Utvärdering steg för steg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering steg för steg"

Transkript

1

2 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2006 Elektronisk publikation Illustrationer: Idéoluck, Ida Bontin

4 Förord Uppföljning och utvärdering är en av Naturvårdsverkets tre huvudsakliga uppgifter. Det är också ett område som ska förstärkas särskilt utvärderingen av samhällets och sektorernas miljöarbete. Samtliga enheter vid verket förutsätts ägna sig åt utvärdering. Den här handledningen vill vara en hjälp i det arbetet. Utvärdering är ett vidsträckt begrepp som kan stå för allt från kommenterade sammanställningar av data till djuplodande analyser och bedömningar. Man kan utvärdera det mesta, och utvärderingar kan användas till mycket. Systemet med mål- och resultatstyrning förutsätter t.ex. att man tid efter annan utvärderar hur man ligger till i förhållande till målet för att antingen fortsätta på den inslagna vägen eller justera kursen. Handledningen har inte någon ambition att vara en komplett lärobok, utan mera en tänk- och beslutshjälp för den som ska planera, genomföra eller beställa en utvärdering. Med utgångspunkt från Naturvårdsverkets utvärderingspolicy tar den också upp vad som gäller just för vår utvärderingsverksamhet. För den som inte gått någon utvärderingskurs kan den ge en introduktion i utvärderingens värld, samtidigt som den kan tjäna som repetition för dem som deltagit i någon utbildning. Eftersom utvärdering av miljötillståndet är gammalt och vant för många i form av arbete med miljöövervakning, bedömningsgrunder, aktionsplaner etc. ligger tyngdpunkten i handledningen på utvärdering av miljöarbetet. Handledningen har skrivits av Inger Vilborg. För bilagan om metautvärdering svarar Ulf Hellzenius. Denna handbok är en lätt reviderad upplaga av den första versionen av som kom år Stockholm i april 2006 Enheten för strategier och utvärdering 3

5 Läsanvisning Handledningen är uppdelad i fyra delar: Den första delen ger ett grundrecept (checklista) för utvärdering steg för steg. De övriga delarna ger något mer utförlig information om utvärderingsarbete. Den andra delen ger en introduktion om vad utvärdering är. Del tre tar upp frågor om varför, när och vad man utvärderar och vem som gör det generellt och med tillämpning på Naturvårdsverket. Där behandlas också beredning och förankring av utvärderingar inom verket. Del fyra, slutligen, består av en genomgång av olika modeller för utvärdering. 4

6 Innehåll FÖRORD 3 LÄSANVISNING 4 INNEHÅLL 5 UTVÄRDERING STEG FÖR STEG GRUNDRECEPT I PUNKTFORM 7 Utvärdering att beskriva, förklara, värdera och föreslå utifrån systematiskt insamlade data. 7 VAD ÄR UTVÄRDERING EGENTLIGEN? 10 UTVÄRDERINGENS VAD, VEM OCH VARFÖR 12 Utvärdering vid Naturvårdsverket 12 Varför utvärderar vi och när? 14 Den som gapar över mycket Vad utvärderar vi? Avgränsningar 17 Kan vi? Vill vi? Törs vi? Vem utvärderar? 23 MODELLER HJÄLPMEDEL, INTE TVÅNGSTRÖJA 28 En hjälp för tanken 28 Några utvärderingsmodeller 29 Olika perspektiv ger olika sanningar 35 Varning för begreppsexercis 35 Öppenhet, förankring, engagemang 36 FRÅN IDÉ TILL ANVÄND UTVÄRDERING 37 Grundrecept med variationer 37 Låt världen veta! Hur för man ut resultaten? 49 Att utvärdera utvärderingen metautvärdering 50 BILAGA 1 52 Att samla data genom enkäter, intervjuer och läsning. 52 Enkäter 53 Intervjuer 55 Att bearbeta enkäter och intervjuer 57 Läsning 58 BILAGA 2 61 Utvärdering av utvärderingsprocessen 61 5

7 LITTERATUR 68 6

8 grundrecept i punktform Utvärdering att beskriva, förklara, värdera och föreslå utifrån systematiskt insamlade data. Vad utvärderar vi? Det är motiverat att utvärdera om vi bedömer att utvärderingen blir användbar blir rätt i tiden gäller ett väsentligt område kan ge ökad kunskap och främja miljöarbetet går att genomföra Checklista vid utvärdering VARFÖR SKA INSATSEN (VERKSAMHETEN) UTVÄRDERAS? Vem ska använda utvärderingen? Till vad? Dvs. bestäm syftet. Syftet ska styra allt fortsatt utvärderingsarbete (uppläggning, ambitionsnivå, rapportering). För mer information se sid. 14 och sid. 37. FORMULERA KÄRNFRÅGOR UTIFRÅN SYFTET. Vilka frågor ska utvärderingen besvara? För mer information se sid. 14 ff. och sid. 17 ff. VEM SKA GENOMFÖRA UTVÄRDERINGEN? Extern utvärderare (upphandling av konsult)? Intern, dvs. vi själva (egna enheten eller annan enhet)? Tillsammans med berörda? Syfte, tidplan, resurser och kompetens styr vilket som är lämpligast. För mer information se sid. 23 ff. och sid. 37. HUR VAR DET TÄNKT ATT INSATSEN SKULLE FUNGERA? (gör en beskrivningsmodell programteori/karta över hur det var tänkt att insatsen skulle verka). Frågor att fundera på vid konstruktionen av beskrivningsmodellen kan vara: Vilken är insatsen (verksamheten) som ska utvärderas? Hur är den (insatsen) tänkt att genomföras (av vem, på vilket sätt, vilka prestationer och resultat behövs på vägen)? Vilka resultat och effekter är det tänkt att insatsen ska få? Vad, utöver insatsen, kan förklara resultatet? Vilka hinder och möjligheter finns att genomföra insatsen? Vilka är våra kärnfrågor? Är det resultatet (utfallet) av insatsen eller vägen dit (processen/omvandlingen) som är intressantast att utvärdera? Tänk också på att modellen inte är statisk. Den kan revideras efter hand. För mer information se sid. 38, se även sid. 28 ff. 7

9 HUR SKULLE MAN KUNNA SAMLA IN DATA? Vilka data behövs för att besvara det som anges i syftet? Kvantitativa data, kvalitativa data? Statistik, textanalys, enkäter, intervjuer? (Databehovet styrs av kärnfrågor, kritiska punkter och förklaringsnivå i beskrivningsmodellen). Om enkäter eller intervjuer ska göras, hur många och till vilka? För mer information se sid. 43. FÖRANKRA FAKTA. Om utvärderingen ska bli använd är det viktigt att redovisning av data (beskrivningsmodell och verklighetsbeskrivning) uppfattas som korrekta och tillförlitliga. Sänd gärna ut faktadelen (dvs. resultatet av arbetet ungefär så här långt) till de berörda för förankring, justering och komplettering. För mer information se sid. 44. JÄMFÖR VERKLIGHETEN MED KARTAN. ANALYSERA, SÖK ORSAKSSAMBAND. Stämmer inte verkligheten och kartan får man fundera på vad det beror på. Kartan kan vara fel, t.ex. när det gäller teorierna bakom insatsen, uppfattningen om genomförandet och andra antaganden. Viktiga omgivningsfaktorer kan ha förbisetts. Men bristande överensstämmelse kan också bero på att fullt rimliga förväntningar inte har infriats av något skäl, dvs. att verkligheten inte har blivit den förväntade. Stämmer å andra sidan kartan och verkligheten kan det konstaterade (och förväntade) utfallet bero på insatsen, det kan bero på insatsen och något mera, men det kan också ha kommit till stånd trots insatsen. Ett halvlyckat utfall kan bero på att insatsen har motverkats av andra faktorer, etc. Att ett önskat resultat har uppnåtts kan vara ett fullt tillräckligt konstaterande. Oftast vill man dock veta varför och hur. Orsakssamband kan sökas genom jämförelser i tid och rum mellan objekt som har påverkats respektive inte påverkats av insatsen, genom studier av genomförandeprocess och genom kvalitativa omdömen av kunniga personer. För mer information se sid. 45 ff. BEDÖM RESULTAT. Hur bedömningen ser ut varierar med typ av utvärdering. Den kan t.ex. gå ut på att bedöma i vilken utsträckning ett eller flera mål har nåtts. Bieffekter som förbättrar respektive förtar det önskade resultatet kan behöva beaktas. Man kan vilja bedöma prestationer eller effekter i relation till resursinsats, i förhållande till fastlagda bedömningskriterier eller egna, men redovisade kriterier. Brukarutvärderingar utgör brukarnas bedömningar och kan vara fristående eller del i en mer omfattande utvärdering. Processer kan bedömas efter funktion, efter de medverkandes värderingar eller i förhållande till andra liknande processer. Kriterier kan vara snabbhet, demokrati, produktivitet etc. För mer information se sid. 41 ff, sid. 47. Se även sid. 28 ff. DRA SLUTSATSER, LÄMNA FÖRSLAG. I vilken omfattning avgörs bl.a. av beställning och syfte. I övrigt svårt att generalisera. För mer information se sid

10 RAPPORTERA SPRID RESULTATET. Tryckt rapport? Föredragningar och diskussioner? Seminarier? Populärversioner? Missiv med särskilda uppmaningar till olika intressenter. Fantasi, syfte och resurser avgör. För mer information se sid. 49. GLÖM INTE INTERN FÖRANKRING! På planeringsstadiet, i halvtid (bedömningar och andra slutsatser) och inför slutrapportering. Vid behov, ta hjälp av utvärderarna vid Naturvårdsverket eller konsulter. En utmärkt vägledning för att beställa utvärderingar har getts ut av Ekonomistyrningsverket: Att beställa utvärderingar en vägledning (ISBN ). 9

11 Vad är utvärdering egentligen? Beskriva, förklara, värdera, föreslå = utvärdering Vanligt är att förklara skillnaden mellan uppföljning och utvärdering med att uppföljning beskriver hur något är eller har utvecklats medan utvärdering går ut på att förklara varför det är eller har blivit så. Som ordet anger går utvärdering också ut på att värdera och bedöma det som beskrivs. Man kan egentligen inte utvärdera utan att först följa upp. Däremot behöver uppföljning inte alltid leda till utvärdering. Men genom uppföljning kan man få signaler om att något behöver studeras närmare utvärderas. Utvärderingslitteraturen har olika sätt att beskriva utvärdering. Enligt Vedung 1 är det en noggrann efterhandsbedömning av offentlig politik. Med efterhandsbedömning menar Vedung dock inte att man måste vänta tills allt är färdigt och avslutat endast att den insats man ska studera bör ha fått verka någon tid. En del utvärderare arbetar med andra utvärderingsobjekt än offentlig politik. De utvärderar organisationer av alla slag, bl.a. företag, t.ex. Kylén 1. Hur en grupp människor en organisation samspelar, vad som händer vid förändringar, hur en utbildningsinsats fungerar osv. Utvärderare från USA bl.a. Patton 1, talar mycket om att fonder och välgörenhetsorganisationer beställer utvärderingar av program som deras pengar används till. De flesta hänvisar dock till insatser inom skolan, vården och omsorgen när de berättar om utvärdering och utvärderingsmetoder. RRV 1 tar bl.a. upp insatser inom ramen för biståndspolitiken i sin handledning. Utvärdering kan ge bättre kunskaper och vara lärande på alla plan när det gäller miljöpolitikens genomförande organisation, policy, handlingsplaner och projektarbete. Även arbetsmetoder och tekniska system kan utvärderas. En konsult beskriver utvärdering som ett perspektiv som anläggs på ett objekt för att i någon mening uppskatta dess nytta, förklara utfall och söka utvecklingsvägar. Karlsson 1 menar att det utmärkande för utvärdering är att man värderar något på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Kylén karakteriserar utvärdering med fyra grundläggande verb: beskriva, förklara, värdera och föreslå. Kvintessensen av deras och en rad andra utvärderares definitioner skulle kunna vara just att utvärdering innebär att beskriva, förklara, värdera och föreslå utifrån 1 Se litteraturförteckning, sid

12 systematiskt insamlade data (både kvantitativa och kvalitativa). Var tyngdpunkten ligger varierar mellan olika typer av utvärderingar. Att systematik, data och de antaganden värderingarna bygger på redovisas öppet hör också till en god utvärdering. 11

13 Utvärderingens vad, vem och varför Utvärdering vid Naturvårdsverket Verkets utvärderingsstrategi Naturvårdsverket har antagit en ny utvärderingsstrategi (verksprotokoll Nr 129/04, ). Strategin finns under rubriken Styrande dokument, Planer/Strategier på intranätet. Läs den! Huvudpunkterna i strategin handlar om varför och vad vi ska utvärdera, hur vi ska uppfatta vår roll som utvärderare och om arbetsfördelningen inom verket. Utvärdering är en angelägen arbetsuppgift för samtliga avdelningar och enheter. Utvärderingsenheten har som sina huvuduppgifter att göra egna utvärderingar och att ge stöd i metodfrågor till övriga enheters utvärderingsverksamhet. Olika slag av utvärderingar alla är Naturvårdsverkets De utvärderingar som görs och kommer att göras i Naturvårdsverkets regi är av många olika slag: Från insamling och analys av data om individ- och artantal, föroreningshalter etc. över granskning av hur ett styrmedel fungerar till breda genomgångar och bedömningar av sektorernas arbete för att åstadkomma hållbar samhällsutveckling eller nå ett visst miljömål. Som exempel kan man nämna utvärdering av bottenfaunan i rinnande vatten för att bedöma effekter av kalkning, utvärdering av en viss provtagningsteknik och utvärderingen av arbetet mot miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Det är Naturvårdsverket som står för alla utvärderingar som genomförs vid verket av verkets personal eller helt eller delvis av konsulter. Oavsett vad man skriver i förordet om enskilda tjänstemäns insatser är det nämligen som verkets produkter de uppfattas av omgivningen. Om man anlitar konsulter för hela eller delar av en utvärdering ska deras arbete i normalfallet ses som underlag för verkets ställningstagande. På något sätt, antingen genom bearbetning av underlaget eller 12

14 genom särskilda kommentarer, en inledning, ett slutsatskapitel el. dyl. måste verket förhålla sig till konsultens arbete och göra det till verkets. Detta förfaringssätt måste framgå tydligt av upphandlingsunderlaget så att det inte uppstår problem vid publiceringen. Att man ändå redovisar vilken konsult som medverkat med vad är givet. Endast i undantagsfall, om det finns särskilda skäl, publiceras en utvärdering okommenterad och med förbehållet att utvärderaren/konsulten själv helt svarar för innehåll och slutsatser. Detta innebär att våra utvärderingar ska förankras inom verket på samma sätt som andra aktstycken som verket förutsätts stå bakom. Eftersom särskilt utvärderingar av miljöarbetet kan innebära en hel del bedömningar av och uttalanden om även andra myndigheters eller organisationers göranden och låtanden är förankringen särskilt viktig. Förankring i flera steg Oavsett varifrån initiativet till en utvärdering kommer är det verksledningen Gd som beslutar om vilka större utvärderingar som ska genomföras vid verket, liksom av vem och hur. Större avser då inte i första hand rapportens omfång, utan snarare verksövergripande, politiknära eller på annat sätt särskilt grannlaga bedömningar. Det kan vara klokt att räkna bedömningar där andra myndigheters och organisationers arbete i relation till miljömålen beskrivs och bedöms som större i varje fall så länge sådana utvärderingar är en relativt ny företeelse. Att bedöma behovet och omfattningen av förankring är framför allt ett ansvar för Ac/Ec. Tanken med våra utvärderingar är inte att Naturvårdsverket ska granska enskilda myndigheters inre arbete. Däremot kan det mycket väl vara motiverat att lyfta fram både vad som från miljösynpunkt fungerar bra och vad som fungerar sämre i olika aktörers utåtriktade agerande. Man kan kommentera om regler eller beslut i miljöeller andra frågor motverkar eller främjar miljöintresset, om samarbetet myndigheter emellan fungerar dåligt, till nackdel för t.ex. naturvårdsfrågor eller liknande. Gränsen mellan vad vi kan och bör studera och inte ska ägna oss åt kan ibland vara svår att dra. Än svårare är det att ange generella regler. Därför är det viktigt att diskutera sådana frågor med verksledningen redan på planeringsstadiet. Tillfällen för diskussion och beslut om fortsatt arbete kan sedan exempelvis vara när man har en plan för en förstudie, när resultatet av förstudien föreligger, när man har en plan för huvudstudien. Avrapporteringen under utvärderingens gång blir mycket beroende på de fynd man gör. Ett givet tillfälle är när det börjar bli dags att formulera värderingar, bedömningar, andra slutsatser och eventuella rekommendationer. Det kan också hända att man under arbetets gång finner att man måste göra väsentliga avsteg från planen det kan då också vara läge för rapportering. Avrapportering inför slutskrivning är självklar. Hur många rapporteringstillfällen man utnyttjar beror förstås på hur stort, komplext eller känsligt ämnet för utvärderingen är. Här har Ac/Ec som sagt ett ansvar. 13

15 Ensam kan vara stark, men ibland ligger styrkan i samarbete Ansvaret för arbetet mot hållbar utveckling och miljökvalitetsmålen delar vi med många andra. Vi har samarbete på gång med flera myndigheter, både bilateralt och multilateralt, t.ex. inom Miljömålsmyndighetsgruppen. Kravet på samarbete kring miljömålen blir än tydligare genom Miljömålsrådet. Naturvårdsverket kan på egen hand utvärdera både sektorsövergripande och enskilda sektorers miljöarbete, liksom lokalt och regionalt miljöarbete. Vi kan också genomföra utvärderingar tillsammans med en eller flera berörda sektorer eller myndigheter intressenter. Vår utvärderingsstrategi ger stöd för båda arbetssätten. Egna utvärderingar på områden där vi har samarbetsavtal eller samarbetar på annat sätt kan bli vassare och göra det lättare att sätta fingret på ömma punkter, men de kan också bli mer kontroversiella. Vilket arbetssätt vi väljer beror bl.a. på syftet med utvärderingen. Valet blir i allmänhet en fråga för verksledningen. En förutsättning för våra utvärderingar med eller utan medverkan av andra aktörer är att de görs med full öppenhet om att de pågår. Öppenhet är f.ö. nödvändig för att vi ska kunna få tillgång till data och annat material som kan behövas från de berörda aktörerna. Med öppenhet ökar också förutsättningarna för acceptans och användning av resultaten. Att på olika sätt involvera intressenterna, de som på något sätt berörs, eller de viktigaste av dem, rekommenderas av många utvärderare som ett sätt att just få utvärderingarna mer använda. (Se bl.a. intressentmodellen, sid. 32) Varför utvärderar vi och när? Varför? Utvärderar gör man av många skäl. Det som ligger närmast till hands är förstås att man vill se hur det gick, om den åtgärd man vidtagit har fått det tänkta resultatet eller om man behöver justera något. Man kan också behöva utvärdera något en organisation, ett styrmedel, ett arbetssätt därför att det finns tecken på trassel någonstans. Då får man ta reda på var skon klämmer och helst också vad man kan göra åt det. Det är inte heller omotiverat att utvärdera något som fungerar bra. Lärdomarna därifrån kan komma väl till pass i andra liknande sammanhang. Utvärderingslitteraturen tar upp en rad olika syften med utvärderingar. Kontroll i vid bemärkelse är ett av de vanligaste. Kontrollen kan gälla att utfallet blivit det önskade, men också att alla som skulle nås av en åtgärd har gjort det, att insatserna genomförts på rätt sätt, att kostnadsramarna har hållit, att lagar och regler har följts. Utvärderingar för att kontrollera, se hur det gick, kallas summativa utvärderingar. Utvärderingen görs mot en uppsättning kriterier. I summativa utvärderingar ställer man frågor som fungerade insatsen/programmet?, Obs! att beteckningarna summativ, formativ, upplysande och strategisk beskriver syftet med en utvärdering. Även om syftet har betydelse för hur man lägger upp utvärderingen är dessa beteckningar inte rubriker som olika utvärderingsmodeller kan sorteras in under. 14

16 uppnåddes målen?, ska programmet fortsätta eller avslutas?. Främjande utvärderingar syftar till förbättringar i någon verksamhet eller av någon insats. Medan utvärderingar i kontrollsyfte i första hand ska förse någon överordnad instans med information, vänder sig den främjande utvärderingen till dem som arbetar med det utvärderade programmet/i den utvärderade organisationen. De ska få hjälp att ändra eller förbättra det som inte fungerar så bra, men också att ta vara på och förstärka det positiva. Utvärderingar under hand för att förbättra kallas formativa. Formativa eller främjande utvärderingar är i allmänhet mera öppna. Man utgår inte nödvändigtvis från kriterier som man bedömer resultat mot. Snarare söker man efter starka och svaga sidor. Formativa utvärderingar kan komma till användning för att åstadkomma den ständiga förbättring som t.ex. förutsätts i miljöledningssystem. Typiska formativa frågor är t.ex. Vilka typer av deltagare gör goda framsteg och vilka gör det inte?, Vilka genomförandeproblem har uppstått och hur har de hanterats?, Vad har hänt som inte var väntat?, Hur samarbetar olika grupper/personer/funktioner i projektet? Utvärderingar för att rent allmänt få bättre kunskap upplysande syfte medverkar till ökad förståelse av processer, styrstrategier, organisationers sätt att fungera. Kunskapsutveckling kan alltså vara ett skäl till att också utvärdera sådant som verkar fungera väl, hålla budget och ge avsedda resultat. 15

17 En formativ utvärdering av strandskyddet kan göras för att svara på frågor av följande slag: Hur arbetar kommunerna med strandskyddet, har de tillräcklig kompetens och hur kan man få besluten bättre från naturvårdssynpunkt? En avgörande fråga i en summativ utvärdering skulle kunna se ut så här: Kan kommunerna ha kvar beslutanderätten i strandskyddsfrågor? En utvärdering i upplysande syfte skulle kunna gå ut på att ta reda på hur kommunala beslut i strandskyddsfrågor skiljer sig från länsstyrelsebeslut, t.ex. som en del i en större undersökning om skillnaderna mellan de båda nivåerna när det gäller beslut i naturvårdsfrågor. De anförda syftena är de som brukar uppges, men det kan också finnas andra, strategiska, skäl som beställaren inte lika gärna nämner. Utvärderingar kan, liksom vanliga utredningar, användas för att fördröja något som måste göras. De kan också användas som förevändning för något i övrigt omotiverat som man vill göra. En misslyckad insats kan döljas genom en utvärdering som bara tar upp det som trots allt fungerar och tvärtom: genom en utvärdering som lyfter fram missarna i en annars lyckad insats, kan åtgärden eller programmet misskrediteras och kanske förkastas. Slutligen: eftersom utvärderingar är något man ska göra kan de bli en närmast rituell åtgärd utan att sedan leda någonstans. Skarpa gränser mellan olika syften hör väl närmast till teorin. Inriktningarna utesluter inte varandra, men man bör precisera var tyngdpunkten ska ligga eftersom det styr uppläggning och kärnfrågor. Naturvårdsverkets utvärderingsstrategi lutar mest åt kontrollerande och främjande användning. Typexemplet är utvärderingar av arbetet mot miljömålen, som syftar till att ta reda på om det går åt rätt håll och ge förslag till åtgärder och förändringar om det visar sig behövas. Hur som helst finns det all anledning att noga tänka igenom både egna och en eventuell beställares motiv för en planerad utvärdering. Syftet med utvärderingen har betydelse för både ambitionsnivå, uppläggning och genomförande. När? Utvärdering är en noggrann efterhandsbedömning enligt Evert Vedung och många med honom. De menar dock inte att man alltid måste vänta tills fullständiga resultat av en insats föreligger innan man kan sätta igång att utvärdera. Särskilt för att kontrollera eller främja finns det skäl att vid ett eller flera tillfällen titta på hur det går, t.ex. arbetet mot ett miljökvalitetsmål eller ett av delmålen. Man kan behöva se om ett styrmedel eller en organisation ser ut att fungera som avsett. Formativa utvärderingar görs alltså inte i efterhand utan i en pågående verksamhet eller process. 16

18 Man behöver inte vänta tills något är färdigt. Det är snarare valet av tidpunkt som är viktigt. En insats eller åtgärd av något slag behöver få tid att sätta sig innan man börjar titta på effekterna. Ett uppdrag att utvärdera effekterna i miljön av att statliga myndigheter infört miljöledningssystem som gavs året efter det att ett antal myndigheter fått i uppdrag att införa sådana system får utgöra ett exempel på ett inte helt genomtänkt val av tidpunkt. Däremot hade man kunnat titta på införandearbetet, hur introduktionsutbildningen för pionjärmyndigheterna fungerade, t.ex. Att utvärdera de lokala investeringsprogrammens betydelse för miljöarbetet återkommande finns det goda motiv för. Genom att titta på ansökta och beviljade projekt får man en uppfattning om vilken miljöinriktning satsningarna har, i vad mån målkonflikter beaktas, om projekten leder till miljöförbättringar, liksom hur projekt med risker för miljön behandlas. Därmed finns också möjligheter att påverka genom information och eventuella regeländringar. Att utvärdera arbetet mot miljökvalitetsmålen redan nu är också rimligt, eftersom vad som behöver göras egentligen varit känt länge. Däremot kan det vara i tidigaste laget att bedöma just betydelsen av att målen antagits av regering och riksdag och fått en mera systematisk och heltäckande utformning än tidigare. Vill man utvärdera själva införandeprocessen går man in tidigare för att se vad som händer. Signaler om att något går fel är ett tecken på rätt tid. Förändringar i omvärlden kan vara skäl att studera nuläget för att jämföra med och utvärdera det som sedan inträffar. Tidpunkter för händelser i omvärlden då en utvärdering kan komma till användning är en viktig faktor. Kända beslutstillfällen inom EU eller riksdag och regering är sådana händelser. Det kan t.ex. vara så att en utvärdering kan utgöra underlag för en förhandling eller en planerad proposition. Fundera på tidpunkten och skälen till att göra en viss utvärdering vid en viss tidpunkt. Genomförda eller väntade förändringar? Tecken på problem? Andra omvärldssignaler? Utvärderingen kan presenteras vid politiskt lämplig tidpunkt? Den som gapar över mycket Vad utvärderar vi? Avgränsningar Hitta kärnfrågorna Utvärderingar är i allmänhet tidskrävande. Vare sig man beställer eller planerar en utvärdering måste man därför vara noga med att begränsa sig, att rätta omfattningen efter vad man faktiskt tror sig behöva veta och efter tid och resurser. 17

19 Engagemang och intresse förleder oss till att vilja ta reda på allt. Utvärderingsuppdrag eller idéer formuleras ofta svepande: Utvärdera strandskyddet, Vi måste utvärdera producentansvaret, Miljömålen ska fortlöpande utvärderas. Med litet tur finns det kommentarer till uppdrag och idéer som noggrannare anger vad det är som bekymrar uppdragsgivaren, vad han eller hon vill veta. Uppdragen kan också vara mera förutsättningslösa. Då gäller det för den som ska göra utvärderingen att skapa sig en uppfattning om vad som är viktigt kärnfrågorna, lämna förslag och få det bekräftat, att komma överens om ambitionsnivå, tid och resurser. Systematisera tänkandet. Några hjälpmedel Det finns många olika typer av utvärderingar, och man kan lägga en rad aspekter på det objekt man ska utvärdera. Ett bra hjälpmedel i många fall för att resonera sig fram till vad man är ute efter och vad som då är relevant att studera är någon form av systematisk genomgång från ax till limpa i form av en tankekarta. Sådana beskrivs i de flesta läroböcker med litet olika utformning och benämning. En händelsekedja är ett sätt att orsaks- och/eller tidsmässigt bena upp händelser, insatser, resultat och effekter. Man kan också tala om programteori, dvs. en beskrivning av hur den eller de som skapat eller beslutat om programmet tänkt sig händelsers inbördes relationer (gör man A så händer B och det för i sin tur med sig C och D*). I allmänhet påverkas människors agerande eller en förändring i miljön inte enbart av en påverkansfaktor eller händelse. Ju längre fram mot den slutliga effekten man kommer, desto mer blandas effekten av t.ex. ett styrmedel eller en annan åtgärd med andra inflytelser. Desto svårare blir det också att urskilja just det aktuella styrmedlets eller åtgärdens effekter. Det kan innebära att man behöver söka efter påverkan från flera håll och effekter på mer än ett område efter parallella händelsekedjor. En programfältsteori är en annan benämning. Man försöker beskriva vad man vet eller tror om hur *Eller för att vara mer konkret: Om vi lägger en skatt på naturgrus blir gruset dyrare, vilket gör att bergkross får ett bättre konkurrensläge och att en del av efterfrågan förs över dit. Effekten blir lägre takt i förbrukningen av naturgrus, lättare att spara grusåsar olika förhållanden, aktiviteter och åtgärder påverkar den företeelse eller det händelseförlopp man vill utvärdera. Handlar studien om ett styrmedel, utgår man från hur styrmedlet självt tänkts fungera, men försöker också bedöma vilka andra faktorer som verkar i samma eller motsatt riktning osv. Det kan vara praktiskt att reda ut vilka drivkrafterna i samhället är bakom de aktiviteter som ställer till eller motverkar ett problem, vilka styrmedel som samhället använder för att påverka. Finns styrningar på andra områden som har effekt också på det objekt eller förlopp man tänker studera? Vilka effekter har styrmedlen och på vem? Vad är det i övrigt som påverkar? Resultatet av en sådan genomgång kan bli både gamla välkända förhållanden och en del Aha-upplevelser. Man kan klara ut vilka samhällssektorer som är mest berörda, vilka intressenterna kan vara etc. 18

20 Följande schematiska bild, utan anknytning till något särskilt styrmedel eller miljöproblem, kan ge en idé om tankebanorna. Det kan tilläggas att det här schemat trots allt är förhållandevis enkelt. Omvärldsfaktorer: konjunktur, internationella förhållanden, drivkrafter (t.ex. transportbehov, energibehov) andra styrmedel, andra myndigheters agerande, ideella organisationer etc. Program t.ex. lagar, information Central myndighet Länsstyrelsen Kommun Sektor Bransch Företag Hushåll eller konsument Utfall, resultat, effekt Tanken bakom rutorna och pilarna är att ett program eller ett styrmedel förvaltas/genomförs av myndigheter, som i sin tur styr/påverkar näringslivet och /eller hushållen, konsumenterna, dels genom att använda styrmedlet, dels, kanske, genom information i olika former. Redan införandet av ett styrmedel innebär information om vartåt de beslutande strävar. Hushållen agerar utifrån vad företagen erbjuder, sin reaktion på den information de får (den kan t.ex. också komma från ideella organisationer, och den kan förmå konsumenterna att ställa krav på företagen att skapa förutsättningar för ett mer miljövänligt agerande). Konjunkturen kan rent allmänt påverka efterfrågan på t.ex. de varor eller tjänster som påverkar det som programmet vill åstadkomma. Påverkan kan riktas från ideella organisationer till sektorn, enstaka branscher eller till enskilda företag. Bransch- och intresseorganisationer kan försöka påverka myndigheter (lobbyverksamhet), företag och enskilda medlemmar i eller mot programmets riktning. Myndigheter och företag kan påverka genom miljökrav i samband med upphandling. O.s.v. Inte sällan får man så småningom ett virrvarr av rutor och påverkanspilar. Det är härur man ska välja ut vad man ska gå vidare med. Att gå till botten med allt är nästan oöverstigligt. Kanske bör man välja ut några kritiska punkter att titta närmare på, kanske är man mera betjänt av en bred men grund studie. Kanske bör man inte följa kedjan ända ut till de slutliga effekterna. I många fall kan man backa ett stycke från den önskade effekten i miljön. Vi vet ofta vilka händelser litet längre bak i kedjan som är nödvändiga för att effekterna ska bli de önskade. Där är det för det mesta lättare att mäta. Och, vilket är väsentligt, man hittar troligen resultaten snabbare där. Miljön reagerar i allmänhet långsammare. 19

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

2001:22. Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet.

2001:22. Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet. 2001:22 Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet. Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet Utvärderingar

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001 UTBILDNING: Miljöledningssystem i Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO 14001 ställer krav som

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Entreprenörskap modell Bergvreten

Entreprenörskap modell Bergvreten Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Oktober 2010 Ove Axelsson Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.........3 INLEDNING......4

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter

Läs mer

Rapporten är framtagen av Elisabet Åberg, Samhällspolitiska enheten som ansvarar för Unionens utred ningsverksamhet, politikutveckling och lobbying.

Rapporten är framtagen av Elisabet Åberg, Samhällspolitiska enheten som ansvarar för Unionens utred ningsverksamhet, politikutveckling och lobbying. Syftet med Att anlita löntagarkonsult är att vara ett stöd för förtroendevalda att anlita löntagarkonsult och tydliggöra processen vid konsult användning. Ofta kommer löntagarkonsulten in i ett för sent

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer