Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv. En kunskapssammanställning fallstudier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv. En kunskapssammanställning fallstudier"

Transkript

1 Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv En kunskapssammanställning fallstudier rapport 5855 februari 2009

2 Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv En kunskapssammanställning - fallstudier Margareta Ihse och Swantje Oostra NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Mete, Anders Norderman/Megapix Rapsfält, Lars Johansson/Megapix Hornborgasjön (stora bilden), Jan Töve/N

4 Förord Stockholms Universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi fick av Naturvårdsverket i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om regionala landskapsstrategier, vilken redovisas här. Bakgrunden till uppdraget är de stora problemen inom naturvården med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, där fragmenteringen i landskapet och intensifieringen och marginaliseringen, såväl i skogs- som jordbrukslandskapet, rycker undan basen för ett långsiktig bevarande av mångfalden. Ett långsiktigt bevarande och funktionella ekosystem innebär att det inte räcker att bara inrikta skyddet på små områden, utan planering och skydd/skötsel måste ske så att flera av dessa områden kan förenas över större områden, över ett helt landskap, en hel region. I Sverige arbetar man sedan 2006 med att utveckla en landskapsansats som en åtgärd för att uppnå ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Arbetet grundas på propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (SOU 2004/05:150). Regeringen har formulerat ett uppdrag till sju länsstyrelser att i form av ett pilotprojekt arbeta med s.k. regionala landskapsstrategier. Arbetet ska ske i löpande kontakt med Naturvårdsverket och andra berörda centrala myndigheter. På grundval av detta arbete ska Naturvårdsverket under 2008 ta fram en vägledning för arbetet med de regionala landskapsstrategierna, såsom de främst berörs under det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Det fanns således ett klart behov av att sammanfatta den kunskap som finns om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald på landskapsnivå. Uppdraget har genomförts i form av enkätundersökning riktad till svenska och internationella, främst europeiska, forskare samt litteraturstudier. Regionala landskapstrategier visade sig vara ett begrepp som inte återfinns inom litteraturen, eller som benämning på genomförda planeringar på landskapsskala med inriktning mot eller hänsyn till biologisk mångfald. Landskapsekologiska och holistiska tankesätt återfanns i det mesta av studierna. Denna sammanställning redovisar därutöver ett antal fallstudier från de nordiska länderna och övriga Europa som goda exempel, där man använt liknande angreppssätt för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden på landskapsnivå. Från forskningen redovisas kortfattat grundläggande teorier, idéer och modeller och i viss mån metoder för insamling av data, analys och presentation samt visualisering. Sammanställningen är gjord under Vi som författare ansvarar själva för innehållet i rapporten. Stockholm 2009 Margareta Ihse Swantje Oostra 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 10 SUMMARY 11 LÄSANVISNING 12 BAKGRUND 14 Naturvårdens utökade uppdrag 14 Uppdrag för kunskapssammanställning 15 Bakgrund till uppdraget 15 Målsättning och fokus 16 Uppdragets begränsning 17 METODIK OCH BEGREPP 18 Kunskapsinsamling 18 Enkätundersökning 18 Litteratur- och Internetsökning 19 Pågående forskning 20 Formas 20 Vetenskapsrådet 21 Begreppsförklaringar 22 TEORIER PÅ LANDSKAPSNIVÅ 32 Ekologiska teorier och modeller 32 Den ö-biogeografiska teorin 32 Metapopulationsteorin 34 Landskapsekologi 36 Rödlistning och hotade arter 42 Resiliens och dynamik 43 Sociala-ekologiska system 45 Resilienta sociala-ekologiska system och adaptiv förvaltning 45 Ekosystemansatsen ( Ecosystem approach, EA) 47 LANDSKAPSKLASSIFICERING 50 Landskapsklassificering utanför Sverige 50 5

7 Kanada 50 Storbritannien 51 Landskapsklassificering i Norden 52 Island 52 Finland 52 Landskapstyper i Sverige 53 Nationella indelningar 53 Landskapsindelning med helhetssyn på kulturlandskapet 55 Regionala indelningar 56 Landskapsbenämningar från enkätsvaren 57 METODER OCH MODELLER FÖR INVENTERING, ANALYSER, LANDSKAPSPLANERING OCH FÖRVALTNING 59 Metoder för datainsamling vid inventering och övervakning 59 Datainsamling genom flyg- och satellitbilder. 59 Marktäckeklassificering ( Land cover classification ) 67 Metoder för landskapsanalyser 67 Bristanalys 67 Sårbarhetsanalys 68 Historisk analys 68 Frekvensanalys 68 Modellering 69 Analys för landskapsstrukturer 69 Modeller och metoder för olika landskapstyper 70 Skogslandskap 70 Jordbrukslandskap 72 Urbana landskap 74 Metoder för ekologiskt-socialt angreppssätt och medborgardeltagande i planering och förvaltning 76 Planering på ekologisk grund 76 Neutral arena för konflikhantering - exempel Model Forests 77 Kommunikationskunskap vid planering och samverkan 78 Konflikthantering vid planering 78 FALLSTUDIER 81 Exempel från Europa 81 Belgien 81 Italien 81 6

8 Nederländerna 82 Schweiz 83 Storbritannien 84 Tyskland 86 Österrike 92 Exempel från Sverige och övriga Norden 94 Sverige 94 Norge 102 Danmark 105 Finland 108 Island 108 ERFARENHETER FRÅN FORSKARE OCH MYNDIGHETER 109 Teorier och hypoteser 109 Metoder och modeller för datainsamling, analyser och landskapsplanering 113 Datainsamlingsmetoder 113 Analysmetoder och verktyg 115 Planerings- och kommunikationsmetoder 116 Metoder och åtgärder för skötsel och övervakning av landskap 117 Skötsel av landskap 118 Uppföljning och övervakning av landskap 119 Tids- och rumsskalor 120 ERFARENHETER FRÅN FALLSTUDIERNA 123 Målsättningar 123 Metoder och modeller 125 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 129 Begrepp och definitioner 130 Teorier på landskapsnivå 131 Landskapsklassificering 131 Metoder för regional landskapsplanering 132 Fallstudier i Europa och Norden 133 Erfarenheter från forskare och myndigheter 134 Diskussion kring identifierade frågor för kunskapssammanställningen 136 Rekommendationer för landskapsstrategier för biologisk mångfald 137 REFERENSER OCH INTERNETKÄLLOR 139 APPENDIX I KOMMENTERAD LITTERATURLISTA 168 7

9 Metapopulationsdynamik 168 Single-species metapopulation dynamics: concepts, models and observations 168 Landskapsekologi fragmentering och nyckelbiotoper 169 Fragmenterat landskap en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald i jordbrukslandskapet 169 De nordliga skogarnas landskapsekologi 171 Key habitats in Swedish managed forests 171 Introducing the key patch approach for habitat networks with persistent populations: an example for marshland birds 172 Landskapsekologi och ekologiska nätverk 173 The German way to greenways and habitat networks 173 Ecological networks: A spatial concept for multi-actor planning of sustainable landscapes 174 Landscape cohesion: an index for the conservation potential of landscapes for biodiversity 175 Ekologiska-sociala samband planering, förvaltning och skötsel 176 Landscape Ecology and Its Potential Application to Planning 176 Bridging the gap between centrally defined policies and local decisions - towards more sensitive and creative rural landscape management 177 Bridging the gap between ecology and spatial planning in landscape ecology 178 Bridging human and natural sciences in landscape research 178 Participatory landscape ecology a basis for acceptance and implementations178 Incorporating ecological sustainability into landscape planning 179 Forvaltning av biodiversitet og kulturlandskap 179 The ecological effectiveness of protected areas: The United Kingdom 180 Skogslandskap 181 Science and the Management for Boreal forest diversity 181 Estimates of the Needs for forest reserves in Sweden 182 Management of boreal forest biodiversity a view from outside 182 Fire management for biodiversity in the European Boreal Forest 183 Rebuilding networks of forest habitats in lowland England 184 Modellering och scenarier 184 Combining biodiversity modelling with political and economic development scenarios for 25 EU countries 184 Klimatförändringar och biologisk mångfald 185 Climate change meets habitat fragmentation: linking landscape and biogeographical scale levels in research and conservation 185 8

10 APPENDIX II LANDSKAPSEKOLOGISK FORSKNING I EUROPA 186 Belgien 186 Danmark 186 Estland 187 Finland 187 Frankrike 187 Italien 187 Nederländerna 187 Norge 187 Skottland 188 Sverige 188 Österrike 190 APPENDIX III EXPERTER, FORSKARE, PLANERARE OCH VERKSAMMA SOM BIDRAGIT MED INFORMATION 191 APPENDIX IV ENKÄTFRÅGOR 197 9

11 Sammanfattning Denna kunskapssammanställning har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Målet är att göra en sammanställning av befintlig kunskap om hur landskapsekologiska tankesätt, teorier, idéer och modeller samt helhetstankar för landskapsplanering kan användas och har använts för att beskriva och/eller genomföra landskapsstrategier. Kunskapssammanställningen har hämtat material från internationella och nationella nätverk av forskare och myndigheter, data från internationell och nationell litteratur, genom sökningar i biblioteksdatabaser, institutionsdatabaser, vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, rapporter från institut och universitet. Information om fallstudier och praktisk tillämpning har till stora delar hämtats från internet. Genom en enkätundersökning och uppföljande intervjuer har mycket kunskap tillförts av ett stort antal nationella och internationella forskare, planerare och handläggare på myndigheter, främst i Sverige och ett antal europeiska länder. Bakgrunden till uppdraget är utmaningen inom naturvården med att uppnå ett bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Viktiga biotoper/habitat, som utgör kärnområden för många arter blir mindre till ytan och ligger allt mer isolerade från varandra. Dessa kärnområden omges av fler homogena och allt större produktionsmarker, som antingen marginaliseras eller intensifieras i markanvändning och som därmed blir otillgängliga eller fientliga för många arter. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem innebär att det är otillräckligt att bara inrikta naturvården på skyddet av små områden. Planering och skydd/skötsel behöver istället ske med en helhetssyn över större områden, över ett helt landskap eller en hel region. Sammanställningen ska ligga till grund för Naturvårdsverkets arbete med att ta fram en vägledning för landskapsstrategier för biologisk mångfald, som berör arbetet med det 16:e miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt- och djurliv. 10

12 Summary This review has been performed by commission of the Swedish Environmental Protection Agency. The aim for the review was to present an overview of existing knowledge that could be used in regional planning for maintenance of a rich plant and animal life a thriving biodiversity. The aim included to find case studies, which show how to apply landscape strategies in regional planning, by using a landscape perspective for maintenance of a rich flora and fauna by nature conservation and sustainable land use. The data for this review were collected from international and national networks of researchers and authorities, national and international literature, gathered from traditional literature search from library data bases, reports from universities and institutions, including PhD theses. Much information on practical applications and case studies was found on internet. Information was also given by a large number of national and international researchers and planners, mainly in Sweden and other countries in Europe. The background to this review is the problem in nature conservation to preserve and sustainably use biodiversity. This problem is caused by the ongoing fragmentation in the agricultural and urban landscapes, as well as in the forests, which threatens the fundamental process of ecosystem function and thus a sustainable development. For maintenance of biodiversity in a long time perspective, the most common methods for nature conservation of threatened species or through national parks and nature reserves, must be complemented with, and even based upon, a strategy for regional planning and governance, over larger areas, in a landscape perspective, in order to establish connectivity. In this review we found that research from the scientific disciplines, landscape ecology and system ecology with regard to social-ecological systems and resilience in ecosystems, provided the best background to achieve this purpose. The review presents an overview of the background, ideas, theories, methods and models in landscape ecology, as well as system ecology and relevant nature conservation biology. Several case studies and examples are given, mainly from the Nordic Countries and the rest of Europe. This review and state- of- the-art description will serve as a background to the Swedish Environmental Protection Agency in their work for developing a guidance for the regional landscape strategies for maintenance of biodiversity, in the work for the 16 th environmental target for a rich variety of plant and animal life. 11

13 Läsanvisning Rapporten innehåller kunskapssammanställningen i tio kapitel samt två appendix. I kapitel 1 ges en bakgrundsbeskrivning, som också specificerar uppdragets målsättning och begränsning. I kapitel 2 beskrivs metodiken vid insamling till denna sammanställning. Här finns också en sammanställning över pågående svensk forskning, med inriktning på ekologi och biologisk mångfald på landskapsnivå, finansierad av Formas och Vetenskaps-rådet. Kapitlet innehåller också en ordlista över begrepp samt kommentarer kring vissa definitioner av centrala begrepp. I kapitel 3 beskrivs kortfattat ett antal av de viktigaste ekologiska teorierna och de mest kända och använda modellerna i arbetet med ett landskapsperspektiv för naturvård. Hit hör bl.a. teorin om öbiogeografi, metapopulationer, landskapsekologi med strukturer och konnektivitet, resiliens och socio-ekologiska system. I kapitel 4 beskrivs olika möjligheter till landskapsklassificeringar. I kapitel 5 finns en kort sammanställning över olika metoder vid landskapsplanering för inventering, analys och medborgarmedverkan samt kommunikation. I kapitel 6 beskrivs ett antal fallstudier från Europa; från Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland, Schweiz och Österrike. I kapitel 7 beskrivs ett antal fallstudier från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. I kapitel 8 följer en sammanfattning och diskussion baserad på enkätsvaren från forskare och myndighetspersoner. I kapitel 9 följer en sammanfattning av fallstudierna, deras målsättning och i viss mån deras använda metoder. I kapitel 10 ges en sammanfattning med en diskussion samt slutsatser, som kan leda till rekommendationer. I litteratur- och källförteckningen finns också ett antal elektroniska referenser från hemsidor och sökningar på internet, en viktig källa för många av fallstudierna. Litteraturlistan har vi försökt sammanställa för att de svensk- och engelskspråkiga referenserna i möjligaste mån ska vara lättillgängliga, vilket vi tror är en viktig poäng i en kunskapssammanställning som ska inspirera andra att arbeta vidare med frågorna. Litteraturlistan är därför inte bara en referenslista. 12

14 Appendix I är en kommenterad litteraturlista, där viktiga referenser kort sammanfattas. Appendix II ger en kort sammanfattande överblick av var aktiv landskapsekologisk forskning med inriktning mot planläggning bedrivs i Europa. Appendix III är en sammanfattning av de personer vi kontaktat och som bidragit till kunskapssammanställningen. Appendix IV innehåller enkätfrågorna. 13

15 Bakgrund I detta kapitel ges en kort introduktion till naturvårdens uppdrag, som också innefattar landskapet utanför de nu skyddade områden som finns, för att upprätthålla fungerande ekosystem och att involvera människor och samhällets sociala institutioner för att skydda, sköta och förvalta i ett helhetsperspektiv. Här ges också bakgrund, utgångspunkter och målsättning till samt begränsning av uppdraget till kunskapssammanställningen. Naturvårdens utökade uppdrag Regeringen skriver följande om naturvård på sin hemsida: De två grundläggande elementen i naturvård är 1) att upprätthålla fungerande ekosystem inklusive att bevara växt- och djursamhällen, livsmiljöer, arter och geologiska underlag och formelement som hör till dessa och 2) att upprätthålla goda förutsättningar för friluftsliv och rika naturupplevelser i den svenska naturen. Naturvårdens insatser sker i ett landskap där natur och kultur är ständigt närvarande som två aspekter i samma landskap Naturvården bör även framöver omfatta såväl att bevara och restaurera värdefull natur i form av områden, livskraftiga populationer och genetisk variation, som att tillgodose tillgången på bra områden för friluftsliv. Det handlar dock inte endast om att bevara områden eller arter som enskilda företeelser, utan också om att upprätthålla fungerande ekosystem som inkluderar funktioner, strukturer och processer som värnandet av värdefulla geologiska objekt och av landskapsbilden där skönheten i landskapet, liksom viltförvaltning ingår i naturvård Det finns således flera aspekter som behöver ingå för naturvård på landskapsnivå (Naturvårdsverket 2003). Naturvården har historiskt sett fokuserat på antingen enskilda arter, eller värdefulla områden eller livsmiljöer. Men, med den förändrade markanvändningen och skötseln inriktad mot allt större områden med monokulturer, där växters och djurs livsmiljöer blir alltmer fragmenterade, är det idag nödvändigt att också ta med hela landskapet och tillämpa ett landskapsperspektiv för att kunna bevara ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket 1994, 2003a). I Konventionen om biologisk mångfald framhålls att mångfalden ska betraktas på tre nivåer: gener, arter och ekosystem (www21, www22). Ekosystemnivån innefattar i de flesta fall ett bevarande och bibehållande av biologisk mångfald på biotop och landskapsnivå. Med en landskapsstrategi för biologisk mångfald blir det möjligt och nödvändigt att vid planering och skötsel även ta med bedömning gällande det omgivande landskapet kring de hotade arterna, eller de värdefulla naturreservaten. Sådana s.k. landskapsekologiska synsätt är en del av en landskapsstrategi och utgör ett sätt att sätta fokus på biologiska mångfaldsvärden. Ett landskaps olika ekosystemfunktioner, som t.ex. biomassaproduktion och klimatreglering är andra delar som också behöver beaktas. 14

16 Inom landskapets ram ryms alla synpunkter på hushållning med mark, vatten och en bebyggd miljö, och i en regional landskapsstrategi kan en lång rad aspekter byggas in, inte enbart de biologiska och ekologiska. Naturvårdens vidgade uppdrag kan således medföra att arbeta utifrån en helhetssyn på landskap. En sådan helhetssyn bygger på en integration av natur, kultur och sociala faktorer, baserad på en historisk kunskap om markanvändning, som kommuniceras till medborgarna (Naturvårdsverket 2003b, 2006). Inom ramen för kunskapssammanställningen har fokus varit på den första delen att upprätthålla ett rikt växt och djurliv med livsmiljöer och fungerande ekosystem, d.v.s. kunskapen om landskapet relaterat till det 16:e miljömålet. Men vi vill betona att samtliga delar behöver ingå i en enhetlig bedömning av hela landskapsvärdet vid en regional landskapsstrategi. Uppdrag för kunskapssammanställning Bakgrund till uppdraget Ett av de stora problemen inom naturvården med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är fragmenteringen i landskapet, såväl i skogs- som jordbrukslandskapet. Viktiga biotoper/habitat, som utgör kärnområden för många arter fragmenteras alltmer och blir inte bara mindre till ytan, utan kommer att ligga allt mer isolerade från varandra. Dessa kärnområden omges av fler homogena och allt större produktionsmarker, som antingen marginaliseras eller intensifieras i markanvändning och som därmed blir otillgängliga eller fientliga för många arter. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem innebär att det är otillräckligt att bara inrikta naturvården på skyddet av små områden. Planering och skydd/skötsel behöver istället ske med en helhetssyn över större områden, över ett helt landskap eller en hel region. Dessutom behöver olika typer av aktiviteter i landskapsrummet samverka, så att inte en sektor vidtar åtgärder som har allvarliga och oönskade konsekvenser för bevarandet av ett rikt växt och djurliv. Uppdraget om regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald finns beskrivet i propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (SOU 2004/05:150). Landskapsstrategierna berörs framförallt under det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, som bl.a. syftar till att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt och att värna arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer. Särskild koppling har regionala landskapsstrategier till delmål tre om ett hållbart nyttjande av naturresurser. Regeringen gav sju länsstyrelser i uppdrag att under utveckla regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald i löpande kontakt med Naturvårdsverket och andra berörda centrala myndigheter. Projektet var en flerstegsprocess och re- 15

17 dovisningen av pilotprojektet skulle fokusera på erfarenheter såväl som på konsekvenser med redovisning 20 december Naturvårdsverket kommer under 2008 att ta fram en ett vägledande dokument för arbetet med landskapsstrategier för biologisk mångfald.. Målsättning och fokus Målet är att göra en kunskapssammanställning om hur ett helhetsperspektiv för landskapsplanering kan användas för att ta fram eller genomföra landskapsstrategier. Fokus i detta arbete med bevarande av biologisk mångfald ligger i landskapsekologiska tankesätt, idéer och modeller. Hittills har störst fokus i bevarande av biologisk mångfald legat på hotade arter och biotoper i avgränsade områden utan uppmärksamhet på omgivningens betydelse. Kunskapssammanställningen omfattar de nordiska länderna, övriga Europa, USA och Kanada. Exempel på forskning och tillämpning ska klargöras och tydligt beskriva goda exempel, där man använt landskapsstrategier för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden av arter, habitat och ekosystem på landskapsnivå. Kopplingen mellan de olika biodiversitetsskalorna ska klargöras, i den mån den är känd. Förutom grundläggande teorier skulle den även omfatta metoder för insamling, analys och presentation samt visualisering. För att kunna avgränsa och genomföra uppdraget behöver flera viktiga begrepp inom landskapsforskningen definieras och ges svensk nomenklatur. Arbetet tar sin utgångspunkt i landskapsekologisk teori med kärnområden samt en ekologisk infrastruktur i landskapet som tar hänsyn till barriärer och korridorer, för att skapa konnektivitet mellan olika delar i landskapet. De åtgärder som krävs för ett hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald ska integreras i arbetet med en regional landskapsstrategi för att upprätthålla livsmiljöer i tillräcklig omfattning och ge arter och populationer tillräckliga spridningsmöjligheter. En landskapsstrategi måste också inkludera samtliga miljömål och ekosystemfunktioner, så att nyttan i landskapsperspektivet optimeras och negativa effekter av markanvändning minimeras. En landskapsstrategi måste också bygga på olika markers naturgivna förutsättningar inklusive klimat, egenskaper och lämplighet till viss markanvändning. Detta perspektiv innebär att hela landskapet ska beaktas vid planering och nyttjande, där både värdekärnor, som kan vara områden som till exempel omfattas av områdesskydd, ska bevaras och de areella näringarnas verksamhet ska ske på ett hållbart sätt. Därtill är det viktigt att även de kollektiva nyttigheterna, som människors tillgång till naturen beaktas samt att hänsyn tas till de historiska värdena i landskapet. Men hur når man dit? Förshoppningsvis kan denna kunskapssammanställning ge en viss vägledning, om dock långt ifrån hela svaret. 16

18 Uppdragets begränsning Kunskapssammanställningen ska: A. översiktligt beskriva hur olika hypoteser, analyser och metoder har använts för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden av arter, habitat och ekosystem på landskapsnivå. Ingen tyngdpunkt läggs på enskilda arters funktion i ekosystemen, men kopplingar mellan arter, habitat och ekosystem ska klargöras, i den mån kunskapen är känd. Gap i kunskapen påtalas. B. omfatta hur metoder, utrustning och modeller använts, dock utan fördjupningar inom GIS-tekniken och modelleringar. Den ska i möjligaste mån också omfatta goda exempel på åtgärder och uppföljningsmetoder, good practice. C. omfatta olika typer av landskap och beskriva vilken kunskap som kan finnas om jordbruks- och skogslandskap, men också urbana/ semiurbana landskap, och i mån av relevans även speciella landskap som älvlandskap, kustlandskap, våtmarkslandskap m.m. Bergs- och fjällandskap ingår ej. D. lyfta fram vilken kunskap som saknas och vad som behöver fördjupas, men det krävs inte någon genomgripande analys av vilka kunskapsluckor som finns. Frågor som rör kopplingar mellan förutsättningarna för ett rikt växt-och djurliv och klimatförändringar har naturligtvis stor betydelse för biodiversitetens bevarande och ställer speciellt stora krav på regional planering, så att man kan vidta åtgärder som underlättar spridning. Kopplingen mellan biologisk mångfald och klimat har inte utretts i denna sammanställning. En bevarad biologisk mångfald bidrar till att lindra klimatförändringarna genom att åstadkomma robusta, resilienta ekosystem, som är mindre sårbara för variationer än utarmade system. 17

19 Metodik och begrepp I detta kapitel ges en kort sammanfattning av de källor som använts, inklusive en beskrivning av hur datainsamlingen gått till. En kort översikt av forskning med inriktning mot biologisk mångfald, landskap och planering, som finansieras av Vetenskapsrådet och Formas ingår också. Kapitlet innehåller även en sammanfattning av termer och begrepp, med korta definitioner och ordförklaringar samt mer detaljerade och diskuterande beskrivningar för några viktiga begrepp. Flera begrepp som är vanliga i Tyskland och Nederländerna finns med bland de tyska begreppen. I dessa fall har vi givit förslag på en svensk terminologi. Kunskapsinsamling Data för denna kunskapssammanställning har huvudsakligen samlats in genom tre olika typer av källor: 1) genom konsultationer av experter inom landskapsforskning via en enkätundersökning, 2) genom traditionell litteratursökning samt 3) genom internetsökningar via flera sökmotorer på ett antal utvalda ledord. Enkätundersökning Enkätundersökningen (se appendix III och IV) har främst varit ett stöd för de andra metoderna, men har också givit oss en bra inblick i hur kunskapen nyttjas. Enkäten skickades ut till närmare 400 personer, i och utanför Sverige. De flesta mottagarna är forskare, verksamma på universitet i Sverige, i övriga nordiska länder eller i ett stort antal europeiska länder. Några exemplar skickades till forskare i USA och Kanada. Förutom till forskarna skickades enkäten även ut till planerare och övriga anställda på svenska myndigheter och offentliga förvaltningar och organisationer, som på olika sätt arbetar med landskapsfrågor. Ett fåtal enkäter har även distribuerats till några privata organisationer. Totalt har enkäten skickats ut till 205 personer i Sverige och 190 personer utanför Sverige. Merparten av de forskare som mottagit enkäten har varit engagerade i nationella och internationella nätverk för landskapsfrågor. Enkäterna skickades ut via brev och e-post och enkätsvaren har till vissa delar följts upp via telefon, speciellt med avseende på frågor om referenser, rapporter, m.m. Enkäten skickades ut vid fyra tillfällen under 2007: den 28 maj, 19 juni, 21 juni samt 24 juli. Påminnelse skickades ut 7 september och 1 oktober Ytterligare ett antal personliga brev till några kvarvarande nyckelpersoner skickades ut den 4 oktober Den totala svarsfrekvensen blev 55 personer, dvs. 14 procent. Av dessa var 30 forskare, 23 myndighetspersoner på olika organisationsnivåer och 2 övriga. Samtliga av dessa svar har kommit från den grupp på ca 70 personer som vi betraktade som nyckelpersoner, eftersom de har en lång eller mycket lång erfarenhet av landskapsfrågor inom forskning och planering. Detta innebär en svarsfrekvens på ca 80 procent från denna kategori. 18

20 Vi bad om att få referenser, kontaktpersoner, och svar på ett antal frågor. Frågorna var utformade enligt de fem önskemål som ställts i uppdraget (Frågornas utformning, se appendix IV). Litteratur- och Internetsökning Litteratursökningarna har skett i biblioteksdatabaser, institutionsdatabaser, vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, rapporter m.m. Information om pågående svensk forskning har tagits fram via Formas och Vetenskapsrådets databas, med anknytning till projekt inom biologisk mångfald, regionala landskapsstrategier och landskapsekologi. Sökorden i den svenska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har bl.a.varit följande: regionala landskapsstrategier, biologisk mångfald, biodiversitet och landskapsekologi. Sökorden i den tyska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har varit följande: regionale Leitbilder, Landschaftsleitbild, Landesentwicklungsplan, Landschaftsplanung, Landschaftsqualitäten für den Arten- und Biotopschutz, regionale Landschaftsleitbilder. Sökorden i den nederländska litteratursökningen har varit ecologische hoofdstructuur. Sökorden i den engelska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har varit följande: landscape change assessment, landscape management tools, landscape management planning tools. Sökorden skulle naturligtvis kunnat omfatta flera olika och andra kombinationer, som t.ex. sustainable use och biodiversity. Vi bedömde dock att detta var alltför vida sökord, där vi skulle ha fått svårt att identifiera intressanta inriktningar för regionala landskapsstrategier. De länkar vi har funnit värdefulla redovisas under elektroniska källor efter den traditionella litteraturförteckningen. Referenserna i texten med hänvisning till källor på internet anges förkortat med www och en siffra, ordnade efter bokstavsordning på första delen av Internetadressen. Många adresser är så långa att texten blir alldeles sönderhackad, om dessa långa namn ska stå direkt i texten. Referenser som anger ett namn och tillägget muntligt återfinns i listan över experter som bidragit till sammanställningen, i appendix III. 19

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011 Men det var nog så att ingenting var Men det var nog

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Utbildningsplan Masterprogram i biologi

Utbildningsplan Masterprogram i biologi Dnr: HNT 2016/65 Fakulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i biologi Programkod: Programmets benämning: Inriktning: NABIM Masterprogram i biologi Ekologi och naturvård

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Nationell strategi för Myllrande våtmarker Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Komplexiteteni dagens regionalpolitik Utveckling är mångsidig

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten 1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden 1. Fortsatt skydd av värdefulla miljöer Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur

Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur ArtDatabanken YTTRANDE SLU.dha.2013.5.5 101 Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur Sammanfattning av synpunkter ArtDatabanken tycker förslaget är

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi 2010-08-26 Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi Bakgrund och definitioner Det finns olika mekanismer bakom utarmning av biologisk mångfald. För att bedöma påverkan av

Läs mer

Program för forskning om biologisk mångfald

Program för forskning om biologisk mångfald Kommittén för forskning om biologisk mångfald 2005-01-21 Program för forskning om biologisk mångfald Inledning I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen ett permanent tillskott till bland annat

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer