ORDBETYDELSER. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet. Tomas Riad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORDBETYDELSER. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet. Tomas Riad"

Transkript

1 ORDBETYDELSER Tomas Riad Vad vet vi när vi anser oss känna till ett ords betydelse? Svaret är: en hel del. Kunskapen om ett ords betydelse innehåller information från olika håll, såsom ordets eget betydelseinnehåll, detta betydelseinnehålls förhållande till verkligheten, ordets relation till andra ords betydelse, ordets relation till andra ord i en given sats och ordets tendens att uppträda tillsammans med andra ord i språkbruket. I studiet av ordsemantik (ordbetydelse) är det lämpligt att ha några beskrivningssätt klara för sig och de därtill hörande termerna till hjälp. Detta kompendium ger en kortfattad presentation av de viktigaste termerna och deras innebörd. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet I beskrivningen av ordbetydelse ska vi först notera relationen mellan språket och upplevelsen av verkligheten. Vi har som människor en förmåga att kategorisera världen omkring oss. De ord vi hittar i språket är ett uttryck för denna kategoriseringsförmåga sådan den blivit genom den komplexa, kollektiva, historiska process som resulterat i dagens svenska. Mellan talare av samma språk finns det utrymme för variation beträffande hur man kategoriserar verkligheten inom olika områden vilket kan relateras till den enskildes erfarenheter och språkmiljö. Vi kan därför använda t.ex. koka, sjuda, sautera och blanchera i olika utsträckning och med lite olika betydelser. Ändå är vi i stort sett överens om betydelsen hos de ord som hör till det vanliga ordförrådet. Språket innehåller således en systematisering av den upplevda verkligheten, filtrerad genom vår perception och kodifierad i orden och deras betydelser. Det finns andra sätt att systematisera verkligheten som inte är typiskt språkliga. Ett exempel är tomat som oftast kategoriseras som grönsak i språket, men som frukt av botaniker, eller banan som vi menar är en frukt och inte ett bär, men som botanikerna hävdar är både och, ty för dem är bär en undergrupp av frukt. Det är sannolikt så att vårt sätt att använda ätbara växter påverkat den språkliga kategoriseringen, som därmed blir annorlunda hos den genomsnittlige språkbrukaren jämfört med botanikern som har andra kriterier för sin kategorisering. 1 Ett annat exempel är husdjur som vi i vissa avseenden kategoriserar tillsammans med människor och därför ger semantiskt genus till (Min kanin... hon, Min kusin... hon). Andra djur får bara grammatiskt genus (insekten... den, mammuten... den). Eftersom perceptionen (och traditionen från t.ex. föräldrar till barn) huvudsakligen behandlar det för oss mest relevanta blir det ofta så att allmänspråket saknar termer där fackspråket har dem. I fackspråket är termerna i högre grad baserade på andra (t.ex. vetenskapliga) kategoriseringar än de språkliga. När vi ska beskriva ett ords betydelse behöver vi några olika begrepp. Vi börjar med skillnaden mellan referent och uttryck för referent. Ett uttryck för referent är en språklig enhet, 1 Det finns förstås många fler exempel att anföra, såsom valfiskar som är däggdjur och inte fiskar, och flygande hundar som inte är hundar utan fladdermöss. 1

2 t.ex. en nominalfras, som används i ett yttrande och som är länkat till något utanför språket, t.ex. mjölk, en familj, en idé, en älva eller längtan. Detta något är referenten, som således inte nödvändigtvis är något i konkret mening verkligt. Det räcker att det finns i vår tankevärld. Ord och uttryck kan ha olika referenter beroende på vilket yttrande de används i. Ett exempel är uttrycket den där kaninen som kommer att avse olika referenter i olika yttranden. Men referensen kan också vara unik, som i uttrycken Vänern och Vättern. Olika uttryck kan också ha samma referent, såsom Gamla stan och Staden mellan broarna eller (när detta skrivs) Göran Persson, Anitra Steens make och Sveriges statsminister. En distinktion som har med referens att göra är den mellan begreppsomfång (extension) och begreppsdjup (intension). Extensionen hos ett ord är den mängd referenter som ordet har. Ordet katt har således inte bara bondkatt och angora i sin extension utan också abessinier, rysk blåkatt, siames, och därtill Findus, Snöret och alla de katter som T.S. Eliot skriver om i De knepiga katternas bok. Ja, alla katter som någonsin funnits, finns eller kommer att finnas, plus de fiktiva varelser som vi accepterar såsom varande katter. När det gäller intensionen hos ett ord så menar man den uppsättning egenskaper som delas av i princip alla medlemmar av extensionen. För katter tänker vi på fyrbenthet, potentiell (begränsad) domesticering, jamare, spinnare, typisk svansföring, päls, egensinne, osv. Att avgränsa intensionen på detta sätt är inget för amatörer, så att säga, ty gränserna är suddiga. Egenskaper som ingår i intensionen kan förloras (svans) eller saknas genetiskt (nakenkatt), utan att vi för den skull vill tala om att referenterna i fråga upphör att vara just katter. En del av dessa problem diskuteras i nästa avsnitt, där vi också kommer in på vägen ut ur suddighetsdilemmat under begreppet prototyp. Ett annat sätt att beskriva intensionen är att säga att den är det verktyg vi använder för att skilja ut ett ords extension. För den som kan betydelsen hos ordet katt är det möjligt att ta fram eller känna igen i princip alla exemplar som ingår i extensionen. Enskilda talare skulle kanske inte vara helt överens om de mest marginella exemplaren skulle höra till kategorin katt eller inte, men mycket skulle ju ändå stämma. Med begreppen extension och intension kan vi tala på ett meningsfullt sätt om ord med liknande betydelse. När vi jämför mat och kroppkakor så har vi en skillnad i intension, såtillvida att kroppkakor har ett större begreppsdjup än mat, som i gengäld har större extension (vilken inkluderar kroppkakor). På samma sätt är det med verbet gå och verbet spatsera. Personnamn som Lennart och Beatrice anses ha liten intension, men en extension som omfattar i princip alla referenter som bär namnen. Semantiska drag I beskrivningen av ordbetydelse har man under lång tid använt sig av semantiska särdrag (eller komponenter). Beskrivningssättet strävar efter att isolera de egenskaper som med nödvändighet ingår i ett ords betydelse. Ett sätt att försöka få grepp om dem är att studera meningar som denna. 2

3 (1) Huset mumsade på en napoleonbakelse Vi har inga svårigheter att fastställa att meningen är syntaktiskt korrekt, men betydelsen är det värre med. För att få denna mening att fungera måste vi tänka oss t.ex. en saga där hus betraktas som levande väsen. Därmed har vi också fått reda på en del om vad verbet mumsa (på) kräver för egenskaper av sitt subjekt, nämligen att det ska vara [+animat], som i Olle mumsade på en napoleonbakelse. Meningen i (1) blir användbar bara om vi tvingar denna egenskap på subjektet huset. Semantisk beskrivning med särdrag fungerar bäst när särdragen har en motsvarighet bland referenterna utanför språket, t.ex. i biologin. Följande tabell illustrerar detta. (2) stol sugga flicka kvinna pojke man [animat] [mänsklig] [maskulin] + + [vuxen] Det blir genast svårare när vi ska beskriva skillnaden mellan artefakter i köksskåpet. Betrakta denna bild och försök dra gränsen mellan referenterna till orden tallrik, skål och vas. (3) Tallrik, skål eller vas? När man till slut bestämt sig för vilka objekt som hör till vilken kategori är frågan vilka särdrag man ska använda i beskrivningen. Det är rätt lätt att se att en tallrik är relativt platt och en vas relativt hög och smal, men hur platt och hur smalt ska objektet vara för att inte kategoriseras som skål? Exempel av detta slag finns det gott om (stol~pall och kopp~vas~mugg är andra firade exempel). Problemet dyker också upp i jämförelsen mellan en vetenskaplig och språklig kategorisering av begrepp som fågel. När vi ska ta fram egenskaper som karakteriserar ordet fågel kommer vi att tänka på sådant som fjädrar, flyga, två ben, lägga ägg. Men ändå vill vi inte säga att en struts inte är en fågel, fast den inte kan flyga, eller att en plockad duva upphör att vara fågel när alla fjädrar är borta, eller att en enbent sparv inte är en fågel. Ja, då är det bara lägga ägg kvar, men lägga ägg förmår inte avgränsa ordet fågels betydelse från ordet orms. Du förstår problemet. Komponentanalys, som analysmetoden kallas, har alltså begränsade möjligheter att framgångsrikt lära oss så mycket om ordens betydelser, och skälet är att analyssättet förutsätter att man kan dra principiella gränser ([±särdrag]) mellan ords betydelser, både vad gäller intensionen och extensionen. 3

4 Ett helt annat sätt att närma sig ordsemantiken är då att koncentrera sig på det typiska i ett ords extension och intension, vilket görs med begreppet prototyp. Detta synsätt hävdar att det finns typiska exemplar av de olika betydelsekategorierna som är viktiga för vår perception och kognition, och som därför ger avtryck i språket. Bland referenterna till fågel är kanske sparv och duva prototyper medan strutsen, kalkonen och gamen befinner sig mer i periferin, där gränserna också tillåts vara suddiga. Ställda inför en given referent, kan vi så att säga bedöma närheten till prototypen. I exemplet med vasen, skålen och tallriken i (3) blir det ju mycket lättare att fastställa vad som ligger närmast våra prototypiska föreställningar om hur dessa objekt ska se ut och sen välja ut de bästa exemplaren. Dessa kan sedan beskrivas direkt (för all del också med komponentanalys), medan de mindre prototypiska exemplaren måste beskrivas med hänvisning till prototypen. Detta synsätt förfäktas inom vetenskapsgrenen kognitiv semantik. Vi återkommer till relationen mellan ord och verklighet i avsnittet om metaforik. 2. Lexikala relationer I det här avsnittet går vi igenom några viktiga relationer mellan ord och inom ord, snarare än mellan ord och referenter. Synonymi och konträra motsatsord Ofta definierar vi ords betydelse genom att referera till andra ord med liknande betydelser, synonymer, eller motsatta betydelser, antonymer. Vi utnyttjar alltså förhållandet mellan ord för att avgränsa ett ords betydelse. Synonymi är i sin renaste form mycket ovanligt i språket. Det tycks vara ett grundläggande faktum att språkbrukarna undviker att använda flera ord som har (eller kan ha) samma extension och intension. Om vi släpper lite på kravet att de ska ha precis samma betydelse kan vi dock få fram en del hyggliga synonymer. (4) samma intension samma extension a. polio - barnförlamning + + b. Coca-cola Coke + + c. kille - grabb - pojke + +? d. flicka - tjej - tös + +? Det första synonymparet, polio~barnförlamning, består av en medicinsk term och en mer folklig term för samma sjukdom. Eftersom intensionen är djup och extensionen mycket liten (ett speciellt sjukdomstillstånd, åtminstone för lekmannen och därmed i allmänspråket) kan orden verkligen sägas vara synonymer. Det går naturligtvis fint att radda upp andra facktermer som har folkliga beteckningar (röda hund~rubella, mässlingen~morbilli; tingord~substantiv, meningsbyggnad~syntax; dörrhandtag~dörrtryck, bevis~evidens) men ofta är facktermen just 4

5 en fackterm och därmed okänd för icke-specialister, med konsekvensen att synonymin bara föreligger för de få initierade. 2 Synonymer kan också hittas inom allmänspråket om man inte kräver att de ska ha samma stilvärde (4cd). Ett meningspar som erbjuder fem synonympar skulle då kunna lyda såhär: (5) Till morsans förvåning kunde boysen tjacka plugg i tjorren Till mammas förvåning kunde pojkarna köpa potatis i kiosken Konträra motsatsord finns av olika slag. Två huvudtyper av motsatsrelationen är gradmotsats som i stor~liten och artmotsats, som i levande~död. Vid gradmotsats (eller antonymi) tänker vi oss orden som beteckningar för varsin ändpunkt på en skala som innehåller olika lägen, i fallet stor~liten egenskapen storlek. Andra exempel på detta är snabb~långsam, lång~kort, rik~fattig och tät~gles. En typisk egenskap hos dessa adjektiv (som det oftast är frågan om) är att de gärna kompareras (större, störst; mindre, minst; glesare, glesast), eftersom dessa former också utnyttjar ändarna på den tänkta skalan. Vid artmotsats (eller komplementaritet) råder förhållandet antingen eller. Någon är antingen gift eller ogift, död eller levande. Något är sant eller falskt, enbent eller flerbent. Dessa artmotsatta ord kan beskrivas som varandras negationer, vilket ibland också syns på formen (gift~ogift). En tredje typ av motsatsord orden är annorlunda i detta avseende och kallas konverser. Jämför konverserna köpa och sälja. (6) Janne sålde guldbyxorna till Anna. (Hon betalade direkt ur fickorna) Anna köpte guldbyxorna av Janne. (Hon betalade direkt ur fickorna) Verben beskriver samma händelse men från olika perspektiv. På samma sätt är det med relationen under~över, framför~bakom, före~efter, föräldrar~barn och maka~make. Också jaga~fly är konverser. Ytterligare en typ av motsatsord kallas för reverser. De uttrycker olika händelser men där skeendena kan betraktas som motsatta utan att för den skull vara varandras negationer. Exempel på detta är förlänga och förkorta. Förkorta betyder ju inte inte förlänga utan göra kortare. Andra exempel på reverser är packa ner~packa upp, höja~sänka, och klä (på)~klä av. Hyp(er)onymi En annan väg att definiera ordbetydelser går genom hänvisning till den kategori referenten tillhör (hyperonymi), genom att ge ett exempel på en referent som hör till den kategori vi definierar (hyponymi), eller genom att referera till andra referenter som har samma kategoritillhörighet (ko- 2 Facktermer tenderar dock vara så precisa i sin betydelse att synonymin med en term i allmänspråket lätt övergår till hyponymi (se nedan). 5

6 hyponymi). Återigen är det förhållandet mellan ord som utnyttjas i beskrivningen, men beroendet av referenterna (som ju som nämnt ligger utanför själva språket) är ofta tydligt. Vid hyperonymi och hyponymi i relation mellan ord tar vi fasta på att betydelsen hos det ena ordet är inkluderat i betydelsen hos det andra. Krydda är hyperonym till persilja och bladpersilja är hyponym till persilja. Här är en lista med några ordpar som illustrerar relationerna. (5) hyperonym hyponym grönsak morot blomma förgätmigej insekt fluga fågel fink fink bofink växt träd träd asp gå spankulera se betrakta Kategorisering fungerar så att man ordnar saker i klasser och det är därför lätt att se att det normalt finns flera hyponymer till varje hyperonym. Under krydda kan vi radda upp timjan, oregano, salt, kummin, osv., och under peppar kan vi radda upp grönpeppar, rosépeppar, svartpeppar och vitpeppar. Relationen mellan medlemmarna i en klass på samma nivå i en hierarki kallas ko-hyponymi. Orden flanera, spankulera och spatsera kan betecknas som kohyponymer till varandra och deras gemensamma hyperonym är gå eller kanske (närmare) promenera. Homonymi (homofoni, homografi) Om vi tar fasta på ordens form snarare än ordens betydelser kan vi urskilja några andra beskrivningskategorier. Här är det snarare frånvaron än närvaron av en betydelserelation som är viktig. Homonymi (som är mycket vanligare än synonymi) är den term vi använder för ord som är identiska framförallt ljudmässigt, men gärna också skriftmässigt (ortografiskt). Ljudstrukturen är mer grundläggande än ortografin, vilket är tydligt dels för att massor av världens språk saknar skriftsystem, dels för att ortografins beroende av fonologin är så mycket starkare än det omvända (i de språk som överhuvudtaget har en ortografi, förstås). Termen homonymi används därför ofta med hänvisning till ljudlikheten bara, men för den som vill finns en specialterm att använda för just detta förhållande, nämligen homofoni. En motsvarande term finns också för likhet i skrift, nämligen homografi. Nedan ges en lista som illustrerar dessa kategorier. För profileringens skull räknas i tabellen bara de ord som otvetydiga homonymer, 6

7 som är både homografer och homofoner. Gemensamt för alla ordpar är att de inte har besläktade betydelser. (6) homofoni homografi homonymi (vandrings)led~(knä)led (Grin-Olles) visa~visa (peka på) tiger (grrr)~tiger (tyst) åt (mat)~åt (mor) å (genom Uppsala)~å (ä, ö) skäl~själ + (+) intension~intention + (+) hjärna~gärna + (+) hjul~jul + (+) bil-drulle~bild-rulle + (häst)man~(äkta) man + loge (på bondgården)~loge (på operan) + Polysemi Låt oss nu titta på betydelserelationer inom ett ord. När flera betydelser hör samman med en och samma form föreligger betydelserelationen polysemi. Vi betraktar då formen som ett ord men noterar att det föreligger flera betydelser. Betydelserna ligger ibland mycket nära varandra (substantivet gunga, verbet gunga), ibland längre ifrån varandra (kanapé att sitta på, kanapé att äta). Det skapar vissa svårigheter i avgränsningen mellan polysemi och homonymi. En markis är dels man med utländsk adelstitel och solskydd av tyg. Utgör de polysemer eller homonymer? Ett praktiskt sätt att få synpunkter på gränsdragningen i enskilda fall är att ta hjälp av en ordbok. Ordboksredaktörerna har delvis tänkt åt oss och satt upp homonymer som separata poster och polysemer som undergrupper under en och samma post. Observera dock att olika ordklasstillhörighet så gott som alltid medför olika poster, även om betydelselikheten är stor (jfr gunga ovan). 3 Här följer nu några exempel på polysemi. 3 Tre av fem ordböcker behandlar markis som polysemt. 7

8 (7) Ord Betydelser antyda 1. flyktigt omnämna; 2. låta förstå blad 1. på växt; 2. i bok; 3. tidning; 4. på kniv, propeller horn 1. på djur; 2. blåsinstrument; 3. hörn på segel; 4. behållare för vätska höjning 1. förflyttning till högre nivå; 2. mindre område på högre nivå än omgivningen kanapé 1. stoppad sittmöbel; 2. liten bakelse eller smörgås kofot 1. fot hos ko; 2. bräckjärn krona 1. huvuddekoration; 2. myntenhet, mynt; 3. statsmakt i monarki; 4. överdel på blomma, träd, älg mjölig 1. överdragen med mjöl; 2. som har konsistens som mjöl pjäs 1. teaterstycke; 2. tyngre artillerivapen; 3. spelfigur; 4. (prydnads)föremål räkna 1. utföra matematik; 2. nämna en rad företeelser i stigande ordning; 3. anse, klassificera stöt 1. törn, elektrisk stöt, vindstöt; 2. kortvarigt ljud (trumpetstöt); 3. tillfälle, tag (en i stöten); 4. inbrottsstöld; 5. äldre man; 6. rörelse vid tyngdlyftning; 7. föremål (mortelstöt) Relationen mellan betydelserna vid polysemi kan beskrivas som extensionell. Ordet fot kan användas för kroppsdel, del av berg, eller del av boksida, vilka alla ska ingå i fots extension. Ordet vikt används om redskap vid vägning, om kroppar, och om betydelsefullhet. 3. Betydelseöverföring Vi ska nu titta på ett par specialfall av betydelseutvidgning. Först gäller det så kallad överförd betydelse (metaforik) och därefter överföring av betydelsen hos ett ord på ett annat besläktat ord i språkanvändningen (metonymi). Metaforik Ett vanligt sätt för ett ord att utveckla nya betydelser (dvs. bli polysemt) är genom metaforik, då man tar betydelsen hos ett ord och överför (ja, egentligen utvidgar) den till en annan referent. Man utgår då från att vi uppfattar vissa betydelser hos ett ord som mer grundläggande än andra. Konkreta betydelser anses t.ex. mer grundläggande än abstrakta betydelser. Om vi betraktar det polysema ordet fot igen, så utgör den konkreta kroppsdelen huvudbetydelsen, vilken sedan utsträckts metaforiskt till del av berg där berget har jämförts med en kropp med (inte ett huvud men) en topp (jfr kroppen: från topp till tå) och en fot (men bara en). I fallet med sidfot är metaforen lite mer avlägsen kanske, men här finns både sidhuvud och sidfot och vid/i foten finns fotnoter. 8

9 Denna typ av metaforik är så vardaglig att man lätt missar den, men den är alltså en viktig källa till att ord är polysema. 5 Polysema är inte bara innehållsord, utan också prepositioner, adverb och partiklar. Man utgår från att de rumsliga (spatiala) betydelserna är grundläggande och att de har utvecklat de metaforiska betydelserna sekundärt. T.ex. är överföringen till tidsliga (temporala) relationer mycket vanlig. Några typiska exempel ges nedan. (8) preposition rumslig tidslig i i huset, i lådan i nuet, i framtiden, i morgon, i vinter, i färd med på på taket, på planket på måndag, på morgonen, på momangen över över skogen, över sjön över tid, över 20 under under bordet, under boken under lång tid, under året vid vid brasan, vid granen vid jul, vid det laget bortom bortom grinden bortom nyår nån gång Inom kognitiv semantik talar man om betydelsescheman där hela komplex av relationer som ett ord eller begrepp har i språket överförs från en konkret begreppsdomän till en metaforisk begreppsdomän. Bra exempel på detta är TID är PENGAR, GLAD är UPP, LEDSEN är NED och DISKUSSION är KAMP. (9) TID är PENGAR Vi har tidsbrist. Hur mycket tid ska vi satsa? Tiden rinner mellan fingrarna. Han slösade bort hela eftermiddagen med tevetittande. Det nya snabbtåget sparar mycket av pendlarnas tid. Pendlarna vinner i genomsnitt en halvtimme per dag. Det kostade mig tre timmars extraarbete. Vi lever på lånad tid. Hur värderar du din tid egentligen? Din arbetsplanering präglas av god tidsekonomi. 5 Litterär metaforik sätter sällan permanenta spår i språket. 9

10 (10) GLAD är UPP, LEDSEN är NED Lisa känner sig uppåt. Bengt känner sig nere. När Jonas kom in steg stämningen i rummet avsevärt, men när Bengt dök upp vid elva sjönk den igen. Jag kände mig upplyft efter vårt samtal, men Bengt verkade närmast nedstämd. Efter beskedet var hon i sjunde himlen. Igår svävade hon av lycka, men nu har hon landat. (11) DISKUSSION är KAMP Din hållning är oförsvarbar. Hon gick till attack redan i sitt inledande anförande. Vem vann valduellen. Hans strategi var att omväxlande svara nej eller skratta när han inte visste hur han skulle svara. Vi ser alltså att metaforer i vardagen är legio, och att metaforisering inte bara gäller enskilda ord utan också hela begreppsdomäner, som därmed i ett slag gör en rad uttryck tillgängliga för oss språkbrukare i nya betydelser. Metonymi Metonymi föreligger när ett och samma ord används för begrepp som på något sätt hör ihop. Den överföring som sker är så att säga inom domänen och skiljer sig därför från metaforik där överföringen äger rum mellan olika domäner. 6 Vi kan exemplifiera metonymi med följande exempel. (12) Behållare innehåll metonymisk betydelse Nisse drack en hel flaska på under 30 sekunder. (innehållet i flaskan) Olle packade upp väskan så fort han kommit hem. (innehållet i väskan) (13) Del helhet Bernard, kan du titta till njuren på sjuan? Det är för mycket spoilers på gatorna. (patient med nyopererad njure) (bilar utrustade med spoiler) Helhet del(ar) Europa samarbetar inte tillräckligt bra på det vetenskapliga området. (regeringarna i de europeiska länderna) Staden gjorde uppror mot borgmästaren. (människorna som bor i staden) 6 Det är dock oklart om skillnaden mellan metaforik och metonymi är principiell till sin karaktär. 10

11 (14) Symbol representant Vita huset svarar inte. Ska vi trycka på knappen ändå? Har du överhuvudtaget läst Strindberg? Vi spelar Shakespeare varannan säsong. (presidenten/staben/regeringen) (Strindbergs verk) (Shakespeares pjäser) Både metaforik och metonymi är så inarbetat i språket att vi inte reagerar på de ibland absurda bokstavliga betydelserna (som dricka en flaska). 4. Kollokation Ytterligare en vinkel på vad vi vet om ordbetydelser är deras relation till andra ord som de står tillsammans med. Dessa s.k. kollokationer kan vara både tillfälliga, halvfasta eller fasta. Delarna i kollokationen kallas för kollokat. Här spelar s.k. associativ betydelse en roll, i den mån associationerna tenderar att manifesteras i ord som gärna står tillsammans i språkbruket. Om du frågar hundra personer vad de tänker på när du säger kniv så kommer många av dem att säga gaffel. Det speglar det faktum att vi har uttryck som kniv och gaffel, nål och tråd, frisk luft, begå självmord och falla i sömn. I Språkbankens tidningskonkordans finns det 122 förekomster av verbet begå i infinitiv. Om vi bortser från negationer (begå inte misstaget) och bestämningar (begå allt grövre brott) och bara studerar vilka objektsnominal som närmast följer verbet får vi följande fördelning. 7 (15) Begå brott 1 förräderi 19 självmord 1 grymhet 10 handling 1 harakiri 8 misstag 1 inbrott 6 övergrepp 1 lagbrott 5 mord 1 martyrium 2 bedrägeri 1 nattvard 2 dårskap 1 rån 2 felslut 1 sabbatsbrott 2 krigsförbrytelse 1 seriemord 1 aktion 1 stöld 1 bildningsgång 1 termalbad 1 elitseriedebut 1 våldtäkt 1 faktion Av denna uppställning kan vi lära oss en del om ordet begås betydelse. Dels syns det tydligt på objekten i hela listan att det är negativa handlingar som uttrycks med begå. De få undantag som finns (t.ex. elitseriedebut och termalbad) ger ett något komiskt intryck, sannolikt just på grund av att de avviker från den centrala kollokationsbetydelsen. Objektet handling, som är värdemässigt neutralt, föregås i de flesta fall av attribut som vidrig och avskyvärd. Vi ser också att kollokationerna begå brott och begå självmord är starka. För att försäkra oss om 7 I 7 fall stod ordet begå sist i sin mening. Dessa har rensats bort. 11

12 kollokationens styrka bör vi också titta på det andra kollokatet, dvs. brott och självmord. Jag har tittat på självmord och av Språkbankens 219 exempel är verbet i 70 fall begå, vilket är ett högt tal som tillsammans med informationen i (15) ovan visar att begå självmord är att betrakta som en relativt fast kollokation. Fast det visste vi ju redan intuitivt, eller hur? 5. Semantiska roller Den semantik som förekommer i syntaxen är av flera slag, men vi ska hålla oss till ordperspektivet och säga något om de semantiska roller som nominala led uppträder i när de kombineras med verb (och prepositioner) i syntaxen. De semantiska rollerna bestäms av verbet och ingår därmed i verbens betydelse. De roller som ett givet verb kräver eller kan kombineras med kallas för verbets semantiska valens. Här gäller det alltså inte så mycket det betydelseinnehåll som nominalfraserna själva har, utan den betydelse (roll) de får i en given situation tillsammans med ett verb. De semantiska roller som verb delar ut är ganska få till antalet och illustrerar en sorts stereotypisk betydelse. (16) Munken grävde en grop med en spade. AGENT FöREMåL INSTRUMENT (17) Spaden var blank. FöREMåL Den roll som munken har kallas AGENT eftersom det refererande uttrycket munken utför handlingen (aktionen) som verbet anger. Det refererande uttryck som är inblandat eller påverkat av handlingen bär rollen som FöREMåL (om det är inanimat) eller PATIENT (om det är animat). Vid enkel beskrivning av en referent, som i (17), kallas rollen som det refererande uttrycket får också för FöREMåL. I typfallet är agenten en animat varelse men också andra krafter som vinden och maskiner av olika slag kan fungera som AGENT (vid inanimat referent kallas denna roll ibland för ORSAK). (18) Vinden rörde upp de ihopkrattade löven. AGENT FöREMåL (19) Tåget körde över den nedfallna kabeln. AGENT FöREMåL Den semantiska rollen INSTRUMENT används när en handling utförs av en agent men med hjälp av ett verktyg av något slag, som en spade i exempel (16) ovan. 12

13 Andra semantiska roller som är vanliga och viktiga att känna till är UPPLEVARE, LOKAL, KäLLA och MåL. Ett refererande uttryck är UPPLEVARE när det har en känsla, en perception eller är i ett tillstånd av något slag. När man gläds, ser eller vet något utför man inte någon handling och är därför inte AGENT, utan UPPLEVARE. (20) Olle hörde ett buller. UPPLEVARE FöREMåL Några andra roller beskriver var en referent är. Uttrycket som beskriver stället där referenten är kallas LOKAL och uttrycket som beskriver stället referenten rör sig från respektive till kallas KäLLA och MåL. 8 (21) Munken grävde i rabatten med en spade AGENT LOKAL INSTRUMENT (22) Abboten lånade en kratta av novisen AGENT FöREMåL KäLLA (23) Abbedissan körde soffan till Varnhem med en pickup AGENT FöREMåL MåL INSTRUMENT Jag har ovan bemödat mig om att hålla isär begreppen referent och uttryck för referent, ty de semantiska rollerna är knutna till språkliga enheter (predikat) och inte till verkliga handlingar. Vi får syn på skillnaden när vi jämför svenska och engelska uttryck för sönderdelning av fönster, rep, tallrik, arm och löfte. I (24) är i samtliga fall subjektet AGENT och objektet FöREMåL. 8 Prepositionerna (eller i andra språk kasusändelserna) kan betraktas som ett slags syntaktiska hjälpare till verbet. Ett exempel är konstruktioner med verbet ge som kräver rollerna AGENT, MOTTAGARE och FöREMåL av sina semantiska valensled. Syntaktiskt kan detta konstrueras på två sätt, dels med två objekt, dels med ett objekt och ett prepositionsadverbial. (i) Nils gav Lena ett par långfärdsskridskor subjekt finit verb indirekt objekt direkt objekt AGENT MOTTAGARE FöREMåL (ii) Nils gav ett par långfärdsskridskor till Lena subjekt finit verb direkt objekt prepositionsadverbial AGENT FöREMåL MOTTAGARE När således MOTTAGAREN inte står som indirekt objekt intill verbet kräver syntaxen en preposition som hjälper till att identifiera vilken roll den följande nominalfrasen har. 13

14 (24) Engelska Svenska Jacques broke the window Jacques krossade fönstret Lotta broke the rope Lotta hade av repet Tilda broke the plate Tilda hade sönder tallriken Molly broke her left arm Molly bröt vänster arm Lucie broke her promise Lucie bröt sitt löfte Uppenbarligen kan inte verbet bryta dela ut den semantiska rollen FöREMåL till andra konkreter än kroppsdelar. En snabb koll i Språkbankens tidningsmaterial ger vid handen att bryta oftast förekommer med kollokat som löfte, överenskommelse, förbindelse, tävling, förutom kroppsdelar. När det blir fråga om uttryck för konkreta referenter dyker istället partiklar av olika slag upp (bryta av en gren, bryta sönder en skorpa). Vi får således välja andra predikat för att dela ut FöREMåL-rollen till uttryck som fönster, rep och tallrik. Det engelska verbet break, däremot, kan dela ut FöREMåL-rollen till alla dessa uttryck. Faktum är att engelska break kan dela ut rollen FöREMåL till ett subjekt i intransitiv sats, men bäst går detta med uttrycken för de konkreta referenterna. (25) The window/rope/plate broke?my arm broke *The promise broke 14

15 Litteratur De arbeten som listas nedan har varit till stor hjälp i sammanställandet av detta kompendium. Jag vill också tacka Anna Vogel, Jan Svanlund, Judith Chrystal och Jonas Förare för deras hjälp med exempel och kommentarer på kompendietexten. Ansvaret för fel och liknande är dock förstås mitt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på kompendiet. Adressen är Allwood, Jens & Lars-Gunnar Andersson Semantik (GULING 1). (tolfte upplagan) Institutionen för lingvistik, Göteborg. Enger, Hans-Olav & Kristian Emil Kristoffersen Innføring i norsk grammatikk. Morfologi och syntax. Cappelen Akademisk Forlag. Frawley, William Linguistic semantics. Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale. Josefsson, Gunlög Få feber eller tempa? I Inger Haskå & Carin Sandqvist (red.) Alla tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson, november Institutionen för nordiska språk, Lund. Kreidler, Charles W Introducing English semantics. Routledge. Lakoff, George & Mark Johnson Metaphors we live by. Chicago University Press. Leech, Geoffrey Semantics. The study of meaning. Andra revidrade upplagan. Penguin. Malmgren, Sven-Göran Svensk lexikologi. Studentlitteratur. Taylor, John R Linguistic categorization. Prototypes in linguistic theory. (Andra upplagan) Oxford. Unesson, Marcus. Yule, Georg The Study of Language. Andra upplagan. Cambridge University Press, Cambridge. Januari

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015

Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Frågor som ska besvaras Har Tranströmer mer konkreta beståndsdelar i sina dikter än andra

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Mynta och den mystiska hundtjuven

Mynta och den mystiska hundtjuven LENA LILLESTE Sidan 1 Mynta och den mystiska hundtjuven Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Mynta och Frida ska gå ut med tant Bergs hund Birk. Tant Berg är väldigt rädd om sin hund och säger till flickorna

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Fröken Spöke på sommarlov

Fröken Spöke på sommarlov KERSTIN LUNDBERG HAHN Sidan 1 Fröken Spöke på sommarlov Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Ebba och Ivar, som är tvillingar. Det är skolavslutning och ett långt sommarlov börjar. När

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs.

Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs. GRAMMATIK Boken är en kort berättelse i diktform om ensamhet, längtan och saknad. Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs. LÄSFÖRSTÅELSE 1. Beskriv hur kvällen

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22. Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,

Läs mer

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA sällan (sida 11, rad 17),, inte ofta mullrar (sid 3, rad 1), högt ljud har hand om (sid 3, rad5), passar, tar hand om alperna (sid 4, rad 3), höga berg

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ. Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ. Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ. Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ. Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት.

Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ. Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ. Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ. Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ. Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት. Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት Bok መጽ ሓፍ Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ መጻ ሕፍ ቲ ) Lärare መምህ ር Tavla ሰ ሌዳ Laptop - ላ ፕ ቶ ፕ (ኮ ምፑተ ር ) Skrivbok

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Räkna med Rutiga Familjen

Räkna med Rutiga Familjen Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 1

Läxa nummer 1 klass 1 Läxa nummer 1 klass 1 Rita hur det ser ut där du brukar göra läxan! Skriv namn! Det här är din läxbok för klass 1. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Det är meningen att du ska läsa exemplet

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? är en lättläst berättelse för barn mellan 8 och 11 år. Egil bor tillsammans med sin mamma och längtar efter en egen hund. Nu är det sommarlov och han fyller

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

stativ alternativ perspektiv 1. Eleverna fick välja mellan olika på idrottsdagen. sommartider årstider påsk 2. Vår och höst är olika.

stativ alternativ perspektiv 1. Eleverna fick välja mellan olika på idrottsdagen. sommartider årstider påsk 2. Vår och höst är olika. 1. Eleverna fick välja mellan olika på idrottsdagen. stativ alternativ perspektiv 2. Vår och höst är olika. sommartider årstider påsk 3. Barn i olika takt. avvecklas invecklas utvecklas 4. Samira var rädd

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Vad handlar boken om?

Vad handlar boken om? FÖRFATTARE Ann Gomér SIDAN 1 Mimmi, valpen och kaninen Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. Vad handlar boken om? Mimmi hälsar på sin kusin Anna. Hon tar med sig sin hund Bonita

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Facit ordklassövningar

Facit ordklassövningar Facit ordklassövningar Substantiv motsatsord: glädje sorg hat kärlek stad landsbygd krig fred värme kyla vänskap fiendskap oro lugn regn sol/torka mörker ljus slösaktighet sparsamhet singular plural: bestämd

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Förkortningar o Predikat = p o Subjekt = s o Direkt objekt /ackusativobjekt = dir.obj / ao. o Indirekt objekt / dativobjekt = indir.obj / do. Vad är en satsdel? Ett

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer