Landstingets IT-enhet. Årsredovisning 2000

Transkript

1 Landstingets IT-enhet Årsredovisning 2000

2 Landstingets IT-enhet Landstingets IT-enhet består av landstingsgemensamma resurser för samordning av ITutvecklingen inom landstinget samt IT-enheten inom Universitetssjukhuset i Linköping. Det övergripande målet för Landstingets IT-enhet (LIT) är att ansvara för och samordna IT-utvecklingen inom landstinget i enlighet med landstingets IT-strategi. I detta ingår den gemensamma IT-infrastrukturen med såväl telefoni som datakommunikation och andra gemensamma nättjänster. På IT-rådets uppdrag genomför och samordnar LIT landstingsgemensamma projekt inom IT-området. Det ekonomiska ansvaret för landstingets IT-infrastruktur ingår from år 2000 i en gemensam organisation inom LIT. En stor del av det praktiska arbetet sker som tidigare ute på de olika IT-enheterna på sjukhusen. Inom LIT ansvarar IT-US för IT-frågor mot produktionsenheterna inom Universitetssjukhuset samt övriga enheter inom centrala distriktet. I detta arbete ingår såväl deltagande i landstingsövergripande projekt som lokala projekt. Användningen av och kraven på IT-stöd ökar inom landstingets alla verksamheter. Detta innebär bl.a. ökade krav på säkerhet och tillgänglighet. Ett steg för att bl.a. öka tillgängligheten över hela landstinget är ett nytt sätt att hantera IT-infrastukturen. Under 1999 genomfördes ett förberedande arbete och from år 2000 infördes ett helt nytt hanteringssätt för landstingets IT-infrastruktur inkl. ändrade finansieringsformer. Detta har inneburit stora förändringar i rutiner och hanteringssätt vilket inte är helt färdigt ännu utan kommer att lösas i den nya IT-organisationen som trädde i kraft den 1 januari Sammanfattningsvis innebär en samlad infrastruktur en god förutsättning för att vi nu ska kunna erbjuda högre tillgänglighet, en hög IT-infrastrukturstandard och en förbättrad säkerhet. Det regiongemensamma arbete med att utveckla och införa IT-stöd i vårdprocessen har under året varit ett högt prioriterat område. Fokus har varit att nu kunna införa de första delarna i detta IT-stöd under Test och utvärdering av miniplattformen och patientöversikt har genomförts och planeringen är att starta pilotinstallationer under april Kravspecifikation samt upphandling av läkemedelsmodul har genomförts och utvärdering pågår. Arbetet med utveckling av LabRoS har tyvärr försenats då leverantören inte kunnat leverera enligt överenskommet avtal. Leverantören har i december 2000 sagt upp avtalet, vilket innebär att vi tvingas göra viss omstart innebärande försening av projektet. Under året har också formerna för en ny IT-organisation vuxit fram. Denna nya organisation i form av två produktionsenheter, Landstingets IT-enhet och Landstingets IT-service, är till stor del en följd av den förändrade hanteringen av IT-infrastrukturen och organisatoriska förändringar inom verksamheten. Landstingets IT-enhet ska svara för den strategiska utvecklingen och Landstingets IT-service för infrastruktur och

3 systemförvaltning. Den nya organisationen gör också att vi på ett bättre sätt kan erbjuda samma utbud och hantering av IT-frågor inom hela landstinget. I och med denna nya organisation upphör IT-enheterna vid US, LiM och ViN fr.o.m. årskiftet Förväntningar och kraven på IT-stöd är mycket höga vilket har gjort att arbetstempot för alla medarbetare under året varit fortsatt högt. Vi har delvis kunnat rekrytera nya medarbetare, men också haft en viss omsättning av personal. Verksamhet Projekt Under år 2001 har LIT deltagit i och lett ett stort antal landstingsgemensamma projekt inom följande områden: Fortsatt arbete inom området IT-stöd för patientvårdsprocessen i samverkan med sjukvårdregionen. I detta ingår bl.a. projekten LabRoS, miniplattform och patientöversikt (IRIS). Projektet Östgötaterm har fortsatt sitt arbete med såväl utbildningsfrågor som konkret arbete med definition av termer och begrepp inom hälso- och sjukvård. Initierat och medverkat i utbildningar inom IT-området (LEDIT, IT-resurs, Sekr-IT, IT-samordnare, etc) Upphandling samt införande av digital radiologi med driftstart på Lasarettet i Motala under november deltagit i IT-Östsam bl.a. innefattande upphandling av data- och telekommunikation. IT-infrastruktur IT-infrastrukturen har indelats i 5 olika block med en blockansvarig för varje. Nedan redovisas i korthet hur de olika blocken lyckats uppnå de målsättningarna som sattes upp inför år Klientblocket Inom verksamhetsområdet Klient har mycket tid och resurser lagts ner på inventering av klienter i form av PC och skrivare. Inventeringsarbetet visade sig var mer omfattande än vad vi bedömde från början vilket innebar förseningar när det gällde debitering av hyror för PC och skrivare.

4 Inventeringen har varit grunden för klientgruppens arbete med att standardisera, underhålla och utveckla den utrustning som finns inom landstinget. Vidare har den utgjort underlag för uppdatering av inventariesystemet Vital där samtlig utrustning finnas registrerad. Definition har skett när det gäller begreppen, stationär standard-pc, bärbar standard- PC samt lätt-pc vilket inneburit att antalet systemstarter minskat från 6 olika i början av året till en gemensam inför den senaste konfigureringen. Detta underlättar såväl underhåll som problemlösning avsevärt. Under året har två prisförfrågningar gjorts för standard-pc samt en för standardskrivare. Antalet inköpta standard-pc under året uppgår till 1 983, varav 256 bärbara. Antalet inköpta skrivare uppgår till 628. Den gemensamma hanteringen av standard-pc har initialt medfört en betydligt mer omfattande administration för IT-enheterna. Dessa rutiner behöver justeras och anpassas för att uppnå smidighet. Den nya IT-organisationen kommer att underlätta samordning i dessa avseenden. Under året har inlösen av PC och skrivare från de olika produktionsenheterna skett till ett sammanlagt restvärde, per , på ca 50 mkr. Supportblocket IT-akuten startade sin verksamhet augusti 1998 och ingår sedan 1 januari i infrastrukturblocket för support vilket innebär att samtliga datoranvändare inom LiÖ vänder sig till IT-akuten. Antalet ärenden ligger sedan årsskiftet runt 3000 per månad med en nedgång under juli. IT-akuten har kompetens att svara både på rent tekniska frågor såväl som på applikationsfrågor, bl a Palett, labsystemen, ATIS och BMS. Av ärendena som kommer in är största delen från US s centra 34%, ViN kommer därefter med 15% och sedan PV med 12% samt LiM med 10%. Åtgärdstiderna har under året stadigt legat på ca 55-60% lösta under första timmen och ytterligare ca 20-25% klara under första dagen (Se fig. nedan) Klara dag 1 Klara dag 2 Klara första timmen Klara dag 3-5 Klara dag 6 eller senare

5 Meddelandetjänster Blocket Meddelandetjänster har under året i första hand arbetat med att öka driftsäkerhet i befintliga funktioner avseende e-post, LISA, lio.se och EDI-hantering. Viktiga led i detta arbete har varit:? Anskaffning och installation av nya servrar till LISA och lio.se? Anskaffning och installation av nya servrar till Exchange. Delfunktioner har spritts på flera servrar. Under år 2000 har installation skett av krypterings-/filtreringsgateway.? Supportavtal har träffats avseende EDI-plattformen Amtrix. Arbetet med överflyttning av regelbundna filöverföringar till Amtrixadministration har påbörjats. Resurstjänster Inom blocket för Resurstjänster har arbetet med att skapa och dokumentera enhetliga rutiner påbörjats. Upphandling av fileservers för att kunna tillhandahålla hem-kataloger har avslutats. Införandet sker stegvis och startade i. september 2000 och beräknas vara avslutat enligt planerna vid halvårsskiftet Printservers har installerats och konfigurationen har fastlagts. När det gäller system-management kommer de uppställda målen inte att kunna nås beroende på att inventeringsprojektet av klienter har försenats. Nättjänster Bland större projekt som genomförts under året kan nämnas följande. Byte av nätkärnor inom sjukhusen. Denna uppgradering innebär att kapacitet på centrala punkter inom sjukhusnäten uppgraderas till Gigabithastighet. Nya nätkärnor finns på plats på samtliga sjukhus. På US (inklusive Frontec och Lt kansli) samt LiM är samtliga nät överförda till den nya strukturen. På ViN återstår en del överläggningsarbete som beräknas avslutas under februari Ett annat mycket omfattande arbete har skett kring inventering och dokumentation av hela näten till en gemensam standardnivå. Detta innebär bl. registrering och märkning samt inritning av uttag i Landstingsfastigheters ritningsarkiv. Detta arbete har visat sig mer omfattande än beräknat (bl. större volym) och är ej fullt klart under år Målet på 80% täckning uppnås dock. Efter Östsam-avtalets start i november har utökningar av kapacitet i WAN-näten påbörjats. Digitaliseringen av röntgenverksamheten ställer stora krav på både lokal och extern bandbredd (mellan röntgenavdelningarna). Utökad kapacitet för detta levereras enligt tidplanen för röntgenprojektet. 10 Mb/s förbindelse till röntgen i Mjölby är i drift sedan december och Finspång driftsätts under februari Anslutning till Sjunet (sjukvårdens nät) som innebär möjlighet att kommunicera med hög hastighet mellan landstingen togs i drift under oktober.

6 Teletjänster Inom teleområdet sker inga större förändringar under året. Östsamupphandlingen kommer troligen att innebära vissa ekonomiska förändringar framöver men har inte påverkat år 2000 i någon större utsträckning. Diskussioner pågår om en sammanslagning av landstingets tre växlar till en gemensam. Detta kommer att utredas vidare under år Ekonomi Ekonomiskt redovisas ett överskott på 26 tkr. Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till 0 tkr. År 2000 är det första året med en sammanhållen redovisning av landstingets kostnader för IT-infrastruktur. Detta har inneburit en omsättningsökning för år 2000 på ca 100 mkr jämfört med föregående år. I samband med denna omläggning har även redovisningsprinciperna anpassats till landstingets generella regler för gränsdragning mellan investeringar och drift när det gäller inköp av PC och skrivare. Detta har inneburit en förändrad kostnadsbild under år 2000 och kommer även att påverka kommande år då vi inte kunnat anpassa tidigare investeringar till det nya hanteringssättet. Med anledning av införandet av det nya hanteringssättet för IT-infrastruktur har ITutrustning övertagits från övriga produktionsenheter enligt nedan. Beloppen avser de övertagna värdena per Typ Ansk värde tkr Avskrivn tkr Restvärde tkr Investeringar Driftkostnader Jämfört med den fastställda budgeten för de olika blocken inom IT-infrastruktur redovisas både över- och underskott. Detta beror till stor del på den osäkerhet som fanns i underlaget samt att vissa aktiviteter ej kunnat genomföras som planerat. Bortsett från engångskostnaderna under år 2000 samt de förändringar som gjort av redovisningsprinciper bedömer vi att de beräknade resurserna för IT-infrastrukturen motsvarar kostnader för att uppnå de mål som i dagsläget finns fastlagda. Kostnaderna för de landstingsgemensamma projekt som bedrivits inom LIT under år 2000 uppgår till ca 11 mkr och har till största delen finansierats via landstingets gemensamma IT-medel.

7 IT-US som till största del finansieras av produktionsenheterna inom Universitetssjukhuset redovisar för år 2000 ett överskott på 21 tkr. Personal Antalet anställda inom enheten har under 2000 ökat från ca 40 personer i början av året till 50 vid årets slut. Ökningen är till störst delen kopplad till den utökning av ITtekniker inom IT-US. Utöver de personer som finns anställda på enheten engageras ett flertal personer från olika verksamhetsområden i de projekt som pågår. Dessa engagemang kan vara på hel- eller deltid. Landstingets IT-enhet Lars Jerlvall IT-chef

8 Resultaträkning, tkr Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavgift sjukvård/tandvård Försäljning sjuvård tandvård Försäljning utbildning 271 Övriga intäkter, huvudverksamhet Försäljning övriga tjänster Statbidrag Bidrag för personal 603 Övirga bidrag Sålt material varor övr intäkter Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet -20 Versamhetsnära material och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Netto Landstingsskatt Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Utbetalt koncernbidrag Resultat före extraord poster Årets resultat Notering: De volymmässiga ökningarna på resultaträkningens olika rader beror på att LIT from år 2000 har det gemensamma ansvaret för landstingets hela IT-infrastruktur.

9 Balansräkning, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader 0 Mark 0 Inventarier 0 Datorutrustning 1) Medicinsk apparatur 19 Byggnadsinventarier 0 Fordon 0 Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner 0 Konstverk 0 Aktier, andelar, bostadsrätter 0 Långfristiga fordringar 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager 0 Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserat eget kapital Årets förändring Summa eget kapital se not 0-26 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Prelskatt o övr löneavdrag 0 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder 1) Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Not 1: Ingående balans uppräknad med tkr med anledning av övertagen IT-utrustning från andra produktionsenheter i landstinget

10 Finansieringsanalys, tkr Tillförda medel Resultat efter finansnetto 26 Justering för avskrivningar Försäljning av anläggningstillgångar(bokfört värde) Minskning av långdristiga fordringar Nya långfristiga lån Minskning av förråd Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga lån Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 1) 143 Summa använda medel Förändring av likvida medel Not 1: 143 tkr avser bokförda avskrivningskostnader avseende datorutrustning som ej tillhör LIT Investeringar år 2000, tkr Belopp LIT Projekt, servrar LabRoS 534 IT-US Utrustning serverrum m m 480 IT-infrastruktur Klientblock PC o skrivare Meddelandetjänster Resurstjänster varav fileservers Nättjänster varav nätkärnor vid sjukhus Totalt