Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012

Transkript

1 Skellefteå kommun Delårsrapport augusti

2 Innehållsförteckning Samhällsekonomins utveckling 3 Lokal utveckling 5 Uppföljning mål- och resultatstyrning 10 Ekonomisk uppföljning 17 Resultatuppföljning 17 Årsprognos 17 Resultaträkningar 19 Balansräkning 21 Kassaflödesanalys 22 Driftredovisning 23 Investeringsredovisning 25 Större investeringar 26 Noter 27 Redovisningsprinciper 29 Nämndsrapporter 30 Kommunstyrelsen 31 Barn- och grundskolenämnden 35 Bygg- och miljönämnden 39 Fastighetsnämnden 43 Fritidsnämnden 47 Gymnasienämnden 51 Konsumentnämnden 55 Kulturnämnden 56 Personalnämnden 60 Socialnämnden 64 Tekniska nämnden 68 Överförmyndarnämnden 74 Bolagsrapporter 75 Skellefteå museum AB 76 Västerbottensteatern AB 79 Skellefteå Stadshus AB, inkl dotterbolag 83 2

3 Samhällsekonomins utveckling Även om många, för att inte säga alla, är överens om att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig situation, går uppfattningarna isär om vad framtiden kommer att bjuda. Väsentliga antaganden behövs som grundförutsättning till prognoserna. Där förutsätter Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former, samt att oron för ett finansiellt sammanbrott gradvis lättar och minskar i betydelse. Andra röster förefaller dock inte lika optimistiska och exempelvis uttalade sig finansminister Anders Borg nyligen i en intervju 1 : "Jag tror inte att vi har sett det värsta än i länder som Spanien och Grekland" Han menade vidare att ett land som Spanien, med fyra till fem procents budgetunderskott, inte går i statsbankrutt, men förhöll sig ändå kritisk: "Det kan vara så att det finns mer påtagliga problem i banksystemet och regionerna än vi hittills har sett" Följer vi SKLs analyser, tror man emellertid att tillväxten, i inte minst Sydeuropa, kommer förbli begränsad under flera år framöver. Detta spiller självklart över på övriga Europa och därmed även den svenska ekonomins tillväxt, men i takt med att det vänder i Europa, förväntas även ekonomin ta bättre fart i Sverige. SKL menar för övrigt att tillväxtutsikterna är mycket ljusa för svensk ekonomi. Svensk ekonomi har, trots en på många håll försvagad konjunktur och den förvärrade skuldkrisen i Sydeuropa, fortsatt växa snabbt. BNP visar åter en positiv utveckling, den generella konsumtionen har ökat, investeringarna (med undantag från bostadsinvesteringar) har haft en mycket stark utveckling och exportnettot har varit gynnsamt. Den svenska exporten har haft en förhållandevis snabbare utveckling än importen, som har varit svag och detta trots en starkare krona och den internationellt rådande svagare konjunkturen. SKL framhåller att / / Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått så bra under första halvåret i år, men menar vidare att den svenska ekonomin nu bromsat in för att från och med 2014 åter ta fart. För tredje månaden i rad ligger konjunkturinstitutets barometerindikator under det historiska genomsnittet på 100, vilket visar att den svenska ekonomin är svagare än normalt. Detta trots en ökning med 1,7 enheter i augusti i jämförelse med föregående månad. Barometerindikatorn 100 = Normalt konjunkturläge jan-08 nov-08 sep-09 jul-10 maj-11 mar-12 Månad Källa: Konjunkturinstitutet Hämtat: Källa: ekonomifakta.se Indikatorn 1 Ekots lördagsintervju

4 Marginellt försvagad sysselsättning och en ökad arbetslöshet väntas Med en fortfarande försvagad ekonomi och nedsatta tillväxtutsikter kan vi också vänta oss en något försvagad sysselsättning. Även om minskningen väntas bli marginell, räknar SKL med att sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar, minskar en bit in i Den svaga sysselsättningsutvecklingen för vidare med sig en ökad arbetslöshet, vilken väntas ge störst utfall under den återstående perioden av 2012 och därefter nå en topp med 7,8 procent Därefter väntas en avtagande trend, där nivån sjunker med 0,5 procent de närmast efterföljande åren enligt SKLs prognoser. Relativ arbetslöshet Procent av arbetskraften Källa: skl.se Sammantaget medför utvecklingen vidare att lönerna hålls tillbaka och i jämförelse med årets ökning med 3,4 %, beräknas nästa års timlöner öka med 2,9 % enligt SKL. Svagare utveckling av sysselsättning och löner innebär vidare en försvagad utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. I jämförelse med årets 4,0 procent, beräknas skatteunderlaget för 2013 växa med 3,4 procent och förhållandet kvarstår i reala termer, då tillväxten blir mindre 2013 än Nominell och real skatteunderlagstillväxt samt arbetade timmar Procentuell förändring Källa: skl.se 4

5 Sedan SKLs rapport i april, har vissa justeringar gjorts i prognosen för skatteunderlagstillväxten. Ändringarna tar emellertid ut varandra mellan 2012 och 2013, vilket både nominellt och realt innebär att skatteunderlagets nivå 2013 nästintill är oförändrat. När så ekonomin åter antas få fart 2014, väntas också skatteunderlaget växa snabbt, både realt och nominellt. Förändringar i SCBs befolkningsframskrivningar, bidrar vidare till ett förväntat ökat skatteunderlag. I jämförelse med föregående prognos, innebär de nya beräkningarna drygt en procent större befolkning 2016 och drygt två procent större 2020 och en större befolkning innebär förenklat ett större skatteunderlag. Tillväxt Tittar vi tillbaka, kan vi kortsiktigt utläsa hur tillväxten stärkts under både det första (med 1,5 procent) och andra kvartalet (med 2,3 procent) 2012 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2011, då BNP landade på 1,0. BNP, kvartal, procent Procent, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0-7,5 1994, kv , kv , kv , kv , kv , kv , kv , kv 3 Källa: SCB Not: kalenderkorrigerad statistik, baseras på fasta priser. Kvartal Hämtat: Källa: ekonomifakta.se Procent Ekonomin har enligt bland andra SKL utvecklats betydligt bättre än vad prognoserna tidigare i år visat. Tillsammans med varningssignalerna i omvärlden, med vikande förtroendevariabler och svag eller uteblivande tillväxt, bedöms tillväxtsutsikterna dämpade även för Sveriges del. Tillväxten i svensk BNP stannar enligt SKL på 1,5 procent 2012 (kalenderkorrigerat 1,8 procent) och 2013 väntas BNP öka 2,0 procent. Relaterar vi tillbaka till den ökade arbetslösheten, kvarstår tumregeln (även om sambandet inte alltid är korrekt) som säger att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent. Finansiell utveckling Genom att mäta förändringen av konsumentprisindex, KPI, kan Sveriges inflationsutveckling beräknas. KPI sjönk med i genomsnitt 0,4 procent från juni till juli. Under motsvarande period förra året var priserna oförändrade. Inflationstakten i juli 2012 var 0,7 procent, vilket är en nedgång sedan juni då den var 1,0 procent. För 2011 stannade den svenska inflationen på 2,6 %, vilken i figuren jämförs med eurozonen, där inflationen var 2,7 % respektive med USA på 3,2 %. 5

6 Inflation Årlig procentuell förändring År Källa: SCB, US Bureau of Labour Statistics, Eurostat samt Macrobond Hämtat: Källa: ekonomifakta.se Sverige Eurozonen USA För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbankens beslutat att den 12 september sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Riksbanken tror sedan att reporäntan kommer att ligga kvar på den nivån fram till mitten av nästa år, vilket därmed skulle understödja konjunkturen och bidra till att inflationen stiger mot det tvåprocentiga målet. Denna andra sänkning kan anses väntad och verka som en motvikt till både den starka kronan och den ökade arbetslösheten. Prognos för reporäntan Procent, kvartalsmedelvärden 2012 kv kv kv kv kv kv 3 Reporänta 1,5 1,5 (1,5) 1,3 (1,4) 1,4 (1,6) 2,2 (2,4) 2,9 (3,1) (en i den penningpolitiska rapporten i juli 2012 inom parentes) Källa: riksbanken.se I Riksbankens prognos uppskattas reporäntan successivt öka för att 2015 kv 3 vara strax under tre procent. Riksbanken poängterar vidare, bland andra faktorer, att den ekonomiska utvecklingen är osäker och att en förvärrad situation i euroområdet kan ge ytterligare negativa konsekvenser för svensk ekonomi. Å andra sidan framhålls också den svenska ekonomin som oväntat motståndskraftig i dagsläget och att förtroendet hos svenska hushåll och företag kan komma att stiga snabbare än väntat. Befolkningen i Sverige passerade nyligen 9,5 miljoner invånare. Enligt denna prognos beräknas 10- miljonersgränsen uppnås år Då har det tagit 14 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har aldrig skett så fort. 6

7 Lokal utveckling Trots att den långsiktiga befolkningsprognosen för Skellefteå kommun pekar på en nedåtgående kurva, kan vi se att det senaste årets befolkningsutveckling genererat en positiv utveckling Skellefteå kommuns befolkning juli juli Folkmängd Vid julis utgång uppgick antal invånare i Skellefteå kommun till personer. I jämförelse med samma tid året innan, då befolkningen utgjordes av personer, innebär det en ökning med 97 personer. Detta kan också jämföras antalet invånare vid årsskiftet 2011/2012, som uppgick till personer. Befolkningen har således ökat med 212 personer under de sju första månaderna under Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen i augusti kommer Skellefteå kommun få drygt 44 miljoner kronor mer än vad som budgeterats För 2013 uppgår prognosen till en ökning med knappt 29 miljoner kronor. Sedan den senaste prognosen, innebär det en minskning för 2013 medan den högre ökningstakten år 2012 förklaras främst av den oväntat starka utvecklingen på arbetsmarknaden. Stämningen på arbetsmarknaden tyder dock på en försvagning under andra halvåret och SKL räknar med att det dröjer en bra bit in på 2013 innan sysselsättningen vänder upp, vilket även väntas leda till lägre löneökningar nästa år. Detta är huvudförklaringen till att SKL reviderat ner utvecklingen av skatteunderlaget för Arbetslösa augusti juli 2012 Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket ,5 7,5 7,6 7,9 7,9 8,3 8,2 8 7,6 7 6,9 6,9 6,2 6,1 6,2 6,3 6,6 6,7 6,8 6,6 6,4 6,1 6,2 6,3 Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen år. Efter att arbetslösheten i Skellefteå under en tid varierat mellan 7,5 och drygt 8 procent hos den arbetsföra befolkningen, gick siffrorna ner under maj. Under maj, juni och juli har så arbetslösheten stannat till på 6,9-7procent. 7

8 Ungdomsarbetslöshet augusti juli 2012 (omfattar åringar) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket % ,5 16,4 16,7 16,8 16,5 16,8 16,7 15,8 15,1 13, ,8 10,1 10,2 10,2 10,2 10,4 10,5 10,5 10,2 9,7 9,1 10,1 10,1 Källa: ams.se månadsstatistik Hos Skellefteås åringar har arbetslösheten sjunkit sedan mars. Från att ha legat över 16 procent ett flertal månader, gick ungdomsarbetslöshet under maj, juni och juli ner till mellan 13 och 14 procent. I jämförelse med riket är dock andelen fortfarande på en oacceptabelt hög nivå. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvaro 2012 Kvinnor Män Totalt I enlighet med de senaste årens trend, har sjukfrånvaron för både kvinnor och män minskat under våren. Augustis utfall är preliminärt då efterrapporterad frånvaro kan väntas, men baserat på tidigare erfarenheter kan vi dock vänta oss ökad sjukfrånvaro under hösten. I jämförelse med juli 2011, då sjukfrånvaron totalt var 2,3 % (2,4 % för kvinnor och 1,8 % för män), var årets statistik för juli sämre med en sjukfrånvaro på totalt 2,8 % (3,2 % för kvinnor och 1,5 % för män). Utvecklingsarbete med kundfokus Utvecklingsarbetet som syftar till att underlätta för medborgarna att komma i kontakt med kommunen fortsätter. I detta ingår utvecklande av en kanalstrategi. Nya kontaktkanaler införs, där självservice är en växande del. För att uppnå hög kundnöjdhet är det viktigt att medborgarna får hjälp vid första kontakten med kommunen. Målet för kommunens kundtjänst är uppfyllt då 71 % av alla inkomna ärenden hanteras direkt vid första kontakten. 70 procent är det målvärde som man utgått från. En annan del av kanalstrategin är utvecklandet av sociala medier. Populäriteten för kommunens Facebooksida växer och har idag drygt så kallade gillare, vilket kan jämföras med föregående rapporttillfälle. 8

9 Vidare fortsätter kommunens arbete med att kunna presentera serviceförklaringar på webben och att kunna förbättra insyn och delaktighet i de politiska frågorna. Tillväxtfrämjande arbete Under det sista halvåret har ett antal mindre och större etableringsförfrågningar från företag och organisationer hanterats. en är att resultat från detta kommer att visa sig under hösten och nästa år. För att stärka tillväxten har kommunen arbetat fram en handlingsplan för bättre näringslivsklimat. Planen innehåller ett stort antal åtgärder som fortlöpande ska underlätta etablering, utveckling och myndighetsarbete. Landsbygdsutvecklingsprogrammet Leader är viktigt och har inneburit nya möjligheter till satsningar i kommunen. Jordbruksverket har nyligen genomfört en intensifierad granskning av den regionala handläggningen. Granskningen har medfört att några projektmedel inte utbetalats under våren och sommaren. Nu är detta klart och under hand har sökta projektmedel börjat betalas ut. Efter en period med färre ansökningar om regionala investeringsstöd för företag har antalet ärenden ökat. En brist är att handläggningen av ansökningarna hos länsstyrelsen har eftersläpningar. Högre utbildning och campusutveckling Antalet sökande till Campus Skellefteå är rekordstort inför hösten Ökningen till LTU s utbildningar är 43 procent och till UMU s utbildningar är motsvarande siffra 4 procent. Den genomsnittliga ökningen i landet, bland samtliga universitet, är 3,4 procent. Campus Skellefteå ligger kvar på ett historisk högt antal studenter. Andelen studenter i program är högre än läsåret , tack vare LTU:s och Yh:s ökning. Antalet programstudenter närmar sig nu En viss minskning observeras på fristående kurser 2. Återbetalning från AFA Sedan juni står det klart att Skellefteå kommun får tillbaka drygt 80mnkr AFA-försäkringen för 2007 och Pengarna kommer att komma kommunen till handa i slutet av Fristående kurs innebär att studenten läser en viss kurs under kortare tid, ofta på distans. Vanligast är kurser på 7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar ca 5 veckors studier. 9

10 Styrkortsuppföljning av 2012 års mål- och resultatsyrning Styrkort 2012 Vision Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Önskat läge En nytänkande region med fler invånare Medborgare/kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling Ekonomi God ekonomisk hushållning Medarbetare Ekonomi Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare MÅL MÅL MÅL MÅL Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud E-service Utveckling av näringsliv och företagande (kompetens för framtiden, nya näringar) Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energiförbrukning Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Fokusområden Fokusområden Fokusområden Fokusområden Värdegrund: Professionalitet, Engagemang och Framsynthet Kommunfullmäktiges styrkort 2012 I styrkortet ovan återges kommunfullmäktiges styrkort för Styrkortet ska verka som ett övergripande paraply till de målsättningar och fokusområden som nämnder och verksamheter arbetar mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för att hela kommunen ska sträva mot ett gemensamt önskat läge: En nytänkande region med fler invånare och en gemensam vision där vi finner: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Arbetet med att nå de uppsatta målen fortsätter och där nämnderna tror på måluppfyllnad har kommunstyrelsen tilltro till bedömningen. I de fall nämnderna uppskattar att delvis eller ingen måluppfyllnad nås, finns anledning att söka förståelse till de underliggande orsakerna. Nämnderna har själva haft uppdraget att utforma SMARTa 3 mål och därmed är det extra intressant att följa upp och söka förståelse till eventuella avvikelser. I de närmast följande sammanställningarna över nämndernas styrkortsuppföljning för Skellefteå kommun, markeras måluppfyllnad med grönt, delvis måluppfyllnad med gult och ej måluppfyllnad med rött. De respektive perspektiven kommenteras därefter utifrån nämndernas följt av kommunstyrelsens reflektioner. 3 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i pengar/tid eller procent). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara. 10

11 Medborgare/kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud E-service Barn- och grundskolenämnden Bygg- och miljönämnden Fastighetsnämnden Personalnämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelse Fritidsnämnden Gymnasienämnden Kulturnämnden Socialnämnden Konsumentnämnden Överförmyndarnämnden Prognosen för målet inom perspektivet medborgare/kund är måluppfyllelse. Sedan föregående rapport har ytterligare två nämnder markerat att de inte tror att de kommer att till fullo nå måluppfyllelse. Tekniska nämnden flaggade redan i föregående rapport att de inte tror att de kommer att nå måluppfyllnad avseende Ett nöjd medborgar- och kundindex som är bättre än Sverigesnittet inom alla berörda verksamheter. Då målet fortfarande är gulmarkerat är det svårt att bedöma vilken riktning de insatser som verksamheten gjort, tar. Med andra ord är det osäkert om och i vilken grad rörelseriktningen går mot grön, eller om det till och med finns risk att förutsättningarna för måluppfyllnad försämrats. Glädjande nog rapporterar dock majoriteten av nämnderna att de kommer att nå de uppsatta målen. Det pågår ett betydande arbete i kommunen med serviceförklaringar och utveckling av medborgardialoger. En förutsättning att jobba med rätt saker är emellertid att ta reda på vad medborgarna/kunderna vill ha. Kommunstyrelsen finner det viktigt med en tydlighet för vad kommunen kan lova att leverera och vad som inte kommer att kunna levereras. Därmed kommer också förväntningarna att motsvaras av våra erbjudanden som också syftar till att förenkla för medborgarna. 11

12 Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Gul) Utveckling av näringsliv och företagande (kompetens för framtiden, nya näringar) Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Kommunstyrelsen Kulturnämnden Personalnämnden Överförmyndarnämnden Bygg- och miljönämnd Fastighetsnämnden Konsumentnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Fritidsnämnd Teknisk nämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är delvis måluppfyllelse. Vid föregående rapport, gav barn- och grundskolenämnden och socialnämnden lite osäkert intryck för måluppfyllnad då målen var gulmarkerade. Detta har utvecklat sig till att barn- och grundskolenämnden dämpar sitt besked ytterligare, samtidigt som man ser allvarligt på situationen med ett sjunkande medelmeritvärde och avser genomföra ett flertal åtgärder för att vända på den negativa trend som nu utspelar sig. Socialnämnden kvarstår med föregående rapports bedömning med delvis måluppfyllse. Bland de övriga nämnderna visar kommunstyrelsen i denna prognos också en något dämpad utsikt med ett gulmarkerat mål, medan de övriga nämnderna tror på måluppfyllelse. Den generella uppfattningen är att de fokusområden, varifrån nämndsmålen är utarbetade, är rätt val för Skellefteå kommun i syftet att vara en nytänkande region med fler invånare, vilket stödjer visionen: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. I nämndernas mål, återspeglas dock inte det föreliggande resonemang som fokusområdena skulle syfta till. Fokusområdena har således inte fångats upp som det var tänkt i styrkorten. Troligtvis behöver riktningen med fokusområdena förtydligas eller styras upp ytterligare, för att nå de effekter i målsättningar som önskas. För att exemplifiera med bara en aspekt, har en samstämmig uppfattning uttryckts om vikten av att ha en attraktiv stadskärna med möjligheter till tilltalande mötesplatser för medborgare. I praktiken har dock ingen nämnd valt att ha med detta i styrkortets mål. Ett annat exempel är inom Energi och miljö, där syftet var att bygga mer på miljötekniksatsningar och inte bara sänka energiförbrukningen. Sakläget återkommer inom samtliga fokusområden kontra målsättningar inom kommunfullmäktiges mål att nå en långsiktigt hållbar utveckling. Resonemanget tar dock inte slut där. Ser vi till den verksamhet som bedrivs, arbetar man glädjande nog med de aspekter som fokusområdena syftar till. Även om det inte står med som mål, arbetar vi således ändå med rätt saker! Vi jobbar med miljötekniksatsningar, mötesplatser och en attraktiv stadskärna. Vi genomför E4-satsningar och förbättrar tillgängligheten och möjligheten att lätt komma till och från staden osv. 12

13 Ekonomi God ekonomisk hushållning (Gul) Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energiförbrukning Barn- och grundskolenämnden Fastighetsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse. Sedan föregående rapport kvarstår barn- och grundskolenämndens uppfattning om att de inte räknar med att kunna krympa lokalytorna i takt med beslutad plan. En strukturomvandling är påbörjad, men effekterna kommer inte att kunna ses under år Kommunstyrelsens uppfattning är att den kvarstående rödmarkerade situation som barn- och grundskolenämnden presenterar är accepterbar till följd av de grundliga och genomsyrande omtag som verksamheten arbetar för. Det är också viktigt att belysa att det arbete som pågår med målsättningar som rör lokalytor bedöms som långsiktigt väldigt korrekta, även om insatserna inte kan genomföras med direkt verkan. För socialnämnden har tron att lyckas med måluppfyllelse reviderats ner lite, medan bedömningarna för de övriga nämnderna kvarstår från föregående rapport. Detta innebär att en oroväckande stor andel av kommunens målsättningar inom styrkortens ekonomiska perspektiv inte kommer att nå sina målsättningar under året. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra direkta paralleller mellan styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Skellefteå kommun har en mycket god ekonomisk hushållning av resurser! 13

14 Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare (Grön) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Kommunstyrelsen Barn- och grundskolenämnden Bygg- och miljönämnden Fastighetsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse. Kommunstyrelsen ändrar sin bedömning från att ha varit grön, till att nu vara gul och menar därmed att arbetet inte till fullo kommer att nå måluppfyllelse under Som figuren visar, tror fortfarande en stor majoritet av nämnderna att de kommer att uppnå sina målsättningar. Under året ska alla nämnder fokusera på att arbetet med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller de partsgemensamma kriterier som tagits fram. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Per den 31 augusti hade kommunen totalt 41 stycken mönsterarbetsplatser av totalt cirka 360 arbetsplatser. Summan av nämndernas mål (det kvantifierade antalet mönsterarbetsplatser) når emellertid inte upp till det kommunövergripande målet. I personalnämndens styrkort finns det politiska målet att 50 procent av kommunens arbetsplatser ska vara mönsterarbetsplatser innan 2012 års utgång. 14

15 Sammanfattningsvis Sedan föregående prognos i april ser prognoserna för måluppfyllnad sammantaget sämre ut vid detta rapporteringstillfälle. Jämförs samma målsättningar för de respektive tillfällena har prognoserna för måluppfyllnad tappat från 80 % till att nämnderna idag bara uppskattar att 68 % av styrkortsmålen kommer att nå måluppfyllnad. Prognos över måluppfyllnad april % 2% 80% Måluppfyllnad Delvis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Vid föregående rapport uppskattade nämnderna att 18 % av målen skulle nå delvis måluppfyllnad, medan den uppskattningen nu reviderats till 27 %. Från att endast ha utgjort 2 % av den totala beräkningen, prognostiseras nu 5 % av styrkortsmålen att inte nå måluppfyllnad. Prognos över måluppfyllnad augusti % 5% 68% Måluppfyllnad Delvis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse 15

16 Mått Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse. För att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten har några förslag till mått arbetats fram. Dessa kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En könsuppdelning ska göras för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod (i delårsrapport per sista aug perioden jan-aug) eller det värde som gäller på bokslutsdagen om inte annat anges. Mått aug 2012 aug 2011 Medborgare Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första kontakten (%) Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom 1 dag (%) Andel som fått plats i förskolan på önskat datum Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt (exkl. flykting och KAM) Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per vecka Totalt antal pågående beslut om särskilt boende Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång, kvinnor Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång, män Handläggningstid för bygglov (antal dagar) Utveckling/Tillväxt Antal medborgare (t o m juli respektive år) Antal företag Antal nya företag Arbetslöshet bland ungdomar (%) 16,0 16,5 Ekonomi Kostnad per inskrivet barn i förskolan Kostnad per elev i grundskolan Kostnad per elev i gymnasieskolan Kostnad per brukare i kommunens särskilda boenden Kostnad per brukare i ordinärt boende (hemtjänst) Försörjningsstöd, exkl. flykting (mnkr) 50,3 50,5 Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till sitt förfogande Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) Medarbetare Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,85 1,44 Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,09 2,31 Antal Mönsterarbetsplatser De mått som ännu inte finns redovisade i ovanstående tabell har inte kunnat tas fram. Under hösten kommer ett arbete med detta att göras. Ambitionen är att kunna leverera alla mått framöver 16

17 Ekonomisk uppföljning Ekonomiskt resultat, mnkr Övergripande finansiella mål Oförändrad kommunalskatt Resultatet för skattefinansierad verksamhet ska, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, på kort sikt uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet för skattefinansierad verksamhet ska, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, på lång sikt uppgå till 3,0 procent av skatter och statsbidrag. Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Vid annan försäljning prövas om medlen ska användas till pensionsavsättningar eller investeringar. Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång. Avstämning av finansiella målsättningar Ingen förändring av kommunens utdebitering har skett inför Resultat för skattefinansierad verksamhet, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, beräknas uppgå till 107 mnkr och därmed motsvara 2,9 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag. Ingen inlåning har skett till den skattefinansierade verksamheten och ingen utförsäljning av strategiska tillgångar har skett. I enlighet med ägarens krav lämnar Skellefteå Kraft 200 mnkr (196) i avkastning till den skattefinansierade verksamheten år Investeringar Investeringarna i kommunen för perioden uppgår till 171 (150) mnkr. Investeringar i skatte-finansierad verksamhet fortsätter att öka. Under år 2012 har en ny förskola på Moröbacke färdigställts. Arbete pågår med utbyggnader av äldreboenden Tunet och Södergård. Skattefinansierad Verksamhet 100 Resultat efter uttag 233 Skellefteå kommun 349 Uttag 133 Resultatet i Skellefteå kommunkoncern utgörs av summan av Skellefteå kommuns resultat och de kommunala bolagens resultat, minskat med koncerinterna intäkter och kostnader. Resultatet för koncernen, kommunen samt de olika delarna i kommunens verksamhet (skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet) framgår av nedanstående tabell. Det skattefinansierade resultatet avser resultat efter uttag från kollektivet affärsverksamheter som figuren ovan visar. Delårsresultat, mnkr 2012 aug 2011 aug Kommunkoncernen Skellefteå kommun Skattefin. verksamhet Affärsverksamheter därav elförsörjningen Årsprognos Koncernresultat 454 Affärs- Verksamhet Varav elförsörjning 244 Resultat efter uttag 116 Kommunala bolag 105 Skellefteå stadshus AB 0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 92 Fastighets AB Polaris 4 Skelleftebostäder AB 15 Skelleftebuss AB, koncernen -5 Skellefteå City Airport AB -5 Skellefteå Museum AB 3 Västerbottensteatern AB 2 Koncerninternt -1 Årsprognos, mnkr 2012 Budget Kommunen Varav: Skattefinans. verksamhet Affärsverksamheter Den sammantagna bedömningen är att kommunen kommer att redovisa ett resultat som uppgår till 280 mnkr vilket överstiger budget (inkl kompletteringsbudget) med 107 mnkr. 17

18 Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande: Ökade intäkter i form av bättre skatteutfall än budget, mnkr +54 Förväntat driftunderskott skattefinansierad verksamhet, mnkr -31 Återbetalning av försäkringspremier, mnkr 80 Pensionskostnader, mnkr -11 Avstämning balanskravet Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot kommunallagens balanskrav görs. Mnkr Kommun Årsprognos 280 Realisationsvinster -6 Vinster/förluster (KL 8 kap 5 ) Justerat resultat

19 Resultaträkning, mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun NOT aug-12 aug-11 aug-12 aug-11 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skatt Årets resultat Årsprognos, mnkr Skattefinansierad verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar -110 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 797 Uttag elförsörjningen 200 Finansnetto 60 Prognostiserat resultat 107 Affärsverksamhet Intäkter Verksamhetens intäkter 611 Kostnader Verksamhetens kostnader -286 Avskrivningar -38 Uttag elförsörjningen -200 Finansnetto 86 Prognostiserat resultat 172 Kommunens totala prognos

20 Resultaträkning, mnkr Skattefinansierad verksamhet aug-12 aug-11 Intäkter 1 788, ,0 Kostnader , ,0 Avskrivningar -73,1-71,4 Verksamhetens nettokostnader , ,5 Skatteintäkter 1 936, ,1 Generella statsbidrag 531,8 534,0 Uttag elförsörjningen 133,3 131,0 Finansiella intäkter 68,0 51,2 Finansiella kostnader -28,0-17,0 Årets resultat 233,1 134,9 Affärsverksamhet aug-12 aug-11 Intäkter 407,0 394,4 Kostnader -189,6-200,6 Avskrivningar -25,5-24,5 Verksamhetens nettointäkt 191,9 169,3 Uttag elförsörjningen -133,3-131,0 Finansiella intäkter 74,7 70,7 Finansiella kostnader -17,4-19,2 Årets resultat 115,9 89,8 20

21 Balansräkning, mnkr Koncern Koncern Koncern Kommun Kommun Kommun NOT aug-12 dec -11 aug-11 aug-12 dec-11 aug-11 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser pensioner

22 Kassaflödesanalys, mnkr Kommunen Kommunen aug -12 aug -11 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likvidpåverkande poster, not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager 1 1 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 6 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 30 Amortering av långfristiga skulder -168 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 0 61 Not 1 Spec av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar 4 1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 22

23 Driftredovisning, mnkr Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. Interna transaktioner inom respektive nämnd/bolag har eliminerats. Interna transaktioner mellan nämnder och bolag har däremot inte eliminerats. Netto Netto Budget Aktuell Prognos kostnad kostnad beslutad budget budget- aug-12 aug-11 i nov 2012 avvikelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse -177,8-176,0-207,8-275,7 17,0 Barn- och grundskolenämnd -766,7-746, , ,4-25,4 Bygg- och miljönämnd -22,2-20,5-33,0-36,5 0,4 Fastighetsnämnd -2,1-6,7-9,0-27,6 11,4 Fritidsnämnd -130,2-136,4-195,9-217,4 8,0 Gem nämnd, drift personalsystem 0,0 0,0-2,8-2,8 0,0 Gymnasienämnd -220,5-223,1-336,3-333,9-1,9 Konsumentnämnd -0,3-0,2-0,5-0,5 0,1 Kulturnämnd -48,7-46,5-74,1-78,8 0,0 Personalnämnd -21,2-17,5-33,2-49,5 0,0 Socialnämnd , , , ,6-23,8 Teknisk nämnd -139,3-124,9-172,2-169,4-18,2 Valnämnd -0,1-0,2-0,1-1,6 1,4 Överförmyndarnämnd -4,3-4,6-5,1-4,6-0,2 Revision -1,3-1,3-2,0-2,5 0,0 Summa nämnder , , , ,9-31,2 Finansiering Intäkter Skatteintäkter 1 936, , , ,6 49,8 Generella statsbidrag och utj 531,8 534,0 792,2 792,2 4,5 Särskilda statsbidrag 15,0 15,1 22,7 22,7-0,1 Finansnetto 29,5 23,6 25,0 25,0 6,0 Uttag elförsörjningen 133,3 131,0 200,0 200,0 0,0 Återföring internränta 62,1 63,1 87,0 87,0 6,5 Återföring po-pålägg 582,5 580,6 789,6 789,6 Kostnader Förändr semesterlöneskuld, timlön 78,0 72,0 Oförutsett -73,8-17,8 Arbetsgivaravgifter -477,5-469,7-653,6-653,6 Pensioner -177,1-163,6-238,1-238,1-11,1 Avtalsförsäkringar 77,0-11,9-4,4-4,4 81,9 Övrigt -4,8-5,5-2,0-7,3 Summa skattefin verksamhet 233,1 135,0 50,0 0,9 106,4 23

24 Affärsverksamhet Kommunstyrelse Elförsörjning 110,6 101,2 172,1 172,1 0,2 Fritidsnämnd Camping 3,2 0,5 0,0 0,0 0,2 Teknisk nämnd Hamn 5,4-0,6 0,0 0,0 4,7 Parkering 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0 Renhållning 1,2-4,9 0,0 0,0-1,5 Sotning -0,4-0,8 0,0 0,0-1,0 Vatten- och avloppshantering -4,5-6,3 0,0 0,0-2,5 Summa affärsverksamhet 115,9 89,8 172,1 172,1 0,1 Resultat, kommunen 348,9 224,8 222,1 173,0 106,5 Prognos Resultat Resultat Resultat- Resultat- budgetaug-12 aug-11 prognos krav avvikelse Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 91,8 86,8 131,0 200,0-69,0 Fastighets AB Polaris 4,4 20,1 5,0 5,0 0,0 Skelleftebostäder AB 15,3 5,1 19,0 10,0 9,0 Skelleftebuss AB, koncernen -5,3-3,9-8,0-5,5-2,5 Skellefteå City Airport AB -4,9-5,2-11,0-13,3 2,3 Skellefteå museum AB 3,2 2,0 0,0 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 1,1 3,3 0,0 0,0 0,0 Summa bolag 105,6 108,2 136,0 196,2-60,2 24

25 Investeringsredovisning, mnkr Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. Netto- Netto- Prognostiserad investering budget utgift Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 9,6 29,1 25,6 Barn- och grundskolenämnd 1,8 7,3 3,0 Byggnadsnämnd 0,0 0,5 0,5 Fastighetsnämnd 70,0 156,3 107,4 Fritidsnämnd 2,0 7,0 6,0 Gymnasienämnd 2,1 12,8 5,0 Kulturnämnd 0,4 2,0 1,9 Personalnämnd 0,0 0,8 0,1 Socialnämnd 2,8 11,1 8,0 Teknisk nämnd 17,6 71,3 36,9 Summa skattefin verksamhet 106,4 298,2 194,4 Affärsverksamhet Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 28,4 46,9 56,0 Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 3,9 9,5 9,5 Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamn 6,9 14,6 9,0 Parkering 1,1 2,2 2,0 Renhållning 3,2 26,6 18,0 Sotning 0,0 0,4 0,2 Vatten- och avloppshantering 21,4 168,2 81,1 Summa affärsverksamhet 64,9 268,3 175,8 Summa kommunen 171,4 566,5 370,2 Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Kraft AB, koncernen 342,3 991,1 806,4 Fastighets AB Polaris 10,0 40,0 15,0 Skelleftebostäder AB 103,5 181,0 192,0 Skelleftebuss AB, koncernen 84,5 80,0 86,0 Skellefteå City Airport AB 4,6 9,8 8,5 Skellefteå museum AB 0,0 0,9 0,0 Västerbottensteatern AB 0,1 0,7 0,6 Summa kommunägda bolag 545, , ,5 Summa kommunkoncernen 716, , ,7 25

26 Större investeringar, mnkr Här redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr Utgifter 2012 Projektets totala utgifter Budget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse Prognos Färdigställda projekt Förskola Moröbacke 0,0 3,0 23,0 23,0-0,1 Norrhammarskolan -0,2 1,7 33,5 33,5 0,0 Ny konstgräsplan Skogsvallen 2,6 0,8 6,0 5,2 0,8 Pågående projekt Stadsparken/Bryggarbacken 0,0 0,0 25,3 23,6 1,7 27,5 Cykelvägar genom centrum 4,8 1,2 4,9 1,2 3,7 5,1 Boviken södra ny va-hantering 14,5 11,9 36,5 20,8 15,7 36,5 Ny VA-lösning Drängsmark -11 4,0 1,7 8,0 2,7 5,3 20,0 Ökad leveranssäkerhet av fordon 4,8 0,9 6,9 0,9 6,0 14,4 Förskola Skelleftehamn 13,3 10,1 22,5 13,4 9,1 22,5 D-huset Balderskolan 17,0 10,6 17,0 10,6 6,4 17,0 Utbyggnad Södergård 5,9 10,8 15,9 15,7 0,2 15,9 Utbyggnad Tunet 5,9 13,7 15,9 15,6 0,3 15,9 26

27 Noter NOT 1 SKATTEINTÄKTER, mnkr Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011 Allmän kommunalskatt Slutavräkning föregående år, prognos Slutavräkning innevarande år, prognos Summa skatteintäkter, netto NOT 2 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING, mnkr Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Utjämning LSS Tillfälligt konjunkturstöd Kommunal fastighetsavgift, utb Kommunal fastighetsavgift, prognos Summa generella statsbidrag och utjämning NOT 3 AVSÄTTNING TILL PENSIONER, mnkr Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011 Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder Övrigt Förändring av pensionsavsättning Utgående avsättning varav särskild löneskatt varav särskild avtalspension Pensionsmedlens användning Medel använda i verksamheten (återlån) Aktualiseringsgrad 92,0% 27

28 NOT 4 ANDRA AVSÄTTNINGAR, mnkr Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011 Avsättning för skatter Avsättning för deponier Redovisat värde vid årets början Inspråktagna avsättningar Utgående avsättning Övriga avsättningar 8 9 Summa andra avsättningar NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER, mnkr Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011 Verksamhetens kostnader Återbetalning av försäkringspremier FORA Summa andra avsättningar

29 Redovisningsprinciper God redovisningssed Skellefteå kommuns redovisning bygger på Lagen om kommunal redovisning (KRL) samt på rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisningssed. De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed - i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen och Årsredovisningslagen samt Aktiebolagslagen. Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3 år och ett värde på minst kronor (exklusive moms) klassas som anläggningstillgång. Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar har fastställts med utgångspunkt från Rådet för kommunal redovisnings skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Intern redovisning Enligt kommunallagen ska kommunen också redovisa driften av de olika nämnderna. Inom driftredovisningen (internredovisningen) påförs nämnderna en intern ränta som beräknas på tillgångarnas bokförda värde med 4,2 procent. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen enligt följande: Anställda, % 38,46 Anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år, % 21,29 Anställda, som är födda 1938 och senare och som är 65 år och äldre, % 15,19 Anställda, födda 1937 och tidigare, % 0,00 Förtroendevalda, % 38,25 29

30 Nämndsrapporter 30

31 Kommunstyrelsen Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Platsvarumärke Det nya platsvarumärket lanserades den 4 maj. Marknadschef är rekryterad och har påbörjat sitt arbete. Arbetet med platsvarumärket kommer att fortsätta under hösten med utveckling av webb, framtagande av tryckt material samt marknadsplan inför Ny organisation Under det första tertialet har det pågått ett intensivt arbete med en översyn av kommunledningskontorets organisation. Fullmäktige har fattat beslut om att den nya organisationen ska gälla från och med första september Under senare delen av augusti har personalen flyttat till sina nya lokaler. UFS (utveckling för Skellefteå) För att fokusera mot uppställda mål i styrkortet har ett strategidokument för Utveckling i Skellefteå tagits fram. Det viktigaste målet är befolkningstillväxt. Förbättra näringslivsklimatet Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet sker enligt plan. Den handlingsplan som beslutats av kommunfullmäktige kommer att stå i centrum för Skellefteå kommuns förvaltningar i allmänhet och för kommunledningskontoret i synnerhet. Kontinuerliga avstämningar och redovisning av arbetet sker och nya aktiviteter tillkommer. Som ett led i att nå det övergripande målet för 2012, om att ökad dialog och fördjupat samarbete med näringslivet ska vara etablerat och formerat under 2012, prioriteras arbetet med att få igång fler nätverk och branschråd under hösten. Tillväxtnätverk är bildat i Bureå under våren och fler är på gång. Två branschråd har bildats, fler är under planering och processande. Åtgärder har vidtagits för att göra företagens kontakter med kommunen enklare. Serviceförklaringar Kommunens alla nämnder ska under 2012 ta fram serviceförklaringar till en del tjänster. De ska konkretisera sina respektive serviceutbud och ambitionsnivåer samt hur serviceåtagandet kommer att följas upp. Medborgaren ska på så sätt få veta vad som erbjuds, få möjlighet att på ett konstruktivt sätt lämna synpunkter på servicen och få tillgång till uppföljning av utbudet. För att skapa en dialog kring kommunens serviceutbud pågår arbete med att bjuda in till diskussion via fokusgrupper bestående av medborgare, tjänstemän och politiker. Nytt intranät Det nya intranätet ska införas. Intranätet, eller snarare verksamhetsportalen, ska fungera som nav för både system- och informationsstöd. Inbyggt stöd för sociala funktioner ska underlätta för nätverk och arbetsgrupper. Införandet av Sharepoint som kommungemensamt system för intranätet, är ett strategiskt beslut. Projektet syftar till att ge kommunens anställda förutsättningar att jobba effektivare. Införandeprojektet har pågått under 2012 och lanseringen beräknas ske under hösten. Övriga viktiga händelser Arbetet med ny stadskärna och planering av vägpaket fortgår. Mer om det i kommande rapporter. Processutveckling; Om det ska bli enklare för medborgarna att få hjälp med sina ärenden och om det ska kunna ske effektivare, måste arbetet med processer fortsätta. Ett processinriktat arbetssätt underlättar övergången till självservice för både medarbetare och medborgare. Det är också en grundförutsättning för att kunna minska antalet verksamhetssystem i kommunen. Tjänster eller serviceutbud kopplas till processerna. Verksamhetsutveckling med stöd av it. Den nya organisationen medför en fokusering på ett modernt arbetssätt i kommunen och i kontakten med medborgarna. Utveckling av mobil appplattform har tagits fram och möjliggör effektiv framtagning av tjänster. Synpunkts- och klagomålshantering; För en ständig utveckling av kommunens verksamhet behövs en rutin för hantering av inkomna synpunkter. Kundtjänst fungerar som ingång till kommunen och har tagit fram rutiner för synpunktshantering tillsammans med förvaltningarna. 31

32 Kommunstyrelsen KF-mål Fokusområde Nämndsmål: Medborgare/Kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud Förvaltningens nuvarande serviceutbud är kartlagt och framtida behov är definierade Delvis måluppfyllelse bedöms för Arbete med att utveckla tjänstekatalog/serviceutbud pågår. Serviceförklaringar inom kundtjänst, tillväxt och arbetsmarknadsverksamhet ska kartläggas. Fokusgrupper används som metod för att ta fram serviceförklaringar. Fler exempel från andra avdelningar kan nämnas: - Det serviceutbud som Campus Utveckling erbjuder - It-avdelningen har kartlagt alla tjänster och tagit fram serviceförklaringar för de viktigaste tjänsterna - Kundtjänst har ett flertal mål för att säkerställa kunderna tillgänglighet, gott bemötande och korrekta svar. KF-mål Fokusområde Nämndsmål: Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling Utveckling av näringsliv och företagande Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med näringslivet Arbetet med handlingsplanen för ett förbättrat företagsklimat kommer att pågå under hela mandatperioden. Inom alla utvecklingsområden i handlingsplanen för förbättrat näringsklimat är aktiviteter igångsatta och flera ytterligare är inplanerade. Avstämning mot näringslivet samt redogörelse för dem har skett under andra tertialet. KF-mål Fokusområde Nämndsmål: Ekonomi God ekonomisk hushållning Processer över förvaltnings-/bolagsgränser Fem processer inom FRAM är införda och fem nya processer är initierade Fem processer är kartlagda och införande pågår. Flera nya processer är också planerade och påbörjade. De fem första processerna är: underhållsprocessen, upphandling, lönehantering, felanmälan och uppdrag. Utöver dessa processer har kommunstyrelsen fattat beslut om ny budgetprocess och förvaltningen har dessutom verkat för en förenkling av uppföljningsprocessen. KF-mål Fokusområde Nämndsmål: Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare Mönsterarbetsplatser 50% av arbetsplatserna är definierade som mönsterarbetsplatser en för 2012 är delvis måluppfyllelse. en försvåras av organisationsförändringen fr o m Tre, av totalt tolv arbetsplatser inom förvaltningen, har hittills anmält sig som mönsterarbetsplatser. It-avdelningen har inte som mål att bli mönsterarbetsplats redan Inom avdelningen är bedömningen att man behöver arbeta mer med en del grundläggande förutsättningar för att kunna bli mönsterarbetsplats. Inom övriga avdelningar pågår arbete för att uppnå målet. 32