Varför ska man främja kvinnors företagande? Carin Holmquist Agneta Barle Karin Wennermark

Transkript

1 Varför ska man främja kvinnors företagande? Carin Holmquist Agneta Barle Karin Wennermark

2

3 Varför ska man främja kvinnors företagande? Carin Holmquist Agneta Barle Karin Wennermark

4 Nutek Upplaga: ex, därefter tryck vid behov Produktion: Nutek Stockholm, mars 2009 Form: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska Info

5 Förord Nutek leder ett stort treårigt program, Främja kvinnors företagande , som under programperioden har totalt 250 miljoner kronor till förfogande. Vinnova ansvarar för forskningsmedlen om kvinnors företagande. Totalt har regeringen avsatt 100 miljoner kronor per år under treårsperioden Nutek har sedan 1993 haft regeringens uppdrag att främja kvinnors företagande. Arbetet har tidigare bedrivits med flera olika sorters insatser men med små och varierande anslag. Många olika konsulter och rådgivare har med stort engagemang och mycket kunskap under många år genomfört affärsutvecklingsprojekt i olika delar av landet. Samtidigt har det tidvis varit rätt stor personalomsättning bland dessa då verksamheten varit och är helt projektbaserad. Vi som arbetar med att främja kvinnors företagande möter ständigt frågor som varför håller ni på med det där och behövs det verkligen. Frågor som kan sammanfattas till: Varför skall man främja kvinnors företagande? Nya rådgivare och projektledare vet ofta att insatsen behövs, men det kan vara svårt att utveckla svaret, särskilt som frågan ofta ställs starkt ifrågasättande. Detta visar bland annat på vilka jämställdhetsproblem som fortfarande finns inom entreprenörskapsområdet. En levande diskussion är nödvändig för vidareutveckling men den kräver ständigt nya kunskaper och erfarenheter. Denna skrift är framtagen för att bidra till att lyfta diskussionen kring främjandearbetet och kvinnors företagande till en mer kunskaps- och erfarenhetsbaserad nivå. Författarna Carin Holmquist, Handelshögskolan i Stockholm, respektive Agneta Barle och Karin Wennermark, Ordförrådet i Falun svarar själva för innehållet i sina respektive delar av skriften.

6 För läsvänlighetens skull har olika rådgivare fått stå för olika slags råd för att inte få en massa upprepningar. Råden borde egentligen ha återkommit om och om igen, då alla intervjuade hade väldigt lika erfarenheter av vad man bör tänka på i arbetet med att främja kvinnors företagande. Nutek vill särskilt tacka rådgivarna som generöst delat med sig av alla sina råd och tips! Nutek hoppas att läsaren kommer att ha nytta av skriften. Nutek i februari 2009 Ingela Blixt Tf generaldirektör Kerstin Wennberg Projektledare

7 Innehåll Inledning 6 DEL 1 Varför ska man främja kvinnors företagande? 7 DEL 2 Tips & tankar om kvinnors företagande 41 Sex deltagare är bäst 43 Viktiga formaliteter 45 Lika företagare lär sig bäst 48 Lär av andra 51 Vidga cirklarna 54 Förarbetet viktigast 57 Öronen öppna även privat 60 Rätt stöd i rätt skede 63 Eftertanke och genomtanke 66

8 INLEDNING Varför ska man främja kvinnors företagande? Det kan tyckas självklart att kunna besvara frågan som är titel på den här skriften, i all synnerhet om man själv arbetar med att främja kvinnors företagande. Men vi vet, av erfarenhet, att det inte är så enkelt. Därför har vi låtit en av våra främsta forskare på området, Carin Holmquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, reflektera kring frågan. På ett resonerande och personligt sätt berör Carin Holmquist frågor som: Hur har kvinnors företagande sett ut historiskt? Vilka skillnader har funnits och finns när det gäller kvinnors och mäns företagande? Vad visar forskningen? Blir det verkligen fler kvinnor som blir företagare när offentlig vård och omsorg privatiseras? Vad har olika satsningar på att främja kvinnors företagande betytt? I vilka skeden är stöd och rådgivning viktigast? I den andra delen av skriften låter vi några rådgivare dela med sig av sina bästa tips och erfarenheter när det gäller att främja kvinnors företagande i praktiken. Läs och låt dig inspireras och ta gärna kontakt med de medverkande om du vill veta mera. Vår förhoppning är att den här skriften ska bidra till att klargöra bilden för alla som arbetar som företagare, rådgivare och politiker om skriften dessutom kan bidra till förstärkta och nya nätverk är det ett riktigt gott resultat! 6 Varför ska man främja kvinnors företagande?

9 DEL 1 Varför ska man främja kvinnors företagande? Av Carin Holmquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm Den här skriften riktar sig främst till dem som sysslar med kvinnors företagande i praktiken, det vill säga till företagare, rådgivare och politiska beslutsfattare. Jag grundar texten på mina egna erfarenheter, från min egen och andras forskning samt från eget deltagande i en mängd processer för att främja kvinnors företagande. Efter en inledning kring utgångspunkter och frågan som sådan kommer jag att först göra en snabb översikt över området kvinnors företagande, dels empiriskt (och då med tyngdpunkt på Sverige), dels forskningsmässigt. När jag har beskrivit den situationen kommer jag att redogöra för och diskutera olika främjandeinsatser. Här är det den svenska situationen som jag utgår ifrån och jag bygger delvis på de erfarenheter som kommit fram inom ramen för Nuteks arbete med främjande (det är ju Nutek som hanterat lejonparten av specifika kvinnoprojekt). Därefter väver jag ihop dessa teman för att därifrån försöka besvara frågan om varför man ska främja kvinnors företagande först tar jag då frågan om man ska främja kvinnors företagande och sedan varför. Vanligen skriver jag texter som har en stor mängd fotnötter och källhänvisningar, här har jag medvetet valt att inte tynga texten med referenser. Den som vill gå djupare in i källorna hänvisar jag till eller till Betydelsen av kön och genus När jag fick förfrågan om att skriva om detta ämne tackade jag genast ja, trots att frågan i sig kan synas märklig man kan lika gärna ställa frågan varför ska man inte främja kvinnors företagande?. Det är frågan som är svaret. Frågan ställs olika beroende på vilka förutfattade meningar som finns hos den som ställer den. Om man är i grunden positiv till kvinnors företagande ställer Varför ska man främja kvinnors företagande? 7

10 man inte-frågan, om man har dubier ställer man rubrikfrågan. På oss som är positiva till kvinnors företagande faller därför uppgiften att besvara frågan om varför man ska främja kvinnors företagande de som är frågande till kvinnors företagande kommer aldrig att besvara inte-frågan. Det behöver de inte göra eftersom de utgår från, och verkar i, ett sammanhang där frågor om kön och genus inte är relevanta. Jag vill börja med att poängtera min personliga hållning i hela frågan. Min grundhållning är att kön inte ska spela någon roll på arenor där kön inte är en väsentlig faktor det är inte funktionellt att kategorisera på kön när det är annat som avgör. De arenor där kön ovedersägligt är en väsentlig faktor har med fortplantning att göra, och inget annat. Forskningen kring kön som biologisk faktor har inte funnit några generella och tydliga skillnader mellan män och kvinnor av betydelse i dagligt liv om forskningen framöver visar sådana resultat får jag revidera min grundhållning, men det är om så sker. Om jag är kvinna eller man spelar ingen roll för det praktiska utförandet att skriva denna text, för att ta ett närliggande exempel. Mina kvinnofingrar hanterar tangenterna på samma sätt som en uppsättning mansfingrar skulle göra, när jag läser fungerar mina kvinnoögon rent tekniskt på samma sätt som mansögon skulle göra, när jag reser sitter min kvinno-bakdel på samma sätt i flygstolen som en mans-bakdel gör osv. I de flesta praktiska och teoretiska sammanhang spelar kön ingen roll i det faktiska utförandet det som vi till vardags kallar arbete. Den kvinna som reviderar ett företag använder samma tekniker och modeller som den man som gör motsvarande arbete, den man som undersöker en patient följer samma yrkeskodex som den kvinna som gör motsvarande undersökning. För mig är detta en viktig utgångspunkt att det inte finns mycket som i grunden är könsmärkt. Det är vi som gör denna könsmärkning, det är vi som väljer att utforma rollerna för oss själva och andra. Detta, att vi själva format och formar rollerna, betyder inte att de inte finns. Tvärtom är rollerna tydliga många skulle som jag automatiskt hitta undantag till det jag nyss skrev om att det inte spelar roll om det är kvinnofingrar eller mansfingrar som skriver texten. Kvinnor har oftare mindre fingrar, kvinnor har oftare längre naglar, kvinnor har oftare mindre styrka i sina muskler etc. Men för arbetet att skriva text på tangentbordet spelar det ingen roll. Ni ser inte på bokstäverna att det är en kvinna som skrivit texten, eller hur? 8 Varför ska man främja kvinnors företagande?

11 Det här blev en ganska lång utläggning om en av Kön i sig har grunderna i mitt synsätt: kön i sig har inte någon inte någon avgörande avgörande betydelse i de flesta praktiska och betydelse i de flesta praktiska och teoretiska uppgifter teoretiska uppgifter vi människor dagligen utför. Det är vi själva som format och formar bilderna vi människor dagligen utför. av vad som är manligt och kvinnligt. Det är vi själva som format och formar bilderna av vad som är manligt och Vad är forskningens roll? kvinnligt. En annan viktig utgångspunkt för mig är att forskningen är ett medel att nå närmare sanningen inte ett medel att förstärka argument. Bra forskning är den som ifrågasätter de egna utgångspunkterna. Idag ägnas en alldeles för stor del av forskningen till att bekräfta hypoteser istället för att försöka förkasta dem vi glömmer alldeles för ofta att forskningens viktigaste metod är just att pröva hypoteser, grundtanken är att en hypotes aldrig är riktigt bevisad förrän den har prövats på alla relevanta situationer. Det betyder att en hypotes som visar sig stämma i en studie bara är ett steg närmare att bli bevisad generellt sett. Naturligtvis har forskare vissa preferenser och utgångspunkter men detta får aldrig bli det som ska bevisas det man finner är inte alltid det man vill finna. I en fallstudie där jag jämförde kvinnor som var företagare i Stockholm och Boston pekade empirin mot att det svenska systemet (socialt och kulturellt) hade en negativ inverkan på entreprenörskapet. Det var inte roligt att se att det fanns indikationer på att den svenska kulturen och kontexten hade negativa effekter på entreprenörskap eftersom de positiva effekterna av till exempel ett väl fungerande socialförsäkringssystem Det var inte också finns där. Men när jag för fram den studien roligt att se att det så måste jag naturligtvis tala om även detta. I fanns indikationer på att den den här skriften skriver jag inte enbart som svenska kulturen och kontexten forskare utan reflekterar kring frågan varför hade negativa effekter på entreprenörskap eftersom de positiva ska man främja kvinnors företagande. Trots effekterna av till exempel ett det vill jag lyfta fram behovet av att redovisa väl fungerande socialförsäkringssystem också jag skriver utifrån min långa erfarenhet som utgångspunkter och syn på forskning eftersom finns där. forskare, konsult och lärare inom området entreprenörskap och då specifikt kvinnors företagande. Varför ska man främja kvinnors företagande? 9

12 Främjande en fråga om kvinnor eller om företagare? När jag får en fråga som denna att reflektera kring, eller hålla ett föredrag kring, så börjar jag för det mesta med att försöka förstå frågan. Vad är frågan egentligen? Om vi vrider och vänder lite ytterligare på frågan (inledningsvis lade jag till ett inte ) så kan vi dela upp den i två delar: Varför ska man främja företagande? Varför ska man främja kvinnor? Redan här kommer vi något på spåren. Vi har i Sverige många organisationer som avser att främja företagande: Företagarna, Svenskt Näringsliv, Nutek för att bara nämna några. Den offentliga retoriken är tydlig det är självklart att företagande ska främjas. Allt enligt logiken att företagande är bra. Det är på sin plats att poängtera att jag personligen ställer upp på denna retorik, jag tror också att det är bra med en företagsam befolkning i ett land och det finns mycket forskning som talar för att entreprenörskap står för nödvändig och bra förnyelse och förändring av näringsliv och samhälle. Att främja kvinnor är något annat. Kvinnors ställning i samhället har förändrats över tiden. Fortfarande är andelarna kvinnor låga i positioner med mycket makt, som VDar, styrelserepresentanter etc. Diskussioner om könskvotering upphör aldrig och åsikterna för eller emot är oförenliga även om individer kan ändra åsikter över tiden från det ena till det andra. Det är inte okontroversiellt att främja kvinnor det ger ofta klangen av en outsagd extra bisats: främja kvinnor (mer än män). Av detta framkommer den skillnad vi gör mellan företagande och kvinnor. Om vi hade talat om att främja vård hade associationerna gått till kvinnor som vårdtagare och vårdgivare. Men företagande och kvinnor är begrepp som vi vant oss vid att se som separata. Det här har jag som forskare märkt mycket tydligt under många decennier även om vi alltmer kommit att acceptera att kvinnor faktiskt kan vara företagare. 10 Varför ska man främja kvinnors företagande?

13 Kvinnor och företagande historiskt åtskilt När jag började mina studier av kvinnors företagande på 1980-talet var området mycket mindre accepterat. Inom mitt eget ämnesområde företagsekonomi var tanken på att studera just kvinnor mycket främmande. En händelse som idag blivit en anekdot är när jag och Elisabeth Sundin (professor vid Linköpings universitet) fick presentera vår pågående studie av kvinnors företagande för en grupp professorer och professorn i statistik ställde frågan hur vi skulle kunna bedriva objektiv forskning vi var ju kvinnor som skulle studera kvinnor. Vårt svar blev naturligtvis att detta inte var ett större problem objektivitetsmässigt än i alla de existerande studier där män studerat män. Det sattes också upp lustiga lappar på vår institution med frågor om vart världen var på väg när t o m ett projekt om kvinnors företagande kunde få forskningsmedel. En kollega hade extremt svårt att, på ett seminarium, förstå att vi inte menade kvinnliga former med ordet kvinnliga i uttrycket kvinnliga företagare. Naturligtvis skulle vi, som vi gör idag, ha talat om kvinnor som företagare istället. Jag har idag själv svårt att förstå att dessa saker kunde ske, men det gör mig glad att komma ihåg det för det innebär att något har hänt inom mitt ämnesområde. Kvinnors företagande är kanske inte högst på av agendan men ämnet finns med som ett sidospår. De flesta tycker att det är ointressant men de som är intresserade får hållas. Och det tycker jag är helt OK det finns forskningsfält som jag själv inte är särskilt intresserad av men som jag ändå anser måste få finnas. Eftersom jag och Elisabeth inte fann så mycket stöd hos våra egna ämneskollegor försökte vi också att närma oss den gryende feministiska forskningen. Redan från början kom ju frågan om kön in som en naturlig del i studiet av kvinnors företagande och vi försökte analysera vad som gjorts inom fältet. Det fanns en hel del forskning om kvinnors arbetsmarknad och om hur kvinnor behandlades i arbetslivet. Men vi var i stort sett lika udda i dessa cirklar som inom vårt eget ämne. Att studera kvinnors företagande bar, då, en prägel av småborgerlighet och kapitalism förstod vi av de kontakter vi hade angående seminarier och annat. Detta var konstigt tyckte jag eftersom en större andel av Sveriges kvinnor var företagare än många andra yrkesgrupper som t ex sjuksköterskor. Att negligera denna kvinnogrupp var något som både jag och Elisabeth reagerade starkt på. Även här har situationen ändrats och idag har genusperspektivet fått ett vidgat fält och företagande passar väl in även här. Varför ska man främja kvinnors företagande? 11

14 Det jag vill säga med denna diskussion är att företagande och kvinnor traditionellt och långt in i Historiskt sett har kvinnor som grupp modern tid varit åtskilda som begrepp och i retoriken. Det är dock viktigt att säga att kvinnors maningar att starta eget och inte utsatts för dessa upp- företagande alltid har funnits (jag återkommer växa de har i skydd av osynligheten fått driva de företag till detta). Idag har vi börjat se att det finns en koppling. Den är inte alltid bara positiv det finns de själva valt att starta och tendenser till att ropen på kvinnors företagande bedriva i den storlek de själva valt. kommer när annat (läs: mäns) företagande brister av någon anledning. Det kan vara att företagandet ligger på en alltför låg nivå i riket och media uppmärksammar att kvinnor har lägre andelar företagande (med imperativet: starta eget kvinnor!) eller att en region/bygd har problem och då uppmanar kvinnorna att starta eget. Historiskt sett har kvinnor som grupp inte utsatts för dessa uppmaningar att starta eget och växa de har i skydd av osynligheten fått driva de företag de själva valt att starta och bedriva i den storlek de själva valt. Så man kan se både positivt och negativt på dagens satsningar för att främja kvinnors företagande ur de perspektiv som jag nu redogjort för oavsett vilken grundläggande utgångspunkt man har. Om man utgår från att det är dags att främja kvinnors företagande så är satsningen givetvis till största delen positiv äntligen uppmärksammas kvinnors företagande! Å andra sidan kan främjandet lätt få en normerande funktion du som är kvinna ska starta företag som växer och därmed basta! Om man utgår från att det är fel att specifikt främja just kvinnors företagande så är satsningen givetvis till största delen negativ det är felriktat att peka ut en specifik grupp av företagare, låt alla potentiella företagare tävla på lika villkor om främjandemedlen! Å andra sidan så får denna slags normering för vissa grupper till följd att även underrepresenterade grupper kommer in i företagandet. Kan inte kvinna främja företagande? Innan jag helt går över till sakfrågan vill jag vrida ytterligare ett varv på frågan varför ska man främja kvinnors företagande och fråga: Varför ska kvinna främja företagande? Varför ska kvinna främja mäns företagande? 12 Varför ska man främja kvinnors företagande?

15 Med denna ordleksliknande omskrivning tydliggörs språkets funktion, när vi menar någon säger vi man och leder därmed av tradition in tanken i en viss riktning. Här är engelskans you neutralt. Jag ska inte fördjupa mig i detta men den andra satsen ovan visar också på hur lätt det är att se att könen har olika positioner vem är det som främjar kvinnors företagande? Området kvinnors företagande empiriskt Anledningen till att jag fick uppdraget att skriva denna skrift är att jag forskat och undervisat om området sedan början av 1980-talet. Det har inte varit det enda jag sysslat med men de studier jag lett och deltagit i till största delen tillsammans med Elisabeth Sundin utgör en stor del av den svenska forskningen på området. Jag är glad att se att det idag tillkommit ringar på vattnet och att antalet forskare och utredare inom ämnet växt och växer. Även internationellt har forskningen om kvinnors företagande fått allt större uppmärksamhet. Detta ger lätt intrycket att kvinnors företagande dels är ett nutida fenomen, dels att det växer explosionsartat. Ingenting kan vara mindre sant generellt sett. Det som är ett nutida fenomen och som växt explosionsartat från ett mycket begränsat omfång dock är intresset för och mediebevakningen av kvinnors företagande. Från att ha varit helt osynligt är I media är kvinnors företagande idag på agendan, om än inte kvinnor som företagare högst upp. Det är också viktigt att poängtera främst kvinnor män som att mediebevakningen av kvinnors företagande företagare är främst företagare. fortfarande skiljer sig från bevakningen av Men jag är optimistisk och tycker mäns företagande. I media är kvinnor som företagare främst kvinnor män som företagare mig skönja en viss förändring även här mot att även män har familj och även är främst företagare. Men jag är optimistisk kvinnor har företag. och tycker mig skönja en viss förändring även här mot att även män har familj och även kvinnor har företag. Kvinnors företagande historiskt Låt oss börja med historien. Den kan vi lära oss av, säger man ofta. Men för det mesta glömmer vi den. Kvinnors företagande är präglat inte bara av den situation Varför ska man främja kvinnors företagande? 13

16 som råder just nu utan också av traditioner. Det är lätt för oss att glömma att kvinnors ställning i samhället har undergått, och undergår, stora förändringar bara under de sista 100 åren. Våra mormorsmödrar fick inte starta företag om de inte var änkor, och då under mycket reglerade former. De hade inte rösträtt och fick inte heller ärva sina föräldrar. Så såg det ut i Sverige och många länder har fortfarande regler som gör att kvinnors och mäns ställning i ekonomin, det offentliga livet och familjen styrs i vissa riktningar. Betyder detta då att kvinnors företagande startade i mycket liten skala av änkor? Nej, naturligtvis är det inte så. De formella reglerna styrde, men många kvinnor var högst aktiva i de företag som deras fäder, män, bröder eller andra släktingar ägde. Många kvinnor bedrev också, helt utan formalia, det vi idag skulle beteckna som företag. Hemsömnad är ett sådant exempel att skrädda kläder mot betalning har alltid varit vanligt. Kvinnor har alltid varit företagsamma i bemärkelsen att de, liksom män, har sökt och skapat försörjningsmöjligheter. Men kvinnorna hade inte företag. Min egen farmor hade till exempel en vävstuga med en handfull vävstolar hemma hos sig i Luleå och under kriget hade hon också en badinrättning i sin bastu för de soldater som var förlagda till orten. Min mormor skötte tillsammans med min morfar om driften av kyrkogården i Grove och på kvällarna sydde de speciellt utformade tofflor för försäljning. Men varken mormor eller farmor var företagerskor i den bemärkelsen att de hade egna företag. Många som läser detta har egna exempel på kvinnor i tidigare generationer som bedrivit företagande utan att ha företag. Kvinnors företagande eller rättare sagt företagsamhet skedde alltså tidigare mest inom hemmets väggar. Kvinnornas plats var det privata, hemmet. I jordbrukssamhället levde de flesta familjer nära hemmet möjligtvis att man gick iväg som dagsverkare för att tjäna extra pengar men huvuddelen av arbetet skedde hemmavid. Med industrialiseringen följde en tydligare separation av det privata och det offentliga rummet. Att arbeta utanför hemmet blev alltmer vanligt för männen medan kvinnorna stannade hemma och skötte hushållet och som nämnts kanske hade lite arbete vid sidan av men då i hemmiljön. Kvinnornas utträde i det offentliga rummet kom ganska sent, kvinnors förvärvsarbete ökade först inpå förra seklet. Till stora delar åtföljdes kvinnors inträde på arbetsmarknaden av ett annat inträde i det offentliga rummet kvinnorna tog plats som konsumenter när konsumtionssamhället, framför allt efter andra världskriget, exploderade. När produktionen av mat, kläder, heminredning etc 14 Varför ska man främja kvinnors företagande?

17 förflyttades från hemmen i och med industrialiseringens totala genombrott så blev kvinnornas uppgift att handla de varor de tidigare producerat inom familjen. Det är först här som vi ser ett större genombrott för att produktion av varor blir alltmer synonymt med företagande. Tjänster och service förblev länge ett område som hörde till den privata sfären, framför allt den typ av tjänster och service som vi idag kallar hushållsnära. På 1950-talet då jag växte upp hade det varit svårt att tänka sig att de hemmafruar som anlitade mamma, mig och mina systrar för städning skulle ha kunnat tänka sig att anlita oss, eller andra, som företag. Att städa åt andra var bara något man gjorde för att tjäna lite extra pengar till hushållskassan. Kvinnors företagande i välfärdsstaten Med kvinnors intåg på arbetsmarknaden skedde i Sverige en stor strukturell omvälvning. Den initierades av industrins behov av arbetskraft under 1960-talet. För att uppmuntra kvinnor att arbeta byggdes barnomsorgen i offentlig regi ut i början var det en stor andel dagmammor som anställdes för att vårda barn i det egna hemmet. Förskolan och fritidsverksamheten i det offentligas regi byggdes också snabbt upp. Även åldrings- och annan vård byggdes upp. Allt i avsikten att frigöra kvinnokraft för att ta de lediga arbetena i industrin. Detta gav en enorm skjuts åt kvinnors förvärvsarbete, dels genom att kvinnor erbjöds billig omsorg om de sina under tiden de arbetade, dels genom att den offentliga sektorn anställde och då främst kvinnor för att utföra den omsorg som flyttades från det privata till det offentliga. Det är på sin plats att i detta sammanhang påtala att uppbyggnaden av en offentlig omsorg aldrig innebar att privata företag slogs ut den barnomsorg som nu erbjöds i offentlig regi hade tidigare skötts helt på privat och frivillig väg. Detta tycker jag är viktigt att komma ihåg i en tid när den offentliga sektorn utmålas som ett enormt möjlighetsområde för företagande, särskilt för kvinnor. Det finns inga belägg för att kvinnors företagande i andra länder till stora delar består i omsorg eller hushållsnära tjänster. Visst, service och tjänster är i alla länder en stor andel av företagande för kvinnor men framför allt gäller det då personliga tjänster typ skönhetsvård (som länge funnits som något kvinnor har företag i och som aldrig varit i offentlig regi) eller som i Sverige företagstjänster, till exempel redovisningsbyråer. Varför ska man främja kvinnors företagande? 15

18 Under 1960-talet, ja i grunden under hela industrialiseringen, var företagande inte i ropet. Detta var de stora företagens tid då vi hyllade de svenska företag som växte och spred sig internationellt. Företagare i allmänhet stod inte på agendan, trots att det var under efterkrigstiden som våra två ikonliknande svenska framgångssagor hade sin start IKEA och H&M. Det var först mot slutet av förra seklet som småföretagande och entreprenörskap på allvar kom upp på agendan och då framförallt på grund av att den stagnerande ekonomin behövde förstärkas. Kvinnors företagande kom på agendan på 1980-talet Den första uppmärksamheten kring kvinnors företagande kom under tidigt 1980-tal, det var också då jag och Elisabeth startade våra studier. Runt om i landet arrangerades evenemang där kvinnor samlades, många gånger möttes de av en stor skepsis. I samma veva kom initiativet Kvinnor Kan som samlade stora skaror kvinnor till sina mässor vartannat år. Utan överdrift kan vi här säga att detta var starten på en mer liberalt inriktad feministisk rörelse under de tidigare decennierna hade i synnerhet arbetarkvinnor lyfts fram i feministiska sammanhang. Kvinnors företagande på 1980-talet belystes i min och Elisabeths totalundersökning. Vi karaktäriserade fältet i tre ord: osynlighet, mångfald och anpassning. Kvinnors företagande var häpnadsväckande osynligt. Vi fick använda folk- och bostadsräkningens data i avsaknad av företags- och företagarstatistik eftersom de sistnämnda inte hade med kön i sina databaser. Vi hade inte ens själva förväntat oss att kvinnor skulle motsvara en fjärdedel av samtliga företagare men så var det. Det satte myror i huvudet på mig och gör det fortfarande när jag funderade över att närmare kvinnor som företagare aldrig någonsin Vi bearbetade de enorma data- hade uppmärksammats. Vi bearbetade de enorma mängderna till stor del för datamängderna till stor del för hand och slogs av hand och slogs av den mångfald som kvinnor som företa- den mångfald som kvinnor som företagare representerade, de fanns överallt i alla branscher, gare representerade, de fanns kommuner, åldersgrupper etc. Sist men inte minst överallt i alla branscher, konstaterade vi att kvinnors företagande sker med kommuner, åldersgrupper etc. anpassning till familjesituationen, de ensamstående kvinnorna hade till exempel helt andra branschval än 16 Varför ska man främja kvinnors företagande?

19 de kvinnor som var gifta/sambo eller de kvinnor som drev företaget tillsammans med maken. Efter detta, från 1990-talet och framåt, har statistiken utvecklats något. Flera organisationer har tagit fram statistik kring kvinnors företagande. Men fortfarande gäller det mesta av studierna kvinnors nyföretagande det är få studier som i likhet med Nuteks och SCB:s Företagens villkor och verklighet tar fram data om de kvinnor som driver företag. Men det ska sägas att situationen vad gäller statistik, trots att mycket finns kvar att göra, är mycket bättre nu än när vi gjorde vår första stora kartläggning. Fortfarande saknas dock en genuint genomgripande och systematisk möjlighet att analysera företags- och företagardata utifrån kön det behöver man göra specialbeställningar för att få. Utvecklingen av kvinnors företagande fram till idag Hur har då kvinnors företagande utvecklats? Det första jag vill trycka på är att förändringar av detta slag går långsamt det är inte så att massor av kvinnor omedelbart startar företag för att det i media eller politik framhävs att de bör göra det. Samhällsförändringar går långsamt, ofta tar det generationer. Kvinnors företagande visar över tiden en tendens att öka genom att kvinnors andel av nyföretagandet långsiktigt har gått upp. Idag ligger andelen kvinnor bland nyföretagarna kring en tredjedel i totala antalet företagare ligger kvinnor strax under 30 procent. Eftersom nyföretagandet bara fyller på med en liten andel av det totala antalet företagare tar det lång tid innan enstaka procent i ökning i nyföretagandet slår igenom på totalen. Men vi ser helt klart en utveckling mot högre andel kvinnor som företagare bland företagarna. Det här är en internationell trend. Det land som jag anser utmärker sig speciellt här är USA, där kvinnors andel av företagandet närmar sig 40 procent och där deras andel av nyföretagandet ibland (i vissa studier) ligger på hälften. Varför det är så finns det inga tydliga belägg för. En trolig orsak är att USA är ett mer tjänste- och serviceorienterat land, ett annat att det över lag är mer företagande där, vilket även spiller över på kvinnors och minoriteters vilja och förmåga att starta och driva företag. I stora internationella studier av företagande och nyföretagande så ser man dels skillnader mellan länder men också mellan könen. Generellt kan man säga att fattiga länder ofta har hög andel nyföretagande baserat på det som kallas Varför ska man främja kvinnors företagande? 17

20 nödvändighetsföretagande, det vill säga att man inte har något annat val än att försöka starta eget. Rika länder har mer av möjlighetsföretagande, dvs att man ser en möjlighet att tjäna pengar eller utveckla en vara/tjänst och väljer den. Europeiska länder ligger lågt i dessa jämförelser medan en del andra rika länder, som USA, ligger högt. Sverige ligger långt ner i dessa jämförelser av nyföretagande mellan länder. Kvinnors företagande följer i stort mönstret för länderna, dvs länder med högt nyföretagande har fler kvinnor som startar företag än länder med lågt nyföretagande. Kvinnor har i alla dessa studier alltid lägre andelar som startar företag än män har. Det intressanta tycker jag är att proportionen kvinnor-män bland nyföretagare i dessa studier är häpnadsväckande stabil. Variationen i denna proportion är mycket mindre än den variation som finns mellan länderna vad gäller andel nyföretagande i befolkningarna som helhet. Kvinnors företagande idag Idag uppmärksammas kvinnors företagande mer än förut, deras andel av totala företagandet ökar genom att deras andel av nyföretagandet ökar. Men undertonen i uppmärksamheten är inte alltid positiv som i glädjerop över att kvinnors andelar faktiskt ökar och att det även i absoluta tal är en stadig ökning. Tvärtom är budskapet oftast att kvinnor inte startar företag så ofta som de skulle göra. I skrivande stund uppmärksammade jag en artikel i DN (8 mars 2008) där kvinnors låga andelar problematiserades. Som ekonom kan jag ju inte annat än undra varför just kvinnor skulle vara så aktiva med att starta företag just nu? Kvinnor följer ganska väl utvecklingen för män generellt sett, dock knappar de som sagt in lite men långsamt genom att andelarna i nyföretagandet Retoriken är sakta men säkert ökar. att om den offentliga Naturligtvis är orsaken en agenda, en agenda där en ny omvandling av offentlig sektor är på tapeten. Retoriken är att om den offentliga sektorn privatiseras så skulle kvinnors företagande öka dramatiskt. Vän av ordning kan lätt konstatera att de ganska omfattande privatiseringar som redan skett inte har fått sådana sektorn privatiseras så skulle kvinnors företagande öka dramatiskt. Vän av ordning kan lätt konstatera att de ganska omfattande privatiseringar som redan skett inte har fått sådana konsekvenser. 18 Varför ska man främja kvinnors företagande?

21 konsekvenser. Vän av ordning kan också försynt påpeka att det är en ganska riskabel satsning att starta företag med en kommun eller ett landsting som enda kund, sådana avtal sker genom upphandlingar och hela företaget kan riskeras vid varje upphandling. Vän av ordning mumlar också något om att ersättningarna till de delvis privatiserade verksamheterna inte är konkurrensutsatta och att de vinster som nu kan göras kommer gå ner dramatiskt vid en fullständig privatisering. Som redan framhållits är det inte så att de verksamheter som ligger i den offentliga sektorn tillhörde företagssektorn innan vi satte dem i det offentliga de var obetalda privata tjänster. Det finns heller inga internationella exempel på stora branscher inom vård och omsorg för de breda massorna, det som finns är alternativ för välbärgade. Varför har då kvinnor lägre andelar som startar och driver företag? Till denna fråga kommer ytterligare en fråga som blivit del av agendan idag; varför har kvinnor så små företag, varför växer de inte? Det finns inga säkra svar på denna fråga. En är pengar en förklaring som ges av amerikanska forskare är att kvinnors löner och förmögenheter är lägre vilket gör att de har svårare än män att finansiera start, drift och tillväxt av företag. En annan är tid den traditionella fördelningen av hushållsarbete gör att kvinnor har mindre tid att utveckla sina företagsidéer. En tredje förklaring är ekonomins struktur den svenska betoningen på teknologi, varuproduktion och storskalighet betonar andra slags företag än de kvinnor traditionellt är intresserade av (handel, service och tjänster). En fjärde är deltidsarbetet i Sverige arbetar en mycket stor andel kvinnor på deltid, vilket förstärker fördelningen av hemarbetet till kvinnor. Slutligen är könsmärkningen av val en förklaring kvinnor tenderar att ta mindre ekonomiska risker och att inte identifiera sig med företagande. Listan kan göras längre men dessa är några av de skäl som jag sett under min tid som forskare och lärare i ämnet. Det går alldeles utmärkt att också vända på frågan. Om vi ser på alla orsaker till att kvinnor inte startar och driver företag så är det istället ganska underligt att så många gör det i alla fall. Frågan är kanske snarare: varför startar så pass många kvinnor företag trots allt? För det är inga små grupper det handlar om när vi talar om kvinnors företagande. Det ska vi komma ihåg när vi funderar över att främja kvinnors företagande, varken kvinnor som grupp eller företagerskor är marginella grupper i samhället. Varför ska man främja kvinnors företagande? 19

22 För att sammanfatta: kvinnor har alltid varit företagsamma. Statistiken har varit och är fortfarande otillförlitlig men så mycket kan sägas att sedan lång tid har mer än en fjärdedel av företagarna varit kvinnor. Denna andel ökar sakta men säkert genom att andelen kvinnor bland nyföretagarna ökar och motsvarar nu omkring en tredjedel av samtliga nystartare. Detta gäller i Sverige och i stort sett hela västvärlden. Det som har ökat markant under bara de senaste decennierna är synligheten av och uppmärksamheten kring kvinnors företagande. Denna uppmärksamhet är speciellt stor i konjunkturlägen då efterfrågan på mer entreprenörskap och företagande är stor. Området kvinnors företagande forskningsmässigt Att ett ämne får en plats i forskningsvärlden kan ha många orsaker. Vad som forskas kring styrs dels av forskarnas egna intressen, dels av om det finns intressen som är intresserade av en viss typ av forskning, ett intresse som ofta visas i att anslag ges. Den största delen av svensk samhällsvetenskaplig forskning bedrivs med statliga forskningsmedel till universitet och högskolor samt med anslag från stora oberoende forskningsfonder. För teknisk och naturvetenskaplig forskning är det lite annorlunda en stor del av medicinsk forskning bekostas till exempel av läkemedelsbolag och liknande. Detta ser jag inte som något problem, givet att forskarna har full frihet att själv välja metoder, att vara oberoende i sina resultat och att få sprida sina resultat som de själva vill. Forskningen kring entreprenörskap och företagande är av jämförelsevis sent datum. Det var först på 1960-talet som ett fåtal forskare började intressera sig för mindre och medelstora företag. Det började i England och tankarna fick fotfäste runtom i Europa och USA. I Sverige var det professor Dick Ramström som introducerade forskning om små företag. Hans grupp i Umeå utförde en mängd studier av småföretag. Det var starten och hela forskningsområdet hade en stark länk till regional forskning. Men det tog många år innan entreprenörskap kom upp på agendan. I USA hade det från 1960-talet och framåt växt fram en forskningstradition där småföretagsfrågor kopplades till entreprenörskap mer än till att driva företag nystart blev där viktigare att studera. Idag har det allmänt blivit så att Schumpeter och hans verk från 1934 ses som den klassiska entreprenörskapsreferensen. Före 1990 var detta inte en särskilt vanlig referens i forskning om småföretag och entreprenörskap, referensen har 20 Varför ska man främja kvinnors företagande?

23 aktualiserats i och med att nationalekonomiska synsätt blivit alltmer dominerande inom fältet även inom företagsekonomi. Entreprenörskap kom i Sverige upp på agendan på allvar under 1980-talets senare del. Professurer inrättades, kurser etablerades och forskningen växte kring dessa frågor. Kvinnors företagande på agendan först på 1980-talet Kvinnors företagande var inte alls med i de tidigaste forskningsprojekten. Först på 1980-talet kom en del studier i ämnet. Den studie jag och Elisabeth Sundin genomförde i början av 1980-talet var den första riktigt stora studien inom fältet. Samtidigt bedrevs forskning i många andra länder och på konferenser kunde man se ett och annat bidrag där kvinnors företagande studerats oftast var det studier där kvinnor jämfördes med män eller med minoriteter. I början av 1990-talet kan man konstatera att kvinnors företagande kommit med på agendan till en viss del, det kom allt fler studier och de första artiklarna som sammanfattade området dök upp, vilket är ett säkert tecken på att ett område håller på att utkristalliseras. En annan viktig utveckling under 1990-talet var att många studier av entreprenörskap faktiskt började ta med kön, som en variabel bland många andra. Detta sätt att se på kön har fått stark kritik Detta sätt att se av genusforskare eftersom det bara sätter in på kön har fått stark kritik av genusforskare eftersom det biologiska könet som en bland många det bara sätter in det biologiska bestämningsfaktorer (som ålder, utbildning könet som en bland många etc) och inte analyserar de underliggande bestämningsfaktorer (som ålder, strukturer där könsroller skapas. utbildning etc) och inte analyserar de underliggande strukturer Personligen har jag alltid haft svårt att förstå där könsroller skapas. den här kritiken eftersom jag inte logiskt eller känslomässigt kan förstå att det är bättre att helt utesluta frågan om kön från studierna vilket var förhållandet före 1980 med några få undantag. Om en aldrig så genusblind forskare finner att kön som variabel samvarierar med till exempel företagstillväxt så kan det ju användas för att utreda varför det är så. Mitt huvudargument är att, som Elisabeth Sundin lärt mig att säga, det bästa får inte bli det godas fiende. Det bästa i det här fallet är naturligtvis en genusmedveten forskning. Men så länge vi inte har det, eller ser att det Varför ska man främja kvinnors företagande? 21

24 inom en rimlig tid kommer att bli så, får vi göra så gott vi kan. Vi får lyfta in genusforskning när den finns och stötta att kön som variabel finns med i alla studier om inte annat skulle det göra att statistiken om kvinnors företagande blev bättre. Att ta med kön som variabel ökar också synligheten av fenomenet så att det får sin proportionerliga andel av uppmärksamhet. Fortfarande är andelen mediesynlighet för kvinnors företagande (ni minns att det var mer än en fjärdedel av alla företagare) långt lägre än deras andel. Efter en första uppgång under 1990-talet har forskningen kring kvinnors företagande utvecklats i relativ stillhet många av dem som är i fältet idag var med redan på tidigt 1990-tal. Många av oss bedriver forskning inom andra fält också och är inte bara fokuserade på kvinnors företagande. Det gäller svenska forskare men även internationellt. Så har till exempel medlemmarna i Dianaprojektet under hela sin karriär och även nu när de driver Diana samtidigt forskat kring andra frågor där kön inte är specifikt fokuserat. FAKTA om Dianaprojektet Dianaprojektet ett stort forskningsprogram startade 1999 och behandlar tillväxt och kapitalfrågor kopplat till kvinnors företagande. För mer information se Denna kärna av (deltids)forskare kring kvinnors företagande växer ständigt och alltsedan 1990-talet har gruppen successivt utvidgats. Att Global Entrepreneurship Monitor (GEM) aktivt behandlar frågan om kvinnors företagande (med kön som variabel -tänkandet) har nog betytt mycket för ökningen, eftersom GEM-studierna kommit att bli en slags internationell referenspunkt för kvantitativt inriktade internationella jämförelser. FAKTA om GEM Global Entrepreneurship Monitor (GEM) är ett internationellt, flerårigt forskningsprojekt som undersöker det entreprenöriella klimatet i olika länder. GEM initierades 1997 av Babson College och London Business School. Mer information finns på 22 Varför ska man främja kvinnors företagande?

25 Förnyat forskningsintresse på 2000-talet Nu under 2000-talet har kvinnors företagande också fått ett uppsving, internationellt är dels GEM, dels Dianaprojektet viktiga. Vi ser åter igen ett antal specialnummer och konferenser kring kvinnors företagande. I Sverige startade jag och Elisabeth Sundin ett program (med medel från Näringsdepartementet, Nutek och EU) Female Entrepreneurship and Management (FEM). Under fyra år bedrev gruppen med totalt ett dussintal forskare forskning kring kvinnors företagande. Projekten var mestadels av kvalitativ art och vi studerade dels företagandet som kvinnoliv, dels det osynliggjorda företagandet bland kvinnor. Resultaten av FEM finns dels i en bok, dels i en mängd rapporter och avhandlingar. Läget är alltså annorlunda nu än när jag startade mina egna studier kring kvinnors företagande Det är många fler som forskar om kvinnors företagande, forskningsfältet har fått (viss) acceptans, artiklar och böcker kring ämnet produceras löpande och ingen ifrågasätter längre att fenomenet finns och är värt att beforska. Forskningens resultat Vad har vi då kommit fram till i forskningen om kvinnors företagande? Här vill jag skilja på några övergripande mönster för att sedan ta upp ett par saker som jag personligen ser som viktiga. I det här sammanhanget har jag inte ambitionen att vara heltäckande utan utgår från min personliga uppfattning om fältet. De övergripande mönster i resultaten som jag anser vara tydligast är: Den uppvisade variationen inom gruppen kvinnor som är företagare. Jämförelser mellan kvinnor och män som företagare visar såväl likheter som skillnader. Forskning kring kvinnors företagande fokuserar mer på individen än vad annan entreprenörskapsforskning gör. Företagerskor är en heterogen grupp Variationen inom gruppen har jag redan berört lite när jag beskrev våra studier från 1980-talet. Det är inte så konstigt egentligen att en stor grupp innehåller variation, gruppen är ju definierad utifrån ett enda kriterium kön och då är det ju sannolikt och rimligt att alla andra kriterier som finns har en stor variation Varför ska man främja kvinnors företagande? 23

26 i denna grupp. Det som visas av internationella studier är att denna variation inom gruppen kvinnor som företagare är ett globalt fenomen. Vill man vara lite cynisk kan man också notera att ingen skulle komma på iden att utgå från att gruppen män som företagare skulle vara speciellt homogen att förutsätta likhet inom gruppen kvinnor som företagare är en del av den schablonisering och stereotypisering som fortfarande präglar bilden av kvinnan som företagare. Att förutsätta likhet inom gruppen kvinnor som företagare är en del av den schablonisering och stereotypisering som fortfarande präglar bilden av kvinnan som företagare. Mer lika än olika mellan kvinnor och män Det andra övergripande mönstret i resultaten är att studier uppvisar såväl likheter som skillnader mellan kvinnor och män som företagare. Om man jämför grupperna som helhet får man skillnader kvinnor och män är framför allt verksamma i olika branscher, vilket naturligtvis påverkar såväl attityder som beteenden. Men om man jämför inom branscher och dessutom studerar företag som varit igång ett tag, säg 3 5 år, så ser man mycket större likheter än skillnader mellan kvinnor och män som företagare. Studier av företag under uppstart och företag under de första åren tyder på att kvinnor och män under denna första tid har något olika upplevelser av sitt företagande detta avspeglas också i att andelarna kvinnor i uppstartsfas är högre än i senare faser av företagandet. Det verkar som om kvinnor som startar företag upplever det på ett annan sätt än män som startar företag, till exempel upplever fler kvinnor än män diskriminering vid uppstart. Kvinnors företagande har oftare ett individfokus Inom entreprenörskapsforskningen i stort har fokus förflyttats från individen vem blir entreprenör och hur skiljer sig han/hon från andra till företaget som sådant vad avgör om ett företag uppstår och växer. Men inom området kvinnors företagande finns fortfarande en tyngdpunkt på studiet av entreprenören som sådan. Bland de resultat som jag i övrigt vill lyfta fram är att det nu finns ett antal översikter och kartläggningar av kvinnors företagande, sammantaget visar dessa att likheterna med mäns företagande är större än olikheterna men att det finns 24 Varför ska man främja kvinnors företagande?

27 en tendens till att kvinnor startar i mindre skala, främst beroende på bransch. Forskning visar också, om än inte alltid systematiskt, att kvinnors företagande är inbäddat i den omgivning som kvinnorna finns i. Det betyder, annorlunda uttryckt, att andra delar av kvinnornas liv, framför allt familjeförhållanden men även regionala faktorer och annat, spelar stor roll för hur företagandet kommer att utformas. Attityder spelar stor roll för kvinnors företagande Ett annat resultat som kommer igen i studie efter studie är att attityderna är centrala för kvinnor som företagare, särskilt i de tidiga skedena. Kvinnors egna attityder till könsroller och företagande, liksom de attityder de möter när de startar och bygger sina företag, är viktiga för att förstå hur företagandet utvecklas i det enskilda fallet. Mycket av det motstånd kvinnor upplever sig möta har just med attityder att göra. Ytterligare ett resultat är att kvinnor som företagare beskriver viktiga begrepp, som tillväxt, annorlunda än män gör. Detta har fått allt fler forskare att på allvar diskutera behovet av att se över hela begreppsapparaten och synen på företagandet som sådant ur ett genusperspektiv. Det handlar om hur kvinnors ambitioner och självuppfattning formats av samhället och situationen att upptäcka möjligheter och se sig själv som entreprenör handlar inte bara om fakta (möjligheter, kompetenser) utan också om just uppfattningar och värderingar. Här visar många studier att kvinnor har annorlunda uppfattningar och värderingar än män, generellt sett. Ramverk och institutioner påverkar Slutligen vill jag lyfta fram ytterligare ett genomgående resultat i studier av kvinnors företagande, ett resultat som har stor relevans för just det här sammanhanget. Det hör ihop med att kvinnors företagande är inbäddat inte bara i familj, lokala och regionala situationer utan också i det institutionella system som finns i samhället. Institutionella system är alla de organisationer, nätverk och regelsystem som finns i ett samhälle. För företagande har vi byggt upp sådana system och också för kvinnor och män. För företagare kommer såväl institutioner kring företagande som kring individ och familj att spela roll. De institutionella system vi har för individer påverkar ta t ex systemet med individuell beskattning istället för sambeskattning. För familjen har vi system för föräldraförsäkring, omsorg, arvsregler och annat som påverkar. Företagandets Varför ska man främja kvinnors företagande? 25

28 institutionella ramverk är också påverkande Alla regler, ett tydligt exempel är att mycket av stödet till stöd, nätverk och annat Forskning och Utveckling klart gynnar och påverkar på ett eller annat sätt är avsett för producerande företag, inte för företagandet. Företagandet har av tjänste- och serviceföretag. tradition en manlig prägling och det institutionella systemet som samhälle och organisationer byggt Alla regler, stöd, nätverk och annat påverkar på ett eller annat sätt företagandet. Företagandet har av tradition en manlig prägling och som utgångspunkt. upp har och har haft mannen det institutionella systemet som samhälle och organisationer byggt upp har och har haft mannen som utgångspunkt. Tonvikt läggs på teknikutveckling och företagstillväxt, kvinnor har oftare företag inom icke tekniktunga branscher och oftare mindre företag. I resten av den här skriften kommer jag att hålla mig till en del av det institutionella systemet för företagandet och diskutera det i förhållande till kvinnors företagande. Den del jag diskuterar är det specifika stödet för att främja kvinnors företagande och om det finns skäl att ha ett sådant, och i så fall varför. Tidiga främjandeinsatser En fördel eller nackdel? med att ha varit med länge är att man minns hur det var före det blev som det är. Ja, ibland minns man till och med hur det var innan det blev som det var förr. När jag började min forskning kring kvinnor som företagare hade ingen hört talas om, än mindre tänkt på, särskilda satsningar för kvinnors företagande. Ingen hade ju ens tänkt på att det fanns kvinnor som företagare det var ju som jag redan diskuterat faktiskt ett osynligt fenomen. Det fanns förvisso främjandeinsatser för företagare redan då, i början av 1980-talet, men grundtanken var att främja industriell utveckling. Jag minns speciellt de diskussioner som pågick under 1980-talets första hälft angående att turism inte räknades in i de branscher som kunde få stöd från Utvecklingsfonderna (nuvarande ALMI). Service- och tjänsteföretag var inte intressanta för stöd utan det var tillverkningsindustrin som stod i centrum. Upptäckten att det fanns kvinnor som var företagare var ny under denna tid och frågan fick uppmärksamhet genom att enskilda befattningshavare och eldsjälar engagerade sig. Runt om i landet anordnades seminarier och föreläsningar kring 26 Varför ska man främja kvinnors företagande?