Kultur i länet Historia och samtid. av Jeanette Wetterström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur i länet Historia och samtid. av Jeanette Wetterström"

Transkript

1 Kultur i länet Historia och samtid av Jeanette Wetterström 1

2 På framsidan ser vi mottagarna av 2008 års kulturstipendier för ungdomar. De står framför Wiks slott där stipendieutdelningen ägde rum den 10 maj i samband med Wikdagen. 2

3 Innehåll Inledning 4 1. Kulturen i landstingets nämndorganisation 5 En kulturnämnd inrättas Landstingets interna kulturverksamhet Cultural Therapy talet: mot en samlad kulturpolitik 8 Nationell översyn 1979 års kulturutredning: Landstinget och kulturen Frågan om huvudmannaskap för kulturinstitutionerna Landstingets kulturorganisation Konstverksamheten 3. Kultur i länet Länsbibliotek Uppsala 20 Landstinget blir huvudman Dagens verksamhet 5. Wikområdet: folkhögskolan och slottet 22 Folkbildningsideal Skolans organisation och nutida historia Profilering av skolans kurser: estetiska linjer Slott och konferens Intervjuer 27 Noter 28 Källförteckning 30 Kulturens nämndorganisation 31 Namnet Kultur i länet Kultur för hela länet Konsulenter för film och dans Kultur i länet blir förvaltningen 3

4 Inledning Idag sker vissa förändringar vid kulturförvaltningen inom Landstinget i Uppsala län Kultur i länet. Ur detta perspektiv kan det vara intressant att ge en bakgrund och förvaltningshistorik som aktualiserar frågor som när vi finner en regional kulturpolitik i landstinget och hur kulturförvaltningen har formats. Inom organisationsteorin talar man ibland om institutionellt minne, där man noterat att institutioner och organisationer minns och glömmer i takt med förändringar eller att medarbetare kommer och går under åren. En verksamhet bär på en gemensam kunskap och historia. En förvaltningshistorik kan tjäna som ett sätt att klargöra en organisations kompetenser, identitet och inriktning även för den samtida uppgiften. Det här är en sådan historik för Kultur i länet, som idag utgörs av kulturenheten, Wiks slott och konferens, Wiks folkhögskola samt Länsbibliotek Uppsala. Till grund för arbetet ligger ett antal utredningar, protokoll och rapporter, arkivmaterial samt intervjuer med medarbetare. En bakre tidsgräns har satts vid slutet av 1960-talet, då den moderna nationella kulturpolitiken antog sin form. År 2000 stod landstingen för tre procent av de totala kulturutgifterna i Sverige. De offentliga utgifterna för kultur har främst kommit från stat och kommun (45 procent vardera), medan landstingen har stått för en mindre del, cirka tio procent. 1 Sådana har proportionerna varit under flera decennier.. 2 Redan 1979 konstaterade den stora kulturutredningen för Uppsala läns landsting att det kulturpolitiska utrymmet för landstingen, som var en mellannivå mellan den statliga övergripande och den primärkommunala människorna näraliggande inte var särskilt stort. 3 Det är mot den bakgrunden vi bör betrakta landstingets kulturförvaltning och dess historik. Det började i en tämligen liten omfattning med att någon enstaka tjänsteman arbetade med kulturfrågor vid landstingets kansli, där senare en kulturavdelning bildades. Mellan åren 1998 och 2007 har landstingen/regionerna däremot procentuellt ökat sina insatser inom kulturområdet. Orsaken är att det nu sker förändringar i huvudmannaskap mellan landsting och kommuner. Statens kulturråd menar att där skett en förskjutning av kulturansvaret och att landstingen/regionerna fått en starkare roll under senare år. 4 Tidigare har insatserna varit inriktade på att bygga upp en infrastruktur för kulturen i hela landet genom att staka ut samspelet mellan staten och landstingen. När en sådan struktur nu finns pekade regeringens proposition hösten 2009 istället på ett ökat inflytande på den regionala nivån och regeringen menade att kulturpolitiken på så vis flyttas närmare medborgarna. Med en decentralisering blir det regionala engagemanget och ansvarstagandet för kulturfrågorna större. Samspelet mellan landstingen och staten föreslog utredarna skulle regleras genom den så kallade portföljmodellen. 5 Av ovanstående resonemang finner vi att det kan vara av värde att se hur kulturen tidigare har administrerats i Landstinget i Uppsala län. 4

5 1. Kulturen i landstingets nämndorganisation En kulturnämnd inrättas Det stöd som Landstinget i Uppsala län givit kulturproducenter har främst varit ett indirekt stöd till institutioner och föreningsverksamhet. Men en form av kulturstöd som tidigt fanns med i landstingets verksamhet var utdelandet av de årliga kulturstipendier som kom en del enskilda kulturskapare direkt till del. Mellan åren 1963 och 1973 fanns därför en kulturstipendienämnd. 6 Därutöver hade många kulturfrågor tidigt handlagts tillsammans med utbildningsfrågor och idémässigt hört samman med tanken på bildning och dess estetiska strävan att gestalta, forma och bilda. Landstinget hade dessutom en del skolor för yrkesutbildning och för dessa fanns nämnden för bildningsfrågor ( ), som senare blev undervisningsoch bildningsnämnden ( ). Ur denna inrättades sedan en renodlad utbildningsnämnd ( ). Av tradition har landstingen haft ett antal yrkesskolor och även folkhögskolor knutna till sig. Wiks folkhögskola bildad 1876 har sedan dess början varit landstingsägd av Landstinget i Uppsala län och drevs under 1970-talet av landstinget och sorterade med en egen styrelse direkt därunder. På Wik samarbetade man med de olika studieförbunden. Folkhögskolorna fick statliga bidrag till lärarlönerna, men i övrigt täcktes kostnaderna via landstingets ordinarie driftbudget. 7 Hösten 1979 bildades även Uppsala folkhögskola i Uppsala som en filial till Wik. 8 År 1971 inrättades en särskild kulturnämnd ( ). Vid 1970-talets början hade kulturen således etablerat sig som ett eget område med en egen nämnd, varför vi också kan se en mer samlad regional kulturpolitik växa fram för Uppsala län. Frågorna var redan då uppdelade på en landstingsintern verksamhet och en mer utåtriktad del för hela länet. Målen för kulturen sades gälla intern fortbildning, folkbildning, aktiveringsterapi samt den kulturella utvecklingen i länet. Det gällde även handläggning av bidragsgivning, folkhögskoleundervisning, främjandet av teater, musik, konst och övrig kulturverksamhet liksom att ge stöd åt kulturell verksamhet. 9 Landstingets interna kulturverksamhet Cultural Therapy I den interna kulturverksamheten har Landstinget i Uppsala län en lång tradition av att arbeta med kultur och hälsa. Redan år 1954 startade en försöksverksamhet med så kallad bildningsterapi vid åtta av landstingets inrättningar. Terapiformen syftade till att bryta patienternas isolering genom bildningsverksamhet och kulturaktiviteter. Förebilden kom från England där Cultural Therapy var en etablerad behandlingsform tillsattes en bildningsterapeut på en deltids arvodesbefattning var verksamheten så omfattande att det blev en heltids arvodesbefattning. I den vevan (1967) blev landstinget även huvudman för det dittills statliga mentalsjukhuset Ulleråkers sjukhus som då hade vårdplatser där många patienter vårdades långa tider inrättades en ordinarie terapeuttjänst och verksamheten blev permanent. Då ändrades också namnet till aktiveringsterapi och tjänstemannen kallades för aktiveringsterapeut. Verksamheten var knuten till landstingets kulturavdelning och underställd kulturnämnden. Tjänstemannen svarade för att planera, genomföra och administrera den interna kulturverksamheten. Den bestod då av studiecirkelverksamhet (ofta i estetiska 5

6 ämnen samt externa kurser i social träning), programverksamhet (musik- och teaterföreställningar, utställningar, föreläsningar) och utbildnings- och konferensverksamhet. 11 Hur motiverades dessa kostnader för kulturen i landstingets budget? Terapin ansågs vara väsentlig för att uppfylla kulturpolitiska mål. Landstinget såg som sitt ansvar att kulturverksamhet skulle vara tillgänglig för alla kultur åt alla! Kulturpolitikens kultursyn strävade efter att komma bort ifrån specialiseringen på de konstnärligt professionella yrkeskårerna och uppsplittringar mellan människors handlingar i bundenhet och fri aktivitet, arbete och fritid, människa och miljö, arbete och lek, konst och hantverk, landsbygd och stad osv. 12 Där vårdtiderna var långa var många vårdtagare berövade möjligheten att delta i samhällets aktiviteter. Det fanns en risk för passivisering som i sin tur försvagade jagkänslan och ökade upplevelsen av främlingskap, social isolering och maktlöshet, resonerade man. Kulturen väcker istället patientens intresse och stimulerar till egna initiativ. Dessa kostnader borde inte ses som en belastning i landstingets budget utan som en investering där vinsterna visserligen var svåra att mäta, men uppstod i form av ökad aktivitet, förbättrad vårdmiljö och minskad risk för passivisering. 13 Med tiden önskade man byta namn på aktiveringsterapin till intern kulturverksamhet (1979). Anledningen var att man ville särskilja kulturella aktiviteter från den rent terapeutiska verksamhet som bedrevs på vårdinstitutionerna. Den interna kulturverksamheten sågs istället som en social service för att öka tillgängligheten till kulturlivet för dem som vårdades långvarigt på institution. Strävan var att bryta den tunga sjukhuskulturen som lätt blev till ett faktum. Beröringspunkter mellan terapi och kultur saknas dock inte, konstaterade kulturnämnden. Det fanns samtidigt en osäkerhet kring yrkesrollerna på området. Kulturnämnden önskade tydligare riktlinjer för rekrytering av aktiveringsterapeuter i landstinget. Vidare föreslog kulturnämnden en intressant motsvarighet till 1%-regeln vid byggprojekt. Man ansåg att målsättningen för landstingets interna kulturverksamhet borde vara en procent av den årliga driftskostnaden på vårdinrättningarna, men det var ett förslag som aldrig förverkligades. Det betonades istället att kostnaderna borde fördelas inom ramen för kulturnämndens budget. 14 Ur aktiveringsterapin utvecklades sedan Kultur i vården. Här blev Landstinget i Uppsala län under 1980-talet något av en förebild och modell för andra landsting att ta efter övertog landstinget även Akademiska sjukhusets psykiatriska kliniker från staten. Landstinget riktade sin kulturverksamhet till bland annat äldrevården och psykiatrin samt dess personal. Sjösättningen av Kultur i vården blev lyckad och utgjorde en stor del av kulturavdelningens verksamhet. Man samarbetade med Landstingsförbundet och strävade även efter att genomföra dess arbetsformer i vårdutbildningarna. 15 Inom Kultur i vården arrangerades också en ambitiös pilotutbildning av kulturförvaltningen som hölls för vårdpersonal i landstinget, där pedagogiken handlade om att utveckla sambandet mellan liv och konst. Vi ansåg metoden väl värd att pröva inom sjukvården, där helhetssyn och empati skall vara en hörnsten i den goda omvårdnaden, skrev Kai Nolgård på kulturförvaltningen. 16 Det resulterade även i fler kurser. 6

7 En form av kulturstöd som tidigt fanns med i landstingets verksamhet var stipendierna till enskilda kulturskapare delades de ut i Riddarsalen på Wiks slott till, från vänster, Katarina Persson, Mats Bergström, Anders Ryman, Nina Hemmingsson, Helena E Forslund och Tommy Eriksson. Hedersstipendiaten Ingvil Stille kunde inte närvara. Redan på 1950-talet startade så kallad bildningsterapi vid några av landstingets inrättningar fick dåvarande Ulleråkers sjukhus en egen aktiveringsterapeut som var knuten till landstingets kulturavdelning. Här ser vi socioterapisalen som var ett nav för kulturaktiviteter på Ulleråker under 1970-talet. Dirigent Eric Ericson med Orphei Drängar besöker en grupp patienter i Lasarettet i Enköping. Konserten ingick i den tidens kultur i vårdenverksamhet. Bilden är från andra halvan av 1970-talet. 7

8 talet: mot en samlad kulturpolitik Nationell översyn 1970-talet var startpunkten för de stora kulturutredningarna. Tidigare hade ingen samlad nationell översyn gjorts för kulturens område. De statliga kulturmål som senare fastslogs 1974 innehöll bland annat den välkända skrivningen om att staten skulle motverka kommersialismens negativa verkningar på kulturens område. Man avsåg att skydda kulturen från marknadsmässiga villkor. Det innebar ett ekonomiskt ansvarstagande för kulturinstitutionerna. Statens ekonomiska flöden till kulturen reorganiserades och strukturerades upp. Statens kulturutredare konstaterade 1972 att inom landstingens kansliorganisation handlades kulturfrågorna som regel av kansliets allmänna avdelning eller undervisningsavdelning. I Uppsala fanns en kulturtjänsteman som hörde till landstingskansliet. 17 År 1971 hade endast tre landsting kulturnämnder, medan fyra hade undervisningsoch kulturnämnder. Övriga 16 landsting hade inte särskilt markerat kulturfrågorna i nämndorganisationen. 18 Vi finner alltså att Landstinget i Uppsala län var tidigt ute med en egen kulturnämnd (1971). Statens kulturutredare gick även igenom den regionala kulturorganisationen och konstaterade att landstingen borde ha samhällsansvaret för länsnivån. Man såg också att det var nödvändigt med ett nära samarbete med kommunerna. 19 Detta påbörjade diskussionerna om huvudmannaskapen för de olika kulturinstitutioner som verkade statligt, regionalt samt lokalt. Det fanns en önskan om att renodla huvudmannaskapen och ansvaret för varje nivå i de fall de var delade mellan till exempel primärkommun och landsting års kulturutredning: Landstinget och kulturen I kölvattnet av 1974 års regeringsproposition för kulturen 20 började ett flertal landsting under 70-talet att utreda länets kultur och den regionala nivån för en samlad kulturpolitik. Detta skedde även i Landstinget i Uppsala län kom slutrapporten Landstinget och kulturen och där gjordes en grundlig genomgång av landstingets kulturstöd och kulturverksamheter. Man fann att det saknades en regional samordning av kulturutbudet i länet. Det efterfrågades alltså en samordning på länsnivå mellan producent- och mottagargrupper, men då i olika former av samarbete och samverkan snarare än via formella samordningsorgan. Landstinget befann sig i ett skede av statens strävan till decentralisering och regional utveckling. Kulturområdet, menade utredarna, var inte reglerat lagstiftningsvägen eller direkt underställt statligt ansvar. Landstingen hade givits utökade uppgifter där länsnivån ansågs aktiv och självständig inom ramen för den statliga länsplaneringen. 21 Med andra ord gäller det att avgöra vilken funktion i länets kulturliv landstinget skall ha. 22 Ganska snart visade det sig att landstingets regionala funktion på kulturens område liksom än idag skulle vara att samverka, samarbeta och samordna aktiviteter inom länet. Effekterna av den stora nationella kulturutredningen blev entrén för landstingen som en i princip ny aktör inom kulturpolitiken, som den senaste i raden av nationella kulturutredningar påpekade. 23 Frågan var då just den om landstingets funktion i länets kulturliv. Betänkandet av landstingets egen kulturutredning betraktades av förvaltningsutskottet (1979) som en principplan för berörda 8

9 verksamhetsområden. Där fastslogs målen, organisationen klargjordes och uppgifterna formulerades. 24 Också remissinstanserna var positiva till att landstingets kulturverksamhet ville sätta planering och kontaktverksamhet framför en utbyggd administrativ apparat för att arrangera rena kulturverksamheter. För att underlätta samverkan och samarbete föreslogs att regelbundna kulturkonferenser skulle hållas. Frågan om huvudmannaskap för kulturinstitutionerna Ett konkret problem som uppstått var målkonflikter i de fall där det fanns flera huvudmän för kulturinstitutionerna. Av institutionerna var det endast länsbiblioteken som fungerade samordnat, där stadsbibliotekarien i Uppsala även fungerade som länsbibliotekarie. Huvudman var Uppsala kommun och vid stadsbiblioteket fanns en länsavdelning. Det påpekades i landstingets utredning (1979) att vissa kulturinstitutioner var baserade i Uppsala, uppbar ekonomiskt stöd från landstinget, men utan att verka inom hela länet. Om landstinget skulle utöka sina ekonomiska åtaganden krävdes produktioner av föreställningar och konserter som kunde uppföras på andra spelplatser i länet, framhölls det. Ansvarsfrågor gällde även lokaler, flyglar och instrumentvård på olika platser i länet. 25 På teaterområdet svarade till exempel Upsala Stadsteater endast för en begränsad verksamhet inom länet, men fick medel från staten, landstinget samt Uppsala kommun. 26 Ett förslag gavs om turnébussar. 70-talets uppsökande teater hade inte heller lika stort behov av en fast spelscen som traditionell teater vilken höll sig till ett permanent teaterhus. Man menade att det kunde spelas i fängelser, på bibliotek, sjukhus, ungdomsgårdar, ålderdomshem, skolor och arbetsplatser. Det fanns idéer om att i sådana fall omvandla teatern till en länsteater, ifall ett delat huvudmannaskap skulle kvarstå. Statens kulturråd hade rekommenderat en inrättad länsteater för ett befolkningsunderlag på cirka och en möjlighet skulle kunna finnas att inrätta en länsteater, resonerades det. Kulturnämnden (1979) ansåg att landstinget borde ha ett övergripande ansvar för kulturverksamheten i länet. Som princip önskade landstingen dock inte lämna ekonomiskt stöd till rent lokal verksamhet. Ansvaret för institutionerna borde därför så långt som möjligt ligga på primärkommunerna hävdade Landstinget i Uppsala län. Kommunstyrelsen i Uppsala ansåg även att landstingets ökade engagemang på kulturområdet borde motsvaras av ett ökat ekonomiskt ansvarstagande för den centraliserade institutionskulturen i Uppsala. Därför önskade kommunstyrelsen överläggningar om såväl huvudmannaskapet som ansvars- och kostnadsfördelning mellan landstinget och Uppsala kommun. 27 Landstinget stödde redan en del lokala kulturinstitutioner, till exempel konsthallen i Gamla Gillet och Upsala Stadsteater. Före uppdelningen av huvudmannaskapet mellan landstinget och kommunen år 1988 gav landstinget årliga anslag till AB Upsala Stadsteater. Teaterchefen var verkställande direktör i bolaget och styrelsen tillsattes som en kommunal nämnd. Men trots anslagen var landstinget inte representerat i styrelsen och hade alltså begränsad insyn i beslutsfattandet och verksamheten. Dessutom kunde landstinget och kommunen ha olika politiska majoritet. Huvudmannaskapsfrågan började nu alltmer att anta formen av en nöt som ansågs väsentlig att knäcka beträffande ett flertal kulturinstitutioner i Uppsala län. Från landstingets sida hade man att beakta nyttan för hela regionen och länsnivån. Våren 1977 tillsatte Uppsala kommun den så kallade stadsteatergruppen för att utreda teaterns framtida huvudmannaskap och frågor kring Upsala-Gävle Stadsteaters 9

10 framtida huvudmannaskap. Redan då förordades ett renodlat huvudmannaskap för Uppsala kommun 28, något som år 1988 således blev ett faktum efter att förhandlingarna lett fram till att landstinget inte längre skulle ha något huvudmannaskap för Upsala Stadsteater sammanslogs Rikskonserters verksamhet i Uppland och regionmusiken i Uppland till det av landstinget bildade Musik i Uppland. Det var egentligen tre organisationer som blev en, där verksamheten syftade till att nå människor i länets olika delar under hela året ägde en liknande process rum kring huvudmannaskap för Upplandsmuseet (landstinget) och Uppsala Konstmuseum (kommunen). 30 Man ansåg att ett renodlat huvudmannaskap för de regionala kulturinstitutionerna skulle leda till effektivare verksamhet. 31 När det gällde Musik i Uppland bildades det liknande musikstiftelser över hela landet vid den här tiden som ett resultat av nedläggningarna av de gamla militärorkestrarna. 32 För länsbiblioteket blev diskussionen om huvudmannaskapet aktualiserad vid sent 70-tal. Landstingets kulturnämnd ville se ett närmare samarbete mellan kulturnämnden och länsbiblioteket. Också där ville såväl landstinget som kommunstyrelsen inleda förhandlingar. Den rådande situationen (1979) var att Uppsala kommun var huvudman för den regionala biblioteksverksamheten medan landstinget finansierade det ansågs otillfredsställande. Även om samarbetet med kommunen tycktes gott hade landstinget emellertid en begränsad insyn. Kulturnämnden ville förhandla med kommunen, men bara om de regionala biblioteksuppgifterna och om de sammanhängande organisatoriska frågorna och inte om någon förändring av själva huvudmannaskapet. 33 År 2000 övergick dock länsbiblioteket till att ha landstinget som huvudman under namnet Länsbibliotek Uppsala. Landstingets kulturorganisation Med den nya kulturpolitiken på 1970-talet skulle landstinget få vissa planerings-, prioriterings- och samordningsuppgifter på kulturens område. Landstingets kulturorganisation måste kunna överblicka de centrala och lokala insatserna, skrev utredarna (1979), samt finna lämpliga former för samverkan utan att för den skull bli byråkratiskt och tungrott. Tjänstemannen vid kulturavdelningen hörde till landstingets kansli. Denne svarade för den interna kulturverksamheten i landstinget och bedrev arbetet i nära samarbete med folkbildningsorganisationerna och länets olika kulturinstitutioner. Den interna arbets- och aktiveringsterapin i landstinget ansågs höra till kulturens område, men stod nu organisatoriskt inte längre under landstingets kulturavdelning och var inte heller underställd kulturnämnden. Landstingets konstinköp till de egna vårdinrättningarna sågs också som en del av den interna kulturverksamheten, men var inte heller organiserad som en del av denna, utan ingick i konstkommittéerns ansvar, vilket jag återkommer till nedan. 34 I och med kulturnämndens arbetsområde ansågs kulturadministrationen vid landstingets kansli få utökade arbetsuppgifter. Kulturnämnden menade att det sedan länge fanns ett stort behov av personalförstärkning inom landstingets kulturavdelning. Det hade nu bildats en gemensam kultur- och fritidsavdelning. 35 Där fanns en avdelningschef, Mats O Karlsson, och dessutom en del gemensamma kanslifunktioner. Handläggningen av kulturfrågorna föreslog utredningen skulle fördelas på tre heltidstjänster istället för på några deltider: en kultursekreterare, en konsulent för intern kulturverksamhet (den tidigare så kallade aktiveringsterapeuten) samt en kulturassistent. Av dessa var assistenttjänsten ny. Utöver en mer aktiv roll i den regionala kulturverksam- 10

11 heten ansågs det vara konstinköpen och den konstnärliga utsmyckningen som krävde flera personer. Konstverksamheten År 1937 beslutade Sveriges Riksdag att en procent av kostnaderna vid statlig byggnation skulle satsas på konstnärlig utsmyckning. Landstinget i Uppsala län fattade 1970 ett beslut om att tillämpa den så kallade 1%-regeln vid nybyggnation. I till exempel Stockholms läns landsting fattades motsvarande beslut om en procentregel år I Uppsala innebar regeln ett riktmärke om att en procent av byggkostnaden avsätts för att konstnärligt utsmycka landstingets byggnader. Idag gäller det även för ombyggnationer, men enligt ett annat beräkningssystem. Enprocentregeln har på grund av besparingar inte alltid varit möjlig att uppfylla. 37 Därutöver avsattes årliga medel för inköp av konst till befintliga och hyrda lokaler. Motiven sades vara flera: dels att genom inköp stödja konstnärlig verksamhet, dels att försköna och förbättra miljön för personal, patienter, elever och besökande. Dessutom är bildkonst något som skapar upplevelser och förmedlar och kommunicerar idéer, det vill säga mer övergripande kulturmål och något som landstingets kulturpolitik sade sig vilja främja. År 1979 föreslogs ansvaret för den här konstnärliga utsmyckningen ligga på kulturnämnden. Den konstnärliga gestaltningen bestämdes under talet av olika konstkommittéer. För varje byggprojekt fanns den centrala byggnadskommittén (motsvarande byggnadsnämnden) som hade en ledamot i konstkommittén. Sedan fanns där någon från berörd direktion eller styrelse, personalrepresentanter samt en sakkunnig. Ibland hämtades den sakkunnige från kulturavdelningen, andra gånger anlitades en utomstående konsult. Konstkommittén gjorde till en början sitt arbete när byggnaden var färdig, men tillsattes senare redan i samband med projekteringen. 38 Därutöver köptes kompletteringskonst. Inköpen skedde vid utställningar i Uppsala och ibland i Stockholm eller vid ateljébesök hos konstnärer i länet. Idén var att spegla samtida svenskt konstliv och för det krävdes inköp även utanför länet. Ett förslag som gavs var att ha utbytessalong med andra landsting och förbinda sig till att köpa in en viss andel konst vid dessa. Vid tidigt 1980-tal började flera artotek byggas upp, till exempel på långvårdsinrättningarna. Där blev bibliotekarierna eller kulturombuden ansvariga. Det gjordes även en katalogisering av konstverken i landstinget. Kulturavdelningen utökades med lönebidragsanställda vid inledningen av detta arbete. 39 Landstinget beslutade (1980) att ansvaret och anslagen för den konstnärliga utsmyckningen skulle flyttas från den centrala byggnadskommittén till kulturnämnden. 40 Ännu en viktig händelse inträffade år 1983 då landstinget blev huvudman för Akademiska sjukhuset, som tidigare varit statligt. Det innebar fler lokaler och utrymmen att ansvara för vad gäller den konstnärliga gestaltningen. Vid slutet av 1980-talet gjordes en del väsentliga utredningar av konstverksamheten som handlade om hur avsättningen av medel till den konstnärliga gestaltningen skulle beräknas. Frågorna gällde även att landstinget allt oftare hyrde lokaler hur skulle man dessutom hantera redan gestaltade miljöer som behövde förnyas. Utredningarna kom fram till att beloppen skulle räknas som en principiell schablon som gjorde det lätt att räkna på 1%-regeln. Det innebar mer ekonomiska medel till konstnärlig gestaltning. Principen var tydlig och enkel att beräkna och därför följde flera andra landsting och kommuner den modellen. 41 Än idag står sig målen för konstverksamheten tämligen lika. Man vill visa samtida konst, sprida kunskap om konst och köpa in konst på nationell basis. Anslagen kommer via 11

12 landstingsfullmäktige. Man satsar ännu på inköp av samtidskonst och nu levande och yrkesverksamma konstnärer på nationell basis. Tumregeln är kvalitet och många inköp sker i Stockholmsområdet, där landets betydande konstnärer oftast finns representerade. En del av inköpen är grafiska blad, men en annan inriktning i konstverksamheten är att utforma helhetsgestaltningar och hela miljöer i landstingets byggnader, som entréer, hallar, väntrum, etc. En viktig del av konstinköpen är beställningskonst för dessa särskilda ändamål och ett stort arbete är att vara delaktig i tillkomstprocessen och ta ställning till inlämnade skisser och förslag i samarbeten med till exempel arkitekter och andra involverade yrkesgrupper. Vid inköp av lös konst försöker man särskilt stödja unga konstnärer på väg fram i konstlivet. Till exempel köptes verk av Karin Mamma Andersson tidigt i hennes karriär. 42 Landstingets konstinnehav omfattade (år 2009) cirka konstföremål som är placerade inom olika landstingsinrättningar i länet. 43 Vid större byggprojekt har man sedan 1970-talet arbetat med projektanställda konsulter i konstgrupper. De externa konstkonsulter som anlitas i större projekt framstår att ha haft långvariga relationer till Kultur i länets verksamhet. Per Olof Larsson berättar att han arbetade i tio år som konstkonsult åt Kultur i länet innan han blev projektanställd som konsthandläggare där. Bakgrunden till dessa kontakter var att han gick en konstkonsultutbildning för konstnärer som arrangerades av Kultur i länet vid mitten av 1990-talet. En konsult måste ha förmågan att kunna läsa och tolka ritningar och utgå ifrån dessa vid planeringen för att föreställa sig hur det sedan kommer att se ut i verkligheten. I stora projekt ingår två till fyra personer i en konstgrupp med personalrepresentanter som träffas cirka tre gånger. Landstinget i Uppsala län representerar samtida konstnärliga uttryck och väljer kvalitativt god konst. Enligt intervjun går det lätt och smidigt att driva konstprojekt i landstinget. Det är tyngre ute i kommunerna där det inte alltid finns någon som är kulturansvarig då är det tungt och segt. Det är svårare för en konstkonsult att driva projekt där huvudmannaskapen och ansvaret är delat mellan privata aktörer, kommun och landsting, något som blir allt vanligare. Förändringarna går snabbare nu än för tio år sedan och verksamheter slås ihop, organiseras om och förändras. Hanteringen av konsten följer då vissa regler, den får inte kastas eller säljas. Istället återanvänds den, ramas ur och förvaras i konstförrådet. Behoven från landstingets olika verksamheter kan sedan anmälas via intranätet Navet där förfrågningarna tas om hand

13 1970 beslutade landstinget att en procent av kostnaderna vid nybyggnation skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning. Konstkommittéer bildades för varje byggprojekt. Under 1980-talet satsades också på artotek vid flera långvårdsinrättningar. En modell av den för många patienter välkända utsmyckningen i korridorerna vid ingång 70 på Akademiska sjukhuset. 60- och 70- husen byggdes på tidigt 1970-tal. Konstnär: PO Ultvedt ( ). Denna bild från 1970-talet föreställer troligen konstfackselever i en källarkulvert på Akademiska sjukhuset. Kultur i länet har vid flera tillfällen genom åren samarbetat med elever från Konstfack. Här ser vi dåvarande konstkonsulten P-O Larsson hänga en målning i sex delar av Britt-Mari Malmborg från P-O hänger upp den i ett konferensrum på sjukhusadministrationen vid Akademiska sjukhuset i samband med ombyggnationer år

14 3. Kultur i länet Namnet Kultur i länet Uttrycket Kultur i länet blev under slutet av 1980-talet benämningen på den egna kulturförvaltningen. Kultur i länet var ett eget verksamhetsområde med egna anslag vid sidan av Wiks folkhögskola och en del andra skolor som var knutna till landstinget, till exempel Vårdhögskolan och Jälla naturbruksgymnasium. En tidigare regel sa att folkhögskolor skulle ha en egen styrelse, vilket är anledningen till att Wik tidigare låg utanför kulturnämndens ansvarsområde. 45 Förvaltningsutskottet (motsvarande landstingsstyrelsen) beslutade (1987) att sammanföra kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen till en gemensam administration. Kulturenheten hade namnet Kultur i länet. Samtidigt kom kulturnämndens budget att förändras i och med konsekvenserna av ett renodlat huvudmannaskap och en renodlad finansiering av kulturinstitutionerna. Ansvaret för kulturen sades nu omfatta områdena regional kulturverksamhet, Kultur i vården samt konstnärlig utsmyckning. Man konstaterade att det skett väsentliga kostnadsökningar och att tilldelade medel led av tidigare eftersläpningar. 46 Det fanns en kultur- och fritidsnämnd ( ) och därpå återigen en egen kulturnämnd ( ). Att föra samman kulturen med andra verksamhetsområden har i viss mån påverkat inriktningen på kulturförvaltningens verksamhet. De regionala målen för 1991 talade till exempel om ett närmare samarbete med fritid och turism: för att utveckla och sprida kännedom om Upplands kulturhistoriska miljöer. När utbildningsområdet har förts samman med kulturförvaltningen har det inneburit en del organisatoriska kulturkrockar till följd av att utbildningsområdet är ett regelstyrt och lagbundet fält, medan kulturen är mera fritt med möjlighet att skapa och forma verksamheten efter behoven. 47 Kultur i länet fanns vid Slottsgränd i Uppsala under 1980-talet, flyttade sedan till Forumgallerian och därpå 1998 till de nuvarande lokalerna vid Kungsgärdet i Uppsala. Kulturförvaltningen var inte längre en avdelning vid landstingets kansli utan stod självständigt. Nyckelord för länets satsningar på kultur under talet var demokrati och utvecklingen av en regional identitet, medan den interna verksamheten åsyftade god fysisk och psykisk vårdmiljö. Kulturnämndens långsiktiga mål handlade (1990) om sådant som den externa verksamheten för länsinvånarna med god livskvalitet, en attraktiv boendemiljö, meningsfull och aktiv fritid, ökad sysselsättning. Den interna verksamheten sades vilja skapa en attraktiv arbetsplats där kulturverksamhet underlättade rekrytering och motverkade personalomsättning samt en personalstyrka som använder kultur som instrument för egen utveckling och som självklart innehåll i det dagliga vårdarbetet. 48 Syftet med kultursatsningarna sägs (1993) vara: Landstingets kulturverksamhet skall i alla sammanhang och miljöer stimulera människor till samtal, tankar och känslor som leder till utveckling och samhällsmedvetande. 49 Kultur för hela länet Med den så kallade ädelreformen, som genomfördes den 1 januari 1992, krympte utrymmet för det landstingsinterna arbetet betydligt och Kultur i vården fick en mer begränsad uppgift. Kommunerna övertog då ansvaret för lss (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och för geriatriken. Man hade vissa avtal vid övergången, 14

15 men därpå upphörde en stor del av den forna interna kulturverksamheten i landstingets regi även om den fortsatte i kommunerna. Vid övergången fick den konst som fanns på de vårdinrättningar som gick över till kommunen hänga kvar, men vid senare privatiseringar har vissa konstverk hämtats tillbaka omfattar Kultur i vården en deltidstjänst på kulturenheten i landstinget och verksamheten vänder sig numera främst till psykiatrin och barnsjukhuset. Istället tillkom fler satsningar på barn- och ungdomskultur i form av konsulentverksamheterna. 51 Det syns även en expansion av den utåtriktade verksamheten vid kulturförvaltningen, vilket återspeglas i tjänstestrukturen med de så kallade kulturstrategerna. Det märks också genom uppdrag för regional utveckling, utveckling av hotell- och konferensverksamheten på Wiks slott och i kulturplats Wik, som var ett projekt som en person med plustjänst arbetade med på heltid från hösten 2006 och två år framåt. Det blir en mer öppen och strategisk roll för förvaltningen. Förskjutningen av fokus har påverkat organisationens identitet, noterar en av de intervjuade. Tidigare var identiteten nära knuten till Kultur i vården, medan en mindre del av kulturförvaltningens arbete var riktad till hela länet. Identiteten var snarast den att kulturförvaltningen var producerande och utbildande. Sedan slutet av 1990-talet har kulturförvaltningens funktion för regionen och länet blivit mer väsentlig och man samverkar och nätverkar allt oftare. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) arrangerar till exempel nätverksträffar för kulturcheferna, men det saknas dock ännu formella nätverk på kulturstrategernas nivå. 52 Inför bildandet av storregioner har även samarbeten utvecklats. Till en början mestadels lokaliserat till Mälardalsområdet, medan fokus under senare år flyttats till Svealandsregionen. Flera av de intervjuade vittnar också om att kulturen är särskilt starkt personburen. Det gäller såväl de konstnärliga yrkeskårerna som på den politiska beslutsnivån liksom på kulturtjänstemännens. Det finns en stor frihet att prägla kulturförvaltningens arbete utifrån de idéer som drivs av till exempel en stark politisk vilja eller av hjärtefrågor hos någon stark chefstjänsteman. 53 Inom konstverksamheten krävs stor social förmåga, menar en medarbetare: Vi vill helst ha personer som är sociala och självgående från första dagen. Konstkonsulterna ska därtill ha god konstkännedom och administrativ förmåga att driva stora projekt. Konsthandläggarna i sin tur är kultursekreterare även om de numera kallas projektledare. 54 Ännu en viktig händelse är att en viktig budgetreform genomfördes i landstinget Då infördes beställareutföraremodellen och upprättandet av budgetkontrakt för varje anslagsperiod med krav på återrapportering. Tanken var att det skulle leda till kosnadseffektivare verksamheter. 55 Men för kulturen och de estetiska värden som är svåra att mäta i siffror har det även inneburit en tydlig förändring. En medarbetare noterar att klimatet hårdnat sedan dess och att det kan vara svårare att få gehör för vissa kulturfrågor idag: Det fanns mer pengar i systemet då. 56 Indragna bidrag har gjort att vissa kulturbidragstagare som förlorat sina bidrag varit tvungna att lägga ner sin verksamhet. År 1996 gav landstingsfullmäktige ett uppdrag åt kulturoch folkbildningsnämnden att ta fram ett förslag till nytt kulturpolitiskt program för Landstinget i Uppsala län. En journalist blev enmansutredare och presenterade en rad förslag efter en studie (1997). 57 Han fann en viss anonymitet utåt hos Kultur i länet som den förvaltning som skulle verkställa kulturpolitiken i landstinget och gentemot medborgarna. Han önskade också se ett ökat samarbete med kommunerna och såg gärna att en film- och danskonsulent inrättades. Därpå sändes utredningen på remiss och efter ytterligare seminariearbete utarbetades de kulturstrategier som förverkligades

16 Konsulenter för film och dans 1998/99 tillkom en danskonsulent och en filmkonsulent vid kulturförvaltningen för att stötta kommunerna i deras aktiviteter. Danskonsulenten är samfinansierad av landstinget och Statens Kulturråd och filmkonsulenten av landstinget och Svenska Filminstitutet (sfi). Idén är inte att bygga fasta spelscener utan att arbeta stödjande och samverkande i olika projekt. 59 Film i Uppland, som är ett regionalt resurscentrum för film och video, startade som ett projekt med Louise Bown på deltid år 1998 med hälften av bidraget från landstinget och hälften från sfi. Det började som en försöksverksamhet som utreddes av Peter Oscarsson och där drogs riktlinjerna upp för verksamheten blev det en heltidstjänst och året anses av Louise Bown som själva startåret för Film i Uppland och då namnet kom till. Det var fram till 2006 ett krävande ensamarbete. Då tillkom en medarbetare på deltid som alltsedan 2004 haft kontakt med Film i Uppland genom olika delprojekt. Han kom att bli betydelsefull för det filmpedagogiska arbetet i skolorna. Idag finns en heltidstjänst samt en deltidstjänst på 80 procent på Film i Uppland. Tonvikten ligger på barn och ungdomar. Samarbete sker framför allt med de närliggande län som har likvärdiga budgetar. Det är stor skillnad på Film i Uppland och till exempel Film i Skåne eller Film i Väst som är aktiebolag som har flera anställda, större budgetar och en tydlig roll som producenter eller samproducenter i stora filmprojekt var Film i Upplands omsättning 1,3 miljoner kronor. Bidraget från landstinget var samma år kronor och från sfi kronor. Det fungerar bra med Kultur i länet som tillhörighet för Film i Uppland, enligt Louise Bown. Det är bra med en neutral plats såsom en offentlig förvaltning. Det ger en bra tyngd och man får en opartiskhet i förhållande till samarbetsparterna i det utåtriktade arbete man utför. Men det är också viktigt att kulturnämndens mål och SFI:s mål stämmer överens. 61 Dans i Uppland kom till Också där ligger fokus främst på barn och ungdomar. Man är likaså ett regionalt resurscentrum och verkar för att utveckla, bredda och stärka dansen i länet. En person är ansvarig genom att verka som danskonsulent och uppdraget för danskonsulenten är regionalt och statligt. Verksamheten bidrar också till att öka medvetenheten om dans hos politiker och andra beslutsfattare. Dans i Uppland informerar om dans anordnar kompetensutveckling och studiedagar för personal inom förskola och skola förmedlar dansföreställningar, hjälper till med kontakter och ger i viss mån stöd till arrangörer av dansföreställningar har kontakt med danspedagoger genom olika dansprojekt riktade till skolan stödjer olika projekt konsultativt och ibland ekonomiskt samordnar resurser stödjer och är resurs för professionella dansare, koreografer och danspedagoger. 62 I förvaltningens uppdrag för 2010 finns att Dans i Uppland och Film i Uppland ska överföras i annan regi. Enligt kulturnämndens ordförande (kd) är motivet att renodla kulturförvaltningens verksamhet med en förvaltning som arbetar strategiskt och övergripande inte med drift

17 Kultur i länet blir förvaltningen Till och med 1997 bestod det nuvarande Kultur i länet istället av tre förvaltningar: en utbildningsförvaltning (kallad Utbildningen) med egen utbildningsnämnd för vårdgymnasium och Vårdhögskolan för sjuksköterskorna; en renodlad kulturförvaltning (Kultur i länet); och en förvaltning för Wiks folkhögskola med en gemensam nämnd. Kultur i länet och Wiks folkhögskola styrdes av en kultur- och folkbildningsnämnd ( ). Kultur i länet betecknade kulturförvaltningen och hade numera åtta personer fast anställda och periodvis någon/några projektanställda. På kulturförvaltningens ansvarsområde låg också två kulturstiftelser Upplandsmuseet och Musik i Uppland samt länsbiblioteket. Stiftelserna hade egna styrelser. Man höll samman de båda verksamhetsområdena kultur och folkbildning eftersom de hade en gemensam profil och hade också hoppats på en god utveckling med en betydande verksamhetssamordning. Den samordningen uteblev dock, konstaterades det efter tre års tid, och man inrättade därpå en enda förvaltning av de tidigare tre samt en nämnd. Det skulle ge förutsättningar för att utveckla områdena kultur och utbildning till ett sammanhållet politikområde vid sidan av sjukvården. 64 Den 1 januari 1998 sammanfördes sålunda Wiks folkhögskola och Jällaskolan med kulturförvaltningen. Samma år övertog Uppsala universitet huvudmannaskapet för Vårdhögskolan. Dessutom tillkom den förminskade utbildningsförvaltningen. Samtidigt inrättades en ny gemensam nämnd, en kultur- och utbildningsnämnd ( ). Denna nämnd hade från 1998 ansvaret för Utbildningen, Wiks folkhögskola och Kultur i länet. 65 Dessa utgjorde en gemensam förvaltning som kallades Kultur och Utbildning. Kultur i länet var en enhet vid den gemensamma förvaltningen. Idén och utvecklingen mot att samla utbildnings- och kulturfrågorna under en nämnd och i en förvaltning menade landstinget tydligt kunde spåras till flera andra landsting. 66 Det var en organisatorisk trend. År 2002 övertog kommunen ansvaret för Jällaskolan bildades den nuvarande organisationen Kultur i länet. Namnet blev då till sist benämningen på hela förvaltningen från att tidigare enbart ha angett kulturenheten. 67 Organisationen styrs från 2003 av en kulturnämnd. Tillsättandet av förvaltningschef är en fråga för kulturnämnden. Enhetschefer vid Kultur i länet är chefen för kulturenheten, rektor vid Wiks folkhögskola, enhetschef vid Wiks slott och konferens samt länsbibliotekarie. Från 2003 blev kulturenhetens chef även chef för hela förvaltningen. 68 Samtidigt utsågs en biträdande enhetschef, som rekryterades internt genom en tidigare kulturstrateg. Under två år gjordes ett försök med denna organisationsform, men för att skapa ett tydligt och transparent ledarskap skildes rollerna som förvaltningschef och kulturenhetschef åt i juli 2005 och den biträdande enhetschefen blev ordinarie kulturenhetschef. 69 Man har numera även inrättat en stabsfunktion vid Kultur i länet med ett antal medarbetare till stöd åt förvaltningschefen. År 2005 antogs nya mål och strategier för landstingets kulturinsatser. 70 Förslaget framställdes av Kultur i länet genom möten och seminarier inom förvaltningen och nämnden. Därpå presenterades och diskuterades förslaget med politiker och tjänstemän från länet och landstingsfullmäktige antog strategierna. 71 Dokumentet är numera ett viktigt styrdokument för Kultur i länets verksamhet. Mål och strategier formuleras utifrån ett analysverktyg som utgör en bild av kulturpolitiken som en cirkel i tre delar. Dessa delar motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut: konstpolitik (konsten), kulturpolitik (människan) och kulturplanering (regionen). De tre perspektiven används sedan i landstingets kulturarbete. 17

18 Varje länsbibliotek i Sverige har ett värdbibliotek som utgör basen för länets gemensamma litteratur- och medieförsörjning. I Uppsala län är värdbiblioteket Uppsala Stadsbibliotek. Jällaskolan för jord- och skogsbruk hade landstinget som huvudman från 1937 till 2002 då den blev en kommunal gymnasieskola. Konsten Människan Regionen Körstämman på Wik är ett årligt återkommande evenemang. På bilden från 2009 ser vi kören Open Heart Choir. Ett annat uppskattat årligt evenemang på Wik är skördefesten som äger rum i slutet av september. Båda dessa arrangemang är bestående resultat av projektet Kulturplats Wik som pågick Modellen för de övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser som formulerades De tre perspektiven, konsten, människan och regionen, hänger samman med målen för landstingets kulturpolitik, dvs. att länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet, att länets invånare är kulturellt delaktiga samt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö. 18

19 Bild från Dans i Upplands projekt Drömsommarjobbet då skolelever under fyra veckor fick prova på hur det är att arbeta som dansare. De arbetade fram en föreställning tillsammans med en professionell koreograf. Efter tre veckors repeterande framfördes föreställningen under en vecka i centrala Uppsala. Bilden är från 2007 års föreställning. I Film i Upplands projekt Musikvideos från 2009 fick elever i årskurserna 6 9 skapa musikvideos utifrån låtar de själva valt. Sammanlagt nio klasser runt om i Uppsala län ingick i projektet. 19

20 4. Länsbibliotek Uppsala Landstinget blir huvudman Länsbibliotek Uppsala är en relativt ny enhet vid landstingets kulturförvaltning. Länsbiblioteket är dock inget fysiskt bibliotek utan en stödfunktion till de kommunala biblioteken. År 2000 överfördes huvudmannaskapet från Uppsala kommun till Landstinget i Uppsala län. Det är en allmän trend att alltfler landsting tar över ansvaret för länsbiblioteken från kommunerna. I Uppsala län hade den processen föregåtts av diskussioner som uppkommit emellanåt under åren om vem som skulle ha huvudmannaskapet för verksamheten. Vid två tillfällen har landstinget utrett huvudmannafrågan, först 1992 i samband med att personalnedskärningar vid Uppsala stadsbibliotek även berörde personal vid länsavdelningen. Eftersom uppsägningarna aldrig behövde genomföras på grund av pensionsavgångar kom ett övertagande av huvudmannaskapet aldrig till stånd. I samband med att landstinget 1998 fastställde kulturstrategier för landstinget aktualiserades åter frågan och ledde till ett beslut om övertagande hösten För länsbiblioteket blev det därpå en mycket bra process med landstinget som huvudman. Det hade varit tungt att få gehör för länsbiblioteksfrågorna i kommunal försorg och det kändes långt till politikerna. Länsbibliotekets verksamhet försvann i den kommunala organisationen. När länsbiblioteket hade kommunen som huvudman var stadsbibliotekarien också länsbibliotekarie. Tiden omfattade mellan 5 och 10 procent av tjänsten. Länsbiblioteket hade då även en särskild avdelningschef. Vid överförandet blev enhetschefen för länsavdelningen länsbibliotekarie och avdelningen fick namnet Länsbibliotek Uppsala. Landstinget står för cirka 70 procent och staten för cirka 30 procent av länsbibliotekets budget. 72 Modellen med folkbibliotek var ursprungligen en nordamerikansk idé om public libraries som hämtades till Sverige. År 1930 inrättades så kallade centralbibliotek i Sverige och de finansierades av landstingen och staten. Centralbiblioteken kallades senare länsbibliotek. Länsbiblioteken var tänkta att stödja de lokala folkbiblioteken och höja kvaliteten på deras arbete. Idén är att alla medborgare ska ha tillgång till likvärdig god biblioteksservice oavsett var man bor, så en viktig del är fjärrlåneverksamheten. Länsbiblioteken lokaliserades till det största biblioteket i länet som då fungerade som värdbibliotek. År 1945 tillkom länsbiblioteket i Uppsala. År 1997 kom bibliotekslagen. Men det är en relativt tam lag som bland annat säger att ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Lagen håller för närvarande på att ses över och utredas. Så överlag är biblioteksområdet inte särskilt starkt styrt av lagar och normer för verksamheten, enligt Kerstin Jonsson. Man vill gärna se en starkare styrning där lagen också bevakar kvaliteten på biblioteken. En viktig uppgift för länsbiblioteket är att tillsammans med länets kommunbibliotek arbeta med biblioteksutveckling. I Sverige finns ett gott utvecklat nationellt nätverk mellan länsbiblioteken. Regeringens kulturproposition behandlades i Riksdagen i mitten på december 2009 och därmed samlades ansvaret för biblioteksfrågor hos en enda myndighet, Kungliga Biblioteket, efter att tidigare ha varit utspritt på flera olika myndigheter. Härmed finns goda förutsättningar för samarbete och utveckling och region- och länsbiblioteken blir framöver en viktig samarbetspartner för kb. 20

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014 Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Kent Johansson

Kent Johansson Ansvar för regional kulturverksamhet i Kalmar län - en utredning om framtida uppdrag att ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag Kent Johansson 2015-09-01 Innehåll 1.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

Verksamhetsplan för Kulturnämnden Verksamhetsplan 1 (8) Datum 2014-09-01 KN Dnr. 2014/74 Verksamhetsplan för Kulturnämnden Inledning Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan,

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Information om KULTURTRAPPAN

Information om KULTURTRAPPAN Information om KULTURTRAPPAN Gävles kulturgaranti Bakgrund Vilka är vi? Gävle kommun 2015-09-08 2 Gävle kommun 2015-09-08 3 Information om Kulturtrappan Ninni berättar om bakgrunden till Kulturtrappan,

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760)

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015 2017

Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015 2017 Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015 2017 Innehåll Förord... 3 1 Bakgrund... 4 1.1 Allmänt... 4 1.2 Syfte med planen... 5 1.3 Mål med planen... 5 1.4 Omfattning, uppföljning och revidering... 6

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga

Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Vision Ett nytt sätt att arbeta med kulturstimulans i äldrevården har arbetats fram i Svenljunga kommun. I samarbetet med hemtjänsten,

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen KFN/2015:272 Arkiv och museer Nils Mossberg, 016-710 29 90 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss från kommunstyrelsen -

Läs mer

Konst i Danderyds kommun (reviderad 2014-01-10)

Konst i Danderyds kommun (reviderad 2014-01-10) 1 Konst i Danderyds kommun (reviderad 2014-01-10) Ärendet Kommunstyrelsen gav 2013-05-20 i samband med budget 2014 nämnderna i uppdrag att göra en utförligare analys inom ett av sina verksamhetsområden.

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

STYRELSE/NÄMND REGLEMENTE SAMT ARBETSORDNING FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN OCH NÄMNDER / STYRELSER I LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

STYRELSE/NÄMND REGLEMENTE SAMT ARBETSORDNING FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN OCH NÄMNDER / STYRELSER I LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2006-11-20 Dnr CK 2006-0253 STYRELSE/NÄMND REGLEMENTE SAMT ARBETSORDNING FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN OCH NÄMNDER / STYRELSER I LANDSTINGET I UPPSALA LÄN REGLEMENTE FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN OCH NÄMNDER / STYRELSER

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2010-10-21 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

Politiskt måldokument Kulturnämnden

Politiskt måldokument Kulturnämnden Politiskt måldokument Kulturnämnden Bakgrund Kulturnämnden tillsatte 2011 03 01 en arbetsgrupp för att arbeta fram nya mål för Kulturnämnden i Karlskrona. Gruppen bestod av Sophia Ahlin (m) (Sammankallande),

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen ) VERKSAMHETSPLAN 2013 (Fastställd av styrelsen 2012-11-29) ORGANISATION Hallands bildningsförbund är folkbildningens samverkansorganisation i Hallands län. Verksamheten har till syfte att ge stärka folkbildningen

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3.

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. A1. Utfall & Nya Val En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. En konstkonsult ska in i projektet direkt som vilken specialitet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kommunikationsplan för kulturnämnden, år 2015-2018

Kommunikationsplan för kulturnämnden, år 2015-2018 Ärende nr Kulturnämnden Uppsala KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Al Mån...... Handläggare Datum Diarienummer Söderberg Fia 2015-09-04 KTN-2015-0444 Kulturnämnden Kommunikationsplan för kulturnämnden, år 2015-2018

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Ny museipolitik (SOU 2015:89)

Ny museipolitik (SOU 2015:89) YTTRANDE Vårt dnr: 15/06257 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Louise Andersson Kulturdepartementet 13 33 Stockholm Ny museipolitik (SOU 2015:89) Sammanfattning SKL avstyrker förslaget

Läs mer