ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV"

Transkript

1 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regeringen har fastställt åtta preciseringar: GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR: Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS: Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. GRÖN INFRASTRUKTUR: Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. BIOLOGISKT KULTURARV: Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga naturoch kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. TÄTORTSNÄRA NATUR: Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. 390 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

2 Sammanfattning Nej MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER.. UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV. I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus. I gräsmarker, skog och hav återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning. För perioden har det inte skett någon genuin förbättring av naturtypers bevarandestatus som beror på naturliga orsaker eller t.ex. förvaltning och skötselåtgärder. Ett fåtal arter bedöms ha fått bättre bevarandestatus av samma orsaker som ovan i minst en av de biogeografiska regionerna. Nyttjandet av naturresurser är ofta huvudorsaken till ett försämrat tillstånd för biologisk mångfald och ekosystem. Tillräcklig miljöhänsyn i vardagslandskapet är därför en mycket viktig del i att bevara den biologiska mångfalden. Trots att det pågår mycket arbete för att öka hållbarheten i nyttjandet räcker det inte för att nå målet till Trenden med en ökad efterfrågan och uttag av resurser och tjänster från ekosystemen i form av livsmedel, fibrer, energi och vatten väntas fortsätta. Miljöarbetet bedöms dock ha en försiktig, positiv utveckling bl.a. genom den ansats som regeringen gör för att stärka arbetet med grön infrastruktur och satsningen att kommunicera ekosystemtjänster samt att klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald och ekosystem beaktas i arbetet med den gröna infrastrukturen. För det biologiska kulturarvet bedöms avståndet till måluppfyllelse vara stort och med snabb negativ utveckling på grund av det generellt dåliga miljötillståndet, försämring av tillståndet, framförallt för ängs- och hagmarker samt vikande resurser då viktiga miljöersättningar i landsbygdsprogrammet tagits bort i det nya programmet för EU: jordbrukspolitik. Även för främmande arter bedöms det vara långt till att nå målet. Det förklaras av det ökande antalet invasiva arter som når landet, svårigheter med att bekämpa de som redan finns här, risk för att arbetet enbart fokuseras på arter som omfattas av EU-förordningen samt brist på resurser. Ett rikt växt- och djurliv är beroende av insatser som genomförs för att nå andra miljökvalitetsmål, särskilt naturtypsmålen. Därutöver behöver arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur samt åtgärdsprogram för hotade arter fortsätta och förstärkas. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är relativt nya begrepp som behöver ta plats i både de areella näringarna och i den fysiska planeringen. Därför behöver bl a skogsvårdslagstiftningen samt den fysiska planeringens möjligheter att bidra till miljömålen ses över. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 391

3 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete 1.1 Aktuell situation för miljötillståndet ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus 1. I gräsmarker, skog och hav återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning, se figur Påverkan i form av exploatering av mark och vatten, hänger dessutom ofta ihop med hur naturen nyttjas. För perioden har det inte skett någon genuin förbättring av naturtypers bevarandestatus som beror på naturliga orsaker eller t.ex. förvaltning och skötselåtgärder. Ett fåtal arter bedöms ha fått bättre bevarandestatus av samma orsaker som ovan i minst en av de biogeografiska regionerna. Arterna är klockgroda, grönfläckig padda, sandnejlika, nipsippa, mnemosynefjäril, gråsäl, knubbsäl och utter samt fladdermusarten barbastell och fiskarten asp. Sämre bevarandestatus har arterna dvärglåsbräken, ishavshästsvans, flytsvalting, sjönajas, hällebräcka och sik fått under perioden. I odlingslandskapet får värdefulla gräsmarker inte den skötsel de behöver och växer igen. Nedläggning av jordbruksmark, kvävenedfall och en mer intensiv markanvändning är stora problem. I skogen har avverkning och andra skogsbruksåtgärder störst påverkan, och medför brist på både död ved och bestånd med lång kontinuitet samt för få bränder, översvämningar och andra naturliga störningar som gynnar vissa arter. Mängden död ved i skogen har dock ökat under de senaste tio åren, även om den totalt sett ännu är för liten. Brynmiljöer i övergången mellan skog och jordbruksmark är dåligt utvecklade 2. Skogsstyrelsen rapporterade på uppdrag av regeringen och enligt riktlinjer av FAO, om tillståndet för skogsgenetiska resurser i Sverige 3. För flera marina naturtyper är såväl nuvarande tillstånd som framtidsutsikterna dåliga, främst på grund av stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske. Naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns framför allt i fjällen och i miljöer med berg, hällmarker och klippor där exploateringstrycket är lågt och markanvändningen mindre intensiv, se figur Naturtyper med gynnsam bevarandestatus i hela landet är myrsjöar och agkärr. För flera andra typer av sjöar, vattendrag och våtmarker är tillståndet gynnsamt endast i alpin region, ofta för att de 1 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. 2 Muntlig information från Åsa Eriksson. Data för åren Nils-programmet, SLU 3 The state of forest genetic resources in Sweden. Report to FAO. Rapport Skogsstyrelsen. 392 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

4 Figur Bevarandestatus för naturtyper i Art- och habitatdirektivet 2013 Antal naturtyper Okänd Dålig Otillräcklig Gynnsam Fjäll Skog Alpin Fjäll Skog Boreal Hav Skog Odlingslandskap Sötvatten Odlingslandskap Sötvatten Odlingslandskap Sötvatten Kontinental Hav Hav Baltisk Hav Atlantisk KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING 2013 ENLIGT ARTIKEL 17 I ART- OCH HABITATDIREKTIVET Figurtext xxxxxx där täckervidsträckta arealer och till stor del förekommer i skyddade områden. I resten av Sverige har vattenreglering, dikning och övergödning orsakat igenväxning och störda hydrologiska förhållanden. Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem har ökat och två rapporter har tagits fram PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Klimatprojektioner visar att de största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid på norra halvklotet. I Sverige bedöms fjällen och Östersjöns växt- och djurliv som särskilt känsliga. Nederbörden förväntas öka generellt i landet och mest i norra och västra Sverige. En tidigare islossning i sjöar och stora floder har observerats. Klimatförändringar har redan påverkat permafrostområden och glaciärer i Sverige negativt. Klimatförändringar kan vara en av orsakerna till igen- 4 Werner, K. Och Collinder, P Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura Werner, K. Och Collinder, P Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 393

5 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV växning av fjällgräsmarkerna. Fjällområdena kan vara den sista utposten för arter som gynnas av ett kallt klimat. Bevarandestatusen för knappt 70 procent av fjällens arter och naturtyper har dock år 2013 bedömts vara gynnsam. Naturtyper med en ogynnsam bevarandestatus är glaciärer, palsmyrar och gräsmarker. Flera fjärilarsarter i fjällen och fjällräven har också ogynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur klimatförändringar påverkar Östersjön är otillräcklig, men ett förändrat klimat kan påverka vattentemperatur, isförhållanden, näringstillgång och salthalt. Ishavsrelikter och kallvattensarter kan till exempel missgynnas. Övergödning som leder till ökade algblomningar och syrefattiga bottnar kan förvärras i ett varmare och våtare klimat. Förutom att påverka klimatet försurar koldioxid också havsvattnet. Blir det för surt får havslevande djur som har skal eller skelett av kalk svårt att bilda dessa strukturer. Sannolikt påverkas även annan biologisk mångfald i havet av ett sjunkande ph-värde. Bevarandestatusen i marin baltisk region för habitatdirektivets arter och naturtyper är 2013 otillräcklig eller dålig. Enda undantaget är arten siklöja med gynnsam bevarandestatus EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS Kunskapen om ekosystemens funktioner och processer är i många fall bristfällig. Globalt sett har människan under de senaste 50 åren förändrat ekosystemen mer omfattande än under någon annan jämförbar period i mänsklighetens historia, för att tillgodose en ökad efterfrågan på föda, vatten, timmer, fibrer och bränsle. Även i Sverige äventyrar dagens nyttjande av naturresurser ekosystemens stabilitet och möjligheterna de har att leverera tjänster vi tar för givna. Ensidig fokusering på vissa ekosystemtjänster, som produktion av varor som har en marknad, kan leda till överutnyttjande och negativa konsekvenser för såväl produktionen av det som nyttjas som för andra mer subtila funktioner och processer. Det kan minska förmågan till kollagring, vattenreglering, jordbildning, pollinering, naturlig skadedjursbekämpning samt utarma genetisk mångfald och till och med leda till kollaps av hela ekosystem. Ökad sårbarhet hos ekosystem har bland annat orsakats av överfiske i havet och vattenkraftsutbyggnad i många vattendrag. Det har minskat såväl bestånden som den genetiska basen hos många fiskarter. Monokulturer i skogs- och jordbruk, användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel, avverkning, användandet av främmande trädslag och sorter som inte är anpassade till växtplatsen har också ökat sårbarheten. Utdikning och omvandling av våtmarker har lett till att deras funktion som naturliga reningsverk och reglerare av vattennivån har minskat eller upphört. Förlust av ekosystemtjänster kan ha höga samhällsekonomiska kostnader. Tjänsterna uppstår dessutom inte var för sig utan samvarierar ofta. Om de nyttjas måste förvaltningen av ekosystemet vara långsiktig för att alla tjänster på sikt ska finnas kvar. 394 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

6 Uppföljningsmetodik för ekosystemtjänster i Sverige finns ännu inte men är under utveckling i Sverige och på EU-nivå. Naturvårdsverket redovisar ett uppdrag att sammanställa information om viktiga ekosystemtjänster i Sverige 6 och SCB redovisar ett regeringsuppdrag om kartläggning av förutsättningarna för att beräkna värdet på ekosystemtjänster 7. EU-arbetsgruppen MAES 8 har samlat information om data och indikatorer som kan underlätta medlemsstaternas arbete. Rapporter finns om gemensamt ramverk för klassificering och kartläggning 9 och om indikatorer för ekosystemtjänstbedömningar 10. I indikatorrapporten finns en svensk pilotsstudie på skog som visar att det finns stor potential att använda data som redan existerar för enhetlig och integrerad bedömning av ekosystemtjänsters tillstånd GRÖN INFRASTRUKTUR Geologiska förutsättningar och klimat styr förekomst av olika ekosystem. Historisk markanvändning berättar om hur landskapet nyttjats av tidigare generationer. Fragmenteringen av livsmiljöer orsakas av en rad olika faktorer förknippade med förändringar i markanvändningen, bland annat stadsutbredning, transportinfrastruktur, intensivare jordbruks eller skogsbruksmetoder och annan exploatering av naturresurser. De naturliga gräsmarkerna har alltför små och fragmenterade arealer i hela landet på grund av ändrade brukningsmetoder och ändrad markanvändning. Det moderna skogsbruket har lett till att många av skogens naturtyper är arealmässigt underrepresenterade i boreal och kontinental region. Fjällnära områden utsätts för ett ökat exploateringstryck från vindkraft och gruvdrift. Dikning har förstört hydrologin i många våtmarker. Vattendrag påverkas av bristande konnektivitet på grund av vandringshinder och reglering av vattenflöden. Kust och hav påverkas av exploatering i form av hamnar, industrianläggningar och bryggor 12. Transport- 6 Sammanställd information om Ekosystemtjänster SKRIVELSE Naturvårdsverket. 7 SCB, Miljöräkenskaper 2013:2, Kartläggning av datakällor för kvantifiering av ekosystemtjänster. 8 Working Group on Mapping and Assessment on Ecosystems and their Services. 9 Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services Indicators for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to nd Report Final, February Mapping and assessment of ecosystems and their services the Swedish Forest Pilot. Tord Snäll, Jon Moen, Håkan Berglund & Jan Bengtsson. Rapport Naturvårdsverket Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 395

7 leder utgör ofta barriärer för djurs rörelse i landskapet. Det finns en risk att förtätning av bebyggelse försämrar den gröna infrastrukturen i tätorter. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER Antalet pågående fältförsök med genetiskt modifierade organismer som drivs av företag har minskat i Sverige sedan år 1999, medan de som drivs av vetenskapliga institutioner har ökat. Exempelvis odlades ingen genetiskt modifierad växt kommersiellt i Sverige under år 2014, men forskningsförsök gjordes med en insektsresistent majssort på två ställen i landet. Utöver detta, pågår fältförsök med asp och hybridasp, äpple, päron, backtrav, oljekål samt potatis 13. För vattenlevande organismer finns ett fåtal aktuella tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten att använda genetiskt modifierad zebrafisk för forskningsverksamhet i inneslutna system 14. Uppgifter om eventuell oavsiktlig introduktion och spridning av genetiskt modifierade organismer från t ex uppföljning av kontroll vid fältförsök, saknas FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER I Sverige finns cirka främmande arter. Idag uppskattas 388 av dessa vara invasiva och 82 potentiellt invasiva 15, d.v.s de hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och kan även ha en signifikanta negativa effekter på människors hälsa och ekonomin. Global handel med fler transporter och kortare transporttider ökar antalet främmande organismer som oavsiktligt följer med till exempel virkestransporter eller i fartygs barlastvatten, liksom risken att de överlever och sprids i landet. Internationella överenskommelser om frihandel bidrar till utvecklingen. Avsiktliga introduktioner av sällskapsdjur, levande mat och exotiska trädgårdsväxter ökar också, samtidigt som förändringar i klimatet ökar deras möjlighet att överleva och sprida sig i naturen BIOLOGISKT KULTURARV Det biologiska kulturarvet är de ekosystem, naturtyper och arter som har uppstått, utvecklats eller gynnats av människans nyttjande av landskapet. Deras långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av en viss typ av mänskligt brukande och skötsel. Det biologiska kulturarvet är en del av den samlade biologiska mångfalden. Historisk markanvändning berättar om hur landskapet nyttjats av tidigare generationer. Biologiskt kulturarv innefattar vilda arter men också den genetiska mångfalden hos domesticerade arter, som t. ex. finns bevarad i lantraser och äldre kulturväxter eller vilda släkting till dessa. En del införda arter kan dock utvecklas till att bli invasiva, se främmande arter. 13 Utkastet till fördjupad utvärdering av Ett rikt odlingslandskap 2015, avsnitt Målövergripande analys om GMO från Jordbruksverket. 15 The European Network on Invasive Alien Species, NOBANIS (www.nobanis.org). 396 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

8 Värdefulla ängs- och betesmarker, brynmiljöer och betad skog är några av de miljöer som innehåller biologiskt kulturarv och som hotas av förändrad markanvändning och moderna brukningsmetoder inom jord- och skogsbruket. Det biologiska kulturarvet i fjällandskapet är viktigt men mindre känt. Biologiskt kulturarv finns också i parker, trädgårdar och på kyrkogårdar. Gräsmarkerna hör till de naturtyper som har sämst status 16 och trenden verkar fortsätta brant utför. En stickprovsinventering av marker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen indikerar att närmare 18 procent av markerna som bedömdes som värdefulla åren inte längre är det och 12 procent är inte ens möjliga att restaurera med rimliga insatser. En tydlig förändring av naturvärdena märktes i 61 procent av de inventerade objekten och en försämring i 28 procent. Andelen med svag hävd hade ökat, och andelen med god hävd minskat 17. Av brynmiljöer i övergången mellan skog och jordbruksmark är idag tvära bryn, d.v.s. föga utvecklade bryn som sannolikt har begränsat värde för biologisk mångfald, vanligast förekommande på nationell nivå. De mer komplexa som t ex buskbryn, mosaikbryn och trappstegsbryn tillhör de mer ovanliga TÄTORTSNÄRA NATUR Tillståndet för tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden kan inte bedömas eftersom specifik uppföljning saknas. Detsamma gäller i stora delar dess tillgänglighet för människan. Det är också svårt att sätta en avståndsgräns för tätortsnära natur, men en tumregel kan vara att den går minst en kilometer ut från tätortsgränsen 19. Sannolikheten att ett naturområde besöks regelbundet sjunker om avståndet är längre än ungefär en kilometer från bostaden. Viss information om friluftslivet i tätortsnära natur finns dock i den nationella enkät om friluftsliv som Mittuniversitetet på Naturvårdsverkets uppdrag redovisade i mars Dels finns där information om vistelser i friluftsmiljöer som beskrivs som bebyggelse, park eller öppen yta, vilka kan antas vara tätortsnära. Här handlar det framför allt om kortare besök nära hemmet, även om 10 % angav att de tillbringade flera dagar i denna miljö vid det senaste besöket. Dels kan man anta att en del av de svar som gäller skog och odlingslandskapet avser tätortsnära miljöer, då det är relativt många som anger att de har mycket nära till 16 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. 17 Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA ISSN ISRN SJV-R-13/32-SE RA13:32. Jordbruksverket. 18 Muntlig information från Åsa Eriksson. Data för åren Nils-programmet, SLU. 19 Hörnsten, L. & Fredman, P On the distance to recreational forests in Sweden. Landscape and Urban Planning Friluftsliv 2014 Delrapportering av en nationell enkät om svenska folkets friluftsvanor. Februari Peter Fredman, Mittuniversitetet, Marcus Hedblom, SLU. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 397

9 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV dessa miljöer. Någon totalbedömning över friluftslivsvärdena i tätortsnära natur låter sig inte göras. Vid utgången av år 2013 hade 21 procent av landets befolkning en nationalpark, ett naturreservat eller ett naturvårdsområde inom en kilometer från sin bostad. Det genomsnittliga avståndet till naturskyddsområden var 3 kilometer. Människor i tätort och tätt befolkade kommuner har i regel närmare till ett naturskyddat område än personer boende i glest befolkade områden. Olika aktörer har olika syn på vilken hänsyn som tas och vilken hänsyn som borde tas inom skogsbruket. Skogens sociala värden vårdas på en del håll bra och på andra är hänsynen bristfällig. Det förekommer att höga sociala värden går förlorade på grund av skogsbruk. I vilken omfattning det sker och hur stor betydelse det har för uppfyllandet av miljömål och friluftslivsmål är oklart. De tätorter som omges av åkermark har inte, enligt allemansrätten, samma tillgång till den tätortsnära naturen, som man har där de omges av betesmark eller skog. Tillgängligheten har under lång tid försämrats i takt med att gamla vägar lagts igen och vattendrag kulverterats för att få större åkrar. Tätorternas trädgårdar, parker och kyrkogårdar är ofta en nära tillgänglig resurs för vardaglig rekreation och friluftsliv. 1.2 Aktuell situation för miljöarbetet GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION Miljöarbetet tas upp under grön infrastruktur PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Det finns inga styrmedel specifikt inriktade på klimatanpassningsåtgärder för arter och naturtyper som i klimatscenarier har utpekat förhöjd risk för utdöende. För att minska annan negativ mänsklig påverkan görs dock olika åtgärder i fjällen och för att förbättra situationen i havet. Ytterligare förslag på åtgärder i fjällen har tagits fram i Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS Under år 2014 tar riksdagen beslut om En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 22 baserat på utredningen Synliggöra värdet av Ekosystemtjänster 23 och Miljömålsberedningens betänkande om långsiktigt hållbar mark- 21 Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket. SKRIVELSE NV En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Regeringens proposition 2013/14: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. SOU 2013: MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

10 användning 24. Samma år överlämnar Miljömålsberedningen delbetänkandet Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten 25. Där slutredovisas uppdragen om en långsiktigt hållbar markanvändning och en hållbar och sammanhållen vattenpolitik. Naturvårdsverkets forskningssatsning Värdet av ekosystemtjänster ska belysa hur värdet av ekosystemtjänster bättre kan beaktas i olika beslutssituationer. En omfattande forskningssatsning görs också för fjällmiljön. Naturvårdsverket ges i uppdrag att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster och bör i relevanta frågor samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Sametinget, Riksantikvarieämbetet, Vinnova, Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Boverket, Tillväxtverket, länsstyrelserna och andra regionala aktörer samt vid behov samråda med andra berörda myndigheter, framför allt sådana med ansvar i miljömålssystemet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari år Det finns inga andra styrmedel specifikt inriktade på ekosystemtjänster men förekomsten av en grön infrastruktur där olika ekosystem finns representerade i tillräcklig omfattning och kvalitet är grundläggande. Se grön infrastruktur GRÖN INFRASTRUKTUR Skog, jordbruksmark, grundvatten, våtmarker, sjöar och vattendrag finns ofta i en mosaik där de påverkar varandra. Fysisk planering av hela landskap är därför en nyckelfaktor för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur, där sammanhanget i landskapet och möjligheten för djur och växter att leva och sprida sig, bibehålls eller utvecklas. Ekosystemansatsen poängterar vikten av att ekonomiska och sociala faktorer ingår i arbetet med bevarande och hållbart nyttjande. Arbetsmetoden bygger på en adaptiv förvaltning som tar hänsyn till att kunskapen om ekosystemen inte är fullständig, och innebär att åtgärderna planeras, följs upp och justeras kontinuerligt på ett kunskapsuppbyggande sätt. Ekosystemansatsen är ännu sparsamt använd i den svenska förvaltningen av mark, vatten och naturresurser. En fungerande grön infrastruktur upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. En hel del aktiviteter explicit relaterade till grön infrastruktur har skett sedan den förra fördjupade utvärderingen. Mycket är dock fortfarande på utredningsoch planeringsstadiet. Naturvårdsverket i samarbete med andra berörda myndigheter har haft i uppdrag att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att 24 Långsiktigt hållbar markanvändning del 1. Delbetänkande av Miljömålsberedningen. SOU 2013: Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten SOU 2014:50. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 399

11 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV utveckla den gröna infrastrukturen 26 samt ta fram förslag till en handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå i land- och vattenmiljön 27. I regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 28 aviseras att länsstyrelserna ska utveckla regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, samordnade av Naturvårdsverket i samarbete med andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket har under 2014 påbörjat uppdraget att ta fram riktlinjer och en genomförandeplan för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur 29. Metria har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en sammanställning över olika geografiska och andra datamängder som kan användas för de regionala handlingsplanerna 30. Länsstyrelserna har under perioden fått ytterligare bidrag för arbete med regionala landskapsstrategier. Strategierna har omfattat från hela länet till begränsade landskapsavsnitt, med involvering av olika samhällsaktörer som en central arbetsmetod. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper har ett landskapsperspektiv där åtgärder i skyddade områden binds ihop med naturvård i det övriga landskapet. Det pågick under 90-talet i liten skala. År 2003 ökades verksamheten till drygt 200 program om totalt cirka 400 arter. Antalet program som är fastställda och gällande under år 2014 var vid årets slut135 stycken. Till detta kommer 41 program som är genomförda och avslutade. Samtliga drygt 200 åtgärdsprogram planeras att bli fastställda och under genomförandet till år Åtgärdsprogrammen har bidragit till kunskapsspridning, både när det gäller förekomst av arter och när det gäller vilka åtgärder som gynnar deras miljöer. Det har lett till att flera aktörer i landskapet kunnat anpassa sin verksamhet för att gynna biologisk mångfald. Exempel på detta är Trafikverkets skötsel av artrika vägkanter och anpassning av åtagandeplaner inom utvald miljö i landsbygdsprogrammet. Företag kan göra ekonomiskt vinst vid ökat naturvårdshänsyn vid efterbehandling av täkter för att gynna åtgärdsprogramarter. De anpassade åtgärderna är mindre kostsamma än schablonmässig återställning, samtidigt som det i och med dem skapas miljöer som även är intressanta för friluftslivet. Kombination av medel från Utvald miljö i landsbygdsprogrammet och åtgärdsprogramsarbetet har möjliggjort ekonomiskt lönsam verksamhet hos företagare och markägare ute i landsbygden vid restaurering av igenvuxna betesmarker med ädellövträd och bete på mosaikmarker i skärgården. 26 Grön infrastruktur Redovisning av regeringsuppdrag.nv Naturvårdsverket. 27 Förslag till hur en handlingsplan för grön infrastruktur kan tas fram på regional nivå. NV Naturvårdsverket. 28 Prop. 2013/14: M2014/1948/Nm, september 2014, ska slutredovisas 1 oktober NV Sammanställning av befintliga data till stöd för en grön infrastruktur. 400 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

12 EU-fonden LIFE Natur och biologisk mångfald är inriktad på att genomföra Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet, Natura 2000 nätverket och att bidra till EU:s strategi för biologisk mångfald. Under har EU-kommissionen beviljat 8 nya LIFE-projekt inom natur och biologisk mångfald till Sverige, med en sammanlagd finansiering från EU på cirka euro. Projekten är: Sand- LIFE för restaureringar av naturtyper på sandjordar i södra Sverige, RECLAIM LIFE för Restaurering av våtmarkerna Tysslingen och Venakärret, Coast benefits för restaurering det betespräglade kustlandskapet i Östergötland, ELMIAS som syftar till att utrota almsjukan samt motverka effekterna av askskottsjukan på Gotland, LIFE+Vänern har som mål att förbättra bevarande-statusen för 11 fågelarter som ingår i Fågeldirektivet, genom att restaurera viktiga häckningsplatser och rastplatser i Vänerns skärgård, LIFE Taiga som ska återställa en gynnsam bevarandestatus i en betydande del av det boreala barrskogsområdets livsmiljöer i Sverige och utveckla lämpliga metoder för föryngringsbränning, BushLIFE som ska återställa flera livsmiljötyper i betespräglade gräsmarker i Skåne, öka livsmiljökvaliteten och förbättra bevarandestatusen för flertalet arter, samt LIFE-TripleLakes som ska utveckla en modell för anpassningsbar förvaltning av avrinningsområden i Jämtland för akvatiska ekosystem med högt bevarandevärde. Under samma tid har ytterligare 10 LIFE projekt inom natur och biologisk mångfald pågått samt 1 projekt avslutats. Aichimålet om ett representativt skydd av landmiljöer, och om restaurering av 15 procent av skadade ekosystem till år 2020 kommer inte att nås. Nätverket av skyddade områden är inte tillräckligt representativt eller sammanhängande. Fler områden på land, i sjöar och hav har skyddats, men med nuvarande takt i arbetet kommer vi inte att uppnå målen om skydd till Totalt omfattas 13 procent av landarealen av skydd. Köp, intrångsersättning, ersättningsmark och bidrag används för att bevara de mest skyddsvärda områdena. Naturvårdsverket bedömer att två till fyra gånger så stor areal gammal skog avverkats jämfört med vad som skyddats under senare år. Cirka 2 % av naturreservaten är avsatta för att skydda sötvattensmiljöer 31. I dagsläget omfattar det marina områdesskyddet (Nationalpark, Naturreservat/Naturvårdsområde samt Natura 2000) 6,3 procent av havsområdet nationellt. Biotopskyddsområden saknas idag i marin miljö. Den geografiska utbredningen av de marina skyddade områdena är störst nära kusten och bara ett fåtal finns utanför trålgränsen (3 4 nm från baslinjen). En försöksverksamhet, Kometprogrammet, har bedrivits i fem områden i landet under perioden Arbetet har genomförts och lett till skydd av omkring hektar produktiv skogsmark. Naturvårdsverket har inom ramen för ESAB-paketet köpt, sålt och bytt ett antal områden. I medeltal har cirka hektar skogsmark värderats per år, under 31 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 401

13 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV perioden Ersättningsmarkerna och de planerade reservatsmarkerna motsvarar i det perspektivet cirka tio års sedvanlig värderinginsats motsvarande en kostnad omkring 250 miljoner kronor. Årligen har miljoner kronor gått till skötsel av nationalparker och naturreservat. Medelsbehovet för att de skyddade områdenas naturvärden ska bevaras och tillgängliggöras i önskvärd utsträckning bedöms uppgå till betydligt mer än nuvarande anslagsnivå. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med att bilda naturreservat. Vägledningen är ett resultat av ett flerårigt arbete med många aktörer inblandade i processen. Vägledningen syftar till att bidra till att arbetet med bildande av naturreservat sker på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till uppdraget att bidra till uppfyllandet av uppsatta mål för såväl den biologiska mångfalden som friluftslivet. Den ska också bidra till att arbetet sker rättssäkert med utgångspunkt från gällande regelverk, med erforderlig hänsyn till både enskilda och andra allmänna intressen och med en ambitionsnivå som står i proportion till tillgängliga resurser. Naturvårdsverket har också tillsammans med nationalparksförvaltarna (länsstyrelserna, Stiftelsen Tyrestaskogen och Laponiatjuottjudus) jobbat för att skapa en gemensam webbplats för Sveriges nationalparker 32. Det pågår mycket arbete för att öka hållbarheten i nyttjandet. Jordbruket jobbar med miljöåtgärder inom landsbygdsprogrammet, med informations- och rådgivningsinsatser samt genom tvärvillkor inom gårdsstödet Se Ett rikt odlingslandskap. Detsamma gäller skogsbruket, där projektet Dialog om miljöhänsyn tar fram målbilder för god miljöhänsyn i samband med avverkning och implementeringsarbete. Omfattande frivilliga avsättningar av skog görs också, se Levande skogar. För att frivilliga insatser ska kunna ingå i en grön infrastruktur är det dock nödvändigt att det går att styra dem till där de gör störst nytta, att det framgår var de finns och att de finns kvar. EU:s gemensamma fiskeripolitik har reviderats och ger nya förutsättningar att skapa ett långsiktigt hållbart fiske. Havs- och vattenmyndigheten har under år 2014 påbörjat ett projekt för att öka kunskapen om ekosystembaserad fiskförvaltning och en statlig havsplaneringslag har införts. Se Hav i balans samt levande kust och skärgård GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER Genetiskt modifierade organismer har inte introducerats i miljön i någon större utsträckning och befintliga styrmedel är väl utvecklade och används MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

14 1.2.6 FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER En ny EU-förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter har antagits under Arbete pågår med att implementera den nya EU-förordningen i Sverige genom att revidera den nationella strategin och handlingsplanen om främmande arter från Revideringen, med fokus på de förändringar som krävs för förordningen, har genomförts som ett regeringsuppdrag lett av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Under perioden fortsatte bekämpningen av mårdhund och lokala bekämpningsinsatser mot bl a vresros, jättebalsamin, jätteloka, sjögull och mink BIOLOGISKT KULTURARV Biologisk mångfald som kräver skötsel och utgör biologiskt kulturarv återfinns i många naturreservat och behöver lyftas fram och skötas för att värdena ska bestå. För att skydda och vårda särskilt värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer, som till exempel har formats av lantbruket eller präglats av samekulturen, bildas kulturreservat där även biologiskt kulturarv ingår i varierande grad. Områdena har på olika sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Det finns i dag 41 kulturreservat i Sverige 34. Ängs- och betesmarker i odlingslandskapet har bland annat skötts med miljöersättningar, men arealen som fått stöd har minskat 35. Det finns också regionala skillnader. Betesmarkerna har röjts i ökad omfattning vilket i många fall bedöms vara positivt för natur- och kulturvärdena. Negativt är att även jätteträd, grova träd och döda träd röjts bort. Miljöersättningar tillsammans med stödet Nokås, har också finansierat bevarande av naturvärden och kulturmiljöer i skogen som fäbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog, men omfattningen har varit blygsam. Miljöbalkens generella biotopskydd (7 kap 11 Miljöbalken) innebär att stenmurar, åkerholmar, åkerholmar, odlingsrösen, källor, våtmarker, diken och mindre vattendrag är skyddade om de ligger i jordbruksmark. Pilevallar och alléer är skyddade även på annan mark. Möjligheter till dispens från det biotopskyddet ökade år 2014 så att biotoper i vissa fall ska kunna tas bort för att möjliggöra ett mer rationellt jordbruk. Bibehållet brukande är viktigt för att bevara det biologiska kulturarvet i odlingslandskapet men ändringen innebär en risk att småbiotoper försvinner Planbestämmelser enligt plan- och bygglag och kulturmiljölag ger vissa möjligheter att skydda träd och växter som ingår i fornlämningar, finns i trädgårdar och parker samt på kyrkogårdar. Skötsel av dessa miljöer behöver ta hänsyn till det biologiska kulturarvet för att värdena ska bestå. 33 Regeringsuppdraget redovisas december Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA) Preliminära data för MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 403

15 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Skogsstyrelsen har tagit fram ett faktablad om brynmiljöer 36. Riksantikvarieämbetet har i samarbete med Centrum för biologisk mångfald tagit fram en broschyr med exempel på insatser som ökar kunskaperna om biologiskt kulturarv. 37 Under år 2014 publicerades även en vägledning för hantering av träd i offentliga miljöer 38. Den genetiska mångfalden hos domesticerade arter följs upp i Ett rikt odlingslandskap. Där redovisas att det nationella programmet för odlad mångfald (POM) nu är inriktat på bevarande och nyttjande av den odlade mångfalden. Utvecklingen för husdjursraserna är i stora delar positiv eller stabil. Mer om biologiskt kulturarv finns under Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö TÄTORTSNÄRA NATUR Lokala naturvårdsbidrag, LONA, har använts för att förbereda nya kommunala naturreservat och för att öka tillgängligheten i befintliga eller nya naturreservat. Naturvårdsverket har tillsammans med länsstyrelserna tagit fram en vägledning för skydd av natur som ska stödja länsstyrelserna i arbetet med att skydda värdefull natur. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för handikappolitisk samordning har publicerat en vägledning som handlar om att tillgängliggöra skyddade natur- och kulturområden. Vägledningarna kan användas av kommuner som vill inrätta tätortsnära naturreservat eller arbetar med tillgänglighet i tätortsnära områden. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län fick 2002 regeringens uppdrag att ta fram program för varaktigt skydd av de mest värdefulla tätortsnära naturområdena. Områden skulle skyddas inom tio år. I Skåne län har 22 av de 27 områden som pekades ut i dag ett skydd som naturreservat, till exempel Ängelholms strandskog, Herrevads kloster och Foteviksområdet. Samtidigt har 11 av 16 utpekade områden fått kommunalt naturreservat. I Stockholmsområdet innebär förslagen att ytan skyddad natur fördubblas. Bland föreslagna områden finns Bogesundslandet, Lovön, Årstaskogen i Stockholm och Flemingsbergsskogen i Huddinge. I den regionala utvecklingsplaneringen används begreppet regional grönstruktur för att beskriva det sammanhängande system av grönska, mark och vatten som 36 Faktablad Brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruksmark. Målbilder för god miljöhänsyn framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen Biologiskt kulturarv växande historia. Riksantikvarieämbetet och Centrum för biologisk mångfald Fria eller fälla: En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer Riksantikvarieämbetet i samverkan med Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelserna, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer och Sveriges lantbruksuniversitet. 404 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

16 finns i anslutning till bebyggda miljöer. De tre storstadslänen har särskilt ombetts att bevaka riksintressen för friluftsliv med särskilt fokus på tätortsnära områden. Kartläggningen är klar men inga beslut om uppdateringar av gamla riksintressen eller beslut om nya har tagits. Länsstyrelserna har i varierande grad haft dialog med kommunerna. I många fall har föreslagna områden redan skydd i form av naturreservat och/eller Natura 2000 områden. Huvuddelen av den tätortsnära naturen är utan formellt skydd. Här har den fysiska planeringen stor betydelse. Boverket har under åren utvecklat sin samordningsroll. Dialog och samarbete med de 12 myndigheterna med ansvar enligt hushållningsförordningen har utvecklats. Andra myndigheter som berörs av arbetet med hushållning med mark- och vattenområden deltar också i utvecklingsarbetet. Som en fortsättning på Boverkets regeringsuppdrag från åren om samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet, publicerades en vägledning. Den riktar sig främst till kommunala planerare och visar på behovet och nyttan av stimulerande miljöer för fysisk aktivitet, beskriver lagramar inom den fysiska samhällsplaneringen och ger inspirerande exempel. Fokusområden är tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång och cykelbanor. Särskilt hänsyn har tagits till barn och unga, funktionshindrade samt äldre. Under åren beviljades LONA-projekt för ca 120 miljoner kronor till tätortsnära projekt. Bland projekt inriktade på friluftsliv finns bl.a. åtgärder som vandringsleder, aktivitetsbanor, broar, grillplatser, fågeltorn, naturskolor, skolskogar, utbildningar/ dialogträffar samt tillgängligetsanpassning och P-platser med hållplats för färdtjänst. Bland projekten inriktade på naturvärden finns populationsförstärkande åtgärder, röjningar, restaurering av naturtyper och stängsling. När ideella föreningar varit verksamma i projekten finns ofta engagemanget kvar när projekttiden är slut. Det finns projekt som avslutats för flera år sedan där verksamheten fortsätter av samfällighetsföreningar, byalag och andra. Ett sådant exempel Skummeslövstrand i Laholms kommun där sanddyner och strandhed fortfarande rensas från vresrosor, al och annan vegetation. Utvecklingen inom strandskydd i tätortsnära lägen visar upp både positiv och negativ utveckling. I många kommuner har oljehamnar och soptippar omvandlats till strandnära naturområden. Tidigare isolerade, men biologiskt intressanta områden har bundits samman med cykel och vandringsvägar och på så sätt ökat tillgängligheten för människan och öppnat upp spridningskorridorer för växter och djur. Samtidigt har bebyggelsetrycket ökat på den tätorts- och strandnära marken. Byggnader och hårdgjorda anläggningar når ända ut i vattnet och försämrar levnadsbetingelserna för växter och djur. Mer än häften av kommunerna saknar en politiskt antagen skogspolicy eller motsvarande med målsättningar för förvaltning av kommunens tätortsnära skog. Virkesproduktion är målsättning på allt från 2 till 90 procent av den tätortsnära kommunalägda skogen. Skogen sköts därför ofta inte i första hand för att främja MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 405

17 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald. Kommuner har sällan uttalade önskemål om hur andra skogsägare i kommunen sköter sin skog. I 93 procent av kommunerna ställs inga krav på privata markägare. Behovet av att skydda ytterligare tätortsnära naturområden bedöms i 58 procent av kommunerna vara stort. Den övervägande delen av kommunernas reservatsbildning sker på kommunens egen mark. Eftersom endast 16 procent av den tätortsnära skogen är i kommunal ägo, är risken är hög att mindre skyddsvärda skogar skyddas. Vid nyttjande av skog ska enligt skogsvårdslagen hänsyn tas även till andra allmänna intressen som rekreation, friluftsliv, biologisk mångfald, landskapsbilden och kulturmiljövärdena. Markägarnas initiativ till åtgärder på frivillig väg har inte genomförts i den omfattning som lagstiftarna hoppats. Idag avverkas tätortsnära skog ända in till skolgårdar och bebyggelse. Skogssektorns arbete inom projektet Dialog om miljöhänsyn har skapat en plattform för fortsatt arbete med målbilder för god miljöhänsyn inom områden som har betydelse för friluftsliv och rekreation. Målbilder tagits fram för närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser samt stigar och leder. Samråd är en viktig del av målbilderna. Samordningen inom den statliga förvaltningen har förbättrats och helhetssynen på markanvändningen har ökat under perioden men det kvarstår mycket arbete för att bevara den biologiska mångfalden, kulturmiljön och förbättra förutsättningarna för friluftsliv i tätortsnära natur. 1.3 De centrala problemen för målet Det finns starka drivkrafter för en fortsatt utveckling mot ett än mer intensivt nyttjande av mark och vatten och ytterligare fragmentering av landskapet, ur ett globalt perspektiv såväl som inom Europa och nationellt. Utveckling drivs av en kombination av faktorer, bland annat fortsatt ekonomiska utveckling, ökad global konkurrens och ökad efterfrågan på ekosystemens resurser så som livsmedel, fibrer, energi och vatten. Utvecklingen påverkas också av klimatförändringar, demografi och livsstilsförändringar. 39 Mer konkret kan ett antal viktiga hot 40 mot Ett rikt växt- och djurliv identifieras. Hoten innebär ett tryck på ekosystemen vilket leder till förlust av arter och naturtyper och resulterar i förlust av ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens: Habitatförändringar uppstår vid större exploateringar, exempelvis vid nya infrastruktursatsningar, gruvor eller annan bebyggelse och vid intensivt brukande av t.ex. jord- och skogsbruksmark. Igenväxning pga. upphörd hävd är särskilt relevant för odlingslandskapets öppna gräsmarker. Förändringarna kan innebära förlust av habitat men även fragmentering och degradering är relevant. 39 EEA SOER-2015 (mars 2015). 40 EEA SOER-2015 (mars 2015). 406 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

18 Överexploatering av naturresurser är fortsatt ett stor problem, särskilt vid uttag av marina resurser. Invasiva främmande arter (IAS) har redan en tydlig negativ effekt på biologisk mångfald i Sverige, och förväntas öka inom samtliga naturtyper. Främmande invasiva arter kan helt slå ut inhemska arter med allvarliga följdeffekter för ekosystemen. Föroreningar, inklusive övergödning, utgör fortsatt en hot mot biologisk mångfald, även om vissa föroreningar har minskat eller att insatser för att påverka deras effekt har utvecklats. Klimatförändringar påverkar redan olika arters utbredningsområde och interaktioner och kommer att bli ett allt allvarligare hot inom de kommande decennierna. Några viktiga aktiviteter med påverkan på biologisk mångfald kan identifieras: Inom skogsbruket förekommer fortfarande avverkningar av gamla skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet, större arealer ensartade, tätare och mörkare produktionsskogar, ökad användning av främmande trädslag som inte kan nyttjas av många inhemska arter samt ökad skogsgödsling. Jordbruket koncentreras än mer till slättbygderna. Intensifiering innebär ofta dränering, ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt förenklade växtföljder. Samtidigt är jordbruket en förutsättning för att bevara landskapet och den biologiska mångfalden. Betesdjur är till exempel nödvändiga om vi ska behålla ett omväxlande landskap, men samtidigt måste såväl bete som slåtter anpassas så hävden inte blir för intensiv, för tidig eller för likartad. I havet ökar trycket från kommersiellt fiske och sjöfart samt etablering av havsbaserad vindkraft. Global handel ökar antalet främmande organismer som följer med i olika transporter och därmed risken att de sprids. Även torv-, berg- och grustäkt samt mineralutvinning kan ha negativ inverkan på biologisk mångfald. Tätorter och utveckling av infrastrukturer förväntas fortsätta att expandera och ha en fragmenterande inverkan på livsmiljöer, vilket försvårar spridning av arter. Mänsklig verksamhet orsakar också utsläpp av föroreningar som påverkar biologisk mångfald. Övergödning av sötvatten och hav fortsätter att orsaka problem. Ökande halter av koldioxid i atmosfären och ett förändrat klimat kommer att påverka den biologiska mångfalden och ekosystemen, till exempel genom att försura havsvattnet och förändra arters utbredningsområden. I det svenska miljömålssystemet behandlas dessa frågor i flera olika miljömål. Ett rikt växt- och djurliv är beroende av att andra miljökvalitetsmålen nås, speciellt de s.k naturtypsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 407

19 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV skärgård, samt Storslagen fjällmiljö men också Ingen övergödning, och Begränsad klimatpåverkan. Centralt för Ett rikt växt- och djurliv är att uppnå gynnsam bevarandestatus för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter. Det återkommer också i de andra naturtypsmålen för arter och naturtyper beroende av dessa miljöer. I bedömningen om bevarandestatus för naturtyper och arter används i resultat från rapportering till EU 41 som bygger på fyra faktorer: populationsstorlek (areal för naturtyper), utbredning, kvalitet i miljön och framtidsutsikter. Alla fyra faktorer måste vara uppfyllda för bedömningen gynnsam bevarandestatus. Trender för faktorerna tas också fram. För att uppnå gynnsam bevarandestatus har det som sker i vardagslandskapet störst betydelse. Hänsyn i nyttjandet av mark och vatten men även skötselåtgärder utanför skyddade områden är därför mycket viktigt. Skog, jordbruksmark, grundvatten, våtmarker, sjöar och vattendrag finns ofta i en mosaik där de påverkar varandra. Planering av hela landskap är en nyckelfaktor för att motverka habitatförändring och överexploatering samt att möjliggöra anpassning till ett förändrat klimat. Det behövs för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur där sammanhanget i landskapet och möjligheten för djur och växter att leva och sprida sig bibehålls eller utvecklas. Det är inte helt enkelt att avgöra vilka preciseringar som väger tyngst i detta mål eftersom flera av dem är korrelerade och samma styrmedel ofta används. Resilienta ekosystem är till exempel beroende av att det finns en fungerande grön infrastruktur och gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper. Det senare inbegriper ett gott tillstånd för vårt biologiska kulturarv som innehåller några av de artrikaste naturtyperna i landet. De här uppräknade preciseringarna tillsammans med främmande arter väger dock tyngts i bedömningen. Nedan listas centrala områden inom vilka insatser bedöms ha störst inverkan på måluppfyllelse av Ett rikt växt- och djurliv till år HÅLLBART NYTTJANDE Drivkrafterna för ett intensivt nyttjande av mark och fragmentering av landskapet har varit och är mycket starka, eftersom det finns en marknad för och stor efterfrågan på resurser som till exempel skogsråvaror, energi och livsmedel. Hänsynen i nyttjandet får ofta stå tillbaka för kortsiktiga ekonomiska intressen och leder till habitatförstöring och läckage av ämnen med negativ påverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det finns inte tillräckliga incitament för en omställning till ett hållbart nyttjande. 41 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2

20 1.3.2 LANDSKAPSPERSPEKTIV VID PLANERING OCH EXPLOATERING Samhällsutvecklingen har lett till expansion av tätorter, utveckling av infrastrukturer och ett ökat intresse för torv-, berg- och grustäkt samt mineralutvinning som bryter upp landskapet. För att exploateringar ska lokaliseras till platser där de gör minst skada på den gröna infrastrukturen, och förutsättningarna för densamma, behövs såväl planering på landskapsnivå som underlag för att kunna göra den. Detsamma gäller för stärkandet av den gröna infrastrukturen så att nätverk av skyddade områden, restaureringar på lämpliga platser tillsammans med hållbart nyttjande ökar möjligheten för djur och växter att leva och sprida sig. I en grön infrastruktur ska hänsyn till klimatförändring och klimatanpassning för naturmiljön och ekosystemen ingå och geologiska förutsättningar och historisk markanvändning beaktas DET BIOLOGISKA KULTURARVET Ängs- och betesmarker innehåller några av de artrikaste naturtyperna i landet. Ängs- och betesmarksarealen som sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar har minskat. Miljöersättningar tillsammans med stödet Nokås har också finansiera bevarande av naturvärden och kulturmiljöer i skogen som fäbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog, men omfattningen har varit blygsam. Den nya programperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik påbörjas under år En preliminär analys av förslaget till det nya programmet visar försämringar av miljö- och klimatersättningar jämfört med det förra programmet. Bland annat har miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer och för riktade åtgärder för biologisk mångfald på åkermark har tagits bort under Till viss del finansieras skötsel av ängs- och betesmarker även av medel som är avsatta för åtgärder för värdefull natur. En stor andel av skötselmedlen som Naturvårdsverket fördelar går till dessa men medlen räcker ändå inte till FRÄMMANDE ARTER Främmande arter fortsätter att öka. Idag bedöms 388 arter vara invasiva och 82 potentiellt invasiva. Bäst är att bekämpa invasiva arter innan de etablerats. Viktiga införselvägar är flygplatser och hamnar och miljöer som trädgårdar och parker och skogsplanteringar. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 2 409

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:

Läs mer

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Att formulera bevarandemål

Att formulera bevarandemål PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer