Likabehandlingsplan för. Mellanvångsskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Läsåret 16-17

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Mellanvångsskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsåret Fastställd Gäller till

2 Att ha en vän är som att vakna och känna solen skina (Aristoteles) GRETA Mellanvångsskolans värdegrundsord genomsyrar hela skolarbetet. G- glädje R- respekt E- empati T- trygghet A- ansvar GRETA är en femarmad bläckfisk som tydliggör begreppen för eleverna. 2

3 Innehållsförteckning Vad säger lagen 4 Vem gäller lagen, Vision 5 Till Barn och föräldrar 6 Definition av diskrimineringsgrunderna 8 Vad menas med 9 Om barnombudsmannen 10 Nulägesanalys på skolnivå 11 Sammanställning av nya mål 14 Främjande åtgärder 18 Förebyggande åtgärder 22 Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling mm 25 GRETA-gruppen 26 Förväntansdokument 27 Åtgärder vid elevers dåliga uppförande mm 28 Litteraturlista 29 Gemensamma trivselregler 30 3

4 Vad säger lagen Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan; Främja jämställdhet mellan könen. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Diskrimineringslagen (2008:567). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1 160). Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa, olycksfall samt verka för en god arbetsmiljö. Exempel på god arbetsmiljö kan vara möjligheten till inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Den handlar alltså inte enbart om damm, buller eller fysiska risker utan också om den psykosociala miljön. Lagen gäller även vid aktiviteter förlagda utanför skolområdet så som i simhallar, idrottshallar och vid studiebesök och utflykter. Dock omfattas inte skolresorna till och från skolan. I största delen av lagen likställs elever med arbetstagare med undantag av barn i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Socialtjänstlagen (2001:456) 14 kap. Påvisar att all personal inom skola/fritidshem är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken (SFS 1962:700). Är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. Exempel på brott som gäller i skolan är misshandel, stöld, skadegörelse, förtal och hot. Brottsbalken (BrB 2013:366) 4 kap 6a. Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bilder av någon befinner sig inomhus i en bostad eller å en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande utrymmen, döms för kränkande fotografering. Trafikförordningen (SFS 1998:1 276). Bestämmer att den som är under 15 år och som färdas på en tvåhjulig cykel måste ha hjälm. Barnkonventionen artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 4

5 Föräldrabalken (1983:47) 6 kap 1. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Vem gäller lagen Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grundoch gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt kommunens vuxenutbildning. All verksamhet som omfattas av nuvarande skollagen (2010:800) ingår således. Vision Mellanvångsskolan är en skola dit elever och personal går med glädje och där alla elever utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Alla ska känna att de duger och ingen ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller sexuell läggning. På Mellanvångsskolan har vi nolltolerans mot fula ord/kommentarer. 5

6 Till Barn och föräldrar Mellanvångsskolans mål är att alla elever ska trivas och känna samhörighet med varandra och med all personal på skolan. Det är en viktig förutsättning för god inlärning. Likabehandlingsplanen ska fungera som ett stöd och ge vägledning. Föräldrar ska göras delaktiga via föräldramöte och skolråd samt utvecklingssamtal. Eleverna ska ha kunskap om likabehandlingsplanen och dess innehåll via värdegrundsveckor, Mellanvångstimme, klassråd och elevråd. Mellanvångsskolans likabehandlingsplan ska innehålla en översikt över de insatser som behövs för att främja elevers lika rättigheter i skolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för kränkningar, handlar det främjande arbetet om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling. Rektor har ansvar för skolans resultat och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätthålla, genomföra, följa upp och utvärdera skolans likabehandlingsplan årligen för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteende bland elever och anställda. Samt att alla medarbetare får information och kontinuerlig uppdatering om planens mål och innehåll. Rektor ansvarar vidare även för att personalen erhålls kontinuerlig fortbildning inom området. Medarbetare, vårdnadshavare och elever blir delaktiga i arbetet med att upprätta likabehandlingsplanen. Anmäla vidare till nämnden de fall om diskriminering/kränkning som rektorn ansvarar för är ytterligare ansvarsområden för rektor. Medarbetare på Mellanvångsskolan ansvarar för att följa likabehandlingsplanen, via incidentrapport anmäla till rektor när de fått kännedom om att en elev känner sig utsatt/kränkt samt att alltid hålla berörda pedagoger informerad om anmälda incidenter. Pedagoger på Mellanvångsskolan ansvarar för att, ägna läsårsstarten åt planering och genomförande av förankringsarbetet. Att med hjälp av trivselenkäterna två gånger per läsår kartlägga, analysera och sätta upp mål för genomförandet av främjande och förebyggande arbete. 6

7 Vårdnadshavare ansvarar för att, ta del av likabehandlingsplanens innehåll. Ansvarar även för att skolan informeras om eleven berättat något som tyder på diskriminering eller annan kränkande behandling. 7

8 Definition av diskrimineringsgrunderna: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationalitet eller etnisk ursprung, ras eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning: en religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning. Funktionsnedsättning/hinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som tillföljd av en skada eller genom en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd livslängd. Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas 8

9 Vad menas med Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. T.ex. vid fördelning av elevens val snedfördelas platserna mellan pojkar och flickor. Platserna till idrottsaktiviteten tilldelas pojkar i första hand. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken innebär ett missgynnande som har samband med någon av diskrimineringsgrundera ovan. T.ex. om man vid utflykt serverar samma kost till alla oavsett etnisk tillhörighet. Strukturell diskriminering innebär en maktutövning som kan befästa en uppdelning mellan människor. Detta innebär att principen om människors lika värde inte upprätthålls och är ett allvarligt demokratiskt problem. Konsekvenser av diskrimineringen kan ta sig uttryck på flera sätt. Upplevd diskriminering är starkt förknippat med negativa känslor och de som upplever ett diskrimineringshot verkar undvika dessa situationer och platser. Vissa uttrycker också hur diskrimineringen kan ha förändrat deras uppfattning av sig själva och sin roll i samhället som t.ex. identitetskonflikter, inlärd hjälplöshet eller accepterande av särbehandlingen. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan, eller är av sexuell natur dvs. sexuella trakasserier. T.ex. några elever på skolan brukar vara elaka mot Mirjam på många olika sätt. Oftast kallar de henne tjockis och säger att hon har killkläder. Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Kränkningarna kan vara: Fysiska såsom att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala såsom att bli hotad eller kallad vid fula ord, som är kränkande. Psykosociala såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, görs till åtlöje. Text- och bildburna såsom klotter, sms, chat, via Internet. T.ex. Olov har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolan personal 9

10 tror att Olov är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Olov orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning Om Barnombudsmannen I Sverige har alla barn och ungdomar upp till 18 år en egen ombudsman. Ombudsmannen tillsätts av regeringen för sex år i taget. Sveriges nuvarande barnombudsman heter Fredrik Malmberg. Han tillträdde 2008 och är chef för myndigheten Barnombudsmannen. Barnombudsmannens huvudsakliga uppgifter är att: Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevandet av barnkonventionen Information och opinionsbildning Samla kunskap och sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor. Internationellt kunskapsutbyte kring barnkonventionen 10

11 Nulägesanalys på skolnivå Sedan läsåret 13/14 har vi arbetat med att revidera och förnya våra trivselenkäter då vi vill att dessa ska innehålla samma frågor till samtliga barn/elever i alla årskurser. Detta är viktigt för att kunna följa och se trender och förändringar, negativa som positiva, över tid. Vi tror också att det då är lättare att följa upp och utvärdera våra främjande och förebyggande åtgärder. Generellt sett är elevernas svar på enkätfrågorna positiva. Det tidigare utökade rastvärdssystemet med rastvärdar mellan har fallit väl ut. Vi har fortsatt med den åtgärden sedan 13/14. Inför hösten 2016 kommer vi att se över raster och matsalsschema. Rasten vid tiotiden kommer att delas upp så att de yngre eleverna har rast mellan och de äldre eleverna mellan Det gör att de kommer finnas färre barn ute på rasterna och bättre tillgång till fotbollsplaner och leksaker. Vi menar också att olika rastaktiviteter med kamratstödjare och rastvärdar spelar en viktig roll för tryggheten på rasterna och vi ser det som en fortsatt utmaning att hålla dessa vid liv. Vi upplever att aktiviteterna är av värde och att samspelet barnen/eleverna emellan skapar ett tryggare kamratklimat. Vid terminens undersökning har vi valt att lyfta tre områden som behöver utvecklas. Det handlar om omklädningsrum, matsal samt att barnen/eleverna ska känna sig trygga med all personal på skolan. Hur trivs du på skolan? Majoriteten av barnen/eleverna är nöjda med sin skoldag. I F-2 skriver 98 % att de trivs. Motsvarande siffra för 3-6 ligger på 96 % under våren Vid enkätundersökningen 13/14 svarade 97 % av eleverna i klasserna 3-5 att de trivs i skolan. På frågan hur de trivs med sina klasskamrater i klassen svarade 95 % bra eller mycket bra. Vid undersökningen vårterminen 2015 svarade 147 av 179 att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Det motsvarar ca 82 % av eleverna. I förra årets undersökning fanns även åk 6 med för första gången. Vi kunde se att det påverkade resultatet och vid en undersökning av enbart eleverna åk 3-5 under förra året kunde konstateras att 117 av 136 elever trivs. Det motsvarar 86 %. I vår senaste undersökning för våren 2016 svarade 92 % av de äldre eleverna att de trivdes. 11

12 Hur trivs du i omklädningsrummet? Skolan har tidigare kunnat se att det finns bekymmer i omklädningsrummen. Problemet med att några av våra barn/elever kände sig otrygga i omklädningsrummet i samband med idrotten kvarstod 2015 men vi kunde se att våra främjande åtgärder hade gett resultat. Då svarade 5 % av eleverna i f-2, att de inte trivs med att byta om i omklädningsrummet, vilket var en minskning med en procentenhet sedan undersökningen året innan. För åk 3-5 blev resultatet % vilket var en minskning från 21 %. Det visade att siffrorna var på rätt väg även om vi hade mer att göra för att få ner siffrorna ytterligare. Tyvärr visar årets siffror att vi måste göra mer. Siffrorna har höjts till 10 respektive 24 %. Det är viktigt att den förebyggande åtgärden att varje klass har en pedagog närvarande i omklädningsrummet fortsätter, men inför hösten behöver ytterligare insatser göras. Hur trivs du i matsalen? Under läsåret har elever vittnat om att de upplever att det är stökigt i matsalen. Vårterminens enkät visar att många känner att de inte trivs i matsalen. För att göra miljön bättre har skolan inför höstterminen sett över samtliga mattider och utarbetat ett nytt schema för matsalen för att skapa lugn och trygghet. Samtliga elever äter på samma tid och bord varje dag. Det nya schemat kommer att skapa möjlighet till ett jämnare insläpp och utsläpp av elever i matsalen och därigenom skapa lugn och trygghet. Finns det något ställe på skolan som du inte tycker om att vara på? På frågan om det finns något ställe på skolan där eleverna inte tycker om att vara på, svarar eleverna 2015 att de inte tycker om att vara kring sexornas skåp, i omklädningsrummet och vid stora cykelstället ser vi att de områden som behöver ses över är fotbollsplanen, kullen och omklädningsrummen. Vi ser också ett behov av att tydligare informera och påminna eleverna om skolgårdens gränser. Hur känns det när du tänker på de vuxna på skolan? I Gretagruppen ser vi ytterligar ett utvecklingsområde. Det handlar om att alla barn ska känna sig trygga med personalen på skolan. Vårterminens enkät visar att eleverna trivs på skolan och trivs med sina lärare men liksom föregående år är siffrorna för hur de känner med all personal för låga för att vi ska känna att de är 12

13 tillfredställande. Det finns en skillnad mellan de yngre och de äldre eleverna. Av eleverna i f-2 svarar 95 % att de känner sig trygga med personalen medan motsvarande siffra bland de äldre eleverna ligger på 87 %. Hur går vi vidare? Gretagruppen kommer göra alla pedagoger och personal på Mellanvångsskolan medvetna om resultatet av enkäten. Därigenom kan vi synligöra och följa upp tankar kring hur värdegrundsarbetet kan utvecklas så att ytterligare förbättringar kan ske. Utifrån klassernas enkätsvarssammanställning ska pedagogerna analysera, sätta upp mål och presentera en plan för hur de kommer arbeta för att främja och förebygga kränkande behandling och diskriminering. Målen de sätter upp och bestämmer sig för att arbeta med ska vara kopplade till trivselenkätssvaren samt vara utvärderingsbara. Gretagruppen sammanställer sedan alla klassers uppsatta mål och de handlingsplaner som gjorts och redovisar dem i vår likabehandlingsplan för läsåret 16/17. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med värdegrunden med Mellanvångstimmen, kompissamtal och gemensamma temadagar i alla årskurserna. Fadderskap där yngre träffar äldre elever fortsätter. Vi upplever att dessa aktiviteter skapar ett positivt klimat barnen/eleverna emellan. Gretagruppen kommer även att fortsätta att arbeta proaktivt genom att stötta pedagogerna i det dagliga värdegrundsarbetet. 13

14 Sammanställning av nya mål utifrån trivselenkäten läsår F-klassen Mål att arbeta mot: Stärka elevernas sociala färdigheter. Lära sig lyssna på varandra. Eleverna ska känna trygghet för både kamrater och pedagoger. Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Vi kommer att arbeta med social träning i mindre grupper och använda oss av olika sammarbetsövningar. Terminen börjar med ett par veckors kompistema för att arbeta ihop gruppen. Vi kommer att synliggöra Greta och vad hon står för. Vi kommer att träna på att låta varandra tala till punkt, lyssna på varandra och respektera varandras åsikter och olikheter. Vi kommer lägga stor vikt vid vilket språkbruk vi har och skolans regler och riktlinjer kring detta. Vi vuxna kommer cirkulera på alla elever vissa bestämda arbetspass. Eleverna kommer att få möjlighet att lära känna varandra mer blandat under fritidstiden. Vi pedagoger är med och stöttar eleverna i leken och är tillsammans med dem för att kunna skapa en relation varandra. Detta skapar trygghet. Årskurs 1 Mål att arbeta mot: TRYGGHET Eleverna ska känna sig trygga med klasskamrater, personal och omgivning. Eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummet. Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Vi pratar om hur man är en bra kompis för att skapa goda relationer Lika/Olika Samarbetsövningar Socialt samspel dagligen i klassrummet 14

15 Känna till alla som arbetar på skolan samt alla utrymmen som finns Alltid ha en vuxen i omklädningsrummen Prata med barnen om hur man är mot varandra i ett omklädningsrum Årskurs 2 Mål att arbeta mot: Alla ska vara med i leken Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Vara uppmärksamma ute på rasterna På förmiddagsrasten har vi alltid en lärare med ifrån årskurs 2 Uppdelning i mindre grupper på Mellanvångstimmen där vi diskuterar sociala förhållningsregler, lekregler och även andra område som intresserar dem. Vår värdegrundsvecka och Mellanvångstimme ägnar vi åt att skapa en Årskurs 3 vikänsla i elevgruppen. Mål att arbeta mot: Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Alla ska trivas i matsalen. Alla ska känna sig trygga med all personal på skolan. Ingen ska göra någon illa. Alla ska tala trevligt med varandra. Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Aktivt arbeta förebyggande under Mellanvångstimmen med samtal, rollspel och värdegrundsövningar. Under Värdegrundsveckan går vi igenom och diskuterar Trivselenkätens svar på första Mellanvångstimmen. De förslag till förbättringar, som kan gagna andra klasser, tar barnen med till elevrådet. Vi utvärderar våra satta mål varje vecka i en enkel enkät på fredagens utvärderingslektion. 15

16 Årskurs 4 Mål att arbeta mot: Ett bra språkbruk Att känna sig trygg i omklädningsrummet Att känna sig trygg i kapprummet Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Vuxenstöd finns i omklädningsrum Vuxenstöd finns i kapprum Alla vuxna måste säga ifrån vid dåligt språkbruk Under Mellanvångstimmen arbetar vi med teman kring utanförskap, mobbing, tolerans och känslor Vuxenstöd finns på rasterna av någon pedagog i åk 4. Årskurs 5 Mål att arbeta mot: Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Alla ska trivas i matsalen. Alla ska använda ett trevligt språk. Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Åk 6 Vi kommer att jobba vidare för att motverka fult språk genom värdegrundsövningar. Vi kommer att vara extra uppmärksamma på kapprummet eftersom där händer en del incidenter. Vi skickar ut elever i omgångar. Flera elever tycker att det är trångt. Mål att arbeta mot: Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen. 16

17 Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: På klassrådet, Mellanvångstimme och kompissamtal diskuterar vi kontinuerligt trivselregler, språkbruk mm. Fritidshemsverksamheten Mål att arbeta mot: Arbeta aktivt med GRETA vårt värdegrundsarbete. Kartlägga elevernas intresse och behov och erbjuda aktiviteter därefter. Fullgod kontakt med föräldrar och hemmet. Så här kommer vi att arbeta för att uppnå målen: Följa en röd tråd genom skoldagen och fritidshemstiden genom att möta elever och barn utifrån deras egenvärde samt med ömsesidig respekt. Nolltolerans mot fula ord och glåpord. Nolltolerans mot våld och hot. Att arbeta utifrån elevinflytande och demokrati. Rådstid/samlingar. Enkäter/intervjuer. Idébrevlåda. Skicka hem information kring inplanerade erbjudande aktiviteter. 17

18 Främjande åtgärder Aktivitet Mål Ansvar Tidsplan Uppföljning / Utvärdering IUP Som en del av elevens Individuella Utvecklingsplan ingår sociala och emotionella utvecklingsmål. Detta tas upp vid barnets/elevens utvecklingssamtal där fritidspersonelen deltar, men även fortlöpande under året. Kamratstödjare 2-3 elever från varje klass i åk 3-5. Vid varje läsårsstart utses 2-3 nya i åk 3. Som kamratstödjare är man aktiv på rasterna/fritidstiden och kan starta lekar där alla elever bjuds in. Kamratstödjarna fungerar som extra ögon och öron på rasterna. De har endast till uppgift att observera och berätta vidare till vuxna vad de sett och hört. Främja till likavärdig utbildning för alla elever. Främja till att alla elever ges ledning och stimulans i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Främja ökad delaktigheten och samhörigheten mellan eleverna på rasterna samt aktivt lärande genom leken. Rektor och personal. GRETA-gruppen och rastvakterna. Läsår Läsår Utvärdering sker fortlöpande. Utvärdering vid varje möte i Friends gruppen. Fadderverksamhet arbetar vi med under skoldagen samt under fritidshemstiden. Främja till skapande av nya relationer mellan eleverna och öka vi-känslan Pedagoger. Läsår Utvärderas sker terminsvis. Temadagar där man arbetar över klass- och fritidshemsgränserna. Främja till samarbete och ökad tolerans mellan eleverna. Ansvarsgrupperna och rektor. Terminsvis Utvärdering sker i samband med kvalitets redovisning. 18

19 Första skoldagen hälsas alla välkomna till skolan med sång och musik. Främja social gemenskap och samhörighet. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Må Bra dag i september besöks skolan av olika föreningar för att inspirera till fritidsaktiviteter. Skolans elever berättar också om sina intressen. Främja till ökat inflytande och påverkan för eleverna. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. FN dagen är en årligen återkommande dag som leds av eleverna i åk 5. Dagens arbete tar upp jämställdhetsrasism och främlingsfientlighets frågor. Främja vikten av solidaritet, jämlikhet och förmåga till inlevelse. Främja alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Slå katten ur tunnan är tradition på skolan sedan lång tid. Främja och utveckla ett kulturarv från en generation till en annan. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Talangshow där eleverna uppträder. Främja olika uttrycksformer och eget skapande. Pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Öppet Hus har vi i Maj månad, där läsårets arbeten visas upp för familjer och anhöriga. Främja olika kunskapsformer som förutsätter och samspelar med varandra. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Aktivitetsdag har vi årligen. Skolavslutning sker på skolan med gemensam fika för alla. Främja aktivt lärande genom leken. Främja gemensamma erfarenhetet utifrån mångfalden av den sociala- och kulturella värld skolan representerar. Pedagoger Rektor, pedagoger Terminsvis Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Utvärderas sker terminsvis. 19

20 Föräldramöte sker i början av varje termin. Främja till god kommunikation och samverkan. Pedagoger. 2 gånger/år. Utvärdering sker fortlöpande. Kometutbildning erbjuds till samtliga föräldrar. Främja till god kunskap kring bemötande, strategier och problemskapande beteende. Pedagoger. 1 gånger/år Utvärdering sker fortlöpande. Hälsobesök. Främja för god hälsa och goda vanor. Skolsköterska. F-Klass, åk 2,4. Utvärdering sker fortlöpande. Föräldrastöd i förskoleklass, skolan och fritidshem. Främja samarbetet med hemmen. DIREKO resurscentrum barn och familj. F-klass, åk 3,5 Utvärdering sker fortlöpande. Sammanslagningar sker under lov och studiedagar med gemensamma aktiviteter. Främja till skapande av nya relationer mellan eleverna samt öka vi-känslan. Pedagoger. Läsår Utvärdering sker fortlöpande. Öppningar och stängningar är gemensamma under hela året. Uteverksamhet har parallellerna gemensamt en em. i veckan. Främja social gemenskap och samhörighet samt aktivt lärande genom leken. Pedagoger. Pedagoger. Läsår Läsår Utvärdering sker fortlöpande. Utvärdering sker fortlöpande. Fritidsråd har varje avdelning ett par gånger i månaden där barnen i demokratisk ordning får önska och rösta fram olika aktiviteter. Främja till ökat inflytande, påverkan och samråd för eleverna. Pedagoger. Läsår Utvärdering sker fortlöpande. Skolrådet har representanter från varje klass. Rådet träffas 2ggr/termin. Fritidshemmen är representerade av rektor, pedagoger samt föräldrar Främja till ökat inflytande och påverkan för föräldrar. Rektor och pedagoger. Läsår Utvärdering sker terminsvis. 20

21 Även matråd, biblioteks/kulturråd, kamratråd, klassråd, miljöråd och internationella rådet finns och som representeras av eleverna på skolan. Information från de olika råden delges förskoleklassen. Främja till ökat inflytande, påverkan och samråd för eleverna. Pedagoger. Läsår Utvärdering sker terminsvis. 21

22 Förebyggande åtgärder Aktivitet Mål Ansvar Tidsplan Uppföljning / Utvärdering Rast värd. Vi är alltid flera vuxna ute under förmiddags-rasterna samt 1 vuxna under lunchrasterna som är uppdelade. Vi har även 2 rastvakter ute mellan samt under fritidshemstiden på eftermiddagarna alla dagar i veckan. Förebygga utanförskap och konflikter. Stödja eleverna i sitt sociala samspel. Rektor, ledningsgrupp och pedagoger. Läsår Utvärdering sker terminsvis. All personal på Mellanvångsskolan och fritidshemmen har nolltolerans mot fula ord och kommentarer. Förebygga dåligt språkbruk. All personal. Läsår Utvärdering sker fortlöpande. GRETA dagar varje termin har vi dagar då vi arbetar med vår värdegrund och dess innebörd. GRETA används även som grund för de samtal som kan dyka upp under fritidshemstiden, exempelvis vid konflikter barnen emellan och när det gäller ansvar för skolans material och miljö. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Förebygga utanförskap och konflikter. Stödja eleverna i sitt sociala samspel. Arbetslagen. Fritidspersonalen. Läsår Utvärdering sker vid arbetslagsträffarna. Utvärdering sker på Fritidspedagogmötena. Trivselenkät genomförs med barnen/eleverna i oktober resp. april månad. Redovisning av resultatet i trivselenkäten till barn, elever och föräldrar. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor och GRETA-gruppen. Termins vis Utvärdering sker i samband med sammanställningen av enkäterna Utvärdering sker 22

23 Trivselregler som vi ALLA följer. (se bil.4) Specifika trivselregler finns för de olika avdelningarna och årskurserna. Förebygga utanförskap och konflikter. Stödja eleverna i sitt sociala samspel. All personal på skolan. Läsår fortlöpande. SET är en metod vi använder för att genom individ- och gruppstärkande övningar förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. SET står för Social och Emotionell träning. På Mellanvångsskolan har varje klass 60 min SET undervisning i veckan tillsammans med lärare och fritidspersonal. Målet med metoden är att barnen/eleven ska utvecklas socialt och emotionellt, samt att vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling. SETlektionerna innehåller till exempel värderingsövningar, massage och lekar som förlägg under fritidstid. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Genom att stärka eleven i sitt sociala samspel samt öka toleransen för olikheter både vad gäller kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Pedagoger. Läsår Utvärdering sker fortlöpande. Kometutbildning några fritidshemspedagoger har gått eller går kometutbildningen. Förebygga genom goda kunskaper kring bemötande och stärkande strategier av problemskapande beteende. Rektor och pedagoger. Läsår Utvärdering efter utbildningens slut. Elevhälsogruppen leds av rektor och omfattas av medicinska, psykologiska, psykosociala och Förebygga elevers utanförskap och exkludering genom kontinuerlig översikt och förebyggande Rektor och pedagoger. Läsår Utvärdering sker fortlöpande. 23

24 specialpedagogiska insatser och arbetar förebyggande och hälsofrämjande samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. arbete för god måluppfyllelse och sociala färdigheter. Samt främja till likavärdig utbildning för alla elever. Klasskonferenser där klasspedagoger och fritidhemspersonal gemensamt deltar. Förebygga genom systematiskt kvalitetsarbete. Rektor och pedagoger. 2 gånger/år Utvärdering sker terminsvis. Samplanering där klasspedagoger och fritidshemspersonalen deltar. Arbetslagsträffar där klasspedagoger och fritidhemspersonal gemensamt deltar. Förebygga genom kompetensutveckling samt kunskaper och insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Rektor och pedagoger. Terminsvis Utvärdering sker terminsvis. Proaktivt arbete samtliga fritidspedagoger arbetar aktivt med barnen i olika konstellationer för att stärka deras sociala förmåga och kompisrelationer. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Förebygga utanförskap och konflikter samt stödja eleverna i sitt sociala samspel. Pedagoger. Läsår Utvärdering sker fortlöpande. 24

25 Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. Mellanvångsskolan har inspirerats och valt att och arbeta utifrån Farstamodellen och A Pikas när det är klarlagt att mobbning förekommer. Barn/elev barn/elev Ev. polisanmälan görs av rektor efter en gemensam bedömning med GRETA-gruppen. Skolans GRETA-grupp informeras om händelsen. Om diskriminering eller annan kränkande behandling inte upphör efter det första enskilda samtalet kallas föräldrarna till en elevhälsokonferens med representanter från GRETA-gruppen samt rektor. Här bestäms hur man ska arbeta framöver för att lösa situationen och ett åtgärdsprogram upprättas. Uppföljning av samtalet sker. Samma dag kontaktar skolan föräldrarna till de berörda barnen. Problemet formuleras och samtalsdeltagarna kommer överens om en lösning. Två vuxna från GRETA-gruppen, varav den ena fungerar som samtalsstöd till barnet, träffar alla de involverade barnen snarast möjligt, helst samma dag för enskilda samtal. Barnet kan välja ut någon annan vuxen på skolan som samtalsstöd om den så önskar. När anmälan framkommit antingen via barnet själv, förälder, annat barn eller personal skriver mottagande personal en skriftlig anmälan om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. ( se bil.1 ). Vuxen elev Uppföljning av åtgärder sker av rektor. Rektor samtalar med den vuxne snarast. Rektor samtalar med föräldrar och barn snarast. Rektor informeras och påbörjar utredning. Om eleven känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig eleven eller förälder till rektor, skolsköterska, skolpsykolog eller annan vuxen som eleven känner förtroende för. 25

26 GRETA-gruppen består av: Rektor: Alma Salcinovic tel / alma.salconovic@staffanstorp.se Skolsköterska: Linda Andersson linda.andersson@staffanstorp.se Fritidspedagog: Linda Dalström tel linda.dalstrom@staffanstorp.se Lärare: Katarina Persson katarina.persson@staffanstorp.se Fritidspedagog: Ylva Theander ylva.theander@staffanstorp.se GRETA-gruppen träffas varje tisdag mellan

27 Förväntansdokument Ni kan förvänta er av oss Vi förväntar oss av er Vi förväntar oss av dig personal: föräldrar: som elev: Att all personal på Mellanvångsskolan skall arbeta efter Likabehandlingsplanens innehåll och gemensamt verka för att den följs. Att ni informerar skolan om barnet berättar något som tyder på mobbning. Att du som elev tar ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Att vi använder ett vårdat språk i mötet med elever, föräldrar och kollegor. Att prata med ditt barn om hur man bemöter och vill bli bemött av andra Att du aldrig utsätter någon för obehag eller fara. med respekt och lika värde. Att vi aktivt motverkar trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Att ni förmedlar en positiv syn på kunskap och lärande. Att du sköter dina arbetsuppgifter och läxor. Att vi visar respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett demokratiskt Att ni visar förtroende för skolan inför barnen. Att du följer skolans regler genom t.ex. att använda ett vårdat språk, passa tider samt har ett trevligt bordsskick. förhållningssätt. Att vi medverkar till att utveckla känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den Att ni inte drar er för att själva ta kontakt med skolan vid funderingar eller problem. Att du tar ansvar för dina kläder och saker, samt hjälper till att hålla rent och snyggt omkring dig. närmaste gruppen. Att vi alla samarbetar och har ett gemensamt ansvar för alla barn. Att ni bryr er om hur barnen har det i skolan genom att uppmuntra och hjälpa till med skolarbetet. Att vi omgående tar kontakt mer er om vi misstänker att ert barn är inblandat i mobbning eller trakasserier. Att vi är tydliga med information vid utflykter, studiedagar, med bl.a. vilka tider och vilken utrustning som gäller. Att ni kommer med förslag på förändringar på det ni inte tycker fungerar bra. Att ert barn kommer i tid till skolstart på morgonen samt att ni respekterar öppettiderna på fritidshemmen. Att om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller även dig som känner någon som är utsatt. Du kan Att vi har ett fungerande rastvärds system. Att ert barn kommer utvilad till skolan och har ätit frukost. Då orkar ert barn med skoldagen bättre. vara anonym om du vill. Då skriver du ner vad du vet på en lapp och lämnar i rektorns fack på expeditionen. Att vi är konsekventa och har nolltolerans mot fula ord/kränkningar. Att ert barn har rätt utrustning och klädsel för skoldagen samt fritidsverksamheten. Att föräldrar alltid är välkomna att besöka/delta i skolan Att ni alltid, även vid lov, meddelar frånvaro/sjukdom av ert barn på via Vklass. Vi önskar också att ni friskanmäler ert barn. Att vi alla hälsar på varandra. Att vi alla hälsar på varandra. Att vi alla hälsar på varandra. Att ni följer skolans trivselregler när ni är här. 27

28 Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara kränkande, trakasserier eller diskriminering Alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder för eleverna och föregå med gott exempel. Som vuxen går man inte bara förbi när man ser att en elev bär sig olämpligt åt utan att säga till. På Mellanvångsskolan har vi nolltolerans mot alla fula ord och kränkningar. Enligt Skolverket kan personalen ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling. Tillrättavisningar av elev. Tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning, god miljö och följa skolans regler är vare sig trakasserier eller kränkande behandling, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som det. Nödvärnsrätten. Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa misshandel av person och förstörelse av egendom. T.ex. kan en person hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Avvisning. Läraren får visa ut en grundskoleelev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Läraren har fortfarande tillsynsskyldighet i samband med avvisningen och lämnar därför aldrig ett barn utan tillsyn. Kvarsittning. Lärare kan låta grundskoleelev stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut eller högst en timme innan elevens undervisning startar. Beslagta föremål. Skolan och fritidshemmen har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra en fara mot säkerheten. Kollektiv bestraffning. Är inte tillåtet i skolan. Elevers dåliga uppförande som vi inte bedömer vara kränkande, trakasserande eller diskriminerande, åtgärdar vi på följande sätt: Direkt tillsägelser eller tillrättavisning av den vuxne som ser eller hör det. Allvarssamtal med den eller de berörda eleverna i avskildhet. Medlingssamtal med alla de inblandade. Vid upprepade förseelser informeras föräldrarna till det eller de inblandade eleverna. 28

29 Litteraturlista Bartley, Kristina. (2007). Skolans demokratiuppdrag förstärks om rätten till skaldestånd för kränkande behandling. Institutionen för pedagogik. Coloroso, Barbara.(2007). Mobbningens tre ansikten: så bryter vi våldets onda cirkel. Damm Förlag AB. HØiby, Helle. (2004). Mobbning kan stoppas! Borås: Sveriges Utbildningsradio AB. Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning. Thors, Christina (red). Utstött en bok om mobbning. Stockholm; Lärarförbundets. Utbildningsdepartementet. ( Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Svensk författningssamling (SFS). Utbildningsdepartementet. (1985). Skollagen (1985:1 100). Svensk författningssamling (SFS). Wikander, Eva. (1994). Peter och Johan. Rabén & Sjögren. Wrethander, Bliding, Marie. (2007) Inneslutning och uteslutning barns relationsarbete. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011) Allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Finns som PDF Skolverket (2011) Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling lagens krav och huvudmannens ansvar. Finns som PDF 29

30 GEMENSAMMA TRIVSELREGLER FÖR MELLANVÅNGSSKOLAN Vi vill ha en skola där alla trivs och känner trygghet. Det innebär bl.a. att Vi respekterar, accepterar och hjälper varandra. Vi är rädda om vår skola och om allt som finns där. Vi tar ej med eller leker med farliga saker som kan skada någon. Vi cyklar bara utanför skolgården. Vi lämnar bara skolans område med tillåtelse. Vi vill ha en trivsam hälsosam arbetsmiljö med arbetsro och vänlig stämning. Vi har mobiltelefoner avstängda under skol- och fritidstid. Vi talar vänligt till varandra och använder ett vårdat språk. Vi lägger tillbaka saker på rätt plats. Vi hjälps åt att hålla ordning i alla gemensamma utrymmen. Vi är ute på rasterna oavsett väder. Vi äter på ett trevligt sätt och använder en lågmäld ton när vi talar med varandra. Vi passar tider, både vid skolstart och efter raster samt under fritidsverksamhetstiderna. Våra besökare följer skolans trivselregler. Det här blir inte svårt att följa. Om du glömmer bort dig så gör vi så här. Vi har ett samtal med dig. Vi informerar dina föräldrar. Vi har ett möte med dig, dina föräldrar och berörd personal. Vi har elevhälsokonferens med dina föräldrar, elevhälsopersonal och rektor. 30