Utvärdering steg för steg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering steg för steg"

Transkript

1

2 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2006 Elektronisk publikation Illustrationer: Idéoluck, Ida Bontin

4 Förord Uppföljning och utvärdering är en av Naturvårdsverkets tre huvudsakliga uppgifter. Det är också ett område som ska förstärkas särskilt utvärderingen av samhällets och sektorernas miljöarbete. Samtliga enheter vid verket förutsätts ägna sig åt utvärdering. Den här handledningen vill vara en hjälp i det arbetet. Utvärdering är ett vidsträckt begrepp som kan stå för allt från kommenterade sammanställningar av data till djuplodande analyser och bedömningar. Man kan utvärdera det mesta, och utvärderingar kan användas till mycket. Systemet med mål- och resultatstyrning förutsätter t.ex. att man tid efter annan utvärderar hur man ligger till i förhållande till målet för att antingen fortsätta på den inslagna vägen eller justera kursen. Handledningen har inte någon ambition att vara en komplett lärobok, utan mera en tänk- och beslutshjälp för den som ska planera, genomföra eller beställa en utvärdering. Med utgångspunkt från Naturvårdsverkets utvärderingspolicy tar den också upp vad som gäller just för vår utvärderingsverksamhet. För den som inte gått någon utvärderingskurs kan den ge en introduktion i utvärderingens värld, samtidigt som den kan tjäna som repetition för dem som deltagit i någon utbildning. Eftersom utvärdering av miljötillståndet är gammalt och vant för många i form av arbete med miljöövervakning, bedömningsgrunder, aktionsplaner etc. ligger tyngdpunkten i handledningen på utvärdering av miljöarbetet. Handledningen har skrivits av Inger Vilborg. För bilagan om metautvärdering svarar Ulf Hellzenius. Denna handbok är en lätt reviderad upplaga av den första versionen av som kom år Stockholm i april 2006 Enheten för strategier och utvärdering 3

5 Läsanvisning Handledningen är uppdelad i fyra delar: Den första delen ger ett grundrecept (checklista) för utvärdering steg för steg. De övriga delarna ger något mer utförlig information om utvärderingsarbete. Den andra delen ger en introduktion om vad utvärdering är. Del tre tar upp frågor om varför, när och vad man utvärderar och vem som gör det generellt och med tillämpning på Naturvårdsverket. Där behandlas också beredning och förankring av utvärderingar inom verket. Del fyra, slutligen, består av en genomgång av olika modeller för utvärdering. 4

6 Innehåll FÖRORD 3 LÄSANVISNING 4 INNEHÅLL 5 UTVÄRDERING STEG FÖR STEG GRUNDRECEPT I PUNKTFORM 7 Utvärdering att beskriva, förklara, värdera och föreslå utifrån systematiskt insamlade data. 7 VAD ÄR UTVÄRDERING EGENTLIGEN? 10 UTVÄRDERINGENS VAD, VEM OCH VARFÖR 12 Utvärdering vid Naturvårdsverket 12 Varför utvärderar vi och när? 14 Den som gapar över mycket Vad utvärderar vi? Avgränsningar 17 Kan vi? Vill vi? Törs vi? Vem utvärderar? 23 MODELLER HJÄLPMEDEL, INTE TVÅNGSTRÖJA 28 En hjälp för tanken 28 Några utvärderingsmodeller 29 Olika perspektiv ger olika sanningar 35 Varning för begreppsexercis 35 Öppenhet, förankring, engagemang 36 FRÅN IDÉ TILL ANVÄND UTVÄRDERING 37 Grundrecept med variationer 37 Låt världen veta! Hur för man ut resultaten? 49 Att utvärdera utvärderingen metautvärdering 50 BILAGA 1 52 Att samla data genom enkäter, intervjuer och läsning. 52 Enkäter 53 Intervjuer 55 Att bearbeta enkäter och intervjuer 57 Läsning 58 BILAGA 2 61 Utvärdering av utvärderingsprocessen 61 5

7 LITTERATUR 68 6

8 grundrecept i punktform Utvärdering att beskriva, förklara, värdera och föreslå utifrån systematiskt insamlade data. Vad utvärderar vi? Det är motiverat att utvärdera om vi bedömer att utvärderingen blir användbar blir rätt i tiden gäller ett väsentligt område kan ge ökad kunskap och främja miljöarbetet går att genomföra Checklista vid utvärdering VARFÖR SKA INSATSEN (VERKSAMHETEN) UTVÄRDERAS? Vem ska använda utvärderingen? Till vad? Dvs. bestäm syftet. Syftet ska styra allt fortsatt utvärderingsarbete (uppläggning, ambitionsnivå, rapportering). För mer information se sid. 14 och sid. 37. FORMULERA KÄRNFRÅGOR UTIFRÅN SYFTET. Vilka frågor ska utvärderingen besvara? För mer information se sid. 14 ff. och sid. 17 ff. VEM SKA GENOMFÖRA UTVÄRDERINGEN? Extern utvärderare (upphandling av konsult)? Intern, dvs. vi själva (egna enheten eller annan enhet)? Tillsammans med berörda? Syfte, tidplan, resurser och kompetens styr vilket som är lämpligast. För mer information se sid. 23 ff. och sid. 37. HUR VAR DET TÄNKT ATT INSATSEN SKULLE FUNGERA? (gör en beskrivningsmodell programteori/karta över hur det var tänkt att insatsen skulle verka). Frågor att fundera på vid konstruktionen av beskrivningsmodellen kan vara: Vilken är insatsen (verksamheten) som ska utvärderas? Hur är den (insatsen) tänkt att genomföras (av vem, på vilket sätt, vilka prestationer och resultat behövs på vägen)? Vilka resultat och effekter är det tänkt att insatsen ska få? Vad, utöver insatsen, kan förklara resultatet? Vilka hinder och möjligheter finns att genomföra insatsen? Vilka är våra kärnfrågor? Är det resultatet (utfallet) av insatsen eller vägen dit (processen/omvandlingen) som är intressantast att utvärdera? Tänk också på att modellen inte är statisk. Den kan revideras efter hand. För mer information se sid. 38, se även sid. 28 ff. 7

9 HUR SKULLE MAN KUNNA SAMLA IN DATA? Vilka data behövs för att besvara det som anges i syftet? Kvantitativa data, kvalitativa data? Statistik, textanalys, enkäter, intervjuer? (Databehovet styrs av kärnfrågor, kritiska punkter och förklaringsnivå i beskrivningsmodellen). Om enkäter eller intervjuer ska göras, hur många och till vilka? För mer information se sid. 43. FÖRANKRA FAKTA. Om utvärderingen ska bli använd är det viktigt att redovisning av data (beskrivningsmodell och verklighetsbeskrivning) uppfattas som korrekta och tillförlitliga. Sänd gärna ut faktadelen (dvs. resultatet av arbetet ungefär så här långt) till de berörda för förankring, justering och komplettering. För mer information se sid. 44. JÄMFÖR VERKLIGHETEN MED KARTAN. ANALYSERA, SÖK ORSAKSSAMBAND. Stämmer inte verkligheten och kartan får man fundera på vad det beror på. Kartan kan vara fel, t.ex. när det gäller teorierna bakom insatsen, uppfattningen om genomförandet och andra antaganden. Viktiga omgivningsfaktorer kan ha förbisetts. Men bristande överensstämmelse kan också bero på att fullt rimliga förväntningar inte har infriats av något skäl, dvs. att verkligheten inte har blivit den förväntade. Stämmer å andra sidan kartan och verkligheten kan det konstaterade (och förväntade) utfallet bero på insatsen, det kan bero på insatsen och något mera, men det kan också ha kommit till stånd trots insatsen. Ett halvlyckat utfall kan bero på att insatsen har motverkats av andra faktorer, etc. Att ett önskat resultat har uppnåtts kan vara ett fullt tillräckligt konstaterande. Oftast vill man dock veta varför och hur. Orsakssamband kan sökas genom jämförelser i tid och rum mellan objekt som har påverkats respektive inte påverkats av insatsen, genom studier av genomförandeprocess och genom kvalitativa omdömen av kunniga personer. För mer information se sid. 45 ff. BEDÖM RESULTAT. Hur bedömningen ser ut varierar med typ av utvärdering. Den kan t.ex. gå ut på att bedöma i vilken utsträckning ett eller flera mål har nåtts. Bieffekter som förbättrar respektive förtar det önskade resultatet kan behöva beaktas. Man kan vilja bedöma prestationer eller effekter i relation till resursinsats, i förhållande till fastlagda bedömningskriterier eller egna, men redovisade kriterier. Brukarutvärderingar utgör brukarnas bedömningar och kan vara fristående eller del i en mer omfattande utvärdering. Processer kan bedömas efter funktion, efter de medverkandes värderingar eller i förhållande till andra liknande processer. Kriterier kan vara snabbhet, demokrati, produktivitet etc. För mer information se sid. 41 ff, sid. 47. Se även sid. 28 ff. DRA SLUTSATSER, LÄMNA FÖRSLAG. I vilken omfattning avgörs bl.a. av beställning och syfte. I övrigt svårt att generalisera. För mer information se sid

10 RAPPORTERA SPRID RESULTATET. Tryckt rapport? Föredragningar och diskussioner? Seminarier? Populärversioner? Missiv med särskilda uppmaningar till olika intressenter. Fantasi, syfte och resurser avgör. För mer information se sid. 49. GLÖM INTE INTERN FÖRANKRING! På planeringsstadiet, i halvtid (bedömningar och andra slutsatser) och inför slutrapportering. Vid behov, ta hjälp av utvärderarna vid Naturvårdsverket eller konsulter. En utmärkt vägledning för att beställa utvärderingar har getts ut av Ekonomistyrningsverket: Att beställa utvärderingar en vägledning (ISBN ). 9

11 Vad är utvärdering egentligen? Beskriva, förklara, värdera, föreslå = utvärdering Vanligt är att förklara skillnaden mellan uppföljning och utvärdering med att uppföljning beskriver hur något är eller har utvecklats medan utvärdering går ut på att förklara varför det är eller har blivit så. Som ordet anger går utvärdering också ut på att värdera och bedöma det som beskrivs. Man kan egentligen inte utvärdera utan att först följa upp. Däremot behöver uppföljning inte alltid leda till utvärdering. Men genom uppföljning kan man få signaler om att något behöver studeras närmare utvärderas. Utvärderingslitteraturen har olika sätt att beskriva utvärdering. Enligt Vedung 1 är det en noggrann efterhandsbedömning av offentlig politik. Med efterhandsbedömning menar Vedung dock inte att man måste vänta tills allt är färdigt och avslutat endast att den insats man ska studera bör ha fått verka någon tid. En del utvärderare arbetar med andra utvärderingsobjekt än offentlig politik. De utvärderar organisationer av alla slag, bl.a. företag, t.ex. Kylén 1. Hur en grupp människor en organisation samspelar, vad som händer vid förändringar, hur en utbildningsinsats fungerar osv. Utvärderare från USA bl.a. Patton 1, talar mycket om att fonder och välgörenhetsorganisationer beställer utvärderingar av program som deras pengar används till. De flesta hänvisar dock till insatser inom skolan, vården och omsorgen när de berättar om utvärdering och utvärderingsmetoder. RRV 1 tar bl.a. upp insatser inom ramen för biståndspolitiken i sin handledning. Utvärdering kan ge bättre kunskaper och vara lärande på alla plan när det gäller miljöpolitikens genomförande organisation, policy, handlingsplaner och projektarbete. Även arbetsmetoder och tekniska system kan utvärderas. En konsult beskriver utvärdering som ett perspektiv som anläggs på ett objekt för att i någon mening uppskatta dess nytta, förklara utfall och söka utvecklingsvägar. Karlsson 1 menar att det utmärkande för utvärdering är att man värderar något på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Kylén karakteriserar utvärdering med fyra grundläggande verb: beskriva, förklara, värdera och föreslå. Kvintessensen av deras och en rad andra utvärderares definitioner skulle kunna vara just att utvärdering innebär att beskriva, förklara, värdera och föreslå utifrån 1 Se litteraturförteckning, sid

12 systematiskt insamlade data (både kvantitativa och kvalitativa). Var tyngdpunkten ligger varierar mellan olika typer av utvärderingar. Att systematik, data och de antaganden värderingarna bygger på redovisas öppet hör också till en god utvärdering. 11

13 Utvärderingens vad, vem och varför Utvärdering vid Naturvårdsverket Verkets utvärderingsstrategi Naturvårdsverket har antagit en ny utvärderingsstrategi (verksprotokoll Nr 129/04, ). Strategin finns under rubriken Styrande dokument, Planer/Strategier på intranätet. Läs den! Huvudpunkterna i strategin handlar om varför och vad vi ska utvärdera, hur vi ska uppfatta vår roll som utvärderare och om arbetsfördelningen inom verket. Utvärdering är en angelägen arbetsuppgift för samtliga avdelningar och enheter. Utvärderingsenheten har som sina huvuduppgifter att göra egna utvärderingar och att ge stöd i metodfrågor till övriga enheters utvärderingsverksamhet. Olika slag av utvärderingar alla är Naturvårdsverkets De utvärderingar som görs och kommer att göras i Naturvårdsverkets regi är av många olika slag: Från insamling och analys av data om individ- och artantal, föroreningshalter etc. över granskning av hur ett styrmedel fungerar till breda genomgångar och bedömningar av sektorernas arbete för att åstadkomma hållbar samhällsutveckling eller nå ett visst miljömål. Som exempel kan man nämna utvärdering av bottenfaunan i rinnande vatten för att bedöma effekter av kalkning, utvärdering av en viss provtagningsteknik och utvärderingen av arbetet mot miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Det är Naturvårdsverket som står för alla utvärderingar som genomförs vid verket av verkets personal eller helt eller delvis av konsulter. Oavsett vad man skriver i förordet om enskilda tjänstemäns insatser är det nämligen som verkets produkter de uppfattas av omgivningen. Om man anlitar konsulter för hela eller delar av en utvärdering ska deras arbete i normalfallet ses som underlag för verkets ställningstagande. På något sätt, antingen genom bearbetning av underlaget eller 12

14 genom särskilda kommentarer, en inledning, ett slutsatskapitel el. dyl. måste verket förhålla sig till konsultens arbete och göra det till verkets. Detta förfaringssätt måste framgå tydligt av upphandlingsunderlaget så att det inte uppstår problem vid publiceringen. Att man ändå redovisar vilken konsult som medverkat med vad är givet. Endast i undantagsfall, om det finns särskilda skäl, publiceras en utvärdering okommenterad och med förbehållet att utvärderaren/konsulten själv helt svarar för innehåll och slutsatser. Detta innebär att våra utvärderingar ska förankras inom verket på samma sätt som andra aktstycken som verket förutsätts stå bakom. Eftersom särskilt utvärderingar av miljöarbetet kan innebära en hel del bedömningar av och uttalanden om även andra myndigheters eller organisationers göranden och låtanden är förankringen särskilt viktig. Förankring i flera steg Oavsett varifrån initiativet till en utvärdering kommer är det verksledningen Gd som beslutar om vilka större utvärderingar som ska genomföras vid verket, liksom av vem och hur. Större avser då inte i första hand rapportens omfång, utan snarare verksövergripande, politiknära eller på annat sätt särskilt grannlaga bedömningar. Det kan vara klokt att räkna bedömningar där andra myndigheters och organisationers arbete i relation till miljömålen beskrivs och bedöms som större i varje fall så länge sådana utvärderingar är en relativt ny företeelse. Att bedöma behovet och omfattningen av förankring är framför allt ett ansvar för Ac/Ec. Tanken med våra utvärderingar är inte att Naturvårdsverket ska granska enskilda myndigheters inre arbete. Däremot kan det mycket väl vara motiverat att lyfta fram både vad som från miljösynpunkt fungerar bra och vad som fungerar sämre i olika aktörers utåtriktade agerande. Man kan kommentera om regler eller beslut i miljöeller andra frågor motverkar eller främjar miljöintresset, om samarbetet myndigheter emellan fungerar dåligt, till nackdel för t.ex. naturvårdsfrågor eller liknande. Gränsen mellan vad vi kan och bör studera och inte ska ägna oss åt kan ibland vara svår att dra. Än svårare är det att ange generella regler. Därför är det viktigt att diskutera sådana frågor med verksledningen redan på planeringsstadiet. Tillfällen för diskussion och beslut om fortsatt arbete kan sedan exempelvis vara när man har en plan för en förstudie, när resultatet av förstudien föreligger, när man har en plan för huvudstudien. Avrapporteringen under utvärderingens gång blir mycket beroende på de fynd man gör. Ett givet tillfälle är när det börjar bli dags att formulera värderingar, bedömningar, andra slutsatser och eventuella rekommendationer. Det kan också hända att man under arbetets gång finner att man måste göra väsentliga avsteg från planen det kan då också vara läge för rapportering. Avrapportering inför slutskrivning är självklar. Hur många rapporteringstillfällen man utnyttjar beror förstås på hur stort, komplext eller känsligt ämnet för utvärderingen är. Här har Ac/Ec som sagt ett ansvar. 13

15 Ensam kan vara stark, men ibland ligger styrkan i samarbete Ansvaret för arbetet mot hållbar utveckling och miljökvalitetsmålen delar vi med många andra. Vi har samarbete på gång med flera myndigheter, både bilateralt och multilateralt, t.ex. inom Miljömålsmyndighetsgruppen. Kravet på samarbete kring miljömålen blir än tydligare genom Miljömålsrådet. Naturvårdsverket kan på egen hand utvärdera både sektorsövergripande och enskilda sektorers miljöarbete, liksom lokalt och regionalt miljöarbete. Vi kan också genomföra utvärderingar tillsammans med en eller flera berörda sektorer eller myndigheter intressenter. Vår utvärderingsstrategi ger stöd för båda arbetssätten. Egna utvärderingar på områden där vi har samarbetsavtal eller samarbetar på annat sätt kan bli vassare och göra det lättare att sätta fingret på ömma punkter, men de kan också bli mer kontroversiella. Vilket arbetssätt vi väljer beror bl.a. på syftet med utvärderingen. Valet blir i allmänhet en fråga för verksledningen. En förutsättning för våra utvärderingar med eller utan medverkan av andra aktörer är att de görs med full öppenhet om att de pågår. Öppenhet är f.ö. nödvändig för att vi ska kunna få tillgång till data och annat material som kan behövas från de berörda aktörerna. Med öppenhet ökar också förutsättningarna för acceptans och användning av resultaten. Att på olika sätt involvera intressenterna, de som på något sätt berörs, eller de viktigaste av dem, rekommenderas av många utvärderare som ett sätt att just få utvärderingarna mer använda. (Se bl.a. intressentmodellen, sid. 32) Varför utvärderar vi och när? Varför? Utvärderar gör man av många skäl. Det som ligger närmast till hands är förstås att man vill se hur det gick, om den åtgärd man vidtagit har fått det tänkta resultatet eller om man behöver justera något. Man kan också behöva utvärdera något en organisation, ett styrmedel, ett arbetssätt därför att det finns tecken på trassel någonstans. Då får man ta reda på var skon klämmer och helst också vad man kan göra åt det. Det är inte heller omotiverat att utvärdera något som fungerar bra. Lärdomarna därifrån kan komma väl till pass i andra liknande sammanhang. Utvärderingslitteraturen tar upp en rad olika syften med utvärderingar. Kontroll i vid bemärkelse är ett av de vanligaste. Kontrollen kan gälla att utfallet blivit det önskade, men också att alla som skulle nås av en åtgärd har gjort det, att insatserna genomförts på rätt sätt, att kostnadsramarna har hållit, att lagar och regler har följts. Utvärderingar för att kontrollera, se hur det gick, kallas summativa utvärderingar. Utvärderingen görs mot en uppsättning kriterier. I summativa utvärderingar ställer man frågor som fungerade insatsen/programmet?, Obs! att beteckningarna summativ, formativ, upplysande och strategisk beskriver syftet med en utvärdering. Även om syftet har betydelse för hur man lägger upp utvärderingen är dessa beteckningar inte rubriker som olika utvärderingsmodeller kan sorteras in under. 14

16 uppnåddes målen?, ska programmet fortsätta eller avslutas?. Främjande utvärderingar syftar till förbättringar i någon verksamhet eller av någon insats. Medan utvärderingar i kontrollsyfte i första hand ska förse någon överordnad instans med information, vänder sig den främjande utvärderingen till dem som arbetar med det utvärderade programmet/i den utvärderade organisationen. De ska få hjälp att ändra eller förbättra det som inte fungerar så bra, men också att ta vara på och förstärka det positiva. Utvärderingar under hand för att förbättra kallas formativa. Formativa eller främjande utvärderingar är i allmänhet mera öppna. Man utgår inte nödvändigtvis från kriterier som man bedömer resultat mot. Snarare söker man efter starka och svaga sidor. Formativa utvärderingar kan komma till användning för att åstadkomma den ständiga förbättring som t.ex. förutsätts i miljöledningssystem. Typiska formativa frågor är t.ex. Vilka typer av deltagare gör goda framsteg och vilka gör det inte?, Vilka genomförandeproblem har uppstått och hur har de hanterats?, Vad har hänt som inte var väntat?, Hur samarbetar olika grupper/personer/funktioner i projektet? Utvärderingar för att rent allmänt få bättre kunskap upplysande syfte medverkar till ökad förståelse av processer, styrstrategier, organisationers sätt att fungera. Kunskapsutveckling kan alltså vara ett skäl till att också utvärdera sådant som verkar fungera väl, hålla budget och ge avsedda resultat. 15

17 En formativ utvärdering av strandskyddet kan göras för att svara på frågor av följande slag: Hur arbetar kommunerna med strandskyddet, har de tillräcklig kompetens och hur kan man få besluten bättre från naturvårdssynpunkt? En avgörande fråga i en summativ utvärdering skulle kunna se ut så här: Kan kommunerna ha kvar beslutanderätten i strandskyddsfrågor? En utvärdering i upplysande syfte skulle kunna gå ut på att ta reda på hur kommunala beslut i strandskyddsfrågor skiljer sig från länsstyrelsebeslut, t.ex. som en del i en större undersökning om skillnaderna mellan de båda nivåerna när det gäller beslut i naturvårdsfrågor. De anförda syftena är de som brukar uppges, men det kan också finnas andra, strategiska, skäl som beställaren inte lika gärna nämner. Utvärderingar kan, liksom vanliga utredningar, användas för att fördröja något som måste göras. De kan också användas som förevändning för något i övrigt omotiverat som man vill göra. En misslyckad insats kan döljas genom en utvärdering som bara tar upp det som trots allt fungerar och tvärtom: genom en utvärdering som lyfter fram missarna i en annars lyckad insats, kan åtgärden eller programmet misskrediteras och kanske förkastas. Slutligen: eftersom utvärderingar är något man ska göra kan de bli en närmast rituell åtgärd utan att sedan leda någonstans. Skarpa gränser mellan olika syften hör väl närmast till teorin. Inriktningarna utesluter inte varandra, men man bör precisera var tyngdpunkten ska ligga eftersom det styr uppläggning och kärnfrågor. Naturvårdsverkets utvärderingsstrategi lutar mest åt kontrollerande och främjande användning. Typexemplet är utvärderingar av arbetet mot miljömålen, som syftar till att ta reda på om det går åt rätt håll och ge förslag till åtgärder och förändringar om det visar sig behövas. Hur som helst finns det all anledning att noga tänka igenom både egna och en eventuell beställares motiv för en planerad utvärdering. Syftet med utvärderingen har betydelse för både ambitionsnivå, uppläggning och genomförande. När? Utvärdering är en noggrann efterhandsbedömning enligt Evert Vedung och många med honom. De menar dock inte att man alltid måste vänta tills fullständiga resultat av en insats föreligger innan man kan sätta igång att utvärdera. Särskilt för att kontrollera eller främja finns det skäl att vid ett eller flera tillfällen titta på hur det går, t.ex. arbetet mot ett miljökvalitetsmål eller ett av delmålen. Man kan behöva se om ett styrmedel eller en organisation ser ut att fungera som avsett. Formativa utvärderingar görs alltså inte i efterhand utan i en pågående verksamhet eller process. 16

18 Man behöver inte vänta tills något är färdigt. Det är snarare valet av tidpunkt som är viktigt. En insats eller åtgärd av något slag behöver få tid att sätta sig innan man börjar titta på effekterna. Ett uppdrag att utvärdera effekterna i miljön av att statliga myndigheter infört miljöledningssystem som gavs året efter det att ett antal myndigheter fått i uppdrag att införa sådana system får utgöra ett exempel på ett inte helt genomtänkt val av tidpunkt. Däremot hade man kunnat titta på införandearbetet, hur introduktionsutbildningen för pionjärmyndigheterna fungerade, t.ex. Att utvärdera de lokala investeringsprogrammens betydelse för miljöarbetet återkommande finns det goda motiv för. Genom att titta på ansökta och beviljade projekt får man en uppfattning om vilken miljöinriktning satsningarna har, i vad mån målkonflikter beaktas, om projekten leder till miljöförbättringar, liksom hur projekt med risker för miljön behandlas. Därmed finns också möjligheter att påverka genom information och eventuella regeländringar. Att utvärdera arbetet mot miljökvalitetsmålen redan nu är också rimligt, eftersom vad som behöver göras egentligen varit känt länge. Däremot kan det vara i tidigaste laget att bedöma just betydelsen av att målen antagits av regering och riksdag och fått en mera systematisk och heltäckande utformning än tidigare. Vill man utvärdera själva införandeprocessen går man in tidigare för att se vad som händer. Signaler om att något går fel är ett tecken på rätt tid. Förändringar i omvärlden kan vara skäl att studera nuläget för att jämföra med och utvärdera det som sedan inträffar. Tidpunkter för händelser i omvärlden då en utvärdering kan komma till användning är en viktig faktor. Kända beslutstillfällen inom EU eller riksdag och regering är sådana händelser. Det kan t.ex. vara så att en utvärdering kan utgöra underlag för en förhandling eller en planerad proposition. Fundera på tidpunkten och skälen till att göra en viss utvärdering vid en viss tidpunkt. Genomförda eller väntade förändringar? Tecken på problem? Andra omvärldssignaler? Utvärderingen kan presenteras vid politiskt lämplig tidpunkt? Den som gapar över mycket Vad utvärderar vi? Avgränsningar Hitta kärnfrågorna Utvärderingar är i allmänhet tidskrävande. Vare sig man beställer eller planerar en utvärdering måste man därför vara noga med att begränsa sig, att rätta omfattningen efter vad man faktiskt tror sig behöva veta och efter tid och resurser. 17

19 Engagemang och intresse förleder oss till att vilja ta reda på allt. Utvärderingsuppdrag eller idéer formuleras ofta svepande: Utvärdera strandskyddet, Vi måste utvärdera producentansvaret, Miljömålen ska fortlöpande utvärderas. Med litet tur finns det kommentarer till uppdrag och idéer som noggrannare anger vad det är som bekymrar uppdragsgivaren, vad han eller hon vill veta. Uppdragen kan också vara mera förutsättningslösa. Då gäller det för den som ska göra utvärderingen att skapa sig en uppfattning om vad som är viktigt kärnfrågorna, lämna förslag och få det bekräftat, att komma överens om ambitionsnivå, tid och resurser. Systematisera tänkandet. Några hjälpmedel Det finns många olika typer av utvärderingar, och man kan lägga en rad aspekter på det objekt man ska utvärdera. Ett bra hjälpmedel i många fall för att resonera sig fram till vad man är ute efter och vad som då är relevant att studera är någon form av systematisk genomgång från ax till limpa i form av en tankekarta. Sådana beskrivs i de flesta läroböcker med litet olika utformning och benämning. En händelsekedja är ett sätt att orsaks- och/eller tidsmässigt bena upp händelser, insatser, resultat och effekter. Man kan också tala om programteori, dvs. en beskrivning av hur den eller de som skapat eller beslutat om programmet tänkt sig händelsers inbördes relationer (gör man A så händer B och det för i sin tur med sig C och D*). I allmänhet påverkas människors agerande eller en förändring i miljön inte enbart av en påverkansfaktor eller händelse. Ju längre fram mot den slutliga effekten man kommer, desto mer blandas effekten av t.ex. ett styrmedel eller en annan åtgärd med andra inflytelser. Desto svårare blir det också att urskilja just det aktuella styrmedlets eller åtgärdens effekter. Det kan innebära att man behöver söka efter påverkan från flera håll och effekter på mer än ett område efter parallella händelsekedjor. En programfältsteori är en annan benämning. Man försöker beskriva vad man vet eller tror om hur *Eller för att vara mer konkret: Om vi lägger en skatt på naturgrus blir gruset dyrare, vilket gör att bergkross får ett bättre konkurrensläge och att en del av efterfrågan förs över dit. Effekten blir lägre takt i förbrukningen av naturgrus, lättare att spara grusåsar olika förhållanden, aktiviteter och åtgärder påverkar den företeelse eller det händelseförlopp man vill utvärdera. Handlar studien om ett styrmedel, utgår man från hur styrmedlet självt tänkts fungera, men försöker också bedöma vilka andra faktorer som verkar i samma eller motsatt riktning osv. Det kan vara praktiskt att reda ut vilka drivkrafterna i samhället är bakom de aktiviteter som ställer till eller motverkar ett problem, vilka styrmedel som samhället använder för att påverka. Finns styrningar på andra områden som har effekt också på det objekt eller förlopp man tänker studera? Vilka effekter har styrmedlen och på vem? Vad är det i övrigt som påverkar? Resultatet av en sådan genomgång kan bli både gamla välkända förhållanden och en del Aha-upplevelser. Man kan klara ut vilka samhällssektorer som är mest berörda, vilka intressenterna kan vara etc. 18

20 Följande schematiska bild, utan anknytning till något särskilt styrmedel eller miljöproblem, kan ge en idé om tankebanorna. Det kan tilläggas att det här schemat trots allt är förhållandevis enkelt. Omvärldsfaktorer: konjunktur, internationella förhållanden, drivkrafter (t.ex. transportbehov, energibehov) andra styrmedel, andra myndigheters agerande, ideella organisationer etc. Program t.ex. lagar, information Central myndighet Länsstyrelsen Kommun Sektor Bransch Företag Hushåll eller konsument Utfall, resultat, effekt Tanken bakom rutorna och pilarna är att ett program eller ett styrmedel förvaltas/genomförs av myndigheter, som i sin tur styr/påverkar näringslivet och /eller hushållen, konsumenterna, dels genom att använda styrmedlet, dels, kanske, genom information i olika former. Redan införandet av ett styrmedel innebär information om vartåt de beslutande strävar. Hushållen agerar utifrån vad företagen erbjuder, sin reaktion på den information de får (den kan t.ex. också komma från ideella organisationer, och den kan förmå konsumenterna att ställa krav på företagen att skapa förutsättningar för ett mer miljövänligt agerande). Konjunkturen kan rent allmänt påverka efterfrågan på t.ex. de varor eller tjänster som påverkar det som programmet vill åstadkomma. Påverkan kan riktas från ideella organisationer till sektorn, enstaka branscher eller till enskilda företag. Bransch- och intresseorganisationer kan försöka påverka myndigheter (lobbyverksamhet), företag och enskilda medlemmar i eller mot programmets riktning. Myndigheter och företag kan påverka genom miljökrav i samband med upphandling. O.s.v. Inte sällan får man så småningom ett virrvarr av rutor och påverkanspilar. Det är härur man ska välja ut vad man ska gå vidare med. Att gå till botten med allt är nästan oöverstigligt. Kanske bör man välja ut några kritiska punkter att titta närmare på, kanske är man mera betjänt av en bred men grund studie. Kanske bör man inte följa kedjan ända ut till de slutliga effekterna. I många fall kan man backa ett stycke från den önskade effekten i miljön. Vi vet ofta vilka händelser litet längre bak i kedjan som är nödvändiga för att effekterna ska bli de önskade. Där är det för det mesta lättare att mäta. Och, vilket är väsentligt, man hittar troligen resultaten snabbare där. Miljön reagerar i allmänhet långsammare. 19

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Bild Riktlinjer för styrdokument

Bild Riktlinjer för styrdokument Bild Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-04-24, 49 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001 UTBILDNING: Miljöledningssystem i Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO 14001 ställer krav som

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken -- ISO 14001

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken -- ISO 14001 UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken -- ISO 14001 Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO

Läs mer

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 2/12 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-01-28, 2 För revidering ansvarar:

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

2001:22. Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet.

2001:22. Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet. 2001:22 Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet. Utvärdera för bättre beslut! Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet Utvärderingar

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Goda exempel på samverkan med stockholmare och företag för hållbar utveckling i Stockholm

Goda exempel på samverkan med stockholmare och företag för hållbar utveckling i Stockholm Avdelning: Miljöövervakningen Handläggare: Henrik Spovin Telefon: 08-508 28 890 Fax: 08-508 28 808 E-post: henrik.spovin@miljo.stockholm.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2006-007515-205 2006-11-27 MHN 2006-12-12

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans. Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål En undersökning av synen på miljöarbetet och Sveriges miljömål hos branscher och företag Torbjörn Brorson Vad kan jag då säga som inte redan blivit sagt?

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Remissvar angående revisionskontorets rapport Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling

Remissvar angående revisionskontorets rapport Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-31 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående revisionskontorets

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är 4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR STYRDOKUMENT

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR STYRDOKUMENT STYRDOKUMENT Dnr V 2013/970 HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR STYRDOKUMENT Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Universitetsledningens stab Beslutsdatum 2014-01-20

Läs mer