Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd 2011-01-26"

Transkript

1 Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd

2

3 Sändlista Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Internt (Plan och Stabsinstruktion) Landshövding Länsråd Informationschef Stabschefer TiB-gruppen Enhetschefer Krishanteringsplanen finns på länsstyrelsen hemsida 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Fakta om Östergötland Grunder Statlig räddningstjänst Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Mål, ansvar och uppgifter Länsstyrelsens ansvar Strålningsmätningar vid nedfall Bistånd från andra län Saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen Larmning Allmänt Larmning vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Länsstyrelsens organisation och uppgifter Organisation Befogenheter, uppgifter och befattningar Funktionsledning uppgifter Övrig personal Uthållighet Samverkan Östergötland...17 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Materiella resurser Myndighetsmeddelande och VMA Information till allmänheten Information till allmänheten vid kärnteknisk olycka Samband Telefoni Radio Rakel E-post och hemsidan och WIS Utbildning och övning Revidering av krishanteringsplan/program Bilaga 1 - Rapportering från respektive e organisations ansvarsområde Bilaga 2 Ansvar kärnteknisk olycka Bilaga 3 Mätpunkter Bilaga 4 Händelselista 4

5 Övriga dokument Stabsinstruktion med åtgärdskalendrar Saneringsprogram (klar 2011) Kriskommunikationsplan (klar 2011) Länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg i Östergötlands län Instruktion för TiB Geografiskt områdesansvar länsstyrelsen roll i samhällets krisberedskap (November 2007) 5

6 1 Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva Länsstyrelsens krishanteringsorganisation och dess arbetssätt när den verkar. Den beskrivna krishanteringsorganisationen ligger även till grund för den utökade krishanteringsorganisationen som länsstyrelsen kan ha behov av vid höjd beredskap. Utifrån krishanteringssystemets beskrivning av länsstyrelsens geografiska områdesansvar och ansvar för insatser enligt lag om skydd mot olyckor och epizootilagen, har myndigheten ett behov av en krishanteringsorganisation. Vid omfattande händelser har länsstyrelsen en stödjande, samverkande och vid behov samordnande roll. Länsstyrelsen har också ett särskilt ansvar för samordning av information vid kriser. Denna plan/program beskriver förhållanden där länsstyrelsen är primärt räddningstjänstansvarig myndighet, dvs. vid utsläpp av radioaktivt ämne från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen får även vid omfattande räddningsinsatser ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst (avser kommunens hela räddningstjänstverksamhet) i den eller de kommuner som berörs av insatsen. Länsstyrelsen utser då en räddningsledare. Om insatsen omfattar statlig räddningstjänst kan länsstyrelsen svara för att räddningsinsatserna samordnas. Planen beskriver även länsstyrelsens roll vid hantering av kriser/händelser. Utgångspunkten är att utgå ifrån ansvars- närhets- och likhetsprinciperna. Utifrån aktuell händelse ska länsstyrelsen kunna lämna stöd, samverka och samordna berörda myndigheter och organisationer. För detta ändamål ska det finnas en krishanteringsorganisation som är väl sammansatt, utbildad och övad. Inom Länsstyrelsen finns sakkunniga inom många olika områden. Länsledningen beslutar om den personal som behöver ställas till krishanteringsorganisationens förfogande. Med ledning av bestämmelserna i länsstyrelseinstruktion och beredskapsförordning ska länsstyrelsen vid en kris utifrån sitt geografiska områdesansvar; vara en sammanhållande funktion mellan aktörer (myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och andra aktörer) i länet och den nationella nivån, se till att samverkan sker mellan aktörer i länet och med angränsande län, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och statliga myndigheter, tillhandahålla en samlad lägesbild och lägesuppfattning som underlag för samverkan och samordning, hålla regeringen underrättad, samordna information till media och allmänheten under en kris samt efter beslut av regeringen, prioritera och inrikta statliga och internationella resurser. 6

7 1.1 Fakta om Östergötland Östergötlands län har en yta på ca km 2 och utgör 2,4 % av Sveriges totala areal. Länet har ca bosatta och är till befolkningsmängd fjärde största i riket. 1 Linköpings och Norrköpings kommuner har störst befolkningsmängd i länet, med ca respektive bosatta, och utgör tillsammans Fjärde storstadsregionen. Östergötlands län har tretton kommuner. Östergötlands län är diversifierat avseende naturmiljö, bebyggelse, förtätning, arbetsmarknad och infrastruktur. I länet finns såväl områden med tät bebyggelse och hög befolkningstillväxt, utbyggd boende- och infrastruktur samt industrier, men även glest bebyggda områden med naturnära miljöer med sämre tillgänglighet. Kommunerna i länet karaktäriseras i detta avseende av sina olika förutsättningar och olikheter. Linköpings, Norrköpings och Mjölby tätorter utgör knutpunkter i länets infrastrukturnät och är genomfarter för E4:an och Södra stambanan. Mjölby-Hallsberg-banan utgör godstrafikstråk från Mjölby via Motala tätort och vidare norrut mot Bergsslagen. Motortrafikleden E22 löper från Norrköping söderut genom Söderköping och vidare mot Kalmar och Karlskrona. Länet genomkorsas dessutom av ett större antal väl trafikerade riksvägar, bland annat riksväg 50 genom Motala, riksväg 34 genom Kisa och Linköping samt riksväg 35 genom Åtvidaberg och Linköping. Länets omfattande infrastruktur är därför viktig även ur interregionalt och nationellt perspektiv. Därutöver utgör Norrköpings hamn en viktig nod för sjötransporterna in och ut ur länet. Linköpings och Norrköpings kommuner har internationella flygplatser. Linköpings universitet är verksamt i Linköpings och Norrköpings kommuner. Universitetssjukhuset i Linköping och regionsjukhuset Vrinnevi i Norrköpings är viktiga resurser i länets krisberedskap och -hantering. Linköpings och Norrköpings kommuner ingår sedan årsskiftet 2009/2010 i gemensamt räddningstjänstförbund. Övriga kommuner med gemensam räddningstjänst är Mjölby och Boxholm, Åtvidaberg och Valdemarsvik samt Motala och Vadstena. Detta beror till stor del på att medelstora och mindre kommuner saknar resurser för att upprätthålla internt organiserad räddningstjänst och delar istället på kostnaderna och ansvaret. Denna specialisering kan ge tillgång till högre kompetens. En stor det av länets farliga anläggningar finns i Norrköpings kommun som tillsammans med Linköpings och Finspångs kommuner hyser majoriteten av länets 2:4- anläggningar 4. Därutöver transporteras stora mängder farligt gods till och via länet på väg, järnväg och fartyg. Östergötland är diversifierat även avseende naturmiljöer. I norr och söder finns stora skogområden förutom eklandskapet i Linköpings och Åtvidabergs kommuner. I väster finns slättlandskap och omfattande jordbruksverksamhet. Länet ramas in av stora vattensamlingar; Östersjön i öster och Vättern i väster och genomkorsas av längre vattendrag som Motala ström, Stångån, Svartån och Göta kanal. Östergötlands skärgård har ca öar och tre djupt gående vikar; Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken Anläggning som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap 4 i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 7

8 2 Grunder Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor reglerar hur samhällets räddningstjänst organiseras och bedrivs. Av LSO 1 kap 2 framgår att staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har länsstyrelsen inom länet ett ansvar för åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Länsstyrelsen skall hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i sådana situationer och verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas samt beakta behovet av samordnad information. Länsstyrelsen ska samverka med och ge stöd till de organ som är primärt ansvariga för krishanteringen men inte ta över myndigheters/organisationers ansvar. Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom ett län. Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas enligt förordning (2003:789, 33 ) om skydd mot olyckor. Det kompletta planverket består av denna krishanteringsplan/program med tillhörande stabsinstruktion. Därutöver tillkommer program för sanering vid kärnteknisk olycka och kriskommunikationsplan samt länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg i Östergötlands län. Länsstyrelseinstruktionen reglerar länsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Arbetsordningen gäller i tillämpliga delar. Länsstyrelsen har en jourberedskap med tjänsteman i beredskap (TiB) vilken är Länsstyrelsens larmmottagare och kontaktperson dygnet runt. Länsstyrelsen ska i sin roll som geografiskt områdesansvarig kunna följa läget i länet och hålla sig informerad om händelseutvecklingen vid extraordinära händelser som kan eskalera till svåra påfrestningar i samhället. Samverkan med andra aktörer kan emellertid behöva ske på en gemensam samverkansplats, t ex Linköpings brandstation i Lambohov. Alternativ lokal är länsstyrelsens ledningsplats eller den plats Samverkan Östergötland (se 4.6) kommer överens om. Någon/några personer kommer vid den här typen av samverkan att behöva befinna sig på den gemensamma samverkansplatsen. Länsstyrelsens personal kommer i huvudsak att verka från länsstyrelsens lokaler dvs. ordinarie lokaler eller länsledningsplatsen. Enligt epizootilagen (1999:657) och epotooziförordningen (1999:659) utövar länsstyrelsen tillsynen inom länet över lagens efterlevnad. Länsstyrelsen skall utse ledamöter i epizootigrupp och personal till epizootikansli. Krishanteringsorganisationen utgör ett stöd till epizootigruppen. 8

9 2.1 Statlig räddningstjänst Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs, skall länsstyrelsen svara för räddningstjänsten. 5 Ansvaret gäller både utsläpp från en svensk och en utländsk kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen skall även kunna informera allmänheten och svara för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen beslutar hur människor, djur och miljö ska skyddas. Centrala expertmyndigheter ger råd inom sina sakområden som underlag för länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsens ansvar är att upprätta en plan för beredskapen (denna plan). Beredskapen i landet mot kärntekniska olyckor är uppbyggd av länsstyrelser, kommuner, landsting, centrala myndigheter och regeringen samt kärnkraftverken. 2.2 Mål, ansvar och uppgifter Länsstyrelsens ansvar Mål enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha en förmåga att vid allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta ledningsfunktion för bla samordning och information. Länsstyrelsen ska ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer. Länsstyrelsen ska ha ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor (se 4.7). Inriktning Länsstyrelsen skall; verka för att verksamheten leds så att största möjliga effekt av samhällsresurserna uppnås, vid kriser och svåra påfrestningar, vara en organisation som kan stödja berörda parter i syfte att få till stånd samordning och skapa en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtagas under en kris, 5 Enl Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 9

10 utse räddningsledare om länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänst (utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning) eller beslutar att ta över ansvaret. Om räddningsinsatsen berör mer än en kommuns område bestämmer länsstyrelsen vem som skall leda insatsen om inte räddningsledarna från berörda kommuner själva bestämt det, utgöra en stödfunktion till utsedd räddningsledare, som har det operativa ledningsansvaret, kunna medverka i en räddningsinsats utan att ett övertagande är aktuellt samt verka för samordnad information och lägesbild. Länsstyrelsen skall ha förmåga att; genomföra samverkan med länets aktörer, samordna information, samordna lägesbilden/lägesuppfattningen samt rapportera och delta i nationell samverkan. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning tillkommer att; länsstyrelsen enligt lagen om skydd mot olyckor är räddningstjänstansvarig, leda den operativa verksamheten på regional nivå, ansvara för långsiktig planering och samordning, initiera den lokala och leda den regionala mät- och provtagningsverksamheten, besluta om skyddsåtgärder, mottaga och organisera bistånd från annat län ( SFS 2003:789) samt vid sanering utse saneringsledare. Utdelning av jodtabletter Rekommendation om utdelning av jodtabletter görs av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Beslut om utdelande av jodtabletter fattas av berörd länsstyrelse. 2.3 Strålningsmätningar vid nedfall Länsstyrelsen samråder i strålskyddsfrågor med SSM som utarbetar prognoser för beräknad spridning och verkan av utsläppet. Intensimeter SRV 2000 och RNI 10 S är de instrument som används för mätning av strålning från radioaktiva ämnen. Instrumenten ger också information om erhållen dos. Bakgrundsmätning utförs var 7:e månad (se bilaga 3). 10

11 2.4 Bistånd från andra län Inom länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län organiseras en personalberedskap för räddningstjänsten enligt 4 kap 6 lagen ( 2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa länsstyrelser samt länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län ska bistå andra länsstyrelser i frågor om sådan räddningstjänst enligt förordning (2008:439). Resurser kan t ex avse stabsorganisation, upplysningscentral, strålningsmätning med mätpatruller samt luftprovtagning. 2.5 Saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen Se program för Sanering. 11

12 3 Larmning 3.1 Allmänt Varje räddningsledare eller myndighet skall anmäla nödlägen som bedöms kräva, eller kan komma att kräva, att länsstyrelsen samordnar eller tar över ansvaret för räddningsinsatsen/-händelsen. Vid länsstyrelsen skall det alltid finnas en tjänsteman i beredskap (TiB) som larmas av eller via SOS Alarm AB eller av annan larmgivare. TiB är Länsstyrelsens larmmottagare och kontaktperson dygnet runt i ärenden som berör följande områden; utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning inom eller utom landet eller överhängande fara för sådant utsläpp och som berör eller kan komma att beröra länet, andra händelser som kan komma att kräva omfattande kommunala och/eller statliga räddningsinsatser, händelser som omfattar Länsstyrelsens områdesansvar enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap enligt upprättad händelselista (bilaga 4) samt händelser som ska hanteras enligt epizootilagstiftningen. 3.2 Larmning vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning 6 Varning om risk för att radioaktiva ämnen sprids över delar av landet kan bl a erhållas från; kärnkraftverken i Sverige, vid olycka i Sverige, International Atomic Energy Agency (IAEA) via SMHI, vid olyckor utomlands, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som har 28 fasta gammamätstationer (varav en i Norrköping) som vid förhöjd strålningsnivå larmar SSM:s TiB samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har fasta mätstationer (luftfilter). SSM har tillgång till mätdata som finns i de europeiska länderna. Larm till länsstyrelsen ges normalt av SSM via SOS Alarm AB och kompletterande larm kan ske på telefax från SSM. 6 (Rutiner kan komma att ändas efter SAMÖ/KKÖ 2011-test. Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor) 12

13 4 Länsstyrelsens organisation och uppgifter Tjänsteman i beredskap bedömer och beslutar om länsstyrelsens krishanteringsorganisation, funktioner eller delar av funktioner, behöver aktiveras. TiB kan även som ett första steg kalla in TiB-gruppen för samråd. Larm TiB Krishanteringsorganisation (hela eller delar av) TiB-grupp Vid aktivering av hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation upplöses TiB-gruppen och ingår i ordinarie krishanteringsorganisation och TiB lämnar över ledningen till länsledning och/eller strategisk beslutsfattare. 4.1 Organisation Nedanstående organisation utgör grunden för länsstyrelsens krishantering. Förstärkningar och förändringar beräknas kunna ske från länsstyrelsen och övriga berörda. Krishanteringsorganisationen etableras i länsstyrelsens ledningsplats i landsstatshuset eller i andra, för ändamålet, lämpliga lokaler. TiB TiB-grupp Länsledning Strategisk beslutsfattare Räddningsledare Samverkan Östergötland Krishanteringsstab Stabschef Informations -funktion Analysfunktion Operativ funktion inkl lägesdetalj, stabsadjutant, samband och expedition. Servicefunktion 13

14 Då olyckor och händelser inte är så omfattande att länsstyrelsens hela krishanteringsorganisation behövs ( mellanläge ) kan delar av den aktiveras för att hantera; ledning, information, lägesbild, dagbok, dokumentation, analys, stöd, t.ex. IT och service samt stöd till/samverkan med andra aktörer. Händelsens eller olyckans art avgör vilken personal som behövs för att lösa uppgiften och det kan finnas behov av att använda experter/handläggare från berört verksamhetsområde. Bedömer länsstyrelsen att det är en händelse som kräver samordning kan ledningsförhållandena komma att ändras. Hantering av händelsen kräver att resurser avsätts från länsstyrelsens ordinarie linjeorganisation. Strategiske beslutsfattaren agerar enligt länsledningens delegation. Bedömer någon av länets aktörer att det finns behov av aktivera Samverkan Östergötland kan länsstyrelsepersonal, förutom att verka från ordinarie lokaler, även komma att befinna sig på den för länet gemensamma stabs-/samverkansplatsen. 4.2 Befogenheter, uppgifter och befattningar Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Tjänsteman i beredskap, TiB, larmas av SOS Alarm AB enligt avtal. Utlarmning sker utifrån en särskilt upprättad händelselista (bilaga 4). TiB bedömer och beslutar vilka åtgärder som inledningsvis behöver vidtas utifrån det larm som inkommit. Bedömer TiB att hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation kan komma att behöva aktiveras kan TiB som ett första steg kalla in TiB-gruppen. TiB har rätt att besluta om TiB-gruppen ska sammankallas. TiB kan sedan efter samråd med TiBgruppen föreslå länsledningen om att hela eller delar av krishanteringsorganisationen ska aktiveras. Då TiB ej kan nå länsledningen har TiB delegation på att fatta beslut i länsledningens ställe intill dess att länsledningen har informerats och kan konfirmera fattade beslut. 7 TiB kan välja att lösa uppgiften på följande sätt; att själv hantera och lösa uppgiften, 7 Se Stabsinstruktionens åtgärdskalender för TiB 14

15 att aktivera TiB-gruppen, att aktivera delar av krishanteringsorganisationen eller att aktivera hela krishanteringsorganisationen. Då krishanteringsorganisationen aktiveras upplöses TiB-gruppen och ingår i ordinarie krishanteringsorganisation. TiB lämnar över ledningen till länsledning eller strategisk beslutsfattare. Nya larm hanteras av krishanteringsorganisationen. TiB-funktionen behålls men anpassas efter krishanteringsorganisationen. Länsledningen utgör den normativa ledningsnivån i den ordinarie verksamheten. Detta bör inte förändras vid en kris. Landshövdingen/länsrådet är de som fattar övergripande myndighetsbeslut. De fastställer även de övergripande och långsiktiga målen för länsstyrelsens verksamhet. Länsledningen samverkar med den strategiska beslutsfattaren och erhåller underlag från densamma samt från krishanteringsstaben. Vid aktivering av hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation ska länsledningen; fatta och dokumentera beslut om att kalla in erforderlig personal, fatta och dokumentera beslut om att ge arbetsledande uppgifter till strategisk beslutsfattare samt orientera berörda enhetschefer. De presumtiva räddningsledarna (två utsedda) ingår inte i länsstyrelsens organisation. Då länsstyrelsen är räddningstjänstansvarig myndighet förordnas räddningsledaren. Den av länsstyrelsen förordnade räddningsledaren är totalansvarig för den operativa delen av räddningsinsatsen. Endast räddningsledaren kan fatta beslut om att avsluta räddningsinsatsen. Räddningsledaren skall kontinuerligt hålla länsstyrelsens krishanteringsorganisation underrättad om läget samt orientera om insatsbeslut. Länsstyrelsen krishanteringsstab utgör en resurs för räddningsledaren vid de tillfällen som länsstyrelsen övertagit ansvaret. Vid de tillfällen då länsstyrelsen inte övertar ansvaret utgör presumtive räddningsledaren en resurs hos den strategiske beslutfattaren. Strategisk beslutsfattare är försvarsdirektören eller dennes ersättare. Strategisk beslutsfattare knyter till sig personal beroende på händelsetyp och omfattning. Den primära uppgiften är att skapa förutsättningar för länsstyrelsen att lösa uppgiften. Det görs huvudsakligen genom att besluta om beredskap och insatsens omfattning, dvs. länsledningens beslut omsätts för krishanteringsstaben. Den strategiska beslutsfattaren är kittet mellan länsledning och krishanteringsstaben och ska hålla länsledning/räddningsledare informerad om händelseutvecklingen och vidtagna åtgärder. Förutsättningar ska här även skapas för samverkan med andra myndigheter, företag och organisationer. Den strategiska beslutsfattaren har till sitt stöd en person som även ska agera ifrågasättande under arbetet och vid fattande av beslut, en jurist s.k. verksamhetscontroller. Stabschefens huvuduppgift består i ledning av stabens arbete. Stabschefen ska möjliggöra ett effektivt samarbete inom staben, reglera samverkan med andra, omsätta beslut till uppgifter samt föredra ärenden för den strategiska beslutsfattaren och länsledning. 15

16 4.3 Funktionsledning uppgifter Operativa funktionen utgör ett stöd till stabschefen och genomför det fortlöpande arbetet i krishanteringsstaben. Lägesbilder skapas och samordnas vid behov mellan samverkande myndigheter och organisationer. Den samlade dagboken hanteras och sammanställs. Informationsfunktionen ingår i krishanteringsstaben och svarar för både intern och extern information. Den externa informationen riktar sig mot aktörer, allmänhet och media. Informationen kan även behöva samordnas mellan samverkande myndigheter och organisationer. Informationsfunktionen ska arbeta enligt fastställd kriskommunikationsplan. Vid behov stödjer funktionen länsledning och strategisk beslutsfattare med spridning och inhämtningar av information. (Se Kriskommunkationsplan) Analysfunktionen är den del av krishanteringsstaben som arbetar fram prognoser och olika handlingsalternativ med konsekvensbeskrivningar. Underlag för att besvara specifika frågor från aktörer, allmänhet eller media tas fram. Likaså tas vid behov även underlag till informationsfunktionen fram. Analysgruppen kan även bestå av deltagare från olika myndigheter (tex SSM, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SMHI ), företag och organisationer, t ex arbetsutskotten till Regional rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Analysgruppens uppgifter kan bestå i att: stödja den strategiska beslutsfattaren, ta fram underlag kring en specifik frågeställning, analysera möjliga alternativa händelser/omfall, ha ett framtidsperspektiv. Analysgruppen kan vid behov tillsätta en indikerings-/mätnings- och strålskyddsoch provtagningsgrupp som svarar för fackkunskap inom respektive sak/expertområde. Servicefunktionens verksamhet inom krishanteringsstaben bör kunna utföras av ordinarie personal med den skillnaden att tillgängligheten på specialistkompetens, exempelvis IT-tekniker, säkras. Krishanteringsorganisationens uppgifter beskrivs ytterligare i denna plans/programs stabsinstruktion. 4.4 Övrig personal Inom Länsstyrelsen finns sakkunniga inom många olika områden. Länsledningen beslutar om den personal som behöver ställas till krishanteringsorganisationens förfogande. All personal på länsstyrelsen kan komma att ingå i krishanteringsorganisationen. Personalen lyder under krishanteringsorganisationens strategiska beslutsfattare alternativt stabschef. 16

17 4.5 Uthållighet Krishanteringsorganisationen ska ha förmåga att verka över tid. En stabsarbetsplan upprättas genom stabschefens försorg för att klargöra detta. 4.6 Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland avser det samarbete som sker mellan olika självständiga och sidoordnande samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål för hanteringen av olyckan/händelsen. 8 Samverkan Östergötland ska avse det forum där frågor kring samordning och samverkan lyfts upp och koncensus nås. Samverkan bör ske före och under en olycka/händelse. Samverkan Östergötland tar inte över någons ansvar. Respektive aktör har kvar sitt ansvar vid deltagande i Samverkan Östergötland. 4.7 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor RKS är en sammanslutning av aktörer inom viktiga samhällsfunktioner med uppgift att fungera som ett organ för information, samråd, samverkan och samordning inom områdena krisberedskap och skydd mot olyckor (Överenskommelse ). Till RKS finns även två arbetsutskott som verkställer fattade beslut. Arbetsutskotten kan även vara samverkansgrupp till länsstyrelsen vid större olyckor/händelser. Arbetsutskotten ska bestå av deltagare som har mandat att verksställa de beslut som fattas i RKS. Ledamöter väljs på fyra år. För att få en bred kommunal förankring väljs kommunernas ledamöter på två år. 4.8 Materiella resurser Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande enligt 7 förordning om krisberedskap och höjd beredskap (SFS 2006:942). 8 Inom Samverkansprojekt Riskbild Östergötland III utreds frågan om Fördjupad samverkan mellan berörda aktörer i Östergötlands län Samverkan Östergötland (Uppdrag7). 17

18 5 Myndighetsmeddelande och VMA 5.1 Information till allmänheten I vissa nödlägen skall snabb information via Sveriges Radio (SR) ges. Den som bestämt sig för att begära sändning av meddelandet tar kontakt med regional SOS-central. SOScentralen vidarebefordrar meddelandet till Sveriges Radios sändningsledning. Sändningsledningen har ansvar för att sända meddelandet i SRs FM-kanaler och förse medverkande TV-bolag med underlag för textremsa i respektive kanal. Genom en speciell teknisk lösning sänds Sveriges radios meddelande med automatik i den privata lokalradion. Sändningsledningen tjänstgör dygnet runt och är garant för att meddelandet når alla som ingår i VMA-systemet. VMA-meddelanden finns i två nivåer: Nivå 1 Varningsmeddelanden Det skall sändas omedelbart på begäran av behörig räddningschef/räddningsledare eller myndighet och företag i situationer då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, miljö och/eller egendom. Behörighet för begäran av varningsmeddelanden har; räddningschef/räddningsledare för kommunal eller statlig räddningstjänst, statens strålsäkerhetsmyndighet, polismyndighet, smittskyddsläkare, anläggning med farlig verksamhet enligt 2 kap 4, LSO samt SOS Alarm. Nivå 2 Informationsmeddelande Utsänds på begäran av behörig räddningschef/räddningsledare eller myndighet och företag för att förebygga och begränsa skador på människor eller miljö eller egendom. Behörighet för begäran av informationsmeddelanden har; regeringen med regeringskansliet, alla myndigheter med ansvar och skyldigheter för krishantering (myndigheter med tjänsteman i beredskap (TiB)), kommuner och landsting, Svenska kraftnät och de största el-distributörerna, 15-talet teleoperatörer med egna nät samt myndigheter och företag som får begära sändning av varningsmeddelande. 18

19 5.2 Information till allmänheten vid kärnteknisk olycka Länsstyrelsen som har det samlade ansvaret för räddningstjänsten ska även ansvara för att gemensamt informtionsunderlag om händelsen finns hos alla inblandade myndigheter/aktörer. Länsstyrelsen anvarar för information till allmänheten i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning. 19

20 6 Samband 6.1 Telefoni Länsstyrelsens ledningsplats har telefonanknytningar under växeln samt ett antal abonnemang utanför växeln för bl a staben, telefonkonferens, samt fax. Dessutom finns anknytning till försvarets telenät samt möjlighet till telefon- och videokonferens. Vid behov finns möjlighet till krypterad sändning/mottagning på telefon och fax. 6.2 Radio Länsstyrelsen når samtliga räddningstjänster i länet via radio UK. Radiosamband kan även upprättas med SOS Alarm AB, Polismyndigheten och Kustbevakningen. Kanalförteckning för länsstyrelsens radiosamband finns. Gäller t o m 2012 då RAKEL införts. 6.3 Rakel Länsnätet (Radio UK) avvecklas under 2012 och ersätts då fullt ut av RAKEL. RAKEL används från och med 2010 av Länsstyrelsen, Landstinget, Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen och SOS Alarm AB. Kommunal krisledning och räddningstjänster påbörjar också användandet av RAKEL under 2010 och förväntas vara fullt operativa under Av; Länsstyrelsens Lednings- och samverkansanalys och operativ kommunikationsplan (OKP) samt MSB:s Nationella riktlinjer för samverkan i RAKEL del 1, 2 och 3, framgår det hur samverkan i RAKEL skall ske. 6.4 E-post och hemsidan och WIS Vid en händelse nyttjas e-post och internet/hemsidan enligt normala rutiner. Hemsidan är strukturerad och uppbyggd i två olika nivåer. Nivå ett innehåller information om länsstyrelsens roll och ansvar i en krissituation, om risker i länet och det förebyggande arbetet som bedrivs. Vidare finns det länkar till myndigheter, kommuner och övriga organisationer med ansvar i krishanteringssystemet. Nivå två är den så kallade akuthemsidan som ska användas för att snabbt få ut information till allmänheten och media under större olycka eller kris. Informationsdelningsverktyget WIS avses användas för information mellan aktörerna. 20

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats 2012-02-15 1(12) Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69

Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69 Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser Antagen av Kommunfullmäktige 2009-08-27, 69 Dokumentets historia Upprättad: 2009-03-26 Antagen: 2009-08-27 Reviderad: 2015-10-29

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Vägledning för gemensam Rakelanvändning Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara:

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara: 1 (7) RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RIKTLINJE Riktlinje för information vid kris Sala kommuns information i samband med en olycka eller extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet,

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen.

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-02-10 Vår referens Lars-Göran Lindh Planeringssekreterare LarsGoran.Lindh@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan för serviceförvaltningen SN-2015-29

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Strategi för. regional samverkan vid kris i Skåne

Strategi för. regional samverkan vid kris i Skåne Strategi för regional samverkan vid kris i Skåne Titel: Strategi för regional samverkan vid kris i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer: 100-8593-10 Redaktör: Ann-Nina Finne ISBN: 978-91-86533-25-0

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN ÅSTORP För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018

BEREDSKAPSPLAN ÅSTORP För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018 BEREDSKAPSPLAN ÅSTORP För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018 Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-04 60 KLIPPANS KOMMUN ÅSTORPS KOMMUN KRISBEREDSKAP- OCH SÄKERHET INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Krisledningsplan och program för räddningstjänst

Krisledningsplan och program för räddningstjänst Krisledningsplan och program för räddningstjänst 2009-01-22 (reviderad 2011-08-26) Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 2(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte...3 2 Länsstyrelsens ansvar...3

Läs mer

Informationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1

Informationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1 Informationsplan vid kris och extraordinär händelse Informationsavdelningen maj 2013 1 Innehållsförteckning Informationsbehov vid kris 3 Mål 3 Syfte 3 Organisation 3 Informationsavdelningen 4 Informationsgruppen

Läs mer

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (11) Samordnat av Carina Fredström Mötesdatum 2015-05-07 Mötestid 08:30 16:45 Närvarande Länsstyrelsen Stig Husin Torbjörn Johansson

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Samverkan Östergötland

Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland - strategi för samverkan i Östergötlands län före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser Förord Innehåll Samverkan Östergötland Innehållsförteckning Förord...3

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 (9) PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01) 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Plan för extraordinära händelser i Heby kommun HebyFS 2015:20 Infördes i författningssamlingen 20 maj 2015 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER för SKYDDS- OCH SÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA KOMMUN Fastställda av kommunstyrelsen 1996-04-25, 56 Reviderade av kommunstyrelsen 2000-02-24, 26 Reviderade

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser 2014 Krishanteringsplan Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser Nerikes Brandkår - Krisberedskap Askersunds kommun 2014-01-01 Innehållsförteckning INLEDNING... 3

Läs mer