MINDERÅRIGAS ARBETSMILJÖ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/jana Fromm Direkttel: E-post: jana.fromm@tco.se Arbetsmiljöverket STOCKHOLM MINDERÅRIGAS ARBETSMILJÖ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna RES 2007/5741 TCO väljer att inte inkomma med ett eget yttrande, utan hänvisar istället till Lärarförbundets yttrande över förslaget. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark Jana Fromm Bilaga: Remissyttrande från Lärarförbundet Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se webbplats/publikationer/remissyttranden/y Minderårigas arbetsmiljö.dot/l/

2 2 (7) Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (RES 2007/5741) Arbetsmiljöverket TCO Lärarförbundet lämnar härmed sina synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö. Yttrandet begränsas till övergripande synpunkter på hur elevers arbetsmiljö bör regleras och i den uträckning som det påverkar skolan. Övergripande synpunkter Det yttersta syftet med förslaget till föreskrift för minderåriga är att skydda eleverna i deras vardagliga arbetsmiljö. Syftet är något som Lärarförbundet helt delar, men ifrågasätter om den inslagna vägen är framkomlig för att nå dit. Lärarförbundet anser att det är fel att samreglera elevers arbetsmiljö i skolan med minderårigas arbetsmiljö i de fall de arbetar för lön. De grundläggande intressena är väsensskilda. Eleverna har skolplikt i grundskolan och är i princip tvingade av samhället att delta i verksamheten i gymnasieskolan. I utbildning är det elevens lärande som står i centrum. Verksamheten utformas så att eleven ska utvecklas och berikas. Ibland innebär det att man genomför övningar på gränsen till elevens förmåga, men under sakkunnig handledning av utbildade lärare. I arbetslivet är det andra intressen som spelar in. För både arbetsgivare och minderårig finns här frivillighet. Den minderåriges behov av lärande, stöd, handledning är inte en bärande del i verksamheten. Detta medför att det finns goda skäl att separera regleringarna runt arbetsmiljön för elever respektive unga i arbetslivet. Som förslaget till föreskrifter ser ut är det svårt att läsa ut vilka åtaganden som de facto gäller för skolans huvudmän och vad som ska till i termer av delegationsordningar och kunskapsförstärkningar. Lärarförbundet föreslår därför en särskild föreskrift kring elevers arbetsmiljö, där skolhuvudmäns och praktikgivares ansvar regleras. I flera sammanhang överlappar eller tangerar den föreslagna föreskriften skollagen och föräldrabalken. Lärarförbundet menar därför att detta arbete borde genomföras genom förändringar direkt i arbetsmiljölag och -förordning, så att de i vederbörlig ordning kan laglighetsprövas i förhållande till dessa och andra lagområden. Vad gäller utformningen av allmänna råd, oavsett om Arbetsmiljöverket väljer att gå fram med en föreskrift eller två, är det positivt att råden skrivs in i föreskrifterna i samband med de paragrafer som de förhåller sig till. Råden bör utvecklas så att skolans behov av en genomarbetad delegationsordning blir tydligare till exempel genom formuleringar som att berörd lärare/rektor om inte annat anges i skolhuvudmannens delegationsordning : I konsekvensutredning och kommunikationsplan är skolan på det stora hela taget glömd. Generellt är Lärarförbundet av åsikten att förslaget på ett otillfredsställande sätt tar hänsyn till

3 3 (7) skolan. Risken är att det välbehövliga skyddet för eleverna uteblir och att skolans personal lämnas utan egentligt stöd i säkerhetsarbetet. Sammanfattande synpunkter - Skolans och praktikgivarens ansvar bör regleras i en särskild föreskrift för elevers arbetsmiljö. - Förslaget tar inte hänsyn till de grundläggande skillnaderna mellan arbete för inkomst och skolarbete. - Riskbedömning av skoluppgifter kan inte ske på samma sätt som riskbedömning av arbetsuppgifter. - Skolan kan och bör inte åläggas att överpröva föräldrarnas beslut att låta barn arbeta. - Kraven på delegationsordningar för skolhuvudmän bör tydligare framgå av de allmänna råden. Synpunkter på enskilda paragrafer I samband med synpunkter på enskilda paragrafer kommenteras också förslag till allmänna råd och konsekvensanalys. 1-3 Syfte, tillämpningsområde och definitioner Lärarförbundet anser att föreskriftens övergripande syfte är positivt. Vad gäller tillämpningsområde finns en inkonsekvens i hänvisningarna. I den listning av paragrafer som gäller skolhuvudmän hoppas 6 över. 6 inleds dock med orden Arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudman och praktikgivare I konsekvensbeskrivningens kommentarer till 2 sägs att reglerna förtydligas för företag och myndighet. Skolan utlämnas och förbundet frågar om det är ett uttryck för att föreskriften inte bidrar till tydlighet på skolans område. Förbundet saknar definition av begreppet arbetsuppgift. Är en skoluppgift en arbetsuppgift? Om inte så faller skolarbetet ur senare paragrafer, t ex 4 där arbetsuppgifter ska väljas med särskild hänsyn Samtidigt definieras uppdragsgivare som den som på annat sätt än att vara arbetsgivare anlitar någon att utföra arbetsuppgifter. Det gör skolan till uppdragsgivare. I det ena sammanhanget är alltså en skoluppgift en arbetsuppgift, i det andra inte. Utan en definition av begreppet arbetsuppgift som skiljer ut begreppet från skoluppgift blir flera paragrafer svårtolkade. Lärarförbundet föreslår att begreppen skoluppgift och praktikuppgift definieras och sedan regleras i särskild föreskrift, eller i brist därpå används skilt från begreppet arbetsuppgift i denna föreskrift. När definitionen av praktikgivare begränsas till att gälla den som tar emot minderårig för praktik, och när förhållandet praktikgivare skola regleras i en föreskrift för minderåriga, saknas reglering för elever i praktik i de fall som de är äldre än 18 år. Detta kan avhjälpas genom en särskild föreskrift upprättades kring elever i skola och praktik. Det bör också prövas i vilken utsträckning vuxenutbildning och högskoleutbildning bör regleras i samma eller särskilt sammanhang.

4 4 (7) 4 Undersökning och riskbedömning Paragrafen reglerar riskbedömning av arbetsuppgifter för unga. I detta sammanhang blir det uppenbart att arbetsuppgifter i arbetslivet inte kan jämställas med skoluppgifter i undervisningen. Lärarförbundet välkomnar att skyddsombud och elevskyddsombud involveras i principerna för hur uppgifter riskbedöms, liksom i generella överväganden över var gränser för risk går i olika typer av skoluppgifter och i vilka fysiska miljöer uppgifterna genomförs. Skolarbetets natur är dock sådant att arbetsuppgifterna ändras dagligen. Lärarförbundet kan inte se att det ska vara en uppgift för skyddsombud vid skolan, som kan vara lärare eller annan anställd, att pröva säkerheten i enskilda utbildningsmoment. Däremot bör eleverna, oavsett om de formellt valt elevskyddsombud eller inte, involveras i riskbedömningar av moment som de själva ska delta i och som de har deltagit i då som del i utvärdering och som planeringsunderlag för lärare. Detta bör göras återkommande, inte bara för att pröva uppgiftens risker, utan också för att lära eleverna ett säkerhetstänkande. Men om en sådan reglering skulle föras in i en kungörelse över minderårigas arbetsmiljö så skulle det innebära en dubbelreglering av skolans pedagogiska uppdrag. En bättre ordning vore att i skollagen reglera frågan om riskbedömning av undervisning på ett sätt som stödjer skolans uppdrag. Inspektionsuppdraget avseende säkerhet i undervisning skulle därmed ligga på skolinspektionen. Vidare skulle ansvaret att göra riskbedömningar som involverar barn och elever på detta sätt också komma att gälla förskola och fritidshem. Förändringar i skollagen ligger dock inte inom arbetsmiljöverkets ansvarsområde. Det arbetsmiljöverket kan göra, i väntan på ett tillfälle att justera skollagen, är en särskild föreskrift där också dessa frågor regleras. Om inte detta blir fallet föreslår i stället Lärarförbundet en särskild paragraf i den föreslagna föreskriften, som reglerar riskbedömning i skoluppgifter på ett sätt som är mer anpassat till skoluppgiftens natur. I paragrafen saknas också riskbedömning inför praktikuppgifter, där det bör regleras hur ansvar fördelas mellan praktikgivare och skolhuvudman. Bör till exempel en praktikgivare lista förekommande arbetsuppgifter och åta sig att inte göra avsteg från listan? Det bör också redas ut hur elevskyddsombud respektive skyddsombud hos praktikgivaren involveras i fråga om riskbedömningar vid praktik. Lärarförbundet kan heller inte dela åsikten om kostnader i konsekvensbeskrivningen. Att fortlöpande involvera skyddsombud i skolan i riskbedömning av enskilda utbildningsmoment allt ifrån ensamarbete vid orientering i idrotten till stressfrågor vid konstruktion av provschema och bedömningsinstrument medför en stor administrativ kostnad om uppgifter enligt föreskriften utförs på ett riktigt sätt. Risken är dock att man i verksamheten låter detta förslag falla på sin egen orimlighet, och att säkerhetstänkandet i undervisningen snarare undermineras än stärks. 5 Åtgärder För praktikgivare är den föreslagna regeln bra. Vad gäller utbildning är det otillräckligt att vidta åtgärder innan utbildningen påbörjas. Justeringar måste också göras successivt under

5 5 (7) skolgången. Detta ska vara en integrerad del i det kvalitetsarbete som skolan gör genom åtgärdsplaner och övergripande kvalitetsarbete i enlighet med skollagen. 6 Medicinsk kontroll Som elev i utbildning bör man vara skyddad medicinskt oavsett om man är över eller under 18 år. Det är inte rimligt att två klasskamrater på gymnasiet har olika skydd beroende på när på året de är födda. Det råder vidare en diskrepans mellan föreskriften och de allmänna råden. I de allmänna råden finns ett särskilt ansvar för skolan i förhållande till praktikgivare, som inte återfinns i själva regeln. Regeln borde återfinnas i en samlad reglering kring skolans och arbetsgivares ansvar vid praktik, och borde inte begränsas till minderåriga utan gälla elever oavsett ålder. De allmänna råden ger dessutom intryck av att föreskriften bara gäller vid praktik inte vid annan skolgång eller vid arbete som inte är kopplat till skola. I en särskild föreskrift för skolan skulle man djupare kunna klargöra hur ansvaret för elevers hälsa under praktik förhåller sig till den skolhälsovård som är lagstadgad i skollagen. I inledningen till paragraferna omnämns skolhuvudman. De allmänna råden bör peka på behovet av en vidare delegering av de arbetsmiljöuppgifter som kommer med regleringen, företrädelsevis till rektor för eventuell vidare delegering. 7 Information till vårdnadshavare Enligt 2 gäller denna paragraf skolhuvudmän. Lärarförbundet kan inte se hur denna regel skulle vara tillämplig på skolhuvudmän. Se i övrigt 8. 8 Skolans yttrande och vårdnadshavarens medgivande Det är grundläggande att barns arbete inte får gå ut över deras skolgång. Det gäller inte bara arbete utan alla aktivitetsval utanför skolan. Lärarförbundet vänder sig dock mot att skolan ska förhandspröva de livsval som elever och föräldrar gör utanför skolan. Enligt föräldrabalken har föräldrarna tillsynsansvar för sina barn och valet att arbeta eller inte på fritiden ligger hos föräldrarna och barnen liksom valet att låta eleverna ägna sig åt idrott med tuffa träningsprogram, konstnärlig verksamhet eller annat. I det fall skolan erfar att livsvalen är sådana att det inkräktar på skolarbetet är det en sak mellan i första hand skolan och föräldrarna, eventuellt med kuratorsstöd eller stöd av socialtjänsten. Skolans skyldigheter i detta sammanhang regleras i såväl skollag som socialtjänstlag. Den individuella elevens rätt att arbeta kan dock aldrig vara en sak mellan arbetsgivaren och skolan. Ovan nämnda förhållanden gäller för övrigt alla omyndiga elever, inte bara äldre och yngre barn, även om förutsättningarna ändras när eleverna lämnar skolpliktiga skolformer. Lärarförbundet kan inte se att en ordning med en generell begränsning av rätten att anställa minderårig för mer än viss tid strider mot direktivet 94/33/EG:

6 6 (7) Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att arbetstiden för ungdomar som går i skola inte inverkar negativt på deras möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Detta krav tillgodoses med en generell begränsning av den sammanlagda tiden för utbildning och arbete. Kombinerat med de krav som redan finns på skolan att, i samråd med föräldrar, bedöma om eleven kan leva upp till de krav som kommer med skolplikten. Vid sidan av de juridiska betänkligheterna ser Lärarförbundet ett antal praktiska problem med den föreslagna ordningen. Skolan kan mer än nödvändigt hamna i ett läge där man används för att lösa ut konflikter mellan elev och förälder, eller där man får skuld för att man lagt sig i. Vidare ser vi hur många lärare och skolledare som redan är irriterade över sådant som de betraktar som illegitima arbetsuppgifter kommer in och skäl tid och fokus från det egentliga uppdraget. Regeln riskerar därmed att bli ett arbetsmiljöproblem. Lärarförbundet menar också att konsekvensbeskrivningen gravt underskattar de kostnader som uppstår i verksamheten. Även om det är möjligt att de enskilda bedömningarna är så få som görs gällande krävs att alla kommunala delegationsordningar skrivs om och att samtliga rektorer för verksamheter med elever i berörd ålder får utbildning i frågan. 9 Ensamarbete Om skoluppgift är att jämställa med arbetsuppgift innebär detta till exempel att terränglöpning, orientering med flera aktiviteter kommer att vara otillåtna på grundskolan utan särskilt tillstånd från arbetsmiljöverket. Lärarförbundet ifrågasätter rimligheten i detta. Detta kommer också påverka skolorna vid till exempel majblommeförsäljning och annan insamlingsverksamhet. Utöver detta rimmar regeln illa med det undantag som görs i 2 för till exempel jultidningsförsäljning, som oftast genomförs som ensamarbete. 10 Rutiner för introduktion och information I de allmänna råden till 10 åskådliggörs hur ansvar kan fördelas till lärare. Rådet är föredömligt skrivet och sättet att resonera bör gå igen på flera ställen Särskilda regler, arbetstider och bestämmelser om straff Lärarförbundet är positivt till reglerna om arbetstid, men ställer sig frågande till om inte arbetstid för minderåriga bör regleras i arbetstidslagen. För att bestämmelser om straff ska kunna fungera i skolmiljö, och för att arbete med delegationsordning och fördelning av arbetsmiljöuppgifter ska fungera bör de allmänna råden göras tydligare vad gäller skola. Föreskrift om ensamarbete När paragrafen om ensamarbete för minderåriga lyfts ur föreskriften om ensamarbete bör den ersättas med en hänvisning till föreskriften, så att det blir tydligt att det är särskilda regler som gäller.

7 7 (7) Konsekvensutredning Generellt är konsekvensutredningen blind för de konsekvenser som förslaget medför för skolans del. Kostnadsberäkningar och andra överväganden i kap gäller bara företag. Lärarförbundet kan inte tillstyrka att föreskrifterna implementeras utan konsekvensanalys vad gäller informations- och utbildningsbehov, implementeringskostnader och tidsåtgång i skolsystemet. Särskild hänsyn bör tas till att skolan just nu är inne i ett intensivt skede vad gäller regelförändring och utrymmet för att implementera ytterligare regelringar är smalt. Kommunikationsplan Under 1. Förutsättningar anger verket som mål att föreskrifterna ska bli lättare att förstå och tillämpa i arbetslivet. När verket listar de branscher där de flesta arbetstillfällena finns saknas skolan. Under 2. Genomförande saknas effektmål och projektmäl för skolan helt. Vi välkomnar budskapet att värna utbildning och utveckling för minderåriga i undervisning och praktik. Bland mottagare saknar vi lärarutbildning och rektorsutbildning. Stockholm dag som ovan