Budget 2013 och planer för

Transkript

1 Budget 2013 och planer för Antagen av kommunfullmäktige den 19 juni

2 Läsanvisning Budgeten 2013 och planer för innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med ett sammandrag av de beslutade att-satserna enligt 100 i kommunfullmäktige. Därefter kommer det politiska förord som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut. I denna del finns såväl övergripande som verksamhetsmässiga mål, uppdrag och prioriteringar. Finansiell del Avsnittet börjar med en sammanfattning av förslaget, och åtföljs av information om de förutsättningar som budgeten baseras på. Resultat-, balans- och finansieringsbudget återfinns i slutet av detta avsnitt. Kommunens nämnder ska sedan i enlighet med gällande Ekonomi och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun utifrån kommunfullmäktiges beslutade budget bryta ned denna till sin nämnds verksamheter, och därmed fastställa sin internbudget. Denna internbudget återfinns på efter det att den är fastställd av nämnden. Vill Du veta mer? Ta kontakt med kommunledningsförvaltningens avdelning för Ekonomi och Finans. Postadress: Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen Avdelning för Ekonomi och Finans KARLSKRONA Besöksadress: Östra Hamngatan 7 B Telefon: E-post: kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se Hemsida: 2 Karlskrona kommuns budget 2013

3 I N N E H Å L L Kommunfullmäktiges budgetbeslut Förord Tillsammans bygger vi ett tryggt, attraktivt och företagsamt Karlskrona Övergripande mål Ekonomiska Ekologiska Sociala Övergripande prioriteringar Övergripande uppdrag Företagsamma Karlskrona jobb, näringsliv och entreprenörsanda Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Uppdrag Kunskapsintensiva Karlskrona skola och utbildning Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Uppdrag Attraktiva Karlskrona livskvalitet, kultur och upplevelser Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Uppdrag Blågröna Karlskrona värnar kretsloppet miljö, energi och trafik Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Karlskrona som nav i Östersjön besöksnäring, skärgård och event Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Trygga Karlskrona stöd och omsorg Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Karlskrona som tror på de mångas medverkan mångfald, demokrati och medborgardialog Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Ambassadörerna som lyfter Karlskrona hållbart ledarskap, service och kvalitet Övergripande mål Verksamhetsmål Prioriteringar Uppdrag Sammanfattning av budget 2013, plan för Finansiella mål Verksamhetsmål Den samhällsekonomiska utvecklingen Förändringar i den globala ekonomin Svensk ekonomi visar fortsatt styrka Skatter och statsbidrag Skatteutjämning och generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Övriga statsbidrag Demografi Befolkningsprognos Förskolan 0-5 år Grundskolan Gymnasiet år Äldreomsorgen Personalutveckling Medarbetarperspektivet ambassadörerna som lyfter Karlskrona Ekonomisk översikt Skattesats och utdebitering Avgifter Årets resultat, kommunen Kostnaden för räntor och antaganden om räntesatser Förändring av kommunens nettolåneskuld Soliditet Löne- och prisstegring Finansiell analys och nyckeltal Känslighetsanalys Förändringar i samband med antagna budgetramar Finansiella förändringar Förändrade resurser till nämnderna Sammanställning av befintliga reserver Sammanfattning av de finansiella antagandena i budgetförslaget Resultat- balans och investeringsbudget.. 47 Nettokostnadernas fördelning Resultatbudget och balansbudget Investeringsbudget Sammanfattning

4 Kommunfullmäktiges budgetbeslut 100 Budget 2013 och planer för Karlskrona kommuns samlade verksamhet. Utdrag ur Karlskrona kommun fullmäktiges protokoll från möte den 19 juni 2012, där kommunfullmäktige tog beslut om Budget 2013 och planer för Karlskrona kommun samlade verksamhet. För hänvisning till fullständigt protokoll, se Kommunfullmäktige beslutar: 1. att tillstyrka Femklöverns förslag till budgetramar och koncernövergripande mål för åren , 2. att fastställa finansiella mål för åren för Karlskrona kommun i enlighet med Femklöverns förslag i budgetskrivelsen under avsnittet Övergripande mål, Ekonomiska, 3. att fastställa de verksamhetsmål för nämnder och styrelse som anges i Femklöverns budgetskrivelse under respektive fokusområde, 4. att fastställa av Femklövern angivna budgetramar för kommunens nämnder och styrelse för åren och upprättad resultatbudget enligt bilaga 1, 5. att fastställa Femklöverns förslag till investeringsbudget och plan för åren enligt bilaga 2, 6. att ålägga nämnder, styrelse och bolagsstyrelser att genomföra de uppdrag och beakta de prioriteringar, som framkommer i Femklöverns budgetskrivelse samt att följa de inriktningar som i övrigt anges, 7. att frågan om ytterligare medel till styrgruppen för nytt bibliotek för dess fortsatta arbete årligen ska prövas och prioriteras inom kommunstyrelsens särskilda projektreserv, 8. att avslå den till budgetberedningen överlämnade motionen från Anna Ekström avseende uppmuntran till fler arrangemang genom en kommunal subventionering av vissa mark- och lokalupplåtelser till icke-kommersiella aktörer, 9. att fastställa angivna ramar för upplåning, utlåning och borgensteckning i enlighet med bilaga 3, 10. att fastställa AB Arena Rosenholm Karlskronas resultatkrav till -16,2 miljoner kronor för år 2013, 11. att fastställa kommunens skattesats till oförändrat 21:19 kronor (exkl. eventuell skatteväxling) för år 2013, 12. att bemyndiga ekonomichefen att vidta erforderliga tekniska justeringar av nämndernas budgetramar såsom utfördelning av den budgeterade pris- och lönereserven, 13. att med hänvisning till inriktning i nu föreliggande budgetförslag för åren avstå från utdelning från Moderbolaget under år 2012, samt 14. att texten på sidan 6 i budget för 2013 samt ramar för 2014 och 2015, tillsammans bygger vi det hållbara Karlskrona tryggt, attraktivt och företagsamt, under rubriken sociala, tredje punkten ändras till andelen personer i sysselsättning ska öka i Karlskrona kommun. 4 Karlskrona kommuns budget 2013

5 Organisation för Karlskrona kommuns samlade verksamhet Kommunfullmäktige AB Karlskrona Moderbolag Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Personaldelegationen Kommunrevisionen AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Kruthusen Företagsfastigheter AB AB Arena Rosenholm Karlskrona 1 Valnämnden Överförmyndarnämnden Barn- och ungdomsnämnden Serviceförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen Utbildningnämnden Utbildningsförvaltningen Äldrenämnden Äldreförvaltningen Handikappnämnden Handikappförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen Idrotts- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsförvaltningen Kulturnämnden Kulturförvaltningen Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen ¹ Under 2013 namnbyte till: Utveckling i Karlskrona AB Miljö- och byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona kommuns budget

6 f ö r o r d Karlskrona är en kommun som utvecklas. En stor del av jobben i Karlskrona finns på en global marknad inom industri och Telecom där vi ser en snabb utveckling. Många av våra företag ser ljust på framtiden och det finns en stark framtidstro och framåtanda i Karlskrona. Det ska vi ta vara på. Förbättring och utveckling av våra kommunala verksamheter i kombination med strategiska satsningar kommer att vara fokus under kommer att handla om utveckling av vår Stadsmarina, Skeppsbrokajen och Pottholmen. Vi ska bygga en attraktiv stad och påbörja Karlskronas största exploateringsprojekt med vår nya stadsdel, Pottholmen. I vår vision säger vi att besöksnäringen ska bli en framtida basnäring i Karlskrona. Vi vill bygga en attraktiv stad som sjuder av liv, därför har vi gett ett tydligt uppdrag till vårt Utvecklingsbolag. Utveckling i Karlskrona AB ska med 15 mnkr aktietillskott utveckla Karlskrona till en attraktiv destinationsort året runt. Vi har tagit fram en vision för Karlskrona 2030 och 2013 börjar arbetet med att göra varumärket Karlskrona tydligare och starkare. Konjunkturen är i dagsläget osäker och skatteprognoserna visar på en svag utveckling de kommande åren, vilket självklart påverkar vår vardag. Det känns därför tryggt att vi gör omställningar och förnyar Karlskrona kommuns verksamheter. Vi ska ha en hög kvalité i vår välfärd. Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin egen framtid. Vårt högst prioriterade mål är att barn och unga ska kunna gå ut grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och framtidstro. Vår uppgift är att ge de äldre en trygg omsorg med hög livskvalitet. Vi ska ta tillvara på de erfarenheter som finns hos dem som levt livet längre. Att växa och åldras i Karlskrona ska speglas av trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Vi politiker har ett ansvar att skapa framtidstro. Det är vårt ansvar att tillsammans med organisationer, företag, kommuninvånare och medarbetare överbrygga de utmaningar som vi möter. Det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi tror på att alla kan vara ambassadörer för Karlskrona, våra företagare, våra invånare och alla medarbetare. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en fortsatt tillväxt och bättre service till invånarna. Camilla Brunsberg (M) Kommunstyrelsens ordförande 6 Karlskrona kommuns budget 2013

7 f ö r o r d Karlskrona den 15 maj 2012 För mer än 300 år sedan föddes idén om att ta i anspråk en bit mark där storslagna visioner förenades med den tidens främsta teknik och kunskap. Världsarvsstaden Karlskrona grundades mitt i Östersjöområdet och byggdes med framgångsfaktorer som lyhördhet för ny kunskap, ny teknik och nya innovationer. Med höga ambitioner skapade dåtidens främsta entreprenörer, arkitekter och ingenjörer en framgångsrik stad som på många sätt låg före sin tid. Vi vill vårda den andan och fortsätta bygga ett attraktivt Karlskrona i vår tid, med framtidstro, mångfald och entreprenörskap. Karlskronas världsarvsanda är unik och kännetecknas av visionärt mod, kreativitet och mångfald. Det ska vi ta vara på! Femklövern Karlskrona 2012 Camilla Brunsberg Börje Dovstad Mats Lindbom Sofia Bothorp Tommy Olsson Karlskrona kommuns budget

8 b u d G E t Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin egen framtid. Tillsammans bygger vi ett tryggt, attraktivt och företagsamt Karlskrona Femklövern har påbörjat en förändring, en förnyelse och en omställning av Karlskrona kommun. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen. Vår gemensamma vision är att skapa möjligheter för ett hållbart och framtidsinriktat Karlskrona med ansvar för kommande generationer. I Karlskrona kommun ska varje invånare känna sig trygg i sin vardag. Finns inte trygghet finns inte möjlighet till välbefinnande eller möjlighet till att växa. Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin egen framtid. Vårt högst prioriterade mål är att barn och unga ska kunna gå ut grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och framtidstro. Vår ledstjärna är att kommunens verksamheter finns till för våra invånare och att det är medborgarna som står i centrum. Vår uppgift är att ge de äldre en trygg omsorg med hög livskvalitet. Vi ska ta tillvara på de erfarenheter som finns hos dem som levt livet längre. Att växa och åldras i Karlskrona ska speglas av trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Vi ska vara en kommun där välfärden finns tillhands när människor behöver den. Det är när man är sjuk och svag man behöver trygghet som mest. I Karlskrona håller vi samman och låter människor växa. I Karlskrona ska våra kommuninvånare kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en kreativ, viljestark och dynamisk region. I kommunens fantastiska miljöer, 8 Karlskrona kommuns budget 2013

9 b u d G E t på öar, i bok- och ekskogar, och i betad kulturbygd bygger vi broar mellan närhet och utrymme, stad och land, nytt och gammalt, bredd och spets, naturens värden och möjligheter för människor att växa. Med kunskap om kretsloppet och med nytänkande och friska flöden av intryck och utbyten skapar vi de bästa förutsättningarna för hållbar förnyelse. Vi vill att Karlskrona ska vara en kommun där våra kommuninvånare är delaktiga i en hållbar samhällsutveckling. Vi vill ta vara på vår skärgård, vår natur och på världsarvsstadens Karlskronas unika potential och gynnsamma geografiska läge som ett nav i Östersjön. Och vi vill skapa en positiv och välkomnande anda som ger framtidstro och stolthet över att bo och verka i vår kommun. Karlskrona kommun ska ha ett dynamiskt och växande näringsliv. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för detta genom god service och fortsatt utökad dialog. Under de senaste åren har nyföretagande, framförallt kvinnligt företagande, ökat i Karlskrona kommun. Möjlighet att starta eget inom välfärdsområdena är viktiga språngbrädor för att framförallt kvinnor ska orka, vilja och våga satsa på sin kreativitet och drivkraft. Karlskrona kommuns samlade verksamheter ska arbeta för att stimulera entreprenörskap, företagande och nyföretagande. Alla delar av kommunen ska hjälpas åt för att ordna sommarjobb för ungdomar och praktik för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi planerar för närmare nya bostäder fram till Syftet är att under en tjugoårsperiod kunna växa till kommuninvånare. Vi kommer att fortsätta prioritera hög planberedskap för nybyggnation runt om i Karlskrona kommun. När fler vill bo och verka i Karlskrona är det viktigt att vi kan möta efterfrågan på attraktivt boende. Pottholmen, kommer att bli en av våra nya hållbara stadsdelar. Pottholmen kommer vara energi och transporteffektiv med nära till allt. Här kommer att finnas resecentrum med optimal, kollektivtrafik, grönytor, restauranger, caféer och plats för möten. Karlskronahem kommer att bli delaktiga i utbyggnaden. Blandade boendeformer är viktigt för en fungerande stadsdel. Vår vision är att vi ska ha en bomässa senast 2020 i Karlskrona för Pottholmen. Vi tror på människors drivkraft, kreativitet och förmåga att vilja vara med och ta ansvar. Vi vet att våra kommuninvånare bäst själva förmår fatta beslut om sin vardag. Därför verkar vi för att varje kommuninvånare ska få större möjligheter att påverka besluten, som vi fattar i Karlskrona kommun. Kommunens service ska utgå från en mångfald av driftsformer, som syftar till att öka medborgarnas valmöjligheter. Vid sidan av detta ska en ökad konkurrensutsättning av tjänster och service ske, under förutsättning att det är mer kostnadseffektivt. Hållbar utveckling ska vara ett långsiktigt och övergripande mål för Karlskrona kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och all verksamhet i kommunen. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Politikens viktigaste uppgifter är att bygga ett hållbart samhälle, att ta ansvar för ekonomin och att gemensamt värna de mest utsatta. Det ska vara tryggt att leva i Karlskrona. Vi vill bygga ett samhälle som präglas av mångfald, tolerans och öppenhet. Vi vill ha ett Karlskrona där alla känner framtidstro, självtillit och delaktighet. Karlskrona kommuns budget

10 b u d G E t Övergripande mål Ekonomiska Andelen elever som går ut gymnasiet med godkända betyg ska öka. Det långsiktiga målet ska vara 100 %. Målet under planeringsperioden ska vara minst 95 %. Kommunens resultat ska för perioden vara positivt. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara minst 1 procent av skatteintäkter och stadsbidrag. Investeringar ska delas upp i två kategorier; skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar. Skattefinansierade investeringar finansieras inom investeringsutrymmet som motsvarar årets avskrivningar. För skattefinansierade investeringar medges dessutom investeringar i energibesparande syfte som har en långsiktigt positiv inverkan på kommunens energiförbrukning och därmed också på kommunens resultat. Extern finansiering kan göras för avgiftsfinansierade investeringar. Sociala Lönesättningen inom de kommunala verksamheterna ska vara jämställd. Karlskrona kommun ska bli nominerad till årets kvalitetskommun senast år Andelen personer i sysselsättning ska öka i Karlskrona kommun. Andelen invånare i Karlskrona kommun som är beroende av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska minska. Karlskrona kommun ska initiera eller tacka ja till att ingå i minst fem nya projekt med EU-finansiering per år, som ger ett tydligt mervärde för kommunens invånare och näringsliv. Karlskrona kommuns verksamheter ska präglas av god service och en stark medborgardialog. Ekologiska Minst 25 procent av Karlskrona kommuns livsmedelsbudget ska användas till ekologiska livsmedel år Karlskrona kommuns konsumtion och produktion ska vara resurseffektiv och giftfri. Karlskrona kommuns alla verksamheter ska sträva efter att bli mer energieffektiva och minska koldioxidutsläppen. 10 Karlskrona kommuns budget 2013

11 b u d G E t Övergripande prioriteringar Kommunens samlade verksamheter ska ha fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i budgetoch bokslutsprocessen. Arbetet med omvandlingen till det hållbara kontoret ska fortsätta. IT-tjänster, modern teknik, mobilitet och klimatsmart administration ska vara en naturlig del av Karlskrona kommuns samlade verksamheter. Modern teknik ska införas och vara en självklar del i alla våra kommunala verksamheter. Kostenheten ska fortsätta effektivisera sin verksamhet med bibehållen kvalité. Möjligheten att konkurrensutsätta delar av verksamheten ska prövas. Karlskrona kommun ska samordna transporter till de egna verksamheterna. I Karlskrona kommun ska vi skapa förutsättningar för att alla kommuninvånare ska ha möjlighet att leva ett hälsosamt liv. Folkhälsoarbetet ska genomsyra hela kommunens arbete. Vårt mål är att bli nominerad till årets kvalitetskommun I december 2011 genomförde SKL (Sveriges kommuner och landsting) en granskning av kommunens styrning och styrsystem enligt en sedan lång tid beprövad modell, Kommunkompassen. Denna granskning visar på både styrkor och förbättringsområden för kommunen. Det är viktigt att nu prioritera de områden som vi behöva förbättra och samtidigt vårda våra starka områden. I detta arbete har kommunstyrelsen ett samlat ansvar men för att nå vårt utsatta mål att bli nominerad till årets kvalitetskommun kommer vi att aktivt arbeta tillsammans med våra nämnder och förvaltningar. Det ska ej ske någon utdelning från Moderbolaget Utdelningen flyttas till 2013 och 2014 enligt bilaga 1. Uppdrag som fastställs i budgeten ska genomföras under Övergripande uppdrag Kommunstyrelsen ska fortsätta arbetet med en ekologisk boksluts- och budgetprocess som en del i vår ekonomi och verksamhetsstyrning. Kommunstyrelsen ska fortsätta ta fram hållbarhetsindikatorer som ska kunna utgöra en grund för styrning och ledning av kommunens samlade verksamheter. Kommunstyrelsen ska sammanställa och använda ekonomiska verksamhetsmått och ekonomiska indikatorer. Kommunstyrelsen ska införa medborgarservice, dit medborgarna kan vända sig för att få personlig service och hjälp med alla typer av ärenden, information och vägledning. Kulturnämnden och Barn- och ungdomsnämnden ska skriva om samtliga samarbetsavtal gällande skol- och filialbibliotek och i de fall inga skriftliga avtal finns teckna nya. För att ytterligare minska kommunens sammantagna kostnader för administration behöver administrativa resurser och processer ses över i ett sammanhållet kommunperspektiv. Ett sådant påbörjas under hösten 2012 i syfte att kommunens totala kostnad minskar med 6,5 mnkr från och med Karlskrona kommuns budget

12 b u d G E t Karlskrona kommun ska erbjuda en god service till företag som finns i Karlskrona eller vill etablera sig i Karlskrona. Företagsamma Karlskrona Jobb, näringsliv och entreprenörsanda Hela Karlskrona kommun ska vara en mötesplats för människor som med sin kunskap och kreativitet ska kunna vara med och utveckla vår kommun. Karlskrona kommun ska kännetecknas av en positiv och uppmuntrande attityd till företagande. Kommunen och näringslivet ska ha ett nära och bra samarbete. Övergripande mål Karlskrona kommun ska vara det självklara valet för nystartade och befintliga företag. Karlskrona kommun ska aktivt medverka i, och stimulera hela regionens utveckling, expansion och attraktionskraft. Karlskrona kommun ska vara en mötesplats i hela Östersjöregionen för företagande, miljöarbete, besöksnäring och event. Blekinge Tekniska Högskolas kraft och närvaro i kommunen ska tas tillvara. Verksamhetsmål Minst 250 nya företag skall startas årligen i Karlskrona. Antalet kooperativa/sociala företag ska öka årligen. Karlskrona kommun ska vara bland de 125 högst rankade i Svenskt Näringslivs undersökning om näringslivsklimatet. Karlskrona kommun ska vara bland de 80 bäst rankade i undersökningen Insikt som genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år Antalet företag per kommuninvånare ska öka årligen. 12 Karlskrona kommuns budget 2013

13 b u d G E t Prioriteringar Karlskrona kommun ska aktivt jobba för att våra lokala företag prioriterar att skapa jobb för unga. Karlskrona kommun ska serva befintliga företag, uppmuntra nyföretagande och aktivt locka nya företag till Karlskrona. Det ska finnas en dörr in till Karlskrona kommun. Karlskrona kommun ska erbjuda en god service till företag som finns i Karlskrona eller vill etablera sig i Karlskrona. En positiv attityd till företagande ska finnas i kommunens samlade verksamheter. Det nya näringslivsbolaget ska fokusera på näringslivet inom klimat och miljö, idrott och hälsa, landsbygdsutveckling samt besöksnäring. Riktade företagsbearbetningar ska ske inom IT, forskning och utveckling, logistik, besöksnäring, energi och miljöteknik för att få nya etableringar i Karlskrona. Genom delägandet i Karlskrona Baltic Port AB tillsammans med Stena Line, ska Verkö färjehamn med linjen Karlskrona Gdynia utvecklas till en välkänd transportkorridor till Europa. Korridoren är den närmsta vägen till Medelhavet och Svarta havet och ska bli känd för det. Industrimarken på Verkö med kajläge ska marknadsföras för att locka företag till Karlskrona. TelecomCity ska utvecklas till en Science Park på Gräsvik så att IT och Telecomföretag tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona utvecklas. Ungt företagande och entreprenörskap i skolan ska fortsätta prioriteras under 2013 som en extra satsning för att motarbeta ungdomsarbetslösheten. Under 2013 ska tre miljoner kronor satsas för att skapa fler sommarjobb och praktikplatser för gymnasieelever och unga arbetslösa som ett led i att minska ungdomsarbetslösheten. Kommunstyrelsen ska fullfölja arbetet med att skapa möjligheten för ett Navigator-/vägledningscentrum, där kommun, näringsliv och arbetsförmedlingen tillsammans med andra aktörer samarbetar för att effektivisera närheten/ interaktionen mellan utbildning och arbetsmarknadsinträdet. Näringslivisbolaget får i uppdrag att genomföra riktade företagsbearbetningar inom IT-sektorn, forskning och utveckling, logistik, besöksnäring samt energi- och miljöteknik för att få till stånd nya företagsetableringar till kommunen. Kommunstyrelsen/Näringslivsbolaget får i uppdrag att intensifiera marknadsföringen av industrimarken med kajläge på Verkö. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidareutveckla TelecomCity till en Science Park på Gräsvik tillsammans med IT- och telecomföretagen och BTH. Blekinge Tekniska Högskolas kraft och närvaro i kommunen ska tas tillvara. Uppdrag Kommunstyrelsen ska ta fortsatta initiativ tillsammans med näringslivet och BTH för att utveckla ett nätverk med syfte att sprida kunskap och teknik inom miljö- och klimatteknik och hållbar utveckling. Karlskrona kommuns budget

14 b u d G E t Samtliga elever i behov av stöd ska få hjälp. Kunskapsintensiva Karlskrona Skola och utbildning All utbildningsverksamhet i Karlskrona kommun ska ta tillvara individens kreativitet och unika styrkor för att skapa förutsättningar för individen att förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund. Övergripande mål Förskolan ska ta tillvara barns nyfikenhet och lust till att lära. Kunskap ger förutsättningar att växa och utvecklas. Att erbjuda avlastning och stöd genom en flexibel barnomsorg är en viktig del av välfärden men även en central del för en politik för fler i arbete. Skolan ska stimulera till nytänkande, ansvarstagande och ett kritiskt förhållningssätt för att ge eleverna trygghet och handlingsmöjligheter i en föränderlig värld. Därför är det viktigt att skolan har höga förväntningar på eleven och utgår från att hon/han kan nå skolans utbildningsmål. Detta förutsätter att varje elev blir sedd, får uppmuntran och stöd i sina studier. Andelen elever i grund- och gymnasieskolan med godkända betyg ska öka liksom andelen som fullföljer påbörjade gymnasie- och komvuxutbildningar. Karlskrona kommun ska tillhandahålla en god utbildning som är utvecklande för individen och som ger kunskaper, färdigheter och förståelse. Skolan ska utgå från var och ens förutsättningar och förmågor att lära och utvecklas. Samtliga elever i behov av stöd ska få hjälp. Våra kommunala skolors möjlighet att profilera sig ska uppmuntras. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Miljöarbete och modern teknik ska vara en självklar del i våra kommunala skolor. Enskilda förskolor och friskolor har inneburit att våra föräldrar, barn och elever har rätten till att välja skola. Detta ser vi som positivt och ett sätt för våra kommunala skolor att anta utmaningen, lyfta sig och bli ännu bättre. 14 Karlskrona kommuns budget 2013

15 b u d G E t I Karlskrona kommun ska det råda nolltolerans vad gäller kränkningar och andelen trygga elever ska öka. Skolan ska arbeta med de demokratiska värdena i en öppen och respektfull dialog och uppmuntra till ökat elevinflytande över utbildningarnas innehåll och former. Arbetsmiljön för både medarbetare, elever och barn ska vara utformad så att den för varje individ upplevs som trygg, personlighetsutvecklande och kunskapsbefrämjande. Verksamhetsmål Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till fortsatta studier på gymnasiet ska öka årligen. Det långsiktiga målet ska vara 100 procent. Samtliga elever ska ges stöd och förutsättningar att nå minst godkänd nivå i alla kurser. Andel elever som fullföljer en påbörjad nationell gymnasieutbildning inom fyra år, ska öka årligen från dagens nivå för att under planeringstiden nå minst 90 procent. Andelen kursdeltagare inom vuxenutbildningen som slutför sina kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara 100 procent och inom gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning vara minst 85 procent inom vardera utbildningsform. Andelen kursdeltagare som nått godkänt på nationella slutprov SFI B-nivå ska vara 90 procent. C-nivå ska vara 95 procent. D-nivå ska vara 75 procent vid planeringsperiodens slut. Prioriteringar I förskolan är vår målsättning att antal barn i barngrupperna ska minska, samt att behovet av förskola på obekväm arbetstid ska erbjudas när och där det är möjligt. Möjligheterna att starta/omvandla ytterligare uteförskolor i kommunal regi samt enskilda familjedaghem ska uppmuntras. Barns, ungdomars och vuxenstuderandes möjlighet att nå uppsatta mål ska prioriteras. Lärandet i tidiga år utgör en grund för det livslånga lärandet. I Karlskrona arbetar vi vidare med vår läsa-skrivaräkna garanti som gör att alla våra elever ska få rätt förutsättningar till att just kunna läsa, skriva och räkna i årskurs tre. Utvecklingen av ledare och personal genomförs bland annat genom möjligheter att delta i lärare och rektorslyftet. Karlskrona har varit ett föredöme när det kommer till lärlingsplatser. Detta arbete måste vi fortsätta stödja då det ger möjlighet för eleverna att under sin gymnasietid pröva på yrkeslivet och under sin utbildning hela tiden ha kontakt med näringslivet. Det ger bra förutsättningar för våra elever som önskar ha en mer praktisk utbildning. Lärlingsplatser är ännu ett steg för att se till varje elevs egna förutsättningar men ger också vinster för näringslivet av att få vara delaktiga. I december 2011 flyttade Komvux från Verkö in till nya lokaler i centrala Karlskrona. Det är ett steg till att skapa ett Navigatorcentrum, ett vägledningscentrum där kommunen, näringslivet och andra aktörer samarbetar för att öka närheten mellan utbildning och arbetsmarknad. Att skapa ett Navigatorcentrum anser vi inom Femklövern är högt prioriterat. Biblioteken är en viktig träffpunkt i ett demokratiskt samhälle präglat av mångfald. De ska vara informationscentra och platser för möten, läsning och kultur. För att förstärka filialbibliotekens möjligheter ska samarbetet med det lokala föreningslivet intensifieras. Sverige har en lång tradition inom bildningsverksamheten och ett antal bildningsförbund är aktiva i samhället. Förutom folkbildningens egna prioriteringar kan studieförbunden utgöra ett stöd till vårt lokala föreningsliv. Under planperioden prioriterar Karlskrona kommun en särskild lönesatsning på lärarna i grund- och gymnasieskolan. Uppdrag Utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med lokala näringslivet och kommunens förvaltningar utveckla och utöka satsningen på lärlingsplatser inom gymnasieskolan. Kulturnämnden får i uppdrag att utreda hur samarbetet mellan filialbiblioteken och det lokala föreningslivet ska kunna intensifieras och utökas. Karlskrona kommuns budget

16 b u d G E t Karlskrona växer och vår målsättning är att bli fler. Attraktiva Karlskrona Livskvalitet, kultur och upplevelser Karlskrona kommun ska ta tillvara skärgård och världsarvsstadens Karlskronas unika potential och gynnsamma geografiska läge som ett nav i Östersjön och skapa en positiv och välkomnande anda och fortsatt god utveckling. I Karlskrona ska våra kommuninvånare kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och dynamisk region. I vår skärgård, i våra bok- och ekskogar och med våra unika världsarvsmiljöer ska det finnas plats för närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, blågröna vidder, naturens värden och möjligheter för människor att växa. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten ska vi skapa en hållbar förnyelse. Övergripande mål Karlskrona kommun ska synliggöra, vårda och bruka traditioner och kulturarv med särskilt fokus på Karlskronas ställning som världsarv och utveckla en hållbar, estetisk och attraktiv livsmiljö. Karlskrona ska vara staden som sjuder av framtidsoptimism och samtidigt värnar sin historia. Stadens attraktionskraft ska förstärkas genom att öarnas och skärgårdens stad marknadsförs så att fler väljer att besöka, bosätta sig i och uppleva Karlskrona. Karlskrona kommun ska erbjuda unika förutsättningar och möjligheter för människor att skapa sig ett boende i en attraktiv livsmiljö som skapar en hög livskvalitet. Karlskrona kommun ska aktivt jobba för att öka sin andel kommuninvånare och marknadsföra sig som en attraktiv kommun att bo och verka i. Planberedskap ska finnas för att möta utveckling och efterfrågan av bostäder, verksamhetslokaler och servicefunktioner. Den skall präglas av hög service och snabba handläggningstider. Planeringen och arbetet med att få till stånd ett stadsbibliotek/kulturhus på Kungsplan fortsätter under Karlskrona ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av idrotts- och kulturaktiviteter. Stödet till föreningar ska ge dem förutsättningar och möjligheter att självständigt utveckla en kvalitativ verksamhet och rikt utbud av aktiviteter. Det ska finnas ett varierat utbud av anläggningar och lokaler med god tillgänglighet som tillgodoser en mångfald av aktiviteter. Mötesplatser för ungdomar att träffas på ska finnas där behov finns. 16 Karlskrona kommuns budget 2013

17 b u d G E t Verksamhetsmål Minst tre aktiva insatser ska genomföras varje år för att få fler inpendlare till att flytta till Karlskrona. Kulturskolans kö ska fortsätta minska årligen för att under planperioden minimeras. Antalet besökare på kommunens bibliotek ska öka årligen. Antalet besökare på kommunens simhallar/varmbadhus ska öka årligen. Antalet besökare på kommunens ungdomsmötesplatser ska öka årligen. Antalet deltagaretillfällen inom föreningslivet för barn och unga i åldersgruppen 7 20 ska öka årligen. Prioriteringar Karlskrona växer och vår målsättning är att bli fler. Det innebär ökat behov av bostäder, infrastruktur och mark för verksamheter. Karlskrona kommun ska främja en expansion genom strategiska markförvärv, god planberedskap och snabb ärendehantering. Tågstoppet i Holmsjö kommer att skapa unika utvecklingsmöjligheter för de norra kommundelarna. För att bättre kunna ta tillvara skärgårdens unika potential ska arbetet med översiktsplanen och VA-planen för skärgården fortsätta under Planer och bygglov till näringslivet ska ges högsta prioritet. Karlskrona kommuns översiktsplan beskriver en tät och funktionsblandad stad med miljöer, som man gärna cyklar eller promenerar i. Genom att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafiken förbättras miljön och folkhälsan. Detta kommer att fortsätta kräva investeringar för både gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. Trossö centrum ska vara en levande, attraktiv och tillgänglig stad med plats för upplevelser och möten, där människor känner sig delaktiga och trygga. Offentliga platser som gator, torg, parkeringar och rekreationsområden ska utvecklas. Arbetet med att förädla stadskärnan och utveckling av gågatusystemet ska fortsätta. Fokus ska även ligga på barn och ungas behov av aktiviteter. Under planperioden ska aktivitetsytor för yngre prioriteras. Karlskrona kommun ska prioritera byggnation i trä. Vid exploatering av nya bostadsområden och i samarbete med Trafikverket ska Karlskrona kommun säkerställa kollektivtrafiken och att fler gång- och cykelleder byggs. Under planperioden ska Karlskrona kommun skapa förutsättningar för en ny grön stadsdel på Pottholmen. Vi ska skapa en attraktiv entré till Trossö. En stadsmarina ska byggas vid Skeppsbrokajen och fler båtplatser ska skapas i hela kommunen. Hattholmens unika läge ska tas tillvara för exploatering med möjlighet för bland annat maritim verksamhet, stadsnära rekreation och nya båtplatser. Skärgårdens småhamnar har stor potential för utveckling. Karlskrona kommun skall skapa förutsättningar för olika aktörer att driva och utveckla våra hamnar i skärgården. Arbetet med upprustning av lekplatser ska fortgå. Det nya Hattholmen kan med fördel också rymma urbana rekreationsytor för ungdomar och äldre med skate- och bikeanläggning i en aktivitetspark. Karlskrona kommun ska främja eget skapande och ett livskraftigt lokalt kulturliv och stärka kulturell och konstnärlig frihet. Besökscentrum i Tyska kyrkan ska fortsätta utvecklas. Rosenholmsområdet ska vidareutvecklas. Testlabbet, Blekinge Health Arena, ska fortsätta utvecklas tillsammans med andra aktörer så att vår arena blir mer unik. Uppdrag Miljö- och byggnadsnämnden ska fortsätta arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för skärgården. Miljö- och byggnadsnämnden och Tekniska nämnden ska fortsätta arbetet med att ta fram en VA-plan för kommunen. Tekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för kommunens påbörjade stadsförnyelse. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra särskilda insatser och kampanjer för att öka invånarantalet i kommunen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Miljö- och byggnadsnämnden intensifiera arbetet med och planeringen av en ny stadsdel på Pottholmen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur Rosenholmsområdet ska kunna vidareutvecklas. Karlskrona kommuns budget

18 b u d G E t Karlskrona kommun ska fortsätta utveckla kollektivtrafiken och säkerställa smidiga trafikflöden i hela vår kommun. Blågröna Karlskrona värnar kretsloppet Miljö, energi och trafik Karlskrona kommun, som är en av Sveriges drygt 80 ekokommuner, ska skapa goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt och utifrån kretsloppets fyra vetenskapligt definierade hållbarhetsprinciper. Hållbarhetsprinciperna visar på de ramar vi måste hålla oss innanför för att upprätthålla ett levande och balanserat kretslopp. Det innebär att vi inte kan fortsätta att hämta upp mer och mer material från berggrunden, inte får sprida konstgjorda naturfrämmande ämnen i naturen, inte systematiskt förstöra de ekosystem vi är beroende av och inte hindra människor från att tillgodose sina grundläggande behov. Övergripande mål I allt Karlskrona kommun gör ska utgångspunkten vara det långsiktigt hållbara samhället i samklang med det naturliga kretsloppet. Innanför den ekologiskt hållbara ramen bygger vi ett social hållbart samhälle som är tryggt, attraktivt och framåtblickande med fokus på eget ansvar och livskvalitet för alla. En hållbar ekonomi får systemet att fungera och är ett medel för att nå målen. Därför ska vi vara rädda om det vi har i Karlskrona kommun. Vi vårdar fastigheter, gator, hamnar och parker för att det är långsiktigt hållbart att hushålla med såväl skattemedel som naturresurser. 18 Karlskrona kommuns budget 2013

19 b u d G E t Karlskrona kommun ska aktivt arbeta med förnyelse och utveckling samt erbjuda kommunens invånare, besökare och näringsliv en effektiv och väl fungerande teknisk försörjning, med god service och en attraktiv offentlig miljö med helhetssyn på ekonomi, livskvalitet och ekologi. I Karlskrona kommun ska det vara rent, städat, välskött och grönt. Inom Karlskrona kommuns fastighetsbestånd ska inget fossilt bränsle användas och vi ska ha en effektiv energianvändning. Kollektivtrafikresandet ska fördubblas till år Verksamhetsmål Andelen planerat underhåll på fastigheter och vägar ska öka årligen i förhållande till det oplanerade. Karlskrona kommuns fastighetsbestånd ska minska sitt beroende av fossila bränslen årligen. Senast år 2015 ska Karlskrona kommuns fastighetsbestånd vara oberoende av fossila bränslen. Prioriteringar Stadsbusstrafikens omläggning ska fortsätta utvecklas och utvärderas. Karlskrona kommun ska prioritera att standarden på enskilda avlopp i skärgården och på landsbygden ska förbättras. Karlskrona kommuns energikostnader ska fortsätta minska. Karlskrona kommun ska bredda upphandlingen för driften av våra fastigheter och skötsel av gata/park. Detta ska samordnas med våra kommunala bolag. Kommunikationer är livsnerver för det lokala näringslivet. Med infrastruktursatsningar i Karlskronaregionen, på Verköhamnen och Emmabodabanan, skapas nya framtidsmöjligheter. Karlskrona kommun ska fortsätta utveckla kollektivtrafiken och säkerställa smidiga trafikflöden i hela vår kommun. För att utveckla hamnarna, som är en viktig del av kommunens infrastruktur, skall ett hamnbolag bildas. Energiförbrukningen i kilowattimmar per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar ska minska årligen. Energiförbrukningen inom trafikbelysning gata/ trafik ska minska årligen. Andelen flerfamiljshus med sortering av hushållsavfall ska öka årligen. Andelen hushåll som valt sortering av hushållsavfall ska öka årligen. Antalet förskolor och grundskolor med Grön Flagg eller annan miljöprofil ska öka årligen. Antalet kollektivresor per invånare skall öka årligen. I Karlskrona kommun ska det vara rent, städat, välskött och grönt. Karlskrona kommuns budget

20 b u d G E t Världsarvet, museer i världsklass, shopping, konferensfaciliteter, evenemang och aktiviteter möts i skärgården. Karlskrona som nav i östersjön Besöksnäring, skärgård och event Vår vision är att alla som bor i Östersjöområdet ska känna till Karlskrona, veta var Karlskrona ligger och välja att besöka Karlskrona. Vår unika skärgård erbjuder oanade möjligheter för besöksnäringen som vi bättre ska ta tillvara. Även Karlskronas vackra ek- och bokskogar, sjöar, hagmarker och kulturbygd skapar förutsättningar för att möta en växande besöksnäring, inte minst inom eko-, mat- och kulturturism. Övergripande mål Karlskrona kommun ska spetsa sin marknadsföring och lyfta fram skärgården för att förmedla Karlskronas unika position och kvalitéer. Karlskrona ska ha en levande stadskärna med gränslösa upplevelser skapade av handel, besöksmål, kultur och mötesplatser. Vi ska också ta tillvara landsbygdens kreativa initiativ och mångfald. Karlskrona ska vara det självklara valet för upplevelser i sydöstra Sverige och Östersjöregionen. Världsarvet, museer i världsklass, shopping, konferensfaciliteter, evenemang och aktiviteter möts i skärgården. Det nya Näringslivsbolaget ska intensifiera VisitSweden:s aktiviteter för olika målgrupper och arbeta strategiskt tillsammans med närliggande regioner för att locka internationella besökare till Karlskrona. Genom VisitBlekinge ska vi säkerställa att besökare får ta del av det bästa av Karlskrona. Karlskrona ska vara ett förankrat varumärke som alla aktörer kan identifiera sig med. Det nya Näringslivsbolaget ska skapa förutsättningar för, eller genomföra evenemang som genererar turistomsättning till Karlskrona året runt. Karlskrona kommun ska verka 20 Karlskrona kommuns budget 2013

21 b u d G E t för att öka den kommersiella omsättningen och antalet besökare i Karlskrona. Värdskapet är en viktig del av besöksnäringen och Karlskrona kommun ska vara pådrivare i arbetet med utveckling och utbildning. Gästhamnarna och en stadsmarina ska under planperioden utvecklas och antalet båtplatser ska öka. Verksamhetsmål Minst två investerare ska göra etableringar inom besöksnäringen Det nya Näringslivbolaget ska utveckla eller attrahera minst två stora årliga evenemang som har nationellt eller internationellt intresse. Besöksnäringen i kommunen skall öka årligen med 5 procent uttryckt i antalet gästnätter. Antalet företag inom besöksnäringen ska öka årligen. Antalet gästnätter i våra gästhamnar ska öka årligen. Prioriteringar Besöksnäringen ska ha en tydlig plats i Karlskronas övergripande strategi. Karlskrona kommun ska skapa förutsättningar för en modern konferens- och mässhall i Östersjöhallen. Karlskrona kommun ska skapa förutsättningar för en uthållig marknadsföring och försäljning. Gästhamnarna ska utvecklas som en tydlig satsning på skärgård och besökande båtturister. Gästhamnarna ska marknadsföras bättre. Samarbetet mellan företag, föreningar och det nya Näringslivsbolaget ska intensifieras. Karlskrona kommun fortsätter arbetet med Blekinge Arkipelag som ett biosfärområde i Blekinges skärgårds- och kustlandskap. Biosfärområden är modellområden inom UNESCO med syftet att bevara naturen och kulturarvet samtidigt som det gynnar social och ekonomisk utveckling med lokal förankring. Biosfärarbetet drivs i samverkan mellan Karlshamn kommun, Karlskrona kommun och Ronneby kommun samt Länsstyrelsen Blekinge Län. Karlskrona kommun ska skapa förutsättningar för ombyggnaden av Östersjöhallen, för att öka kommunens attraktionskraft när det gäller konferenser och idrott. Kulturell mångfald, kreativitet, uppfinningsrikedom och spännande kulturupplevelser på Karlskronas kulturinstitutioner. Karlskrona kommuns budget

22 b u d G E t Barn som lever i utsatta miljöer ska alltid kunna få samhällets stöd. Trygga Karlskrona Stöd och omsorg All stöd- och omsorgsverksamhet ska ha sin utgångspunkt i respekt för den enskilda individen. Insatserna ska ha fokus på att stärka livskvaliteten och vara utvecklande för den enskilde. Insatser ska utgå från en helhetssyn på individens samlade behov och den enskilde ska i största möjliga utsträckning själv kunna utforma sitt liv. Karlskrona kommun ska se till att alla i behov av stöd ska få förutsättningar för att kunna forma sina liv efter egna drömmar, visioner och livsmål. Barn som lever i utsatta miljöer ska alltid kunna få samhällets stöd. Övergripande mål I Karlskrona kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet. Vi ska skapa förutsättningar för integration av barn, unga och vuxna. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvaliteten och vara utvecklande för den enskilde. Folkhälsoaspekten ska genomsyra allt arbete i Karlskrona kommun och det förebyggande arbetet ska vara grunden i vår verksamhet. Lekmannastödet utgör ett angeläget komplement till professionen varför övervakare, kontaktpersoner, gode män och förvaltare måste få stöd i att utföra sina uppdrag. Människor med beroendeproblematik, psykisk ohälsa, samsjuklighet och funktionsnedsättningar ska få det stöd som krävs för att de själva ska kunna skapa sig ett bra liv och känna delaktighet i samhället. För att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa ska ett förvaltningsövergripande arbete ske i samverkan med landstinget. I Karlskrona kommun ska alla ha möjlighet till ett boende det ska inte finnas några hemlösa. I Karlskrona kommun ska det vara en självklarhet inom omsorgen att par får möjlighet att leva tillsammans. 22 Karlskrona kommuns budget 2013

23 b u d G E t Alla som är helt arbetslösa och har rätt till försörjningsstöd ska erbjudas sysselsättning i någon form, såsom arbete, praktik eller utbildning som leder till egenförsörjning. Om hinder föreligger skall andra insatser sättas in. All verksamhet inom välfärden för våra äldre skall bygga på valfrihet, kvalité, mångfald, flexibilitet samt präglas av respekt för den enskilde. Insatserna skall utgå från en helhetssyn, där den enskildes rätt att själv bestämma över sin egen situation ska utgöra grunden. Ett nytt särskilt boende, Vedebylund (Handelsträdgården), kommer att stå klart under den senare delen av Detta boende kommer att ersätta några befintliga särskilda boenden med lägre standard. Verksamhetsmål 95 procent av de personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska komma i arbete, praktik, studier eller annan åtgärd. Antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd skall minska. Mer än 95 procent av barn och ungdomar som får en insats av socialtjänsten i Karlskrona kommun ska erhålla hjälpen inom kommunens geografiska område. Det ska alltid finnas minst 150 praktikanter i våra bolag och förvaltningar. Mer än 90 procent av vuxna personer med missbruksproblem som får sin insats av socialtjänsten i Karlskrona kommun ska erhålla hjälpen inom kommunens geografiska område. Samtliga personer som fått ett beslut om beviljad insats ska få sitt beslut verkställt senast tre månader från beslutsdatum. Äldre som beviljats bistånd i form av bostad i särskilt boende ska få ett realistiskt erbjudande inom tre månader. Äldre par ska få rätt att bo ihop. De individuella genomförandeplanerna ska alltid vara aktuella med utgångspunkt i hur den enskilde individens behov och förutsättningar förändras över tid. Prioriteringar Målsättningen är att ungdomar normalt inte ska uppbära ekonomiskt bistånd annat än högst tillfälligt. Förutsättningen för ekonomiskt bistånd till ungdomar under 25 år är att de samtidigt studerar, är i praktik eller behandling. Samverkan med arbetsförmedling, försäkringskassa, sjuk- och hälsovården med flera ska bedrivas på ett strukturerat sätt och ständigt utvecklas. Det av kommunfullmäktige framtagna framtidsprogrammet ska utgöra basen i verksamheten för våra invånare som behöver vårt stöd. Karlskrona kommun ska verka för senior- och trygghetsboende med gemensamhetslokaler. Kvinnor ska erbjudas likvärdiga möjligheter som män till vård inom kommunen. Föräldrar ska beredas utökade möjligheter till att välja omsorgsform för sina barn och därför finns det möjlighet till kommunalt vårdnadsbidrag Karlskrona kommuns budget

24 b u d G E t Medborgardialoger och samråd ska utvecklas och öka årligen. Karlskrona som tror på de mångas medverkan Mångfald, demokrati och medborgardialog Vi är alla olika, med unika livserfarenheter, egna personligheter och varierande bakgrund. Alla som bor i Karlskrona kommun ska känna sig välkomna och betydelsefulla. Karlskrona kommun ska fungera som en möjliggörare för människor att ta ansvar för sina egna liv och för att kunna förverkliga sina drömmar, till nytta både för den enskilda och för samhället i stort. Mänsklig kreativ mångfald kräver tolerans för oliktänkare och respekt för det som är annorlunda. Ingen ska diskrimineras. Vi vill bygga ett samhälle där alla känner stolthet över sitt ursprung och nyfikenhet över att få lära känna andras. Övergripande mål Karlskrona kommuns verksamheter ska utgå från en hållbar utveckling där kommuninvånarnas behov och önskemål står i centrum. Verksamheten ska utvecklas i dialog med dem som nyttjar verksamheten. Karlskrona kommun ska ta tillvara på människors olikheter, kompetens och egen drivkraft. Utgångspunkten ska alltid vara att alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund ska ha samma värde och känna sig välkomna i Karlskrona kommun. 24 Karlskrona kommuns budget 2013

25 b u d G E t Engagemang och vetskapen om att det är folket som styr är grunden för en levande demokrati. För att alla ska kunna delta i samhället vill vi förbättra tillängligheten, både funktionsmässigt och med mer lättbegriplig information. Makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Mångfald ska tas tillvara och ses som en konkurrensfördel i vår strävan att vara ett nav i Östersjön för en positiv entreprenörsanda. Verksamhetsmål Antalet e-tjänster ska öka årligen. Antalet besökare som använder våra e-tjänster ska öka årligen. Medborgardialoger och samråd ska utvecklas och öka årligen. Prioriteringar Det är angeläget att förnya kommunfullmäktiges arbetsformer för att öka intresset bland våra kommuninvånare och vi vill komplettera den parlamentariska demokratin med ökat medborgarinflytande genom öppna, lättillgängliga sammanträden och bättre samråd. Alla nämnder och styrelser ska utveckla demokratiska processer för att öka medborgarnas inflytande och insyn i vår verksamhet. Karlskrona kommun ska införa medborgarservice så att det blir enkelt för våra kommuninvånare att hitta rätt väg in i kommunens verksamheter. Karlskrona kommuns budget

26 b u d G E t I Karlskrona kommun jobbar drygt medarbetare för att ge våra kommuninvånare allra bästa service. Ambassadörerna som lyfter Karlskrona Hållbart ledarskap, service och kvalitet I Karlskrona kommun jobbar drygt medarbetare för att ge våra kommuninvånare allra bästa service. Att jobba i Karlskrona kommun ska alltid innebära att sätta medborgarnas behov i centrum. Varje medborgare i Karlskrona kommun som möter någon av våra medarbetare ska uppleva det mötet så bra att de gärna vill möta oss igen. Övergripande mål Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare både för dagens och framtidens medarbetare. Karlskrona kommun ska verka för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare som tar tillvara all den kreativitet, drivkraft och kunskap som finns hos våra medarbetare. Vår vision som arbetsgivare är att varje medarbetare ska känna sig som en viktig del i kommunkoncernen och vara en god ambassadör för hela Karlskrona. Vägen dit går via ett motiverande ledarskap, delaktighet och medarbetarskap som ger en positiv anda i hela Karlskrona kommun. Verksamhetsmål Lönesättningen inom de kommunala verksamheterna ska vara jämställd. Frisknärvaron ska öka. Sjukskrivningarna ska fortsätta minska. Önskad sysselsättningsgrad ska införas i all vår verksamhet. Alla som har en fast anställning i Karlskrona kommun och önskar att jobba heltid ska bli erbjuden en heltidsanställning. Andelen nöjda medarbetare ska öka i våra medarbetarenkäter. 26 Karlskrona kommuns budget 2013

27 b u d G E t Andelen som svarar på våra medarbetarenkäter ska öka. Antalet timavlönade i Karlskrona kommun ska minska. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för Karlskrona kommun ska fortsätta minska. Långsiktigt mål ska vara 4 procent. Prioriteringar Ett personalpolitiskt program är framtaget genom bred förankring, där cirka 90 procent av våra medarbetare har varit delaktiga i framtagandet. Programmet behandlar personalfrågorna ur sju perspektiv: Medarbetarskap. Ledarskap. Kompetens. Hållbart arbetsliv. Lön. Mångfald. Stolt och framgångsrik. Karlskrona kommun ska ha flexibla och moderna bemanningssystem som spänner över flera förvaltningar. Medarbetare som vill bredda sin kompetens genom intern rörlighet ska uppmuntras till det. Den centrala personalfunktionen ska ha en strategisk roll för att förverkliga den gemensamma personalpolitiken och vår värdegrund i Karlskrona kommun. Sjukfrånvaron ska fortsätta minska genom medvetet arbete med tydliga processer för rehabilitering, tidiga kontakter från arbetsledningen, Kommunhälsans arbete och Möjligheternas hus. Medarbetarenkäter ska genomföras regelbundet. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att implementera personalprogramet i kommunen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnderinföra flexibla och moderna, och gemensamma bemanningssystem. Personalpolitiskt fokuserar vi 2013 på ledarskapet. Chefen leder verksamheten och ger medarbetare möjlighet att synas, utvecklas och aktivt delta i utvecklingen på arbetsplatsen. Chefen skapar förutsättningar så att både enskilda medarbetare och hela arbetsgrupper är engagerade och motiverade. Detta leder till delaktighet, utveckling och ett bra resultat. Alla förvaltningar och medarbetare ska under 2013 arbeta med den delen av det personalpolitiska programmet som handlar om Ledarskap. Karlskrona kommuns budget

28 S A M M A N F A t t N I N G Sammanfattning av budget 2013, plan för Föreliggande budget för år 2013 med tillhörande planer för åren 2014 och 2015 har i enlighet med kommunens nya budgetprocess (se dokumentet Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun reviderat av kommunfullmäktige , 79) fastställts av kommunfullmäktige redan vid dess junisammanträde. Vid detta sammanträde fattades också beslut om en oförändrad skattesats om 21,19 % för år Detta beslut ändrades dock i november månad till 21,51 % till följd av den beslutade skatteväxlingen om 0,32 % för kommunernas övertagande av hemsjukvården från den 1 januari Det rådande konjunkturläget i såväl Sverige som i vår omvärld sätter sin prägel på kommunens budget för de kommande åren. Kommunens största inkomstkällor, kommunalskatt och generella statsbidrag, utvisar inte den gynnsamma utveckling som skulle behövas för att i alla delar säkerställa trygga och stabila förutsättningar för de ansvarsområden som ligger på kommunen. En annan viktig faktor som påverkar såväl kommunens intäkter som dess kostnader är utvecklingen av antalet invånare i kommunen. Fram till och med 2011 har Karlskrona kommun under en rad av år uppvisat en ökande befolkning. Under sista delen av 2012 kan en emellertid en minskning skönjas, ett förhållande som mot bakgrund av att budgeten fastställs i juni månad, inte fullt ut har kunnat beaktas. Huruvida det minskande antalet invånare under 2012 utgör ett brott på eller tillfälligt hack i den tidigare tillväxtkurvan går inte att förutspå i november Konjunkturläget med höga arbetslöshetssiffror ställer bland annat stora krav på resurser kopplat till kommunens ansvar för försörjningsstöd. Den positiva utveckling som föregående års planering tog fasta på inom försörjningsstödet har inte infriats. Kostnadsläget för försörjningsstöd pekar under 2012 mot ett kraftigt underskott, varför ytterligare medel tillförs socialnämndens budget i syfte att säkerställa en nivå 2013 som är i paritet med den som beräknas för Därtill satsas även resurser på kommunala beredskapsarbeten i syfte att minska belastningen på försörjningsstöd. Under våren 2012 träffades en s.k. skolöverenskommelse som innebär att förskola och grundskola erhåller en resurstillväxt som motsvarar den vid tidpunkten för överenskommelsen bedömda demografiska utvecklingen. Omsorgen om personer med funktionshinder är också ett område som expanderar i den kommunala verksamheten. För 2013 höjs budgetramarna för dessa tre verksamhetsområden sammantaget med 59 miljoner kronor. Från och med 2014 är budgetramarna utökade med totalt 89 miljoner kronor. För att till någon del möta ökade kostnader inom olika välfärdsområden ingår i budgeten också ett antal åtgärder för att minska kostnaderna inom andra verksamhetsområden. Framför allt berörs sådana verksamheter som främst är att betrakta som stöd och service till kommunens kärnverksamheter, t.ex. IT och telefoni, fastigheter, administration och produktion av mat. Den något sviktande utvecklingen på intäktssidan och den ovan exemplifierade ökningen av kostnaderna leder fram till att Karlskrona kommuns resultatbudget för åren 2013 och 2014 uppvisar positiva resultat om endast en miljon kronor per år. För år 2015 uppgår det budgeterade resultatet sedan till dryga två miljoner kronor. Förutom ökande kostnader för att driva verksamhet så befinner sig Karlskrona kommun tillsammans med sina bolag dessutom även i ett expansivt investeringsskede. Att kunna göra investeringar, såväl för 28 Karlskrona kommuns budget 2013

29 S A M M A N F A t t N I N G att ersätta utslitna tillgångar som för att förbättra och förnya, är nödvändigt för att bevara värdet av kommunens tillgångar. För Karlskrona kommun är de svaga resultaten de kommande tre åren en besvärande faktor så tillvida att en stor del av de kommande investeringarna inte kan genomföras med egna utan med lånade medel detta får till följd att kommunens låneskuld ökar. Den konjunkturnedgång som Sverige för närvarande befinner sig i skapar ett lågt ränteläge som påverkar räntekostnaden för upptagna lån positivt. Samtidigt innebär emellertid ett lågt ränteläge att värdesäkringen av kommunens framtida pensionsåtaganden i mindre utsträckning grundas på tillväxt i samhällsekonomin vilket i sin tur leder till att kommunen i större utsträckning måste skjuta till egna medel för att värdesäkra framtida utbetalningar av pensioner för kommunens medarbetare ett förhållande som inverkar negativt på utrymmet för annan kommunal verksamhet. Begreppet God ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp i den kommunala verksamheten. För att mäta huruvida kommunen kan anses ha en god ekonomisk hushållning är kommunens resultat en viktig måttstock. Generellt för kommunal verksamhet anses en resultatnivå på mellan en och två procent av de totala skatteintäkterna och statsbidragen motsvara en god ekonomisk hushållning. För Karlskrona kommuns del motsvarar det ett över tid genomsnittligt resultat på mellan 30 och 60 miljoner kronor per år. De svaga resultat som nu budgeteras för åren innebär att Karlskrona kommuns ekonomi är mycket känslig för förändrade förutsättningar i form av bl.a. vikande ökningstakt av skatteintäkter, vikande befolkningsutveckling eller ökade lönekostnader utöver vad som genomsnittligt antagits. De låga resultatnivåerna i den nu fastställda budgeten visar därmed också på nödvändigheten av att i kommande planeringar påverka utvecklingen så att resultatnivåerna åtminstone närmar sig enprocentsnivån av skatteintäkter och statsbidrag. Finansiella mål I samma utsträckning som de ekonomiska förutsättningarna utgör en restriktion för den kommunala verksamheten måste de också sett i perspektivet av att kommunen disponerar tre och en halv miljarder kronor per år anses utgöra en möjlighet. Ett av grundkraven på en kommuns budget är att den ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Balanskravet utgör i sig den sammantagna indikatorn på såväl restriktiveten som möjligheten. Grunden för balanskravet kan därför sammanfattas i behovet av en långsiktigt hållbar ekonomi ett ekonomiskt utrymme för reinvesteringar ett finansiellt utrymme att klara av pensionsåtagandets ökning ett ekonomiskt utrymme för att klara av andra risker och osäkerhetsfaktorer. För att säkerställa uppfyllandet av bl.a. balanskravet behöver kommunen ha finansiella mål. De finansiella målen markerar att en god ekonomi utgör en grundbult i uppgiften att trygga den verksamhet som kommunen bedriver. De övergripande ekonomiska målen, som också utgör kommunens finansiella mål, är uttryckta på följande sätt för åren : Kommunens resultat ska för perioden vara positivt. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringarna ska delas upp i två kategorier; skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar. Skattefinansierade investeringar finansieras inom investeringsutrymme som motsvarar årets avskrivningar. För skattefinansierade investeringar medges dessutom investeringar i energibesparande syfte som har en långsiktigt positiv inverkan på kommunens energiförbrukning och därmed också på kommunens resultat. Extern finansiering kan göras för avgiftsfinansierade investeringar. Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsmål anges för att tydliggöra kommunens uppdrag och ansvar inom olika verksamhetsområden och vad som ska uppnås inom de resurser som finns tillgängliga och inom ramen för de finansiella målen. De övergripande mål, prioriteringar och uppdrag som finns fastställda i budgeten förtydligas, bearbetas, utvecklas, och följs upp inom respektive nämnd- och/eller ansvarsområde. Karlskrona kommuns budget

30 S A M M A N F A t t N I N G Den samhällsekonomiska utvecklingen Förändringar i den globala ekonomin Det ekonomiska läget och den förväntade framtida utvecklingen i världen och särskilt då vår omvärld beskrivs enligt nedan i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) publikation Ekonomirapporten april 2012 : I tidigare bedömningar har vi utgått från att skuldkrisen i Europa kommer att lösa sig under ordnade former, men att detta kommer att ta tid. Det innebär att oron för ett finansiellt sammanbrott kommer att kvarstå under lång tid men att den efterhand gradvis lättar. Utvecklingen i euroområdet har mot denna bakgrund bedömts bli svag under det första halvåret i år. Så här långt förefaller dessa förutsägelser stämma. Konsument- och företagsförtroendet är fortsatt lågt i euroområdet. Vi antar emellertid att tillväxttakten gradvis ökar under året. För Tysklands del pekar indikatorer på att tillväxten kan bli närmare en procent. För Spanien och Italien ser det däremot dystrare ut med en negativ utveckling i år. På sikt återstår utmaningen att skapa en balanserad ekonomisk utveckling i euroområdet. I de mest utsatta länderna krävs inte bara stora finanspolitiska åtstramningar utan även åtgärder för att stärka konkurrenskraften. Risken för ett finansiellt sammanbrott i Europa bedöms ha minskat. Greklands skuldavskrivning har hittills genomförts som planerat, vilket medfört att statsobligationsräntan sjunkit påtagligt och näst intill halverats. Europeiska centralbanken (ECB) har genomfört likviditetsfrämjande åtgärder som i bredare bemärkelse stärkt tilltron till det finansiella systemet. Misstron kring Portugals och Spaniens möjligheter att få ordning på sina statsfinanser har däremot inte skingrats, vilket märks i fortsatt höga räntor. Till skillnad från Europa har utvecklingen i USA överraskat positivt. Den amerikanska arbetsmarknaden förstärktes under 2011 en utveckling som har fortsatt i år. Antalet sysselsatta ökar och arbetslösheten, som låg oförändrad runt 9 procent under första halvåret 2011, har minskat markant sedan dess. Noterbart är dock att minskningen i arbetslöshet delvis beror på att arbetskraften knappt ökat trots växande befolkning. På sikt behöver USA genomföra skattehöjningar och/ eller utgiftsminskningar för att komma till rätta med den svaga offentliga ekonomin, men den närmaste tiden kan man inte förvänta sig någon åtstramning. Penningpolitiken bedöms bli fortsatt expansiv. BNP växer med 2,4 procent i år och 2,8 procent Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att tillväxtländernas ekonomier växer något långsammare Man har dock, särskilt i Kina och Ryssland, stort utrymme att bedriva en expansiv ekonomisk politik. Svackan 2012 blir därmed begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med drygt 8 procent i år och upp mot 9 procent nästa år, vilket är i nivå med den långsiktigt möjliga tillväxten. Svensk ekonomi visar fortsatt styrka De samhällsekonomiska bedömningar som sedan ligger till grund för dels regeringens vårproposition 2012, dels SKL:s senaste skatteintäktsprognoser kommenteras enligt nedan i SKL:s cirkulär 2012:15 (daterad ): Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning utan i stället stiger arbetslösheten. Det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 procent. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 2012 som helhet. Trots att BNP från och med det andra kvartalet beräknas växa med omkring 2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 2012 enbart 0,6 procent. I kalenderkorrigerade termer motsvarar det en ökning med 1,0 procent. En tillväxt på 2,5 procent är inte tillräcklig för att på något avgörande sätt förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. 30 Karlskrona kommuns budget 2013

31 S A M M A N F A t t N I N G På helårsbasis handlar det enbart om några tiondels procent. Från och med 2014 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Ett avgörande villkor för att utvecklingen ska bli så bra som vi räknar med är att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former och att oron för ett finansiellt sammanbrott gradvis lättar och minskar i betydelse. Den senaste tidens signaler tyder på att utvecklingen är på rätt väg och att det värsta skulle vara över. Tillväxten i inte minst Sydeuropa kommer dock att förbli begränsad under flera år framöver. Det begränsar utvecklingen i övriga Europa och då också den svenska ekonomins tillväxt, men med efterhand bättre fart i Europa blir det också bättre fart i Sverige. Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är i övrigt mycket ljusa. Den privata sektorns finansiella sparande är högt vilket innebär att en betydande potential finns för ökad privat konsumtion och företagsinvesteringar. Samtidigt är statens och kommunsektorn finanser i relativt gott skick trots lågkonjunkturen. I den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar som i många andra länder. Sammantaget innebär det att den svenska ekonomin har potential att växa relativt snabbt när utvecklingen i euroområdet väl börjar stabiliseras. Skatter och statsbidrag Den allmänekonomiska utvecklingen enligt ovan är viktig för kommunerna. Den avgör framför allt skatteintäkternas nivå men också kostnadsnivåerna för personal, varor, tjänster och kapital. Den påverkar också sekundärt kommunens kostnader för t.ex. individ- och familjeomsorg, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsverksamhet. Budgetarbetet utgår således i många avseenden från bedömningar som redovisas i regeringens vårproposition, och som i sin tur ligger till grund för SKL:s bedömningar av den kommunala sektorns budgetförutsättningar för de närmaste åren. SKL:s senaste prognos i april månad (cirkulär 12:15, daterad ) för de närmaste årens budgetförutsättningar ligger således till grund för de olika ekonomiska antaganden som denna treårsbudget utgår ifrån. Denna prognos räknar nu med en sammanlagd ökning av det kommunala skatteunderlaget med i stort sett normala 20,1 % under perioden Detta kan då jämföras med det något mindre 19,0 % enligt fjolårets budget/plan avseende motsvarande höjning för perioden Den nu något förhöjda nivån förklaras med en viss ytterligare ökning under de kommande åren av det förväntade antalet sysselsatta i kombination med något större såväl löneökningar som pensioner. Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, apr ,2 3,7 3,8 3,7 4,3 20,1 VP, apr ,5 3,4 3,8 4,3 4,9 21,6 ESV, mar ,4 3,7 3,7 4,1 4,7 21,1 SKL, feb ,0 3,2 3,6 4,0 4,7 19,9 BP, sep ,3 3,3 3,8 4,8 4,4 20,0 Karlskrona kommuns budget

32 S A M M A N F A t t N I N G Regeringens bedömning för samma tidsperiod hamnar denna gång således på en betydligt högre nivå. Det som då främst skiljer prognoserna åt är att regeringen har en mer optimistisk syn på tillväxt och sysselsättning under sista åren av kalkylperioden jämfört med SKL. I motsats till föregående år följer denna gång skatteintäktsberäkningarna inte till fullo SKL:s prognossiffror för respektive år. Invånarantalet per den 1 november 2012, som ligger till grund för 2013 års skatteintäkter, antas nämligen uppgå till knappt jämfört med SKL:s antagna ca Detta innebär då en befolkningsökning med enbart ca 185 personer jämfört med samma datum året dessförinnan. Utvecklingen under såväl fjolåret som hittills under detta år talar för denna något försiktigare bedömning. För de resterande två åren under planeringsperioden antas sedan befolkningsökningen till i princip 170 respektive 160 personer, vilket då är 250 personer lägre än vad SKL räknar med för dessa bägge år. Enligt SKL:s gällande kalender kommer under resterande del av år 2012 att presenteras ytterligare tre skatteunderlagsprognoser gällande den nu aktuella planeringsperioden. Bedömningen av utvecklingen redan för år 2013 kan därmed komma att förändras allra helst mot bakgrund av det fortsatt osäkra ekonomiska läget i vår omvärld innan denna budget och plan ska börja gälla och tillämpas. Skatteutjämning och Generella statsbidrag Från år 2012 bortföll det tidigare tillfälliga konjunkturrelaterade finansiella stödet till kommunsektorn motsvarande ca årliga 14 miljoner kronor för Karlskrona kommun. För de kommande tre åren finns det i nuläget däremot inga löften eller antydningar från regeringen om ytterligare statsbidrag till kommunsektorn, trots SKL:s enträgna påstötningar om främst behovet av en långsiktig värdesäkring/indexuppräkning av statsbidragen. Frågan om ytterligare statsbidrag till kommunsektorn kan däremot komma att åter aktualiseras, om den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld skulle leda till en situation med en påtaglig och omfattande lågkonjunktur även i Sverige, vilket i sin tur skulle slå hårt mot kommunsektorns kommande skatteintäkter. Den (av SKL preliminärt gjorda) årliga omräkningen och uppdateringen av de olika delfaktorerna inom kostnadsutjämningen innebär för år 2013 i motsats till föregående år en minskning om hela 12 miljoner kronor av kommunens avgift till systemet. Som jämförelse ökade kommunens avgift för innevarande år med hela 20 miljoner kronor. Det i nuläget positiva utfallet hänför sig således främst till delfaktorerna grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorg. SCB:s första beräkning av kostnadsutjämningen kommer först senare under hösten o det slutliga utfallet är inte klart förrän i slutet av december månad. För de kommande åren görs nu också bedömningen att avgiften i princip bör kunna minska ytterligare något varje år med hänsyn till den försiktiga beräkningen av den framtida årliga befolkningsökningen. Den i slutet av år 2008 tillsatta senaste parlamentariska skatteutjämningskommittén presenterade sitt slutbetänkande i april månad Kommittén, som för en gångs skull var helt enig, föreslog bl.a. att nuvarande modell för inkomstutjämning bibehålls, nya beräkningsmodeller för barnomsorg och individoch familjeomsorg införs samt att löneutjämningsfaktorn får fullt genomslag. Riksdagen har nu till slut uppmanat regeringen att komma med en proposition i detta ärende senast under år 2013, varför eventuella förändringar till följd av propositionens innehåll/ kommitténs förslag kommer att kunna genomföras tidigast från år För Karlskronas del skulle ett genomförande enligt kommitténs förslag innebära en sammanlagd intäktsförbättring motsvarande på sikt ca 15 miljoner kronor. Till följd av de föreslagna införandereglerna skulle däremot effekten det första året (2014?) bli ett intäktsbortfall om ca 2,5 miljoner kronor. I föreliggande budget/plan har i avvaktan på slutliga beslut inga effekter av ett eventuellt förändrat utjämningssystem beaktats. När det sedan gäller den årliga omräkningen/ uppdateringen av den särskilda LSS-utjämningen visar denna precis som de senaste tre åren på en fortsatt reducering av kommunens avgift till systemet. Reduceringen för år 2013 uppgår till drygt 5 miljoner kronor, vilket innebär att kommunen nu ska betala en avgift om enbart 0,5 miljoner kronor. Detta indikerar att nästa beräkning av utfallet kommer att visa att kommunen för första gången blir bidragsmottagare 32 Karlskrona kommuns budget 2013

33 S A M M A N F A t t N I N G i detta system. Kommunens kostnadsutveckling under verksamhetsåret 2011 har därmed på nytt varit avsevärt ogynnsammare än för rikets kommuner i snitt. Trots att kostnadsutvecklingen inom handikappomsorgen även under åren 2012 och 2013 bedöms ligga kvar på en fortsatt relativt hög nivå, antas i nuläget försiktigtvis en jämfört med år 2013 oförändrad LSS-avgift för åren 2014 och Kommunal fastighetsavgift År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på villor, flerbostadshus m.fl. med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 konstruerades så att det rent ekonomiskt blev neutralt för såväl kommunerna som staten. Varje år därefter sker sedan en indexering av de olika taxeringsvärdena med vissa intervall innebärande ett årligt intäktstillskott till kommunerna av skiftande storlek. Denna intäkt beräknas för kommunens del innevarande år komma att uppgå till sammanlagt knappt 110 miljoner kronor. För år 2013 beräknas sedan beloppet öka med ca 3,5 miljoner kronor enligt SKL:s senaste prognos. För åren 2014 och 2015 förutsätts i nuläget intäktsbeloppet fortsätta att öka med ca 3 miljoner kronor under vartdera året. Övriga statsbidrag I regeringens vårproposition 2012 finns i stort sett inga nya förslag eller löften om framtida satsningar inom eller extra finansiellt stöd till kommunsektorn. I avvaktan på budgetpropositionen för år 2013 gäller således de förslag och satsningar som redovisades redan i budgetpropositionen för år Statsbidragsramen kommer således under de närmaste åren att utökas som kompensation för bl.a. den nya skollagen, införandet av såväl betyg redan från årskurs 6 som fler nationella prov i grundskolan och generellt utökad undervisningstid i matematik. I gengäld har regeringen redan från år 2012 kraftigt reducerat bidragsramen med hänvisning till förväntade besparingar och rationaliseringar till följd av den från höstterminen 2011 gällande nya gymnasiereformen. I detta ärende pågår dock fortfarande diskussioner mellan utbildnings- och finansdepartementen och SKL kring de förväntade ekonomiska konsekvenserna av denna reform. Nytt förslag till finansiell reglering kan eventuellt komma i budgetpropositionen för år Inom utbildningsområdet föreslår dessutom regeringen ett flertal ytterligare satsningar, som ska finansieras med särskilt riktade statsbidragsmedel. Som en del i detta förlängs t.ex. de nuvarande satsningarna på matematik/naturvetenskap/teknik i grundskolan (t.o.m. 2016) och den förstärkta elevhälsan (t.o.m. 2014) jämfört med tidigare planer. Även de pågående kompetenshöjande insatserna för förskolärare, lärare och rektorer ( rektors- och lärarlyften ) ska fortsätta ytterligare något år och avslutas därmed först år Som ett nytt inslag finns också riktade medel till en särskild långsiktig karriärutvecklingsreform med lärare inom grund- och gymnasieskolan som målgrupp. Inom äldreomsorgen förlängs det hittillsvarande stimulansbidraget om än med en något mer resultatinriktad profil. Regeringen har samtidigt för avsikt att under åren genomföra en särskild utbildningssatsning även för anställda inom äldreomsorgen ( omvårdnadslyftet ). Stimulansbidraget ska också kunna användas för genomförande av den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantier samt för en breddad satsning på anpassade bostäder för äldre inkluderande nya lösningar på behovet av parboende. Regeringen föreslår härutöver att den nuvarande särskilda psykiatrisatsningen fortsätter under minst hela den här mandatperioden. Regeringen är däremot fortfarande inte beredd att överföra dessa medel till det generella statsbidraget, vilket hade varit den bästa lösningen ur kommunernas synvinkel. En sådan förändring har annars tidigare aviserats från regeringens sida. Karlskrona kommuns budget

34 S A M M A N F A t t N I N G Demografi En övervägande del av kommunens kostnader har ett nära samband med antalet invånare i vissa specifika åldersgrupper (främst antalet barn och ungdomar och äldre pensionärer) och förändringar i dessa åldersgruppers storlek. Nedanstående prognosvärden är hämtade ur kommunens antagna befolkningsprognos för perioden Befolkningsökningen som antogs under prognosperioden presenterades som försiktigt optimistisk under våren I prognosen från 2011 fanns en viss ökning i antalet utflyttade med som en följd av de förändringar i avgifter för utländska studenter som trädde i kraft hösten Effekten kom dock både tidigare och mer märkbart för kommunen i form av såväl fler utflyttade som färre inflyttade. Detta hade tagits med i beräkningarna inför prognosen som presentarades i april 2012 och befolkningsökningen antogs därför bli något mindre. Vid analyser under hösten 2012 konstateras att effekten av utflyttningarna blev väldigt mycket större än vad som antagits ett halvår tidigare. För kommunens folkmängd totalt antas därför en minskning från förra årsskiftet med ca 500 personer. Emellertid är den stora minskningen tydligt koncentrerad till åldersklasserna år, varför de ursprungliga prognosantagandena för de åldersklasser som är direkt beroende av kommunala verksamheter presenteras här. Tabell 2. Demografisk förändring Demografiska förändringar Totala antalet invånare per 31 dec förändring under året Antal barn i åldern 0 5 år per 31 dec förändring under året Antal barn och ungdomar i åldern 6 15 år per 31 dec förändring under året Antal ungdomar i åldern år per 31 dec förändring under året Antal personer år per 31 dec förändring under året Antal personer 90 år och äldre per 31 dec förändring under året Karlskrona kommuns budget 2013

35 S A M M A N F A t t N I N G Befolkningsprognos Befolkningsprognosen för Karlskrona kommun angav en beräknad ökning av invånarantalet med personer per år under den närmaste perioden. En stor osäkerhet råder dock när det gäller hur antagandena kommer att ändras. Antalet förskolebarn beräknas minska inledningsvis, medan antalet barn i grundskoleåldrarna antas öka markant. Antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer, som en följd av relativt låga födelsetal i mitten och slutet av 90-talet, minska relativt mycket i början av perioden. Prognoserna anger inledningsvis en viss minskning av antalet personer 80 år och äldre, bland annat beroende på 30-talets små barnkullar. Äldreomsorgen år Antalet personer i åldern år förväntas under den inledande delen av prognosperioden ligga på en relativt konstant nivå, för att därefter öka med ca 380 personer fram till år år och äldre Antalet personer i åldern 90 år och äldre antas ligga på en konstant nivå under hela prognosperioden fram till år Den relativt stora ökning som åldersgruppen haft tidigare år ser ut att avstannat. Förskolan 0 5 år Antalet barn i förskoleåldern fluktuerar något under prognosperioden, de första åren visar på en trolig minskning med ca 40 barn, vilket är en stor skillnad från antagandena i förra årets prognos. Den justering som vi gjort i antagandena om inflyttning får en effekt av antalet födda barn på sikt tillsammans med en viss minskning av fruktsamhetstalen. Grundskolan 6 9 år Antalet barn i åldern 6 9 år förväntas öka med ca 160 fram till år 2014, för att därefter ligga på en relativt konstant nivå mot slutet av perioden, Det ökade antalet födda barn de senaste åren får effekt inledningsvis av prognosperioden för denna åldersklass år Antalet barn i åldern år förväntas öka med ca 490 barn fram till år 2017 varefter nivån ligger på en relativt jämn nivå fram till slutet av prognosperioden år Antalet barn i åldern år förväntas öka med ca 550 till år Gymnasiet år Antalet ungdomar år förväntas minska med ca 450 personer fram till år 2015 när de låga födelsetalen i slutet av 90-talet blir märkbara för denna åldersklass. Fram till slutet av prognosperioden, 2021, förväntas en ökning på ca 560 personer. Karlskrona kommuns budget

36 S A M M A N F A t t N I N G Personalutveckling Medarbetarperspektivet/ Ambassadörerna som lyfter Karlskrona Karlskrona kommun är Blekinges största arbetsgivare med drygt medarbetare. Bedömningen är nu att antal medarbetare med Karlskrona kommun som arbetsgivare sannolikt kommer att minska något under kommande planperiod som en följd av ökade möjligheter för kommunmedborgare att göra egna val inom flera våra verksamheter. Bedömning är också att det kommer att bli svårare att rekrytera nya medarbetare framförallt inom äldreomsorg och skola. Likaså är chefsrekrytering ett område som ger oss utmaningar framöver morgondagens medarbetare vill inte i lika hög utsträckning som tidigare bli chefer. För att säkerställa chefsförsörjningen inom länet startas 2013 ett gemensamt ledarutvecklingsprogram som heter Blekinges framtida ledare. Sjukfrånvaron fortsätter att minska inom i stort sett samtliga nämnder och det långsiktiga målet är 4 %. Detta kan jämföras med årsuppföljning 2011 då Karlskrona kommun hade en sjukfrånvaro på 5,8 %. Bedömningen idag är att sjukfrånvaron kommer att fortsätta minska under planperioden dock inte i samma takt som tidigare. Kommunhälsan är en viktig aktör i detta sammanhang som fortsätter att utveckla sitt förändrade arbetssätt för att bättre möta försäkringskassans regler och erbjuda tidiga insatser och stöd för att undvika både kort- och långtidssjukfrånvaro. Kommunhälsan ger också ett viktigt stöd till förvaltningarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att öka frisknärvaron och minska sjukfrånvaron. Jämställd lönesättning, högre frisknärvaro, fler nöjda medarbetare, önskad sysselsättningsgrad, minskning av antal timavlönade medarbetare och ökad intern rörlighet är några av de mål den politiska ledningen har formulerat för det inre kvalitetsarbetet i Karlskrona kommun Fundamentet för dessa mål är samverkan och delaktighet som 2013 kommer till uttryck både i ett nytt samverkansavtal och i ett nytt personalpolitiskt program som alla medarbetare har varit med och format. Bästa tänkbara service till Karlskronaborna det är vårt gemensamma uppdrag, vi som jobbar i Karlskrona kommun. All den personalutveckling vi arbetar med under 2013 personalpolitiskt program, samverkansavtal, medarbetar- och ledarutveckling, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till att vi ska kunna ge bästa tänkbara service till Karlskronaborna. 36 Karlskrona kommuns budget 2013

37 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Ekonomisk översikt Generellt gäller att med 2012 års resultat avses i detta dokument det prognostiserade resultatet per Skattesats och utdebitering Innevarande år är skattesatsen i Karlskrona kommun 21,19 %. Enligt fullmäktiges beslut redan i maj månad ska nu denna skattesats gälla även för år Kommunens skattesats har därmed varit oförändrad ända sedan år (Fullmäktige har därefter i november månad beslutat att höja skattesatsen med 0,32 % på grund av skatteväxlingen med landstingets avs. hemsjukvården i länet. Kommunens skattesats blir därmed i stället 21,51 % från 2013). Den genomsnittliga skattesatsen för rikets kommuner uppgår år 2012 till 20,59 %, vilket innebär en sänkning med 0,14 % -enheter jämfört med medelutdebiteringen för föregående år. Uppgifter kring medelutdebiteringen för år 2013 kommer däremot inte att kunna presenteras förrän i slutet av år Karlskrona har fortfarande den klart lägsta skattesatsen i Blekinge län. I Ronneby, Sölvesborg, Karlshamn och Olofström uppgår således skattesatserna för i år till 22,04 21,95 21,89 respektive 21,84 %. Länets samtliga fem kommuner tillämpar därmed samma skattesats som för året dessförinnan. Skattesatserna i residensstäderna i våra tre angränsande län Kalmar, Kristianstad och Växjö uppgår som jämförelse för år 2012 till 21,81 20,86 respektive 20,66 %. Skattesatsen har då sänkts med 0,41 % i Kalmar (på grund av skatteväxling med landstinget avs. kollektivtrafiken) respektive 0,10 % i Växjö, medan Kristianstad har en oförändrad skattesats. Det är således fortfarande bara Kalmar som har en högre skattesats än Karlskrona. Vid denna jämförelse måste då också beaktas att i samtliga övriga tre län har redan en skatteväxling om i snitt knappt 0,30 % ägt rum för hemsjukvårdens kommunalisering. Landstinget i Blekinge, som har haft oförändrad skattesats sedan början av 1980-talet, höjde från år 2012 sin utdebitering med hela 0,80 % -enheter till 11,51 %. Den totala kommunala utdebiteringen för Karlskronas invånare uppgår därmed i nuläget till 32,70 %. Anmärkas kan att landstinget däremot ännu inte fattat något beslut om sin skattesats för år Efter landstingets skattehöjning är det nu 110 kommuner som fortfarande har en högre total skattesats än Karlskronas jämfört med ca 150 under år Föreliggande budget/plan baseras även i år på förutsättningen att kommunens skattesats kommer att hållas oförändrad om 21,19 % (dvs. efter skatteväxlingen: 21,51 %) under hela treårsperioden. Avgifter De olika facknämnderna har själva rätt att fatta beslut om sådana avgiftsförändringar som är en anpassning till allmän prisutveckling, och som inte berör taxekonstruktionen. Vatten- och avloppstaxan, samt renhållningstaxan är dock undantagna, och behandlas som särskilda ärenden i kommunfullmäktige under hösten. Nämnder som inför nya taxor, ändrar taxekonstruktionen på ett sådant sätt att det är att betrakta som en ny taxa eller föreslår höjning av avgift mer än vad som kan rymmas inom en allmän prisutveckling, ska hänskjuta dessa beslut till kommunfullmäktige. Årets resultat, kommunen Årets resultat prognostiseras per till 1,4 mnkr jämfört med budgeterade + 37,7 mnkr. I detta resultat finns då inga poster som ska avräknas enligt balanskravet. De negativa obalanserna under året återfinns på nytt framförallt hos vissa nämnder, och detta balanseras sedan till vissa delar av främst ett förbättrat utfall för ett antal olika finansiella poster och en inte budgeterad tillfällig återbetalning av tidigare inbetalada arbetsgivaravgifter (AGS). Karlskrona kommuns budget

38 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Diagram 1. Årets resultat (mnkr) åren , ej balanskravsjusterat avser prognos per 30 april ,0 50,1 40,0 30,2 20,0 0,0 14,1 4,8 11,9 8,9 10,3 18,9 1,4 1,1 1,1 2,5 20, Diagram 2. Årets resultat åren uttryckt som resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag, ej balanskravsjusterat 2 1, ,2 1,3 0,5 0,3 0,7 0,0 0,1 0,0 0,1 1 0,6 0, Karlskrona kommuns budget 2013

39 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Kostnaden för räntor och antaganden om räntesatser Under innevarande år (2012) beräknas det externa finansnettot uppgå till 10,2 mnkr, vilket är 13,5 mnkr högre än i årsbudgeten. Antagandena för de kommande åren bygger på att de finansiella målsättningarna uppnås samt en genomsnittlig räntenivå år 2013 på 2,95 % och att lånen därefter omsätts i nivå med av Konjunkturinstitutet prognostiserat i sin rapport Konjunkturläget Med dessa förutsättningar kommer det externa finansnettot för den kommande treårsperioden att uppgå till -3,8, -8,2 respektive -12,2 mnkr. Finansnettots utveckling åren visas i diagram nedan. Diagram 3. Utveckling av kommunens finansnetto under åren i mnkr 50 Finansnetto varav utdelning Bokslut 2010 Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Karlskrona kommuns budget

40 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Förändring av kommunens nettolåneskuld Vid ingången av år 2012 beräknas nettolåneskulden att uppgå till ca 715 mnkr (525 mnkr ett år tidigare), vilket motsvarar cirka kr per invånare. Nettolåneskulden beräknas öka med sammanlagt 187 mnkr under perioden , från 525 till 712 mnkr. Orsaken till ökning av nettolåneskulden är behov av lånefinansiering för omfattande investeringar och då främst i Johannishusåsen, där investering görs i syfte att förbättra dricksvattenkvaliteten samt trygga säkerheten för framtida vattenförsörjning. Se nedanstående diagram över utvecklingen av kommunens nettolåneskuld. Diagram 4. Kommunens nettolåneskuld , Beloppet år 2011 avser beräknat årsresultat enligt prognos 2012 i mnkr Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierad med eget kapital. Kommunens soliditet vid ingången av år 2013 är beräknad till 17,9 % för att under planeringsperioden sjunka marginellt med 0,5 procentenheter. Soliditetens utveckling under åren visas nedan. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Att kommunens soliditet är låg i jämförelse med andra kommuner beror på att vi har en internbanksutlåning till de kommunala bolagen, i stället för att kommunen ikläder sig ett borgensansvar. Fördelen med detta är att de finansiella kostnaderna för hela kommunkoncernen blir lägre än om respektive bolag skött sin egen upplåning. Om vi skulle ersätta detta system med borgensförbindelser skulle soliditeten höjas till cirka 40 %. Diagram 5. Kommunens soliditet åren ,0 % 25,0 % 20,0 % 15,0 % 10,0 % 5,0 % 0,0 % Karlskrona kommuns budget 2013

41 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Löne- och prisstegring Budgetens/Planens reserver för löne- och prisstegring är beräknade så att nämnderna i princip ska kunna tilldelas full kompensation för såväl sina avtalsenliga löneökningar som för de generella prisstegringarna i övrigt. Reserven för löneökningar för den kommande treårsperioden motsvarar således en årlig löneökning om 3,1 3,1 och 3,7 % helt i enlighet med SKL:s bedömningar i budgetcirkuläret från maj månad. Flertalet löneavtal inom den kommunala sektorn är i nuläget enbart ettårsavtal, som därmed löper ut redan under våren Nivåerna på löneökningarna för de kommande åren lär till stor del bli avhängiga av dels den (samhälls)ekonomiska utvecklingen såväl i vår omvärld som i Sverige, dels utvecklingen av den inhemska sysselsättningen och arbetslösheten. Löneökningarna förutsätts för övrigt i likhet med de senaste åren genomgående ske från den 1 april respektive år. Prisstegringarna ( inflationen ) rensad för effekterna av eventuella räntejusteringar under de närmaste tre åren förväntas enligt flertalet ekonomiska bedömare komma att uppgå till mellan 1,0 och dryga 1,5 %. Den nu budgeterade reserven för prisstegringar innehåller medel motsvarande en ökning med enbart 1,0 % år för samtliga tre år under planperioden. I den totala pris- och lönereserven finns härutöver dessutom särskilda belopp avsatta för en rättvisande/ likvärdig priskompensation till olika verksamheter i alternativ drift såsom fristående skolor, enskild barnomsorg och icke-kommunala vårdinstitutioner. Pris- och lönereserven disponeras av kommunstyrelsen, och är den buffert som finns för att kunna kompensera nämnder och styrelse för de kostnadsförändringar som beräknas uppstå. Den slutliga kompensationen, som årligen lämnas, kan skilja sig mot vad som finns reserverat beroende på revidering av antaganden för kostnadsutvecklingen. Kompensationen som lämnas kan dock inte överstiga vad som finns särskilt avsatt. Personalomkostnaderna i sin tur förutsätts däremot i nuläget i motsats till vad som i regel gällt för de senaste åren bli oförändrade år 2013 (och även åren därefter) jämfört med 2012 års budgeterade nivåer. Justeringar kan dock aktualiseras senare under innevarande år. Finansiell analys och nyckeltal Kommunens skatteintäkter och statsbidrag beräknas för år 2013 öka med mer normala 3,5 % jämfört med det förväntade utfallet för år Denna nivå är då betydligt högre än motsvarande ökningstakt för innevarande år. Detta förklaras då främst utav det tillfälligt förbättrade sysselsättningsläget under år 2011 och början av Den förhöjda nivån innebär att det för år 2013 skapas ett expansionsutrymme om ca 1,0 %, eftersom den genomsnittliga pris- och löneökningen beräknas till ca 2,5 %. Detta utrymme har då i huvudsak använts till verksamhetsutökningar i stället för till en förbättring av kommunens resultat, vilket framkommer av kommunens svaga resultat även för år För åren 2014 och 2015 förutsätts sedan skatteintäkterna fortsätta öka i en mer normal takt runt 3,5 %. De genomsnittliga prisstegringarna under dessa bägge år förväntas samtidigt uppgå till mellan 2,5 och 3,0 %, varför ett visst fortsatt expansionsutrymme uppstår även dessa bägge år. I likhet med för år 2013 används detta utrymme till fortsatta vissa verksamhetsutökningar i stället för att stärka de budgeterade resultaten, som för båda åren slutar på strax över noll miljoner kronor. Tabell 3. Analystal Utfall Prognos Budget Budget Plan Plan Ökning av: (Jämfört med föregående budget, innevarande år mot föregående utfall) Skatteintäkter och generella statsbidrag i % 5,9 6,3 3,5 3,2 3,7 Verksamhetens nettokostnader i % 4,9 3,4 3,0 3,1 3,5 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna i % 100,2 98,4 99,6 99,6 99,4 Finansnettots andel av skatteintäkterna i % 0,2-0,2-0,2-0,3-0,4 Årsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag 1,8 0,0 1,3 0,1 0,0 0,1 Karlskrona kommuns budget

42 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Känslighetsanalys Vid beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag för den kommande treårsperioden har det försiktigtvis antagits att kommunens invånarantal i genomsnitt kommer att öka med knappt 200 personer per år att jämföra med årliga ca 450 personer enligt den riksprognos som SKL använder sig av i sina beräkningar. Skulle denna förändring ett visst år bli 100 personer större eller mindre motsvarar detta en ökning respektive minskning av de beräknade årliga skatteintäkterna och statsbidragen med ca 4,0 miljoner kronor. Kommunens skatteunderlag har samtidigt förutsatts öka med 3,8 3,7 och 4,3 % under de aktuella tre planeringsåren. Om ökningen av såväl kommunens eget som rikets totala skatteunderlag något år skulle avvika från dessa antagna nivåer med en procentenhet, innebär detta ökade eller minskade årliga skatteintäkter för kommunen med ungefär 29 miljoner kronor. Budgeten och planerna bygger också på förutsättningen att de kommunalanställdas löner stiger med i genomsnitt ca 3,3 % per år. Skulle löneökningarna ett visst år däremot bli en procentenhet lägre eller högre än detta antagande medför det en ökad eller minskad årlig kostnad för kommunen om ca 21,5 till 23,0 miljoner kronor. I planeringen förutsätts dessutom att inflationen kommer att uppgå till 1,0 2,0 % per år under planeringsperioden. Om prisökningarna däremot ett visst år skulle avvika med en procentenhet från denna nivå, motsvarar detta en ökad eller minskad årlig kostnad för kommunen om ca 12 miljoner kronor. Samtidigt ökar eller minskar kommunens intäkter med drygt 3 miljoner kronor, om kommunens avgifter/ hyror etc. höjs eller sänks en procentenhet mer eller mindre än vad som förutsätts i budgetkalkylerna. En procentenhets förändring av räntenivån år 2013 innebär en påverkan på kommunens kostnader med i nuläget ca 3,6 miljoner kronor. Självfallet finns det också ett samspel mellan flera av de ovan redovisade riskfaktorerna : Om exempelvis löneökningarna för kommunens anställda ett enskilt år blir högre än beräknat, kan detta vara i samklang med arbetsmarknaden i övrigt. Detta leder då samtidigt till att kommunens skatteintäkter kommer att öka mer än vad som ursprungligen antagits. Om i stället kommunens befolkningsökning ett enskilt år eller varje år blir högre än beräknat, medför detta inte bara ökade skatteintäkter utan sannolikt också ökade kostnader på kort eller lång sikt för t.ex. förskola och grundskola. Kommunens utdebitering för 2012 ska enligt nu föreliggande budgetbeslut vara oförändrad för år 2012 och förutsätts dessutom förbli oförändrad (21,19 % eller 21,51 % efter skatteväxlingen) även de två återstående åren av treårsperioden. Om skattesatsen i stället ett visst år skulle höjas eller sänkas med en procentenhet (dvs. en krona), så skulle detta innebära ett tillskott eller bortfall av årliga intäkter motsvarande 118 till 127 miljoner kronor. En ökning eller minskning av personalstyrkan med 10 befattningar motsvarar för närvarande ca 3,5 5,0 årliga miljoner kronor i förändrad kostnad för kommunen. Förändringar i samband med antagna budgetramar Finansiella förändringar I samband med att budgetprocessen påbörjades i början av året, har de kända förändringarna ställts samman och beaktats av budgetberedningen, tillsammans med de bedömda långsiktiga effekterna av uppföljningen som upprättades per Sammantaget innebar detta att kommunen har en positiv skattetillväxt. Dessa används då primärt till att möta övriga obalanser i de finansiella posterna. Sammantaget blir det en förväntad försämring för kommunens ekonomi, då det är flera poster som ofrånkomligen ändras, och där det rådande finansiella läget ger en påverkan med en skatteintäktsökning som är lägre än tidigare förväntat. Totalt sett motsvarar dessa negativa poster ett förväntat resultat 2013 som motsvarar -2,4, för ,9 och för ,8 mnkr. Det är således först 2015 som vi kan se en positiv förbättring mot tidigare planering. Denna utveckling är grunden för de förändringar som kommunen måste göra av nämndernas kostnader. 42 Karlskrona kommuns budget 2013

43 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Tabell 4. Sammanställning av de finansiella förutsättningarna som ligger till grund för budgeten i mnkr Resultat enligt beslut KF & 105 8,5 9,1 9,1 Förändringar av planeringsförutsättningar Poster inom Verksamhetens Nettokostnader Nettoeffekt pris/lönestegring ,0 0,0-100,0 Ändrade inflationsantagande -4,5-8,5-8,5 Innehållen priskompensation ,0 5,0 5,0 Löneökningar enl SKL 8,5 16,5 16,5 Pensioner -3,0-10,0-12,0 Sänkt PO ,9 6,9 6,9 Arbetsgivaravgifter -3,0-3,0-3,0 budgetpost internräntor -1,0-1,0-1,0 Förändrad värdering löneökningar 2014 och ,0 4,5 15,0 Poster inom skatteintäkter & Statsbidrag Tillkommande år, skatteintäkter 0,0 0,0 125,2 Skatteintäkter statsbidrag enl prognos cirk. 2012:06-50,3-53,4-53,4 Skatter och statsbidrag enl prognos 27 april 30,0 23,0 13,0 Poster inom Finansnetto KF , avkastningskrav Karlskrona Moderbolag Förändrat räntenetto -1,5-2,0-2,0 Utlåningsavgifter 2,0 2,0 2,0 Summa förändrade planeringsförutsättningar ,9-20,0 3,7 SUMMA RESULTAT PERIODEN ,4-10,9 12,8 Förändrade resurser till nämnderna Det negativa utrymme som uppstått har sedan legat till grund för förändring av nämndernas ramar, och i samband med att kommunfullmäktige fastställde ramarna för år 2012, och plan för åren 2013 och 2014 har ytterligare resurser tillförts nämnderna. Därutöver har omprioriteringar gjorts mellan nämndernas ramar och den satsning som är gjord är framförallt hänförlig till Barn- och ungdomsnämnden, Handikappnämnden och Socialnämnden. Därutöver har dessutom en central reserv under Kommunstyrelsen skapats för att kunna användas till extra satsning för välfärd och nysatsningar. Samtidigt har även krav om förändrad nämnds- och förvaltningsstruktur stärkts, men senarelagts, i syfte att sänka kommunens totala kostnader. Härutöver måste även en hel del effektiviseringar göras. Karlskrona kommuns budget

44 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Tabell 5. Förslag till förändringar i mnkr Förslag till förändringar Generella effektiviseringar 30,0 49,5 61,0 Drift av fastigheter 6,0 9,0 9,0 Kost 5,0 7,0 7,0 IT 7,0 10,0 10,0 Städ 1,5 2,0 2,0 Administration 3,0 6,5 6,5 Minskad nettokostnad för hamnarna, hamnbolag 2,5 5,0 6,0 Innehållen priskompensation 5,0 10,0 15,0 Ny nämnds- och förvaltningsorganisation 0,0 0,0 5,5 Barn- och ungdomsnämnden -13,0-22,0-30,0 Volym- och kvalitetsökning barnomsorg och grundskola -13,0-22,0-30,0 Ny skolorganisation frigör resursre om 8 mnkr halvårseffekt, 16 mnkr helårseffekt 0,0 0,0 0,0 Handikappnämnden -11,0-18,0-22,0 Volymökning -11,0-18,0-22,0 Idrott- och fritidsnämnden 1,5 1,5 1,5 Ramjustering, föreningsstöd till barn- och unga för inte röras 1,5 1,5 1,5 Kulturnämnden 0,7 0,7 0,7 Ramjustering, kulturskola får inte röras 0,7 0,7 0,7 Miljö- och byggnadsnämnden 0,0-0,3 0,0 Fullfölja Översiktsplan skärgård och VA plan 0,0-0,3 0,0 Socialnämnden ekonomiskt bistånd -35,0-37,0-37,0 Ramjustering -37,0-42,0-42,0 Effekter av satsning på utbildning, beredskapsjobb och praktik 2,0 5,0 5,0 Tekniska nämnden 3,5 4,0 4,0 Effektivisering gata park 1,5 2,0 2,0 Ramjustering sedan 2012, redan inarbetat 0,8 0,8 0,8 Ramjustering 1,2 1,2 1,2 Utbildningsnämnden 0,0 0,0 0,0 Bibehållen ram trots minskade elevkullar 0,0 0,0 0,0 Äldrenämnden 5,0 8,0 12,0 ramjustering sedan 2012, redan inarbetat 3,0 3,0 3,0 Ramjustering 2,0 5,0 9,0 Kommunstyrelsen 8,3 15,1-7,0 Kollektivtrafiken enligt Marknadsplan -0,2-4,0-11,0 Ny brandstation, uppskjuten investering, reserv finns om 3 mnkr ,0 4,0 1,0 Stadsbiblioteket, uppskjuten investering, reserv finns om 1 mnkr ,0 2,5 1,5 Sommarjobb ligger kvar på 3 mnkr årligen 0,0 0,0 0,0 20 kommunala beredskapsobb, införs redan 2012, halvårseffekt -2,5 0,0 0,0 Infrastruktur Bergåsa, kommunens egna kapitalkostnader 0,0-1,4-2,5 Välfärdsreserv upplöses 15,0 18,0 18,0 Reserv för välfärd och nysatsningar, (t ex Östersjöhallen) -4,0-4,0-14,0 Centrala reserver 13,5 10,5 6,5 Uppskjuten utdelning från Moderbolaget ska delas ut 2013/2014 7,0 4,0 0,0 Borgensavgifter 5,0 5,0 5,0 Differentierade PO-avgifter 1,5 1,5 1,5 Summa förslag till förändringar 3,5 12,0-10,3 44 Karlskrona kommuns budget 2013

45 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Tabell 6. Summa resultat i mnkr Resultat enligt beslut KF & 105 8,5 9,1 9,1 Summa förändrade planeringsförutsättningar ,9-20,0 3,7 Summa resultatreglerings förändring av resultatet 1,8 0,0 0,0 Summa förslag till förändringar 3,5 12,0-10,3 SUMMA RESULTAT PERIODEN ,9 1,1 2,5 Sammanställning av befintliga reserver Nedanstående sammanställning visar de olika reserver som finns till förfogande inkl de satsningar som görs i 2013 års budget. Generellt så svarar kommunstyrelsen för de olika reserverna och besparings- posterna fram till dess att beslut tagits beträffande hantering av dessa. Många av de generella besparingarna löses genom en teknisk justering gentemot berörd nämnd. Tabell 7. Sammanställning av de reserver och besparingsposter som ej fördelats ut till nämnder och styrelse tkr Reserv KS oförutsett Reserv KF oförutsett Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder Reserv nytt stadsbibliotek (skjuts till 2015) Reserv ny brandstation (skjuts till 2015) Reserv extra satsning lärare Reserv för kommunens kapitalkostnader Bergåsa Reserv för välfärd och nysatsningar Fördelas till ks finansiella poster Uppskjuten utdelning Karlskrona Moderbolag Borgensavgifter Innehållen priskompensation (del av pris-lönereserv) Generella effektiviseringar fördelas till nämnder Förvaltnings- nämndstruktur Drift av fastigheter Kost IT Städ Administration Minskad nettokostnad för hamnarna, hamnbolag Differentierade PO-avgifter Summa totalt Karlskrona kommuns budget

46 E k o n o M I S K Ö V E r S I K t Sammanfattning av de finansiella antagandena i budgetförslaget Nedanstående tabell ger en sammanfattning av vissa antaganden i det fastställda budgetförslaget. Tabell 8. Reviderade nyckeltal för åren enligt förslag till förändringar Antagande ekonomin Befolkning 1 november året innan Befolkningsförändring mellan åren Skatter och statsbidrag, uppräkningsfaktor skattetillväxt 3,70 % 3,80 % 3,70 % 4,30 % Inflation 1 0,00 % 1,00 % 1,00 % 1,00 % Räntenivå, riksbankens referensränta 1,00 % 1,50 % 2,00 % 2,75 % Räntenivå (genomsnittlig räntenivå för kommunen) 3,35 % 2,95 % 3,10 % 3,10 % Löneutveckling 2,30 % 3,10 % 3,10 % 3,70 % Skattesats inkl kommunalisering av hemsjukården 21,19 % 21,51 % 21,51 % 21,51 % ¹ Anger den nivå på priskompensation som nämnderna kan komma att tilldelas respektive år. Nivån utgår från det inflationsindex som betecknas KPIx, vilket då är rensat för effekter av årliga ränteförändringar. 46 Karlskrona kommuns budget 2013

47 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Resultat- Balans och Investeringsbudget Tabell 9. Budgetsammanställning Karlskrona kommun i mnkr Budget och plan för perioden: Barn- och ungdomsnämnden -975,1-986,1-995, ,1 Handikappnämnden -324,4-346,1-353,1-357,1 Idrotts- och fritidsnämnden -67,9-67,0-67,0-67,0 Kommunrevisionen -2,2-2,2-2,2-2,2 Kulturnämnden -51,9-51,3-51,3-51,3 Miljö- och byggnadsnämnden -10,1-10,5-10,2-9,9 Miljö- och byggnadsnämnd bostadsanpassning 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden, Individ & familjeomsorg -103,3-103,6-103,6-103,6 Socialnämnden Ek.Bist -57,3-81,9-78,9-78,9 Tekniska nämnden -71,5-69,5-72,0-72,0 Tekniska nämnden varav VA-verksamheten 0,0 0,0 0,0 0,0 Utbildningsnämnden -256,0-256,4-256,4-256,4 Valnämnden -0,1-0,2-2,9-2,9 Äldrenämnden -676,7-671,2-662,2-658,2 Äldrenämnd bostadsanpassning -9,5-9,5-9,5-9,5 Överförmyndarnämnden -4,8-4,8-4,8-4,8 Kommunfullmäktige -6,0-6,0-6,0-6,0 Kommunstyrelsen -243,6-231,3-224,6-225,1 TOTALT Styrelser och nämnder , , , ,1 Kapitalkostnader (Internräntor & Avskrivningar) 163,6 163,6 163,6 163,6 Pensionskostnader -88,7-96,4-105,6-107,6 Realisationsvinster 3,0 3,0 3,0 3,0 Reserver: Löne- och prisreserv -6,8-84,4-165,9-250,4 Summa reserv för lärarlöner -2,0-3,5-4,5-4,5 KS & KF reserv för oförutsett -0,7-1,0-1,0-1,0 Reserv för Tågtrafik och E22 0,0 0,0 0,0 0,0 Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder -0,5-0,8-0,8-0,8 Kvalitetsreserv för välfärd 0,0-4,0-4,0-14,0 Övriga reserver 0,0 0,0-1,4-6,5 Säkerhetsmarginal 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatteintäkter och statsbidrag 2 950, , , ,5 Avskrivningar -113,6-113,6-113,6-113,6 Utlåningsavgifter 13,2 17,7 17,7 17,7 Utdelning 5,0 7,0 4,0 0,0 Räntenetto -24,9-29,5-30,9-30,9 Totalt Finansiering 2 898, , , ,6 Resultat ¹ 37,6 2,9 1,1 2,5 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % 1,28 0,10 0,03 0,08 Investeringsbudget 345,4 193,0 115,0 107,0 ¹) I sammanställningen ovan är Kommunfullmäktiges beslut , om förändrat resultatkrav VA beaktat. Detta är inkluderat i Tekniska nämndens resultat. Karlskrona kommuns budget

48 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Nettokostnadernas fördelning Nedanstående diagram visar hur kommunalskattemedlen enligt budgetförslaget kommer att fördelas på olika nämnder år Diagram 6 Nettokostnadernas fördelning Övrigt -3 % Pensioner -3 % Avskrivningar -5 % Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige -8 % Äldrenämnden -21 % -31 % Barn- & Ungdomsnänden -11 % Handikappnämnden -2 % Idrott- och Fritidsnämnden -2 % Kulturnämnden 0 % Miljö- och Byggnadsnämnden -6 % Socialnämnden -2 % Tekniska nämnden -8 % Utbildningsnämnden Som framgår av diagrammet tar de fyra största nämnderna barn- och ungdomsnämnden (BUN), äldrenämnden (ÄN), handikappnämnden (HN) och utbildningsnämnden (UN) tillsammans i anspråk ca 71 % av de tillgängliga skatteintäkterna och statsbidragsmedlen i kommunen. Detta visar samtidigt med eftertryck att områdena utbildning, vård och omsorg prioriteras i den kommunala verksamheten. Samtliga övriga verksamheter konsumerar därmed tillsammans resterande ca 29 % av kommunens skatteintäkter. I denna siffra ingår då såväl de hårda nämnderna (tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden) som en del mer mjuka nämnder (socialnämnden, kulturnämnden och idrotts- och fritidsnämnden) samt flera mer kommunövergripande verksamheter som sysselsättningsåtgärder, kollektivtrafik, politiska funktioner (kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd etc.) och vissa finansiella poster. Fördelningen i diagrammet skulle ha blivit något annorlunda om det i stället baserats på de olika nämndernas/verksamheternas bruttokostnader. I en sådan beräkning skulle de fyra största nämndernas andel ha blivit lägre samtidigt som framför allt tekniska nämndens andel skulle ha blivit högre. Denna nämnds verksamhet genererar nämligen andra betydande intäkter utöver de rena skattemedlen såsom hyror och olika (upplåtelse)avgifter. Resultatbudget och balansbudget I samband med delårsrapport , konstateras att prognosen för 2012 pekar mot ett svagt underskott. Detta är framförallt hänförligt till de högre kostnaderna för kommunens nämnder jämfört med budgeterat. Dessa obalanser är mycket bekymmersamma. För 2012 balanseras stora delar av detta upp med engångsåterbetalning av sjukförsäkringar. 48 Karlskrona kommuns budget 2013

49 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Tabell 10. Resultatsammanställning Budget för åren Senaste Uppdaterad Utfall prognos budget Plan Plan Plan samtliga belopp i mnkr Kommunen totalt Enligt budgetläge: Senaste prognos: Verksamhetens intäkter 778,0 Verksamhetens kostnader ,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,7 Avskrivningar -104,0-113,6-113,6-113,6-113,6-113,6 Resultat efter avskrivningar , , , , , ,3 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 776, , , , , ,5 Finansnetto 83,0 6,7-6,7-4,8-9,2-13,2 Ränta på pensionsskulden -2,0-3,0-3,5-3,5-3,5-3,5 Årsresultat 50,0-1,4 37,6 2,9 1,1 2,5 EK ianspråktagna reserver: Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder 0,5 0,8 0,8 0,8 Reserv för Tågtrafik och E22 0,0 0,0 0,0 0,0 KS & KF reserv för oförutsedda behov 0,7 1,0 1,0 1,0 Reserv omläggning stadstrafik 0,0 0,0 0,0 0,0 Reserv Nytt stadsbibliotek 0,0 0,0 0,0 1,0 Reserv Flytt brandstation 0,0 0,0 0,0 3,0 Reserv för lärarlöner 2,0 3,5 4,5 4,5 Reserv för välfärd och nysatsningar 0,0 4,0 4,0 14,0 Diagram 7. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto för åren ,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % -0,5 % Tabell 11. Vissa ekonomiska nyckeltal för åren Utfall Prognos Budget Budget Plan Plan Ökning av: (Jämfört med föregående budget, innevarande år mot föregående utfall) Skatteintäkter och generella statsbidrag i % 5,9 6,3 3,5 3,2 3,7 Verksamhetens nettokostnader i % 4,9 3,4 3,0 3,1 3,5 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna i % 100,2 98,4 99,6 99,6 99,4 Finansnettots andel av skatteintäkterna i % 0,2-0,2-0,2-0,3-0,4 Årsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag 1,8 0,0 1,3 0,1 0,0 0,1 Karlskrona kommuns budget

50 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Tabell 12. Balansräkningssammanställning (mnkr) KOMMUNEN TOTALT Bokslut Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Matriella anläggningstillgångar Fastigheter Pågående nyanläggningar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Långfristiga fordringar Långfrist fordr hos koncernföretag Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd och exploateringar Kortfristiga fordringar Kortfrist fordr hos koncernföretag Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning för särskild löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Externa lån Långfrist skulder till koncernföretag Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till koncernföretag Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Borgensförbindelser och ställda panter Ansvarsförbindelse, pensioner Ansvarsförbindelse, löneskatt SOLIDITET % 19,1 17,9 17,4 17,4 17,4 50 Karlskrona kommuns budget 2013

51 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Tabell 13. Betalningsflödesprognos (mnkr) KOMMUNEN TOTALT Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Betalningsflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Justering för rörelsekapitalförändring Ökn(-)/minskn(+) lager Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Summa rörelsekapitalförändring Betalningsflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar av anläggningstillgångar (-) Investeringar (-), tilläggsbeslut Exploateringsutgifter Försäljning av tomter Avyttrade materiella tillgångar (+) Betalningsflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökn(-)/minskn(+) utlåning Ökn(+)/minskn(-) upplåning Betalningsflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Justering för rörelsekapitalförändring Ökn(-)/minskn(+) lager Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar Minskning kortfristig fordran Ökning kortfristig fordran Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Ökning kortfristig skuld Minskning kortfristig skuld Summa rörelsekapitalförändring Avsättningar Ökning av skuld för pensionsavsättning Försäljningar (mnkr) Övrig försäljning 3,0 3,0 3,0 3,0 Summa 3,0 3,0 3,0 3,0 Karlskrona kommuns budget

52 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Investeringsbudget Investeringsramar för nämnder och förvaltningar 2013 uppgår till 193,0 mnkr, inkl avgiftsfinansierade investeringar. För 2014 är dessa 115 mnkr samt 107,0 mnkr vardera åren 2015 och 2016 och 117,0 mnkr år De skattefinansierade investeringarna uppgår till 112,0 mnkr för år 2013, till 88 mnkr år 2014 samt 78,5 mnkr åren 2015 och 2016 och 88,6 mnkr år För bolagskoncernen uppgår investeringsramarna under planperioden till mnkr. Sammanfattning För har ett årligt samlingsanslag för investeringar per nämnd/förvaltning beräknats. Samlingsanslaget omfattar nämndens huvudsakliga verksamhet och därmed över tid återkommande investeringsbehov. Respektive nämnd fördelar själv anslaget per investeringsobjekt i samband med fastställandet av sin internbudget. Det bör särskilt betonas att investeringsanslagen för 2016 och 2017 i synnerhet, bör betraktas som planeringsinriktning, och därmed kan komma att förändras. För budget 2013 och ekonomisk planering , skall följande beaktas: Lokaler för utbyggnad av förskole- och skollokaler har högsta prioritet. 93 mnkr avsätts under planperioden. Kommunens åtgärder i enlighet med den beviljade MOS-ansökan ska genomföras liksom byggandet av ny planskild korsning i Bergåsa. 42,4 mnkr avsätts under planperioden. Arbetet med energibesparande åtgärder skall intensifieras. 70 mnkr avsätts under planperioden. 52 Karlskrona kommuns budget 2013

53 R e s u lt a t- B A L A N S o c h I N V E S t e r I N G S B U d G E t Tabell 14. Totala investeringsramarna för Karlskrona kommun budget 2013 och plan perioden i tkr Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Plan Plan Plan Plan Tekniska nämnden Fastighetsverksamhet* Gata/trafikverksamhet Gata/parkverksamhet Hamnverksamhet Gata/parkverksamhet utrustning Summa tekniska nämnden Skattefinansierat från avgift Övriga förvaltningar Investeringsreserv kommunstyrelsen* Investeringsram Skattefinansierad total Avgiftsfinansierat VA (exkl Johannishusås) Gata/hamnverksamhet Johannishusås* Summa avgiftsfinansierad total Fördelning övr förvaltningar Inventarier och utrustning, BUN Inventarier och utrustning, HN Inventarier och utrustning, IFN Inventarier och utrustning, KN Inventarier och utrustning, SN Inventarier och utrustning, UN Inventarier och utrustning, ÄN Inventarier och utrustning, KS/KLF Inventarier och utrustning, KS/SEF Summa förvaltningar * exkl investeringar i 2 st gruppboende HN 15 mnkr 2013 samt 16 mnkr 2014 (extern byggherre) * 6 mnkr 2012 resp 16 mnkr 2013 avseende energieffektiviseringar ska finansieras utöver investeringsram * ökad investeringsutgift Johannishusåsen 56 mnkr finansieras utöver investeringsram * ökad ram avseende energieffektiviseringar reducerar KS investeringsresverv med 2 mnkr 2014 samt 10 mnkr 2015 och 2016 Summa total Karlskrona kommun Investeringsramar bolagskoncernen Affärsverken Karlskronahem Kruthusen Arena Rosenholm Summa samlade verksamheten Karlskrona kommuns budget

54 54 Karlskrona kommuns budget 2013 Minst 250 nya företag skall startas årligen i Karlskrona.

55 UTGIVARE: Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och Finans i samarbete med Kommunikationsavdelningen PRODUKTION: Infab AB Foto: Andreas Blomlöf, Joakim Johansson, Matz Arnström, Mats Kockum och Sara Persson.