal 13 Tillsvidare Sum: 614 Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Viss tid Administration-Ledning 2 HoS sjuksköterskor m fl 19 HoS undersköterskor m fl 4 Läkare 4 Läkarsekreterare 2 Rehab/Paramed 10 Övrig personal 5 Tillsvidare Sum: (31)

14 Diagrammet nedan visar tydligt hur antalet anställda efter föregående års minskning återigen har ökat under de tre första månaderna Antal anställningar under beräkningsperioden jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Åldersstruktur Åldersfördelning är inom psykiatrin som i övriga landstinget ett problem. Vi kommer att ha betydande rekryteringar när stora grupper går i pension under en tioårsperiod Tillsvidare Administration-Ledning HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Teknisk personal 1 1 Övrig personal Tillsvidare Sum: Visstid Administration - Ledning HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Övrig personal 5 1 Visstid Sum: (31)

15 Antal anställda fördelat på kvinnor/män samt heltid/deltid Fördelningen är densamma som redovisades i årsbokslutet Av samtliga tillsvidareanställda är de största grupperna sjuksköterskor (30 %), skötare (25 %) och paramedicin (17 %). Männens andel uppgår till 26 %. Inom de grupper där män finns representerade är andel män högst inom läkargruppen (46 %) medan sjuksköterskegruppen har lägst andel (23 %). En jämförelsestor andel av medarbetarna arbetar heltid (85 %). Av kvinnor arbetar 89 % heltid och av männen 94 %. Heltid Heltid Deltid Deltid K M K M Tot Tillsvidare Administration Hälso- och sjukvård ssk m fl Hälso- och sjukvård usk m fl Läkare Läkarsekreterare Paramedicin Teknisk personal 1 1 Övrig personal Tillsvidare Sum: Heltid K Heltid M Heltid K Heltid M Tot Visstid HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: Medelålder Medelåldern för tillsvidareanställda inom psykiatrin ligger på ungefär samma nivå som vid årsskiftet (48,06). Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 47 50,11 HoS sjuksköterskor m fl ,24 HoS undersköterskor m fl ,91 Läkare 54 49,65 Läkarsekreterare 56 48,21 Rehab/Paramed ,49 Teknisk personal 1 45,00 Övrig personal 13 49,85 Tillsvidare ,58 15 (31)

16 Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder HoS sjuksköterskor m fl 19 34,53 HoS undersköterskor m fl 4 34,75 Läkare 4 37,00 Läkarsekreterare 2 33,00 Rehab/Paramed 15 36,53 Övrig personal 2 42,50 Visstid 46 35,70 Snittanställda Under första kvartalet har snittanställda fortsatt att öka. I bilden nedan redovisas förändringen per månad under de senaste åren Snittanställda Snittanställdax Ssgr Psykiatrin i Halland 653,66 623,24 Tidsanvändning Den arbetade tiden i procent ligger under första kvartalet på samma nivå som föregående år. Frånvarotid är av förklarliga skäl inte stort under detta kvartal, eftersom semesteruttaget är lågt. Den låga sjukfrånvaron påverkar också frånvarotiden. Tidsanvändning Timmar Procent Närvarotid ,4 % Arbetad tid Mertid/Övertid Kompetensutveckling Timlön Frånvarotid ,6 % Lagstadgad ledighet Semester Sjukfrånvaro Förtidspension/Sjukers tv 123 Övrigt Totalt % 16 (31)

17 Diagrammet nedan visar den arbetade tiden per månad. Arbetad tid i procent av den totala tiden jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Timanställda Under föregående år hade verksamheten stort fokus på timanställda och arbetade medvetet för att minska denna grupp. Det går att utläsa ur bilden nedan att det har skett en stor minskning av tiden som görs av timanställda. Antal timmar - timanställda jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Mer- och övertid I redovisningen av mer- och övertid kan man utläsa att det finns en följsamhet i kurvan för timanställda. När tiden för timanställda minskar ökar mer- och övertid och det får andra konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Bemanningspool har inrättats men ännu inte kommit igång på allvar, så vidare analys för göras i kommande uppföljning. 17 (31)

18 Mer- och övertid jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron befinner sig på en fortsatt låg nivå med små förändringar mellan månaderna. Den största sjukfrånvaron finns i perioden 2-14 dagar, vilket syns i den ekonomiska redovisningen eftersom arbetsgivaren under den tiden står för sjuklönen. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ,6 % 6,5 % 5,7 % 5,4 % 5,8 % 5,3 % 4,7 % 5,6 % 5,9 % 6,1 % 5,7 % 5,3 % ,19 % 5,5 % 4,50 % 5,06 % 4,06 % 4,40 % 3,71 % 3,82 % 4,60 % 4,23 % 4,10 % 4,91 % ,69 % 5,17 % 4,78 % Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Inhyrd personal Under första kvartalet har kostanden för inhyrd personal ökat från tkr till tkr i jämförelse med motsvarande period Den inhyrda personalen är enbart läkare. Fördelningen är följande: 18 (31)

19 BUP läkare Norr läkare Söder läkare 455 tkr tkr 756 tkr Kostnader för bemanningsläkare jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec (31)

20 20 (31) Bilaga 3

21 Datum Anette Falkenroth 21 (31)

22 Bilaga 4 Psykiatrin Halland Uppföljning (31)

23 Patient Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling 1: Mått Uppföljning 1 Uppföljning 2 Årsrapport 1. Alla besök/inläggningar är diagnostiserade, inkluderat observationsdiagnoser Kostnadsersatt mål Jan - mars Heldygnsvård 81,2 % Öppenvård läkare: 93,5 % Öppenvård övriga: 83,8 % Jan - April Heldygnsvård 87,8 % Öppenvård läkare: 93,5 % Öppenvård övriga: 86,9 % Mål: 95 % 2 Aktiva patienter har en fast vårdkontakt ( Rutin Fast vårdkontakt) Mål: 90 % 3 Patienterna har en aktiv vårdplan som uppdateras och revideras minst årligen Rutin Jan - april Antal patienter : 7145 Patienter med fast vårdkontakt : 452 Andel i procent: 6,3 % Maj april 2011 Antal patienter: Antal pat med registrering på journaltypen vårdplan /utvärdering vårdplan (31)

24 Kostnadsersatt mål Prioriterat mål Mål: 2011, 65% 2012, 80 % Framgångsfaktor God tillgänglighet Andel i procent: 21,55% 2: Mått Hur När Vem 1 Inkomna remisser (exklusive konsultremisser) resulterar i ett personligt möte Jan - april Inkomna remisser 2156 Konsultremisser Summa: 2003 remisser Nybesök 874 Telefonintervju 493 Summa: 1367 Procent personligt möte: 68% Mål: 100 % 2 Alla nybesök inom vuxenpsykiatrin görs inom 60 dagar, inom BUP 30 dagar Kostnadsersatt mål Mål: 2011 VUP 80 %, BUP 100% % alla 3. Alla patienter inom vuxenpsykiatrin får påbörjad behandling/fördjupad utredning inom 60 dagar, inom BUP 30 dagar Redovisas separat Redovisas separat (31)

25 Kostnadsersatt mål för BUP Mål: 2011 VUP 80 %, BUP 100% % alla Framgångsfaktor Vänligt varmt och respektfullt bemötande 3: Mått 1. Patienterna är nöjda med bemötandet inom psykiatrin Mål: Öka svarsfrekvensen till 65 % på nationella enkäten genom aktiviteter i samband med svarsperiod 2. Alla synpunkter på psykiatrin tillvaratas systematiskt (klagomål, avvikelser, patientnämndsärenden) Mål: Framgångsfaktor Patientsäkerhetsbokslut med minst tre identifierade problemområden och genomförda aktiviteter för förbättrat patientomhändertagande Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Redovisas i årsrapport Redovisas på nämndsammanträde och ledningsgrupper Lämnas i samband med årsrapport 1: Mått 1. All personal har erbjudits lönesamtal Prioriterat mål Redovisas i årsrapport (31)

26 Mål 100 % 2. All personal har personlig utvecklingsplan Redovisas i årsrapport Mål 100 % 3. Springlifepoäng Redovisas i årsrapport Mål Dynamiskt fokustal 70 vid nästa mätning Framgångsfaktor Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt 2: Mått 1. Avsatta medel till utbildning och kompetensutveckling Mål 3 procent av den totala budgeten 2. Avsatt tid till utbildning och kompetensutveckling Mål 3 procent av den totala tidsanvändningen 3. Patientnära klinisk forskning och utveckling Mål Respektive verksamhetschefområde nominerar minst två bidrag till kvalitetspriset Framgångsfaktor God arbetsmiljö Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport 3: Mått (31)

27 1. Låg sjukfrånvaro Redovisas i årsrapport Mål Mindre än 4 % 2. Varje verksamhet har utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet identifierat riskområden. Arbetet genomförs tillsammans med samverkansgrupp Mål Tre prioriterade riskområden identifieras i handlingsplan och åtgärder följs upp Redovisas i årsrapport Framgångsfaktor Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och -program 1: Mått 1 PLG initierar och inför vårdprogram Redovisas i årsrapport Mål Minst 1 vårdprogram införs 2. Patienter med psykos och bipolär sjukdom ska erbjudas livsstilsamtal Mål 90 % 3. Alla patienter ska registreras i relevanta nationella kvalitetsregister Jan - april Antal patienter :1148 Antal livsstilssamtal: 214 Andel i procent: 18,6 % Redovisas i uppföljning (31)

28 Mål Framgångsfaktor 2011 : 60 % av alla nya patienter registreras i kvalitetsregister 2012: 80% av alla patienter Information och utbildning till patienter och närstående 2: Mått 1. Patienter med psykos- eller bipolär sjukdom har under det senaste året haft närstående med på besök Mål 75 % 2. Skriftlig information erbjuds patienter och närstående vid psykiatrisk diagnos/funktionshinder Mål 2011: fem diagnoser 2012: sju diagnoser 3. Patienter och närstående får en systematisk och strukturerad utbildning om sjukdom /funktionshinder Prioriterat mål Jan - april Antal patienter 1148 Antal familjebesök: 41 Andel i procent: 3,6 Redovisas i uppföljning 2 Redovisas i uppföljning 2 Mål Två grupper per termin och mottagning, totalt minst 50 patienter och 50 närstående per verksamhetsområde (31)

29 Framgångsfaktor Minimal miljöpåverkan 3: Mått 1. Videokonferenser och telefonkonferenser hålls inom psykiatrin Mål Minst fem ordinarie möten per termin och verksamhetschefområde ersätts med video- eller telefonkonferens 2. Minska användandet av privata bilar i tjänsten Mål 10 % minskning årligen Framgångsfaktor Ekonomin ska styras och följas upp 1: Mått 1 Verksamhetsplanering och uppföljning görs på alla nivåer (styrkortsperspektiven planeras och följs upp på APT, ledningsgrupper och samverkansgrupper) Mål Förvaltningens månadsrapport ska vara en stående punkt på APT Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i uppföljning 2 2. Förvaltningen har en budget i balans Redovisas i ekonomiavsnitt Mål Avvikelse mindre än 1 % (31)

30 Framgångfaktor Väl fungerande ekonomistyrning/stöd 2: Mått 1 Alla patienters funktionsnivå bedöms regelbundet (se definition) med GAF eller C- GAS Prioriterat mål Mål 2011: 80 % 2012: 100 % 2. Alla besök/inläggningar KVÅ registreras på ett ändamålsenligt sätt Mål 2011: 80 % 2012: 100 % Kostnadsersatt mål VAS rutiner: , Framgångfaktor Kostnadskontroll Jan - april Antal patienter: 7145 GAF: 1947 Andel i procent: 27,2 % Jan - mars Öppenvård 82,1 % Heldygnsvård 9,0 % Jan - April Öppenvård 80,3 % Heldygnsvård 8,2 % Öppenvård 1-3 besök heldygnsvård minst 1 registrering per vårdtillfälle 3: Mått 1. Ökad produktivitet Redovisas i ekonomiavsnitt Mål 700 viktade patientbesök per heltidsarbetande och år inom öppenvården (31)

31 2. Kostnadsutveckling för personal är kontrollerad Mål Alla enheter håller tilldelad budget Redovisas i ekonomiavsnitt (31)