Projektnamn Måltidsprogram för äldre Dokumentansvarig Ingela Oscarsson Fastställd av Dokument version Slutrapport Måltidsprogram för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektnamn Måltidsprogram för äldre Dokumentansvarig Ingela Oscarsson Fastställd av Dokument version Slutrapport Måltidsprogram för äldre"

Transkript

1 Projektnamn Måltidsprogram för äldre Dokumentansvarig Ingela Oscarsson Fastställd av Dokument version Slutrapport Måltidsprogram för äldre

2 Förord I framtidens äldreomsorg har måltiden och maten lyfts fram som en av flera viktiga utvecklingsstrategier för en framtida god äldreomsorg. I vård och äldreomsorgsförvaltningens kvalitetsmål för kostverksamheten anges följande målbild: Äldreomsorgens kostverksamhet skall servera god, allsidig och näringsriktig kost på tider som passar äldre människor och i en trevlig måltidsmiljö som stimulerar till god aptit. Med stöd av stimulansmedel från Socialstyrelsen startades ett projekt i syfte att utarbeta ett heltäckande måltidsprogram för äldre i Alingsås. Måltidsprogrammet ska fungera som ett förvaltningsgemensamt, samlande och styrande dokument för all kost- och måltidsverksamhet. Arbetet har resulterat i ett övergripande måltidsprogram som ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende samt ett separat måltidsprogram för särskilt boende. I denna del ställs krav som är uppföljningsbara och programmet kan användas som utgångspunkt vid en upphandling. En översyn av maten inom hemtjänsten i syfte att öka den enskildes möjlighet att få ökad valfrihet har resulterat i ett förslag till en ny inriktning som innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten och som därmed har ansvara för maten. I denna rapport redovisas även en utredning om möjligheten att göra vissa förändringar av mat och måltidssituationen på kommunens särskilda boende. Denna del beskriver vilka förutsättningar som gäller om någon/några av restaurangerna som finns på äldreboendena ska öppnas igen samt möjligheten att tillreda delar av måltiden på avdelningen. Jag vill rikta ett stort tack till Ingela Oscarsson som i egenskap av projektledare har genomfört projektet på ett engagerat sätt. Jag vill också tacka samtliga deltagare i projektets styrgrupp, projektgrupp respektive referensgrupp som bidragit med värdefulla synpunkter och erfarenheter samt kostenheten som har engagerat sig i projektet på olika vis. Alingsås den 27 maj 2013 Catharina Johansson Förvaltningschef, Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Projektidé och syfte Projektets mål Avgränsning Projektorganisationen Tidplan Metod Resultat Måltidsprogram Nulägesbeskrivning - mat i hemtjänsten Nuvarande form för mat i hemtjänsten Fördelning av middagshjälp och matabonnemang Åsikter om den kylda maten som kommunen erbjuder Behov av att kunna påverka Möjlighet att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten LOV för mat inom hemtjänst Föreslagen omställning av maten i hemtjänsten Nuvarande biståndsbedömda insatser runt mat Förändringar av riktlinjer för bistånd Specialkost Ekonomi - hemtjänst Kommunens perspektiv Den enskildes perspektiv Personalen som resurs Utveckling av restauranger Prissättning på restaurangerna Möjlighet att bestämma vem som ska vara extern gäst Vad gör en restaurang attraktiv? Lokalens utformning Behov av gemenskap vid måltiden Aktiviteter i samband med restaurangbesöket Framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger Måltiden och maten på särskilt boende De enskildas upplevelse om maten på särskilt boende Nuläge Möjlighet till utökning av portioner i köken på särskilt boende Sammanfattning av tillagningsköken i särskilda boende Tillreda och bereda delar av måltiden i egen verksamhet Sammanfattning av avdelningsköken i särskilda boende Måltidssituationen Måltidens betydelse i vardagen Den enskildes möjlighet att påverka måltidssituationen Personalens betydelse för måltidssituationen Personalens ansvar vid måltiden Personalens kompetens Referenser 18 Bilaga 1 Måltidsprogram för hemtjänst och särskilt boende Bilaga 2 Måltidsprogram för särskilt boende

4 1 Sammanfattning Syftet med projektet var att utarbeta ett heltäckande måltidsprogram för äldre i Alingsås. Måltidsprogrammet ska fungera som ett förvaltningsgemensamt, samlande och styrande dokument för all kost- och måltidsverksamhet. Det övergripande måltidsprogrammet som presenteras ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende. I det övergripande måltidsprogrammet används begreppet sträva för att ange en riktning mot de mål som är viktiga men belyser samtidigt att det är den enskilde som bestämmer och tar ansvar för sin situation. Programmet är uppdelat i två delar och i den andra delen som gäller för särskilt boende ställs krav som är uppföljningsbara. Inom såväl hemtjänsten som särskilt boende bör man arbeta vidare med rutiner som ger stöd för arbetet kring kost och måltidsmiljön. Projektet har resulterat i en ändrad inriktning för maten inom hemtjänsten. Denna inriktning innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten och som därmed har ansvara för maten. Det kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror, uppvärmning av färdigrätter från butik och/eller hjälp att ta sig till en restaurang. Den äldre som behöver stöd med planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider ska beviljas denna hjälp från kommunen. För att kunna införa ovanstående omställning av maten inom hemtjänst krävs en förändring av nu gällande riktlinjer för bistånd. Utredningen visar att det finns möjlighet att öppna någon eller några av de restauranger som finns på våra äldreboende. För att kommunen ska kunna driva en restaurang är det viktigt att ha ett tydligt syfte med verksamheten och beskriva den målgrupp som verksamheten riktar sig till. Måltidsmiljön i restaurangerna behöver anpassas så att miljön upplevs som trevlig samt att det finns möjlighet till lugn och ro under måltiden. För att locka besökare till restaurangerna bör det finnas aktiviteter på Träffpunkterna som ligger i samband med måltiden och som är attraktiva för den målgrupp som vi önskar ska besöka vår verksamhet. Det finns möjlighet att tillreda delar av måltiden på de flesta enheter på de särskilda boendena. Att tillaga/värma mat på avdelningen kan bidra till mer matdoft på avdelningen samt möjlighet till en ökad aktivitet hos vårdtagarna, om de kan hjälpa till med viss beredning. Om den enskilde ska kunna påverka sin måltid behöver vårdpersonalens arbetsplanering anpassas så att det går att erbjuda flexibla lösningar dag för dag, beroende av dagsform och önskemål. Personalen har ansvar för att uppmärksamma om den enskilde har särskilda behov som kräver någon form av åtgärd och de har en mycket betydelsefull roll för hur måltidssituationen upplevs. För att kunna förbättra mat och måltidssituationen såväl inom hemtjänsten som på de särskilda boendena behöver berörd personal få större kunskap gällande kost, nutrition samt måltidsmiljön betydelse. Kostombuden som finns i varje arbetslag bör få en betydelsefull roll i detta arbete. 2 Bakgrund God och näringsriktig mat är nödvändigt för oss alla. En måltid skall vara stimulerande för kropp och själ och helst överträffa förväntningarna hos den som sätter sig vid bordet. På äldre dagar blir maten, måltiderna och miljön där vi äter kanske viktigare än tidigare i livet. Maten inom äldreomsorgen har såväl från de äldre själva som från nationella myndigheter lyfts fram som ett viktigt utvecklingsområde för framtidens äldreomsorg. En god och 1

5 näringsriktig mat som serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten är varje individs rättighet. Alingsås kommun vill utveckla måltidskulturen i sin helhet. Äldreomsorgen i Alingsås står inför betydande utmaningar idag och i framtiden. De äldre blir allt fler och andelen personer som uppnår en vårdkrävande ålder förväntas öka kraftigt. En grundförutsättning för att vi även i framtiden skall kunna erbjuda en god äldreomsorg åt våra invånare är att vi ständigt omprövar vår verksamhet utifrån invånarnas behov och vågar prioritera. Som ett stöd för förändringsarbetet har vård och äldreomsorgsnämnden utarbetat en strategi för framtidens äldreomsorg i Alingsås. Strategin visar på de utmaningar som äldreomsorgen står inför fram till Där anges fem målbilder för verksamheten. Att bo tryggt Stöd för ett gott åldrande I gemenskap med andra I den äldres tjänst Personalen vägen till god kvalitet Målbilderna identifierar utvecklingsområden och utgör ett övergripande underlag för arbetet med att ta fram konkreta planer och program. 3 Projektidé och syfte Syftet med projektet är att utarbeta ett heltäckande måltidsprogram för äldre i Alingsås. Programmet bör ha ett personcentrerat perspektiv där den äldres behov står i centrum. Måltidsprogrammet för äldre skall fungera som ett förvaltningsgemensamt, samlande och styrande dokument för all kost- och måltidsverksamhet. Programmet skall ta sin utgångspunkt i kommunens gemensamma kvalitetsmål för kostverksamheten samt ta hänsyn till de utvecklingsområden som angetts i vård och äldreomsorgsförvaltningens övergripande strategi för framtidens äldreomsorg samt kommunens miljömål för En övergripande målsättning är att ett samlat måltidsprogram skall kunna utgöra ett hjälpmedel för att nå ett ökat NKI värde rörande kostfrågor. Projektet ska dessutom utarbeta en framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger samt belysa vilka möjligheter som föreligger att erbjuda externa gäster tillgång till äldreomsorgens restauranger. Detta arbete bör utgå från strategin i gemenskap med andra. Projektet ska redovisa vilka möjligheter det finns att tillreda och bereda måltider i egen verksamhet som ett alternativ till dagens storköksproduktion på särskilda boende där kommunen driver verksamheten. Syftet med projektet är även att belysa vilka förutsättningar det finns att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten för de äldre med hemtjänstbeslut som innefattar matleverans alternativt få maten lagad i sitt egna hem. Syftet är att öka valfriheten för den äldre. 4 Projektets mål Måltidsprogrammet för äldre skall utgöra ett styrande förvaltningsgemensamt dokument för hela kost- och måltidsverksamheten. Projektet ska även belysa en framtida inriktning för kosten och måltiden inom såväl ordinärt som särskilt boende som drivs i kommunens regi. Delmål 2

6 Utarbeta ett måltidsprogram som skall utgöra ett underlag och en framtida kravspecifikation inom såväl särskilt boende som hemtjänst oavsett utförare. Utreda, beskriva samt lämna förslag till vilka förutsättningar det finns att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten samt vilka möjligheter det finns att tillreda hela eller delar av måltiden i det egna hemmet för de äldre med hemtjänstbeslut som innefattar matleverans. Utarbeta en framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger. Utreda, beskriva samt lämna förslag till vilka möjligheter det finns att erbjuda externa gäster tillgång till äldreomsorgens restauranger. Utreda, beskriva samt lämna förslag till vilka möjligheter det finns att tillreda och bereda delar av måltiden i egen verksamhet som ett alternativ till dagens storköksproduktion på särskilda boende som drivs av kommunen. Effektmål NKI värde rörande kostfrågor ska öka (statistik från öppna jämförelser) över tid. 4.1 Avgränsning Måltidsprogrammet skall inte behandla hälso- och sjukvårdsrelaterade nutritionsfrågor. 5 Projektorganisationen Beställare: Magnus Haggren Styrgrupp: Magnus Haggren, förvaltningschef Helen Gillquist, avdelningschef Äldreboende Catharina Johansson, avdelningschef Planeringsavdelning / förvaltningschef Ulrika Mårdborg, kostchef Alingsås kommun Projektledare: Ingela Oscarsson Projektgrupp: Annie Gederberg, kostekonom (processledare) Titti Bengtsson, enhetschef Kvarboende Linda Stenfeldt, enhetschef Äldreboende 6 Tidplan Projektet startas och pågår till och med Metod Under projekttiden har arbetsgruppen gjort en omvärldsanalys genom att läsa information på olika kommuners hemsidor för att se hur de arbetar med kostfrågor. Flera kommuner har kontaktats och mer information har då skickats via mail. Gruppen har även läst en del artiklar och skrifter om mathantering och kost för äldre samt åkt på ett antal informationstillfällen/ konferenser inom ämnesområdet. Arbetsgruppen har genomfört två olika studiebesök tillsammans med bl.a. de politiker som deltagit i en referensgrupp till projektet. Arbetsgruppen har analyserat resultaten från de senaste brukarundersökningarna som genomförts i kommunen. Telefonintervjuer har genomförts med 21 personer med 3

7 hemtjänstbeslut och två fokusgrupper har genomförts med äldre personer som kommer till samlingar på våra Träffpunkter och/eller bor i trygghetsboende (totalt 9 personer). Vårdtagarträffar har genomförts på samtliga äldreboenden där de boende har fått tillfälle att uttrycka önskemål kring maten och måltiden. Projektledaren har även regelbundet träffat representanter för fackliga, KPR samt för nämnden och berättat om utvecklingen i projektet. 8 Resultat 8.1 Måltidsprogram Enligt projektdirektiv ska ett måltidsprogram utarbetas som skall utgöra ett underlag och en framtida kravspecifikation inom såväl särskilt boende som hemtjänst oavsett utförare. Nämnden har under projekttiden fattat beslut om att projektet ska inrikta sig på att arbeta för en modell inom hemtjänsten där kommunen inte längre har någon upphandlad mat. Denna inriktning innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten. Den ändrade inriktningen för hemtjänstmaten innebär att det är konsumenten (vårdtagaren) som ansvarar för maten. De krav som finns för verksamheter som producerar eller levererar upphandlad mat kan därmed inte finnas med i det övergripande måltidsprogrammet. Istället presenteras ett övergripande måltidsprogrammet (bilaga 1) som ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende. I det övergripande måltidsprogrammet används begreppet sträva för att ange en riktning mot de mål som är viktiga men där det är den enskilde som bestämmer och tar ansvar. Inom hemtjänsten kan man arbeta vidare med rutiner som ger stöd kring kost och måltidsmiljö men det är den enskilde som bestämmer vad, när och hur måltiden ska serveras. För särskilt boende går det att ställa krav som är uppföljningsbara och som därmed kan användas i en framtida kravspecifikation. Dessa beskrivs i ett separat dokument (bilaga 2). 8.2 Nulägesbeskrivning - mat i hemtjänsten Nuvarande form för mat i hemtjänsten Alingsås Kommun har idag avtal med matfabriken i Sala som producerar kyld mat. Maten levereras direkt hem till brukaren en gång i veckan. Där kan de äldre välja mellan ungefär tio rätter varje vecka och de måste beställa minst fyra måltider per vecka. Nuvarande avtal mellan Alingsås kommun och matfabriken i Sala, löper fram till Fördelning av middagshjälp och matabonnemang I oktober 2012 var det 243 beslut om middagshjälp vilket motsvarar 39% av de som har hemtjänst (n=621). Det fanns 102 beslut om middagshjälp utan matabonnemang vilket innebär att ca 42% ordnar sin mat på annat sätt än genom matabonnemang. När det gäller matabonnemang så fanns det 211 beslut (34%) motsvarande tidpunkt. Totalt säljs det ca portioner per år vilket ger drygt 4 portioner/person och vecka. Det finns 83 beslut med enbart matabonnemang utan beslut om middagshjälp vilket innebär att ca 39% av de som har matabonnemang hanterar sin mat på egen hand. 4

8 Totalt 320 personer (ca 51 %) av de som har hemtjänst har matabonnemang och/eller middagshjälp. Det är 321 personer som har beviljat inköp. Matabonnemang Matabonnemang Ca 40% av de med mat- Ca 60% av de med matabonnemang abonnemang har ingen hjälp har middagshjälp Middagshjälp Ca 58% av de med middagshjälp har matabonnemang Middagshjälp Ca 42% av de som har middagshjälp har inget matabonnemang Ca 80 personer Ca 140 personer Ca 100 personer Totalt ca 25 % Totalt ca 44 % Totalt ca 31 % Åsikter om den kylda maten som kommunen erbjuder Enligt brukarenkäten som genomfördes 2012 är 63% av de som har matdistribution från kommunen ganska eller mycket nöjda med hur maten smakar och 23% är ganska eller mycket missnöjda med hur maten smakar (77% svarsfrekvens). I de intervjuer som har genomförts framkommer det att de som har avslutat matabonnemanget tycker inte att maten är tillräckligt bra för att det ska vara värt att köpa den. Någon uttrycker att den är för dyr och att det är billigare att köpa maten på annat sätt. De uttrycker att maten är dålig, dåligt kryddad, för mycket sås och inte alltid genomstekt. Genomgående är att många tycker att potatisen och grönsakerna är hårda. Någon uttryckte också att de inte vill ha mat som är transporterad så långt. De som har matabonnemang säger att maten inte är så god som den var förut när maten levererades varm. Vissa har favoriträtter som de beställer Behov av att kunna påverka Resultatet från intervjuerna visar på att det är många som har hittat egna lösningar som alternativ till den kylda maten. En del har avslutat sitt abonnemang helt och hållet medan andra beställer ett färre antal portioner per vecka för att sedan komplettera med andra rätter. Enligt brukarundersökningen är 80,2% ganska/mycket nöjda med storleken på portionerna och i intervjuerna framkommer det att vissa rätter är så väl tilltagna att det går att dela på dem och äta en portion vid två tillfällen. Flera uttrycker att det är bra att ha maten hemma och kunna värma den vid den tid som passar dem. Några som har sagt upp maten köper färdiglagad varm/kall/fryst mat från olika butiker och kiosker/restauranger, eller så har de anhöriga som lagar mat. Några kompletterar detta med att de själva kan tillreda lite enklare rätter. En person har själv anställt en person som lagar mat i hemmet. 8.3 Möjlighet att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten LOV för mat inom hemtjänst För att kunna införa LOV (lagen om valfrihetssystem) ska ett förfrågningsunderlag utarbetas där gällande krav för tjänsten beskrivs. Projektgruppen har tagit del av de förfrågningsunderlag som finns gällande portionsmat i hemtjänsten. Det finns för närvarande endast ett (Östersunds kommun) och där finns enbart kyld mat att välja på. 5

9 Projektgruppen kontaktade flera andra kommuner som har utrett frågan och tog del av deras erfarenheter. Det visade sig att det är mycket svårt att bli godkänd utförare av portionsmat då lagar och författningar ställer höga krav på mat som levereras till hemmet. Under utredningsarbetet fann vi andra sätt att öka antalet aktörer inom kostverksamheten. Projektgruppen har läst om lösningar i olika kommuner och har fördjupat sig i de modeller som finns i Landskrona, Lund, Helsingborg och Malmö. 8.4 Föreslagen omställning av maten i hemtjänsten Det finns en stark politisk önskan om att valfriheten för den enskilde ska öka. Kommunernas arbete med mat för äldre är i dag en mycket omfattande verksamhet som involverar ett stort antal personalgrupper. Området präglas av komplexitet både avseende kommunernas arbetssätt och den enskildes behov. Inom projektet genomfördes ett studiebesök till Malmö för att studera den förändring som genomfördes där Malmö-modellen innebär att den enskilde får ansvar för inköpet av maten. Det kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror, uppvärmning av färdigrätter från butik och/eller hjälp att ta sig till en restaurang. Enligt Livsmedelsverket (2011) ska äldre som behöver stöd med planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider beviljas denna hjälp från kommunen. Om ovanstående modell antas bör kommunen underlätta för den enskilde att få tillgång till varm mat genom att arbeta för att på sikt utöka antalet ställen som serverar mat till äldre och förbättra möjligheterna att ta sig dit. Det kan handla om att förändra verksamheten på vissa träffpunkter med restauranger och även se över möjligheterna för äldre att köpa mat i skolornas restauranger. Kommunen kan eventuellt bistå med information om aktuella restauranger/butiker/kiosker som säljer varm mat. Fokus skall ligga på att skapa en fungerande helhetslösning för varje enskild brukare Nuvarande biståndsbedömda insatser runt mat I Riktlinjer för bistånd inom vård och äldreomsorg står det att den som inte själv kan tillaga sitt huvudmål har rätt att få matdistribution eller hjälp med att värma färdiglagad mat i mikrovågsugn. Tillagning av huvudmålet beviljas inte. Enskild som genom träning och stöd bedöms kunna återfå eller förvärva förmåga att själv klara matlagning kan dock beviljas bistånd i form av stöd vid matlagning. Det går även att få matdistribution med kyld mat om man inte själv klarar att hämta mat. Inköp av dagligvaror beviljas vid ett tillfälle per vecka. Inköpen görs vid den för hemtjänsten lämpligaste affären med fullgott sortiment. Inköp för olika personer samordnas så långt det är möjligt. Den enskilde kan enligt gällande riktlinjer inte följa med vid inköp av dagligvaror Förändringar av riktlinjer för bistånd Det krävs en förändring av riktlinjer för bistånd om ovanstående omställning av maten inom hemtjänst ska genomföras. Biståndsformen matabonnemang och middagshjälp bör ses över och ersättas av förslagsvis det samlande begreppet måltidsservice. Om ett nytt arbetssätt kring matsituationen ska införas bör även riktlinjer kring social tid och promenad ses över. Myndighetsavdelningen samt representanter från hemtjänsten behöver fördjupa sig i ämnet och föra en aktiv dialog kring tolkningen av riktlinjer för bistånd. Efter genomförd förändring bör det finnas en konsekvensbeskrivning med tillhörande riskanalys, där tydliga kontrollpunkter beskrivs som sedan kan följas över tid. 6

10 8.4.3 Specialkost I dagsläget kan behovet av specialmat tillgodoses via det avtal som kommunen har med matfabriken i Sala. Om detta avtal avslutas måste det finnas en plan för hur specialkosten ska säkras upp. Förmodligen behöver detta hanteras via något eller några av kommunens kök Ekonomi - hemtjänst Kommunens perspektiv Erfarenheter från andra kommuner visar att det finns vissa risker med en omställning av maten enligt förslaget ovan. Flera kommuner som tidigare har haft varm mat har gjort en besparing vid förändringen. Den kalla maten är mycket resurssnål ur personalsynpunkt och det finns därmed en risk att omställningen kan medföra ökade kostnader. När det gäller kommunens ekonomi så är det viktigt att det finns ekonomiska kontrollpunkter som följs över tid, för att snabbt kunna vidta åtgärder vid en negativ utveckling av ekonomin Den enskildes perspektiv Det är osäkert hur omställningen av maten i hemtjänsten påverkar den enskildes ekonomi med hänsyn bl.a. till förbehållsbeloppet. Det finns erfarenhet från Malmö som visar att några personer kan drabbas ekonomiskt vid en omställning. En skriftlig information bör utarbetas som beskriver hur omställningen påverkar den enskildes ekonomi Personalen som resurs Det är mycket vanligt med undernäring bland äldre. Vårdpersonalen samt patientansvarig sjuksköterska har ett stort ansvar att ge stöd och råd till den enskilde och de bör fokusera på att förebygga undernäring och verka för god livskvalitet. Att maten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och önskemål är därför av största vikt. Hemtjänstpersonalen kan göra stor skillnad genom att på ett bra sätt arbeta med mat och måltider hos den äldre (Livsmedelsverket, 2011). Det är viktigt att berörd personal inom kommunens hemtjänst får större kunskap gällande kost och nutrition för att garantera att den mat som serveras hemma hos de äldre har så goda näringsvärden som möjligt. Kostombuden som finns i varje arbetslag får en betydelsefull roll i detta arbete. För att kunna axla detta ansvar bör de få stöd och stöttning. Kostekonom från kostenheten kan tillsammans med nutritionssköterskorna ge stöd till arbetslagen och kostombuden i form av muntlig och skriftlig information/undervisning. Om den enskilde ska kunna påverka sin måltid behöver vårdpersonalens arbetsplanering anpassas så att det går att erbjuda mer flexibla lösningar dag för dag, beroende av dagsform och önskemål. 8.5 Utveckling av restauranger Det finns lokalmässiga möjligheter att driva restaurang på Brunnsgården, Hagagården, Tuvegården samt Bjärkegården. År 2008 gjordes en kostutredning som bl.a. visade att restaurangerna hade otillräcklig lönsamhet varför beslut fattades om att restaurangerna skulle avvecklas. Sedan restaurangerna stängdes har det framförts många önskemål om att det skulle öppna igen. 7

11 8.5.1 Prissättning på restaurangerna Omvärldsanalysen visar att det är mycket stor skillnad på hur olika kommuner hanterar externa gäster på sina restauranger. Vissa kommuner har differentierade priser för personal, pensionärer och andra gäster. I vissa kommuner subventioneras priset för pensionärer genom en kompensation till restaurangen. Några restauranger har samma prissättning som övriga restauranger på orten oavsett vem som är gäst och några har ett lågt pris till alla. Kommunen kan ha en subvention på priset för att stimulera en viss grupp av gäster att komma till restaurangerna för att äta. Det ska i så fall vara tydligt vilka som har rätt till subventionen och kriterierna kan t.ex. vara äldre än 75 år samt boende i Alingsås kommun. Prissättningen behöver inte vara marknadsmässig oavsett om det är kommunen eller extern part som driver restaurangen. Kommunen får aldrig annonsera om enbart restaurangverksamheten och på så sätt sälja sitt utbud. Information om restaurangens verksamhet och priser kan däremot finnas på kommunens sedvanliga informationsforum (broschyr, hemsida, kommunens informationsruta i dagspress etc.). Det finns inga hinder för restaurangen att sälja färdiglagad mat, till den som så önskar, så länge det inte förekommer någon annonsering Möjlighet att bestämma vem som ska vara extern gäst För att kommunen ska kunna driva en restaurang är det viktigt att ha ett tydligt syfte med verksamheten och beskriva den målgrupp som verksamheten riktar sig till. Restaurangens verksamhet ska ha en tydlig koppling till den verksamhet som finns i det särskilda boendet. Detta krav gäller inte om det är en extern part som driver restaurangen men liknande villkor kan skrivas in i ett upphandlingsunderlag. Det finns erfarenhet från vår egen verksamhet som visar att restaurangernas utbud och lokaler kan attraherar andra än den tänkta målgruppen. I vissa fall upplevde de boende och de pensionärer som brukade gå till restaurangen att de inte fick det utrymme de önskade. Om det sättas upp regler för vem som har tillträda till restaurangen kan det bli stora svårigheter med gränsdragning om vem som tillhör målgruppen för restaurangen och detta förfarande är inte att rekommendera. Om de som tillhör målgruppen för restaurangens verksamhet inte får den plats de önskar kan problemet lösas genom att lokalen avgränsas i olika delar. Det är möjligt att göra ett begränsat antal platser tillgängliga för externa gäster och övriga platser tillgängliga för boende och deras anhöriga och därmed bör problemet vara löst Vad gör en restaurang attraktiv? Om en restaurang ska kunna drivas måste den vara lönsam. Projektgruppen har kontaktat flera andra kommuner för att ta del av deras erfarenheter. Gemensamt för de restauranger som är välfungerande är att de ska ha ett attraktivt läge i staden dit man lätt kan ta sig, det ska vara en central placeringen i byggnaden som gör den lättillgänglig, lokalen ska upplevas som trevlig och inte för bullrig och det ska finnas trevliga aktiviteter som passar den målgrupp man önskar få till restaurangen. Pris, öppettider och utbud har också betydelse, men nämndes inte som en avgörande faktor. I några intervjuer framfördes det att restaurangen ska vara hjärtat på äldreboendet. Den ska vara en träffpunkt där det sker trevliga aktiviteter och fester. En förutsättning för detta är att enhetscheferna på boendet är engagerade och deltar i planeringen av aktiviteter och fester. Det finns en modell som beskriver och förklarar vilka faktorer som har en inverkan på hur måltider vid ett restaurangbesök uppfattas av gästen. Modellen utgår från fem olika aspekter 8

12 som alla har en inverkan på gästens upplevda kvalitet ( Den ursprungliga idén kommer från den utvärdering som Guide Michelin bygger på, och har formats samt förfinats vid Restaurang- och hotellhögskolan Grythytteakademin och används regelmässigt där. FAMM Måltidens fem aspekter: 1. Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) 2. Mötet (mellan människor, gäst, personal) 3. Produkten (mat & dryck, njutning, fest) 4. Stämningen (måltiden som helhet, atmosfär, sinnen, service, känsla) 5. Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept) Lokalens utformning Om man äter tillsammans med människor som man trivs med bidrar det till en trevlig upplevelse som ökar både aptit och välbefinnande. Ett sällskap som man inte trivs med kan däremot göra måltiden jobbig och otrevlig. Det är också viktigt att respektera att inte alla människor vill äta tillsammans med andra. Miljön i restaurangen bör anpassas så att det skapas en viss avskildhet kring borden. Det går även att avskilja ytor som i första hand är till för den boende och deras anhöriga och antalet platser för externa gäster kan begränsas till vissa ytor. Andra faktorer som påverkar miljön är möblering, belysning i matsalen, porslin, dukning och ljudnivån under måltiden Behov av gemenskap vid måltiden Måltiderna har en viktig roll som källa till sociala kontakter och gemenskap. I resultatet från de intervjuer och fokusgrupper som genomförts kan man urskilja två olika förhållningssätt. Dels finns det en grupp som talar om att de inte vill umgås med andra, att de är vana vid att vara själva och att de inte har behov av sällskap vid måltiden. Några uttrycker att de fått vänja sig vid att vara själva. Denna grupp var färre än de övriga som uttryckte att de saknade gemenskap och att de tyvärr sitter själva och äter. Den grupp som saknade gemenskap vid måltiden har hittat en del egna lösningar för att få gemenskap med andra. Någon åt tillsammans med vänner eller grannar någon dag i veckan och någon deltog i aktiviteter på träffpunkterna där de fikade tillsammans. Släkt och vänner betyder också en hel del och flera nämner att de har barn och vänner som kommer och att de äter/fikar tillsammans. Det var flera som talade om att de önskade mer gemenskap och pratade om att de tidigare ätit i gemenskap med andra, bl.a. på restauranger, men att det nu inte längre var möjligt bl.a. för att de inte kunde ta sig ut längre. Någon nämner att han/hon övervägt att äta i restaurangen på det särskilda boendet men att det verkar krångligt. Flera av de äldre pratar om att aptiten inte är vad den har varit. De säger att matlusten är försämrad och att de är medvetna om att de äter sämre. En person säger att det hänger ihop med livslusten och att aptiten ökar om man har trevligt sällskap Aktiviteter i samband med restaurangbesöket Många äldreboenden anordnar olika aktiviteter i närliggande lokaler till restaurangen. Exempel på aktiviteter kan vara bingo, bio, dans, pubkvällar, vinprovning etc. Flera äldreboende beskriver att de arbetar med att skapa aktiviteter som är riktade mot en viss 9

13 målgrupp, exempelvis herr-/damklubb, frukostklubb, baklag. Flera restauranger har också utskänkningsrättigheter. Aktiviteten blir en anledning att ta sig till äldreboendet en speciell tidpunkt och i samband med detta äter den äldre på restaurangen. I de genomförda intervjuerna framkommer det att många deltar i aktiviteter som anordnas på träffpunkterna. Flera uttrycker att de saknar en gemensam matsal/restaurang och en säger att han/hon förväntat sig att det skulle vara mer gemensamma aktiviteter i boendet än vad det är. Det finns Träffpunkter (mötesplats med aktiviteter för äldre) på samtliga äldreboende i Alingsås kommun som har lokalmässiga möjligheter att driva en restaurang. Vård- och äldreomsorgsförvaltningen har genomfört ett projekt vars syfte var att bredda aktivitetsutbuden på Träffpunkterna, öppna upp för nya målgrupper samt utveckla restaurangerna på boendena till bättre mötesplatser. Målet med projektet var att utöka och förändra aktivitetsutbudet samt skapa bättre fysisk miljö på Träffpunkterna i form av fler avskilda rum som är bättre rustade för aktivitet för äldre personer. Vidare var målet att fler äldre i eget eller särskilt boende skulle få möjlighet att bryta social isolering, delta i aktivitetsgrupper och ges möjlighet till lunchservering i gemenskap. Delar av projektet har genomförts och förvaltningen avvaktar med ett genomförande av andra delar av projektresultatet Framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger Om dagens restauranger ska kunna bli attraktiva för den tänkta målgruppen behövs vissa justeringar göras när det gäller miljön i restaurangmiljön. Det är även viktigt att de aktiviteter som finns på Träffpunkterna planeras så att lunchen blir en naturlig del av aktiviteten. Det bör även vara enkelt att köpa en lunch och/eller en kopp kaffe med tillbehör för de som besöker äldreboendet. Brunnsgården har det mesta attraktiva läget i staden och restaurangen ligger centralt i byggnaden. Restaurangmiljön upplevs som en korridor där många passerar. Här är det viktigt att tänka på en miljöanpassning om restaurangen ska bli attraktiv. På Bjärkegården är restaurangen efterfrågad och där har genomförts ett pilotprojekt som gett möjlighet för de som bor i trygghetsboende att köpa mat. Detta projekt ska utvärderas innan beslut tas om fortsatt inriktning för verksamheten. På Hagagården ligger restaurangen avskilt och kan upplevas som svår att hitta. Denna restaurang fungerar också som korridor och det är många som passerar igenom lokalen. Om den ska kunna fungera som restaurang behöver man se över möjligheten att gå en annan väg för att skapa en bra måltidsmiljö. Det finns många äldre i området kring Hagagården som skulle kunna ha glädje av en restaurang i sin närmiljö. Restaurangen på Tuvegården ligger relativt centralt i byggnaden och här behövs mindre justeringar av måltidsmiljön. Det finns inte så många äldre i närområdet kring Tuvegården som har behov av en restaurang, däremot finns det få möjligheter att köpa färdiglagad mat inom detta område. Utifrån de faktorer som gör en restaurang attraktiv är det mest lämpligt att satsa på Brunnsgården, därefter Bjärkegården och lägst prioritering får Hagagården och Tuvegården. 10

14 8.6 Måltiden och maten på särskilt boende De enskildas upplevelse om maten på särskilt boende Vårdtagarträffar är ett forum för de vårdtagare som bor på kommunens äldreboenden, där de har möjlighet att framföra sina åsikter och önskemål om maten och måltiden. På de vårdtagarträffar som genomfördes på samtliga äldreboenden under hösten 2012, framfördes till största delen vilka maträtter som önskades/inte önskades. Även mattiderna diskuterades med vårdtagarna och där upplevde några att måltiderna idag ligger för tätt, medan någon upplevde att det är långt mellan kvällsmat och frukost. Många var nöjda med dagens tider och någon berättade att man nu hade vant sig vid tiderna men att det var ovant i början när man hade flyttat in. Några önskade även tidigare frukost, medan andra tyckte att nuvarande frukosttid var lagom. De övriga önskemål som framkom gällande måltiden handlade endast om maten och specifika rätter. Utöver maten diskuterades även måltidsmiljön som vårdtagarna överlag var väldigt nöjda med. Ett av de enda två önskemål som framfördes gällande måltidsmiljön, handlade om att få äta frukost samtidigt som övriga vårdtagare på avdelningen. I dagsläget serverades frukost vid bordet så snart respektive boende kom upp på morgonen. Det andra önskemålet kom från en dam som önskade mer sällskap vid bordet. Under hittills genomförda vårdtagarträffar under våren 2013 har den sociala samvaro visat sig spela en stor roll vid måltiden. På frågan vad som är viktigt kring måltiden har ett återkommande svar varit trevligt sällskap. En vårdtagare nämnde även att det är inte lika viktigt vad man äter utan hur man har det vid bordet när man äter Nuläge I dagsläget finns tillagningskök på Brunnsgården, Bjärkegården, Hagagården och Tuvegården med tillhörande serveringar, samt Hemsjögården utan servering. Brunnen, Noltorpsgården och Kvarnbacken har inga egna tillagningskök, endast avdelningskök. Brunnsgården skickar mat till Brunnen och Hagagården skickar mat till Noltorpsgården och Kvarnbacken. Varje dag erbjuds två olika rätter till middag samt två olika rätter till kvällsmat. Inom särskilt boendes nuvarande verksamhet hanteras inte kyld mat. I tillagningsköken lagas middag och kvällsmat till samtliga avdelningar. Undantaget är avdelning 6:2 på Brunnsgården där vårdpersonal tillagar vissa maträtter själva i avdelningsköket. De rätter som de väljer att inte tillaga får de från tillagningsköket. Tillagningsköken lagar varm komponent till frukost till serviceavdelningarna på Brunnsgården, Bjärkegården och Tuvegården som inte har något avdelningskök. 11

15 8.6.3 Möjlighet till utökning av portioner i köken på särskilt boende Äldreboende Nuläge* Historik* Brunnsgården 85 portioner Ca. 220 portioner Bjärkegården 52 portioner Ca. 225 portioner Hagagården 111 portioner Ca. 200 portioner Hemsjögården 34 portioner Ca. 45 portioner Tuvegården 52 portioner Ca. 100 portioner Tabell 1. Förklaring till tabell ovan. Nuläge= Antal portioner som tillagas i respektive tillagningskök/måltid vid full beläggning på avdelningarna. Historik= Maximalt antal portioner som har tillagats i respektive tillagningskök/måltid Sammanfattning av tillagningsköken i särskilda boende Det har varit svårt att gå tillbaka i tiden då kosten lagts ut på entreprenad och gamla produktionssiffror inte finns att tillgå. Det Kostenheten funnit är ett inventeringsdokument från år 2007 och bedömt att detta portionsantal bör ligga nära ett tidigare producerat maximalt antal portioner. Kostenheten bedömer att maxantalet på Hemsjögården är väldigt lågt och att de har större kapacitet. Differensen av antal portioner som tillagas nu, respektive år 2007, bland annat beror på att vissa kök tidigare lagade mat till hemtjänsten, ett kök hade utskick till två förskolor samt att några avdelningar har avvecklats. Kostenheten tror att produktionskapaciteten i samtliga tillagningskök kan vara ännu större om tiden fördelas längre över dagen samt om maskinparken ses över genom att t.ex. byta ut en enkelugn mot en dubbelugn. För att få mer exakta siffror över kökens tillagningskapacitet behövs en mer djupgående utredning där tid, typ av verksamhet, matsedel och utrustning beaktas. Det som är synliggjort är dock att samtliga tillagningskök har utrustningskapacitet för att utöka sin produktion och att köken idag inte är utnyttjade till fullo. Köken har kapacitet att tillaga en viss mängd kyld mat vilket inte görs idag, att öppna upp serveringarna och bedriva restaurang där bland annat A la carte-meny skulle kunna erbjudas. Att öppna upp serveringarna och bedriva mer restaurangverksamhet, leder till en ökning av personal vilket inte är beaktat i denna utredning. Brunnsgården Tillagar 85 portioner idag men har utrustningskapacitet att minst laga 220 portioner. Det finns en jämn blandning av utrustning anskaffad på slutet av 1990-talet och början av talet. Kyld mat skulle kunna utgöra en del av matlagningen om det befintliga avsvalningsskåpet byttes ut mot ett nedkylningsskåp. Bjärkegården Tillagar ungefär 52 portioner idag. Köket är trångt men har utrustningskapacitet att laga ca. 220 portioner. Begränsade ytor för vagnar till utskick. Den blast chiller (snabbnedkylningsskåp) som finns möjliggör en tillagning av kyld mat för utskick. 12

16 Hagagården Tillagar idag 111 portioner men har kapacitet att minst laga 200 portioner. Del av utrustningen har många år på nacken, exempelvis ett stekbord från år 1975 som kan bli aktuellt att byta ut för att effektivisera tillagningen om antal portioner ökar. Det nedkylningsskåp som finns möjliggör en tillagning av kyld mat i begränsad mängd. Varumottagning och ankomsthall är trång. Hemsjögården Tillagar idag 34 portioner men har kapacitet att laga minst 45 portioner. Det nedkylningsskåp som finns möjliggör en tillagning av kyld mat i begränsad mängd. Tuvegården Tillagar 52 portioner idag men har kapacitet att minst laga ca. 100 portioner. Kyld mat skulle kunna utgöra en del av matlagningen om det befintliga avsvalningsskåpet byttes ut mot ett nedkylningsskåp Tillreda och bereda delar av måltiden i egen verksamhet Kostenheten har gjort en inventering av utrustning och arbetsytor på samtliga avdelningskök, för att kunna bedöma möjligheterna att tillaga enklare rätter. Definition av enklare rätter avses här: koka gröt, välling och ägg till frukost, bereda sallad, koka grönsaker, koka ris/pasta, skala och koka potatis/göra potatismos, värma/tillaga sås, tillaga enklare vegetariska rätter, återuppvärmning av huvudkomponent/halvfabrikat, samt enklare desserter. Bedömningen om avdelningen har möjlighet att tillaga enklare rätter baseras endast på fast utrustning, ytor och maximalt antal vårdtagare. Vi har inte vägt in personalbemanningen på avdelningarna i bedömningen. Samtliga avdelningar har begränsade förvaringsmöjligheter, vilket innebär att de behöver leverans av livsmedel några gånger i veckan eller dagligen från tillagningsköken. Att tillaga specialkoster kräver goda kunskaper kring olika sorters specialkoster, produkter och tillagningssätt. I dagsläget saknas tillräcklig kompetens inom området hos vårdpersonalen. Vissa specialkoster behöver hanteras separat från övriga livsmedel vilket kan vara svårt att åstadkomma då det är begränsade ytor i avdelningsköken. Nedan följer en kartläggning av möjligheten att tillreda och bereda delar av måltiden på de olika enheterna. En mer detaljerad beskrivning av enheterna finns tillgänglig på kostenheten. 13

17 Maten levereras från serveringen Möjlighet att tillaga enklare rätter Möjlighet att tillaga enklare rätter om ugn byts ut Kommentar Bjärkegården B1 Planerad ombyggnation B2 Planerad ombyggnation Avsaknad av separat handtvättställ C-hus (serveringen) D-hus Begränsade arbetsytor H1 H2 Brunnen Avdelning 1 Avdelning 2 Brunnsgården Avdelning 2:2 Avdelning 2:3 Avdelning 6:1 Planerad ombyggnation Avdelning 6:2 Planerad ombyggnation Avdelning 8:1 Planerad ombyggnation Avdelning 8:2 Planerad ombyggnation Hagagården Rosen Nolan Gårda Kullen Syrénen Hemsjögården Snäckan/Måsen Bryggan 1 Begränsade arbetsytor Bryggan 2 Begränsade arbetsytor Kvarnbacken Avdelning 1 Avdelning 2 Avdelning 3 Noltorpsgården Lövtorp Klämmatorp Hagatorp Tuvegården A-hus Begränsade arbetsytor B1 Begränsade arbetsytor B2 Begränsade arbetsytor C-hus Tabell 2. Förklaring till tabell ovan. Mathanteringen utgår från serveringen= Serviceavdelningar som inte har något avdelningskök. Möjlighet att tillaga enklare rätter= Avdelning som har utrustningskapacitet att tillaga enklare rätter utan åtgärd. Möjlighet att tillaga enklare rätter om ugn byts ut= Avdelning där ugnskapaciteten är för liten för att tillaga enklare rätter till det antal vårdtagare som bor på avdelningen. Detta kan åtgärdas genom att byta ut befintlig ugn mot varmluftsugn. Avsaknad av handtvättställ= Diskho behöver användas till handtvätt. Detta kan ersättas med rutiner som säkerställer att inga livsmedel blir kontaminerade. Begränsade arbetsytor= Kan försvåra möjligheten för vårdtagare och fler personal att hjälpa till vid matlagningen. 14

18 8.6.6 Sammanfattning av avdelningsköken i särskilda boende De flesta avdelningarna har i dagsläget utrustningskapacitet att tillaga enklare rätter i avdelningsköken. En avdelning tillagar redan nu vissa enklare rätter. Några andra avdelningar har valt att värma crèpes själva i avdelningsköket, främst på grund av att produkten visat sig få en bättre kvalitet av detta då varmhållningen undviks. Att tillaga/värma mat på avdelningen kan bidra till mer matdoft på avdelningen samt möjlighet till en ökad aktivitet hos vårdtagarna, om de kan hjälpa till med viss beredning. En viss tillagning på avdelningarna skulle kunna leda till en ökad möjlighet att styra tiderna för måltiderna bättre, utefter avdelningens och den enskildes behov. En fullständig utredning av respektive avdelningskök finns hos Kostenheten. 8.7 Måltidssituationen Måltidens betydelse i vardagen Projektgruppen har bl.a. tagit del av rapporten Den goda maten (Sveriges konsumenter, 2012). Rapporten presenterar goda exempel kring måltidssituationen och maten som serveras och det förs diskussioner om hur man med enkla medel kan höja matglädjen hos äldre. Projektgruppen och styrgruppen har tillsammans med politiker från nämndens arbetsutskott samt samordnare på Träffpunkterna varit på studiebesök på äldreboendet Tubberöd på Tjörn. Detta äldreboende arbetar målinriktat med maten som en aktivitet i vardagen och de har en restaurang för externa gäster. Slutsatsen som kan dras av ovanstående omvärldsanalys är att det är viktigt att de äldre får vara med och påverka den mat de ska äta, så att det blir mat de tycker om samt att det erbjuds aktiviteter av olika slag i samband med besöket på restaurangen. För att öka lusten att äta kan den äldre vara med och baka eller tillreda någon del av måltiden. Detta går att lösa på olika sätt enligt de krav som ställs i livsmedelslagstiftningen och i dess förordningar. Det är även viktigt att det blir en variation på maten som följer kalenderåret (ex lättare rätter på sommaren). Det ska vara skillnad på vardag och helg och när tillfälle ges ska man ha fest och vid högtider ska det vara särskild mat och dukning Den enskildes möjlighet att påverka måltidssituationen Enligt Socialstyrelsen (2013) ska den enskilde kunna påverka sin måltidssituation oavsett boendeform. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och aktivt frågar efter eller på annat sätt tar reda på den enskildes önskemål och vanor vad avser exempelvis tidpunkt för måltider under dygnet, erbjuder mellanmål och tar hänsyn till den enskildes preferenser vad avser mat och dryckesvanor. Den enskilde bör så långt det är möjligt vara med och påverka måltidsmiljön, exempelvis dukning, bordsplacering och att det är lugn och ro och trivsamt under måltiderna. Det handlar också om att kunna äta var man vill, sitta var man vill samt att personal finns tillgänglig som kan hjälpa till under hela måltiden. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer om vård och omsorg vid demenssjukdom framgår att socialtjänsten bör anpassa måltidssituationen till de demenssjukas behov. Det kan handla om individuellt anpassat stöd vid måltiden, beröring, att visa hur man gör och uppmuntran men också att ge personen möjlighet att själv ta mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro. Själva måltidsmiljön bör också anpassas, måltiderna bör intas i små grupper i hemlik miljö. 15

19 I Socialstyrelsens rapport Näring för god vård och omsorg beskrivs att demenssjuka ökar sitt matintag om musik spelas under måltiden, musiken verkar även minska nedstämdhet och ångest så att individerna sitter kvar längre vid bordet. Att använda enfärgat porslin har även det visat sig öka näringsintaget hos personer med demenssjukdom. För dessa personer är det även viktigt att man tar bort onödiga föremål på bordet och dukar så att bestick och tallrik syns tydligt mot underlaget Personalens betydelse för måltidssituationen Personalen har en mycket betydelsefull roll för hur måltidssituationen upplevs. Som personal kan man bidra till att den äldre får en bra måltidsupplevelse genom att exempelvis arbeta med att strukturera sitt arbete före, under och efter måltiden för att minska spring. I samband med måltiden kan de äldre på enheterna med lite vägledning från personalen vara med i de dagliga förberedelserna för måltiden, främst vad gäller dukning och avdukning, vid tillfällen då det bakas bröd samt hjälpa till med att vika servetter och torka av bord. Miljön i och kring köket och måltiden ska vara sådan att det är möjligt för de äldre att äta i lugn och ro utan störande inslag som disk som sköljs och packas i diskmaskiner eller att personal från andra enheter kommer till enheten under måltiden. Personalen bör få plats vid matborden och ha tid att sitta med under hela måltiden för att öka samhörighetskänslan. Om personalen får möjlighet att äta tillsammans med de äldre kan den äldre se hur besticken används och göra likadant. Det är även viktigt att den äldre själv får möjlighet att lägga upp mat på sin egen tallrik. Vissa äldre vill inte äta om det är för mycket mat på tallriken men kan däremot tänka sig att fylla på ett antal gånger. Den äldre måste få möjlighet att påverka storleken på sin portion Personalens ansvar vid måltiden Personalen har ett ansvar att uppmärksamma om den enskilde har särskilda behov som kräver någon form av åtgärd. Det kan handla om att anpassa maten för ett högre näringsintag eller att konsistensanpassa maten för att underlätta vid sväljsvårigheter. Det är även viktigt att personalen är väl insatt i den enskildes medicinska problem och övriga önskemål som den äldre har, annars finns det risk att den enskilde kan få fel mat. Personalen måste även uppmärksamma förändringar i den enskildes situation och vid behov och anteckna viktiga händelser i genomförandeplan eller motsvarande (Socialstyrelsen, 2013). 8.8 Personalens kompetens Alla som serveras mat och måltider inom äldreomsorgen ska kunna känna sig trygga med att personalen har rätt kompetens och hanterar maten på rätt sätt. Det är därför angeläget att all personal som arbetar med eller kommer i kontakt med mat och måltider får ökade kunskaper om bland annat bra mat för äldre samt vilka lagar, regler och ansvarsförhållanden som gäller för maten. Personalen behöver även få kontinuerlig utbildning i kostens betydelse för hälsan samt hur maten kan kombineras och fördelas över dagen så att energiintaget blir tillräckligt utan tillsatser och att långvarig nattfasta undviks. Om personalen ska tillreda enkla rätter behöver det kontinuerligt finnas utbildningar som gör det möjligt för personalen att få den kunskap de behöver i matlagning. Detta är en förutsättning för att maten ska upplevas smaklig. Det är även viktigt att personal får lära sig mer om vanor och traditioner när det gäller olika tillbehör till olika maträtter. För personal 16

Slutrapport Måltidsprogram för äldre

Slutrapport Måltidsprogram för äldre Projektnamn Måltidsprogram för äldre Dokumentansvarig Ingela Oscarsson Fastställd av Catharina Johansson Dokument version 13-05-27 Slutrapport Måltidsprogram för äldre Förord I framtidens äldreomsorg har

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott

Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 5 Juni 2013, kl 8:30 Plats: Kungsgatan 9, Vård och äldreomsorgsförvaltningen, lokal Silvia Information

Läs mer

Program för utveckling av det sociala innehållet

Program för utveckling av det sociala innehållet Projektrapport Program för utveckling av det sociala innehållet Vård- och äldreomsorgsförvaltningen 2011 Alingsås 2011-12-31 Christine Sjökvist Förord Äldre ska ges möjlighet att behålla sina intressen

Läs mer

Projektrapport. Omställning av mat inom hemtjänsten

Projektrapport. Omställning av mat inom hemtjänsten Projektnamn Dokumentansvarig Fastställd av Dokument version Omställning av mat inom hemtjänsten Titti Davidson Projektrapport Omställning av mat inom hemtjänsten Vård och äldreomsorgen 2014 Förord God

Läs mer

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med

Läs mer

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider

Läs mer

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen.

De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG DNR 2007-996-538 SID 1 (7) De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen. Dianagårdens -, Kattrumpstullens - och Rio vård- och omsorgsboende inom Östermalms

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden

Läs mer

Visionen för maten i Kiruna kommun

Visionen för maten i Kiruna kommun Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden

Läs mer

Kostpolicy. Dagverksamhet

Kostpolicy. Dagverksamhet Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Inspiration för matglädje Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Handlingsplan VoÄ 2019

Handlingsplan VoÄ 2019 Handlingsplan VoÄ 2019 Utfall på frågan Hur tycker du att maten smakar? Utfall under 80% ska ha en handlingsplan för att komma upp i godkänd nivå som är 85% De enheter som är berörda av en handlingsplan

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Kostpolicy för Bergs kommun

Kostpolicy för Bergs kommun Kostpolicy för Bergs kommun 2018-03-02 1 Innehåll Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Kommunövergripande...4 Kosten inom skola, förskola och fritidsverksamhet...4 Kosten inom vård och omsorg...4 Klimat/miljö...5

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Utredning av möjlighet till ökad valfrihet för kost inom hemtjänst och särskilt boende i Ekerö kommun Dnr SN14/87-739

Utredning av möjlighet till ökad valfrihet för kost inom hemtjänst och särskilt boende i Ekerö kommun Dnr SN14/87-739 2015-10-09 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Utredning av möjlighet till ökad valfrihet för kost inom hemtjänst och särskilt boende i Ekerö kommun Dnr SN14/87-739

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Riktlinjer för måltider och nutrition i ordinärt och särskilt boende

Riktlinjer för måltider och nutrition i ordinärt och särskilt boende TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-09-18 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00271-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Christina Becker Epost: christina.becker@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Riktlinjer för måltider

Läs mer

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Fleximat - härlagad måltidsglädje

Fleximat - härlagad måltidsglädje Fleximat - härlagad måltidsglädje Måltidsupplevelse med patienten i fokus Måltiden är mer än bara mat, speciellt på sjukhus. Hos oss ska måltiden vara dagens höjdpunkt. Därför utgår vårt nya måltidssystem

Läs mer

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22 Riktlinje 2015-01-22 Mat och måltider Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsspecifika riktlinje för mat och måltider, bilaga till Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet Diarienummer: VON 2015/0061-3

Läs mer

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Matpatrullen Sandviken

Matpatrullen Sandviken Matpatrullen Sandviken Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning

Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret 2016-03-16 Beställaravdelningen Dnr SÄN/2016:84 Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning 1. Bakgrund I Upplands Väsby kommun har personer i

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY

KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-11-19/ 188 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2017-03-01 Beteckning KS2014/146-629, 2014.2251

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten

Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten Leverans av varm lunch Matdistribution via hemtjänsten Matdistribution Du som bor hemma och har svårt att laga din egen mat, kan få en varm lunch levererad direkt hem till dig. Det kallas för matdistribution

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla! Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland

Läs mer

Leva livet. Hela livet. Fem förslag om högre kvalitet i äldreomsorgen i Landskrona.

Leva livet. Hela livet. Fem förslag om högre kvalitet i äldreomsorgen i Landskrona. Leva livet. Hela livet. Fem förslag om högre kvalitet i äldreomsorgen i Landskrona. Leva livet. Hela livet. INLEDNING Idag är 2274 personer i Landskrona 80 år och äldre. Den gruppen kommer att öka med

Läs mer

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur FÖRFATTNING 7.10 Antagen av kommunfullmäktige 7, 2017 Reviderad av kommunfullmäktige 99, 2019 Kostpolicy En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur 2019-02-15 KOSTPOLICY Om detta

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef

Läs mer

Fleximat - härlagad måltidsglädje

Fleximat - härlagad måltidsglädje Fleximat - härlagad måltidsglädje Måltidsupplevelse med patienten i fokus Måltiden är mer än bara mat, speciellt på sjukhus. Hos oss ska måltiden vara dagens höjdpunkt. Därför utgår vårt nya måltidssystem

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

Framtidens utmaningar

Framtidens utmaningar Framtidens utmaningar Åldrande befolkning Undernäring hos multisjuka - vi måste prioritera att patienten äter något Inte en homogen grupp med matgäster - A- och E-kost var inte lösningen Nöjda matgäster-ökade

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Livsmedel- och måltidspolicy

Livsmedel- och måltidspolicy Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn

Läs mer

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Sida 1 (5) 2019-05-08 Handläggare Anneli Rydström Telefon: 0850822068 Till stadsdelsnämnd 2019-06-13 Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Yttrande till kommunstyrelsen Förslag till

Läs mer

Måltidspolicy för Hällefors kommun

Måltidspolicy för Hällefors kommun Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig

Läs mer

Policy för Mat och Måltider i Värnamo kommun

Policy för Mat och Måltider i Värnamo kommun Policy för Mat och Måltider i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2019-03-28 Gäller från 2019-03-28 2 ( 7 ) Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar

Läs mer

Uppföljning. av "Bättre måltider för äldre" Social- och omsorgskontoret. Rapport

Uppföljning. av Bättre måltider för äldre Social- och omsorgskontoret. Rapport Social- och omsorgskontoret Rapport 2017-01-12 Uppföljning av "Bättre måltider för äldre" Tove Bergek Kvalitetsutvecklare Staben Telefon (direkt): 08-523 03 592 E-post: tove.bergek@sodertalje.se 2 (6)

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"

Motion Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-14 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten" Dnr: ÄON 15/058 Sammanfattning av ärendet Folkpartiets fullmäktigegrupp

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att

Läs mer

Riktlinjer för kosthållning

Riktlinjer för kosthållning Riktlinjer för kosthållning Beslutsdatum 2018-06-13 Diarienummer 2018KS/0719 Reviderat - Lagstadgat styrdokument - Ersätter styrdokument Kostpolicy Uppföljning Årligen i miljöbokslutet. I halv- och helårsbokslut.

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar

Läs mer

Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Sida 1 (5) 2019-05-09 SDN 2019 06 13 Handläggare Anne-Christine Davidsson Telefon: 0850806005 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Förslag

Läs mer

Kost- och måltidspolicy 2017

Kost- och måltidspolicy 2017 Missiv 1(1) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2017-09-18 KS/2017:70 Handläggare Åsa Carlberg Tfn 0142-850 88 Kommunstyrelsen Kost- och måltidspolicy 2017 Bakgrund Föreslagen kost- och måltidspolicy

Läs mer

Remissyttrande motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"

Remissyttrande motion Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten södertälje kommun 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10:..19 Social- och omsorgskontoret Omsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Remissyttrande motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten" Dnr: OMS 15/057

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Riktlinjer för kost i förskola och skola Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens

Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2007-01-24 Handläggare: Marita Åkersten, tel. 508 36 215 Birgitta Persson, tel. 508 36 213 Till Äldrenämnden Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens kostsamordnare och

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Måltidspolicy. Nässjö kommun

Måltidspolicy. Nässjö kommun Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy för Haninge kommun

Kostpolicy för Haninge kommun Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer