ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV"

Transkript

1 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regeringen har fastställt åtta preciseringar: GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR: Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS: Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. GRÖN INFRASTRUKTUR: Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. BIOLOGISKT KULTURARV: Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga naturoch kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. TÄTORTSNÄRA NATUR: Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. 390 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

2 Sammanfattning Nej MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER.. UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV. I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus. I gräsmarker, skog och hav återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning. För perioden har det inte skett någon genuin förbättring av naturtypers bevarandestatus som beror på naturliga orsaker eller t.ex. förvaltning och skötselåtgärder. Ett fåtal arter bedöms ha fått bättre bevarandestatus av samma orsaker som ovan i minst en av de biogeografiska regionerna. Nyttjandet av naturresurser är ofta huvudorsaken till ett försämrat tillstånd för biologisk mångfald och ekosystem. Tillräcklig miljöhänsyn i vardagslandskapet är därför en mycket viktig del i att bevara den biologiska mångfalden. Trots att det pågår mycket arbete för att öka hållbarheten i nyttjandet räcker det inte för att nå målet till Trenden med en ökad efterfrågan och uttag av resurser och tjänster från ekosystemen i form av livsmedel, fibrer, energi och vatten väntas fortsätta. Miljöarbetet bedöms dock ha en försiktig, positiv utveckling bl.a. genom den ansats som regeringen gör för att stärka arbetet med grön infrastruktur och satsningen att kommunicera ekosystemtjänster samt att klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald och ekosystem beaktas i arbetet med den gröna infrastrukturen. För det biologiska kulturarvet bedöms avståndet till måluppfyllelse vara stort och med snabb negativ utveckling på grund av det generellt dåliga miljötillståndet, försämring av tillståndet, framförallt för ängs- och hagmarker samt vikande resurser då viktiga miljöersättningar i landsbygdsprogrammet tagits bort i det nya programmet för EU: jordbrukspolitik. Även för främmande arter bedöms det vara långt till att nå målet. Det förklaras av det ökande antalet invasiva arter som når landet, svårigheter med att bekämpa de som redan finns här, risk för att arbetet enbart fokuseras på arter som omfattas av EU-förordningen samt brist på resurser. Ett rikt växt- och djurliv är beroende av insatser som genomförs för att nå andra miljökvalitetsmål, särskilt naturtypsmålen. Därutöver behöver arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur samt åtgärdsprogram för hotade arter fortsätta och förstärkas. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är relativt nya begrepp som behöver ta plats i både de areella näringarna och i den fysiska planeringen. Därför behöver bl a skogsvårdslagstiftningen samt den fysiska planeringens möjligheter att bidra till miljömålen ses över. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 391

3 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete 1.1 Aktuell situation för miljötillståndet ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus 1. I gräsmarker, skog och hav återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning, se figur Påverkan i form av exploatering av mark och vatten, hänger dessutom ofta ihop med hur naturen nyttjas. För perioden har det inte skett någon genuin förbättring av naturtypers bevarandestatus som beror på naturliga orsaker eller t.ex. förvaltning och skötselåtgärder. Ett fåtal arter bedöms ha fått bättre bevarandestatus av samma orsaker som ovan i minst en av de biogeografiska regionerna. Arterna är klockgroda, grönfläckig padda, sandnejlika, nipsippa, mnemosynefjäril, gråsäl, knubbsäl och utter samt fladdermusarten barbastell och fiskarten asp. Sämre bevarandestatus har arterna dvärglåsbräken, ishavshästsvans, flytsvalting, sjönajas, hällebräcka och sik fått under perioden. I odlingslandskapet får värdefulla gräsmarker inte den skötsel de behöver och växer igen. Nedläggning av jordbruksmark, kvävenedfall och en mer intensiv markanvändning är stora problem. I skogen har avverkning och andra skogsbruksåtgärder störst påverkan, och medför brist på både död ved och bestånd med lång kontinuitet samt för få bränder, översvämningar och andra naturliga störningar som gynnar vissa arter. Mängden död ved i skogen har dock ökat under de senaste tio åren, även om den totalt sett ännu är för liten. Brynmiljöer i övergången mellan skog och jordbruksmark är dåligt utvecklade 2. Skogsstyrelsen rapporterade på uppdrag av regeringen och enligt riktlinjer av FAO, om tillståndet för skogsgenetiska resurser i Sverige 3. För flera marina naturtyper är såväl nuvarande tillstånd som framtidsutsikterna dåliga, främst på grund av stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske. Naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns framför allt i fjällen och i miljöer med berg, hällmarker och klippor där exploateringstrycket är lågt och markanvändningen mindre intensiv, se figur Naturtyper med gynnsam bevarandestatus i hela landet är myrsjöar och agkärr. För flera andra typer av sjöar, vattendrag och våtmarker är tillståndet gynnsamt endast i alpin region, ofta för att de 1 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. 2 Muntlig information från Åsa Eriksson. Data för åren Nils-programmet, SLU 3 The state of forest genetic resources in Sweden. Report to FAO. Rapport Skogsstyrelsen. 392 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

4 Figur Bevarandestatus för naturtyper i Art- och habitatdirektivet 2013 Antal naturtyper Okänd Dålig Otillräcklig Gynnsam Fjäll Skog Alpin Fjäll Skog Boreal Hav Skog Odlingslandskap Sötvatten Odlingslandskap Sötvatten Odlingslandskap Sötvatten Kontinental Hav Hav Baltisk Hav Atlantisk KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING 2013 ENLIGT ARTIKEL 17 I ART- OCH HABITATDIREKTIVET Figurtext xxxxxx där täckervidsträckta arealer och till stor del förekommer i skyddade områden. I resten av Sverige har vattenreglering, dikning och övergödning orsakat igenväxning och störda hydrologiska förhållanden. Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem har ökat och två rapporter har tagits fram PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Klimatprojektioner visar att de största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid på norra halvklotet. I Sverige bedöms fjällen och Östersjöns växt- och djurliv som särskilt känsliga. Nederbörden förväntas öka generellt i landet och mest i norra och västra Sverige. En tidigare islossning i sjöar och stora floder har observerats. Klimatförändringar har redan påverkat permafrostområden och glaciärer i Sverige negativt. Klimatförändringar kan vara en av orsakerna till igen- 4 Werner, K. Och Collinder, P Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura Werner, K. Och Collinder, P Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 393

5 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV växning av fjällgräsmarkerna. Fjällområdena kan vara den sista utposten för arter som gynnas av ett kallt klimat. Bevarandestatusen för knappt 70 procent av fjällens arter och naturtyper har dock år 2013 bedömts vara gynnsam. Naturtyper med en ogynnsam bevarandestatus är glaciärer, palsmyrar och gräsmarker. Flera fjärilarsarter i fjällen och fjällräven har också ogynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur klimatförändringar påverkar Östersjön är otillräcklig, men ett förändrat klimat kan påverka vattentemperatur, isförhållanden, näringstillgång och salthalt. Ishavsrelikter och kallvattensarter kan till exempel missgynnas. Övergödning som leder till ökade algblomningar och syrefattiga bottnar kan förvärras i ett varmare och våtare klimat. Förutom att påverka klimatet försurar koldioxid också havsvattnet. Blir det för surt får havslevande djur som har skal eller skelett av kalk svårt att bilda dessa strukturer. Sannolikt påverkas även annan biologisk mångfald i havet av ett sjunkande ph-värde. Bevarandestatusen i marin baltisk region för habitatdirektivets arter och naturtyper är 2013 otillräcklig eller dålig. Enda undantaget är arten siklöja med gynnsam bevarandestatus EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS Kunskapen om ekosystemens funktioner och processer är i många fall bristfällig. Globalt sett har människan under de senaste 50 åren förändrat ekosystemen mer omfattande än under någon annan jämförbar period i mänsklighetens historia, för att tillgodose en ökad efterfrågan på föda, vatten, timmer, fibrer och bränsle. Även i Sverige äventyrar dagens nyttjande av naturresurser ekosystemens stabilitet och möjligheterna de har att leverera tjänster vi tar för givna. Ensidig fokusering på vissa ekosystemtjänster, som produktion av varor som har en marknad, kan leda till överutnyttjande och negativa konsekvenser för såväl produktionen av det som nyttjas som för andra mer subtila funktioner och processer. Det kan minska förmågan till kollagring, vattenreglering, jordbildning, pollinering, naturlig skadedjursbekämpning samt utarma genetisk mångfald och till och med leda till kollaps av hela ekosystem. Ökad sårbarhet hos ekosystem har bland annat orsakats av överfiske i havet och vattenkraftsutbyggnad i många vattendrag. Det har minskat såväl bestånden som den genetiska basen hos många fiskarter. Monokulturer i skogs- och jordbruk, användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel, avverkning, användandet av främmande trädslag och sorter som inte är anpassade till växtplatsen har också ökat sårbarheten. Utdikning och omvandling av våtmarker har lett till att deras funktion som naturliga reningsverk och reglerare av vattennivån har minskat eller upphört. Förlust av ekosystemtjänster kan ha höga samhällsekonomiska kostnader. Tjänsterna uppstår dessutom inte var för sig utan samvarierar ofta. Om de nyttjas måste förvaltningen av ekosystemet vara långsiktig för att alla tjänster på sikt ska finnas kvar. 394 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

6 Uppföljningsmetodik för ekosystemtjänster i Sverige finns ännu inte men är under utveckling i Sverige och på EU-nivå. Naturvårdsverket redovisar ett uppdrag att sammanställa information om viktiga ekosystemtjänster i Sverige 6 och SCB redovisar ett regeringsuppdrag om kartläggning av förutsättningarna för att beräkna värdet på ekosystemtjänster 7. EU-arbetsgruppen MAES 8 har samlat information om data och indikatorer som kan underlätta medlemsstaternas arbete. Rapporter finns om gemensamt ramverk för klassificering och kartläggning 9 och om indikatorer för ekosystemtjänstbedömningar 10. I indikatorrapporten finns en svensk pilotsstudie på skog som visar att det finns stor potential att använda data som redan existerar för enhetlig och integrerad bedömning av ekosystemtjänsters tillstånd GRÖN INFRASTRUKTUR Geologiska förutsättningar och klimat styr förekomst av olika ekosystem. Historisk markanvändning berättar om hur landskapet nyttjats av tidigare generationer. Fragmenteringen av livsmiljöer orsakas av en rad olika faktorer förknippade med förändringar i markanvändningen, bland annat stadsutbredning, transportinfrastruktur, intensivare jordbruks eller skogsbruksmetoder och annan exploatering av naturresurser. De naturliga gräsmarkerna har alltför små och fragmenterade arealer i hela landet på grund av ändrade brukningsmetoder och ändrad markanvändning. Det moderna skogsbruket har lett till att många av skogens naturtyper är arealmässigt underrepresenterade i boreal och kontinental region. Fjällnära områden utsätts för ett ökat exploateringstryck från vindkraft och gruvdrift. Dikning har förstört hydrologin i många våtmarker. Vattendrag påverkas av bristande konnektivitet på grund av vandringshinder och reglering av vattenflöden. Kust och hav påverkas av exploatering i form av hamnar, industrianläggningar och bryggor 12. Transport- 6 Sammanställd information om Ekosystemtjänster SKRIVELSE Naturvårdsverket. 7 SCB, Miljöräkenskaper 2013:2, Kartläggning av datakällor för kvantifiering av ekosystemtjänster. 8 Working Group on Mapping and Assessment on Ecosystems and their Services. 9 Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services Indicators for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to nd Report Final, February Mapping and assessment of ecosystems and their services the Swedish Forest Pilot. Tord Snäll, Jon Moen, Håkan Berglund & Jan Bengtsson. Rapport Naturvårdsverket Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 395

7 leder utgör ofta barriärer för djurs rörelse i landskapet. Det finns en risk att förtätning av bebyggelse försämrar den gröna infrastrukturen i tätorter. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER Antalet pågående fältförsök med genetiskt modifierade organismer som drivs av företag har minskat i Sverige sedan år 1999, medan de som drivs av vetenskapliga institutioner har ökat. Exempelvis odlades ingen genetiskt modifierad växt kommersiellt i Sverige under år 2014, men forskningsförsök gjordes med en insektsresistent majssort på två ställen i landet. Utöver detta, pågår fältförsök med asp och hybridasp, äpple, päron, backtrav, oljekål samt potatis 13. För vattenlevande organismer finns ett fåtal aktuella tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten att använda genetiskt modifierad zebrafisk för forskningsverksamhet i inneslutna system 14. Uppgifter om eventuell oavsiktlig introduktion och spridning av genetiskt modifierade organismer från t ex uppföljning av kontroll vid fältförsök, saknas FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER I Sverige finns cirka främmande arter. Idag uppskattas 388 av dessa vara invasiva och 82 potentiellt invasiva 15, d.v.s de hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och kan även ha en signifikanta negativa effekter på människors hälsa och ekonomin. Global handel med fler transporter och kortare transporttider ökar antalet främmande organismer som oavsiktligt följer med till exempel virkestransporter eller i fartygs barlastvatten, liksom risken att de överlever och sprids i landet. Internationella överenskommelser om frihandel bidrar till utvecklingen. Avsiktliga introduktioner av sällskapsdjur, levande mat och exotiska trädgårdsväxter ökar också, samtidigt som förändringar i klimatet ökar deras möjlighet att överleva och sprida sig i naturen BIOLOGISKT KULTURARV Det biologiska kulturarvet är de ekosystem, naturtyper och arter som har uppstått, utvecklats eller gynnats av människans nyttjande av landskapet. Deras långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av en viss typ av mänskligt brukande och skötsel. Det biologiska kulturarvet är en del av den samlade biologiska mångfalden. Historisk markanvändning berättar om hur landskapet nyttjats av tidigare generationer. Biologiskt kulturarv innefattar vilda arter men också den genetiska mångfalden hos domesticerade arter, som t. ex. finns bevarad i lantraser och äldre kulturväxter eller vilda släkting till dessa. En del införda arter kan dock utvecklas till att bli invasiva, se främmande arter. 13 Utkastet till fördjupad utvärdering av Ett rikt odlingslandskap 2015, avsnitt Målövergripande analys om GMO från Jordbruksverket. 15 The European Network on Invasive Alien Species, NOBANIS (www.nobanis.org). 396 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

8 Värdefulla ängs- och betesmarker, brynmiljöer och betad skog är några av de miljöer som innehåller biologiskt kulturarv och som hotas av förändrad markanvändning och moderna brukningsmetoder inom jord- och skogsbruket. Det biologiska kulturarvet i fjällandskapet är viktigt men mindre känt. Biologiskt kulturarv finns också i parker, trädgårdar och på kyrkogårdar. Gräsmarkerna hör till de naturtyper som har sämst status 16 och trenden verkar fortsätta brant utför. En stickprovsinventering av marker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen indikerar att närmare 18 procent av markerna som bedömdes som värdefulla åren inte längre är det och 12 procent är inte ens möjliga att restaurera med rimliga insatser. En tydlig förändring av naturvärdena märktes i 61 procent av de inventerade objekten och en försämring i 28 procent. Andelen med svag hävd hade ökat, och andelen med god hävd minskat 17. Av brynmiljöer i övergången mellan skog och jordbruksmark är idag tvära bryn, d.v.s. föga utvecklade bryn som sannolikt har begränsat värde för biologisk mångfald, vanligast förekommande på nationell nivå. De mer komplexa som t ex buskbryn, mosaikbryn och trappstegsbryn tillhör de mer ovanliga TÄTORTSNÄRA NATUR Tillståndet för tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden kan inte bedömas eftersom specifik uppföljning saknas. Detsamma gäller i stora delar dess tillgänglighet för människan. Det är också svårt att sätta en avståndsgräns för tätortsnära natur, men en tumregel kan vara att den går minst en kilometer ut från tätortsgränsen 19. Sannolikheten att ett naturområde besöks regelbundet sjunker om avståndet är längre än ungefär en kilometer från bostaden. Viss information om friluftslivet i tätortsnära natur finns dock i den nationella enkät om friluftsliv som Mittuniversitetet på Naturvårdsverkets uppdrag redovisade i mars Dels finns där information om vistelser i friluftsmiljöer som beskrivs som bebyggelse, park eller öppen yta, vilka kan antas vara tätortsnära. Här handlar det framför allt om kortare besök nära hemmet, även om 10 % angav att de tillbringade flera dagar i denna miljö vid det senaste besöket. Dels kan man anta att en del av de svar som gäller skog och odlingslandskapet avser tätortsnära miljöer, då det är relativt många som anger att de har mycket nära till 16 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. 17 Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA ISSN ISRN SJV-R-13/32-SE RA13:32. Jordbruksverket. 18 Muntlig information från Åsa Eriksson. Data för åren Nils-programmet, SLU. 19 Hörnsten, L. & Fredman, P On the distance to recreational forests in Sweden. Landscape and Urban Planning Friluftsliv 2014 Delrapportering av en nationell enkät om svenska folkets friluftsvanor. Februari Peter Fredman, Mittuniversitetet, Marcus Hedblom, SLU. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 397

9 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV dessa miljöer. Någon totalbedömning över friluftslivsvärdena i tätortsnära natur låter sig inte göras. Vid utgången av år 2013 hade 21 procent av landets befolkning en nationalpark, ett naturreservat eller ett naturvårdsområde inom en kilometer från sin bostad. Det genomsnittliga avståndet till naturskyddsområden var 3 kilometer. Människor i tätort och tätt befolkade kommuner har i regel närmare till ett naturskyddat område än personer boende i glest befolkade områden. Olika aktörer har olika syn på vilken hänsyn som tas och vilken hänsyn som borde tas inom skogsbruket. Skogens sociala värden vårdas på en del håll bra och på andra är hänsynen bristfällig. Det förekommer att höga sociala värden går förlorade på grund av skogsbruk. I vilken omfattning det sker och hur stor betydelse det har för uppfyllandet av miljömål och friluftslivsmål är oklart. De tätorter som omges av åkermark har inte, enligt allemansrätten, samma tillgång till den tätortsnära naturen, som man har där de omges av betesmark eller skog. Tillgängligheten har under lång tid försämrats i takt med att gamla vägar lagts igen och vattendrag kulverterats för att få större åkrar. Tätorternas trädgårdar, parker och kyrkogårdar är ofta en nära tillgänglig resurs för vardaglig rekreation och friluftsliv. 1.2 Aktuell situation för miljöarbetet GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION Miljöarbetet tas upp under grön infrastruktur PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Det finns inga styrmedel specifikt inriktade på klimatanpassningsåtgärder för arter och naturtyper som i klimatscenarier har utpekat förhöjd risk för utdöende. För att minska annan negativ mänsklig påverkan görs dock olika åtgärder i fjällen och för att förbättra situationen i havet. Ytterligare förslag på åtgärder i fjällen har tagits fram i Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS Under år 2014 tar riksdagen beslut om En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 22 baserat på utredningen Synliggöra värdet av Ekosystemtjänster 23 och Miljömålsberedningens betänkande om långsiktigt hållbar mark- 21 Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket. SKRIVELSE NV En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Regeringens proposition 2013/14: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. SOU 2013: MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

10 användning 24. Samma år överlämnar Miljömålsberedningen delbetänkandet Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten 25. Där slutredovisas uppdragen om en långsiktigt hållbar markanvändning och en hållbar och sammanhållen vattenpolitik. Naturvårdsverkets forskningssatsning Värdet av ekosystemtjänster ska belysa hur värdet av ekosystemtjänster bättre kan beaktas i olika beslutssituationer. En omfattande forskningssatsning görs också för fjällmiljön. Naturvårdsverket ges i uppdrag att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster och bör i relevanta frågor samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Sametinget, Riksantikvarieämbetet, Vinnova, Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Boverket, Tillväxtverket, länsstyrelserna och andra regionala aktörer samt vid behov samråda med andra berörda myndigheter, framför allt sådana med ansvar i miljömålssystemet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari år Det finns inga andra styrmedel specifikt inriktade på ekosystemtjänster men förekomsten av en grön infrastruktur där olika ekosystem finns representerade i tillräcklig omfattning och kvalitet är grundläggande. Se grön infrastruktur GRÖN INFRASTRUKTUR Skog, jordbruksmark, grundvatten, våtmarker, sjöar och vattendrag finns ofta i en mosaik där de påverkar varandra. Fysisk planering av hela landskap är därför en nyckelfaktor för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur, där sammanhanget i landskapet och möjligheten för djur och växter att leva och sprida sig, bibehålls eller utvecklas. Ekosystemansatsen poängterar vikten av att ekonomiska och sociala faktorer ingår i arbetet med bevarande och hållbart nyttjande. Arbetsmetoden bygger på en adaptiv förvaltning som tar hänsyn till att kunskapen om ekosystemen inte är fullständig, och innebär att åtgärderna planeras, följs upp och justeras kontinuerligt på ett kunskapsuppbyggande sätt. Ekosystemansatsen är ännu sparsamt använd i den svenska förvaltningen av mark, vatten och naturresurser. En fungerande grön infrastruktur upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. En hel del aktiviteter explicit relaterade till grön infrastruktur har skett sedan den förra fördjupade utvärderingen. Mycket är dock fortfarande på utredningsoch planeringsstadiet. Naturvårdsverket i samarbete med andra berörda myndigheter har haft i uppdrag att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att 24 Långsiktigt hållbar markanvändning del 1. Delbetänkande av Miljömålsberedningen. SOU 2013: Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten SOU 2014:50. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 399

11 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV utveckla den gröna infrastrukturen 26 samt ta fram förslag till en handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå i land- och vattenmiljön 27. I regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 28 aviseras att länsstyrelserna ska utveckla regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, samordnade av Naturvårdsverket i samarbete med andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket har under 2014 påbörjat uppdraget att ta fram riktlinjer och en genomförandeplan för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur 29. Metria har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en sammanställning över olika geografiska och andra datamängder som kan användas för de regionala handlingsplanerna 30. Länsstyrelserna har under perioden fått ytterligare bidrag för arbete med regionala landskapsstrategier. Strategierna har omfattat från hela länet till begränsade landskapsavsnitt, med involvering av olika samhällsaktörer som en central arbetsmetod. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper har ett landskapsperspektiv där åtgärder i skyddade områden binds ihop med naturvård i det övriga landskapet. Det pågick under 90-talet i liten skala. År 2003 ökades verksamheten till drygt 200 program om totalt cirka 400 arter. Antalet program som är fastställda och gällande under år 2014 var vid årets slut135 stycken. Till detta kommer 41 program som är genomförda och avslutade. Samtliga drygt 200 åtgärdsprogram planeras att bli fastställda och under genomförandet till år Åtgärdsprogrammen har bidragit till kunskapsspridning, både när det gäller förekomst av arter och när det gäller vilka åtgärder som gynnar deras miljöer. Det har lett till att flera aktörer i landskapet kunnat anpassa sin verksamhet för att gynna biologisk mångfald. Exempel på detta är Trafikverkets skötsel av artrika vägkanter och anpassning av åtagandeplaner inom utvald miljö i landsbygdsprogrammet. Företag kan göra ekonomiskt vinst vid ökat naturvårdshänsyn vid efterbehandling av täkter för att gynna åtgärdsprogramarter. De anpassade åtgärderna är mindre kostsamma än schablonmässig återställning, samtidigt som det i och med dem skapas miljöer som även är intressanta för friluftslivet. Kombination av medel från Utvald miljö i landsbygdsprogrammet och åtgärdsprogramsarbetet har möjliggjort ekonomiskt lönsam verksamhet hos företagare och markägare ute i landsbygden vid restaurering av igenvuxna betesmarker med ädellövträd och bete på mosaikmarker i skärgården. 26 Grön infrastruktur Redovisning av regeringsuppdrag.nv Naturvårdsverket. 27 Förslag till hur en handlingsplan för grön infrastruktur kan tas fram på regional nivå. NV Naturvårdsverket. 28 Prop. 2013/14: M2014/1948/Nm, september 2014, ska slutredovisas 1 oktober NV Sammanställning av befintliga data till stöd för en grön infrastruktur. 400 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

12 EU-fonden LIFE Natur och biologisk mångfald är inriktad på att genomföra Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet, Natura 2000 nätverket och att bidra till EU:s strategi för biologisk mångfald. Under har EU-kommissionen beviljat 8 nya LIFE-projekt inom natur och biologisk mångfald till Sverige, med en sammanlagd finansiering från EU på cirka euro. Projekten är: Sand- LIFE för restaureringar av naturtyper på sandjordar i södra Sverige, RECLAIM LIFE för Restaurering av våtmarkerna Tysslingen och Venakärret, Coast benefits för restaurering det betespräglade kustlandskapet i Östergötland, ELMIAS som syftar till att utrota almsjukan samt motverka effekterna av askskottsjukan på Gotland, LIFE+Vänern har som mål att förbättra bevarande-statusen för 11 fågelarter som ingår i Fågeldirektivet, genom att restaurera viktiga häckningsplatser och rastplatser i Vänerns skärgård, LIFE Taiga som ska återställa en gynnsam bevarandestatus i en betydande del av det boreala barrskogsområdets livsmiljöer i Sverige och utveckla lämpliga metoder för föryngringsbränning, BushLIFE som ska återställa flera livsmiljötyper i betespräglade gräsmarker i Skåne, öka livsmiljökvaliteten och förbättra bevarandestatusen för flertalet arter, samt LIFE-TripleLakes som ska utveckla en modell för anpassningsbar förvaltning av avrinningsområden i Jämtland för akvatiska ekosystem med högt bevarandevärde. Under samma tid har ytterligare 10 LIFE projekt inom natur och biologisk mångfald pågått samt 1 projekt avslutats. Aichimålet om ett representativt skydd av landmiljöer, och om restaurering av 15 procent av skadade ekosystem till år 2020 kommer inte att nås. Nätverket av skyddade områden är inte tillräckligt representativt eller sammanhängande. Fler områden på land, i sjöar och hav har skyddats, men med nuvarande takt i arbetet kommer vi inte att uppnå målen om skydd till Totalt omfattas 13 procent av landarealen av skydd. Köp, intrångsersättning, ersättningsmark och bidrag används för att bevara de mest skyddsvärda områdena. Naturvårdsverket bedömer att två till fyra gånger så stor areal gammal skog avverkats jämfört med vad som skyddats under senare år. Cirka 2 % av naturreservaten är avsatta för att skydda sötvattensmiljöer 31. I dagsläget omfattar det marina områdesskyddet (Nationalpark, Naturreservat/Naturvårdsområde samt Natura 2000) 6,3 procent av havsområdet nationellt. Biotopskyddsområden saknas idag i marin miljö. Den geografiska utbredningen av de marina skyddade områdena är störst nära kusten och bara ett fåtal finns utanför trålgränsen (3 4 nm från baslinjen). En försöksverksamhet, Kometprogrammet, har bedrivits i fem områden i landet under perioden Arbetet har genomförts och lett till skydd av omkring hektar produktiv skogsmark. Naturvårdsverket har inom ramen för ESAB-paketet köpt, sålt och bytt ett antal områden. I medeltal har cirka hektar skogsmark värderats per år, under 31 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 401

13 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV perioden Ersättningsmarkerna och de planerade reservatsmarkerna motsvarar i det perspektivet cirka tio års sedvanlig värderinginsats motsvarande en kostnad omkring 250 miljoner kronor. Årligen har miljoner kronor gått till skötsel av nationalparker och naturreservat. Medelsbehovet för att de skyddade områdenas naturvärden ska bevaras och tillgängliggöras i önskvärd utsträckning bedöms uppgå till betydligt mer än nuvarande anslagsnivå. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med att bilda naturreservat. Vägledningen är ett resultat av ett flerårigt arbete med många aktörer inblandade i processen. Vägledningen syftar till att bidra till att arbetet med bildande av naturreservat sker på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till uppdraget att bidra till uppfyllandet av uppsatta mål för såväl den biologiska mångfalden som friluftslivet. Den ska också bidra till att arbetet sker rättssäkert med utgångspunkt från gällande regelverk, med erforderlig hänsyn till både enskilda och andra allmänna intressen och med en ambitionsnivå som står i proportion till tillgängliga resurser. Naturvårdsverket har också tillsammans med nationalparksförvaltarna (länsstyrelserna, Stiftelsen Tyrestaskogen och Laponiatjuottjudus) jobbat för att skapa en gemensam webbplats för Sveriges nationalparker 32. Det pågår mycket arbete för att öka hållbarheten i nyttjandet. Jordbruket jobbar med miljöåtgärder inom landsbygdsprogrammet, med informations- och rådgivningsinsatser samt genom tvärvillkor inom gårdsstödet Se Ett rikt odlingslandskap. Detsamma gäller skogsbruket, där projektet Dialog om miljöhänsyn tar fram målbilder för god miljöhänsyn i samband med avverkning och implementeringsarbete. Omfattande frivilliga avsättningar av skog görs också, se Levande skogar. För att frivilliga insatser ska kunna ingå i en grön infrastruktur är det dock nödvändigt att det går att styra dem till där de gör störst nytta, att det framgår var de finns och att de finns kvar. EU:s gemensamma fiskeripolitik har reviderats och ger nya förutsättningar att skapa ett långsiktigt hållbart fiske. Havs- och vattenmyndigheten har under år 2014 påbörjat ett projekt för att öka kunskapen om ekosystembaserad fiskförvaltning och en statlig havsplaneringslag har införts. Se Hav i balans samt levande kust och skärgård GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER Genetiskt modifierade organismer har inte introducerats i miljön i någon större utsträckning och befintliga styrmedel är väl utvecklade och används MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

14 1.2.6 FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER En ny EU-förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter har antagits under Arbete pågår med att implementera den nya EU-förordningen i Sverige genom att revidera den nationella strategin och handlingsplanen om främmande arter från Revideringen, med fokus på de förändringar som krävs för förordningen, har genomförts som ett regeringsuppdrag lett av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Under perioden fortsatte bekämpningen av mårdhund och lokala bekämpningsinsatser mot bl a vresros, jättebalsamin, jätteloka, sjögull och mink BIOLOGISKT KULTURARV Biologisk mångfald som kräver skötsel och utgör biologiskt kulturarv återfinns i många naturreservat och behöver lyftas fram och skötas för att värdena ska bestå. För att skydda och vårda särskilt värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer, som till exempel har formats av lantbruket eller präglats av samekulturen, bildas kulturreservat där även biologiskt kulturarv ingår i varierande grad. Områdena har på olika sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Det finns i dag 41 kulturreservat i Sverige 34. Ängs- och betesmarker i odlingslandskapet har bland annat skötts med miljöersättningar, men arealen som fått stöd har minskat 35. Det finns också regionala skillnader. Betesmarkerna har röjts i ökad omfattning vilket i många fall bedöms vara positivt för natur- och kulturvärdena. Negativt är att även jätteträd, grova träd och döda träd röjts bort. Miljöersättningar tillsammans med stödet Nokås, har också finansierat bevarande av naturvärden och kulturmiljöer i skogen som fäbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog, men omfattningen har varit blygsam. Miljöbalkens generella biotopskydd (7 kap 11 Miljöbalken) innebär att stenmurar, åkerholmar, åkerholmar, odlingsrösen, källor, våtmarker, diken och mindre vattendrag är skyddade om de ligger i jordbruksmark. Pilevallar och alléer är skyddade även på annan mark. Möjligheter till dispens från det biotopskyddet ökade år 2014 så att biotoper i vissa fall ska kunna tas bort för att möjliggöra ett mer rationellt jordbruk. Bibehållet brukande är viktigt för att bevara det biologiska kulturarvet i odlingslandskapet men ändringen innebär en risk att småbiotoper försvinner Planbestämmelser enligt plan- och bygglag och kulturmiljölag ger vissa möjligheter att skydda träd och växter som ingår i fornlämningar, finns i trädgårdar och parker samt på kyrkogårdar. Skötsel av dessa miljöer behöver ta hänsyn till det biologiska kulturarvet för att värdena ska bestå. 33 Regeringsuppdraget redovisas december Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA) Preliminära data för MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 403

15 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Skogsstyrelsen har tagit fram ett faktablad om brynmiljöer 36. Riksantikvarieämbetet har i samarbete med Centrum för biologisk mångfald tagit fram en broschyr med exempel på insatser som ökar kunskaperna om biologiskt kulturarv. 37 Under år 2014 publicerades även en vägledning för hantering av träd i offentliga miljöer 38. Den genetiska mångfalden hos domesticerade arter följs upp i Ett rikt odlingslandskap. Där redovisas att det nationella programmet för odlad mångfald (POM) nu är inriktat på bevarande och nyttjande av den odlade mångfalden. Utvecklingen för husdjursraserna är i stora delar positiv eller stabil. Mer om biologiskt kulturarv finns under Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö TÄTORTSNÄRA NATUR Lokala naturvårdsbidrag, LONA, har använts för att förbereda nya kommunala naturreservat och för att öka tillgängligheten i befintliga eller nya naturreservat. Naturvårdsverket har tillsammans med länsstyrelserna tagit fram en vägledning för skydd av natur som ska stödja länsstyrelserna i arbetet med att skydda värdefull natur. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för handikappolitisk samordning har publicerat en vägledning som handlar om att tillgängliggöra skyddade natur- och kulturområden. Vägledningarna kan användas av kommuner som vill inrätta tätortsnära naturreservat eller arbetar med tillgänglighet i tätortsnära områden. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län fick 2002 regeringens uppdrag att ta fram program för varaktigt skydd av de mest värdefulla tätortsnära naturområdena. Områden skulle skyddas inom tio år. I Skåne län har 22 av de 27 områden som pekades ut i dag ett skydd som naturreservat, till exempel Ängelholms strandskog, Herrevads kloster och Foteviksområdet. Samtidigt har 11 av 16 utpekade områden fått kommunalt naturreservat. I Stockholmsområdet innebär förslagen att ytan skyddad natur fördubblas. Bland föreslagna områden finns Bogesundslandet, Lovön, Årstaskogen i Stockholm och Flemingsbergsskogen i Huddinge. I den regionala utvecklingsplaneringen används begreppet regional grönstruktur för att beskriva det sammanhängande system av grönska, mark och vatten som 36 Faktablad Brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruksmark. Målbilder för god miljöhänsyn framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen Biologiskt kulturarv växande historia. Riksantikvarieämbetet och Centrum för biologisk mångfald Fria eller fälla: En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer Riksantikvarieämbetet i samverkan med Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelserna, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer och Sveriges lantbruksuniversitet. 404 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

16 finns i anslutning till bebyggda miljöer. De tre storstadslänen har särskilt ombetts att bevaka riksintressen för friluftsliv med särskilt fokus på tätortsnära områden. Kartläggningen är klar men inga beslut om uppdateringar av gamla riksintressen eller beslut om nya har tagits. Länsstyrelserna har i varierande grad haft dialog med kommunerna. I många fall har föreslagna områden redan skydd i form av naturreservat och/eller Natura 2000 områden. Huvuddelen av den tätortsnära naturen är utan formellt skydd. Här har den fysiska planeringen stor betydelse. Boverket har under åren utvecklat sin samordningsroll. Dialog och samarbete med de 12 myndigheterna med ansvar enligt hushållningsförordningen har utvecklats. Andra myndigheter som berörs av arbetet med hushållning med mark- och vattenområden deltar också i utvecklingsarbetet. Som en fortsättning på Boverkets regeringsuppdrag från åren om samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet, publicerades en vägledning. Den riktar sig främst till kommunala planerare och visar på behovet och nyttan av stimulerande miljöer för fysisk aktivitet, beskriver lagramar inom den fysiska samhällsplaneringen och ger inspirerande exempel. Fokusområden är tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång och cykelbanor. Särskilt hänsyn har tagits till barn och unga, funktionshindrade samt äldre. Under åren beviljades LONA-projekt för ca 120 miljoner kronor till tätortsnära projekt. Bland projekt inriktade på friluftsliv finns bl.a. åtgärder som vandringsleder, aktivitetsbanor, broar, grillplatser, fågeltorn, naturskolor, skolskogar, utbildningar/ dialogträffar samt tillgängligetsanpassning och P-platser med hållplats för färdtjänst. Bland projekten inriktade på naturvärden finns populationsförstärkande åtgärder, röjningar, restaurering av naturtyper och stängsling. När ideella föreningar varit verksamma i projekten finns ofta engagemanget kvar när projekttiden är slut. Det finns projekt som avslutats för flera år sedan där verksamheten fortsätter av samfällighetsföreningar, byalag och andra. Ett sådant exempel Skummeslövstrand i Laholms kommun där sanddyner och strandhed fortfarande rensas från vresrosor, al och annan vegetation. Utvecklingen inom strandskydd i tätortsnära lägen visar upp både positiv och negativ utveckling. I många kommuner har oljehamnar och soptippar omvandlats till strandnära naturområden. Tidigare isolerade, men biologiskt intressanta områden har bundits samman med cykel och vandringsvägar och på så sätt ökat tillgängligheten för människan och öppnat upp spridningskorridorer för växter och djur. Samtidigt har bebyggelsetrycket ökat på den tätorts- och strandnära marken. Byggnader och hårdgjorda anläggningar når ända ut i vattnet och försämrar levnadsbetingelserna för växter och djur. Mer än häften av kommunerna saknar en politiskt antagen skogspolicy eller motsvarande med målsättningar för förvaltning av kommunens tätortsnära skog. Virkesproduktion är målsättning på allt från 2 till 90 procent av den tätortsnära kommunalägda skogen. Skogen sköts därför ofta inte i första hand för att främja MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 405

17 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald. Kommuner har sällan uttalade önskemål om hur andra skogsägare i kommunen sköter sin skog. I 93 procent av kommunerna ställs inga krav på privata markägare. Behovet av att skydda ytterligare tätortsnära naturområden bedöms i 58 procent av kommunerna vara stort. Den övervägande delen av kommunernas reservatsbildning sker på kommunens egen mark. Eftersom endast 16 procent av den tätortsnära skogen är i kommunal ägo, är risken är hög att mindre skyddsvärda skogar skyddas. Vid nyttjande av skog ska enligt skogsvårdslagen hänsyn tas även till andra allmänna intressen som rekreation, friluftsliv, biologisk mångfald, landskapsbilden och kulturmiljövärdena. Markägarnas initiativ till åtgärder på frivillig väg har inte genomförts i den omfattning som lagstiftarna hoppats. Idag avverkas tätortsnära skog ända in till skolgårdar och bebyggelse. Skogssektorns arbete inom projektet Dialog om miljöhänsyn har skapat en plattform för fortsatt arbete med målbilder för god miljöhänsyn inom områden som har betydelse för friluftsliv och rekreation. Målbilder tagits fram för närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser samt stigar och leder. Samråd är en viktig del av målbilderna. Samordningen inom den statliga förvaltningen har förbättrats och helhetssynen på markanvändningen har ökat under perioden men det kvarstår mycket arbete för att bevara den biologiska mångfalden, kulturmiljön och förbättra förutsättningarna för friluftsliv i tätortsnära natur. 1.3 De centrala problemen för målet Det finns starka drivkrafter för en fortsatt utveckling mot ett än mer intensivt nyttjande av mark och vatten och ytterligare fragmentering av landskapet, ur ett globalt perspektiv såväl som inom Europa och nationellt. Utveckling drivs av en kombination av faktorer, bland annat fortsatt ekonomiska utveckling, ökad global konkurrens och ökad efterfrågan på ekosystemens resurser så som livsmedel, fibrer, energi och vatten. Utvecklingen påverkas också av klimatförändringar, demografi och livsstilsförändringar. 39 Mer konkret kan ett antal viktiga hot 40 mot Ett rikt växt- och djurliv identifieras. Hoten innebär ett tryck på ekosystemen vilket leder till förlust av arter och naturtyper och resulterar i förlust av ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens: Habitatförändringar uppstår vid större exploateringar, exempelvis vid nya infrastruktursatsningar, gruvor eller annan bebyggelse och vid intensivt brukande av t.ex. jord- och skogsbruksmark. Igenväxning pga. upphörd hävd är särskilt relevant för odlingslandskapets öppna gräsmarker. Förändringarna kan innebära förlust av habitat men även fragmentering och degradering är relevant. 39 EEA SOER-2015 (mars 2015). 40 EEA SOER-2015 (mars 2015). 406 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

18 Överexploatering av naturresurser är fortsatt ett stor problem, särskilt vid uttag av marina resurser. Invasiva främmande arter (IAS) har redan en tydlig negativ effekt på biologisk mångfald i Sverige, och förväntas öka inom samtliga naturtyper. Främmande invasiva arter kan helt slå ut inhemska arter med allvarliga följdeffekter för ekosystemen. Föroreningar, inklusive övergödning, utgör fortsatt en hot mot biologisk mångfald, även om vissa föroreningar har minskat eller att insatser för att påverka deras effekt har utvecklats. Klimatförändringar påverkar redan olika arters utbredningsområde och interaktioner och kommer att bli ett allt allvarligare hot inom de kommande decennierna. Några viktiga aktiviteter med påverkan på biologisk mångfald kan identifieras: Inom skogsbruket förekommer fortfarande avverkningar av gamla skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet, större arealer ensartade, tätare och mörkare produktionsskogar, ökad användning av främmande trädslag som inte kan nyttjas av många inhemska arter samt ökad skogsgödsling. Jordbruket koncentreras än mer till slättbygderna. Intensifiering innebär ofta dränering, ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt förenklade växtföljder. Samtidigt är jordbruket en förutsättning för att bevara landskapet och den biologiska mångfalden. Betesdjur är till exempel nödvändiga om vi ska behålla ett omväxlande landskap, men samtidigt måste såväl bete som slåtter anpassas så hävden inte blir för intensiv, för tidig eller för likartad. I havet ökar trycket från kommersiellt fiske och sjöfart samt etablering av havsbaserad vindkraft. Global handel ökar antalet främmande organismer som följer med i olika transporter och därmed risken att de sprids. Även torv-, berg- och grustäkt samt mineralutvinning kan ha negativ inverkan på biologisk mångfald. Tätorter och utveckling av infrastrukturer förväntas fortsätta att expandera och ha en fragmenterande inverkan på livsmiljöer, vilket försvårar spridning av arter. Mänsklig verksamhet orsakar också utsläpp av föroreningar som påverkar biologisk mångfald. Övergödning av sötvatten och hav fortsätter att orsaka problem. Ökande halter av koldioxid i atmosfären och ett förändrat klimat kommer att påverka den biologiska mångfalden och ekosystemen, till exempel genom att försura havsvattnet och förändra arters utbredningsområden. I det svenska miljömålssystemet behandlas dessa frågor i flera olika miljömål. Ett rikt växt- och djurliv är beroende av att andra miljökvalitetsmålen nås, speciellt de s.k naturtypsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 407

19 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV skärgård, samt Storslagen fjällmiljö men också Ingen övergödning, och Begränsad klimatpåverkan. Centralt för Ett rikt växt- och djurliv är att uppnå gynnsam bevarandestatus för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter. Det återkommer också i de andra naturtypsmålen för arter och naturtyper beroende av dessa miljöer. I bedömningen om bevarandestatus för naturtyper och arter används i resultat från rapportering till EU 41 som bygger på fyra faktorer: populationsstorlek (areal för naturtyper), utbredning, kvalitet i miljön och framtidsutsikter. Alla fyra faktorer måste vara uppfyllda för bedömningen gynnsam bevarandestatus. Trender för faktorerna tas också fram. För att uppnå gynnsam bevarandestatus har det som sker i vardagslandskapet störst betydelse. Hänsyn i nyttjandet av mark och vatten men även skötselåtgärder utanför skyddade områden är därför mycket viktigt. Skog, jordbruksmark, grundvatten, våtmarker, sjöar och vattendrag finns ofta i en mosaik där de påverkar varandra. Planering av hela landskap är en nyckelfaktor för att motverka habitatförändring och överexploatering samt att möjliggöra anpassning till ett förändrat klimat. Det behövs för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur där sammanhanget i landskapet och möjligheten för djur och växter att leva och sprida sig bibehålls eller utvecklas. Det är inte helt enkelt att avgöra vilka preciseringar som väger tyngst i detta mål eftersom flera av dem är korrelerade och samma styrmedel ofta används. Resilienta ekosystem är till exempel beroende av att det finns en fungerande grön infrastruktur och gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper. Det senare inbegriper ett gott tillstånd för vårt biologiska kulturarv som innehåller några av de artrikaste naturtyperna i landet. De här uppräknade preciseringarna tillsammans med främmande arter väger dock tyngts i bedömningen. Nedan listas centrala områden inom vilka insatser bedöms ha störst inverkan på måluppfyllelse av Ett rikt växt- och djurliv till år HÅLLBART NYTTJANDE Drivkrafterna för ett intensivt nyttjande av mark och fragmentering av landskapet har varit och är mycket starka, eftersom det finns en marknad för och stor efterfrågan på resurser som till exempel skogsråvaror, energi och livsmedel. Hänsynen i nyttjandet får ofta stå tillbaka för kortsiktiga ekonomiska intressen och leder till habitatförstöring och läckage av ämnen med negativ påverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det finns inte tillräckliga incitament för en omställning till ett hållbart nyttjande. 41 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

20 1.3.2 LANDSKAPSPERSPEKTIV VID PLANERING OCH EXPLOATERING Samhällsutvecklingen har lett till expansion av tätorter, utveckling av infrastrukturer och ett ökat intresse för torv-, berg- och grustäkt samt mineralutvinning som bryter upp landskapet. För att exploateringar ska lokaliseras till platser där de gör minst skada på den gröna infrastrukturen, och förutsättningarna för densamma, behövs såväl planering på landskapsnivå som underlag för att kunna göra den. Detsamma gäller för stärkandet av den gröna infrastrukturen så att nätverk av skyddade områden, restaureringar på lämpliga platser tillsammans med hållbart nyttjande ökar möjligheten för djur och växter att leva och sprida sig. I en grön infrastruktur ska hänsyn till klimatförändring och klimatanpassning för naturmiljön och ekosystemen ingå och geologiska förutsättningar och historisk markanvändning beaktas DET BIOLOGISKA KULTURARVET Ängs- och betesmarker innehåller några av de artrikaste naturtyperna i landet. Ängs- och betesmarksarealen som sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar har minskat. Miljöersättningar tillsammans med stödet Nokås har också finansiera bevarande av naturvärden och kulturmiljöer i skogen som fäbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog, men omfattningen har varit blygsam. Den nya programperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik påbörjas under år En preliminär analys av förslaget till det nya programmet visar försämringar av miljö- och klimatersättningar jämfört med det förra programmet. Bland annat har miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer och för riktade åtgärder för biologisk mångfald på åkermark har tagits bort under Till viss del finansieras skötsel av ängs- och betesmarker även av medel som är avsatta för åtgärder för värdefull natur. En stor andel av skötselmedlen som Naturvårdsverket fördelar går till dessa men medlen räcker ändå inte till FRÄMMANDE ARTER Främmande arter fortsätter att öka. Idag bedöms 388 arter vara invasiva och 82 potentiellt invasiva. Bäst är att bekämpa invasiva arter innan de etablerats. Viktiga införselvägar är flygplatser och hamnar och miljöer som trädgårdar och parker och skogsplanteringar. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 409

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:141

Regeringens proposition 2013/14:141 Regeringens proposition 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Prop. 2013/14:141 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 1 Inledning. Bilaga

Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 1 Inledning. Bilaga Bilaga Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 1 Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 om flera förändringar i miljömålssystemet. Förändringarna beskrivs i propositionen Svenska miljömål

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020

EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 December 2011 SV EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 Biologisk mångfald I Europa hotas nästan en fjärdedel av alla vilda arter av utrotning. Biologisk mångfald den fantastiska variationsrikedomen

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm 1 SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2012-03-30 Ärendenr: NV-00477-12 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sveriges arbete med bevarande av biologisk

Läs mer

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen De sju våtmarksfunktionerna uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer