Kultur i länet Historia och samtid. av Jeanette Wetterström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur i länet Historia och samtid. av Jeanette Wetterström"

Transkript

1 Kultur i länet Historia och samtid av Jeanette Wetterström 1

2 På framsidan ser vi mottagarna av 2008 års kulturstipendier för ungdomar. De står framför Wiks slott där stipendieutdelningen ägde rum den 10 maj i samband med Wikdagen. 2

3 Innehåll Inledning 4 1. Kulturen i landstingets nämndorganisation 5 En kulturnämnd inrättas Landstingets interna kulturverksamhet Cultural Therapy talet: mot en samlad kulturpolitik 8 Nationell översyn 1979 års kulturutredning: Landstinget och kulturen Frågan om huvudmannaskap för kulturinstitutionerna Landstingets kulturorganisation Konstverksamheten 3. Kultur i länet Länsbibliotek Uppsala 20 Landstinget blir huvudman Dagens verksamhet 5. Wikområdet: folkhögskolan och slottet 22 Folkbildningsideal Skolans organisation och nutida historia Profilering av skolans kurser: estetiska linjer Slott och konferens Intervjuer 27 Noter 28 Källförteckning 30 Kulturens nämndorganisation 31 Namnet Kultur i länet Kultur för hela länet Konsulenter för film och dans Kultur i länet blir förvaltningen 3

4 Inledning Idag sker vissa förändringar vid kulturförvaltningen inom Landstinget i Uppsala län Kultur i länet. Ur detta perspektiv kan det vara intressant att ge en bakgrund och förvaltningshistorik som aktualiserar frågor som när vi finner en regional kulturpolitik i landstinget och hur kulturförvaltningen har formats. Inom organisationsteorin talar man ibland om institutionellt minne, där man noterat att institutioner och organisationer minns och glömmer i takt med förändringar eller att medarbetare kommer och går under åren. En verksamhet bär på en gemensam kunskap och historia. En förvaltningshistorik kan tjäna som ett sätt att klargöra en organisations kompetenser, identitet och inriktning även för den samtida uppgiften. Det här är en sådan historik för Kultur i länet, som idag utgörs av kulturenheten, Wiks slott och konferens, Wiks folkhögskola samt Länsbibliotek Uppsala. Till grund för arbetet ligger ett antal utredningar, protokoll och rapporter, arkivmaterial samt intervjuer med medarbetare. En bakre tidsgräns har satts vid slutet av 1960-talet, då den moderna nationella kulturpolitiken antog sin form. År 2000 stod landstingen för tre procent av de totala kulturutgifterna i Sverige. De offentliga utgifterna för kultur har främst kommit från stat och kommun (45 procent vardera), medan landstingen har stått för en mindre del, cirka tio procent. 1 Sådana har proportionerna varit under flera decennier.. 2 Redan 1979 konstaterade den stora kulturutredningen för Uppsala läns landsting att det kulturpolitiska utrymmet för landstingen, som var en mellannivå mellan den statliga övergripande och den primärkommunala människorna näraliggande inte var särskilt stort. 3 Det är mot den bakgrunden vi bör betrakta landstingets kulturförvaltning och dess historik. Det började i en tämligen liten omfattning med att någon enstaka tjänsteman arbetade med kulturfrågor vid landstingets kansli, där senare en kulturavdelning bildades. Mellan åren 1998 och 2007 har landstingen/regionerna däremot procentuellt ökat sina insatser inom kulturområdet. Orsaken är att det nu sker förändringar i huvudmannaskap mellan landsting och kommuner. Statens kulturråd menar att där skett en förskjutning av kulturansvaret och att landstingen/regionerna fått en starkare roll under senare år. 4 Tidigare har insatserna varit inriktade på att bygga upp en infrastruktur för kulturen i hela landet genom att staka ut samspelet mellan staten och landstingen. När en sådan struktur nu finns pekade regeringens proposition hösten 2009 istället på ett ökat inflytande på den regionala nivån och regeringen menade att kulturpolitiken på så vis flyttas närmare medborgarna. Med en decentralisering blir det regionala engagemanget och ansvarstagandet för kulturfrågorna större. Samspelet mellan landstingen och staten föreslog utredarna skulle regleras genom den så kallade portföljmodellen. 5 Av ovanstående resonemang finner vi att det kan vara av värde att se hur kulturen tidigare har administrerats i Landstinget i Uppsala län. 4

5 1. Kulturen i landstingets nämndorganisation En kulturnämnd inrättas Det stöd som Landstinget i Uppsala län givit kulturproducenter har främst varit ett indirekt stöd till institutioner och föreningsverksamhet. Men en form av kulturstöd som tidigt fanns med i landstingets verksamhet var utdelandet av de årliga kulturstipendier som kom en del enskilda kulturskapare direkt till del. Mellan åren 1963 och 1973 fanns därför en kulturstipendienämnd. 6 Därutöver hade många kulturfrågor tidigt handlagts tillsammans med utbildningsfrågor och idémässigt hört samman med tanken på bildning och dess estetiska strävan att gestalta, forma och bilda. Landstinget hade dessutom en del skolor för yrkesutbildning och för dessa fanns nämnden för bildningsfrågor ( ), som senare blev undervisningsoch bildningsnämnden ( ). Ur denna inrättades sedan en renodlad utbildningsnämnd ( ). Av tradition har landstingen haft ett antal yrkesskolor och även folkhögskolor knutna till sig. Wiks folkhögskola bildad 1876 har sedan dess början varit landstingsägd av Landstinget i Uppsala län och drevs under 1970-talet av landstinget och sorterade med en egen styrelse direkt därunder. På Wik samarbetade man med de olika studieförbunden. Folkhögskolorna fick statliga bidrag till lärarlönerna, men i övrigt täcktes kostnaderna via landstingets ordinarie driftbudget. 7 Hösten 1979 bildades även Uppsala folkhögskola i Uppsala som en filial till Wik. 8 År 1971 inrättades en särskild kulturnämnd ( ). Vid 1970-talets början hade kulturen således etablerat sig som ett eget område med en egen nämnd, varför vi också kan se en mer samlad regional kulturpolitik växa fram för Uppsala län. Frågorna var redan då uppdelade på en landstingsintern verksamhet och en mer utåtriktad del för hela länet. Målen för kulturen sades gälla intern fortbildning, folkbildning, aktiveringsterapi samt den kulturella utvecklingen i länet. Det gällde även handläggning av bidragsgivning, folkhögskoleundervisning, främjandet av teater, musik, konst och övrig kulturverksamhet liksom att ge stöd åt kulturell verksamhet. 9 Landstingets interna kulturverksamhet Cultural Therapy I den interna kulturverksamheten har Landstinget i Uppsala län en lång tradition av att arbeta med kultur och hälsa. Redan år 1954 startade en försöksverksamhet med så kallad bildningsterapi vid åtta av landstingets inrättningar. Terapiformen syftade till att bryta patienternas isolering genom bildningsverksamhet och kulturaktiviteter. Förebilden kom från England där Cultural Therapy var en etablerad behandlingsform tillsattes en bildningsterapeut på en deltids arvodesbefattning var verksamheten så omfattande att det blev en heltids arvodesbefattning. I den vevan (1967) blev landstinget även huvudman för det dittills statliga mentalsjukhuset Ulleråkers sjukhus som då hade vårdplatser där många patienter vårdades långa tider inrättades en ordinarie terapeuttjänst och verksamheten blev permanent. Då ändrades också namnet till aktiveringsterapi och tjänstemannen kallades för aktiveringsterapeut. Verksamheten var knuten till landstingets kulturavdelning och underställd kulturnämnden. Tjänstemannen svarade för att planera, genomföra och administrera den interna kulturverksamheten. Den bestod då av studiecirkelverksamhet (ofta i estetiska 5

6 ämnen samt externa kurser i social träning), programverksamhet (musik- och teaterföreställningar, utställningar, föreläsningar) och utbildnings- och konferensverksamhet. 11 Hur motiverades dessa kostnader för kulturen i landstingets budget? Terapin ansågs vara väsentlig för att uppfylla kulturpolitiska mål. Landstinget såg som sitt ansvar att kulturverksamhet skulle vara tillgänglig för alla kultur åt alla! Kulturpolitikens kultursyn strävade efter att komma bort ifrån specialiseringen på de konstnärligt professionella yrkeskårerna och uppsplittringar mellan människors handlingar i bundenhet och fri aktivitet, arbete och fritid, människa och miljö, arbete och lek, konst och hantverk, landsbygd och stad osv. 12 Där vårdtiderna var långa var många vårdtagare berövade möjligheten att delta i samhällets aktiviteter. Det fanns en risk för passivisering som i sin tur försvagade jagkänslan och ökade upplevelsen av främlingskap, social isolering och maktlöshet, resonerade man. Kulturen väcker istället patientens intresse och stimulerar till egna initiativ. Dessa kostnader borde inte ses som en belastning i landstingets budget utan som en investering där vinsterna visserligen var svåra att mäta, men uppstod i form av ökad aktivitet, förbättrad vårdmiljö och minskad risk för passivisering. 13 Med tiden önskade man byta namn på aktiveringsterapin till intern kulturverksamhet (1979). Anledningen var att man ville särskilja kulturella aktiviteter från den rent terapeutiska verksamhet som bedrevs på vårdinstitutionerna. Den interna kulturverksamheten sågs istället som en social service för att öka tillgängligheten till kulturlivet för dem som vårdades långvarigt på institution. Strävan var att bryta den tunga sjukhuskulturen som lätt blev till ett faktum. Beröringspunkter mellan terapi och kultur saknas dock inte, konstaterade kulturnämnden. Det fanns samtidigt en osäkerhet kring yrkesrollerna på området. Kulturnämnden önskade tydligare riktlinjer för rekrytering av aktiveringsterapeuter i landstinget. Vidare föreslog kulturnämnden en intressant motsvarighet till 1%-regeln vid byggprojekt. Man ansåg att målsättningen för landstingets interna kulturverksamhet borde vara en procent av den årliga driftskostnaden på vårdinrättningarna, men det var ett förslag som aldrig förverkligades. Det betonades istället att kostnaderna borde fördelas inom ramen för kulturnämndens budget. 14 Ur aktiveringsterapin utvecklades sedan Kultur i vården. Här blev Landstinget i Uppsala län under 1980-talet något av en förebild och modell för andra landsting att ta efter övertog landstinget även Akademiska sjukhusets psykiatriska kliniker från staten. Landstinget riktade sin kulturverksamhet till bland annat äldrevården och psykiatrin samt dess personal. Sjösättningen av Kultur i vården blev lyckad och utgjorde en stor del av kulturavdelningens verksamhet. Man samarbetade med Landstingsförbundet och strävade även efter att genomföra dess arbetsformer i vårdutbildningarna. 15 Inom Kultur i vården arrangerades också en ambitiös pilotutbildning av kulturförvaltningen som hölls för vårdpersonal i landstinget, där pedagogiken handlade om att utveckla sambandet mellan liv och konst. Vi ansåg metoden väl värd att pröva inom sjukvården, där helhetssyn och empati skall vara en hörnsten i den goda omvårdnaden, skrev Kai Nolgård på kulturförvaltningen. 16 Det resulterade även i fler kurser. 6

7 En form av kulturstöd som tidigt fanns med i landstingets verksamhet var stipendierna till enskilda kulturskapare delades de ut i Riddarsalen på Wiks slott till, från vänster, Katarina Persson, Mats Bergström, Anders Ryman, Nina Hemmingsson, Helena E Forslund och Tommy Eriksson. Hedersstipendiaten Ingvil Stille kunde inte närvara. Redan på 1950-talet startade så kallad bildningsterapi vid några av landstingets inrättningar fick dåvarande Ulleråkers sjukhus en egen aktiveringsterapeut som var knuten till landstingets kulturavdelning. Här ser vi socioterapisalen som var ett nav för kulturaktiviteter på Ulleråker under 1970-talet. Dirigent Eric Ericson med Orphei Drängar besöker en grupp patienter i Lasarettet i Enköping. Konserten ingick i den tidens kultur i vårdenverksamhet. Bilden är från andra halvan av 1970-talet. 7

8 talet: mot en samlad kulturpolitik Nationell översyn 1970-talet var startpunkten för de stora kulturutredningarna. Tidigare hade ingen samlad nationell översyn gjorts för kulturens område. De statliga kulturmål som senare fastslogs 1974 innehöll bland annat den välkända skrivningen om att staten skulle motverka kommersialismens negativa verkningar på kulturens område. Man avsåg att skydda kulturen från marknadsmässiga villkor. Det innebar ett ekonomiskt ansvarstagande för kulturinstitutionerna. Statens ekonomiska flöden till kulturen reorganiserades och strukturerades upp. Statens kulturutredare konstaterade 1972 att inom landstingens kansliorganisation handlades kulturfrågorna som regel av kansliets allmänna avdelning eller undervisningsavdelning. I Uppsala fanns en kulturtjänsteman som hörde till landstingskansliet. 17 År 1971 hade endast tre landsting kulturnämnder, medan fyra hade undervisningsoch kulturnämnder. Övriga 16 landsting hade inte särskilt markerat kulturfrågorna i nämndorganisationen. 18 Vi finner alltså att Landstinget i Uppsala län var tidigt ute med en egen kulturnämnd (1971). Statens kulturutredare gick även igenom den regionala kulturorganisationen och konstaterade att landstingen borde ha samhällsansvaret för länsnivån. Man såg också att det var nödvändigt med ett nära samarbete med kommunerna. 19 Detta påbörjade diskussionerna om huvudmannaskapen för de olika kulturinstitutioner som verkade statligt, regionalt samt lokalt. Det fanns en önskan om att renodla huvudmannaskapen och ansvaret för varje nivå i de fall de var delade mellan till exempel primärkommun och landsting års kulturutredning: Landstinget och kulturen I kölvattnet av 1974 års regeringsproposition för kulturen 20 började ett flertal landsting under 70-talet att utreda länets kultur och den regionala nivån för en samlad kulturpolitik. Detta skedde även i Landstinget i Uppsala län kom slutrapporten Landstinget och kulturen och där gjordes en grundlig genomgång av landstingets kulturstöd och kulturverksamheter. Man fann att det saknades en regional samordning av kulturutbudet i länet. Det efterfrågades alltså en samordning på länsnivå mellan producent- och mottagargrupper, men då i olika former av samarbete och samverkan snarare än via formella samordningsorgan. Landstinget befann sig i ett skede av statens strävan till decentralisering och regional utveckling. Kulturområdet, menade utredarna, var inte reglerat lagstiftningsvägen eller direkt underställt statligt ansvar. Landstingen hade givits utökade uppgifter där länsnivån ansågs aktiv och självständig inom ramen för den statliga länsplaneringen. 21 Med andra ord gäller det att avgöra vilken funktion i länets kulturliv landstinget skall ha. 22 Ganska snart visade det sig att landstingets regionala funktion på kulturens område liksom än idag skulle vara att samverka, samarbeta och samordna aktiviteter inom länet. Effekterna av den stora nationella kulturutredningen blev entrén för landstingen som en i princip ny aktör inom kulturpolitiken, som den senaste i raden av nationella kulturutredningar påpekade. 23 Frågan var då just den om landstingets funktion i länets kulturliv. Betänkandet av landstingets egen kulturutredning betraktades av förvaltningsutskottet (1979) som en principplan för berörda 8

9 verksamhetsområden. Där fastslogs målen, organisationen klargjordes och uppgifterna formulerades. 24 Också remissinstanserna var positiva till att landstingets kulturverksamhet ville sätta planering och kontaktverksamhet framför en utbyggd administrativ apparat för att arrangera rena kulturverksamheter. För att underlätta samverkan och samarbete föreslogs att regelbundna kulturkonferenser skulle hållas. Frågan om huvudmannaskap för kulturinstitutionerna Ett konkret problem som uppstått var målkonflikter i de fall där det fanns flera huvudmän för kulturinstitutionerna. Av institutionerna var det endast länsbiblioteken som fungerade samordnat, där stadsbibliotekarien i Uppsala även fungerade som länsbibliotekarie. Huvudman var Uppsala kommun och vid stadsbiblioteket fanns en länsavdelning. Det påpekades i landstingets utredning (1979) att vissa kulturinstitutioner var baserade i Uppsala, uppbar ekonomiskt stöd från landstinget, men utan att verka inom hela länet. Om landstinget skulle utöka sina ekonomiska åtaganden krävdes produktioner av föreställningar och konserter som kunde uppföras på andra spelplatser i länet, framhölls det. Ansvarsfrågor gällde även lokaler, flyglar och instrumentvård på olika platser i länet. 25 På teaterområdet svarade till exempel Upsala Stadsteater endast för en begränsad verksamhet inom länet, men fick medel från staten, landstinget samt Uppsala kommun. 26 Ett förslag gavs om turnébussar. 70-talets uppsökande teater hade inte heller lika stort behov av en fast spelscen som traditionell teater vilken höll sig till ett permanent teaterhus. Man menade att det kunde spelas i fängelser, på bibliotek, sjukhus, ungdomsgårdar, ålderdomshem, skolor och arbetsplatser. Det fanns idéer om att i sådana fall omvandla teatern till en länsteater, ifall ett delat huvudmannaskap skulle kvarstå. Statens kulturråd hade rekommenderat en inrättad länsteater för ett befolkningsunderlag på cirka och en möjlighet skulle kunna finnas att inrätta en länsteater, resonerades det. Kulturnämnden (1979) ansåg att landstinget borde ha ett övergripande ansvar för kulturverksamheten i länet. Som princip önskade landstingen dock inte lämna ekonomiskt stöd till rent lokal verksamhet. Ansvaret för institutionerna borde därför så långt som möjligt ligga på primärkommunerna hävdade Landstinget i Uppsala län. Kommunstyrelsen i Uppsala ansåg även att landstingets ökade engagemang på kulturområdet borde motsvaras av ett ökat ekonomiskt ansvarstagande för den centraliserade institutionskulturen i Uppsala. Därför önskade kommunstyrelsen överläggningar om såväl huvudmannaskapet som ansvars- och kostnadsfördelning mellan landstinget och Uppsala kommun. 27 Landstinget stödde redan en del lokala kulturinstitutioner, till exempel konsthallen i Gamla Gillet och Upsala Stadsteater. Före uppdelningen av huvudmannaskapet mellan landstinget och kommunen år 1988 gav landstinget årliga anslag till AB Upsala Stadsteater. Teaterchefen var verkställande direktör i bolaget och styrelsen tillsattes som en kommunal nämnd. Men trots anslagen var landstinget inte representerat i styrelsen och hade alltså begränsad insyn i beslutsfattandet och verksamheten. Dessutom kunde landstinget och kommunen ha olika politiska majoritet. Huvudmannaskapsfrågan började nu alltmer att anta formen av en nöt som ansågs väsentlig att knäcka beträffande ett flertal kulturinstitutioner i Uppsala län. Från landstingets sida hade man att beakta nyttan för hela regionen och länsnivån. Våren 1977 tillsatte Uppsala kommun den så kallade stadsteatergruppen för att utreda teaterns framtida huvudmannaskap och frågor kring Upsala-Gävle Stadsteaters 9

10 framtida huvudmannaskap. Redan då förordades ett renodlat huvudmannaskap för Uppsala kommun 28, något som år 1988 således blev ett faktum efter att förhandlingarna lett fram till att landstinget inte längre skulle ha något huvudmannaskap för Upsala Stadsteater sammanslogs Rikskonserters verksamhet i Uppland och regionmusiken i Uppland till det av landstinget bildade Musik i Uppland. Det var egentligen tre organisationer som blev en, där verksamheten syftade till att nå människor i länets olika delar under hela året ägde en liknande process rum kring huvudmannaskap för Upplandsmuseet (landstinget) och Uppsala Konstmuseum (kommunen). 30 Man ansåg att ett renodlat huvudmannaskap för de regionala kulturinstitutionerna skulle leda till effektivare verksamhet. 31 När det gällde Musik i Uppland bildades det liknande musikstiftelser över hela landet vid den här tiden som ett resultat av nedläggningarna av de gamla militärorkestrarna. 32 För länsbiblioteket blev diskussionen om huvudmannaskapet aktualiserad vid sent 70-tal. Landstingets kulturnämnd ville se ett närmare samarbete mellan kulturnämnden och länsbiblioteket. Också där ville såväl landstinget som kommunstyrelsen inleda förhandlingar. Den rådande situationen (1979) var att Uppsala kommun var huvudman för den regionala biblioteksverksamheten medan landstinget finansierade det ansågs otillfredsställande. Även om samarbetet med kommunen tycktes gott hade landstinget emellertid en begränsad insyn. Kulturnämnden ville förhandla med kommunen, men bara om de regionala biblioteksuppgifterna och om de sammanhängande organisatoriska frågorna och inte om någon förändring av själva huvudmannaskapet. 33 År 2000 övergick dock länsbiblioteket till att ha landstinget som huvudman under namnet Länsbibliotek Uppsala. Landstingets kulturorganisation Med den nya kulturpolitiken på 1970-talet skulle landstinget få vissa planerings-, prioriterings- och samordningsuppgifter på kulturens område. Landstingets kulturorganisation måste kunna överblicka de centrala och lokala insatserna, skrev utredarna (1979), samt finna lämpliga former för samverkan utan att för den skull bli byråkratiskt och tungrott. Tjänstemannen vid kulturavdelningen hörde till landstingets kansli. Denne svarade för den interna kulturverksamheten i landstinget och bedrev arbetet i nära samarbete med folkbildningsorganisationerna och länets olika kulturinstitutioner. Den interna arbets- och aktiveringsterapin i landstinget ansågs höra till kulturens område, men stod nu organisatoriskt inte längre under landstingets kulturavdelning och var inte heller underställd kulturnämnden. Landstingets konstinköp till de egna vårdinrättningarna sågs också som en del av den interna kulturverksamheten, men var inte heller organiserad som en del av denna, utan ingick i konstkommittéerns ansvar, vilket jag återkommer till nedan. 34 I och med kulturnämndens arbetsområde ansågs kulturadministrationen vid landstingets kansli få utökade arbetsuppgifter. Kulturnämnden menade att det sedan länge fanns ett stort behov av personalförstärkning inom landstingets kulturavdelning. Det hade nu bildats en gemensam kultur- och fritidsavdelning. 35 Där fanns en avdelningschef, Mats O Karlsson, och dessutom en del gemensamma kanslifunktioner. Handläggningen av kulturfrågorna föreslog utredningen skulle fördelas på tre heltidstjänster istället för på några deltider: en kultursekreterare, en konsulent för intern kulturverksamhet (den tidigare så kallade aktiveringsterapeuten) samt en kulturassistent. Av dessa var assistenttjänsten ny. Utöver en mer aktiv roll i den regionala kulturverksam- 10

11 heten ansågs det vara konstinköpen och den konstnärliga utsmyckningen som krävde flera personer. Konstverksamheten År 1937 beslutade Sveriges Riksdag att en procent av kostnaderna vid statlig byggnation skulle satsas på konstnärlig utsmyckning. Landstinget i Uppsala län fattade 1970 ett beslut om att tillämpa den så kallade 1%-regeln vid nybyggnation. I till exempel Stockholms läns landsting fattades motsvarande beslut om en procentregel år I Uppsala innebar regeln ett riktmärke om att en procent av byggkostnaden avsätts för att konstnärligt utsmycka landstingets byggnader. Idag gäller det även för ombyggnationer, men enligt ett annat beräkningssystem. Enprocentregeln har på grund av besparingar inte alltid varit möjlig att uppfylla. 37 Därutöver avsattes årliga medel för inköp av konst till befintliga och hyrda lokaler. Motiven sades vara flera: dels att genom inköp stödja konstnärlig verksamhet, dels att försköna och förbättra miljön för personal, patienter, elever och besökande. Dessutom är bildkonst något som skapar upplevelser och förmedlar och kommunicerar idéer, det vill säga mer övergripande kulturmål och något som landstingets kulturpolitik sade sig vilja främja. År 1979 föreslogs ansvaret för den här konstnärliga utsmyckningen ligga på kulturnämnden. Den konstnärliga gestaltningen bestämdes under talet av olika konstkommittéer. För varje byggprojekt fanns den centrala byggnadskommittén (motsvarande byggnadsnämnden) som hade en ledamot i konstkommittén. Sedan fanns där någon från berörd direktion eller styrelse, personalrepresentanter samt en sakkunnig. Ibland hämtades den sakkunnige från kulturavdelningen, andra gånger anlitades en utomstående konsult. Konstkommittén gjorde till en början sitt arbete när byggnaden var färdig, men tillsattes senare redan i samband med projekteringen. 38 Därutöver köptes kompletteringskonst. Inköpen skedde vid utställningar i Uppsala och ibland i Stockholm eller vid ateljébesök hos konstnärer i länet. Idén var att spegla samtida svenskt konstliv och för det krävdes inköp även utanför länet. Ett förslag som gavs var att ha utbytessalong med andra landsting och förbinda sig till att köpa in en viss andel konst vid dessa. Vid tidigt 1980-tal började flera artotek byggas upp, till exempel på långvårdsinrättningarna. Där blev bibliotekarierna eller kulturombuden ansvariga. Det gjordes även en katalogisering av konstverken i landstinget. Kulturavdelningen utökades med lönebidragsanställda vid inledningen av detta arbete. 39 Landstinget beslutade (1980) att ansvaret och anslagen för den konstnärliga utsmyckningen skulle flyttas från den centrala byggnadskommittén till kulturnämnden. 40 Ännu en viktig händelse inträffade år 1983 då landstinget blev huvudman för Akademiska sjukhuset, som tidigare varit statligt. Det innebar fler lokaler och utrymmen att ansvara för vad gäller den konstnärliga gestaltningen. Vid slutet av 1980-talet gjordes en del väsentliga utredningar av konstverksamheten som handlade om hur avsättningen av medel till den konstnärliga gestaltningen skulle beräknas. Frågorna gällde även att landstinget allt oftare hyrde lokaler hur skulle man dessutom hantera redan gestaltade miljöer som behövde förnyas. Utredningarna kom fram till att beloppen skulle räknas som en principiell schablon som gjorde det lätt att räkna på 1%-regeln. Det innebar mer ekonomiska medel till konstnärlig gestaltning. Principen var tydlig och enkel att beräkna och därför följde flera andra landsting och kommuner den modellen. 41 Än idag står sig målen för konstverksamheten tämligen lika. Man vill visa samtida konst, sprida kunskap om konst och köpa in konst på nationell basis. Anslagen kommer via 11

12 landstingsfullmäktige. Man satsar ännu på inköp av samtidskonst och nu levande och yrkesverksamma konstnärer på nationell basis. Tumregeln är kvalitet och många inköp sker i Stockholmsområdet, där landets betydande konstnärer oftast finns representerade. En del av inköpen är grafiska blad, men en annan inriktning i konstverksamheten är att utforma helhetsgestaltningar och hela miljöer i landstingets byggnader, som entréer, hallar, väntrum, etc. En viktig del av konstinköpen är beställningskonst för dessa särskilda ändamål och ett stort arbete är att vara delaktig i tillkomstprocessen och ta ställning till inlämnade skisser och förslag i samarbeten med till exempel arkitekter och andra involverade yrkesgrupper. Vid inköp av lös konst försöker man särskilt stödja unga konstnärer på väg fram i konstlivet. Till exempel köptes verk av Karin Mamma Andersson tidigt i hennes karriär. 42 Landstingets konstinnehav omfattade (år 2009) cirka konstföremål som är placerade inom olika landstingsinrättningar i länet. 43 Vid större byggprojekt har man sedan 1970-talet arbetat med projektanställda konsulter i konstgrupper. De externa konstkonsulter som anlitas i större projekt framstår att ha haft långvariga relationer till Kultur i länets verksamhet. Per Olof Larsson berättar att han arbetade i tio år som konstkonsult åt Kultur i länet innan han blev projektanställd som konsthandläggare där. Bakgrunden till dessa kontakter var att han gick en konstkonsultutbildning för konstnärer som arrangerades av Kultur i länet vid mitten av 1990-talet. En konsult måste ha förmågan att kunna läsa och tolka ritningar och utgå ifrån dessa vid planeringen för att föreställa sig hur det sedan kommer att se ut i verkligheten. I stora projekt ingår två till fyra personer i en konstgrupp med personalrepresentanter som träffas cirka tre gånger. Landstinget i Uppsala län representerar samtida konstnärliga uttryck och väljer kvalitativt god konst. Enligt intervjun går det lätt och smidigt att driva konstprojekt i landstinget. Det är tyngre ute i kommunerna där det inte alltid finns någon som är kulturansvarig då är det tungt och segt. Det är svårare för en konstkonsult att driva projekt där huvudmannaskapen och ansvaret är delat mellan privata aktörer, kommun och landsting, något som blir allt vanligare. Förändringarna går snabbare nu än för tio år sedan och verksamheter slås ihop, organiseras om och förändras. Hanteringen av konsten följer då vissa regler, den får inte kastas eller säljas. Istället återanvänds den, ramas ur och förvaras i konstförrådet. Behoven från landstingets olika verksamheter kan sedan anmälas via intranätet Navet där förfrågningarna tas om hand

13 1970 beslutade landstinget att en procent av kostnaderna vid nybyggnation skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning. Konstkommittéer bildades för varje byggprojekt. Under 1980-talet satsades också på artotek vid flera långvårdsinrättningar. En modell av den för många patienter välkända utsmyckningen i korridorerna vid ingång 70 på Akademiska sjukhuset. 60- och 70- husen byggdes på tidigt 1970-tal. Konstnär: PO Ultvedt ( ). Denna bild från 1970-talet föreställer troligen konstfackselever i en källarkulvert på Akademiska sjukhuset. Kultur i länet har vid flera tillfällen genom åren samarbetat med elever från Konstfack. Här ser vi dåvarande konstkonsulten P-O Larsson hänga en målning i sex delar av Britt-Mari Malmborg från P-O hänger upp den i ett konferensrum på sjukhusadministrationen vid Akademiska sjukhuset i samband med ombyggnationer år

14 3. Kultur i länet Namnet Kultur i länet Uttrycket Kultur i länet blev under slutet av 1980-talet benämningen på den egna kulturförvaltningen. Kultur i länet var ett eget verksamhetsområde med egna anslag vid sidan av Wiks folkhögskola och en del andra skolor som var knutna till landstinget, till exempel Vårdhögskolan och Jälla naturbruksgymnasium. En tidigare regel sa att folkhögskolor skulle ha en egen styrelse, vilket är anledningen till att Wik tidigare låg utanför kulturnämndens ansvarsområde. 45 Förvaltningsutskottet (motsvarande landstingsstyrelsen) beslutade (1987) att sammanföra kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen till en gemensam administration. Kulturenheten hade namnet Kultur i länet. Samtidigt kom kulturnämndens budget att förändras i och med konsekvenserna av ett renodlat huvudmannaskap och en renodlad finansiering av kulturinstitutionerna. Ansvaret för kulturen sades nu omfatta områdena regional kulturverksamhet, Kultur i vården samt konstnärlig utsmyckning. Man konstaterade att det skett väsentliga kostnadsökningar och att tilldelade medel led av tidigare eftersläpningar. 46 Det fanns en kultur- och fritidsnämnd ( ) och därpå återigen en egen kulturnämnd ( ). Att föra samman kulturen med andra verksamhetsområden har i viss mån påverkat inriktningen på kulturförvaltningens verksamhet. De regionala målen för 1991 talade till exempel om ett närmare samarbete med fritid och turism: för att utveckla och sprida kännedom om Upplands kulturhistoriska miljöer. När utbildningsområdet har förts samman med kulturförvaltningen har det inneburit en del organisatoriska kulturkrockar till följd av att utbildningsområdet är ett regelstyrt och lagbundet fält, medan kulturen är mera fritt med möjlighet att skapa och forma verksamheten efter behoven. 47 Kultur i länet fanns vid Slottsgränd i Uppsala under 1980-talet, flyttade sedan till Forumgallerian och därpå 1998 till de nuvarande lokalerna vid Kungsgärdet i Uppsala. Kulturförvaltningen var inte längre en avdelning vid landstingets kansli utan stod självständigt. Nyckelord för länets satsningar på kultur under talet var demokrati och utvecklingen av en regional identitet, medan den interna verksamheten åsyftade god fysisk och psykisk vårdmiljö. Kulturnämndens långsiktiga mål handlade (1990) om sådant som den externa verksamheten för länsinvånarna med god livskvalitet, en attraktiv boendemiljö, meningsfull och aktiv fritid, ökad sysselsättning. Den interna verksamheten sades vilja skapa en attraktiv arbetsplats där kulturverksamhet underlättade rekrytering och motverkade personalomsättning samt en personalstyrka som använder kultur som instrument för egen utveckling och som självklart innehåll i det dagliga vårdarbetet. 48 Syftet med kultursatsningarna sägs (1993) vara: Landstingets kulturverksamhet skall i alla sammanhang och miljöer stimulera människor till samtal, tankar och känslor som leder till utveckling och samhällsmedvetande. 49 Kultur för hela länet Med den så kallade ädelreformen, som genomfördes den 1 januari 1992, krympte utrymmet för det landstingsinterna arbetet betydligt och Kultur i vården fick en mer begränsad uppgift. Kommunerna övertog då ansvaret för lss (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och för geriatriken. Man hade vissa avtal vid övergången, 14

15 men därpå upphörde en stor del av den forna interna kulturverksamheten i landstingets regi även om den fortsatte i kommunerna. Vid övergången fick den konst som fanns på de vårdinrättningar som gick över till kommunen hänga kvar, men vid senare privatiseringar har vissa konstverk hämtats tillbaka omfattar Kultur i vården en deltidstjänst på kulturenheten i landstinget och verksamheten vänder sig numera främst till psykiatrin och barnsjukhuset. Istället tillkom fler satsningar på barn- och ungdomskultur i form av konsulentverksamheterna. 51 Det syns även en expansion av den utåtriktade verksamheten vid kulturförvaltningen, vilket återspeglas i tjänstestrukturen med de så kallade kulturstrategerna. Det märks också genom uppdrag för regional utveckling, utveckling av hotell- och konferensverksamheten på Wiks slott och i kulturplats Wik, som var ett projekt som en person med plustjänst arbetade med på heltid från hösten 2006 och två år framåt. Det blir en mer öppen och strategisk roll för förvaltningen. Förskjutningen av fokus har påverkat organisationens identitet, noterar en av de intervjuade. Tidigare var identiteten nära knuten till Kultur i vården, medan en mindre del av kulturförvaltningens arbete var riktad till hela länet. Identiteten var snarast den att kulturförvaltningen var producerande och utbildande. Sedan slutet av 1990-talet har kulturförvaltningens funktion för regionen och länet blivit mer väsentlig och man samverkar och nätverkar allt oftare. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) arrangerar till exempel nätverksträffar för kulturcheferna, men det saknas dock ännu formella nätverk på kulturstrategernas nivå. 52 Inför bildandet av storregioner har även samarbeten utvecklats. Till en början mestadels lokaliserat till Mälardalsområdet, medan fokus under senare år flyttats till Svealandsregionen. Flera av de intervjuade vittnar också om att kulturen är särskilt starkt personburen. Det gäller såväl de konstnärliga yrkeskårerna som på den politiska beslutsnivån liksom på kulturtjänstemännens. Det finns en stor frihet att prägla kulturförvaltningens arbete utifrån de idéer som drivs av till exempel en stark politisk vilja eller av hjärtefrågor hos någon stark chefstjänsteman. 53 Inom konstverksamheten krävs stor social förmåga, menar en medarbetare: Vi vill helst ha personer som är sociala och självgående från första dagen. Konstkonsulterna ska därtill ha god konstkännedom och administrativ förmåga att driva stora projekt. Konsthandläggarna i sin tur är kultursekreterare även om de numera kallas projektledare. 54 Ännu en viktig händelse är att en viktig budgetreform genomfördes i landstinget Då infördes beställareutföraremodellen och upprättandet av budgetkontrakt för varje anslagsperiod med krav på återrapportering. Tanken var att det skulle leda till kosnadseffektivare verksamheter. 55 Men för kulturen och de estetiska värden som är svåra att mäta i siffror har det även inneburit en tydlig förändring. En medarbetare noterar att klimatet hårdnat sedan dess och att det kan vara svårare att få gehör för vissa kulturfrågor idag: Det fanns mer pengar i systemet då. 56 Indragna bidrag har gjort att vissa kulturbidragstagare som förlorat sina bidrag varit tvungna att lägga ner sin verksamhet. År 1996 gav landstingsfullmäktige ett uppdrag åt kulturoch folkbildningsnämnden att ta fram ett förslag till nytt kulturpolitiskt program för Landstinget i Uppsala län. En journalist blev enmansutredare och presenterade en rad förslag efter en studie (1997). 57 Han fann en viss anonymitet utåt hos Kultur i länet som den förvaltning som skulle verkställa kulturpolitiken i landstinget och gentemot medborgarna. Han önskade också se ett ökat samarbete med kommunerna och såg gärna att en film- och danskonsulent inrättades. Därpå sändes utredningen på remiss och efter ytterligare seminariearbete utarbetades de kulturstrategier som förverkligades

16 Konsulenter för film och dans 1998/99 tillkom en danskonsulent och en filmkonsulent vid kulturförvaltningen för att stötta kommunerna i deras aktiviteter. Danskonsulenten är samfinansierad av landstinget och Statens Kulturråd och filmkonsulenten av landstinget och Svenska Filminstitutet (sfi). Idén är inte att bygga fasta spelscener utan att arbeta stödjande och samverkande i olika projekt. 59 Film i Uppland, som är ett regionalt resurscentrum för film och video, startade som ett projekt med Louise Bown på deltid år 1998 med hälften av bidraget från landstinget och hälften från sfi. Det började som en försöksverksamhet som utreddes av Peter Oscarsson och där drogs riktlinjerna upp för verksamheten blev det en heltidstjänst och året anses av Louise Bown som själva startåret för Film i Uppland och då namnet kom till. Det var fram till 2006 ett krävande ensamarbete. Då tillkom en medarbetare på deltid som alltsedan 2004 haft kontakt med Film i Uppland genom olika delprojekt. Han kom att bli betydelsefull för det filmpedagogiska arbetet i skolorna. Idag finns en heltidstjänst samt en deltidstjänst på 80 procent på Film i Uppland. Tonvikten ligger på barn och ungdomar. Samarbete sker framför allt med de närliggande län som har likvärdiga budgetar. Det är stor skillnad på Film i Uppland och till exempel Film i Skåne eller Film i Väst som är aktiebolag som har flera anställda, större budgetar och en tydlig roll som producenter eller samproducenter i stora filmprojekt var Film i Upplands omsättning 1,3 miljoner kronor. Bidraget från landstinget var samma år kronor och från sfi kronor. Det fungerar bra med Kultur i länet som tillhörighet för Film i Uppland, enligt Louise Bown. Det är bra med en neutral plats såsom en offentlig förvaltning. Det ger en bra tyngd och man får en opartiskhet i förhållande till samarbetsparterna i det utåtriktade arbete man utför. Men det är också viktigt att kulturnämndens mål och SFI:s mål stämmer överens. 61 Dans i Uppland kom till Också där ligger fokus främst på barn och ungdomar. Man är likaså ett regionalt resurscentrum och verkar för att utveckla, bredda och stärka dansen i länet. En person är ansvarig genom att verka som danskonsulent och uppdraget för danskonsulenten är regionalt och statligt. Verksamheten bidrar också till att öka medvetenheten om dans hos politiker och andra beslutsfattare. Dans i Uppland informerar om dans anordnar kompetensutveckling och studiedagar för personal inom förskola och skola förmedlar dansföreställningar, hjälper till med kontakter och ger i viss mån stöd till arrangörer av dansföreställningar har kontakt med danspedagoger genom olika dansprojekt riktade till skolan stödjer olika projekt konsultativt och ibland ekonomiskt samordnar resurser stödjer och är resurs för professionella dansare, koreografer och danspedagoger. 62 I förvaltningens uppdrag för 2010 finns att Dans i Uppland och Film i Uppland ska överföras i annan regi. Enligt kulturnämndens ordförande (kd) är motivet att renodla kulturförvaltningens verksamhet med en förvaltning som arbetar strategiskt och övergripande inte med drift

17 Kultur i länet blir förvaltningen Till och med 1997 bestod det nuvarande Kultur i länet istället av tre förvaltningar: en utbildningsförvaltning (kallad Utbildningen) med egen utbildningsnämnd för vårdgymnasium och Vårdhögskolan för sjuksköterskorna; en renodlad kulturförvaltning (Kultur i länet); och en förvaltning för Wiks folkhögskola med en gemensam nämnd. Kultur i länet och Wiks folkhögskola styrdes av en kultur- och folkbildningsnämnd ( ). Kultur i länet betecknade kulturförvaltningen och hade numera åtta personer fast anställda och periodvis någon/några projektanställda. På kulturförvaltningens ansvarsområde låg också två kulturstiftelser Upplandsmuseet och Musik i Uppland samt länsbiblioteket. Stiftelserna hade egna styrelser. Man höll samman de båda verksamhetsområdena kultur och folkbildning eftersom de hade en gemensam profil och hade också hoppats på en god utveckling med en betydande verksamhetssamordning. Den samordningen uteblev dock, konstaterades det efter tre års tid, och man inrättade därpå en enda förvaltning av de tidigare tre samt en nämnd. Det skulle ge förutsättningar för att utveckla områdena kultur och utbildning till ett sammanhållet politikområde vid sidan av sjukvården. 64 Den 1 januari 1998 sammanfördes sålunda Wiks folkhögskola och Jällaskolan med kulturförvaltningen. Samma år övertog Uppsala universitet huvudmannaskapet för Vårdhögskolan. Dessutom tillkom den förminskade utbildningsförvaltningen. Samtidigt inrättades en ny gemensam nämnd, en kultur- och utbildningsnämnd ( ). Denna nämnd hade från 1998 ansvaret för Utbildningen, Wiks folkhögskola och Kultur i länet. 65 Dessa utgjorde en gemensam förvaltning som kallades Kultur och Utbildning. Kultur i länet var en enhet vid den gemensamma förvaltningen. Idén och utvecklingen mot att samla utbildnings- och kulturfrågorna under en nämnd och i en förvaltning menade landstinget tydligt kunde spåras till flera andra landsting. 66 Det var en organisatorisk trend. År 2002 övertog kommunen ansvaret för Jällaskolan bildades den nuvarande organisationen Kultur i länet. Namnet blev då till sist benämningen på hela förvaltningen från att tidigare enbart ha angett kulturenheten. 67 Organisationen styrs från 2003 av en kulturnämnd. Tillsättandet av förvaltningschef är en fråga för kulturnämnden. Enhetschefer vid Kultur i länet är chefen för kulturenheten, rektor vid Wiks folkhögskola, enhetschef vid Wiks slott och konferens samt länsbibliotekarie. Från 2003 blev kulturenhetens chef även chef för hela förvaltningen. 68 Samtidigt utsågs en biträdande enhetschef, som rekryterades internt genom en tidigare kulturstrateg. Under två år gjordes ett försök med denna organisationsform, men för att skapa ett tydligt och transparent ledarskap skildes rollerna som förvaltningschef och kulturenhetschef åt i juli 2005 och den biträdande enhetschefen blev ordinarie kulturenhetschef. 69 Man har numera även inrättat en stabsfunktion vid Kultur i länet med ett antal medarbetare till stöd åt förvaltningschefen. År 2005 antogs nya mål och strategier för landstingets kulturinsatser. 70 Förslaget framställdes av Kultur i länet genom möten och seminarier inom förvaltningen och nämnden. Därpå presenterades och diskuterades förslaget med politiker och tjänstemän från länet och landstingsfullmäktige antog strategierna. 71 Dokumentet är numera ett viktigt styrdokument för Kultur i länets verksamhet. Mål och strategier formuleras utifrån ett analysverktyg som utgör en bild av kulturpolitiken som en cirkel i tre delar. Dessa delar motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut: konstpolitik (konsten), kulturpolitik (människan) och kulturplanering (regionen). De tre perspektiven används sedan i landstingets kulturarbete. 17

18 Varje länsbibliotek i Sverige har ett värdbibliotek som utgör basen för länets gemensamma litteratur- och medieförsörjning. I Uppsala län är värdbiblioteket Uppsala Stadsbibliotek. Jällaskolan för jord- och skogsbruk hade landstinget som huvudman från 1937 till 2002 då den blev en kommunal gymnasieskola. Konsten Människan Regionen Körstämman på Wik är ett årligt återkommande evenemang. På bilden från 2009 ser vi kören Open Heart Choir. Ett annat uppskattat årligt evenemang på Wik är skördefesten som äger rum i slutet av september. Båda dessa arrangemang är bestående resultat av projektet Kulturplats Wik som pågick Modellen för de övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser som formulerades De tre perspektiven, konsten, människan och regionen, hänger samman med målen för landstingets kulturpolitik, dvs. att länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet, att länets invånare är kulturellt delaktiga samt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö. 18

19 Bild från Dans i Upplands projekt Drömsommarjobbet då skolelever under fyra veckor fick prova på hur det är att arbeta som dansare. De arbetade fram en föreställning tillsammans med en professionell koreograf. Efter tre veckors repeterande framfördes föreställningen under en vecka i centrala Uppsala. Bilden är från 2007 års föreställning. I Film i Upplands projekt Musikvideos från 2009 fick elever i årskurserna 6 9 skapa musikvideos utifrån låtar de själva valt. Sammanlagt nio klasser runt om i Uppsala län ingick i projektet. 19

20 4. Länsbibliotek Uppsala Landstinget blir huvudman Länsbibliotek Uppsala är en relativt ny enhet vid landstingets kulturförvaltning. Länsbiblioteket är dock inget fysiskt bibliotek utan en stödfunktion till de kommunala biblioteken. År 2000 överfördes huvudmannaskapet från Uppsala kommun till Landstinget i Uppsala län. Det är en allmän trend att alltfler landsting tar över ansvaret för länsbiblioteken från kommunerna. I Uppsala län hade den processen föregåtts av diskussioner som uppkommit emellanåt under åren om vem som skulle ha huvudmannaskapet för verksamheten. Vid två tillfällen har landstinget utrett huvudmannafrågan, först 1992 i samband med att personalnedskärningar vid Uppsala stadsbibliotek även berörde personal vid länsavdelningen. Eftersom uppsägningarna aldrig behövde genomföras på grund av pensionsavgångar kom ett övertagande av huvudmannaskapet aldrig till stånd. I samband med att landstinget 1998 fastställde kulturstrategier för landstinget aktualiserades åter frågan och ledde till ett beslut om övertagande hösten För länsbiblioteket blev det därpå en mycket bra process med landstinget som huvudman. Det hade varit tungt att få gehör för länsbiblioteksfrågorna i kommunal försorg och det kändes långt till politikerna. Länsbibliotekets verksamhet försvann i den kommunala organisationen. När länsbiblioteket hade kommunen som huvudman var stadsbibliotekarien också länsbibliotekarie. Tiden omfattade mellan 5 och 10 procent av tjänsten. Länsbiblioteket hade då även en särskild avdelningschef. Vid överförandet blev enhetschefen för länsavdelningen länsbibliotekarie och avdelningen fick namnet Länsbibliotek Uppsala. Landstinget står för cirka 70 procent och staten för cirka 30 procent av länsbibliotekets budget. 72 Modellen med folkbibliotek var ursprungligen en nordamerikansk idé om public libraries som hämtades till Sverige. År 1930 inrättades så kallade centralbibliotek i Sverige och de finansierades av landstingen och staten. Centralbiblioteken kallades senare länsbibliotek. Länsbiblioteken var tänkta att stödja de lokala folkbiblioteken och höja kvaliteten på deras arbete. Idén är att alla medborgare ska ha tillgång till likvärdig god biblioteksservice oavsett var man bor, så en viktig del är fjärrlåneverksamheten. Länsbiblioteken lokaliserades till det största biblioteket i länet som då fungerade som värdbibliotek. År 1945 tillkom länsbiblioteket i Uppsala. År 1997 kom bibliotekslagen. Men det är en relativt tam lag som bland annat säger att ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Lagen håller för närvarande på att ses över och utredas. Så överlag är biblioteksområdet inte särskilt starkt styrt av lagar och normer för verksamheten, enligt Kerstin Jonsson. Man vill gärna se en starkare styrning där lagen också bevakar kvaliteten på biblioteken. En viktig uppgift för länsbiblioteket är att tillsammans med länets kommunbibliotek arbeta med biblioteksutveckling. I Sverige finns ett gott utvecklat nationellt nätverk mellan länsbiblioteken. Regeringens kulturproposition behandlades i Riksdagen i mitten på december 2009 och därmed samlades ansvaret för biblioteksfrågor hos en enda myndighet, Kungliga Biblioteket, efter att tidigare ha varit utspritt på flera olika myndigheter. Härmed finns goda förutsättningar för samarbete och utveckling och region- och länsbiblioteken blir framöver en viktig samarbetspartner för kb. 20

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2010-10-21 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3.

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. A1. Utfall & Nya Val En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. En konstkonsult ska in i projektet direkt som vilken specialitet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Moderna Museet Malmö / Gisela Fleischer bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Pedagogisk Inspiration Malmö / Ina Alm bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

1% KONST SOM GÖR SKILLNAD. roland persson att flyga Skulptur (del av verk). Emmaskolan.

1% KONST SOM GÖR SKILLNAD. roland persson att flyga Skulptur (del av verk). Emmaskolan. 1% KONST SOM GÖR SKILLNAD roland persson att flyga Skulptur (del av verk). Emmaskolan. roland borén uppochner Skulptur, färgad betong. Höjd 3 m. Ramsdalsskolan. theo ågren hur gick det sen? Skulptur, lackerad

Läs mer

REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015

REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 Revisionens formella reglering återfinns i lagstiftningen och i det av landstingsfullmäktige beslutade revisionsreglementet. Enligt god revisionssed i

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Att sätta upp hängrännor

Att sätta upp hängrännor Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro Län Att sätta upp hängrännor Mot framtidens länsbibliotek Länsbiblioteket i Örebro län har som arbetsuppgifter att svara för regional biblioteksverksamhet och skiljer

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå 1 Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå Ansökan om bidrag till projektet Möte med Norrbottensförfattare ett projekt för ökade kontakter mellan hörselskadade i Norrbotten

Läs mer

Bringsalen, Ersta konferens, Erstagatan 1 K, Stockholm. Ersättare Paula Ternström (fp), t o m 3 Lilja Johansson Lindfors (s) Kerstin Burman (v)

Bringsalen, Ersta konferens, Erstagatan 1 K, Stockholm. Ersättare Paula Ternström (fp), t o m 3 Lilja Johansson Lindfors (s) Kerstin Burman (v) 1 (13) Kulturnämnden 2015-01-21 Sammanträdesdag Onsdagen den 21 januari 2015 Sammanträdestid 17.00 18.10 Sammanträdeslokal Sammanträdets art Bringsalen, Ersta konferens, Erstagatan 1 K, Stockholm Kulturnämnden

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Ändrat huvudmannaskap för Film Stockholm. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund. Kulturnämnden föreslås besluta

Ändrat huvudmannaskap för Film Stockholm. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund. Kulturnämnden föreslås besluta KUN 2008-02-14, p 9 KUN 2007/451 Handläggare: Hans Ullström Ändrat huvudmannaskap för Film Stockholm 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att uppdra åt förvaltningen att återkomma till

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014 KUN 2011-11-01, p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2011-10-27 KUN 2011/472 Handläggare: Hans Ullström Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Fonder att söka bidrag ifrån:

Fonder att söka bidrag ifrån: Fonder att söka bidrag ifrån: Allmänna arvsfonden http://www.arvsfonden.se/ Ger stöd till ideella föreningar och organisationer som vill pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn och unga.

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer