Fullkorn, bönor och ägg - analys av näringsämnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fullkorn, bönor och ägg - analys av näringsämnen"

Transkript

1 Rapport Fullkorn, bönor och ä - analys av närinsämnen av Camilla Gard, Irene Mattisson, Anders Staffas och Christina Åstrand Foto: Siv Brostedt LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Innehåll Sammanfattnin... 2 Summary... 3 Bakrund... 4 Material och metoder... 5 Provtanin livsmedel... 5 Provhanterin... 6 Innehållsförtecknin och närinsvärdesdeklaration... 6 Kvalitetssäkrin av analysmetoder... 7 Analyserade närinsämnen... 8 Beräknin och kontroll av närinsvärden... 9 Livsmedelsklassificerin Bedömnin av närinsinnehåll Resultat Eneri- och makronärinsämnen Fettkvalité Sockerarter och stärkelse Fettlöslia vitaminer och karotenoider Vattenlöslia vitaminer Mineraler Diskussion Eneri och makronärinsämnen Fettsyror Sockerarter och stärkelse Fettlöslia vitaminer Vattenlöslia vitaminer Mineraler Slutsatser Referenser Bilaor... 21

3 Sammanfattnin Livsmedelsverket enomför varje år ett analysprojekt för att bestämma halter av eneriivande närinsämnen, vitaminer och mineraler i livsmedel. Under 2008 analyserades spannmålsprodukter, bönor och ä. Livsmedlen valdes ut med hänsyn till Livsmedelsverkets ena behov, främst beräknin av resultat från nationella matvaneundersökninar och som underla för kostråd och med hänsyn till behov hos externa användare av den nationella livsmedelsdatabasen. Fullkornspasta innehöll mer fibrer, järn och zink än vanli pasta. Röd quinoa hade höt kostfiberinnehåll och var en bra källa till folat, zink och manesium. Baljväxterna var enerellt bra källor till järn, zink, manesium, selen och folat. Det var mer folat och fibrer i de baljväxter som köptes torra och kokades hemma än de som köptes konserverade. Både konventionella och ekoloiska ä hade höt innehåll av protein, selen, vitamin E, vitamin B12, zink, folat och vitamin D3. Det fanns vissa skillnader i närinsinnehållet mellan konventionella och ekoloiska ä. Skillnaderna förklaras sannolikt i stor utsträcknin av att hönorna fått olika foder. De nya analyserna visar på höre halter av vitamin E, zink, folat och retinol jämfört med tidiare värden för ä. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 2

4 Summary Each year the National Food Administration (NFA) carries out a nutrient analysis project in order to determine the content of enery-yieldin nutrients, vitamins and minerals in foods. Grain, pulses and es were analyzed durin The selection of foods was based partly on needs of the NFA, especially the national consumption surveys and support for food based dietary advice, and partly the needs of external users of food data. The whole rain pasta had hiher levels of fibre, iron and zinc compared to usual pasta. Red quinoa had hih content of fibre and was a ood source of folate, zinc and manesium. The pulses had hih content of protein and fibre and low content of fat and suars. Most of the pulses were ood sources of iron, zinc, manesium, selenium and folate. Dry pulses boiled at home contained more folate and fibre compared to the canned pulses. Both the conventional and the oranic es had hih levels of protein, selenium, vitamin E, vitamin B12, zinc, folate and vitamin D3. There were some differences between the conventional and oranic es probably due to different feed. The levels of vitamin E, zinc, folate and retinol found in e in this project were hiher than previous published data on e. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 3

5 Bakrund Livsmedelsverket enomför årlien ett analysprojekt för att uppdatera livsmedelsdatabasen med aktuella närinsvärden på baslivsmedel och nya produkter. Livsmedlen väljs ut med hänsyn till både Livsmedelsverkets ena behov, främst till beräknin av resultat från nationella matvaneundersökninar och som underla för kostråd, och behov hos externa användare. Under 2008 påbörjades analysprojektet Ä, bönor och fullkorn 2008 (diarienr 5374/2007, saknr 410). I projektruppen inick Marianne Arnemo och Irene Mattisson från Nutritionsavdelninen (N) och Hanna Sara Strandler och Anders Staffas från FoUavdelninen, Kemiska enheten 2 (Kem 2). Analyserna utfördes vid Kem 2 av Rasmus Grönholm (fettlöslia vitaminer), Anders Staffas (karotenoider), Maria Halund (fettsyror), Anders Eriksson (kolesterol, sockerarter och stärkelse), Anna von Malmbor och Anita Hessel (vattenlöslia vitaminer), Christina Åstrand (metaller). Övria närinsämnen analyserades vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Analysansvaria var Anders Staffas (fettlöslia vitaminer och karotenoider), Sören Wretlin (fettsyror, kolesterol, sockerarter, stärkelse samt externa analyser), Hanna Sara Strandler (vattenlöslia vitaminer) och Lars Jorhem (metaller). Camilla Gard (N), Irene Mattisson och Veronica Öhrvik (N) har jort beräkninar och kontroller av värden för närinsämnen och övri information om livsmedlen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 4

6 Material och metoder Provtanin livsmedel Urvalet av livsmedel till projektet baserades dels på att vi behövde nya analysvärden på baslivsmedel vars närinsvärden i Livsmedelsdatabasen var äldre än tjuo år och bristfällit dokumenterade, dels på att det kommit nya livsmedelsprodukter på marknaden där närinsvärden efterfråats av databasens användare. Analysprojektet omfattade vanli pasta och fullkornspasta, fullkornsryn, röd quinoa, vitt bröd och rovt bröd, flera sorters linser, ärter och bönor (konserverade respektive torra hemkokta) samt konventionella och ekoloiska ä och äulor. Urvalet av märken och proportioner av olika märken i samlinsproven jordes med hjälp av försäljninsstatistik från Axfood, Coop och Ica. Bilaa 1 tabell 1 visar analyserade livsmedelsprover. Bilaa 1 tabell 2-5 visar utvalda märken till enskilda prov och samlinsprov samt proportioner i samlinsproverna. Inköpen av baljväxter, pasta och ryn jordes januari till april 2008 i Gävle, Malmö och Stockholm på Coop, Ica och Willys. Bröden köptes i Uppsala februari till mars Ett bröd (Äntlien mjukbröd) har efter provtaninen bytt till en fettråvara som inte är berikad med vitamin A och D och vi har korrierat för detta. Två bröd (Nicke Nyfiken, enskilt prov, och Polarkraft Optimal, inår i ett samlinsprov) har taits bort från marknaden. Pastan och rynen kokades efter instruktioner på förpackninarna, vilket innebar att alla utom fullkornsbulur kokades med salt. Alla torra baljväxter utom linserna blötlades innan koknin. Baljväxterna kokades enlit instruktionerna på respektive förpacknin eller enlit Vår Kokbok om instruktioner saknades. Salt tillsattes vid varje koknin. Baljväxterna kokades tills de upplevdes färdia och koktiderna finns dokumenterade. Varje produkt kokades för si och därefter skapades samlinsproven. Äproverna skickades in av äproducenter anslutna till Svenska Äpackerierna. Två separata insamlinsomånar jordes av de ekoloiska äen, en för vinterä och en för sommarä, men de konventionellt producerade äen samlades enbart in vid ett tillfälle. De konventionella äen och ekoloiska vinteräen levererades till Livsmedelsverket under mars 2008 och de ekoloiska sommaräen under oktober De konventionella äen tos från sex till femton årdar och de ekoloiska äen från tre till fem årdar. Alla årdar bidro inte med ä från varje hybrid, men antalet ä från en hybrid var samma från varje ård. Äen var från höns som var mellan 37 och 53 veckor amla. Fodret som hönorna fått dokumenterades. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 5

7 Provhanterin Vid ankomsten av proverna till laboratoriet avs varje prov ett unikt nummer, vilket ör det möjlit att spåra proverna till de valda producenterna och till de butiker där inköpen jorts. Nåra prover har analyserats som enskilda prover, men de allra flesta analyserna jordes på samlinsprover av inkomna prover av samma typ. De flesta samlinsproverna bestod av 3-5 prover, men till samlinsproverna av baljväxter har använts måna fler prover, t.ex. bestod samlinsprovet på konserverade kikärter av 30 inkomna prover. Av de inkomna äen jordes separata samlinsprover utifrån produktionsmetod (ekoloiskt kontra konventionellt) och de delades även upp på olika hönsraser (LSL, Bovans och Hy-Line). Av praktiska skäl analyserades äulorna som samlinsprov bestående av ulor från alla tre hybrider. Antalet ä i samlinsproven från varje hybrid var proportionell mot fördelninen av hybrider i Sverie 2007 (försäljninsstatistik). Totalt knäcktes 662 ä, vilket resulterade i nio samlinsprover på hela ä och tre samlinsprover på äulor (se bilaa 1 tabell 5). De inköpta proverna hanterades som laboratorieprover så snart de kommit till laboratoriet, vilket innebär att man tar hänsyn till faktorer som kan påverka stabiliteten, såsom syrepåverkan och temperaturpåverkan. En del analyserade substanser är även känslia för synlit ljus av vissa våländer. Det är viktit att proverna som ska analyseras är finfördelade och homoena och därför användes en matberedare vid homoeniserinen av alla proverna. Brödproverna förtorkades dock före homoeniserin och där vädes bröden före och efter torknin. Analysresultaten för brödproverna korrierades till färskvikt innan resultaten rapporterades. Efter homoeniserin delades proverna upp på olika burkar beroende på förvarinsbetinelser och typ av analys. Den ätlia delen av de inkomna proverna analyserades med avseende på fett- och vattenhalt, kolesterol, kolhydrater, kostfiber, proteiner, aska, mineraler, vitaminer och fettsyror. Vissa undanta fanns dock. Ina analyser av kolhydrater och kostfiber jordes på äen, och vitamin B12, vitamin D3, trans-retinol samt kolesterol var undantana från analyserna av spannmålsprodukter och baljväxter. Ina analyser jordes heller av vitamin C. De flesta analyserna jordes vid kemiska enheten 2 vid Livsmedelsverket, men analyserna av aska, totalfett, kväve, vattenhalt, natrium, kalium, kalcium, manesium, fosfor, molybden, selen och jod utfördes vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Principerna för de metoder som använts och vilka metoder som är ackrediterade finns i bilaa 2. En sammanställnin över halter av närinsämnen finns i bilaa 3. Innehållsförtecknin och närinsvärdesdeklaration Livsmedlens förpackninar, innehållsförteckninar och närinsvärdesdeklarationer finns fotoraferade. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 6

8 Kvalitetssäkrin av analysmetoder Laboratoriet vid Kemiska enheten 2 har en lån erfarenhet både vad äller analys av närinsämnen och av kvalitetssäkrin. Måna av metoderna som används har varit ackrediterade sedan 1995 av SWEDAC, den svenska ackrediterinsmyndiheten, men förbättrinar av de använda metoderna, ackrediterin av nya metoder och/eller kompletterinar av ackrediterinen sker nästan varje år. Kvalitetssystemet omfattar rutiner, analysmetoder och instruktioner. Analysresultatens kvalitet kontrolleras rutinmässit enom analys av interna kontrollprov och certifierade referensmaterial. Antalet tillänlia referensmaterial är dock beränsat. Även utbytesförsök och analys av blankprov är en del av kvalitetssäkrinen. Kemiska enheten 2 deltar reelbundet i kompetensprovninar för laboratorier, både med de ackrediterade och de icke-ackrediterade metoderna och arranerar dessutom kompetensprovninar för metaller, vitaminer och makronärinsämnen. Vid kompetensprovninar skickas samma prov ut till ett antal intresserade laboratorier som analyserar provet med den analysmetod man normalt använder. Analysresultaten sammanställs sedan av den som är ansvari för kompetensprovninen och behandlas statistiskt. Varje deltaare får då ett eet nummer och i den färdia rapporten kan man sedan jämföra de olika resultaten utan att kunna koppla de olika resultaten till ett bestämt laboratorium. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 7

9 Analyserade närinsämnen De flesta livsmedlen analyserades för samtlia närinsämnen i tabell 1. Undanta jordes för så kallade loiska nollor, dvs. närinsämnen som bioloiskt sett inte antas finnas i ett specifikt livsmedel, se tabell 2. Tabell 1. Analyserade närinsämnen Makronärinsämnen Aska Fett, totalt Kväve Vatten Fettsyror Enskilda fettsyror, cis- och transisomerer uttryckt som procent av totala mänden fettsyror Steroler Kolesterol Kolhydrater Stärkelse Mono- och disackarider (lukos, fruktos, sackaros, maltos, laktos) Fibrer Icke-stärkelse polysackarider Mineralämnen Fosfor (P), jod (I), järn (Fe), kalcium (Ca), kalium (K), kobolt (Co), koppar (Cu), krom (Cr), manesium (M), manan (Mn), molybden (Mo), natrium (Na), nickel (Ni), selen (Se), zink (Zn), bly (Pb), kadmium (Cd) Fettlöslia vitaminer Karotenoider (α- och β-karoten, β-kryptoxantin, lutein, lykopen, zeaxantin). Vitamin D3 Vitamin K1 och K2 Trans-retinol Tokoferoler (α-, β-, γ- och δ-tokoferol) Vattenlöslia Askorbinsyra (vitamin C) vitaminer Folat, totalhalt Niacin, totalhalt Riboflavin Tiamin (tiaminklorid-hcl) Vitamin B6 (totalhalt pyridoxin och procenthalt lykosidbundet vitamin) Vitamin B12, totalhalt Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 8

10 Tabell 2. Loiska nollor i analysprojektet Fibrer Ä Alkohol Pasta, ryn, bröd, baljväxter, ä Sockerarter och stärkelse Ä Laktos Pasta, ryn, bröd, baljväxter, ä Kolesterol Pasta, ryn, bröd, baljväxter Trans-retinol Pasta, ryn, baljväxter Vitamin D (vitamin D3) Pasta, ryn, baljväxter Askorbinsyra (vitamin C) Pasta, ryn, bröd, baljväxter, ä 1 Vitamin B12 Pasta, ryn, bröd, baljväxter Transfettsyror Pasta, ryn, bröd, baljväxter, ä 1 Vissa konserverade baljväxter hade askorbinsyra tillsatt, men detta analyserades inte. Beräknin och kontroll av närinsvärden Resultaten från analyserna fördes in i Livsmedelssystemet, Livsmedelsverkets interna IT-system för livsmedelsdata, och de reistrerade värdena kontrollerades. För varje värde reistrerades också information om bland annat analysmetod och en referens anavs. Ett konventionellt ä och ett ekoloiskt vinter- respektive sommarä beräknades i Excel utifrån samlinsproverna med de olika hybriderna. Vid beräkninen av det ekoloiska helårsäet räknade vi med att vinteräen finns under 8 månader och sommaräen under 4 månader. En ekoloisk helårsäula beräknades på samma sätt (se bilaa 1 tabell 5). Eneri, fettsyror, protein, totala kolhydrater, retinolekvivalenter och niacinekvivalenter är beräknade, se tabell 3. I beräkninarna användes värdet noll för halter som är spår eller under detektionsränsen. De omräkninsfaktorer som använts redovisas i tabell 4. Alla närinsvärden inklusive loiska nollor kontrollerades, se tabell 5. Tabell 3. Beräknin av närinsvärden Eneri (kj) Kolhydrater () * 17 + protein () * 17+ fett () * 37 + alkohol () * 29 + fiber () * 8 Eneri (kcal) eneri (kj) * 0,239 Kolhydrater totalt () (vatten () + aska () + protein () + fett () + fiber () + alkohol ()) Protein () Kväve () * Faktor 1 Fettsyror () Retinolekvivalenter faktor 2 * fett total () * fettsyra i procent/100 Trans-retinol (µ) + β-karoten (µ) / 12 + (αkaroten (µ) + β-kryptoxantin (µ)) / 24 Niacinekvivalenter Niacin (m) + protein () * 10 * faktor 3 / 60 1 Faktor för beräknin av protein från kväve 2 Faktor för beräknin av andel fettsyror av totalfett 3 Faktor för skattnin av tryptofaninnehåll Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/2010 9

11 Tabell 4. Omräkninsfaktorer Livsmedel Protein 1 Fett 2 Niacin 3 All vanli pasta 5,7 0,67 1 All fullkornspasta 5,83 0,72 1 Couscous/bulur fullkorn 5,83 0,72 1 Quinoa röd 6,25 0,8 1 Vitt bröd, råsiktsbröd, råbröd typ Linonrova 5,7 0,67 1 Grahamsbröd typ Polarkraft, råbröd typ Kornelle, 5,83 0,72 1 rovt korvbröd/hamburerbröd, hårt bröd Alla baljväxter 6,25 0,8 1 Alla ä och äulor 6,25 0,83 1,5 1 Kväve till protein 2 Fettsyror av totalfett 3 Procent tryptofan i proteinet Tabell 5. Kvalitetskontroller Närinsämne Kontroll Fettsyror Kvoten mellan summan av alla fettsyror och totalfett ska vara <1. Faktorn kontrollerades Niacinekvivalenter Faktorn kontrollerades Loiska nollor Kontrolleras enlit tabell 2 Makronärinsämnen Summan av alla makronärinsämnen skall bli 100 ± 3 (fett + protein + vatten + kolhydrater + fibrer + alkohol + aska) =100 ± 3 Livsmedelsklassificerin Varje livsmedel klassificerades enlit LanuaL (www.lanual.or). LanuaL är en metod som används internationellt för att systematiskt beskriva livsmedel. Dessutom anavs styckevikt, vikt per måttenhet och för vissa livsmedel även portionsmänd. Denna information publiceras på Livsmedelsverkets webbplats samtidit med närinsdata. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

12 Bedömnin av närinsinnehåll Bedömnin av närinsinnehåll jordes på två olika sätt. 1) Halter av närinsämnen per 100 ram livsmedel jämfördes med villkoren för att få märka med närinspåstående, EG-förordnin nr 1924/2006 (1). Detta användes för att bedöma om livsmedlen hade lå halt av mättat fett, socker och salt, samt till bedömninen av protein- och kostfiberinnehåll, se tabell 6. För bedömnin av vitaminer och mineraler jämfördes nivåerna med RDI-värden för märknin, se tabell 6 och 7. För att bedöma om livsmedlen var en källa till omea 3 fettsyror användes Kommissionens förordnin (EU) nr 116/2010, se tabell 8. 2) Nutritionell betydelse av olika livsmedel dvs. att väa in både rimli portionsmänd och halt av närinsämnet bedömdes utifrån Nordiska närinsrekommendationer (2). I exemplen jämfördes med rekommendationen för en kvinna på år, med stillasittande livsstil, som inte är ravid eller ammar. Tabell 6. Närinspåståenden och villkor för användninen av dem, ett urval från EG-förordnin nr 1924/2006 (1) Lå fetthalt höst 3 fett per 100 livsmedel. Lå halt av mättat fett summan av mättade fettsyror överstier inte 1,5 per 100 livsmedel. Lå sockerhalt höst 5 sockerarter per 100 livsmedel. Lå salthalt höst 0,12 natrium per 100. Kostfiberkälla minst 3 kostfibrer per 100. Höt kostfiberinnehåll minst 6 kostfibrer per 100. Proteinkälla minst 12 % av livsmedlets enerivärde kommer från proteiner. Höt proteininnehåll minst 20 % av livsmedlets enerivärde kommer från proteiner. Betydande mänd av minst 15 % av rekommenderat dalit inta (RDI) (se tabell 7). vitamin/mineral Källa till vitamin/mineral minst en betydande mänd vitaminer och/eller mineralämnen (se ovan samt tabell 7) Höt innehåll av minst dubbelt så mycket som källa till (se ovan samt tabell 7). vitamin/mineral. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

13 Tabell 7. Vitaminer och mineralämnen som får deklareras samt rekommenderat dalit inta (RDI) av dessa Vitamin / mineralämne RDI ~15 % av RDI Vitamin A (μ) Vitamin D (μ) 5 5 0,8 Vitamin E (m) ,8 Vitamin K (μ) Vitamin C (m) Tiamin (m) 1,1 1,1 0,2 Riboflavin (m) 1,4 1,4 0,2 Niacin (m) ,4 Vitamin B6 (m) 1,4 1,4 0,2 Folsyra (μ) Vitamin B12 (μ) 2,5 2,5 0,4 Biotin (μ) ,5 Pantotensyra (m) 6 6 0,9 Kalium (m) Klorid (m) Kalcium (m) Fosfor (m) Manesium (m) Järn (m) ,1 Zink (m) ,5 Koppar (m) 1 1 0,2 Manan (m) 2 2 0,3 Fluorid (m) 3,5 3,5 0,5 Selen (μ) Krom (μ) Molybden (μ) Jod (μ) Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

14 Tabell 8. Närinspåståenden omättade fettsyror och villkor för användninen av dem, ett urval från Kommissionens förordnin nr 116/2010 Källa till omea 3 Minst 0,3 alfa-linolensyra per 100 och per 100 fettsyror kcal eller minst 40 m av summan av eikosapentaensyra och dokosahexaensyra per 100 Höt innehåll av omea 3 fettsyror Höt innehåll av enkelomättat fett Höt innehåll av fleromättat fett och per 100 kcal. Minst 0,6 alfa-linolensyra per 100 och per 100 kcal eller minst 80 m av summan av eikosapentaensyra och dokosahexaensyra per 100 och per 100 kcal. Minst 45 % av fettsyrorna i produkten kommer från enkelomättat fett och om enkelomättat fett står för mer än 20 % av produktens eneriinnehåll. Minst 45 % av fettsyrorna i produkten kommer från fleromättat fett och om fleromättat fett står för mer än 20 % av produktens eneriinnehåll. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

15 Resultat Lista över de livsmedel som analyserades finns i bilaa 1, tabell 1. Halter av närinsämnen per 100 ram ätbart livsmedel redovisas i bilaa 3, tabell 1-6. Klassificerin av livsmedel som källa till eller höt innehåll av ett närinsämne etc. följer definitionerna i EG-förordninen nr 1924/2006, se tabell 6 och 7. Eneri- och makronärinsämnen Eneri och makronärinsämnen redovisas i bilaa 3, tabell 1. Kostfiber analyserades inte i äproverna. Pasta och ryn Alla analyserade pastasorter och ryn hade lå fetthalt. Fullkornspasta innehöll nästan dubbelt så mycket fibrer som vanli pasta. Röd quinoa hade höt kostfiberinnehåll och innehöll mer än tre åner så mycket fiber som vanli pasta. Bröd Hälften av bröden hade höt kostfiberinnehåll och övria kan räknas som kostfiberkällor. Mjukt bröd innehöll mer än fem åner så mycket vatten som hårt bröd. Baljväxter Alla baljväxter hade lå fetthalt. Alla baljväxter utom bruna bönor på rullpack ( plastkorv ) hade höt proteininnehåll. Det var lite mer protein i baljväxter som kokats hemma. Alla baljväxter, utom konserverade röna och röda linser, uppfyllde villkoret för höt kostfiberinnehåll. Det var höre fiberinnehåll i de bönor som kokats hemma jämfört med konserverade. Ä Ä hade höt proteininnehåll. Hela ä innehöll cirka 10 ram fett per 100 ram, äula har en fetthalt på unefär 30 ram/100 ram. Fettkvalité Halterna av vissa enskilda fettsyror samt summan mättade-, enkelomättade-, fleromättade-, omea-3- och omea-6-fettsyror redovisas i bilaa 3, tabell 2. För ä redovisas även kolesterol. Alla produkter hade loisk nolla på transfettsyror. Pasta, ryn, bröd, baljväxter Pastasorterna, rynen, baljväxterna och flera av bröden hade lå halt av samtlia fettsyror. Även produkterna med höst fetthalt hade lå halt av mättade fettsyror, se tabell 2a. Ä Ä hade höt innehåll av enkelomättat fett, nästan hälften av fettsyrorna i ä var enkelomättade. Ekoloiska ä hade ett höt innehåll av låna omea-3- Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

16 fettsyror (eikosapentaensyra och dokosahexaensyra). Konventionella innehöll lite mindre av dessa fettsyror och uppfyllde inte villkoren enlit EG-förordnin nr 116/2010. Sockerarter och stärkelse Sockerarter och stärkelse redovisas i bilaa 3, tabell 3. Sockerarter och stärkelse analyserades inte i äen och laktos analyserades inte i nåot av livsmedlen. Pasta och ryn Alla pastasorter och ryn hade lå sockerhalt och var utan tillsatt socker. Fullkornspasta innehöll lite mer stärkelse än vanli pasta (cirka 28 jämfört med 25 per 100 ram). Fullkornsryn och quinoa innehöll dryt 20 ram stärkelse per 100 ram. Bröd Nästan hälften av bröden hade lå sockerhalt. Fyra bröd hade under fem procent sockerarter per 100 ram: hårt bröd typ Råi Wasa, vitt bröd typ Jättefranska, rahamsbröd typ Polarkraft extrem samt råbröd typ Kornelle och Fullkorn plus. Mest socker fanns i råbröd typ Linonrova, Skördelädje och Gott räddat samt vitt bröd typ Påenlimpan och Skoaholmslimpa, som innehöll strax över 10 sockerarter per 100. De mjuka bröden innehöll mellan 26 och 38 ram stärkelse per 100 ram. Råbröd typ Kornelle och Fullkorn plus innehöll minst stärkelse och vitt bröd typ Jättefranska och Äntlien mjukbröd innehöll mest stärkelse. Baljväxter Alla baljväxter hade lå sockerhalt. Hälften av de konserverade kidneybönorna hade tillsatt socker men analysen visade att det var mindre än 1 sockerarter per 100 ram kidneybönor i samlinsprovet. Det var mest socker i de bruna bönorna eftersom de innehöll tillsatt sirap, strax under 5 ram sockerarter per 100 bruna bönor i rullpack. Övria baljväxter var utan tillsatt socker. Mänden stärkelse per 100 ram baljväxter varierade mellan 9 och 16 ram. Bruna bönor i rullpack innehöll minst stärkelse och hemkokta linser innehöll mest stärkelse. Fettlöslia vitaminer och karotenoider Fettlöslia vitaminer och karotenoider redovisas i bilaa 3, tabell 4. Trans-αkaroten och trans-lykopen detekterades inte i nåot livsmedel. β-kryptoxantin detekterades inte i pasta, ryn, bröd och baljväxter (undantaet i konserverade kikärter). Vitamin D3 och trans-retinol analyserades inte i pasta, ryn och baljväxter. Pasta, ryn, bröd, baljväxter Baljväxterna, pastasorterna, rynen och bröden hade låt innehåll av fettlöslia vitaminer och karotenoider. Undantaet var vitt bröd typ Äntlien mjukbröd och kikärtor som var källor till vitamin E (α-tokoferoler). Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

17 Ä Äen hade höt innehåll av vitamin E och retinolekvivalenter. Alla äulor hade höt innehåll av vitamin D3. Ekoloiska ä innehöll mer β-karoten, β- kryptoxantin, lutein och zeaxantin än konventionalla ä. Konventionella ä innehöll mer vitamin K än ekoloiska ä. Vattenlöslia vitaminer Vattenlöslia vitaminer redovisas i bilaa 3, tabell 5. Askorbinsyra (vitamin C) analyserades inte i nåot av livsmedlen. Vitamin B12 analyserades inte i pasta, ryn, bröd och baljväxter. Pasta och ryn Pasta och ryn hade enerellt låt innehåll av vattenlöslia vitaminer. Ett undanta var röd quinoa som hade höt innehåll av folat. Bröd Hårt bröd Råi Wasa hade höt innehåll av folat och innehöll mellan fyra och fem åner mer än de bröd som hade läst folatinnehåll (vitt bröd typ Jättefranska respektive Äntlien mjukbröd). Baljväxter Torra baljväxter som kokades hemma innehöll mer av de vattenlöslia vitaminerna än konserverade baljväxter. Skillnaden var störst för folat och tiamin. Det var höt innehåll av folat i hemkokta vita bönor och hemkokta röda linser. Ä Alla ä hade höt innehåll av vitamin B12 och riboflavin och äulorna hade dessutom höt innehåll av folat. Ekoloiska ä innehöll mer vitamin B12 än konventionella ä. Mineraler Innehållet av mineralämnen redovisas i bilaa 3, tabell 6. Pasta och ryn Fullkornsbulur kokades utan salt (enlit instruktionen på förpackninen) och hade mycket lå natriumhalt (salthalt), men inen av de övria produkterna hade lå natriumhalt. Alla produkter som kokades med (joderat) salt var jodkällor. Fullkornscouscous och quinoa var källor till manesium och zink. Inen av pastaeller rynprodukterna innehöll betydande mänder järn, men fullkornspasta innehöll mer än dubbelt så mycket järn och den röda quinoan mer än tre åner så mycket järn som vanli pasta. Bröd Inet bröd innehöll betydande mänder järn. Mest järn var det i hårt bröd som innehöll 2,14 m järn per 100. Hårt bröd och flera av de rövre bröden var zinkoch manesiumkällor (båda mest i hårt bröd). Generellt innehöll bröd med höre fiberhalt även mer järn och manesium än bröd med läre fiberhalt. Ett undanta Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

18 var exempelvis vitt bröd typ Äntlien som innehöll mindre järn och manesium än bröd med läre fiberhalt. Inet av bröden hade lå natriumhalt. Baljväxter De hemkokta baljväxterna var jodkällor eftersom joderat salt tillsattes kokvattnet. Hemkokta linser (oavsett sort) var järnkällor, hemkokta vita bönor och röna linser var manesiumkällor. Nåra av baljväxterna hade höt innehåll av selen (hemkokta röna linser samt konserverade kikärter, röda och röna linser). Hemkokta röda linser var selenkälla. Nåra av baljväxterna var zinkkällor (konserverade kikärter samt hemkokta kikärter, röda och röna linser). Ä Ekoloiska ä och alla äulor hade höt innehåll av jod. Konventionella ä var jodkällor. Äulor hade lå natriumhalt, var järn- och kalciumkällor samt hade höt innehåll av zink. Ä var zinkkällor och hade höt innehåll av selen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

19 Diskussion Eneri och makronärinsämnen Fullkornspasta innehöll mer fibrer än vanli pasta, men fibermänderna var inte proportionella mot mänden fullkorn. Kunsörnens fullkornspasta med 55 % fullkorn innehöll lite mer fibrer än Barillas fullkornspasta med 100 % fullkorn. Detta kan bero på olika sorters durumvete och även naturlia skillnader mellan fiberhalterna i mjölet hos de två producenterna. Mest protein per mänd eneri av råbröd typ Kornelle och Fullkorn plus samt rahamsbröd typ Polarkraft extrem. Det var mer fiber i baljväxter som köptes torra och kokades hemma än konserverade baljväxter. Skillnaderna beror delvis på att de konserverade baljväxterna innehöll mer vatten. Att det var minst protein i bruna bönor förklaras av att det var sirap tillsatt. Fettsyror Att ekoloiska ä innehöll lite mer dokosahexaensyra (DHA) än konventionella ä beror trolitvis på att de ekoloiska hönorna fått fiskmjöl i sitt foder (Personli kommunikation J. Carlsson, Lantmännen). Varken konventionella eller ekoloiska ä var dock betydande källor till omea-3-fettsyror eller DHA. Ett ä er 3,4 % av rekommenderat dasinta av omea-3-fettsyror (beräknat för summan av omea-3-fettsyror och tre ram omea-3 per da). Som jämförelse kan nämnas att en tesked (5 ram) rapsolja er 16 % av rekommenderat inta. En portion unsstekt lax (130 ram) er 120 % av dasbehovet. Sockerarter och stärkelse Pasta och ryn hade bra kolhydratkvalitet tack vare sin låa sockerhalt. Mänden sockerarter varierade mellan bröden. Fyra av bröden klarade kriterierna för att få märkas med nyckelhålet (3). Trots att det var socker tillsatt i hälften av de konserverade kidneybönorna och sirap tillsatt till bruna bönor i rullpack var sockerhalten lå. Fettlöslia vitaminer Det höre innehållet av β-kryptoxantin, lutein och zeaxantin i ekoloiska ä jämfört med konventionella beror sannolikt på att de ekoloiska hönsen fått majslutenmjöl (en fraktion av majs) i sitt foder (Personli kommunikation J. Carlsson, Lantmännen). Att ekoloiska sommarä innehöll mer karoten är naturlit eftersom hönorna pickat i si rönt under sin utevistelse. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

20 Vattenlöslia vitaminer Röd Quinoa (Chenopodium quinoa Willd), hade höt innehåll av folat. En portion (2 dl ~ 115 ram) er en fjärdedel av dasbehovet av folat för en kvinna år. Quinoa tillhör en annan botanisk familj än sädesslaen vilket kan förklara skillnader i närinsinnehåll. Bland spannmålsprodukterna hade fullkornsprodukterna höre halt folat än övria produkter. Eftersom folat är ett vitamin som det kan vara svårt att få tillräcklit av är det olycklit att en stor mänd försvinner vid konserverinen av baljväxterna. Att skillnaden i folatinnehåll var så stor mellan konserverade vita bönor och hemkokta vita bönor kan delvis bero på att det var olika sorters vita bönor. De hemkokta innehöll både stora och små bönor och de konserverade enbart stora vita bönor. Både sort och odlinsförhållanden kan påverka närinsinnehållet. En portion (250 ram) bruna bönor er strax under en fjärdedel och en portion (190 ram) hemkokta vita bönor er tre fjärdedelar av dasbehovet av folat för en kvinna år. GoGreen hade askorbinsyra tillsatt till sina baljväxter, men detta analyserades tyvärr inte i samlinsproven. Att de ekoloiska hönsen fått fiskmjöl förklarar det höre innehållet av vitamin B12 i ekoloiska ä jämfört med konventionella. En kvinna mellan år som äter ett ä (konventionellt) får i si nästan 40 % av dasbehovet av vitamin B12 och dryt 10 % av dasbehovet av folat. Mineraler Bulur kokades utan salt och var den enda produkt med (mycket) lå natriumhalt. Produkterna som kokades med (joderat) salt var dock jodkällor enlit EGförordnin nr 1924/2006. Även om mjukt bröd inte innehöll betydande mänder järn kan bröd ändå bidra med järn till dem som äter bröd reelbundet. Sex skivor av Kornelle eller Fullkorn plus er dryt 25 % och sex skivor Polarkraft extrem nästan 30 % av dasbehovet av järn för en kvinna mellan 18 och 30 år. Röd Quinoa innehöll betydlit mer manesium än pasta och ryn. En portion (2 dl ~ 115 ram) er dryt en tredjedel av dasbehovet för en kvinna år. Fullkornspastan innehöll mer järn och zink än vanli pasta. Konserverade baljväxter och baljväxter kokta med salt innehöll unefär samma mänd natrium men bara de hemkokta var jodkällor. Det vore önskvärt om industrin använde joderat salt. Hemkokta röna linser hade höst järninnehåll. En portion (150 ram) kokta röna linser er nästan 30 % och en portion kokta röda linser er nästan 25 % av dasbehovet av järn för en kvinna mellan 18 och 30 år (som inte är ravid eller ammar). Även de baljväxter som inte innehöll betydande mänd järn kan bidra med järn i praktiken till dem som äter baljväxter reelbundet. 1,5 dl konserverade svarta bönor er 15 % av dasbehovet. 1,75 dl konserverade kidneybönor/ röda bönor eller kokta kikärter er 15 % av dasbehovet. Livsmedelsverkets rapportserie nr 2/

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Älgkött - analys av näringsämnen

Älgkött - analys av näringsämnen Rapport 18-2008 Älgkött - analys av näringsämnen av Marianne Arnemo, Irene Mattisson, Anders Staffas och Hanna Sara Strandler LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket,

Läs mer

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8001 2013-08-20 Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter Helena Lindmark Månsson Inledning Under 2009 genomfördes en undersökning av bland annat

Läs mer

Innehåller per 100 ml. Innehåller per 100 ml

Innehåller per 100 ml. Innehåller per 100 ml sondnärin Närinsmässit kompletta sondnärinar färdia att använda. finns i flera varianter för att kunna anpassas till varje patients behov. Ett säkert och enkelt system för enteral nutrition. sondnärin

Läs mer

Färdiga såser, glutenfria produkter och Aloe Vera

Färdiga såser, glutenfria produkter och Aloe Vera Rapport 13-2009 Färdiga såser, glutenfria produkter och Aloe Vera - analys av näringsämnen av Irene Mattisson, Camilla Gard, Anders Staffas och Christina Åstrand LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION,

Läs mer

Version 20110621. Version 20110307

Version 20110621. Version 20110307 Version 20110621 Vitamin C, folat, karotenoider och vitamin K är analyserat i bär och samtliga bärvärden uppdaterade. Några nya bärsorter har även tillkommit: aronia, havtorn och vita vinbär. Version 20110307

Läs mer

Näringsvärden i svensk hårdost. Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svem;;k hårdost.

Näringsvärden i svensk hårdost. Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svem;;k hårdost. Forskning Rapport Branschintern Rapport nr 7026-1 2001-12-04 Näringsvärden i svensk hårdost Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svem;;k hårdost. Erik Svensson och

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- Vårt mål har hela tiden varit att verka för det goda i världen. Initiativet Nourish the Children har gett oss möjligheten att förbättra undernärda och svältande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Fraån föder fraån AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor fraån och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett hökvalitativt foderoch

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Grov Bulgur. Storlek: grov / Size: large 1 kg 12 portioner Koktid 10 min Näringsvärde för DuVe Bulgur

Grov Bulgur. Storlek: grov / Size: large 1 kg 12 portioner Koktid 10 min Näringsvärde för DuVe Bulgur Grov Bulgur Storlek: grov / Size: large 1 kg 12 portioner Koktid 10 min Näringsvärde för DuVe Bulgur Kolhydrater Vi behöver kolhydrater varje dag och det är speciellt viktigt vid fysiska aktiviteter, eftersom

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! The Green Bakery AB, 2007 Vad är Växtkraft? Växtkraft är ett mjöl som baseras på ett urval av biologiskt odlade spannmål av högsta kvalitet Avgörande för urvalet är näringsinnehållet

Läs mer

lilla kexboken 12 olika smaker med recept.

lilla kexboken 12 olika smaker med recept. lilla kexboken 12 olika smaker med recept. Torbjörn Sandvall 2 lilla kexboken Y.T.S.Nutrition 2015 3 4 Intro Jag var matskribent för en facktidning om ölbryggning, i 5 år. Under denna tid tog jag fram

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Matfett och oljor. - analys av fettsyror och vitaminer LIVSMEDELS VERKET. Rapport 9-2014

Matfett och oljor. - analys av fettsyror och vitaminer LIVSMEDELS VERKET. Rapport 9-2014 Rapport 9-2014 Matfett och oljor - analys av fettsyror och vitaminer av Veronica Öhrvik, Rasmus Grönholm, Anders Staffas och Sören Wretling LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Bär - analys av näringsämnen

Bär - analys av näringsämnen Rapport 12-2011 Bär - analys av näringsämnen av Veronica Öhrvik, Irene Mattisson, Anders Staffas och Hanna Sara Strandler Foto: Bo Nyberg LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om kosttillskott; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om kosttillskott; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om kosttillskott; 1 (H 165) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. 1 Dessa föreskrifter avser

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR SV 25.5.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 136/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 432/2012 av den 16 maj 2012 om fastställande av en förteckning över

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin Vitaminer Har du koll på vad alla vitaminer egentligen innehåller?. Vet du vad du matar till ditt djur?. Är du säker på att den får i sig allt? Varför är den hängig, tjurig eller seg på att läka? OBS!

Läs mer

En spannmålsfri formula

En spannmålsfri formula R En spannmålsfri formula Åratal av domesticering har utvecklat våra husdjur från vilda rovdjur till våra bästa vänner. Trots det visar den moderna vetenskapen att dagens hundar och katter delar DNA med

Läs mer

Kemiska analyser, Kemiska enheten, K2 (flexibel ackreditering specificeras för varje metod)

Kemiska analyser, Kemiska enheten, K2 (flexibel ackreditering specificeras för varje metod) Kemiska analyser, Kemiska enheten, K2 (flexibel ackreditering specificeras för varje ) Vattenlösliga vitaminer Tiamin, B 1 Riboflavin, B 2 SLV K2-m248.8 HPLCfluorescensdetektion 2:1-6 0,006 0,9 mg/100g

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

trygga doser baserade på nordiska näringsrekommendationer för ApOtekspersOnAl 2012, VersiOn 1

trygga doser baserade på nordiska näringsrekommendationer för ApOtekspersOnAl 2012, VersiOn 1 trygga doser baserade på nordiska näringsrekommendationer för ApOtekspersOnAl 2012, VersiOn 1 Kosttillskott för oss som lever i Norden. ACO har en ny serie kosttillskott som är utvecklade för oss som lever

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

SQUEEZY ATHLETIC KOSTERSÄTTNING

SQUEEZY ATHLETIC KOSTERSÄTTNING SQUEEZY ATHLETIC KOSTERSÄTTNING Många känner igen kampen mot onödig övervikt. Men varför är den så svår att vinna? Den som vill kan hitta många olika svar. Ibland är det fel diet, fel tid och ibland för

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

PRODUKTINNEHÅLL/BIOSYM

PRODUKTINNEHÅLL/BIOSYM PRODUKTINNEHÅLL/BIOSYM Sedan BIOS skrevs 1999 har en del förändringar av preparaten gjorts, beroende på forskningsresultat mm. BIOSYMS produkter har i nuläget följande innehåll: Mineral Complex Artnr 1401

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Plasma fa(y acids and treatment response

Plasma fa(y acids and treatment response Study 2. Results Plasma fa(y acids and treatment response For the whole group, no significant correla:on could be found between the degree of improvement in ADHD Ra:ng Scale scores and the degree of change

Läs mer

Är du redo att förändra ditt liv?

Är du redo att förändra ditt liv? PRODUKTINFORMATION Är du redo att förändra ditt liv? Oavsett om du letar efter ett sätt att kontrollera din vikt eller om du enbart vill leva hälsosamt kan Body by Vi Challenge hjälpa dig att uppnå ditt

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Ägg är smart mat! 1 ägg är mer än 4 morötter. Nyttiga fakta om ägg & näring. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är smart mat! 1 ägg är mer än 4 morötter. Nyttiga fakta om ägg & näring. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är smart mat! 1 ägg är mer än 4 morötter Nyttiga fakta om ägg & näring Fakta om ägg från Svenska Ägg Förord Den här skriftens titel Ett ägg är mer än fyra morötter är ett sätt att säga att ägg är mer

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron Vårt sortiment av fruktyoghurt passar människor med smak för livets goda, som också är måna om att få i sig något nyttigt. Här bjuds på smakupplevelser av både kända och mera exotiska frukter, ibland i

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

www.vomoghundemat.se

www.vomoghundemat.se www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen

Läs mer

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa.

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Rekommenderade njutningar För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Lätta upp måltiden och minska på vikten med hjälp av bröd 1 skiva bröd innehåller i medeltal 60

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Bilaga. MenuTool - Ett verktyg för klimat - och näringsanpassad måltidsplanering. Kravspecifikation

Bilaga. MenuTool - Ett verktyg för klimat - och näringsanpassad måltidsplanering. Kravspecifikation 1 (32) Bilaa MenuTool - Ett verkty för klimat - och närinsanpassad måltidsplanerin Kravspecifikation Framtaen av Geor Saros på Enerivision inom Menutool projektet 2 (32) Innehåll 1 Inlednin...3 2 Uppifter

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer

Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer Rapport 19-2014 Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012 av Hanna Eneroth, Lena Björck och Åsa Brugård Konde LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

SPANNMALSFRITT OCH POTATISFRITT

SPANNMALSFRITT OCH POTATISFRITT SPANNMALSFRITT OCH POTATISFRITT Gå tillbaka till det naturliga och respektera hundarnas ursprung, dig själv och naturen Carnilove Carnilove har anpassats efter hundarnas naturliga ursprung. Eftersom spannmål

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Dorte Hammelev. bioscience explained Vol 2 No 2. Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid

Dorte Hammelev. bioscience explained Vol 2 No 2. Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid Dorte Hammelev Frederiksberg HF kursus Sønderjyllands allé 2, DK - 2000 F Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid Denna laboration får, enligt Arbetsmiljöverket, inte utföras i alla svenska

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

2007-04-25. grow vitamineral

2007-04-25. grow vitamineral grow vitamineral Cintanas grow vitamineral är ett fodertillskott som är anpassat för fölungars och unghästars speciella behov. Under den första tillväxtperioden är det extra viktigt med ett korrekt intag

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928

Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928 Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928 Ett foder för alla hundar! Vi lever upp till höga svenska kvalitetskrav på ingående råvaror, optimerad sammansättning, högteknologisk tillverkningsprocess

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 2. Vår mat och dryck

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 2. Vår mat och dryck Handledning Lektion 2 Vår mat och dryck Vad vi äter och dricker Vad vi äter och dricker I samtal om mat och matupplevelser är det viktigt att utgå från elevens verklighet och föreställningar kring hur

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

organisk vitamineral

organisk vitamineral organisk vitamineral Cintanas organisk vitamineral är ett välsmakande och komplett vitamin- och mineraltillskott med välgörande örter och naturliga råvaror för den kräsna hästen. Organiska vitaminer och

Läs mer