Miljöredovisning 2012
|
|
- Monica Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöredovisning Östersunds kommun
2 INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...6 Luft och klimat...6 Energi...17 Säker dricksvattenförsörjning...21 BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE...24 Vår verksamhet...24 Så här arbetar vi med miljöfrågor...25 Nämndernas måluppfyllelse...29 MILJÖASPEKTREGISTER ÖVRIGA BETYDANDE MILJÖASPEKTER KÄRNINDIKATORER Bureau Veritas Certification Bo Sundwall Swedac ackreditering 1236 EMAS /3 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Östersund
3 Inledning Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål. Östersunds kommun har sedan länge och framgångsrikt arbetat med att minska miljöbelastningen från sin egen verksamhet och tillsammans med enskilda medborgare och företag minska miljöbelastningen i Östersund. Östersunds kommun har tilldelats ett antal utmärkelser för sitt miljöarbete under året bla på miljöbilsidan där satsningen på elfordon har gett två utmärkelser som Sveriges bästa elbilskommun respektive näst bästa elbilskommun. Östersund avslutade 2012 att vara Sveriges bästa klimatkommun som Naturskyddsföreningen valde oss till 2010 och vi ser med spänning fram emot deras nya bedömning. Vi måste samtidigt konstatera att Östersund tappat placeringar i andra viktiga jämförelser som görs på miljösidan t ex Miljöaktuellts kommunranking och Gröna Bilisters ranking av bästa miljöbilskommun. har minskat så pass mycket att man klarar de målsättningar som satts upp i Ag 21 arbetet med utgångspunkt från Denna minskning har dock en tråkig baksida eftersom 2011 var det varmaste året sedan 1960 på Frösön. Detta är en del av förklaringen till den minskade elförbrukningen. Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem. Hela förvaltningsorganisationen miljöcertifierades redan 2007 enligt den internationella standarden ISO och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Under åren har uppföljande revisioner gjorts av externa revisorer och 2012 konstaterades endast mindre avvikelser och Östersund fick behålla sitt certifikat. Östersund är Vinterstaden och vi värnar vintern därför är vårt arbete med att minska utsläppen av klimatpåverkande föroreningar det som vi anser viktigast vilket. Klimatarbetet är en global fråga där världsbankens scenario till FN:s klimatkonferens var den att vi redan är på en kurs mot en temperaturhöjning på 4 grader istället för de 2 grader som varit målet. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra klimatpåverkande utsläpp. Därför är det bra att Östersundskommun fattat beslut om en biogasstrategi som leder till en minskning av trafikens utsläpp. Försäljningen av diesel och bensin har minskat på ett påtagligt sätt det kan vara konjukturberoende men oavsett är viktigt att dessa resor även i framtiden genomförs på cykel eller med kollektivtrafik och att transportarbetet sker på ett fossilbränlefritt sätt. Glädjande är också att elförbrukningen i Östersund Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budget 2012 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen: Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjning vidtas. 3
4 Några exempel på händelser inom miljöområdet Placeringar i olika rankingar och utmärkelser. Östersund har de senaste åren fått ett antal utmärkelser som visar på ett offensivt miljöarbete: Östersund är utsedd till Sveriges bästa klimatkommun av Naturskyddsföreningen I Gröna bilisters granskning placerades Östersund som näst bästa Elbilskommun I företagets Easy Charges undersökning placerades Östersund baserat på antalet elbilar och antalet laddplatser hamnade Östersund på första plats. I Miljöaktuellts kommunranking placerades Östersund på 17 plats 2012, ifjol var det 6 plats. Östersund har sjunkit från 4:e till 9:e plats 2011 i Gröna Bilister miljöbilskommunranking för Östersunds kommun diplomerades som en Fairtrade City Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang av European Mobility week nominerades som en av tio bästa i EU 2011 och Fastigheter Fastighets certifierade energiledningssystem har genomgått såväl extern som intern revision under det senaste året. Endast en avvikelse har noterats. Såväl denna som andra förbättringsförslag från revisionerna har implementerats i energiledningssystemet. LSS-boendet Åkermannen på Frösön har energideklarerats och resultatet visar att Fastighet bygger betydligt mer energisnålt än vad lagen säger. Byggnationen av Skogsbruksvägens boende pågår och det kommer att miljöklassas enligt klassningssystemet Miljöbyggnad. Byggnationen av LSS-boendet Brittsbo är genomförd, och nu pågår en byggnation av ytterligare ett LSS-boende i Torvalla, Marängen. Båda dessa boenden är projekterade för att ha en låg energiförbrukning. På skidstadion pågår ett försök med LED-armaturer. Eltrafik I Grön Trafiks projekt Green Highway demonstration av elbilar i vinterklimat som får stöd från Energimyndigheten har nu bidrag till 25 elbilar delats ut. Totalt rullar ett 30-tal elbilar i kommunen. Östersunds bilpool har investerat i en elbil. I kommunförvaltningen finns nu 6 elbilar, 3 Peugeot Ion, 1 Renault Kangoo och 2 Nissan Leaf. Just nu testas också ett litet lättviktsfordon, Z bee hos fastighetskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fordonet lånas också ut till olika kommunenheter. Jämtkraft och andra aktörer har uppgraderat infrastrukten för elbilar i kommunen och länet. Btea har också satt upp en snabbladdare av Chademotyp i Åsarna, så nu finns 2 snabbladdare i länet. Inom Green Highwayprojektet arrangerades ett rally ihop med Zero i början på juni. En TV-dokumentär om Zerorallyt har sänts på norsk television. I samband med rallyt arrangerade Green Highway ett stort eltrafikseminarium. Biogas Utförarstyrelsen har tagit beslut om ombyggnation av biogasanläggningen i Göviken under 2013 vilket kommer att ger ökad försäljningsvolym och ökad fyllningsgrad i tanken för de som tankar. Beslut har också tagits om att biogaspriset ska justeras varje månad och ligga 2,68 kr/nm3 under bensinspriset. Kf har tagit beslut om en biogasstragegi för hur kommunen bör arbeta för att få tillgång och efterfrågan på fordonsgas att mötas och hur kommunen kan verka för en ökad användning av fordonsgas. Green Highwayprojektet har arrangerat ett biogasseminarium under året. Miljöbilsparkering Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om de sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för tillstånd. Cykelvägar, belysning och cykelparkering Gång och cykelvägar byggdes vid Arenavägen, Tallbacksvägen, Jägarvallsvägen, Infanterig, Vallsundsvägen, Ryttarvägen. Totalt 2160 meter Belysning finns nu på Vallsundsvägens gång och cykelbana efter flytt från bilvägen. Cykelparkeringar har byggts i Östersunds centrum vid följande platser; På Hamngatan vid Teliabutiken, 35 platser, Västra station 16 platser och Badhusparken 20 platser. Cykelprojekt Under 2012 avslutades Grön Trafiks vintertramparprojekt som startades vintern 2011 med 100 trampare och påbörjades Vintertramparprojektet för säsongen avslutades där 55 vintertrampare deltog. I sommarcyklingskampanjen Utmaningen som arrangeras tillsammans med Korpen cyklade 363 4
5 personer km, 17 varv runt ekvatorn. Ett cykelseminarium i samverkan med Trafikverket Region Mitt har arrangerats. I cykelrapporten rapporterade medborgarna in 100 ärenden om brister på cykelvägarna som de ville ha åtgärdade. Främst var det glaskross. Miljöpriset Har delats ut till Örjan Nilsson Bleka gård, för en logistiklösning på lantgård som minskar klimatpåverkan genom minskade transporter. Korna flyttas istället för fodret. Priset delades med Brunkulla gård som också satsar på olika miljösatsningar. Årets miljöbilsförsäljare Green Highway arrangerade en tävling där årets miljöbilförsäljare utsågs i Östersund, Sundsvall och Trondheim. I Östersund blev Bilbolaget årets miljöbilssförsäljare under Europeiska trafikantveckan har arrangerats även under 2012 med en mängd olika aktiviteter och samverkanspartners, se trafikantveckan Klimat Östersunds kommun i samverkan med Länsstyrelsen och Energikontoret arrangerade ett klimatseminarium med temat På väg åt rätt håll i september. Östersunds kommun har deltagit i arbetet med Klimatkommunföreningen genom att bla delta på nätverksmöten, skriva debattartiklar och uppvakta utredare av byggkrav och fossilfri fordonstrafik samt genom att ge inspel till Färdplan Karin Thomasson är vice ordförande i föreningen som nu omfattar 28 kommuner, en region och ett landsting. Östersunds kommun deltog i Earth hour City Challenge där kommunens klimatarbete bedöms. Östersund arrangerade Earth hour. Uppföljning av miljömålen Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. 5
6 Kommunens miljömål och resultat Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen på en övergripande nivå. 1. Luft och klimat Diagram 1 Årsmedeltemperatur Frösön Mål Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med Resultat Mellan har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 %. Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgående trenden har dock avstannat och för kvävedioxider ses en ökning de senaste åren. En samlad forskarkår bedömer att klimatförändringarna utvecklas snabbare, och kraftigare, i den norra delen av världen. För Jämtlands del visar sammanställningar av klimatscenarioberäkningar (Sweco, 2008) att uppvärmningen kan uppgå till 4,5 C varmare år 2070 i jämförelse med perioden , en ökad nederbörd (+30 %) med kraftigare intensitet vid regn, en minskning av snönederbörden (-25 %), en ökad avrinning liksom en förlängd vegetationsperiod med nästan 50 dagar. Förändringar i temperatur och nederbörd påverkar såväl samhället som miljön. Framtida väder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehovet i övrigt. Näringar som skogsbruk, jordbruk och turism får förändrade förutsättningar vissa positiva, flertalet osäkra och många negativa konsekvenser förväntas. Figur 1. Årsmedeltemperatur på Frösön under perioden De senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5 C. Källa: SMHI, 2012 Att klimatförändringarna har påbörjats i Östersunds kommun kan till exempel ses i ökad årsmedeltemperatur och minskande antal dagar med is på Storsjön. De senaste 30 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5 C och år 2011 var det varmaste året sedan början av 1960-talet. Under perioden 1870 till 1970 uppgick antalet dagar med istäcke på Storsjön till ca 155 dygn. Mellan år minskade antalet dygn till 150, och de senaste 10 åren har isdygnen bara uppgått till ca 130 närmare fyra veckor kortare issäsong i jämförelse med de första 100 åren av mätning. Växthusgaser De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen i Sverige. 6
7 Diagram 2 Antal isdygn på Storsjön Utsläpp av växthusgaser i Östersund Data om växthusgaser kommer från SMED, Svenska MiljöEmissionsData. Sedan förra året har beräkningsmetoderna förändrats något och data från tidigare år har omräknats retroaktivt. Detta innebär dock procentuellt sett inte någon större förändring. Från har utsläppen minskat med 40 % (jämfört med 38 % ). Figur 2. Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser. Av de totala utsläppen 2010 står transportsektorn för den enskilt största andelen med 44 % och därefter kommer energiförsörjning med 20 % och jordbruk med 14 %. Enligt SMED är utsläpp per invånare 4 ton koldioxidekvivalenter/år, minskning med 3,9 % sedan föregående år. När hela konsumtionen är medräknad blir utsläppen procent högre, enligt Naturvårdsverket vilket ger en ökning för en genomsnittlig svensk på 2,1 ton. Diagram 3 Växthusgaser i Östersunds kommun koldiodekvivalenter (ton) Källa: SMED 7
8 Diagram 4 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun ton koldioxidekvivalenter Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsan vändning Jordbruk Avfall och avlopp Källa: SMED 8
9 Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet Östersunds kommun hade som mål att från minska koldioxidutsläppen med 25%. Räknat från 1998 till 2011 är minskningen av de totala fossila koldioxidutsläppen 36 %. Mellan minskade de totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet med ton (-32 %). Detta innebär att transporter stod för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen under 2011 med 82 %, medan uppvärmning, el och övrigt stod för 18 %. Huvudanledningen till den stora minskningen är en kraftigt minskad emissionsfaktor för lokal el. Detta ledde till att utsläpp från el minskade med ton (- 94 %) vilket utgör ungefär tre fjärdedelar av den totala ökningen mellan åren. Den minskade emissionsfaktorn beror på att Jämtkraft under 2011 började leverera förnybar ursprungsmärkt förnyelsebar el till sina lokalpriskunder. Elförbrukningen har också minskat mellan åren. Från 2010 till 2011 har även utsläppen från diesel minskat med ton (-14 %). Utsläpp från bensin minskade också med ton (-13 %) var ett mycket varmare år än 2010, trots detta har utsläpp från eldningsolja 1 ökat något medan utsläppen från eldningsolja 2-5 har minskat radikalt med ton (-99 %). Utsläppen från torv har också minskat med 9 %. Utsläpp från flyg och E85 (bensinfraktionen) ligger kvar på samma nivå som tidigare. Diagram 5 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton) Tjänsteresor Tjänsteresor Busstrafik Externa Frakt av El (lokal Alkylatbensi Tjänsteresor Tjänsteresor Tjänsteresor Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 - tåg inkl - buss inkl Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/St entreprenörer Sundsvall avfall till mix) n - flyg - taxi - hyrbil Arlanda flygbuss adsbussarn ,21 1,05 0, , ,007 0, , , , ,004 0, , ,008 4, , ,008 2,3 3, , ,005 1,3 2, , ,002 1,0 3, , ,021 0,6 4, *Lokal elmix (Jämtkraft, ** LTO och motorprov, ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt. Källa: Grön Trafik 9
10 Hållbara transporter och resor Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara transporter. Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. Några exempel: arrangör av Europeiska trafikantveckan, cykelfrågor som till exempel Cykelrapporten, cykelprogram och cykelkampanjer, information om miljöbilar och elbilar samt Östersunds biogassatsning, bidrag till nya elbilar, projekt om ISA 1, elbilssatsning, Green Highway. Grön Trafik har bedrivit olika projekt, se under Några exempel på händelser inom miljöområdet ovan. Krav har ställts vid upphandling färdtjänst. Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis under 2012 om de Fordon med tillstånd miljöbilsparkering under 2012 Bränsle Antal Bensin 28 Biogas 123 Diesel 128 E Elbil 20 Pluginhybrider 2 Elhybrid 25 Totalt 576 sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för tillstånd. Under 2012 hade 576 bilar tillstånd för miljöbilsparkering. Miljö- och samhällsnämnden har också beslutat att tillåta miljöbilar att parkera mot en reducerad avgift under åren 2013 och Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet) Biogasbilar, antal: 300 Elbilar, antal: 30 Miljöfordon i kommunen som 7,8 % (30/9 2012) geografisk enhet, andel: Personbilar i trafik, 494 antal per invånare: Fordon i kommunförvaltningen fördelade på bränsleslag: Drivmedel Antal Bensin 78 Diesel 117 EL 4 Etanol 64 Metan 100 Diesel miljö 8 Elhybrid 5 Totalt 376 Diagram 6 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton) * ** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010** 2011** Uppvärmning, industri & övrigt El Transporter * exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol Källa: Grön Trafik 10
11 Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om de sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för tillstånd. I Green Highway arbetar Östersunds kommun tillsammans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen för att skapa en fossilbränslefri transportkorridor. Under år 2012 fanns ca 30 elfordon 13 laddstationer med 36 laddplatser i Östersund. Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft och med stöd från Energimyndigheten bedrivit ett demonstrationsprojekt av 28 elbilar i vintermiljö. Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2010 och 2011 Körsträckan vid resande med egen bil har fortsatt att öka, nu med 16 % sedan föregående år, detta trots att antalet bilavtal har minskat stort från 199 till 129. Utsläppen från flygresor har mer än fördubblats i förhållande till föregående år %. Antalet flygresor har ökat med 81 %, och flygsträckan har ökat med 57 %. De ökade utsläppen beror förutom på det ökade resandet på ändrade emissionsfaktorer. Den totala klimateffekten av flygresor bedöms vara högre än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxider, vattenånga m.m. på hög höjd. Tjänsteresorna med buss har ökat med 93 %, antalet bussresor är lågt i förhållande till andra typer av resor vilket gör att ganska små förändringar i antal åstadkommer stora variationer procentuellt sett. Antalet tågresor ökade med 17 %, och ressträckan med 10 %. Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool ökade med 64 % efter det låga värdet förra året. Tankning av bensin har minskat med 4,5 %, liter och relaterade fossila koldioxidutsläpp minskade med 22 ton. Tankning av diesel har minskat med 0,4 %, liter, och relaterade fossila koldioxidutsläpp minskade med 7 ton. Tankningen av E85 fortsatte att minska, under 2011 med 17 % ( liter). Därmed tankades liter, vilket motsvarar liter bensin och en fossil koldioxidreduktion på ca 71 ton räknat vid avgasrör. Under 2011 minskades antalet etanolbilar i fordonsflottan med 3 st. Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag Biogasbilar i kommunförvaltningen, antal: Elbilar i kommunförvaltningen, antal: 100 st 4 st Östersunds kommun Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st 2012: 316 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st 2012: 178 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % 2012: 56 % Östersunds kommun plus bolag Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st 2012: 479 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st 2012: 195 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % 2012: 41 % 11
12 Diagram 7 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet Källa: Grön Trafik Diagram 8 Drivmedel färdtjänst (liter) El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor - Tjänsteresor - Tjänsteresor - Busstrafik Externa entreprenörer Tjänsteresor - Tjänsteresor - Frakt av avfall tåg inkl buss inkl Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/Sta flyg taxi hyrbil till Sundsvall Arlanda flygbuss dsbussarna) (Snöröjning ,21 1,05 0, , ,007 0, , , , ,004 0, , ,008 4, , ,008 2,3 3, , ,005 1,3 2, , ,002 1,0 3, Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm Källa: Grön Trafik Diagram 9 Drivmedel skolskjutsar (liter) Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm Källa: Grön Trafik 12
13 13
14 Inköp av personbilar/lätta lastbilar till kommunförvaltningen Drivmedel Inköp 2010 Inköp 2011 Inköp 2012 Totalt antal fordon (personbilar + lätta lastbilar/ bussar) 2012 Bensin Diesel EL 4 4 Elhybrid 1 5 Etanol Metan Diesel miljö Tankningen av biogas har ökat med 6 % (4 900 nm3). Kommunens fordon har under 2010 tankat normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar liter bensin och 213 ton lägre utsläpp av fossil koldioxid. Tankningen av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i Stadsbussarna ökade med 183 % (220 m2) och 322 m2 RME användes, ett biobränsle som inte använts tidigare. Tankning av diesel för stadsbusstrafiken minskade med 53 % (476 m2). För upphandlad färdtjänst ökade användningen av E85 med 5% medan användningen av biogas minskade med 9 % och diesel minskade med 3 %. För skolskjutsar ökade användningen av E85 med 37 % medan användningen av biogas minskade med 27 %. Uppvärmning och el i kommunal verksamhet Den totala energianvändningen vad gäller uppvärmning och el var 110 GWh år 2010 och 93 GWh år Elförbrukningen minskade 5 % mellan åren. Med beräkning baserad på elmix för lokalprisel utraderades dock de fossila koldioxidutsläppen från elanvändning under 2011, då denna el är till 100 % förnybar. Användningen av fjärrvärme minskade med 23 %. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme minskade också med 34 %. Vad gäller eldningsolja minskade både leveranserna utsläppen med hela med 89 %. Leveranser av flis och pellets minskade med 19 %. Minskningarna på uppvärmningssidan kan i hög grad relateras till det mycket varmare vädret under 2011 jämfört med Luftföroreningar Östersund har en ren luft i den urbana bakgrundsmiljön det vill säga i de områden som människor i huvudsak vistas i. Luftkvaliteten kan dock periodvis vara sämre under kalla vinterdagar, då luftföroreningar stannar vid marknivå och inte sprids uppåt i lufthavet. Vid hårt trafikerade vägar och gator är halter av partiklar och avgaser alltid högre än i bakgrundsmiljöer. Det finns både miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft. Normerna omfattar kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och partiklar (PM2,5 och PM10) I Östersunds urbana bakgrund uppnås dessa normer och i vissa fall även miljömål. Vid hårt trafikerade vägar bedöms miljökvalitetsnormerna i huvudsak nås utifrån relativt begränsade trafiknivåer, breda gaturum och god omsättning av luften. Luftmätningar Östersund kontrollerar luftmiljön i den urbana bakgrunden genom mätningar under vinterhalvår. Mätningar utförs på ämnena kvävedioxid, grova partiklar (PM10) samt flyktiga organiska kolväten (bland annat bensen och toluen). Mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet och utförs i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och 40-tal andra kommuner i landet. Miljöövervakningsstationen har under hela mätperioden varit lokaliserad vid Z-gränd, centralt i staden. Flera av de undersökta ämnena har minskat drastiskt sedan mätningarna startade i slutet av 1980-talet. Kvävedioxid anses allmänt som en bra indikator på även andra avgaser och partiklar som uppkommer från trafik. Kvävedioxidhalterna har minskat i Östersunds urbana bakgrund med mer än 50 %. De senaste 10 åren uppvisar halter som i genomsnitt uppgår till drygt 10 µg/m3 luft, vilket är väsentligt lägre än gällande miljökvalitetsnorm för årsmedelvärdet. Halterna under ett vinterhalvår är normalt högre än för ett årsmedelvärde. Även partikelhalter är låga i den urbana bakgrundsmil- 14
15 jön i Östersund. Halterna av grova partiklar (PM10) har inte förändrats väsentligt under 2000-talet. Antalet dygn med höga halter har dock minskat något. Ingen miljökvalitetsnorm överstigs i urban bakgrund. Av flyktiga organiska kolväten finns ett miljömål för bensen. Miljömålet 1 µg per kubikmeter luft uppnåddes i början av 2000-talet vid Z-gränd. De flyktiga kolvätena har minskat totalt sett under hela mätperioden. Idag uppnås såväl miljökvalitetsnorm som miljömål för flyktiga organiska kolväten i urban bakgrundsmiljö i Östersund. Marknära ozon Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats. Diagram 10 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) Miljömål Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Kvävedioxidhalten mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund i Östersund under perioden 1989/90 till 2011/12. Kvävedioxidhalterna korrelerar starkt till rådande vintertemperaturer. Under två relativt kalla vintrar 2009/10 och 2010/11 steg halterna något 15
16 Diagram 11 Antal dygn med halt NO2 över gränsvärden Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Antalet dygn med dygnsmedelhalter som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Överstigande av trösklarna medför att kommunen blir skyldig att genomföra mätningar. Diagram 12 och 13 Till vänster: Halten grova partiklar (PM10) mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund under perioden 2000/01 till 2011/12. Partikelhalten är relativt oförändrad de senaste 10 åren och uppgår i genomsnitt till 10 µg/m3. Till höger: Antalet dygn med dygnsmedelhalter av grova partiklar som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Tillåtna dygn där utvärderingströskeln överskrids är 35 st. Diagram 14 och 15 Toluen µg/kbm Toluen Vinterhalvårsmedelvärden 18 Z-gränd /94 96/97 99/00 03/04 06/07 09/10 Till vänster: Halten av bensen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12. Miljömålet 1 µg bensen per m3 luft har uppnåtts under den senaste 10-årsperioden. Till höger: Halten av toluen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12. Källa: Miljö och hälsa, Samhällsbyggnad. 16
17 2. Energianvändning Mål Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Resultat Elanvändningen var 21 % lägre år 2011 än Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet) Enligt energibalansstudie 2011 har kommunen har en totalenergitillförsel på GWh år De största sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen (källa: Energibalansstudie 2011, framtagen av energikontoren i Jämtland och Västernorrland). Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. EU har antagit paketet En energipolitik för Europa, där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20 % senast 2020, jämfört med Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Elanvändning Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet) var år % lägre än (Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB). Elenergi från Jämtkraft Jämtkraft säljer årligen cirka GWh elenergi. Ett normalår är den egna produktionen cirka GWh. Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse Diagram 16 Energiflöden i Östersunds kommun 2009 Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län 17
18 Diagram 17 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet) Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) MWh Nätleveranser Östersunds kommun Mål i agenda 21 Källa: Grön Trafik av elens ursprung mellan 2009, 2010 och 2011 (källa Sammanfattningsvis kan sägas att andelen förnyelsebara energikällor har ökat till 94 % för Dessutom garanterar Jämtkraft 100 % förnyelsebar el till de lokal kunderna. Fördelningen av elens ursprung räknas ut i efterhand och redovisas för föregående år. Uppvärmning Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till eluppvärmning eller användning av fossila bränslen. Vindkraft Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfullmäktige den 17 mars Planen syftar till att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft inte tillåts på grund av andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer för övriga områden. I kommunen finns för närvarande inget vindkraftverk, men flera vindkraftparker planeras. Vattenkraft Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. En stor andel av länets större sjöar och vattendrag har påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är få och har stora naturvärden. Växt- och djurlivet har påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både till yta och till sträckning. Östersunds kommun är majoritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften är stommen i Jämtkrafts produktion, de har 17 vattenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar de cirka 930 GWh. I kommunen finns en kraftstation med en normal årsproduktion på 62 GWh. Den är belägen i Hårkan, ett biflöde till Indalsälven. Kommunförvaltningens energianvändning Totalt äger Teknisk Förvaltning fastighet (TF) ca 130 fastighetsobjekt med ca kvadratmeter bruksarea. TF fastighet arbetar med målsättningen att energianvändningen per kvadratmeter i deras fastigheter skall vara minst 25 % lägre år 2020 jämfört med var minskningen 21 % (Energibokslut 2011). TF genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och övriga byggnader. Energieffektiviseringen mellan har sänkt energikostnaden med 29 miljoner kronor summerat under de sju åren. Varje månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende 18
19 Diagram 18, 19 och 20 Jämförelse av elens ursprung mellan 2009, 2010 och 2011 Samlad elförsörjning 2009 förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv 7% 2009 förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv 3% 3% % 94% 77% Källa: Samlad elförsörjning 2010 förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv 24% 49% 2010 Källa: el. Vid nybyggnad ska energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m2 A temp, år. TF strävar efter att närma sig passivstandard och efter att kunna miljöklassa byggnader enligt Miljöbyggnad som ställer krav på energi, innemiljö, kemikalier och materialval. Mer information finns i Energibokslut 2011, Fastighet. 27% Källa: kan hämta statistik över energianvändningen på sina arbetsplatser och energispartips. Energianvändningen från oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 63 % mellan 2004 och Ett energiledningssystem har införts och certifierats under 2011 TF:s fastigheter har energideklarationer och åtgärder genomförs enligt plan. TF arbetar med att ta fram kravdokument för nybyggnation avseende isolering, ventilation och Energianvändning i fastigheter År Area (m2) Energianvändning GWh kwh/m Övriga verksamheter arbetar också för att minska energianvändningen ex Sporthallar, Campingen, Vatten, Fritid, Storsjöbadet och Trafik & Park med gatubelysning. I tabellen nedan framgår levererad energi till kommunen uppdelat på olika energislag, där framgår att samtliga energislag utom pellets har minskat. Kommunen har beviljats Energieffektiviseringstöd från Energimyndigheten för att minska energianvändningen i kommunen samt de kommunala bolagen Jämtkraft och Östersundshem. Under 2012 har utbildning i energieffektiv drift genomförts för all personal på TF Fastighet och Östersundshem. Jämtkraft/Kommentusleveranser Fjärrvärme El Olja Pellets
20 Diagram 21 Energitillförsel fjärrvärme Östersund Källa: Jämtkraft 20
21 3. Dricksvattenförsörjning Mål Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjning vidtas. Resultat Kommunens provtagning av dricksvatten både i egenkontrollen hos Vatten Östersund och den offentliga kontrollen hos tillsynsmyndigheten Miljö och hälsa visar på ett säkert vatten. En avvikelse har konstaterats under 2012 i månadsskiftet juli-augusti i Häggenås med anledning av ett ledningsbrott. Resultatet av kommunens miljöövervakning i utvalda sjöar visar på ett vatten av förväntat god kvalité. Tillsynsinsatser som planerats för att minimera risker för förorening av vattendrag och sjöar har genomförts. Kommunen har tagit fram ett förslag till vattenskyddsområde för Minnesgärde vattenverk som försörjer ca invånare med dricksvatten. Förslaget har varit på tidigt samråd till berörda och räknas att fastställas av länsstyrelsen under Kommunen har tagit fram ett förslag till inriktningsmål och strategier för kommunens vattenoch avloppsförsörjning som är ute på remiss fram till 31 januari 2013 och fullmäktige avser att fatta beslut om planen i mars. Kommunen deltar forskningsprojekt som ska kartlägga förekomsten av föroreningar i dagvatten. Under 2012 har projektet till stor del handlat om att provta dagvatten vid olika flöden. Resultat från provtagningarna kommer att sammanställas under Kommunfullmäktige beslutade, den 17 mars 2011, att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och föreslå en Plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning. Planen ska innehålla alternativa lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering i kommunen. Fullmäktigeberedningens uppdrag har varit att enas om inriktningsmål och övergripande strategier för hur vi kan få en trygg och säker dricksvattenförsörjning. Fullmäktige beredningen lämnade ifrån sig förslaget till inriktningsmål och strategier i februari Kommunen arbetar brett för att skapa en hållbar, trygg och säker miljö och bidrar till att goda levnadsförhållanden och att en bra stads- och landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen behövs dock att indikatorer och nyckeltal utvecklas. För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsa redovisas. För att följa utvecklingen eller visa på en trend som indikerar att vi närmar oss en hållbar, trygg och säker miljö trots att det inte är ett miljömål, har vi valt att följa upp indikatorer/nyckeltal till de miljöaspekter som har identifierats som betydande. Se redovisning och värdering av dessa faktorer i bilaga Övriga betydande miljöaspekter
22 Resultat uppföljning av nyckeltal (nyckeltalen för uppföljning av målet är framtaget utifrån kommunens betydande miljöaspekter och de nationella miljömålen Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och fysisk planering, Hushålls- och industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljöstörande ämnen, Upphandling, Utbildning, Brand och olycka. Grundvatten av god kvalitet Skydd av kommunala grundvattentäkter Resultat Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala grundvattentäkter med skyddsområde: 4 st/4 st Översyn av skyddsområde i Tandsbyn pågår Kommentar Viktigt för dricksvattenförsörjningen att grundvattentäkterna är väl skyddade för att minska risken för att vattentäkterna påverkas. Radon i vatten Användande av Storsjön som resurs Radon har mätts i alla kommunala grundvattentäkter: Förhöjda värden i Lillsjöhögens kommunala vattentäkt har åtgärdats. Radonfilter bytt 2010 Uran har kontrollerats i två kommunala vattentäkter. Miljö och hälsa har erbjudit hjälp med mätningar i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen: Ca 75 % av analyser (2008) i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen visade höga värden. Utökad provtagning i närområdet visade ca 50% av analyserna höga värden (2009). Skyddsområde ytvattentäkt: Upprättande pågår Miljökvalitetsnormer: Status 2009: måttlig ekologisk status Status 2009:god kemisk ytvattenstatus Radonet avges till inomhusluften och kan på sikt orsaka lungcancer. Uran i vatten kan orsaka njurskador. WHO har ett riktvärde på 15 mg/l, om det överskrids bör åtgärder vidtas. Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning och recipient för spill- och dagvatten i Östersunds kommun. Större delen av kommuninvånarna får dricksvatten från Storsjön. Under 2010 inträffade ett utbrott av vattenburen smitta. Orsaken var en parasit, Cryptosporidium. Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i Storsjön: Näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtagning via Indalsälvens vattenvårdsförbund EU:s vattendirektiv har målet en god vattenstatus. Vattenmyndigheten har tagit fram förvaltningsplan och åtgärdsprogram för distriktet under
23 Grundvatten av god kvalitet Resultat Dagvattenpåverkan: - Tillsynsprojekt Miljö och hälsa pågår - Vatten Östersund deltar i projekt för att karaktärisera föroreningar i dagvatten, resultatet kommer att redovisas i en rapport efter genomfört projekt. Kommentar Badvattenprover resultat: Badvattenprover resultat: 2009: 15 prover varav två tjänliga med anmärkning 2010: 16 prover alla tjänliga 2011:18 prover varav 3 med anmärkning Badvattnets kvalité kan påverkas av olika faktorer, och resultatet tjänligt med anmärkning leder till förnyad provtagning eller utredning av om det kan finnas föroreningskällor. Trafik på sjön; båt, vatten- och snöskoter: Vattenskotertrafik är tillåten i allmänna farleder och i av länsstyrelsen anvisade områden. 23
24 Kommunens miljöarbete Så här arbetar vi Östersunds kommun har drygt invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är cirka km² till ytan och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen finns ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversitetet. Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare. Till exempel: teknisk service som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering. Kommunen svarar också för social omsorg och utbildning. Samhällsplanering och myndighetsutövning är kommunens ansvar. Verksamheten, som inte är vinstdrivande, finansieras med allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Östersunds kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lagen om offentlig upphandling, livsmedelslagstiftningen och lokala föreskrifter. Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna förvaltningar med anställd personal. Kommunen som organisation bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Totalt har koncernen en omsättning på 3,7 miljarder kronor och antalet anställda är Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv, mark och exploatering samt arbetsmarknad/vuxenutbildning. Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar och för samverkan mellan skola och arbetsliv. Nämnden ansvarar också för verksamheten inom biblioteket. Vård och Omsorg ansvarar för hemtjänst, hemsjukvård, särskilda boendeformer, sysselsättningsenheten MICA och habiliteringsteamet. Man fattar även beslut om bistånd till stöd för äldre och funktionshindrade. Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter och av externa entreprenörer. Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21 och den kommunala lantmäterimyndigheten. Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn 24
25 enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kulturskolan. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men också externa utförare exempelvis Storsjöteatern. Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verksamheten inom flera områden, som till exempel vatten, avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker. Intern service ansvarar för service till förvaltningar såsom upphandling, städ, vaktmästeri, kommunservice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration. Så här arbetar vi med miljöfrågor Agenda 21 Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär. Den första Agendavisionen antogs En reviderad visionen, med sikte på 2040,antogs av kommunfullmäktige den 9 februari Samarbetsavtal Kommunen har under tiden samarbetat med Vägverket/Trafikverket för att utveckla kommunens trafikmiljöarbete. Samarbetet har fått gott betyg vid de utvärderingar som gjorts. I samarbetsavtalet ingår bland annat projekt inom Grön Trafik, flera cykelprojekt som till exempel Vintertramparna, hastighetsanpassning (ISA), Grön Rutt med flera. Ett annat exempel är projektet Jämställt transportsystem. Sundsvall-Östersund och Trondheim samarbetar bland annat om Green Highway, en fossilbränslefri transportkorridor mellan städerna. Kommunen har undertecknat Borgmästaravtalet. Miljötillsyn Kommunen bedriver målstyrd tillsyn och planerar sin tillsynsverksamhet utifrån en mål- och riskbaserad modell. Prioriterade tillsynsområden tas fram med utgångspunkt i vad som bedömts som betydande miljöaspekter inom kommunens miljöledningssystem samt miljömål på lokal-, regional- och nationell nivå, folkhälsomål och verksamhetens omvärldsbevakning och erfarenhetsgrund. Prioriterade tillsynsområden för verksamheten år 2012 var vatten, klimat, kemikalier/ avfall, naturmiljö och samhällsbyggande. De projektorienterade insatserna som genomfördes 2012 ävar Tillsyn Dagvatten del 4, Lillsjön, Förorenad mark, Samhällsbyggande/fysisk planering samt arbetet med vattenskyddsområden. Tillsynsprojekt för 2012 var ett nationellt avfallsprojekt Gränsöverskridande avfallstransporter, nationellt kemikalieprojekt enligt Reach, Energiprojekt del 2. Tillsyn över farligt avfall, Tillsyn inom lantbruk, Tillsyn av B-anläggningar. Verksamhetsplan för miljötillsynen finns att tillgå på avdelningen Miljö och hälsa på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsplanering Miljöfrågor är en viktig del i den fysiska planeringen. För alla detaljplanuppdrag görs en behovsbedömning för att se om en MKB behöver göras till planen. Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska en MKB göras. Även om miljöpåverkan inte är så stor att en MKB behöver upprättas beskrivs miljökonsekvenser, kommunala miljömål mm i planbeskrivningen. Till alla översiktsplaner görs en konsekvensbeskrivning. Energi- och klimatrådgivning Detta är en tjänst som kommuner får ett statligt bidrag på kr (finansierar en halvtidstjänst). Tjänsten innebär att man skall informera och hjälpa allmänheten, företag och organisationer om hur man skall minska sin energianvändning och göra detta så att miljöpåverkan av vårt jordklot minskar. Under 2012 fortsatte energirådgivningen i samma omfattning som förut. Rådgivningen sker personligt via telefon- och mailsamtal, besök på plats. Sedan medverkar vi vid mässor och större evenemang, (4 st under 2012 ) samt föreläsningar och liknande, (3 st under 2012). Samverkan sker med Jämtlandskommunerna genom energikontoret i informationsarbete, deltagande i mässsor md mera. Telefo/mail Besök på platsen Privatpersoner Företag 2 6 Brf, bygdegårdar, organisationer
Miljöredovisning - EMAS
Miljöredovisning - EMAS Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds
Läs merMiljöredovisning. Inledning. Övergripande politisk vision för Östersunds kommun. Inriktningsmål
Miljöredovisning Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merMiljöredovisning 2011
Miljöredovisning 2011 Östersunds kommun INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...4 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...5 Luft och klimat...5 Energi...16 Miljön i Östersund...20
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merÖstersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området.
Östersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området. Florian Stamm, ordförande miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun Residensstad i Jämtland Folkmängd
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merKOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merMiljöredovisning 2010 Del 1
Miljöredovisning 2010 Del 1 Östersunds kommun INLEDNING...3 Beskrivning av kommunens miljöarbete...4 Östersunds kommun - vår verksamhet...4 Så här arbetar vi med miljöfrågor...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merHållbart resande och transporter. Grön Trafik, aktuella projekt och kampanjer
Hållbart resande och transporter Grön Trafik, aktuella projekt och kampanjer RESAN MOT FOSSILFRIHET Kommunens miljömål Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030. Det innebär att fossila
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs mer- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMiljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Läs merÅrets resultat (Måluppfyllelse) 2011
Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011 Indikator åt rätt håll/uppdrag uppfyllt Indikator oförändrad/indikator har inte mätts tidigare/uppdrag utförs innan 2015 Indikator åt fel håll/uppdrag har inte utförts
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merVerksamhetsåret 2014
Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merKlimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Läs merMiljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merMiljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Läs merMiljöredovisning 2013
Miljöredovisning 2013 1 Östersunds kommun Kommunfullmäktige 20 mars 2014 INLEDNING...3 VÅR MILJÖPOLICY...4 VÅRT MILJÖARBETE...5 Så är miljöarbetet organiserat...5 Så sätter vi mål för miljöarbetet...6
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merRegionalt mobilitetsarbete i Region Mitt
Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merMiljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merPM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merMiljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merVad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt
Läs merFörslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merFastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Läs merHur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 5 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
Läs merMiljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merRemissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004
Gröna Bilister Mattias Goldmann Länsstyrelsen Att. Pia Lindell Box 220 67 104 22 Stockholm pia.lindell@ab.lst.se Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merPå väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs merEtt klimatneutralt Företag
Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merKlimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi
Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merHur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 3 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 8 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs mer