Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv. En kunskapssammanställning fallstudier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv. En kunskapssammanställning fallstudier"

Transkript

1 Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv En kunskapssammanställning fallstudier rapport 5855 februari 2009

2 Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv En kunskapssammanställning - fallstudier Margareta Ihse och Swantje Oostra NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Mete, Anders Norderman/Megapix Rapsfält, Lars Johansson/Megapix Hornborgasjön (stora bilden), Jan Töve/N

4 Förord Stockholms Universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi fick av Naturvårdsverket i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om regionala landskapsstrategier, vilken redovisas här. Bakgrunden till uppdraget är de stora problemen inom naturvården med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, där fragmenteringen i landskapet och intensifieringen och marginaliseringen, såväl i skogs- som jordbrukslandskapet, rycker undan basen för ett långsiktig bevarande av mångfalden. Ett långsiktigt bevarande och funktionella ekosystem innebär att det inte räcker att bara inrikta skyddet på små områden, utan planering och skydd/skötsel måste ske så att flera av dessa områden kan förenas över större områden, över ett helt landskap, en hel region. I Sverige arbetar man sedan 2006 med att utveckla en landskapsansats som en åtgärd för att uppnå ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Arbetet grundas på propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (SOU 2004/05:150). Regeringen har formulerat ett uppdrag till sju länsstyrelser att i form av ett pilotprojekt arbeta med s.k. regionala landskapsstrategier. Arbetet ska ske i löpande kontakt med Naturvårdsverket och andra berörda centrala myndigheter. På grundval av detta arbete ska Naturvårdsverket under 2008 ta fram en vägledning för arbetet med de regionala landskapsstrategierna, såsom de främst berörs under det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Det fanns således ett klart behov av att sammanfatta den kunskap som finns om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald på landskapsnivå. Uppdraget har genomförts i form av enkätundersökning riktad till svenska och internationella, främst europeiska, forskare samt litteraturstudier. Regionala landskapstrategier visade sig vara ett begrepp som inte återfinns inom litteraturen, eller som benämning på genomförda planeringar på landskapsskala med inriktning mot eller hänsyn till biologisk mångfald. Landskapsekologiska och holistiska tankesätt återfanns i det mesta av studierna. Denna sammanställning redovisar därutöver ett antal fallstudier från de nordiska länderna och övriga Europa som goda exempel, där man använt liknande angreppssätt för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden på landskapsnivå. Från forskningen redovisas kortfattat grundläggande teorier, idéer och modeller och i viss mån metoder för insamling av data, analys och presentation samt visualisering. Sammanställningen är gjord under Vi som författare ansvarar själva för innehållet i rapporten. Stockholm 2009 Margareta Ihse Swantje Oostra 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 10 SUMMARY 11 LÄSANVISNING 12 BAKGRUND 14 Naturvårdens utökade uppdrag 14 Uppdrag för kunskapssammanställning 15 Bakgrund till uppdraget 15 Målsättning och fokus 16 Uppdragets begränsning 17 METODIK OCH BEGREPP 18 Kunskapsinsamling 18 Enkätundersökning 18 Litteratur- och Internetsökning 19 Pågående forskning 20 Formas 20 Vetenskapsrådet 21 Begreppsförklaringar 22 TEORIER PÅ LANDSKAPSNIVÅ 32 Ekologiska teorier och modeller 32 Den ö-biogeografiska teorin 32 Metapopulationsteorin 34 Landskapsekologi 36 Rödlistning och hotade arter 42 Resiliens och dynamik 43 Sociala-ekologiska system 45 Resilienta sociala-ekologiska system och adaptiv förvaltning 45 Ekosystemansatsen ( Ecosystem approach, EA) 47 LANDSKAPSKLASSIFICERING 50 Landskapsklassificering utanför Sverige 50 5

7 Kanada 50 Storbritannien 51 Landskapsklassificering i Norden 52 Island 52 Finland 52 Landskapstyper i Sverige 53 Nationella indelningar 53 Landskapsindelning med helhetssyn på kulturlandskapet 55 Regionala indelningar 56 Landskapsbenämningar från enkätsvaren 57 METODER OCH MODELLER FÖR INVENTERING, ANALYSER, LANDSKAPSPLANERING OCH FÖRVALTNING 59 Metoder för datainsamling vid inventering och övervakning 59 Datainsamling genom flyg- och satellitbilder. 59 Marktäckeklassificering ( Land cover classification ) 67 Metoder för landskapsanalyser 67 Bristanalys 67 Sårbarhetsanalys 68 Historisk analys 68 Frekvensanalys 68 Modellering 69 Analys för landskapsstrukturer 69 Modeller och metoder för olika landskapstyper 70 Skogslandskap 70 Jordbrukslandskap 72 Urbana landskap 74 Metoder för ekologiskt-socialt angreppssätt och medborgardeltagande i planering och förvaltning 76 Planering på ekologisk grund 76 Neutral arena för konflikhantering - exempel Model Forests 77 Kommunikationskunskap vid planering och samverkan 78 Konflikthantering vid planering 78 FALLSTUDIER 81 Exempel från Europa 81 Belgien 81 Italien 81 6

8 Nederländerna 82 Schweiz 83 Storbritannien 84 Tyskland 86 Österrike 92 Exempel från Sverige och övriga Norden 94 Sverige 94 Norge 102 Danmark 105 Finland 108 Island 108 ERFARENHETER FRÅN FORSKARE OCH MYNDIGHETER 109 Teorier och hypoteser 109 Metoder och modeller för datainsamling, analyser och landskapsplanering 113 Datainsamlingsmetoder 113 Analysmetoder och verktyg 115 Planerings- och kommunikationsmetoder 116 Metoder och åtgärder för skötsel och övervakning av landskap 117 Skötsel av landskap 118 Uppföljning och övervakning av landskap 119 Tids- och rumsskalor 120 ERFARENHETER FRÅN FALLSTUDIERNA 123 Målsättningar 123 Metoder och modeller 125 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 129 Begrepp och definitioner 130 Teorier på landskapsnivå 131 Landskapsklassificering 131 Metoder för regional landskapsplanering 132 Fallstudier i Europa och Norden 133 Erfarenheter från forskare och myndigheter 134 Diskussion kring identifierade frågor för kunskapssammanställningen 136 Rekommendationer för landskapsstrategier för biologisk mångfald 137 REFERENSER OCH INTERNETKÄLLOR 139 APPENDIX I KOMMENTERAD LITTERATURLISTA 168 7

9 Metapopulationsdynamik 168 Single-species metapopulation dynamics: concepts, models and observations 168 Landskapsekologi fragmentering och nyckelbiotoper 169 Fragmenterat landskap en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald i jordbrukslandskapet 169 De nordliga skogarnas landskapsekologi 171 Key habitats in Swedish managed forests 171 Introducing the key patch approach for habitat networks with persistent populations: an example for marshland birds 172 Landskapsekologi och ekologiska nätverk 173 The German way to greenways and habitat networks 173 Ecological networks: A spatial concept for multi-actor planning of sustainable landscapes 174 Landscape cohesion: an index for the conservation potential of landscapes for biodiversity 175 Ekologiska-sociala samband planering, förvaltning och skötsel 176 Landscape Ecology and Its Potential Application to Planning 176 Bridging the gap between centrally defined policies and local decisions - towards more sensitive and creative rural landscape management 177 Bridging the gap between ecology and spatial planning in landscape ecology 178 Bridging human and natural sciences in landscape research 178 Participatory landscape ecology a basis for acceptance and implementations178 Incorporating ecological sustainability into landscape planning 179 Forvaltning av biodiversitet og kulturlandskap 179 The ecological effectiveness of protected areas: The United Kingdom 180 Skogslandskap 181 Science and the Management for Boreal forest diversity 181 Estimates of the Needs for forest reserves in Sweden 182 Management of boreal forest biodiversity a view from outside 182 Fire management for biodiversity in the European Boreal Forest 183 Rebuilding networks of forest habitats in lowland England 184 Modellering och scenarier 184 Combining biodiversity modelling with political and economic development scenarios for 25 EU countries 184 Klimatförändringar och biologisk mångfald 185 Climate change meets habitat fragmentation: linking landscape and biogeographical scale levels in research and conservation 185 8

10 APPENDIX II LANDSKAPSEKOLOGISK FORSKNING I EUROPA 186 Belgien 186 Danmark 186 Estland 187 Finland 187 Frankrike 187 Italien 187 Nederländerna 187 Norge 187 Skottland 188 Sverige 188 Österrike 190 APPENDIX III EXPERTER, FORSKARE, PLANERARE OCH VERKSAMMA SOM BIDRAGIT MED INFORMATION 191 APPENDIX IV ENKÄTFRÅGOR 197 9

11 Sammanfattning Denna kunskapssammanställning har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Målet är att göra en sammanställning av befintlig kunskap om hur landskapsekologiska tankesätt, teorier, idéer och modeller samt helhetstankar för landskapsplanering kan användas och har använts för att beskriva och/eller genomföra landskapsstrategier. Kunskapssammanställningen har hämtat material från internationella och nationella nätverk av forskare och myndigheter, data från internationell och nationell litteratur, genom sökningar i biblioteksdatabaser, institutionsdatabaser, vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, rapporter från institut och universitet. Information om fallstudier och praktisk tillämpning har till stora delar hämtats från internet. Genom en enkätundersökning och uppföljande intervjuer har mycket kunskap tillförts av ett stort antal nationella och internationella forskare, planerare och handläggare på myndigheter, främst i Sverige och ett antal europeiska länder. Bakgrunden till uppdraget är utmaningen inom naturvården med att uppnå ett bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Viktiga biotoper/habitat, som utgör kärnområden för många arter blir mindre till ytan och ligger allt mer isolerade från varandra. Dessa kärnområden omges av fler homogena och allt större produktionsmarker, som antingen marginaliseras eller intensifieras i markanvändning och som därmed blir otillgängliga eller fientliga för många arter. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem innebär att det är otillräckligt att bara inrikta naturvården på skyddet av små områden. Planering och skydd/skötsel behöver istället ske med en helhetssyn över större områden, över ett helt landskap eller en hel region. Sammanställningen ska ligga till grund för Naturvårdsverkets arbete med att ta fram en vägledning för landskapsstrategier för biologisk mångfald, som berör arbetet med det 16:e miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt- och djurliv. 10

12 Summary This review has been performed by commission of the Swedish Environmental Protection Agency. The aim for the review was to present an overview of existing knowledge that could be used in regional planning for maintenance of a rich plant and animal life a thriving biodiversity. The aim included to find case studies, which show how to apply landscape strategies in regional planning, by using a landscape perspective for maintenance of a rich flora and fauna by nature conservation and sustainable land use. The data for this review were collected from international and national networks of researchers and authorities, national and international literature, gathered from traditional literature search from library data bases, reports from universities and institutions, including PhD theses. Much information on practical applications and case studies was found on internet. Information was also given by a large number of national and international researchers and planners, mainly in Sweden and other countries in Europe. The background to this review is the problem in nature conservation to preserve and sustainably use biodiversity. This problem is caused by the ongoing fragmentation in the agricultural and urban landscapes, as well as in the forests, which threatens the fundamental process of ecosystem function and thus a sustainable development. For maintenance of biodiversity in a long time perspective, the most common methods for nature conservation of threatened species or through national parks and nature reserves, must be complemented with, and even based upon, a strategy for regional planning and governance, over larger areas, in a landscape perspective, in order to establish connectivity. In this review we found that research from the scientific disciplines, landscape ecology and system ecology with regard to social-ecological systems and resilience in ecosystems, provided the best background to achieve this purpose. The review presents an overview of the background, ideas, theories, methods and models in landscape ecology, as well as system ecology and relevant nature conservation biology. Several case studies and examples are given, mainly from the Nordic Countries and the rest of Europe. This review and state- of- the-art description will serve as a background to the Swedish Environmental Protection Agency in their work for developing a guidance for the regional landscape strategies for maintenance of biodiversity, in the work for the 16 th environmental target for a rich variety of plant and animal life. 11

13 Läsanvisning Rapporten innehåller kunskapssammanställningen i tio kapitel samt två appendix. I kapitel 1 ges en bakgrundsbeskrivning, som också specificerar uppdragets målsättning och begränsning. I kapitel 2 beskrivs metodiken vid insamling till denna sammanställning. Här finns också en sammanställning över pågående svensk forskning, med inriktning på ekologi och biologisk mångfald på landskapsnivå, finansierad av Formas och Vetenskaps-rådet. Kapitlet innehåller också en ordlista över begrepp samt kommentarer kring vissa definitioner av centrala begrepp. I kapitel 3 beskrivs kortfattat ett antal av de viktigaste ekologiska teorierna och de mest kända och använda modellerna i arbetet med ett landskapsperspektiv för naturvård. Hit hör bl.a. teorin om öbiogeografi, metapopulationer, landskapsekologi med strukturer och konnektivitet, resiliens och socio-ekologiska system. I kapitel 4 beskrivs olika möjligheter till landskapsklassificeringar. I kapitel 5 finns en kort sammanställning över olika metoder vid landskapsplanering för inventering, analys och medborgarmedverkan samt kommunikation. I kapitel 6 beskrivs ett antal fallstudier från Europa; från Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland, Schweiz och Österrike. I kapitel 7 beskrivs ett antal fallstudier från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. I kapitel 8 följer en sammanfattning och diskussion baserad på enkätsvaren från forskare och myndighetspersoner. I kapitel 9 följer en sammanfattning av fallstudierna, deras målsättning och i viss mån deras använda metoder. I kapitel 10 ges en sammanfattning med en diskussion samt slutsatser, som kan leda till rekommendationer. I litteratur- och källförteckningen finns också ett antal elektroniska referenser från hemsidor och sökningar på internet, en viktig källa för många av fallstudierna. Litteraturlistan har vi försökt sammanställa för att de svensk- och engelskspråkiga referenserna i möjligaste mån ska vara lättillgängliga, vilket vi tror är en viktig poäng i en kunskapssammanställning som ska inspirera andra att arbeta vidare med frågorna. Litteraturlistan är därför inte bara en referenslista. 12

14 Appendix I är en kommenterad litteraturlista, där viktiga referenser kort sammanfattas. Appendix II ger en kort sammanfattande överblick av var aktiv landskapsekologisk forskning med inriktning mot planläggning bedrivs i Europa. Appendix III är en sammanfattning av de personer vi kontaktat och som bidragit till kunskapssammanställningen. Appendix IV innehåller enkätfrågorna. 13

15 Bakgrund I detta kapitel ges en kort introduktion till naturvårdens uppdrag, som också innefattar landskapet utanför de nu skyddade områden som finns, för att upprätthålla fungerande ekosystem och att involvera människor och samhällets sociala institutioner för att skydda, sköta och förvalta i ett helhetsperspektiv. Här ges också bakgrund, utgångspunkter och målsättning till samt begränsning av uppdraget till kunskapssammanställningen. Naturvårdens utökade uppdrag Regeringen skriver följande om naturvård på sin hemsida: De två grundläggande elementen i naturvård är 1) att upprätthålla fungerande ekosystem inklusive att bevara växt- och djursamhällen, livsmiljöer, arter och geologiska underlag och formelement som hör till dessa och 2) att upprätthålla goda förutsättningar för friluftsliv och rika naturupplevelser i den svenska naturen. Naturvårdens insatser sker i ett landskap där natur och kultur är ständigt närvarande som två aspekter i samma landskap Naturvården bör även framöver omfatta såväl att bevara och restaurera värdefull natur i form av områden, livskraftiga populationer och genetisk variation, som att tillgodose tillgången på bra områden för friluftsliv. Det handlar dock inte endast om att bevara områden eller arter som enskilda företeelser, utan också om att upprätthålla fungerande ekosystem som inkluderar funktioner, strukturer och processer som värnandet av värdefulla geologiska objekt och av landskapsbilden där skönheten i landskapet, liksom viltförvaltning ingår i naturvård Det finns således flera aspekter som behöver ingå för naturvård på landskapsnivå (Naturvårdsverket 2003). Naturvården har historiskt sett fokuserat på antingen enskilda arter, eller värdefulla områden eller livsmiljöer. Men, med den förändrade markanvändningen och skötseln inriktad mot allt större områden med monokulturer, där växters och djurs livsmiljöer blir alltmer fragmenterade, är det idag nödvändigt att också ta med hela landskapet och tillämpa ett landskapsperspektiv för att kunna bevara ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket 1994, 2003a). I Konventionen om biologisk mångfald framhålls att mångfalden ska betraktas på tre nivåer: gener, arter och ekosystem (www21, www22). Ekosystemnivån innefattar i de flesta fall ett bevarande och bibehållande av biologisk mångfald på biotop och landskapsnivå. Med en landskapsstrategi för biologisk mångfald blir det möjligt och nödvändigt att vid planering och skötsel även ta med bedömning gällande det omgivande landskapet kring de hotade arterna, eller de värdefulla naturreservaten. Sådana s.k. landskapsekologiska synsätt är en del av en landskapsstrategi och utgör ett sätt att sätta fokus på biologiska mångfaldsvärden. Ett landskaps olika ekosystemfunktioner, som t.ex. biomassaproduktion och klimatreglering är andra delar som också behöver beaktas. 14

16 Inom landskapets ram ryms alla synpunkter på hushållning med mark, vatten och en bebyggd miljö, och i en regional landskapsstrategi kan en lång rad aspekter byggas in, inte enbart de biologiska och ekologiska. Naturvårdens vidgade uppdrag kan således medföra att arbeta utifrån en helhetssyn på landskap. En sådan helhetssyn bygger på en integration av natur, kultur och sociala faktorer, baserad på en historisk kunskap om markanvändning, som kommuniceras till medborgarna (Naturvårdsverket 2003b, 2006). Inom ramen för kunskapssammanställningen har fokus varit på den första delen att upprätthålla ett rikt växt och djurliv med livsmiljöer och fungerande ekosystem, d.v.s. kunskapen om landskapet relaterat till det 16:e miljömålet. Men vi vill betona att samtliga delar behöver ingå i en enhetlig bedömning av hela landskapsvärdet vid en regional landskapsstrategi. Uppdrag för kunskapssammanställning Bakgrund till uppdraget Ett av de stora problemen inom naturvården med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är fragmenteringen i landskapet, såväl i skogs- som jordbrukslandskapet. Viktiga biotoper/habitat, som utgör kärnområden för många arter fragmenteras alltmer och blir inte bara mindre till ytan, utan kommer att ligga allt mer isolerade från varandra. Dessa kärnområden omges av fler homogena och allt större produktionsmarker, som antingen marginaliseras eller intensifieras i markanvändning och som därmed blir otillgängliga eller fientliga för många arter. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem innebär att det är otillräckligt att bara inrikta naturvården på skyddet av små områden. Planering och skydd/skötsel behöver istället ske med en helhetssyn över större områden, över ett helt landskap eller en hel region. Dessutom behöver olika typer av aktiviteter i landskapsrummet samverka, så att inte en sektor vidtar åtgärder som har allvarliga och oönskade konsekvenser för bevarandet av ett rikt växt och djurliv. Uppdraget om regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald finns beskrivet i propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (SOU 2004/05:150). Landskapsstrategierna berörs framförallt under det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, som bl.a. syftar till att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt och att värna arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer. Särskild koppling har regionala landskapsstrategier till delmål tre om ett hållbart nyttjande av naturresurser. Regeringen gav sju länsstyrelser i uppdrag att under utveckla regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald i löpande kontakt med Naturvårdsverket och andra berörda centrala myndigheter. Projektet var en flerstegsprocess och re- 15

17 dovisningen av pilotprojektet skulle fokusera på erfarenheter såväl som på konsekvenser med redovisning 20 december Naturvårdsverket kommer under 2008 att ta fram en ett vägledande dokument för arbetet med landskapsstrategier för biologisk mångfald.. Målsättning och fokus Målet är att göra en kunskapssammanställning om hur ett helhetsperspektiv för landskapsplanering kan användas för att ta fram eller genomföra landskapsstrategier. Fokus i detta arbete med bevarande av biologisk mångfald ligger i landskapsekologiska tankesätt, idéer och modeller. Hittills har störst fokus i bevarande av biologisk mångfald legat på hotade arter och biotoper i avgränsade områden utan uppmärksamhet på omgivningens betydelse. Kunskapssammanställningen omfattar de nordiska länderna, övriga Europa, USA och Kanada. Exempel på forskning och tillämpning ska klargöras och tydligt beskriva goda exempel, där man använt landskapsstrategier för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden av arter, habitat och ekosystem på landskapsnivå. Kopplingen mellan de olika biodiversitetsskalorna ska klargöras, i den mån den är känd. Förutom grundläggande teorier skulle den även omfatta metoder för insamling, analys och presentation samt visualisering. För att kunna avgränsa och genomföra uppdraget behöver flera viktiga begrepp inom landskapsforskningen definieras och ges svensk nomenklatur. Arbetet tar sin utgångspunkt i landskapsekologisk teori med kärnområden samt en ekologisk infrastruktur i landskapet som tar hänsyn till barriärer och korridorer, för att skapa konnektivitet mellan olika delar i landskapet. De åtgärder som krävs för ett hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald ska integreras i arbetet med en regional landskapsstrategi för att upprätthålla livsmiljöer i tillräcklig omfattning och ge arter och populationer tillräckliga spridningsmöjligheter. En landskapsstrategi måste också inkludera samtliga miljömål och ekosystemfunktioner, så att nyttan i landskapsperspektivet optimeras och negativa effekter av markanvändning minimeras. En landskapsstrategi måste också bygga på olika markers naturgivna förutsättningar inklusive klimat, egenskaper och lämplighet till viss markanvändning. Detta perspektiv innebär att hela landskapet ska beaktas vid planering och nyttjande, där både värdekärnor, som kan vara områden som till exempel omfattas av områdesskydd, ska bevaras och de areella näringarnas verksamhet ska ske på ett hållbart sätt. Därtill är det viktigt att även de kollektiva nyttigheterna, som människors tillgång till naturen beaktas samt att hänsyn tas till de historiska värdena i landskapet. Men hur når man dit? Förshoppningsvis kan denna kunskapssammanställning ge en viss vägledning, om dock långt ifrån hela svaret. 16

18 Uppdragets begränsning Kunskapssammanställningen ska: A. översiktligt beskriva hur olika hypoteser, analyser och metoder har använts för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden av arter, habitat och ekosystem på landskapsnivå. Ingen tyngdpunkt läggs på enskilda arters funktion i ekosystemen, men kopplingar mellan arter, habitat och ekosystem ska klargöras, i den mån kunskapen är känd. Gap i kunskapen påtalas. B. omfatta hur metoder, utrustning och modeller använts, dock utan fördjupningar inom GIS-tekniken och modelleringar. Den ska i möjligaste mån också omfatta goda exempel på åtgärder och uppföljningsmetoder, good practice. C. omfatta olika typer av landskap och beskriva vilken kunskap som kan finnas om jordbruks- och skogslandskap, men också urbana/ semiurbana landskap, och i mån av relevans även speciella landskap som älvlandskap, kustlandskap, våtmarkslandskap m.m. Bergs- och fjällandskap ingår ej. D. lyfta fram vilken kunskap som saknas och vad som behöver fördjupas, men det krävs inte någon genomgripande analys av vilka kunskapsluckor som finns. Frågor som rör kopplingar mellan förutsättningarna för ett rikt växt-och djurliv och klimatförändringar har naturligtvis stor betydelse för biodiversitetens bevarande och ställer speciellt stora krav på regional planering, så att man kan vidta åtgärder som underlättar spridning. Kopplingen mellan biologisk mångfald och klimat har inte utretts i denna sammanställning. En bevarad biologisk mångfald bidrar till att lindra klimatförändringarna genom att åstadkomma robusta, resilienta ekosystem, som är mindre sårbara för variationer än utarmade system. 17

19 Metodik och begrepp I detta kapitel ges en kort sammanfattning av de källor som använts, inklusive en beskrivning av hur datainsamlingen gått till. En kort översikt av forskning med inriktning mot biologisk mångfald, landskap och planering, som finansieras av Vetenskapsrådet och Formas ingår också. Kapitlet innehåller även en sammanfattning av termer och begrepp, med korta definitioner och ordförklaringar samt mer detaljerade och diskuterande beskrivningar för några viktiga begrepp. Flera begrepp som är vanliga i Tyskland och Nederländerna finns med bland de tyska begreppen. I dessa fall har vi givit förslag på en svensk terminologi. Kunskapsinsamling Data för denna kunskapssammanställning har huvudsakligen samlats in genom tre olika typer av källor: 1) genom konsultationer av experter inom landskapsforskning via en enkätundersökning, 2) genom traditionell litteratursökning samt 3) genom internetsökningar via flera sökmotorer på ett antal utvalda ledord. Enkätundersökning Enkätundersökningen (se appendix III och IV) har främst varit ett stöd för de andra metoderna, men har också givit oss en bra inblick i hur kunskapen nyttjas. Enkäten skickades ut till närmare 400 personer, i och utanför Sverige. De flesta mottagarna är forskare, verksamma på universitet i Sverige, i övriga nordiska länder eller i ett stort antal europeiska länder. Några exemplar skickades till forskare i USA och Kanada. Förutom till forskarna skickades enkäten även ut till planerare och övriga anställda på svenska myndigheter och offentliga förvaltningar och organisationer, som på olika sätt arbetar med landskapsfrågor. Ett fåtal enkäter har även distribuerats till några privata organisationer. Totalt har enkäten skickats ut till 205 personer i Sverige och 190 personer utanför Sverige. Merparten av de forskare som mottagit enkäten har varit engagerade i nationella och internationella nätverk för landskapsfrågor. Enkäterna skickades ut via brev och e-post och enkätsvaren har till vissa delar följts upp via telefon, speciellt med avseende på frågor om referenser, rapporter, m.m. Enkäten skickades ut vid fyra tillfällen under 2007: den 28 maj, 19 juni, 21 juni samt 24 juli. Påminnelse skickades ut 7 september och 1 oktober Ytterligare ett antal personliga brev till några kvarvarande nyckelpersoner skickades ut den 4 oktober Den totala svarsfrekvensen blev 55 personer, dvs. 14 procent. Av dessa var 30 forskare, 23 myndighetspersoner på olika organisationsnivåer och 2 övriga. Samtliga av dessa svar har kommit från den grupp på ca 70 personer som vi betraktade som nyckelpersoner, eftersom de har en lång eller mycket lång erfarenhet av landskapsfrågor inom forskning och planering. Detta innebär en svarsfrekvens på ca 80 procent från denna kategori. 18

20 Vi bad om att få referenser, kontaktpersoner, och svar på ett antal frågor. Frågorna var utformade enligt de fem önskemål som ställts i uppdraget (Frågornas utformning, se appendix IV). Litteratur- och Internetsökning Litteratursökningarna har skett i biblioteksdatabaser, institutionsdatabaser, vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, rapporter m.m. Information om pågående svensk forskning har tagits fram via Formas och Vetenskapsrådets databas, med anknytning till projekt inom biologisk mångfald, regionala landskapsstrategier och landskapsekologi. Sökorden i den svenska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har bl.a.varit följande: regionala landskapsstrategier, biologisk mångfald, biodiversitet och landskapsekologi. Sökorden i den tyska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har varit följande: regionale Leitbilder, Landschaftsleitbild, Landesentwicklungsplan, Landschaftsplanung, Landschaftsqualitäten für den Arten- und Biotopschutz, regionale Landschaftsleitbilder. Sökorden i den nederländska litteratursökningen har varit ecologische hoofdstructuur. Sökorden i den engelska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har varit följande: landscape change assessment, landscape management tools, landscape management planning tools. Sökorden skulle naturligtvis kunnat omfatta flera olika och andra kombinationer, som t.ex. sustainable use och biodiversity. Vi bedömde dock att detta var alltför vida sökord, där vi skulle ha fått svårt att identifiera intressanta inriktningar för regionala landskapsstrategier. De länkar vi har funnit värdefulla redovisas under elektroniska källor efter den traditionella litteraturförteckningen. Referenserna i texten med hänvisning till källor på internet anges förkortat med www och en siffra, ordnade efter bokstavsordning på första delen av Internetadressen. Många adresser är så långa att texten blir alldeles sönderhackad, om dessa långa namn ska stå direkt i texten. Referenser som anger ett namn och tillägget muntligt återfinns i listan över experter som bidragit till sammanställningen, i appendix III. 19

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011 Men det var nog så att ingenting var Men det var nog

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv. En handledning

Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv. En handledning Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv En handledning rapport 6342 mars 2010 Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv En handledning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

nominering till UNESCOs världsarvslistav

nominering till UNESCOs världsarvslistav The Rise of Systematic Biology Ett föreslagen f nominering till UNESCOs världsarvslistav Vad är ett världsarv? En unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer