Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd 2011-01-26"

Transkript

1 Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd

2

3 Sändlista Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Internt (Plan och Stabsinstruktion) Landshövding Länsråd Informationschef Stabschefer TiB-gruppen Enhetschefer Krishanteringsplanen finns på länsstyrelsen hemsida 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Fakta om Östergötland Grunder Statlig räddningstjänst Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Mål, ansvar och uppgifter Länsstyrelsens ansvar Strålningsmätningar vid nedfall Bistånd från andra län Saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen Larmning Allmänt Larmning vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Länsstyrelsens organisation och uppgifter Organisation Befogenheter, uppgifter och befattningar Funktionsledning uppgifter Övrig personal Uthållighet Samverkan Östergötland...17 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Materiella resurser Myndighetsmeddelande och VMA Information till allmänheten Information till allmänheten vid kärnteknisk olycka Samband Telefoni Radio Rakel E-post och hemsidan och WIS Utbildning och övning Revidering av krishanteringsplan/program Bilaga 1 - Rapportering från respektive e organisations ansvarsområde Bilaga 2 Ansvar kärnteknisk olycka Bilaga 3 Mätpunkter Bilaga 4 Händelselista 4

5 Övriga dokument Stabsinstruktion med åtgärdskalendrar Saneringsprogram (klar 2011) Kriskommunikationsplan (klar 2011) Länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg i Östergötlands län Instruktion för TiB Geografiskt områdesansvar länsstyrelsen roll i samhällets krisberedskap (November 2007) 5

6 1 Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva Länsstyrelsens krishanteringsorganisation och dess arbetssätt när den verkar. Den beskrivna krishanteringsorganisationen ligger även till grund för den utökade krishanteringsorganisationen som länsstyrelsen kan ha behov av vid höjd beredskap. Utifrån krishanteringssystemets beskrivning av länsstyrelsens geografiska områdesansvar och ansvar för insatser enligt lag om skydd mot olyckor och epizootilagen, har myndigheten ett behov av en krishanteringsorganisation. Vid omfattande händelser har länsstyrelsen en stödjande, samverkande och vid behov samordnande roll. Länsstyrelsen har också ett särskilt ansvar för samordning av information vid kriser. Denna plan/program beskriver förhållanden där länsstyrelsen är primärt räddningstjänstansvarig myndighet, dvs. vid utsläpp av radioaktivt ämne från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen får även vid omfattande räddningsinsatser ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst (avser kommunens hela räddningstjänstverksamhet) i den eller de kommuner som berörs av insatsen. Länsstyrelsen utser då en räddningsledare. Om insatsen omfattar statlig räddningstjänst kan länsstyrelsen svara för att räddningsinsatserna samordnas. Planen beskriver även länsstyrelsens roll vid hantering av kriser/händelser. Utgångspunkten är att utgå ifrån ansvars- närhets- och likhetsprinciperna. Utifrån aktuell händelse ska länsstyrelsen kunna lämna stöd, samverka och samordna berörda myndigheter och organisationer. För detta ändamål ska det finnas en krishanteringsorganisation som är väl sammansatt, utbildad och övad. Inom Länsstyrelsen finns sakkunniga inom många olika områden. Länsledningen beslutar om den personal som behöver ställas till krishanteringsorganisationens förfogande. Med ledning av bestämmelserna i länsstyrelseinstruktion och beredskapsförordning ska länsstyrelsen vid en kris utifrån sitt geografiska områdesansvar; vara en sammanhållande funktion mellan aktörer (myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och andra aktörer) i länet och den nationella nivån, se till att samverkan sker mellan aktörer i länet och med angränsande län, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och statliga myndigheter, tillhandahålla en samlad lägesbild och lägesuppfattning som underlag för samverkan och samordning, hålla regeringen underrättad, samordna information till media och allmänheten under en kris samt efter beslut av regeringen, prioritera och inrikta statliga och internationella resurser. 6

7 1.1 Fakta om Östergötland Östergötlands län har en yta på ca km 2 och utgör 2,4 % av Sveriges totala areal. Länet har ca bosatta och är till befolkningsmängd fjärde största i riket. 1 Linköpings och Norrköpings kommuner har störst befolkningsmängd i länet, med ca respektive bosatta, och utgör tillsammans Fjärde storstadsregionen. Östergötlands län har tretton kommuner. Östergötlands län är diversifierat avseende naturmiljö, bebyggelse, förtätning, arbetsmarknad och infrastruktur. I länet finns såväl områden med tät bebyggelse och hög befolkningstillväxt, utbyggd boende- och infrastruktur samt industrier, men även glest bebyggda områden med naturnära miljöer med sämre tillgänglighet. Kommunerna i länet karaktäriseras i detta avseende av sina olika förutsättningar och olikheter. Linköpings, Norrköpings och Mjölby tätorter utgör knutpunkter i länets infrastrukturnät och är genomfarter för E4:an och Södra stambanan. Mjölby-Hallsberg-banan utgör godstrafikstråk från Mjölby via Motala tätort och vidare norrut mot Bergsslagen. Motortrafikleden E22 löper från Norrköping söderut genom Söderköping och vidare mot Kalmar och Karlskrona. Länet genomkorsas dessutom av ett större antal väl trafikerade riksvägar, bland annat riksväg 50 genom Motala, riksväg 34 genom Kisa och Linköping samt riksväg 35 genom Åtvidaberg och Linköping. Länets omfattande infrastruktur är därför viktig även ur interregionalt och nationellt perspektiv. Därutöver utgör Norrköpings hamn en viktig nod för sjötransporterna in och ut ur länet. Linköpings och Norrköpings kommuner har internationella flygplatser. Linköpings universitet är verksamt i Linköpings och Norrköpings kommuner. Universitetssjukhuset i Linköping och regionsjukhuset Vrinnevi i Norrköpings är viktiga resurser i länets krisberedskap och -hantering. Linköpings och Norrköpings kommuner ingår sedan årsskiftet 2009/2010 i gemensamt räddningstjänstförbund. Övriga kommuner med gemensam räddningstjänst är Mjölby och Boxholm, Åtvidaberg och Valdemarsvik samt Motala och Vadstena. Detta beror till stor del på att medelstora och mindre kommuner saknar resurser för att upprätthålla internt organiserad räddningstjänst och delar istället på kostnaderna och ansvaret. Denna specialisering kan ge tillgång till högre kompetens. En stor det av länets farliga anläggningar finns i Norrköpings kommun som tillsammans med Linköpings och Finspångs kommuner hyser majoriteten av länets 2:4- anläggningar 4. Därutöver transporteras stora mängder farligt gods till och via länet på väg, järnväg och fartyg. Östergötland är diversifierat även avseende naturmiljöer. I norr och söder finns stora skogområden förutom eklandskapet i Linköpings och Åtvidabergs kommuner. I väster finns slättlandskap och omfattande jordbruksverksamhet. Länet ramas in av stora vattensamlingar; Östersjön i öster och Vättern i väster och genomkorsas av längre vattendrag som Motala ström, Stångån, Svartån och Göta kanal. Östergötlands skärgård har ca öar och tre djupt gående vikar; Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken Anläggning som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap 4 i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 7

8 2 Grunder Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor reglerar hur samhällets räddningstjänst organiseras och bedrivs. Av LSO 1 kap 2 framgår att staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har länsstyrelsen inom länet ett ansvar för åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Länsstyrelsen skall hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i sådana situationer och verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas samt beakta behovet av samordnad information. Länsstyrelsen ska samverka med och ge stöd till de organ som är primärt ansvariga för krishanteringen men inte ta över myndigheters/organisationers ansvar. Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom ett län. Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas enligt förordning (2003:789, 33 ) om skydd mot olyckor. Det kompletta planverket består av denna krishanteringsplan/program med tillhörande stabsinstruktion. Därutöver tillkommer program för sanering vid kärnteknisk olycka och kriskommunikationsplan samt länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg i Östergötlands län. Länsstyrelseinstruktionen reglerar länsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Arbetsordningen gäller i tillämpliga delar. Länsstyrelsen har en jourberedskap med tjänsteman i beredskap (TiB) vilken är Länsstyrelsens larmmottagare och kontaktperson dygnet runt. Länsstyrelsen ska i sin roll som geografiskt områdesansvarig kunna följa läget i länet och hålla sig informerad om händelseutvecklingen vid extraordinära händelser som kan eskalera till svåra påfrestningar i samhället. Samverkan med andra aktörer kan emellertid behöva ske på en gemensam samverkansplats, t ex Linköpings brandstation i Lambohov. Alternativ lokal är länsstyrelsens ledningsplats eller den plats Samverkan Östergötland (se 4.6) kommer överens om. Någon/några personer kommer vid den här typen av samverkan att behöva befinna sig på den gemensamma samverkansplatsen. Länsstyrelsens personal kommer i huvudsak att verka från länsstyrelsens lokaler dvs. ordinarie lokaler eller länsledningsplatsen. Enligt epizootilagen (1999:657) och epotooziförordningen (1999:659) utövar länsstyrelsen tillsynen inom länet över lagens efterlevnad. Länsstyrelsen skall utse ledamöter i epizootigrupp och personal till epizootikansli. Krishanteringsorganisationen utgör ett stöd till epizootigruppen. 8

9 2.1 Statlig räddningstjänst Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs, skall länsstyrelsen svara för räddningstjänsten. 5 Ansvaret gäller både utsläpp från en svensk och en utländsk kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen skall även kunna informera allmänheten och svara för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen beslutar hur människor, djur och miljö ska skyddas. Centrala expertmyndigheter ger råd inom sina sakområden som underlag för länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsens ansvar är att upprätta en plan för beredskapen (denna plan). Beredskapen i landet mot kärntekniska olyckor är uppbyggd av länsstyrelser, kommuner, landsting, centrala myndigheter och regeringen samt kärnkraftverken. 2.2 Mål, ansvar och uppgifter Länsstyrelsens ansvar Mål enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha en förmåga att vid allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta ledningsfunktion för bla samordning och information. Länsstyrelsen ska ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer. Länsstyrelsen ska ha ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor (se 4.7). Inriktning Länsstyrelsen skall; verka för att verksamheten leds så att största möjliga effekt av samhällsresurserna uppnås, vid kriser och svåra påfrestningar, vara en organisation som kan stödja berörda parter i syfte att få till stånd samordning och skapa en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtagas under en kris, 5 Enl Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 9

10 utse räddningsledare om länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänst (utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning) eller beslutar att ta över ansvaret. Om räddningsinsatsen berör mer än en kommuns område bestämmer länsstyrelsen vem som skall leda insatsen om inte räddningsledarna från berörda kommuner själva bestämt det, utgöra en stödfunktion till utsedd räddningsledare, som har det operativa ledningsansvaret, kunna medverka i en räddningsinsats utan att ett övertagande är aktuellt samt verka för samordnad information och lägesbild. Länsstyrelsen skall ha förmåga att; genomföra samverkan med länets aktörer, samordna information, samordna lägesbilden/lägesuppfattningen samt rapportera och delta i nationell samverkan. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning tillkommer att; länsstyrelsen enligt lagen om skydd mot olyckor är räddningstjänstansvarig, leda den operativa verksamheten på regional nivå, ansvara för långsiktig planering och samordning, initiera den lokala och leda den regionala mät- och provtagningsverksamheten, besluta om skyddsåtgärder, mottaga och organisera bistånd från annat län ( SFS 2003:789) samt vid sanering utse saneringsledare. Utdelning av jodtabletter Rekommendation om utdelning av jodtabletter görs av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Beslut om utdelande av jodtabletter fattas av berörd länsstyrelse. 2.3 Strålningsmätningar vid nedfall Länsstyrelsen samråder i strålskyddsfrågor med SSM som utarbetar prognoser för beräknad spridning och verkan av utsläppet. Intensimeter SRV 2000 och RNI 10 S är de instrument som används för mätning av strålning från radioaktiva ämnen. Instrumenten ger också information om erhållen dos. Bakgrundsmätning utförs var 7:e månad (se bilaga 3). 10

11 2.4 Bistånd från andra län Inom länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län organiseras en personalberedskap för räddningstjänsten enligt 4 kap 6 lagen ( 2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa länsstyrelser samt länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län ska bistå andra länsstyrelser i frågor om sådan räddningstjänst enligt förordning (2008:439). Resurser kan t ex avse stabsorganisation, upplysningscentral, strålningsmätning med mätpatruller samt luftprovtagning. 2.5 Saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen Se program för Sanering. 11

12 3 Larmning 3.1 Allmänt Varje räddningsledare eller myndighet skall anmäla nödlägen som bedöms kräva, eller kan komma att kräva, att länsstyrelsen samordnar eller tar över ansvaret för räddningsinsatsen/-händelsen. Vid länsstyrelsen skall det alltid finnas en tjänsteman i beredskap (TiB) som larmas av eller via SOS Alarm AB eller av annan larmgivare. TiB är Länsstyrelsens larmmottagare och kontaktperson dygnet runt i ärenden som berör följande områden; utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning inom eller utom landet eller överhängande fara för sådant utsläpp och som berör eller kan komma att beröra länet, andra händelser som kan komma att kräva omfattande kommunala och/eller statliga räddningsinsatser, händelser som omfattar Länsstyrelsens områdesansvar enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap enligt upprättad händelselista (bilaga 4) samt händelser som ska hanteras enligt epizootilagstiftningen. 3.2 Larmning vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning 6 Varning om risk för att radioaktiva ämnen sprids över delar av landet kan bl a erhållas från; kärnkraftverken i Sverige, vid olycka i Sverige, International Atomic Energy Agency (IAEA) via SMHI, vid olyckor utomlands, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som har 28 fasta gammamätstationer (varav en i Norrköping) som vid förhöjd strålningsnivå larmar SSM:s TiB samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har fasta mätstationer (luftfilter). SSM har tillgång till mätdata som finns i de europeiska länderna. Larm till länsstyrelsen ges normalt av SSM via SOS Alarm AB och kompletterande larm kan ske på telefax från SSM. 6 (Rutiner kan komma att ändas efter SAMÖ/KKÖ 2011-test. Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor) 12

13 4 Länsstyrelsens organisation och uppgifter Tjänsteman i beredskap bedömer och beslutar om länsstyrelsens krishanteringsorganisation, funktioner eller delar av funktioner, behöver aktiveras. TiB kan även som ett första steg kalla in TiB-gruppen för samråd. Larm TiB Krishanteringsorganisation (hela eller delar av) TiB-grupp Vid aktivering av hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation upplöses TiB-gruppen och ingår i ordinarie krishanteringsorganisation och TiB lämnar över ledningen till länsledning och/eller strategisk beslutsfattare. 4.1 Organisation Nedanstående organisation utgör grunden för länsstyrelsens krishantering. Förstärkningar och förändringar beräknas kunna ske från länsstyrelsen och övriga berörda. Krishanteringsorganisationen etableras i länsstyrelsens ledningsplats i landsstatshuset eller i andra, för ändamålet, lämpliga lokaler. TiB TiB-grupp Länsledning Strategisk beslutsfattare Räddningsledare Samverkan Östergötland Krishanteringsstab Stabschef Informations -funktion Analysfunktion Operativ funktion inkl lägesdetalj, stabsadjutant, samband och expedition. Servicefunktion 13

14 Då olyckor och händelser inte är så omfattande att länsstyrelsens hela krishanteringsorganisation behövs ( mellanläge ) kan delar av den aktiveras för att hantera; ledning, information, lägesbild, dagbok, dokumentation, analys, stöd, t.ex. IT och service samt stöd till/samverkan med andra aktörer. Händelsens eller olyckans art avgör vilken personal som behövs för att lösa uppgiften och det kan finnas behov av att använda experter/handläggare från berört verksamhetsområde. Bedömer länsstyrelsen att det är en händelse som kräver samordning kan ledningsförhållandena komma att ändras. Hantering av händelsen kräver att resurser avsätts från länsstyrelsens ordinarie linjeorganisation. Strategiske beslutsfattaren agerar enligt länsledningens delegation. Bedömer någon av länets aktörer att det finns behov av aktivera Samverkan Östergötland kan länsstyrelsepersonal, förutom att verka från ordinarie lokaler, även komma att befinna sig på den för länet gemensamma stabs-/samverkansplatsen. 4.2 Befogenheter, uppgifter och befattningar Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Tjänsteman i beredskap, TiB, larmas av SOS Alarm AB enligt avtal. Utlarmning sker utifrån en särskilt upprättad händelselista (bilaga 4). TiB bedömer och beslutar vilka åtgärder som inledningsvis behöver vidtas utifrån det larm som inkommit. Bedömer TiB att hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation kan komma att behöva aktiveras kan TiB som ett första steg kalla in TiB-gruppen. TiB har rätt att besluta om TiB-gruppen ska sammankallas. TiB kan sedan efter samråd med TiBgruppen föreslå länsledningen om att hela eller delar av krishanteringsorganisationen ska aktiveras. Då TiB ej kan nå länsledningen har TiB delegation på att fatta beslut i länsledningens ställe intill dess att länsledningen har informerats och kan konfirmera fattade beslut. 7 TiB kan välja att lösa uppgiften på följande sätt; att själv hantera och lösa uppgiften, 7 Se Stabsinstruktionens åtgärdskalender för TiB 14

15 att aktivera TiB-gruppen, att aktivera delar av krishanteringsorganisationen eller att aktivera hela krishanteringsorganisationen. Då krishanteringsorganisationen aktiveras upplöses TiB-gruppen och ingår i ordinarie krishanteringsorganisation. TiB lämnar över ledningen till länsledning eller strategisk beslutsfattare. Nya larm hanteras av krishanteringsorganisationen. TiB-funktionen behålls men anpassas efter krishanteringsorganisationen. Länsledningen utgör den normativa ledningsnivån i den ordinarie verksamheten. Detta bör inte förändras vid en kris. Landshövdingen/länsrådet är de som fattar övergripande myndighetsbeslut. De fastställer även de övergripande och långsiktiga målen för länsstyrelsens verksamhet. Länsledningen samverkar med den strategiska beslutsfattaren och erhåller underlag från densamma samt från krishanteringsstaben. Vid aktivering av hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation ska länsledningen; fatta och dokumentera beslut om att kalla in erforderlig personal, fatta och dokumentera beslut om att ge arbetsledande uppgifter till strategisk beslutsfattare samt orientera berörda enhetschefer. De presumtiva räddningsledarna (två utsedda) ingår inte i länsstyrelsens organisation. Då länsstyrelsen är räddningstjänstansvarig myndighet förordnas räddningsledaren. Den av länsstyrelsen förordnade räddningsledaren är totalansvarig för den operativa delen av räddningsinsatsen. Endast räddningsledaren kan fatta beslut om att avsluta räddningsinsatsen. Räddningsledaren skall kontinuerligt hålla länsstyrelsens krishanteringsorganisation underrättad om läget samt orientera om insatsbeslut. Länsstyrelsen krishanteringsstab utgör en resurs för räddningsledaren vid de tillfällen som länsstyrelsen övertagit ansvaret. Vid de tillfällen då länsstyrelsen inte övertar ansvaret utgör presumtive räddningsledaren en resurs hos den strategiske beslutfattaren. Strategisk beslutsfattare är försvarsdirektören eller dennes ersättare. Strategisk beslutsfattare knyter till sig personal beroende på händelsetyp och omfattning. Den primära uppgiften är att skapa förutsättningar för länsstyrelsen att lösa uppgiften. Det görs huvudsakligen genom att besluta om beredskap och insatsens omfattning, dvs. länsledningens beslut omsätts för krishanteringsstaben. Den strategiska beslutsfattaren är kittet mellan länsledning och krishanteringsstaben och ska hålla länsledning/räddningsledare informerad om händelseutvecklingen och vidtagna åtgärder. Förutsättningar ska här även skapas för samverkan med andra myndigheter, företag och organisationer. Den strategiska beslutsfattaren har till sitt stöd en person som även ska agera ifrågasättande under arbetet och vid fattande av beslut, en jurist s.k. verksamhetscontroller. Stabschefens huvuduppgift består i ledning av stabens arbete. Stabschefen ska möjliggöra ett effektivt samarbete inom staben, reglera samverkan med andra, omsätta beslut till uppgifter samt föredra ärenden för den strategiska beslutsfattaren och länsledning. 15

16 4.3 Funktionsledning uppgifter Operativa funktionen utgör ett stöd till stabschefen och genomför det fortlöpande arbetet i krishanteringsstaben. Lägesbilder skapas och samordnas vid behov mellan samverkande myndigheter och organisationer. Den samlade dagboken hanteras och sammanställs. Informationsfunktionen ingår i krishanteringsstaben och svarar för både intern och extern information. Den externa informationen riktar sig mot aktörer, allmänhet och media. Informationen kan även behöva samordnas mellan samverkande myndigheter och organisationer. Informationsfunktionen ska arbeta enligt fastställd kriskommunikationsplan. Vid behov stödjer funktionen länsledning och strategisk beslutsfattare med spridning och inhämtningar av information. (Se Kriskommunkationsplan) Analysfunktionen är den del av krishanteringsstaben som arbetar fram prognoser och olika handlingsalternativ med konsekvensbeskrivningar. Underlag för att besvara specifika frågor från aktörer, allmänhet eller media tas fram. Likaså tas vid behov även underlag till informationsfunktionen fram. Analysgruppen kan även bestå av deltagare från olika myndigheter (tex SSM, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SMHI ), företag och organisationer, t ex arbetsutskotten till Regional rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Analysgruppens uppgifter kan bestå i att: stödja den strategiska beslutsfattaren, ta fram underlag kring en specifik frågeställning, analysera möjliga alternativa händelser/omfall, ha ett framtidsperspektiv. Analysgruppen kan vid behov tillsätta en indikerings-/mätnings- och strålskyddsoch provtagningsgrupp som svarar för fackkunskap inom respektive sak/expertområde. Servicefunktionens verksamhet inom krishanteringsstaben bör kunna utföras av ordinarie personal med den skillnaden att tillgängligheten på specialistkompetens, exempelvis IT-tekniker, säkras. Krishanteringsorganisationens uppgifter beskrivs ytterligare i denna plans/programs stabsinstruktion. 4.4 Övrig personal Inom Länsstyrelsen finns sakkunniga inom många olika områden. Länsledningen beslutar om den personal som behöver ställas till krishanteringsorganisationens förfogande. All personal på länsstyrelsen kan komma att ingå i krishanteringsorganisationen. Personalen lyder under krishanteringsorganisationens strategiska beslutsfattare alternativt stabschef. 16

17 4.5 Uthållighet Krishanteringsorganisationen ska ha förmåga att verka över tid. En stabsarbetsplan upprättas genom stabschefens försorg för att klargöra detta. 4.6 Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland avser det samarbete som sker mellan olika självständiga och sidoordnande samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål för hanteringen av olyckan/händelsen. 8 Samverkan Östergötland ska avse det forum där frågor kring samordning och samverkan lyfts upp och koncensus nås. Samverkan bör ske före och under en olycka/händelse. Samverkan Östergötland tar inte över någons ansvar. Respektive aktör har kvar sitt ansvar vid deltagande i Samverkan Östergötland. 4.7 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor RKS är en sammanslutning av aktörer inom viktiga samhällsfunktioner med uppgift att fungera som ett organ för information, samråd, samverkan och samordning inom områdena krisberedskap och skydd mot olyckor (Överenskommelse ). Till RKS finns även två arbetsutskott som verkställer fattade beslut. Arbetsutskotten kan även vara samverkansgrupp till länsstyrelsen vid större olyckor/händelser. Arbetsutskotten ska bestå av deltagare som har mandat att verksställa de beslut som fattas i RKS. Ledamöter väljs på fyra år. För att få en bred kommunal förankring väljs kommunernas ledamöter på två år. 4.8 Materiella resurser Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande enligt 7 förordning om krisberedskap och höjd beredskap (SFS 2006:942). 8 Inom Samverkansprojekt Riskbild Östergötland III utreds frågan om Fördjupad samverkan mellan berörda aktörer i Östergötlands län Samverkan Östergötland (Uppdrag7). 17

18 5 Myndighetsmeddelande och VMA 5.1 Information till allmänheten I vissa nödlägen skall snabb information via Sveriges Radio (SR) ges. Den som bestämt sig för att begära sändning av meddelandet tar kontakt med regional SOS-central. SOScentralen vidarebefordrar meddelandet till Sveriges Radios sändningsledning. Sändningsledningen har ansvar för att sända meddelandet i SRs FM-kanaler och förse medverkande TV-bolag med underlag för textremsa i respektive kanal. Genom en speciell teknisk lösning sänds Sveriges radios meddelande med automatik i den privata lokalradion. Sändningsledningen tjänstgör dygnet runt och är garant för att meddelandet når alla som ingår i VMA-systemet. VMA-meddelanden finns i två nivåer: Nivå 1 Varningsmeddelanden Det skall sändas omedelbart på begäran av behörig räddningschef/räddningsledare eller myndighet och företag i situationer då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, miljö och/eller egendom. Behörighet för begäran av varningsmeddelanden har; räddningschef/räddningsledare för kommunal eller statlig räddningstjänst, statens strålsäkerhetsmyndighet, polismyndighet, smittskyddsläkare, anläggning med farlig verksamhet enligt 2 kap 4, LSO samt SOS Alarm. Nivå 2 Informationsmeddelande Utsänds på begäran av behörig räddningschef/räddningsledare eller myndighet och företag för att förebygga och begränsa skador på människor eller miljö eller egendom. Behörighet för begäran av informationsmeddelanden har; regeringen med regeringskansliet, alla myndigheter med ansvar och skyldigheter för krishantering (myndigheter med tjänsteman i beredskap (TiB)), kommuner och landsting, Svenska kraftnät och de största el-distributörerna, 15-talet teleoperatörer med egna nät samt myndigheter och företag som får begära sändning av varningsmeddelande. 18

19 5.2 Information till allmänheten vid kärnteknisk olycka Länsstyrelsen som har det samlade ansvaret för räddningstjänsten ska även ansvara för att gemensamt informtionsunderlag om händelsen finns hos alla inblandade myndigheter/aktörer. Länsstyrelsen anvarar för information till allmänheten i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning. 19

20 6 Samband 6.1 Telefoni Länsstyrelsens ledningsplats har telefonanknytningar under växeln samt ett antal abonnemang utanför växeln för bl a staben, telefonkonferens, samt fax. Dessutom finns anknytning till försvarets telenät samt möjlighet till telefon- och videokonferens. Vid behov finns möjlighet till krypterad sändning/mottagning på telefon och fax. 6.2 Radio Länsstyrelsen når samtliga räddningstjänster i länet via radio UK. Radiosamband kan även upprättas med SOS Alarm AB, Polismyndigheten och Kustbevakningen. Kanalförteckning för länsstyrelsens radiosamband finns. Gäller t o m 2012 då RAKEL införts. 6.3 Rakel Länsnätet (Radio UK) avvecklas under 2012 och ersätts då fullt ut av RAKEL. RAKEL används från och med 2010 av Länsstyrelsen, Landstinget, Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen och SOS Alarm AB. Kommunal krisledning och räddningstjänster påbörjar också användandet av RAKEL under 2010 och förväntas vara fullt operativa under Av; Länsstyrelsens Lednings- och samverkansanalys och operativ kommunikationsplan (OKP) samt MSB:s Nationella riktlinjer för samverkan i RAKEL del 1, 2 och 3, framgår det hur samverkan i RAKEL skall ske. 6.4 E-post och hemsidan och WIS Vid en händelse nyttjas e-post och internet/hemsidan enligt normala rutiner. Hemsidan är strukturerad och uppbyggd i två olika nivåer. Nivå ett innehåller information om länsstyrelsens roll och ansvar i en krissituation, om risker i länet och det förebyggande arbetet som bedrivs. Vidare finns det länkar till myndigheter, kommuner och övriga organisationer med ansvar i krishanteringssystemet. Nivå två är den så kallade akuthemsidan som ska användas för att snabbt få ut information till allmänheten och media under större olycka eller kris. Informationsdelningsverktyget WIS avses användas för information mellan aktörerna. 20

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Samverkan Östergötland

Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland - strategi för samverkan i Östergötlands län före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser Förord Innehåll Samverkan Östergötland Innehållsförteckning Förord...3

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra snabb och effektiv varning

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE Utarbetad av: Lina Miller, presschef Region Skåne Fastställd av: Rolf Ohrlander, chef RMKL Datum: 2009-12-18 Kriskommunikationsplan för RMKL

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Krisledningsplan. Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län. Rapport 2013:105

Krisledningsplan. Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län. Rapport 2013:105 Krisledningsplan Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län Rapport 2013:105 Rapportnr: 2013:105 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Charlotta Källerfelt Beslutande: Lisa Nordahl

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Datum 2015-06-17 Sida 1(11) Kommunledningsförvaltningen Kriskommunikationsplan w:\förslag till kriskommunikationsplan 2015-06-17.docx Örkelljunga kommun Postadress Kommunledningsförvaltningen 286 80 Örkelljunga

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Lokal nivå Datum: 2012-05-29 Publ.nr: MSB 419 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning 1

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Mark Boustedt, tf presschef Granskad av Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef Reviderad den 2012-02-06 Version Dnr Kriskommunikationsplan kommunikationsinsatser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER. Informationsplan. Antagen av kommunstyrelsen 2011-01-24

PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER. Informationsplan. Antagen av kommunstyrelsen 2011-01-24 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Informationsplan Antagen av kommunstyrelsen 2011-01-24 Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Allmän del av informationsplanen...3 3. Åtgärdskalender för

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktiges beslut 2011-02-01 Dnr RSK 136-2010 1 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun Krisledningsorganisation 2013 Luleå kommun Innehåll Sammanfattningsvis föreslås följande 4 Bakgrund 4 Ny organisation 2013 4 Krisledningsorganisation - allmänt 4 Krisledningsnämnd 5 Krisledningsstab 5

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Styrdokument 1(18) 2013-03-06 KS 2013/170 Kriskommunikationsplan Plan för Kumla kommuns kriskommunikation vid extraordinära händelser och kriser Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-06 och ersätter tidigare

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

(Hur) Kan samhället varna och informera allmänheten vid fara?

(Hur) Kan samhället varna och informera allmänheten vid fara? (Hur) Kan samhället varna och informera allmänheten vid fara? Lite regler VMA över radio och TV. I krispropositionen 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle slår regeringen fast att radio

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Dnr 452-4341-2011. Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

Dnr 452-4341-2011. Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Dnr 452-4341-2011 Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. DEC 2011 Detta program är en revidering av tidigare program (dnr

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer