Specialpedagogikdagarna

Transkript

1 Succé vid de två senaste konferenserna! 4,7 i snittbetyg av deltagarna. Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Oerhört givande dagar. Verkligen mycket matnyttigt att ta med ut i verksamheten Sandra Svedung, Fjällskolan Fördjupande seminarium: Elever med funktionsnedsättningar, diagnoser och kognitiva svårigheter fungerande strategier och stöd Talare DAVID EDFELT Provivus MAJA LINDQVIST Academedia Få samverkan kring elevstöd och behov att fungera bättre Särbegåvade och svagbegåvade elever metoder och strategier för ökad måluppfyllelse Få bättre underlag och kunskap kring kartläggningen, bedömningar och anpassningar Öka din kunskap om dyskalkyli, flerspråkighet och inkludering Framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse i elevhälsoarbetet MARKUS BJÖRNSTRÖM Lemshaga akademin HENRIK HAMILTON Ifous HÜLYA BASARAN Trollhättans stad MONA LILJEDAHL Mediagymnasiet Nacka ANNA BENGTSSON MARIA KEMPE OLSSON Bergsjöskolan MALIN LARSSON Snitz gymnasium Sagt om konferensen Specialpedagogikdagarna Jag tyckte det var bra från första minuten till den sista. Eva Bengtsson Glantz, Landskrona Samarbetspartner: Stockholm, mars

2 Konferensprogram Måndag 14 mars 9.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 KONFERENSEN INLEDS 9.40 Specialpedagogens roll i elevhälsan utmaningar och möjligheter Specialpedagogens roll på skolorna har förändrats över tid till att gå mot en handledande roll där du tillsammans med pedagog och arbetslag ska samarbeta kring elevens måluppfyllelse och behov. Vi går igenom de utmaningar och möjligheter som det innebär att vara specialpedagog i elevhälsan och hur du kan stötta övrig skolpersonal med din kompetens. Specialpedagogens och elevhälsans roll Sambandet mellan lärande och hälsa Hur skapar vi en inkluderande skola? Relationellt eller kategoriskt perspektiv? På vilket sätt kan elevhälsan bidra till ett framgångsrikt elevhälsoarbete? Framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse i elevhälsoarbetet på individ, grupp och organisationsnivå När den samlade elevhälsan och skolans lärare samarbetar i syfte att utveckla gemensamma insatser skapas en hälsofrämjande miljö. Elevhälsoarbete kräver samsyn kring stödinsatser, både när det handlar om hälsofrämjande- och förebyggande insatser. Genom att möta elevens förutsättningar och behov i lärmiljöerna kan vi skapa en tillgänglig skola som skapar delaktighet och motivation. Vad säger forskningen? Hur motverka funktionsnedsättningens konsekvenser? Olika mötesformer att organisera samverkan och samarbete Genom kollegialt lärande kan vi stärka samarbetet och utveckla elevhälsoarbetet Motivation som framgångsfaktor MAJA LINDQVIST, specialpedagog, legitimerad gymnasielärare, konsult, Academedia Förutom specialpedagogiska uppdrag inom Academedia arbetar Maja som konsult inom skolor och områdena elevhälsoarbeten och skolutveckling. Maja skriver även på bloggen LUNCH PRAKTIKFALL Från åtgärdande till förebyggande arbete framgångsrikt elevhälsoarbete i praktiken Hur kan skolans elevhälsoarbete gå från åtgärdande arbete på individnivå, när problem redan har uppstått, till att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande samt på grupp- och skolnivå? Hör Anna och Maria berätta om hur Bergsjöskolans elevhälsoarbete tagit en ny riktning genom nya rutiner och former för elevhälsoarbetet där tvärprofessionell samverkan utgör navet. Att använda teorin som utgångspunkt i elevhälsoarbetet Ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete organiseras fram Elevhälsomötet ett forum för samverkan och lärande Dokumentation som process i elevhälsoarbetet Insikter och lärdomar i elevhälsoarbetet ANNA BENGTSSON, specialpedagog, Bergsjöskolan F-6 MARIA KEMPE OLSSON, rektor, Bergsjöskolan, F Dyskalkyli och matematiksvårigheter senaste forskningen och hur vi kan stärka elevers möjlighet till måluppfyllelse Vad säger den senaste forskningen om dyskalkyli, och hur skiljer det sig från generella matematiksvårigheter? Hur kan vi identifiera vilka matematiksvårigheter som beror på mognad, dåligt arbetsminne, och vad är oförmåga? Så kan vi följa en röd tråd i stödinsatserna var börjar vi och hur bygger vi vidare för att synliggöra samband? Effektiva metoder för att kompensera matematiksvårigheter MARKUS BJÖRNSTRÖM, leg logoped, speciallärare, Lemshaga akademin Markus är en flitigt anlitad föreläsare, och har lång erfarenhet av utredningar av barn och vuxna med matematiksvårigheter FIKA Hur kan skolan stötta flerspråkiga elever? Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling. Hur kan vi ta tillvara på elevens flerspråkighet och vilka verktyg (digitala som analoga), metoder och modeller kan vi arbeta med i klassrummet för att stötta flerspråkiga elever i deras språk- och kunskapsutveckling?

3 Konferensprogram Tisdag 15 mars Interkulturellt förhållningssätt & modersmål som resurs Spåkutveckling: första- andraspråksutveckling, vardagsspråk & skolspråk Läs- och skriftspråksutveckling, metoder & modeller HÜLYA BASARAN, förstelärare i SVA, Trollhättans Stads mottagningsenhet Välkomsten Hülya har erfarenhet av att jobba med nyanlända elever och inkludera eleverna i fortsatt undervisning. Hennes styrka är att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med digitala resurser. Hulya har medverkat i Skolverkets film för Läslyftet och är delaktig i flera projekt för att höja måluppfyllelsen och inkludera nyanlända elever Inkluderande lärmiljöer Att forma skolan efter eleverna I dagens klassrum möts elever med vitt skilda förutsättningar och sätt att vara. Inkludering är ett väl känt begrepp, men vad innebär det? Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Inkluderande lärmiljöer har pågått sedan höstterminen 2012 och är ett samarbete mellan 12 kommuner och Malmö högskola. Utifrån konkreta erfarenheter och aktuell forskning får vi ta del av en presentation som berättar om goda exempel och lärdomar i skapandet av inkluderande lärmiljöer. Inkludering, vad betyder det egentligen? Vad säger forskningen om hur man framgångsrikt kan skapa inkludering? Lärande erfarenheter från Ifous projekt HENRIK HAMILTON, processledare, IFOUS Henrik är processledare för två stora skolutvecklingsprogram som drivs av Ifous AB varav det ena handlar om att utveckla inkluderande lärmiljöer i ett 30-tal skolor runt om i landet KONFERENSEN AVSLUTAS KONFERENSEN INLEDS Särbegåvade och svagbegåvade elever metoder och strategier för vägen till att nå mål för dessa elever Särbegåvade elever, eller särskilt begåvade elever som de också kallas, får ofta samma skolproblematik som svagbegåvade elever, trots att de befinner sig på varsin ände av IQ-skalans normalfördelningskurva. På grund av svårigheter att anpassa sig efter skolans krav löper både sär- och svagbegåvade elever ökad risk för psykisk ohälsa och blir ofta föremål för utredningar. Särbegåvade/särskilt begåvade elever: kännetecken och vanliga skolbeteenden Likheter och skillnader mellan särbegåvade och svagbegåvade elever Fungerande arbetssätt och undervisningsmetoder för särbegåvade respektive svagbegåvade elever MONA LILJEDAHL, gymnasielärare i svenska och engelska, speciallärare, MediaGymnasiet i Nacka Mona är även konsult för särbegåvningsnätverket Filurum Sverige samt medförfattare till Skolverkets handledning om särskilt begåvade elever, ämnet svenska (2015) FIKA WORKSHOP Hur kan vi enklare identifiera behovet hos eleven, och hur kan vi bli bättre på att tolka resultatet och gå vidare? Vi ska arbeta förebyggande, men ibland måste vi sätta in åtgärder för att stötta en elev. Vi ska utreda orsaker till svårigheter, men det kan vara svårt att analysera på rätt sätt och att komma fram till vad som behövs för varje elev. Utifrån en konkret fallbeskrivning får du öva dig i grupp på att bli bättre på att kartlägga och tolka resultatet. Du får också förslag på hur kartläggningsverktyg kan användas i skolans utvecklingsarbete. Kartläggningsverktyg som stöd Analysverktyg som stöd Beslut om åtgärder på elev-, undervisnings- och skolnivå Kartläggning som verktyg för skolutveckling MALIN LARSSON, leg. gymnasielärare, konsult, specialpedagog på Snitz gymnasium LUNCH

4 13.00 Elever med diagnoser, funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter förståelse och verksamma strategier för en välfungerande skolvardag En funktionsnedsättning kan ge konsekvenser för individens lärande. Därför är valet av pedagogiska strategier, läromedel och andra lärverktyg avgörande för elevens delaktighet i undervisningen. För en del elever innebär skolan stora utmaningar. Återkommande misslyckanden ger lätt problemskapande beteenden och sämre mående, vilket gör det svårare att nå skolans mål. Några av dessa elever har en diagnos men många kan vara i svårigheter utan att uppfylla några kriterier av sådant slag. Hur kan vi bli bättre på att stötta dessa elever och vilka strategier fungerar? Diagnos eller inte var går gränsen och behöver vi bry oss om det? Specialpedagogens/speciallärarens roller så kommer jag mest till nytta Effektiva sätt att öka förståelsen för orsaken till det som eleven gör i stunden Ett inkluderande arbetssätt så driver vi lektionen och fria stunder i en positiv riktning Metoder och verksamma strategier som vi vet har effekt Att hantera och minska utagerande beteende råd som hjälper Det sköra förtroendet framgång och fallgropar i föräldrakontakten KONFERENSEN AVSLUTAS SAGT OM KONFERENSEN SPECIALPEDAGOGIKDAGARNA Oerhört givande dagar. Verkligen mycket matnyttigt att ta med ut i verksamheten Sandra Svedung, Fjällskolan Jag tyckte det var bra från första minuten till den sista. Eva Bengtsson Glantz, Landskrona Ibland blir man besviken på konferenser där innehållet beskrivs i stora ord men verkligheten är en annan. Här kändes allt som mitt i prick Lisa Marklund, Piteå Toppbetyg från deltagarna: Nöjd med konferensen som helhet: 4.7 Vi bryter för fika DAVID EDFELT, leg psykolog, föreläsare, Provivus David arbetar med handledning och utbildning och har stor kunskap om barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och problemskapande beteende. Han driver tillsammans med en kollega Provivus (provivus.se) som ligger bakom Tipsbanken, med hundratals tips för pedagoger i skolan. Han undervisar även på Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms Universitet och är en mycket uppskattad föreläsare. David är författare till Utmaningar i förskolan och Att förebygga problemskapande beteende. Vill du vara utställare på konferensen? Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Monica Strandgren på telefon eller via e-post mstr@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket. LÄR DIG MER OM: ADHD och utagerande beteende Autismspektrumsvårigheter Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter SAGT OM DAVID EDFELT Otroligt påläst och kunnig. Alla borde få en föreläsning av David. Äntligen en psykolog som kan förklara detta så man förstår

5 Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Specialpedagogikdagarna är konferensen för dig som vill hålla dig uppdaterad inom den senaste forskningen inom Specialpedagogikområdet, och för dig som arbetar som specialpedagog eller speciallärare som vill höja din kompetens inom de utmaningar som du ställs inför i ditt dagliga arbete. Ta del av IFOUS rykande färska forsknings - och utvecklingsprogram om inkludering och hur du kan arbeta med att få inkluderingen i undervisningen att fungera bättre. Lär dig hur du kan samverka framgångsrikt inom elevhälsan och med pedagog och arbetslag från åtgärdande till mer förebyggande arbete, och hur ni kan skapa samsyn kring eleven. Vi har samlat några av landets främsta experter inom området som visar på konkreta metoder och verktyg kring särbegåvade och svagbegåvade elever samt flerspråkiga elever, och hur du kan stötta dem på bästa sätt. Du får lära dig mer om dyskalkyli och hur du kan stötta elever med matematiksvårigheter. Lär dig mer om Specialpedagogens roll i elevhälsan Särbegåvade och svagbegåvade elever Flerspråkighet och digitala verktyg Inkludering och framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse Ta del av framgångsfaktorer kring ökad måluppfyllelse, och hur du kan bli bättre på att identifiera behovet hos eleven, tolka kartläggningsresultatet och gå vidare till handling. Missa inte passet Elever med diagnoser, funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter fungerande metoder och verktyg där framstående psykologen David Edfelt ger dig strategier och konkreta verktyg för hur du kan stötta elever med funktionsnedsättningar i ditt dagliga arbete. Varmt välkommen! Monica Strandgren Projektledare och legitimerad lärare Teknologisk Institut

6 Porto betalt Sverige Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Varför ska du gå på Specialpedagogikdagarna? Så kan elevhälsan arbeta mer förebyggande än åtgärdande Särbegåvade, flerspråkiga, svagbegåvade elever så stöttar du på bästa sätt Öka din kunskap om dyskalkyli och inkludering av alla elever i undervisningen Q Q Få fungerande verktyg för ökad måluppfyllelse hos eleven Bli bättre på att stötta elever med funktionsnedsättningar, diagnoser och kognitiva svårigheter TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG info@teknologiskinstitut.se DATUM OCH PLATS Stockholm mars (3635-5) Adress: Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61A PRIS ORDINARIE PRIS ANMÄLAN INNAN 22 JANUARI Konferens 5980 kr/person 4980 kr/person 1000 kr rabatt I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Monica Strandgren på Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Hemmasittare SO-dagarna Kvalitet och lärande i skolan Se för datum och mer information RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm