Söndag Källa: AV SANNA SANDIN

Transkript

1

2

3 Zenderen. Förort till Enschede. Skogsskötsel, gröna jobb och hantverk. Samarbete med Tactus, en organisation som hjälper missbrukare och personer med psykiska sjukdomar. Föreståndare är Roy Böhnke, en f d narkotikapolis. Målgrupp: personer klassade som 4. Även i aktivt missbruk, inkl metadon och heroinprogram.frivilligt deltagande, skogsarbetslag och andra gröna uppdrag, vedbacke, snickarlokal mm. Försäljning av möbler och hantverk, ved mm. Ny affär planeras. Ca 15 deltagare per dag. Forelderij. Arrenderad mark i jordbruksdistrikt utanför Enschede. Gröna jobb och turism. Odlingar, restaurang och butik, put & take fiske öppet för allmänheten. Även beredning av egna produkter, bär, frukt och grönsaker samt rökning av fisk. Intag beroende på säsong, fler behövs vår och sommar för att sköta de omfattande odlingarna på ca 1 ha. Målgrupp: personer klassade 2-3 även i aktivt missbruk. Bakgrund AV ANDERS LUNDELL Sandviken och Bollnäs kommuners arbetsmarknadsenheter driver under ett EU-finansierat utbytesprojekt för kompetensutveckling. Det specifika syftet är att studera olika valideringsverktyg för stöd till ungdomar och arbetslösa. Det första av totalt fyra planerade utbyten skedde med Angus College, Skottland med 14 deltagare den november Det senaste utbytet med vårandra utbytespartner i projektet skedde nu den april 2013.Resan gick till Enschede, som ligger ett par timmars tågresa från Amsterdam. Vår projektpartner Stichting Surplus är en ideell stiftelse som arrangerar praktik och sysselsättning för långtidsarbetslösa från 27 år och uppåt. Klienterna anvisas oftast från Enschede kommun och man har en rad samarbetspartners inom bla sjukvård, missbruksvård och psykiatri. Antalet anställda coacher, arbetsledare etc är ca 15 heltider och på årsbasis har man ca 300 inskrivna i verksamheten. Presentus. Lokaler i f d spinneri. 13 arbetsstationer för webdesign, photoshop och övningar i Office-programmet samt tar hand om och renoverar uttjänta datorer. Målgrupp: personer klassade 4-5, autism & långtidsarbetslösa. Övriga projekt är UURWERK, som erbjuder tillfälliga jobb för 1 Euro/tim upp till 9 tim i veckan samt den största verksamheten PARTWERK (Werk betyder jobb) med målgrupp personer klassade som 5 och innebär placering hos kommunens förvaltningar, ca 250 personer deltar i detta program. Surplus samarbetspartners, bla Werkplein, Tactus, Humanitas, ROC studiecentrum. Hemsida: Tactus rehab hjälper även till med med den ekonomiska biten. De samarbetar med Citybank där en del av lönen sätts in och en del får man behålla. Man får hjälp att spara till olika saker t ex en tvättmaskin. De hjälper till med anskaffning av bostad antingen genom Tactus egna lägenheter eller de får hyra genom kyrkan. Surplus organisation och de olika verksamheterna: Administrativa kontoret. Kontoret finns i Enschede kommuns lokaler en bit utanför centrum. Hit kommer klienterna första gången, träffar sin coach och placeras in i någon av de verksamheter som bedrivs. Alla klienter följs var 3e månad upp enligt det egenutvecklade utvärderingsverktyget Mikken op Werk, med sikte på jobb, som är en utvecklingsplan som baseras på checklista med 62 frågor över vad klienten kan och vill utveckla och där Surplus uppdragsgivare är med i bedömningen (särskilt gemensamt seminarium kommer att arrangeras).

4 R ed Light District är namnet för ett av många bordellområden, s.k. red light districts i Amsterdam. Det största, som vi kallar för just Red Light District, kallas för De Wallen av amsterdamborna själva. Området täcker en stor del av den äldsta stadsdelen i Amsterdam och är känt för sina bordeller och fokus på pornografi. Här finns också pubar, museum, erotiska butiker och sexshower. Sanningen är att området är väldigt turistigt och att få holländare går till Red Light District för att få underhållning. Som turist är det ett måste att åtminstone gå igenom området och uppleva pulsen som Red Light District bjuder på. Källa: Söndag AV SANNA SANDIN Ankomst till Schipool och tåg därifrån till Am- sterdam där vi möttes av våra trevliga handledare/ guider. Vi installerade oss på hotellet, vilade lite och tog en första kik på stan. Fick sedan klockan 19 en lite speciell guidad tur av en karismatisk man som var före detta missbrukare och hemlös. Han visade oss Hells Angels kanal, de hemlösas kanal och de prostituerades kanal (alltså Red Light District). Vår guide hade ett viktigt budskap med sin tur: Treasure what you have. Not only material things but also the good people around you. Efter den omvälvande rundturen åt vi en sen middag med våra holländska kollegor på en mycket trevlig restaurang.

5 Treasure what you have. Not only material things but also the good people around you.

6 Måndag Tisdag AV SANNA SANDIN & ÅSA BROLIN Besök på det nyrenoverade och nyöppnade riksmuseet i Amsterdam. Det var häftigt även för en sådan som jag som inte är så särskilt kulturell. Till museet kom vi med båt efter en fin kanaltur. Efter besöket hade vi fritid vilket i mitt fall innebar sightseeing och shopping tillsammans med en kollega. Vi strosade runt och tittade på staden och gick nästan vilse. En vänlig man såg vår förvirring och förklarade åt vilket håll vi skulle gå för att komma tillbaka till hotellet andra hållet, alltså tvärtom. Så det var ju tur att han hjälpte oss. Därefter bar det av mot vår destination för resten av resan hotellet mellan Enschede och Hengelo. Vi ägnade dagen åt studiebesök vid Surplus olika projekt. Vi besökte Forelderij. Rundtur, beskrivning av verksamheten (trädgårdsarbete, arbete med laxforell och öringforell, vedklyvning, matlagning/ bakning och arbete i växthus med klienter som på olika vis hade straffat ut sig från den reguljära arbetsmarknaden på grund av sociala problem). Gruppen besöker ett före detta spinneri som nu inrymmer Presentus. Detta är en verksamhet som baseras på webdesign. Personerna som arbetar där lär sig olika dataprogram och tar hand om och renoverar gamla datorer. Där blir vi visade mycket utförliga ritningar på båtar och flygplan. Det visar sig att en person som jobbar där har en stor talang för just ritningar och han, har ritat trädgården på Forelderij som är under renovering. Han har ritat in olika aktiviteter som ska vända sig till barn, t.ex. en labyrint och där odlingar för självblock av blommor ska vara. Detta för att öka attraktionskraften att besöka anläggningen av allmänheten. Att se denna persons starka sidor och att låta denna utveckla dem till något riktigt känns fint att se! Till lunch var vi åter på Forelderij där vi blev serverade High tea. En i personalen kom från England och hade tagit med sig den seden från sitt hemland. Innan måltiden beundrade vi alla små smörgåsasar och bakverk.en gång i veckan serverades det på Forelderij. Så det var alltså full möjligt att dra upp en fisk, avnjuta high tea och sedan bege sig hemåt! Mycket trevlig miljö på Fordelderij man skulle lätt kunna bli en stammis där. På kvällen var det stor bbq. Mycket intressant dag!

7

8 Torsdag AV SANNA SANDIN Arbete tillsammans med en svensk kollega Anita Onsdag AV SANNA SANDIN &BARBRO WIKLUND Vi delas in två eller tre och får besked om vilka verksamheter som vi skall delta i under dagen Arbete tillsammans med en svensk kollegaoch en Holländs kollega Erik som är arbetsledare på Forelderij. Vi jobbade i trädgårdslandet med männen som är klienter och har sin sysselsättning där. Vi satte jordgubbsplantor och potatis och fick snabbt god kontakt med våra arbetskamrater. De var nyfikna på oss och Sverige och stolta över det jobb de gjorde. Judith som sköter Forelderij 3 dagar/vecka berättade att klienterna ofta har missbruk, är kriminella och har psykisk ohälsa. De är där eftersom de vill jobba och ingenting annat har fungerat. Judith och övrig personal får anstränga sig för att inte vara främst kuratorer utan arbetsledare då klienterna är där för att jobba. Jag får arbeta med eftermiddagsarbetslaget där de flesta har psykiska problem. Många är kontaktsökande. De berättar om sina liv och vad Forelderij betyder för dem. Vi fick även göra ett studiebesök på Het Goed en Seconhand butik motsvarande vårt Ånyomagasin här i Sandviken. Skillnaden mellan våra verksamheter är att Het Goed är privatägt. Bergren på Zenderen. Zenderen liknar Forelderij men är mindre och har större andel klienter med missbruk. Verksamheten består av skogsarbete, slöjdarbete och trädgårdsarbete. Roy som leder arbetslaget är mycket engagerad. Jag arbetade i trädgården tillsammans med en grupp klienter. Vi satte bönor, sallad och zucchini. Klienterna här är också öppna och nyfikna till en majoritet. Vi blir väl emottagna. Mannen (klient) som leder trädgårdsarbetet är 67 år gammal och säger att han kommer att vara på Zenderen så länge han lever eftersom det ger honom mening. Han är mycket noggrann och säger genast till när jag inte planterar tillräckligt rakt! När klienterna går hem från Zenderen fortsätter många av dem att missbruka men under arbetsdagen är de nyktra. Sysselsättningen ger dem rutiner, mening och samhörighet. Därmed förbättras deras livskvalitet vilket de anger som en orsak till att de missbrukar mindre än tidigare.

9 Fredag AV SANNA SANDIN ÅSA BROLIN På förmiddagen samlas vi i Surplus lokaler för att ge våra värdar en bild av vilka vi är och vad vi arbetar med. På eftermiddagen är det studiebesök för halva gruppen på Tactus och andra halvan av gruppen besöker kommunen. Studiebesök på Tactus. Michel som är chef för verksamheten tar emot oss. Klienterna har vanligen provat flera behandlingar utan effekt och till slut kommit till Tactus. Här kan de röka, dricka, injicera i för ändamålet avsedda rum med säker utrustning och i kontrollerad miljö. Ett fåtal av klienterna får medicinskt heroin utskrivet av läkare och använder detta på Tactus i ett särskilt rum. Bland personalen finns arbetsledare, sjuksköterskor, case workers och läkare. Klienterna är ca 800 till antalet (hela Twente, alltså regionen), 500 i Enschede vara flera arbetar på området och därmed tjänar lite extra pengar, tillagad mat och andra förmåner. För dem av klienterna som inte har någonstans att ta vägen när verksamheten stänger för dagen klockan 16:30 finns sovsalar. Verksam- heten är öppen 365 dagar/år. Michel förklarar att målet inte främst är att bota klienterna från sitt missbruk utan att ge dem omvårdnad och höja deras livskvalitet ( care not cure ). Han menar att det finns människor som har varit med om så många trauman att de aldrig kommer att ge upp sin drog, de vill inte leva utan den. Man måste hjälpa även dessa människor så att de får ett värdigt liv. Lördag AV SANNA SANDIN Hemresedagen. Blandade känslor. Det ska bli skönt att komma hem men samtidigt är det lite tråkigt att åka. Jag anser att vi har mycket att lära av hur man arbetar i Holland. Framför allt gällande missbruk. Kanske är det mest rimliga att eftersträva att de klienter man har får en hyfsad livskvalitet även om de inte är perfekta (i bemärkelsen nyktra). Men det hänger ju förstås på den svenska narkotikapolitiken också. Ja, det är många tankar som snurrar efter denna resa. Vi hinner med lite sista minuten-shopping på flygplatsen. Efter ett par timmars flygtur och en synnerligen skakig nedflygning och landning är vi äntligen på fast mark igen. Skönt! Hatar att flyga

10 Intervju med en man på Zenderen: AV AGNETA NILSSON År 2003 levde han i ett samboförhållande med barn. När han fick sitt första barn år 2006 började relationen bli dålig mellan honom och sambon. Han var stressad hade mycket att göra både på arbetet och i hemmet. En dag blev det bara för mycket. Så för att orka med den jobbiga stämningen hemma började han att dricka. I början drack han bara på helgerna sedan blev det mer och mer samt att han började att äta tabletter också. Han förstår inte själv att han lyckades överleva den här tiden. Men en dag bestämde han sig för att sluta dricka. Han ringde till Rehab Tactus och fick komma på ett möte. Han blev skickad på avgiftning i 3 veckor. Fick sedan vänta i 3 veckor till innan han fick komma till Zenderen där han fortfarande är kvar. Idag bor han i egen lägenhet och arbetar halvtid på Zenderen. Lever idag ett bra liv har lärt sig att uppskatta saker som han inte gjorde förut när livet bara snurrade på. En stor sorg han har är att mamman till hans barn inte tillåter honom att träffa sin son. Känner idag att det är viktigt för honom att han tar hand om sig själv på ett bra sätt. Mår han bra kan han hjälpa sig själv och även andra. Är tacksam för den hjälp han fått av Tactus och Zenderen. Skulle ha hamnat på gatan om han inte fått den hjälpen av dem. Restaurangskolan i Holland AV THERESA BORGLUND/ ÅSA BROLIN/ ANN-CHRISTIN MELANDER Vi har besökt ett projekt i Holland där 15 ungdomar i åldern år kan delta. Man har praktik fyra dagar och den femte studerar man. Restaurangen finns i en gammal texilfabrik och den heter Gelderman factory. Målsättningen i landet är att alla invånare ska ha uppnått level 2 av 4 när det gäller utbildning. För att få arbete behövs denna basutbildning. I detta projekt deltar elever som inte uppnått level 2 av sociala och ekonomiska skäl. Man får inte vara utvecklingsstörd och inte heller dömd för sexuella övergrepp. Det ska vara studenter som inte tidigare lyckats nå nivå 2 samt att de har en viss distans att nå arbetsmarknaden. Studenterna får mer tid att träna i mindre grupper än den ordinarie undervisning som finns på vanliga skolan. De som finns på praktiken kallar sig studenter och de bär vita mössor. De som arbetar som handledare är utbildad inom kök och dessa bär svart mössa och kallas chef. Efter två månaders praktik måste studenten välja om den vill inrikta sig mot servitör eller kock. När praktiken är avslutad får studenten ett diplom som visar att han/hon klarat kursen. Tanken är att de efter praktiken ska kunna anställas på den reguljära arbetsmarknaden. Skolans koncept bygger på Jamie Olivers förhållningssätt. Det ska vara studenter med problem coh när man arbetar använder man lokalproducerade varor. Rekrytering till skolan sker via kommunen samt frivilliga organisationer. Lokalen är anpassad utifrån Jamies tankar. En grundtanke man har i verksamheten är att learning by doing. De anställda coachernas uppgifter är att visa och lära studenterna hur man arbetar i en restaurang på ett positivt sätt. Det har varit 15 elever som klarar denna kurs på 15 månader därav kallas projektet 15 months. Verksamheten startade i Amsterdam och det var där man lyckades med dessa 15. I vanliga fall tar man en level på ett läsår och här kan det gå fortare eller långsammare. Det är individuellt anpassat. Varje månad gör eleverna ett välgörenhetsprojekt som exempel vis kan vara mat till hemlösa. Coachernas uppgift är att ta reda på om det finns hinder i den sociala situationen runt studenten. Deras uppgift är oxå att försöka åtgärda de hinder som de upptäcker. De ska oockså finnas på plats och ge direkt feedback på det som inträffar i restaurangen. Många av studenterna har dåliga sociala färdigheter och här krävs ett stort arbete av coachen. Första månaden händer det att coachen måste ringa och väcka eleverna, de har ofta svårt med dygnsrytmen. Coachen peppar och visar på de regler som finns på arbetsplatsen på ett positivt sätt. Restaurangen drivs med vanlig personal och studenterna som finns där är extra personal. Coachens uppgift när någon flippar ur är att lösa situationen så att gäster inte störs av dennes beteende. Direkt handledning på plats är viktigt för förändring. Det kan vara upp till max 90 gäster på plats. Kommunen bidrar med viss del till coachens lön. Urweerk AV ÅSA BROLIN BARBRO WIKLUND ALAA BURWEILEH Mannen som hämtar oss som skall till Forelderij och Urweekr arbetar på Forelderij och pratar ingen engelska. Han vet inte riktigt vart han ska släppa av oss som skall till Urweerk. Efter ett antal telefonsamtal och ordet spitfire så hittar han Tun som skall ta emot oss. Tun är arbetsledare på Urweerk. Han tar emot människor som har socialbidrag och som blivit hänvisade att göra en samhällsinsats. Deltagarna i Urweerk tjänar en euro per timme och kan max tjäna 12 euro per vecka. Intjänade pengar är utöver socialbidraget. De allra flesta arbetar max fyra timmar per dag. Tun ordnar själv sina uppdrag till Urweerk. Under dagen ringer telefonen och en nunna ber om flytthjälp till en psykiskt sjuk person. Den dagen vi är med så rensar vi rabatter och planterar lök vid en gård på förmiddagen. När planteringen och rensningen är färdig på gården så slutar de flesta av deltagarna. En ung kille fortsätter även på eftermiddagen och en ny man dyker upp. Ytterligare en deltagare ringer och berättar att han inte kan komma till Urweerk på eftermiddagen pga att han missbrukat för mycket.vi arbetade vid Folketspark är en vacker park med träd som bildar kojor. Tun berättar att han har hittat både det ena och det andra i kojorna. Ibland ligger det sovsäckar, ibland använda kanyler, kondomer etc. Problematiken hos deltagarna varierar från långtidsarbetslöshet till alkohol- och/eller drogproblem. Det krävs nykterhet om man skall delta på urweerk. Den som inte kan komma ska ringa. Tun säger att de som inte kan komma pga missbruk ofta ringer och berättar att de inte kan komma.

11 AV THERESA BORGLUND ÅSA BROLIN KARIN BOHJORT-GRANATH ANKI MELANDER Vi besökte även socialtjänsten och arbetsförmedlingen i Enschede. Där berättade de om att deras strategi kring den höga och ökande arbetslösheten samt budgetnedskärningar är att arbeta tillsammans med företagen. De berättar att en god insikt är att kommunen kan ej framställa jobb, det kan bara företagen. Därför måste man ha strategier som gynnar både kommunen samt företagen. De arbetar till exempel med anställningar där kommunen väljer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som företaget får anställa och endast betala halva lönen och kommunen står för andra halvan. De erbjuder även företagen att anställa personal för uppgifter som behöver bli gjorda vid företaget, men de har ingen anställd för det arbetet. Till exempel städa kontor eller att koka kaffe. Företaget kan få en person som gör detta arbete utan att betala ut någon lön. Personen som blir anställd får erfarenhet, social träning, kommer närmare arbetsmarknaden samt får något att göra. Personen lever under tiden på försörjningsstöd. De berättar att det är mycket viktigt att företagen kan lita på att kommunen ger dem rätt person till rätt arbete. Detta gör det mer attraktivt för företagen att använda sig av dessa former av anställning. De har även ett slags certifikat som företagen får om de använder sig av dessa former av anställningar eller på annat sätt gynnar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. När kommunen sedan ska anställa företag för att göra olika former av arbete i kommunen vänder de sig endast till företag som har detta certifikat. De berättar att företagen ser detta certifikat som någonting väldigt positivt som de flesta vill ha för att visa att de stödjer denna form av arbete. Vi som besöker kommunen träffar Henk Stevens. Vårt besök sker sent på fredag eftermiddag och Henk berättar att holländarna står inför en längre ledighet så det är inte mycket personal på plats. Vi får information om socialförsäkringssystemet och att kommunen skall börja arbeta mer mot arbetsgivarna för att ta reda på vilken arbetskraft de behöver. Nederländerna har en väldigt hög arbetslöshet. De statliga medlen till kommunerna har minskat med nästa en tredjedel på tre år medan kommunerna har fått mer och mer att göra pga den höga arbetslösheten. Vi får också en rundtur i kommunhuset. Vid ingången finns en receptionsdisk bakom receptionen ett öppet kontorslandskap och vid en vägg finns dörrar till samtalsrum med två ingångar/utgångar. Dörrarna är av glas med frostad film mitt på. I samma hus sitter UUW (ungefär som a-kassa i Sverige). En våning upp arbetar en grupp som endast utreder eventuellt bidragsfusk. Henk berättar om en man som de misstänker lyfter bidrag från Nederländerna men mer eller mindre bor utomlands. Mannen tappar ungefär en gång per halvår sitt pass och därmed går det inte att se ev stämplar. (Har vi hört den förut?) Vi besökte Twentes regionala kommunala gymnasium där vi träffade André Van den Berg. Han berättade om vad skolan gör för att förebygga att studenter hoppar av sin utbildning. Han berättar att till skillnad från Sveriges skolplikt som sträcker sig till 16 år så har holländarna skolplikt ända upp till 18 års ålder. Eleverna kan ej lämna skolan tidigare utan kommunens godkännande. Om eleven ändå lämnar skolan tidigare blir skolan straffad med böter. André berättar att det är 6% av eleverna i dagsläget som lämnar skolan före 18 års ålder, deras mål är att sänka siffran till 5%. För att uppnå detta mål arbetar skolan med rådgivare för eleverna. Varje elev får en egen rådgivare som erbjuder individuellt anpassade samtal. Med rådgivaren diskuterar de frågor kring till exempel personliga problem, vidare studier, yrkesval, eller funktionshinder. Om elevens problem är för svåra för rådgivaren att ge råd i kallas ett team av experter in. I detta team ingår bland annat socialarbetare, psykiatriker, behandlingspedagoger samt doktorer. Rådgivarna har även ett samarbete med kommunen, sjukvården samt polisen. André berättar även att Yara och Humanitas boendeprojekt på ett bra sätt kan hjälpa elever som ej kommer till skolan på grund av sin boendesituation eller sina familjeförhållanden. Boendeprojektet hjälper elever med denna problematik att få träna att bo själv i ett eget rum med delat badrum samt kök. De har personal som arbetar där på dagarna om de behöver hjälp med något. Yara beskriver det som en utsluss till eget boende för elever som ej ännu är redo för ett eget boende men är i behov av att komma ifrån situationen i hemmet.

12 Yaras projekt Ungdomsboende Av Anki Melander Vi fick besöka Yaras projekt ungdomsboende. Verksamheten bedrivs som ett projekt i stiftelsen som vår grupp besökte i Enschede, Holland. Boendet var ett stödboende för ungdomar i åldern 16 år 23 år. Det fanns 22 rum i korridorer med gemensamma kök och toaletter. Det fanns också gemensamma utrymmen och samtalsrum som man använde till möten av olika slag. Boendet hade personal på plats några timmar per dag. Kvällar och helger fick eleverna sköta sig själv. När man bor där ska det utredas vad eleven vill när det gäller utbildning. Tanken är att man under boendetiden ska ha påbörjat en utbildning eller praktik. Anledningen till att man kom till boendet kunde vara att ungdomen hade problem hemma med föräldrar och en del av ungdomarna hade andra speciella behov. Hur länge man fick stanna berodde på omständigheterna runt eleven. En del var där i några år medan andra blev kvar i några veckor. Rekryteringen skedde via kommunens socialtjänst. Vi tittade extra noga på ett inskrivningsdokument som man använde sig av, där man hade frågor som: vad vill du i framtiden? Vilka styrkor har jag idag, som kan ta mig mot målet? Vilka styrkor har jag haft tidigare som varit bra, tex någon bra lärare, eller en god situation. Vilka drömmar har du? Ett annat dokument som vi studerade var planeringen när man bodde på hemmet. Här hade man frågor som följdes upp under boendetiden som rörde: Hygien, somatiska sjukdomar, psykologiska statusen, mat, fungerar i förhållande till andra, socialt fungerande, finansiering, medicinering, lag och polis, framtiden? Det var ett trevligt möte och vi tackar för oss!

13 AV: AGNETA NILSSON Intryck från resan är att vi och våra kolleger i Holland samt våra och deras klienter kan glädjas åt samma saker och brottas med samma problem. De har samma höga arbetslöshet där i regionen som vi har. Speciellt ungdomsarbetslösheten är hög. Vi träffade Henk Stevens en representant från kommunen. Han sa att också att det är viktigt att kommunen skulle sats mera på ungdomarna än vad de gör i dag. Viktigt sa han att vi verkligen möter människorna just där de befinner sig för det är då vi kan göra ett bra arbete med dem. För en del betyder arbetet allt och att det är meningen med livet. Man går t.o.m. frivilligt dit på helgen fastän man gått i pension och sköter om sina plantor. En del ville inte gå till sin arbetsträning men måste det för att ha rätt till sitt försörjningsstöd. Vi har olika utbyggda socialförsäkringssystem. Vi har ett bättre utbyggt system än vad man har i Holland. Dels har man lägre ersättningsnivåer på försörjningsstödet,sämre föräldraförsäkring och studerandevillkor. De har en annan liberalare syn på droger än vad vi har. De har sina Coffeshops där det är tillåtet att använda droger. Tactus är en organisation som är ett bra exempel på att ge människor som står längst ner på samhällsstegen en möjlighet till en värdighet i livet även om man inte klarar av att sluta att droga. På kvällarna kan de som arbetar i arbetslagen både dricka och använda droger och sedan vara på arbetet morgonen efter. Här i Sverige tillåter våra lagar/ försäkringar inte att man är påverkad av droger eller alkohol när man utför arbete i vår regi. Vi skulle testat personen och sedan skickat hem henne/honom. Detta gör att vi utestänger ute många från vår arbetsmarknad vilket medför negativa konsekvenser för individen. När det gäller prostitution sker det mera öppet eftersom det är legaliserat på ett annat sätt än vad det är hos oss. Det var omtumlande för oss att se dessa unga flickor stå och bjuda ut sig till kunderna. Samtidigt kanske det är bättre för dem att det kan ske så här öppet så de inte behöver gömma sig. I Holland har frivillighetsorganisationerna bland annat då Surplus och Tactus tagit över mycket av det arbete som vår socialtjänst gör här hemma i Sverige. Vi är så tacksamma och glada för det mottagande vi fick av alla personer vi träffade under vår resa. De var nyfikna,artiga hjälpsamma mot oss. Speciellt tack till våra fantastiska personliga guider Jack, Yara,Rickard samt Tobias. från organisationen Surplus Jag vill gärna avsluta med några ord som vi fick av en man vi träffade vid Forelderij. Som jag tyckter stämmer så bra överens med vår upplevelse i mötena med människorna vi träffade under vår resa i Holland: Holland är ett litet land med många människor därför har vi fått lära oss att uppföra oss väl mot varandra.

14 Micke Bergling