ORDBETYDELSER. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet. Tomas Riad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORDBETYDELSER. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet. Tomas Riad"

Transkript

1 ORDBETYDELSER Tomas Riad Vad vet vi när vi anser oss känna till ett ords betydelse? Svaret är: en hel del. Kunskapen om ett ords betydelse innehåller information från olika håll, såsom ordets eget betydelseinnehåll, detta betydelseinnehålls förhållande till verkligheten, ordets relation till andra ords betydelse, ordets relation till andra ord i en given sats och ordets tendens att uppträda tillsammans med andra ord i språkbruket. I studiet av ordsemantik (ordbetydelse) är det lämpligt att ha några beskrivningssätt klara för sig och de därtill hörande termerna till hjälp. Detta kompendium ger en kortfattad presentation av de viktigaste termerna och deras innebörd. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet I beskrivningen av ordbetydelse ska vi först notera relationen mellan språket och upplevelsen av verkligheten. Vi har som människor en förmåga att kategorisera världen omkring oss. De ord vi hittar i språket är ett uttryck för denna kategoriseringsförmåga sådan den blivit genom den komplexa, kollektiva, historiska process som resulterat i dagens svenska. Mellan talare av samma språk finns det utrymme för variation beträffande hur man kategoriserar verkligheten inom olika områden vilket kan relateras till den enskildes erfarenheter och språkmiljö. Vi kan därför använda t.ex. koka, sjuda, sautera och blanchera i olika utsträckning och med lite olika betydelser. Ändå är vi i stort sett överens om betydelsen hos de ord som hör till det vanliga ordförrådet. Språket innehåller således en systematisering av den upplevda verkligheten, filtrerad genom vår perception och kodifierad i orden och deras betydelser. Det finns andra sätt att systematisera verkligheten som inte är typiskt språkliga. Ett exempel är tomat som oftast kategoriseras som grönsak i språket, men som frukt av botaniker, eller banan som vi menar är en frukt och inte ett bär, men som botanikerna hävdar är både och, ty för dem är bär en undergrupp av frukt. Det är sannolikt så att vårt sätt att använda ätbara växter påverkat den språkliga kategoriseringen, som därmed blir annorlunda hos den genomsnittlige språkbrukaren jämfört med botanikern som har andra kriterier för sin kategorisering. 1 Ett annat exempel är husdjur som vi i vissa avseenden kategoriserar tillsammans med människor och därför ger semantiskt genus till (Min kanin... hon, Min kusin... hon). Andra djur får bara grammatiskt genus (insekten... den, mammuten... den). Eftersom perceptionen (och traditionen från t.ex. föräldrar till barn) huvudsakligen behandlar det för oss mest relevanta blir det ofta så att allmänspråket saknar termer där fackspråket har dem. I fackspråket är termerna i högre grad baserade på andra (t.ex. vetenskapliga) kategoriseringar än de språkliga. När vi ska beskriva ett ords betydelse behöver vi några olika begrepp. Vi börjar med skillnaden mellan referent och uttryck för referent. Ett uttryck för referent är en språklig enhet, 1 Det finns förstås många fler exempel att anföra, såsom valfiskar som är däggdjur och inte fiskar, och flygande hundar som inte är hundar utan fladdermöss. 1

2 t.ex. en nominalfras, som används i ett yttrande och som är länkat till något utanför språket, t.ex. mjölk, en familj, en idé, en älva eller längtan. Detta något är referenten, som således inte nödvändigtvis är något i konkret mening verkligt. Det räcker att det finns i vår tankevärld. Ord och uttryck kan ha olika referenter beroende på vilket yttrande de används i. Ett exempel är uttrycket den där kaninen som kommer att avse olika referenter i olika yttranden. Men referensen kan också vara unik, som i uttrycken Vänern och Vättern. Olika uttryck kan också ha samma referent, såsom Gamla stan och Staden mellan broarna eller (när detta skrivs) Göran Persson, Anitra Steens make och Sveriges statsminister. En distinktion som har med referens att göra är den mellan begreppsomfång (extension) och begreppsdjup (intension). Extensionen hos ett ord är den mängd referenter som ordet har. Ordet katt har således inte bara bondkatt och angora i sin extension utan också abessinier, rysk blåkatt, siames, och därtill Findus, Snöret och alla de katter som T.S. Eliot skriver om i De knepiga katternas bok. Ja, alla katter som någonsin funnits, finns eller kommer att finnas, plus de fiktiva varelser som vi accepterar såsom varande katter. När det gäller intensionen hos ett ord så menar man den uppsättning egenskaper som delas av i princip alla medlemmar av extensionen. För katter tänker vi på fyrbenthet, potentiell (begränsad) domesticering, jamare, spinnare, typisk svansföring, päls, egensinne, osv. Att avgränsa intensionen på detta sätt är inget för amatörer, så att säga, ty gränserna är suddiga. Egenskaper som ingår i intensionen kan förloras (svans) eller saknas genetiskt (nakenkatt), utan att vi för den skull vill tala om att referenterna i fråga upphör att vara just katter. En del av dessa problem diskuteras i nästa avsnitt, där vi också kommer in på vägen ut ur suddighetsdilemmat under begreppet prototyp. Ett annat sätt att beskriva intensionen är att säga att den är det verktyg vi använder för att skilja ut ett ords extension. För den som kan betydelsen hos ordet katt är det möjligt att ta fram eller känna igen i princip alla exemplar som ingår i extensionen. Enskilda talare skulle kanske inte vara helt överens om de mest marginella exemplaren skulle höra till kategorin katt eller inte, men mycket skulle ju ändå stämma. Med begreppen extension och intension kan vi tala på ett meningsfullt sätt om ord med liknande betydelse. När vi jämför mat och kroppkakor så har vi en skillnad i intension, såtillvida att kroppkakor har ett större begreppsdjup än mat, som i gengäld har större extension (vilken inkluderar kroppkakor). På samma sätt är det med verbet gå och verbet spatsera. Personnamn som Lennart och Beatrice anses ha liten intension, men en extension som omfattar i princip alla referenter som bär namnen. Semantiska drag I beskrivningen av ordbetydelse har man under lång tid använt sig av semantiska särdrag (eller komponenter). Beskrivningssättet strävar efter att isolera de egenskaper som med nödvändighet ingår i ett ords betydelse. Ett sätt att försöka få grepp om dem är att studera meningar som denna. 2

3 (1) Huset mumsade på en napoleonbakelse Vi har inga svårigheter att fastställa att meningen är syntaktiskt korrekt, men betydelsen är det värre med. För att få denna mening att fungera måste vi tänka oss t.ex. en saga där hus betraktas som levande väsen. Därmed har vi också fått reda på en del om vad verbet mumsa (på) kräver för egenskaper av sitt subjekt, nämligen att det ska vara [+animat], som i Olle mumsade på en napoleonbakelse. Meningen i (1) blir användbar bara om vi tvingar denna egenskap på subjektet huset. Semantisk beskrivning med särdrag fungerar bäst när särdragen har en motsvarighet bland referenterna utanför språket, t.ex. i biologin. Följande tabell illustrerar detta. (2) stol sugga flicka kvinna pojke man [animat] [mänsklig] [maskulin] + + [vuxen] Det blir genast svårare när vi ska beskriva skillnaden mellan artefakter i köksskåpet. Betrakta denna bild och försök dra gränsen mellan referenterna till orden tallrik, skål och vas. (3) Tallrik, skål eller vas? När man till slut bestämt sig för vilka objekt som hör till vilken kategori är frågan vilka särdrag man ska använda i beskrivningen. Det är rätt lätt att se att en tallrik är relativt platt och en vas relativt hög och smal, men hur platt och hur smalt ska objektet vara för att inte kategoriseras som skål? Exempel av detta slag finns det gott om (stol~pall och kopp~vas~mugg är andra firade exempel). Problemet dyker också upp i jämförelsen mellan en vetenskaplig och språklig kategorisering av begrepp som fågel. När vi ska ta fram egenskaper som karakteriserar ordet fågel kommer vi att tänka på sådant som fjädrar, flyga, två ben, lägga ägg. Men ändå vill vi inte säga att en struts inte är en fågel, fast den inte kan flyga, eller att en plockad duva upphör att vara fågel när alla fjädrar är borta, eller att en enbent sparv inte är en fågel. Ja, då är det bara lägga ägg kvar, men lägga ägg förmår inte avgränsa ordet fågels betydelse från ordet orms. Du förstår problemet. Komponentanalys, som analysmetoden kallas, har alltså begränsade möjligheter att framgångsrikt lära oss så mycket om ordens betydelser, och skälet är att analyssättet förutsätter att man kan dra principiella gränser ([±särdrag]) mellan ords betydelser, både vad gäller intensionen och extensionen. 3

4 Ett helt annat sätt att närma sig ordsemantiken är då att koncentrera sig på det typiska i ett ords extension och intension, vilket görs med begreppet prototyp. Detta synsätt hävdar att det finns typiska exemplar av de olika betydelsekategorierna som är viktiga för vår perception och kognition, och som därför ger avtryck i språket. Bland referenterna till fågel är kanske sparv och duva prototyper medan strutsen, kalkonen och gamen befinner sig mer i periferin, där gränserna också tillåts vara suddiga. Ställda inför en given referent, kan vi så att säga bedöma närheten till prototypen. I exemplet med vasen, skålen och tallriken i (3) blir det ju mycket lättare att fastställa vad som ligger närmast våra prototypiska föreställningar om hur dessa objekt ska se ut och sen välja ut de bästa exemplaren. Dessa kan sedan beskrivas direkt (för all del också med komponentanalys), medan de mindre prototypiska exemplaren måste beskrivas med hänvisning till prototypen. Detta synsätt förfäktas inom vetenskapsgrenen kognitiv semantik. Vi återkommer till relationen mellan ord och verklighet i avsnittet om metaforik. 2. Lexikala relationer I det här avsnittet går vi igenom några viktiga relationer mellan ord och inom ord, snarare än mellan ord och referenter. Synonymi och konträra motsatsord Ofta definierar vi ords betydelse genom att referera till andra ord med liknande betydelser, synonymer, eller motsatta betydelser, antonymer. Vi utnyttjar alltså förhållandet mellan ord för att avgränsa ett ords betydelse. Synonymi är i sin renaste form mycket ovanligt i språket. Det tycks vara ett grundläggande faktum att språkbrukarna undviker att använda flera ord som har (eller kan ha) samma extension och intension. Om vi släpper lite på kravet att de ska ha precis samma betydelse kan vi dock få fram en del hyggliga synonymer. (4) samma intension samma extension a. polio - barnförlamning + + b. Coca-cola Coke + + c. kille - grabb - pojke + +? d. flicka - tjej - tös + +? Det första synonymparet, polio~barnförlamning, består av en medicinsk term och en mer folklig term för samma sjukdom. Eftersom intensionen är djup och extensionen mycket liten (ett speciellt sjukdomstillstånd, åtminstone för lekmannen och därmed i allmänspråket) kan orden verkligen sägas vara synonymer. Det går naturligtvis fint att radda upp andra facktermer som har folkliga beteckningar (röda hund~rubella, mässlingen~morbilli; tingord~substantiv, meningsbyggnad~syntax; dörrhandtag~dörrtryck, bevis~evidens) men ofta är facktermen just 4

5 en fackterm och därmed okänd för icke-specialister, med konsekvensen att synonymin bara föreligger för de få initierade. 2 Synonymer kan också hittas inom allmänspråket om man inte kräver att de ska ha samma stilvärde (4cd). Ett meningspar som erbjuder fem synonympar skulle då kunna lyda såhär: (5) Till morsans förvåning kunde boysen tjacka plugg i tjorren Till mammas förvåning kunde pojkarna köpa potatis i kiosken Konträra motsatsord finns av olika slag. Två huvudtyper av motsatsrelationen är gradmotsats som i stor~liten och artmotsats, som i levande~död. Vid gradmotsats (eller antonymi) tänker vi oss orden som beteckningar för varsin ändpunkt på en skala som innehåller olika lägen, i fallet stor~liten egenskapen storlek. Andra exempel på detta är snabb~långsam, lång~kort, rik~fattig och tät~gles. En typisk egenskap hos dessa adjektiv (som det oftast är frågan om) är att de gärna kompareras (större, störst; mindre, minst; glesare, glesast), eftersom dessa former också utnyttjar ändarna på den tänkta skalan. Vid artmotsats (eller komplementaritet) råder förhållandet antingen eller. Någon är antingen gift eller ogift, död eller levande. Något är sant eller falskt, enbent eller flerbent. Dessa artmotsatta ord kan beskrivas som varandras negationer, vilket ibland också syns på formen (gift~ogift). En tredje typ av motsatsord orden är annorlunda i detta avseende och kallas konverser. Jämför konverserna köpa och sälja. (6) Janne sålde guldbyxorna till Anna. (Hon betalade direkt ur fickorna) Anna köpte guldbyxorna av Janne. (Hon betalade direkt ur fickorna) Verben beskriver samma händelse men från olika perspektiv. På samma sätt är det med relationen under~över, framför~bakom, före~efter, föräldrar~barn och maka~make. Också jaga~fly är konverser. Ytterligare en typ av motsatsord kallas för reverser. De uttrycker olika händelser men där skeendena kan betraktas som motsatta utan att för den skull vara varandras negationer. Exempel på detta är förlänga och förkorta. Förkorta betyder ju inte inte förlänga utan göra kortare. Andra exempel på reverser är packa ner~packa upp, höja~sänka, och klä (på)~klä av. Hyp(er)onymi En annan väg att definiera ordbetydelser går genom hänvisning till den kategori referenten tillhör (hyperonymi), genom att ge ett exempel på en referent som hör till den kategori vi definierar (hyponymi), eller genom att referera till andra referenter som har samma kategoritillhörighet (ko- 2 Facktermer tenderar dock vara så precisa i sin betydelse att synonymin med en term i allmänspråket lätt övergår till hyponymi (se nedan). 5

6 hyponymi). Återigen är det förhållandet mellan ord som utnyttjas i beskrivningen, men beroendet av referenterna (som ju som nämnt ligger utanför själva språket) är ofta tydligt. Vid hyperonymi och hyponymi i relation mellan ord tar vi fasta på att betydelsen hos det ena ordet är inkluderat i betydelsen hos det andra. Krydda är hyperonym till persilja och bladpersilja är hyponym till persilja. Här är en lista med några ordpar som illustrerar relationerna. (5) hyperonym hyponym grönsak morot blomma förgätmigej insekt fluga fågel fink fink bofink växt träd träd asp gå spankulera se betrakta Kategorisering fungerar så att man ordnar saker i klasser och det är därför lätt att se att det normalt finns flera hyponymer till varje hyperonym. Under krydda kan vi radda upp timjan, oregano, salt, kummin, osv., och under peppar kan vi radda upp grönpeppar, rosépeppar, svartpeppar och vitpeppar. Relationen mellan medlemmarna i en klass på samma nivå i en hierarki kallas ko-hyponymi. Orden flanera, spankulera och spatsera kan betecknas som kohyponymer till varandra och deras gemensamma hyperonym är gå eller kanske (närmare) promenera. Homonymi (homofoni, homografi) Om vi tar fasta på ordens form snarare än ordens betydelser kan vi urskilja några andra beskrivningskategorier. Här är det snarare frånvaron än närvaron av en betydelserelation som är viktig. Homonymi (som är mycket vanligare än synonymi) är den term vi använder för ord som är identiska framförallt ljudmässigt, men gärna också skriftmässigt (ortografiskt). Ljudstrukturen är mer grundläggande än ortografin, vilket är tydligt dels för att massor av världens språk saknar skriftsystem, dels för att ortografins beroende av fonologin är så mycket starkare än det omvända (i de språk som överhuvudtaget har en ortografi, förstås). Termen homonymi används därför ofta med hänvisning till ljudlikheten bara, men för den som vill finns en specialterm att använda för just detta förhållande, nämligen homofoni. En motsvarande term finns också för likhet i skrift, nämligen homografi. Nedan ges en lista som illustrerar dessa kategorier. För profileringens skull räknas i tabellen bara de ord som otvetydiga homonymer, 6

7 som är både homografer och homofoner. Gemensamt för alla ordpar är att de inte har besläktade betydelser. (6) homofoni homografi homonymi (vandrings)led~(knä)led (Grin-Olles) visa~visa (peka på) tiger (grrr)~tiger (tyst) åt (mat)~åt (mor) å (genom Uppsala)~å (ä, ö) skäl~själ + (+) intension~intention + (+) hjärna~gärna + (+) hjul~jul + (+) bil-drulle~bild-rulle + (häst)man~(äkta) man + loge (på bondgården)~loge (på operan) + Polysemi Låt oss nu titta på betydelserelationer inom ett ord. När flera betydelser hör samman med en och samma form föreligger betydelserelationen polysemi. Vi betraktar då formen som ett ord men noterar att det föreligger flera betydelser. Betydelserna ligger ibland mycket nära varandra (substantivet gunga, verbet gunga), ibland längre ifrån varandra (kanapé att sitta på, kanapé att äta). Det skapar vissa svårigheter i avgränsningen mellan polysemi och homonymi. En markis är dels man med utländsk adelstitel och solskydd av tyg. Utgör de polysemer eller homonymer? Ett praktiskt sätt att få synpunkter på gränsdragningen i enskilda fall är att ta hjälp av en ordbok. Ordboksredaktörerna har delvis tänkt åt oss och satt upp homonymer som separata poster och polysemer som undergrupper under en och samma post. Observera dock att olika ordklasstillhörighet så gott som alltid medför olika poster, även om betydelselikheten är stor (jfr gunga ovan). 3 Här följer nu några exempel på polysemi. 3 Tre av fem ordböcker behandlar markis som polysemt. 7

8 (7) Ord Betydelser antyda 1. flyktigt omnämna; 2. låta förstå blad 1. på växt; 2. i bok; 3. tidning; 4. på kniv, propeller horn 1. på djur; 2. blåsinstrument; 3. hörn på segel; 4. behållare för vätska höjning 1. förflyttning till högre nivå; 2. mindre område på högre nivå än omgivningen kanapé 1. stoppad sittmöbel; 2. liten bakelse eller smörgås kofot 1. fot hos ko; 2. bräckjärn krona 1. huvuddekoration; 2. myntenhet, mynt; 3. statsmakt i monarki; 4. överdel på blomma, träd, älg mjölig 1. överdragen med mjöl; 2. som har konsistens som mjöl pjäs 1. teaterstycke; 2. tyngre artillerivapen; 3. spelfigur; 4. (prydnads)föremål räkna 1. utföra matematik; 2. nämna en rad företeelser i stigande ordning; 3. anse, klassificera stöt 1. törn, elektrisk stöt, vindstöt; 2. kortvarigt ljud (trumpetstöt); 3. tillfälle, tag (en i stöten); 4. inbrottsstöld; 5. äldre man; 6. rörelse vid tyngdlyftning; 7. föremål (mortelstöt) Relationen mellan betydelserna vid polysemi kan beskrivas som extensionell. Ordet fot kan användas för kroppsdel, del av berg, eller del av boksida, vilka alla ska ingå i fots extension. Ordet vikt används om redskap vid vägning, om kroppar, och om betydelsefullhet. 3. Betydelseöverföring Vi ska nu titta på ett par specialfall av betydelseutvidgning. Först gäller det så kallad överförd betydelse (metaforik) och därefter överföring av betydelsen hos ett ord på ett annat besläktat ord i språkanvändningen (metonymi). Metaforik Ett vanligt sätt för ett ord att utveckla nya betydelser (dvs. bli polysemt) är genom metaforik, då man tar betydelsen hos ett ord och överför (ja, egentligen utvidgar) den till en annan referent. Man utgår då från att vi uppfattar vissa betydelser hos ett ord som mer grundläggande än andra. Konkreta betydelser anses t.ex. mer grundläggande än abstrakta betydelser. Om vi betraktar det polysema ordet fot igen, så utgör den konkreta kroppsdelen huvudbetydelsen, vilken sedan utsträckts metaforiskt till del av berg där berget har jämförts med en kropp med (inte ett huvud men) en topp (jfr kroppen: från topp till tå) och en fot (men bara en). I fallet med sidfot är metaforen lite mer avlägsen kanske, men här finns både sidhuvud och sidfot och vid/i foten finns fotnoter. 8

9 Denna typ av metaforik är så vardaglig att man lätt missar den, men den är alltså en viktig källa till att ord är polysema. 5 Polysema är inte bara innehållsord, utan också prepositioner, adverb och partiklar. Man utgår från att de rumsliga (spatiala) betydelserna är grundläggande och att de har utvecklat de metaforiska betydelserna sekundärt. T.ex. är överföringen till tidsliga (temporala) relationer mycket vanlig. Några typiska exempel ges nedan. (8) preposition rumslig tidslig i i huset, i lådan i nuet, i framtiden, i morgon, i vinter, i färd med på på taket, på planket på måndag, på morgonen, på momangen över över skogen, över sjön över tid, över 20 under under bordet, under boken under lång tid, under året vid vid brasan, vid granen vid jul, vid det laget bortom bortom grinden bortom nyår nån gång Inom kognitiv semantik talar man om betydelsescheman där hela komplex av relationer som ett ord eller begrepp har i språket överförs från en konkret begreppsdomän till en metaforisk begreppsdomän. Bra exempel på detta är TID är PENGAR, GLAD är UPP, LEDSEN är NED och DISKUSSION är KAMP. (9) TID är PENGAR Vi har tidsbrist. Hur mycket tid ska vi satsa? Tiden rinner mellan fingrarna. Han slösade bort hela eftermiddagen med tevetittande. Det nya snabbtåget sparar mycket av pendlarnas tid. Pendlarna vinner i genomsnitt en halvtimme per dag. Det kostade mig tre timmars extraarbete. Vi lever på lånad tid. Hur värderar du din tid egentligen? Din arbetsplanering präglas av god tidsekonomi. 5 Litterär metaforik sätter sällan permanenta spår i språket. 9

10 (10) GLAD är UPP, LEDSEN är NED Lisa känner sig uppåt. Bengt känner sig nere. När Jonas kom in steg stämningen i rummet avsevärt, men när Bengt dök upp vid elva sjönk den igen. Jag kände mig upplyft efter vårt samtal, men Bengt verkade närmast nedstämd. Efter beskedet var hon i sjunde himlen. Igår svävade hon av lycka, men nu har hon landat. (11) DISKUSSION är KAMP Din hållning är oförsvarbar. Hon gick till attack redan i sitt inledande anförande. Vem vann valduellen. Hans strategi var att omväxlande svara nej eller skratta när han inte visste hur han skulle svara. Vi ser alltså att metaforer i vardagen är legio, och att metaforisering inte bara gäller enskilda ord utan också hela begreppsdomäner, som därmed i ett slag gör en rad uttryck tillgängliga för oss språkbrukare i nya betydelser. Metonymi Metonymi föreligger när ett och samma ord används för begrepp som på något sätt hör ihop. Den överföring som sker är så att säga inom domänen och skiljer sig därför från metaforik där överföringen äger rum mellan olika domäner. 6 Vi kan exemplifiera metonymi med följande exempel. (12) Behållare innehåll metonymisk betydelse Nisse drack en hel flaska på under 30 sekunder. (innehållet i flaskan) Olle packade upp väskan så fort han kommit hem. (innehållet i väskan) (13) Del helhet Bernard, kan du titta till njuren på sjuan? Det är för mycket spoilers på gatorna. (patient med nyopererad njure) (bilar utrustade med spoiler) Helhet del(ar) Europa samarbetar inte tillräckligt bra på det vetenskapliga området. (regeringarna i de europeiska länderna) Staden gjorde uppror mot borgmästaren. (människorna som bor i staden) 6 Det är dock oklart om skillnaden mellan metaforik och metonymi är principiell till sin karaktär. 10

11 (14) Symbol representant Vita huset svarar inte. Ska vi trycka på knappen ändå? Har du överhuvudtaget läst Strindberg? Vi spelar Shakespeare varannan säsong. (presidenten/staben/regeringen) (Strindbergs verk) (Shakespeares pjäser) Både metaforik och metonymi är så inarbetat i språket att vi inte reagerar på de ibland absurda bokstavliga betydelserna (som dricka en flaska). 4. Kollokation Ytterligare en vinkel på vad vi vet om ordbetydelser är deras relation till andra ord som de står tillsammans med. Dessa s.k. kollokationer kan vara både tillfälliga, halvfasta eller fasta. Delarna i kollokationen kallas för kollokat. Här spelar s.k. associativ betydelse en roll, i den mån associationerna tenderar att manifesteras i ord som gärna står tillsammans i språkbruket. Om du frågar hundra personer vad de tänker på när du säger kniv så kommer många av dem att säga gaffel. Det speglar det faktum att vi har uttryck som kniv och gaffel, nål och tråd, frisk luft, begå självmord och falla i sömn. I Språkbankens tidningskonkordans finns det 122 förekomster av verbet begå i infinitiv. Om vi bortser från negationer (begå inte misstaget) och bestämningar (begå allt grövre brott) och bara studerar vilka objektsnominal som närmast följer verbet får vi följande fördelning. 7 (15) Begå brott 1 förräderi 19 självmord 1 grymhet 10 handling 1 harakiri 8 misstag 1 inbrott 6 övergrepp 1 lagbrott 5 mord 1 martyrium 2 bedrägeri 1 nattvard 2 dårskap 1 rån 2 felslut 1 sabbatsbrott 2 krigsförbrytelse 1 seriemord 1 aktion 1 stöld 1 bildningsgång 1 termalbad 1 elitseriedebut 1 våldtäkt 1 faktion Av denna uppställning kan vi lära oss en del om ordet begås betydelse. Dels syns det tydligt på objekten i hela listan att det är negativa handlingar som uttrycks med begå. De få undantag som finns (t.ex. elitseriedebut och termalbad) ger ett något komiskt intryck, sannolikt just på grund av att de avviker från den centrala kollokationsbetydelsen. Objektet handling, som är värdemässigt neutralt, föregås i de flesta fall av attribut som vidrig och avskyvärd. Vi ser också att kollokationerna begå brott och begå självmord är starka. För att försäkra oss om 7 I 7 fall stod ordet begå sist i sin mening. Dessa har rensats bort. 11

12 kollokationens styrka bör vi också titta på det andra kollokatet, dvs. brott och självmord. Jag har tittat på självmord och av Språkbankens 219 exempel är verbet i 70 fall begå, vilket är ett högt tal som tillsammans med informationen i (15) ovan visar att begå självmord är att betrakta som en relativt fast kollokation. Fast det visste vi ju redan intuitivt, eller hur? 5. Semantiska roller Den semantik som förekommer i syntaxen är av flera slag, men vi ska hålla oss till ordperspektivet och säga något om de semantiska roller som nominala led uppträder i när de kombineras med verb (och prepositioner) i syntaxen. De semantiska rollerna bestäms av verbet och ingår därmed i verbens betydelse. De roller som ett givet verb kräver eller kan kombineras med kallas för verbets semantiska valens. Här gäller det alltså inte så mycket det betydelseinnehåll som nominalfraserna själva har, utan den betydelse (roll) de får i en given situation tillsammans med ett verb. De semantiska roller som verb delar ut är ganska få till antalet och illustrerar en sorts stereotypisk betydelse. (16) Munken grävde en grop med en spade. AGENT FöREMåL INSTRUMENT (17) Spaden var blank. FöREMåL Den roll som munken har kallas AGENT eftersom det refererande uttrycket munken utför handlingen (aktionen) som verbet anger. Det refererande uttryck som är inblandat eller påverkat av handlingen bär rollen som FöREMåL (om det är inanimat) eller PATIENT (om det är animat). Vid enkel beskrivning av en referent, som i (17), kallas rollen som det refererande uttrycket får också för FöREMåL. I typfallet är agenten en animat varelse men också andra krafter som vinden och maskiner av olika slag kan fungera som AGENT (vid inanimat referent kallas denna roll ibland för ORSAK). (18) Vinden rörde upp de ihopkrattade löven. AGENT FöREMåL (19) Tåget körde över den nedfallna kabeln. AGENT FöREMåL Den semantiska rollen INSTRUMENT används när en handling utförs av en agent men med hjälp av ett verktyg av något slag, som en spade i exempel (16) ovan. 12

13 Andra semantiska roller som är vanliga och viktiga att känna till är UPPLEVARE, LOKAL, KäLLA och MåL. Ett refererande uttryck är UPPLEVARE när det har en känsla, en perception eller är i ett tillstånd av något slag. När man gläds, ser eller vet något utför man inte någon handling och är därför inte AGENT, utan UPPLEVARE. (20) Olle hörde ett buller. UPPLEVARE FöREMåL Några andra roller beskriver var en referent är. Uttrycket som beskriver stället där referenten är kallas LOKAL och uttrycket som beskriver stället referenten rör sig från respektive till kallas KäLLA och MåL. 8 (21) Munken grävde i rabatten med en spade AGENT LOKAL INSTRUMENT (22) Abboten lånade en kratta av novisen AGENT FöREMåL KäLLA (23) Abbedissan körde soffan till Varnhem med en pickup AGENT FöREMåL MåL INSTRUMENT Jag har ovan bemödat mig om att hålla isär begreppen referent och uttryck för referent, ty de semantiska rollerna är knutna till språkliga enheter (predikat) och inte till verkliga handlingar. Vi får syn på skillnaden när vi jämför svenska och engelska uttryck för sönderdelning av fönster, rep, tallrik, arm och löfte. I (24) är i samtliga fall subjektet AGENT och objektet FöREMåL. 8 Prepositionerna (eller i andra språk kasusändelserna) kan betraktas som ett slags syntaktiska hjälpare till verbet. Ett exempel är konstruktioner med verbet ge som kräver rollerna AGENT, MOTTAGARE och FöREMåL av sina semantiska valensled. Syntaktiskt kan detta konstrueras på två sätt, dels med två objekt, dels med ett objekt och ett prepositionsadverbial. (i) Nils gav Lena ett par långfärdsskridskor subjekt finit verb indirekt objekt direkt objekt AGENT MOTTAGARE FöREMåL (ii) Nils gav ett par långfärdsskridskor till Lena subjekt finit verb direkt objekt prepositionsadverbial AGENT FöREMåL MOTTAGARE När således MOTTAGAREN inte står som indirekt objekt intill verbet kräver syntaxen en preposition som hjälper till att identifiera vilken roll den följande nominalfrasen har. 13

14 (24) Engelska Svenska Jacques broke the window Jacques krossade fönstret Lotta broke the rope Lotta hade av repet Tilda broke the plate Tilda hade sönder tallriken Molly broke her left arm Molly bröt vänster arm Lucie broke her promise Lucie bröt sitt löfte Uppenbarligen kan inte verbet bryta dela ut den semantiska rollen FöREMåL till andra konkreter än kroppsdelar. En snabb koll i Språkbankens tidningsmaterial ger vid handen att bryta oftast förekommer med kollokat som löfte, överenskommelse, förbindelse, tävling, förutom kroppsdelar. När det blir fråga om uttryck för konkreta referenter dyker istället partiklar av olika slag upp (bryta av en gren, bryta sönder en skorpa). Vi får således välja andra predikat för att dela ut FöREMåL-rollen till uttryck som fönster, rep och tallrik. Det engelska verbet break, däremot, kan dela ut FöREMåL-rollen till alla dessa uttryck. Faktum är att engelska break kan dela ut rollen FöREMåL till ett subjekt i intransitiv sats, men bäst går detta med uttrycken för de konkreta referenterna. (25) The window/rope/plate broke?my arm broke *The promise broke 14

15 Litteratur De arbeten som listas nedan har varit till stor hjälp i sammanställandet av detta kompendium. Jag vill också tacka Anna Vogel, Jan Svanlund, Judith Chrystal och Jonas Förare för deras hjälp med exempel och kommentarer på kompendietexten. Ansvaret för fel och liknande är dock förstås mitt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på kompendiet. Adressen är Allwood, Jens & Lars-Gunnar Andersson Semantik (GULING 1). (tolfte upplagan) Institutionen för lingvistik, Göteborg. Enger, Hans-Olav & Kristian Emil Kristoffersen Innføring i norsk grammatikk. Morfologi och syntax. Cappelen Akademisk Forlag. Frawley, William Linguistic semantics. Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale. Josefsson, Gunlög Få feber eller tempa? I Inger Haskå & Carin Sandqvist (red.) Alla tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson, november Institutionen för nordiska språk, Lund. Kreidler, Charles W Introducing English semantics. Routledge. Lakoff, George & Mark Johnson Metaphors we live by. Chicago University Press. Leech, Geoffrey Semantics. The study of meaning. Andra revidrade upplagan. Penguin. Malmgren, Sven-Göran Svensk lexikologi. Studentlitteratur. Taylor, John R Linguistic categorization. Prototypes in linguistic theory. (Andra upplagan) Oxford. Unesson, Marcus. Yule, Georg The Study of Language. Andra upplagan. Cambridge University Press, Cambridge. Januari

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22. Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

KALLE ANKA CUP Matchskola

KALLE ANKA CUP Matchskola KALLE ANKA CUP Matchskola Kalle Anka Cup matchskola är uppdelad i fem avsnitt Sida Så ser tennisbanan ut 2 Så räknar du 4 Så spelar du singel 5 Så spelar du dubbel 7 Första matchen 8 Sida 1 av 10 Så ser

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Tänker du på samma sak som jag? Om ordassociation bland en- och flerspråkiga

Tänker du på samma sak som jag? Om ordassociation bland en- och flerspråkiga UPPSALA UNIVERSITET C-UPPSATS Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk C ht 2007 Tove Quennerstedt Rundelsgränd 6B:227 753 12 Uppsala 073-6171368 quennerstedt_tove@hotmail.com Tänker du

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer

Emmas Grand Finale Meny

Emmas Grand Finale Meny Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Jon Ewo Vad handlar boken om? Boken handlar om Tom och Kick, som hittar två miljoner kronor, på bilverkstaden där de arbetar. De tar pengarna och sticker i en av verkstadens

Läs mer

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Bakgrund varför skrev jag

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Användningsområde Förskolan Specialundervisning Lågstadiet Svenska som andraspråk Undervisning i främmande språk

LÄRARHANDLEDNING. Användningsområde Förskolan Specialundervisning Lågstadiet Svenska som andraspråk Undervisning i främmande språk LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7762-957-3 Varimages - Reseberättelser Varimages är en variant av sekvensserier som ger barnen möjlighet att själva påverka berättelsen. De kommer också att bli stimulerade att

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Vägledning till bildboxen Det svarta fåret

Vägledning till bildboxen Det svarta fåret Vägledning till bildboxen Det svarta fåret 1 Vägledning till bildboxen Det svarta fåret Varje bildserie består av 5 kort. Korten föreställer objekt, djur eller människor som vid första anblicken ser ut

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Facit till Språkbanan 2, art. 37852, Studentlitteratur

Facit till Språkbanan 2, art. 37852, Studentlitteratur Facit till Språkbanan 2 s. 5 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö D E F H I J M N O R S T Z Å Ä s. 6 Sista, första, mitten, mitten, första, sista mat lat apa saga sak tak sol val hund

Läs mer

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär.

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär. Vi i klass 3 A har gjort tidslinjer och prickat in viktiga händelser i våra liv. Dessa händelser har vi skrivit berättelser om. Här är våra berättelser som vi gjort under hösten 2011. Flyttade Innan vi

Läs mer

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ).

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ). Kapitel 11 Kläder Aktivering 11.1. Jens ska köpa nya kläder. Vi lär oss vad olika klädesplagg heter på svenska. Gruppen lyssnar till ljudfilen i övning 11/1 och läser texten. Tillsammans märker deltagarna

Läs mer

En samling övningar för att komma igång med samtal

En samling övningar för att komma igång med samtal En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Hög-låg En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik

Hög-låg En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik SveBe 24/23 Ström 1 Hög-låg En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik Anna Ström 1 Syfte I denna artikel kommer jag att presentera resultat från en studie om semantiken hos de två dimensionsadjektiven

Läs mer

En fotbollsplan Jag har gjort en fotbollsplan. På min fotbollsplan finns det ett fotbollsmål, spelare som är både tjejer och killar, en domare, en hejarklack som bara är killar, en matta som hejarklacken

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 1 år Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Knacka på! Av Anna-Clara Tidholm Alfabeta Lalo trummar Av Eva Susso och Benjamin

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Scouterna www.aktivitetsbanken.se

Scouterna www.aktivitetsbanken.se Introduktion till gruppövningar Nu ska vi ha roligt tillsammans. Ni ska hjälpa varandra, ta hand om varandra, lyssna på allas åsikter och idéer, våga prova nya idéer, respektera varandra, hårda ord är

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Gröna grodan Facit. Min tankekarta Exempel: Stina Lager. Dra streck A Ö bild. Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö. sid 4. den 3:e januari.

Gröna grodan Facit. Min tankekarta Exempel: Stina Lager. Dra streck A Ö bild. Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö. sid 4. den 3:e januari. Gröna grodan Facit sid 4 Min tankekarta Stina Lager den 3:e januari Byskolan att simma sid 5 Dra streck A Ö bild G R Ö N A G R O D A N Gröna grodan sid 6 Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö b d f h j l

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer