Ett rikt växtoch. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett rikt växtoch. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet"

Transkript

1 Ett rikt växtoch djurliv Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5773 DECEMBER 2007

2 Ett rikt växt- och djurliv Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Gruppen AB Omslag: illustration, Tobias Flygar

4 Förord Vart fjärde år genomför regeringen en fördjupad utvärdering av arbetet med miljökvalitetsmålen och redovisar detta till riksdagen. I april 2008 ska Miljömålsrådet lämna sin samlade bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet till regeringen. Föreliggande rapport behandlar miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Rapporten har utarbetats av Mark Marissink. De texter som handlar om delmålet om hotade arter har skrivits av Per Johansson, och det föreslagna delmålet om tätortsnära natur har tagits fram av Amanda Palmstierna. Även Kati Dalkowski, Krister Mild och Anki Weibull har bidragit med texter. Samtliga är anställda på Naturvårdsverket. Underlag till utvärderingen har inhämtats från myndigheterna, från regionala och nationella utredningar och rapporter och från forskningsrapporter. Remissvar har inkommit från 47 instanser. Många synpunkter och förslag har arbetats in i rapporten. Naturvårdsverket vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Naturvårdsverket, december

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING Når vi målet och delmålen? 8 8 Föreslagna delmål 9 Delmål om att hejda förlusten av biologisk mångfald 9 Delmål om minskad andel hotade arter 10 Delmål om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 10 Delmål om tätortsnära natur 10 Nya åtgärder och styrmedel 11 För att nå delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 11 För att nå delmålet om tätortsnära natur 11 Kunskapsuppbyggnad 11 SUMMARY Will the objective and the interim targets be achieved? Proposals for interim targets 14 Interim target to halt the loss of biological diversity 14 Interim target for fewer species under threat 15 Interim target for sustainable use with a landscape approach 15 Interim target for urban and peri-urban nature 15 New measures and policy instruments 16 To achieve the interim target for sustainable use with a landscape approach 16 To achieve the interim target for urban and peri-urban nature 16 Building a knowledge base 17 INLEDNING OCH BAKGRUND Utvärderingens användningsområden och syften Utvärderingens framväxt och förankring 19 UTVECKLINGEN I MILJÖN I FÖRHÅLLANDE TILL ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Det övergripande målet Tolkning av miljökvalitetsmålet 21 Generationsmålet och utvecklingen i miljön 25 Drivkrafter i samhället 26 Delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald 30 Uppföljning med SEBI-indikatorerna 31 Slutsats 43 Delmålet om minskad andel hotade arter 44 Rödlistning 44 Andelen hotade och försvunna arter i rödlistorna 2000 och

7 Hotade arter i olika artgrupper och naturtyper 45 Trender för rödlistade arter i olika naturtyper 45 Slutsatser 45 Delmålet om hållbart nyttjande 45 Slutsats 46 UTVÄRDERING Det övergripande målet Ett rikt växt- och djurliv i miljömålssystemet. 47 Internationellt arbete med biologisk mångfald 48 Arbetet med biologisk mångfald inom EU (och på pan-europeisk nivå) 49 Delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald 50 Delmålet om minskad andel hotade arter 50 Områdesskydd och miljöersättningar 51 Hotade arter utanför skyddade områden 51 Åtgärdsprogram för hotade arter 52 Slutsatser 53 Delmålet om hållbart nyttjande 53 Arbetet med regionala landskapsstrategier 54 Monetär värdering av biologisk mångfald 56 FÖRSLAG TILL NYA OCH JUSTERADE MÅL Det övergripande målet Delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald 57 Delmålet om minskad andel hotade arter 58 Delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 58 Landskapsperspektivet 59 Kunskap om biologisk mångfald och hållbart nyttjande 60 Gynnsam bevarandestatus för naturtyper 60 Ett nytt delmål om tätortsnära natur 61 Ansvar för att genomföra, driva på och följa upp delmålet 62 Delmålets innebörd 63 Motivering av delmålet 67 Uppföljning av delmålet 72 Samhällets kostnader och intäkter 73 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL Allmänt Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till att hejda förlusten av biologisk mångfald 77 Åtgärder och styrmedel för att bibehålla den genetiska mångfalden 77 Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till minskad andel hotade arter 77 Sektorsspecifika åtgärder 77 Åtgärder i skyddade områden 78 Åtgärdsprogram för arter där fisketrycket är en del av hotbilden 78 Åtgärdsprogram för övriga arter 78 6

8 Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 78 Sektorsspecifika åtgärder och styrmedel för hållbart nyttjande 78 Att värdera biologisk mångfald 79 Ekosystemansatsen 79 Landskapsstrategier för biologisk mångfald 80 En nationell strategi för markanvändning, skydd och skötsel i ett klimatperspektiv 82 Åtgärder för att hantera främmande arter och genotyper 83 Det biologiska kulturarvet 84 Ett nationellt viltövervakningssystem 84 En nationell behovsanalys av förekomst av naturtyper av europeiskt intresse 85 Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till det nya delmålet om tätortsnära natur 86 Lokala naturvårdsbidrag 87 Skydd och förvaltning av tätortsnära natur 87 Minst hektar skog har en rekreationsinriktad skötsel 88 Ett system för nationell uppföljning 89 Verktygsöversikt 90 Åtgärder som främst bidrar till kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald 90 Utredningen Kunskap för biologisk mångfald 90 Rödlisteindex 91 Kunskap om biologisk mångfald i ett förändrat klimat 91 Förekomst av hotade arter i skyddade områden 91 Informationsspridning 92 REFERENSER 93 7

9 Sammanfattning Det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ska ses som komplement till främst naturtypsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Myllrande våtmarker. De mål och åtgärder som rör den biologiska mångfalden i en viss naturtyp hör hemma under respektive naturtypsmål. Ett rikt växt- och djurliv tar därför bara upp mer övergripande mål och åtgärder. För närvarande pågår många parallella processer som kan påverka arbetet mot målet Ett rikt växt- och djurliv. De redovisas i inledningen. I rapporten föreslås att de åtgärder som tas fram inom ramen för dessa regeringsuppdrag tas in i miljömålsarbetet när så är lämpligt. Når vi målet och delmålen? Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Bedömningen är att målet blir mycket svårt att nå till år Mycket tyder på att förlusten av den biologiska mångfalden fortsätter trots att insatserna för att minska förlusten har ökat, även om det finns tecken på att takten på förlusten har minskat något (se vidare uppföljningen under delmålet om hejdad förlust av biologisk mångfald). Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Bedömningen är att delmålet blir mycket svårt att nå. Tidigare har bedömningen för delmålet varit gul. Den nyligen avslutade första analysen av de arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet visar att nästan tre fjärdedelar av dessa naturtyper och ca hälften av arterna inte har gynnsam bevarandestatus i dagsläget. För naturtyperna beror det oftast på brister i kvalitet (strukturer och processer) snarare än kvantitet. Trenden för rödlistade arter pekar fortfarande åt fel håll (se även delmålet om hotade arter), men även flera vanligare arter visar går fortfarande tillbaka, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Arbetet med att hejda förlusten av genetisk mångfald är ännu i sin linda. Trenderna för olika drivkrafter och påverkan är otydliga och olika, se även respektive miljömål. Responsen ökar i form av större intresse, större finansiella satsningar och fler och nya åtgärder. De bedöms dock inte som tillräckliga för att hejda förlusten av biologisk mångfald till Det är inte sannolikt att delmålet kommer att nås till år 2010 ens om nya styrmedel och åtgärder sätts in. Detta beror dels på inneboende tröghet i systemet, dels på att det krävs omfattande åtgärder som inte kan genomföras på så kort sikt, dels på att det inom vissa områden (t.ex. säkerställandet av den genetiska mångfalden) ännu inte är klarlagt vilka åtgärder som behöver sättas in. 8

10 År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Delmålet bedöms vara möjligt att nå under förutsättning att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen för hotade arter genomförs samt att skydd och skötsel av områden med höga naturvärden sker i enlighet med vad som sägs under naturtypsmålen. Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. Bedömningen är att delmålet blir mycket svårt att nå. Tidigare har bedömningen för delmålet varit gul. Flera vanliga arter går fortfarande tillbaka, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Dessutom visar den nyligen avslutade första analysen av de arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet att nästan tre fjärdedelar av dessa naturtyper och ca hälften av arterna inte har gynnsam bevarandestatus i dagsläget. Detta är starka indikationer på att nyttjandet av de biologiska resurserna inte är hållbart i dagsläget. Det bedöms dessutom som mycket svårt att uppnå ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten till Det beror främst på att omställningar i bl. a. jordbruk, skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad tar tid att genomföra. Även om begreppet hållbart nyttjande tolkas så att det leder till klara och användbara riktlinjer i sektorerna är det knappast troligt att samtliga verksamhetsutövare har hunnit anpassa sig till dessa till år För att klara delmålet måste dessutom landskapsperspektivet genomsyra arbetet så att hänsyn kan tas till effekterna av aktörers handlande utanför det direkt berörda området Föreslagna delmål Delmål om att hejda förlusten av biologisk mångfald Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Delmålet bör stå kvar i miljömålsstrukturen och utvärderas bl a i den fördjupade utvärderingen Det är ett internationellt antaget mål som har lyfts in i miljömålsstrukturen. Ett ev. nytt internationellt mål bör kunna lyftas in på liknande sätt. I rapporten föreslås därför inget nytt delmål; i stället ges några förslag på saker som bör kunna ingå i det internationella arbetet. 9

11 Delmål om minskad andel hotade arter År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Målet bör stå kvar. Delmål om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv Ett omformulerat och preciserat delmål föreslås med ett nytt målår. Delmålet bör ha följande lydelse: Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt så att arter och ekosystem bevaras och återställs på landskapsnivå. Det innebär att: Ekosystem, processer, naturtyper och strukturer förekommer i en sådan omfattning i landskapet att alla i landet naturligt förekommande arter som inte är hotade fortlever i livskraftiga populationer inom sina naturliga utbredningsområden och att inga tidigare livskraftiga arter är hotade. Ett landskapsperspektiv anläggs vid genomförande och tillämpning av åtgärder och styrmedel i naturvården. Hänsyn tas till effekterna på det större landskapet vid åtgärder i areella och övriga näringar. Naturens resiliens (motståndskraft och återhämtningsförmåga) upprätthålls eller ökas. Åtgärder som genomförs i arbetet med de övriga miljömålen får inte äventyra den biologiska mångfalden. Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringen. Andelen naturtyper i art- och habitatdirektivet som har gynnsam bevarandestatus har ökat. Delmål om tätortsnära natur Ett nytt delmål föreslås som bör ha följande lydelse: Senast år 2015 har befolkningen tillgång till tätortsnära natur med höga frilufts-, kulturmiljö- och naturvärden. Det innebär att: Den tätortsnära naturens frilufts-, kulturmiljö- och naturvärden bevaras, vårdas och utvecklas, varav minst hektar tätortsnära skog har en rekreationsinriktad skötsel. Den tätortsnära naturens värden och allemansrättens skyldigheter och rättigheter görs kända. Tätortsnära natur tillgängliggörs för befolkningen oavsett ålder, kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet eller tillgång till fordon. Lokal kunskap tas tillvara genom att dialog förs med markägare och lokala aktörer vid bevarande, vård, utveckling och tillgängliggörande av tätortsnära natur. 10

12 Nya åtgärder och styrmedel Förutom de åtgärder och styrmedel som resulterar från pågående uppdrag (se ovan) som nämns i texten föreslås följande: För att nå delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv Varje länsstyrelse bör ta fram minst två landskapsstrategier för biologisk mångfald för landskapsavsnitt med höga och potentiellt höga natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden fram till Naturvårdsverket bör ta fram en nationell strategi för markanvändning, skydd och skötsel i ett klimatperspektiv. Strategin bör tas fram i samarbete med övriga berörda myndigheter, till exempel Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Sametinget, Vägverket, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Kunskapen i vetenskapssamhället bör tas till vara genom att Centrum för biologisk mångfald, ArtDatabanken och Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald m.fl. berörda forskare deltar i processen. Artdatabanken bör, utifrån resultatet från rapporteringen av naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, analysera förekomsten av de naturtyper där en gynnsam bevarandestatus ej har kunnat fastställas för att se var naturtypen saknas eller saknar tillräcklig kvalitet i utbredningsområdet. Naturvårdsverket bör ha samma typ av övergripande ansvar för viltövervakningen som när det gäller miljöövervakningen. Ett nationellt viltövervakningssystem bör täcka fler arter än de nu berörda. En utvidgad viltövervakning bör fortsatt bygga på betydande ideellt arbete men där staten bidrar för vissa kostnader, i likhet med det system som nu gäller för inventering av stora rovdjur. För att nå delmålet om tätortsnära natur Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) bör fortsätta som en kontinuerlig åtgärd Skydd och förvaltning av tätortsnära natur. Det bör övervägas om programmen för skydd och förvaltning av värdefull tätortsnära natur bör utvidgas till fler län än storstadslänen. Kommuners och kommunala stiftelsers möjlighet att söka statsbidrag för reservatsbildning bör bättre marknadsföras, vilket syftar till en omfördelning inom anslag 34:3 ap.2 så att en större summa läggs på statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse än vad som är fallet idag. Senast år 2015 har minst hektar tätortsnära skog en rekreationsinriktad skötsel som bevarar, vårdar och utvecklar dess rekreations-, natur- och kulturvärden. Ett system för uppföljning av den tätortsnära naturens värden och befolkningens tillgång till denna bör sammanställas. Det bör tas fram en översikt över processer, verktyg och resurser som kan användas av olika aktörer för att främja och tillgängliggöra tätortsnära natur. Kunskapsuppbyggnad ArtDatabanken bör i samband med arbetet inför 2010 års rödlista även ta fram ett svenskt rödlisteindex för de olika organismgrupper som redovisas i listan, så att detta kan bidra till att utvärdera om förlusten av biologisk mångfald har hejdats till år 2010 Det behövs en forskningsansträngning i form av ett femårigt forskningsprogram om ca 25 miljoner kronor med inriktning på vilka konsekvenser klimatförändring kommer att ha för den biologiska mångfalden i Sverige samt hur effekterna kan minimeras. 11

13 Naturhistoriska riksmuseet är ansvarsmuseum för det naturvetenskapliga området. Utredningen Kunskap för biologisk mångfald 1 föreslår att uppdraget till Naturhistoriska riksmuseet utvidgas så att museet får ett ansvar för att i sin utställnings- och programverksamhet tydligt spegla den biologiska mångfalden och miljötillståndet. Detta bör ske genom en ändrad lydelse av museets instruktion. 1 SOU 2005:94 12

14 Summary The national environmental quality objective for A Rich Diversity of Plant and Animal Life is regarded as complementary to the objectives for habitats Sustainable Forests, Flourishing Lakes and Streams, A Balanced Marine Environment and Flourishing Coastal Areas and Archipelagos, A Varied Agricultural Landscape, A Magnificent Mountain Landscape, and Thriving Wetlands. Targets and measures for biological diversity in a particular habitat belong under the objective for that habitat, while A Rich Diversity of Plant and Animal Life focuses on overall targets and measures. Many parallel processes are going on at present which may affect progress towards the Plant and Animal Life objective. These are described in the introduction. The report suggests that measures developed within the framework of these government commissions be incorporated with environmental objectives efforts when appropriate. Will the objective and the interim targets be achieved? Biological diversity must be preserved and used sustainably for the benefit of present and future generations. Species habitats and ecosystems and their functions and processes must be safeguarded. Species must be able to survive in long-term viable populations with sufficient genetic variation. Finally, people must have access to a good natural and cultural environment rich in biological diversity, as a basis for health, quality of life and well-being. The assessment is that this objective will be very difficult to achieve by There are many indications that the loss of biodiversity is continuing despite increased efforts to halt it. However, there are also signs that the rate of loss has dropped somewhat (see the evaluation under the interim target for halting the loss of biodiversity). By 2010 the loss of biological diversity in Sweden will have been halted. The assessment is that this interim target will be very difficult to achieve. The first analysis of the species and habitats included in the Habitats directive was recently completed. It shows that nearly three quarters of these habitats and about half of the species do not have a favourable conservation status under present conditions. For habitats, this is most often due to quality shortcomings in terms of structures and processes rather than to problems of quantity. The trend for red listed species is still pointing the wrong way (see also the interim target for species under threat), but several more common species are also declining. This applies to birds in the agricultural landscape, for example. The work undertaken in order to halt the loss of genetic diversity is still in its early stages. Trends for different driving forces and effects are unclear and variable (see also under each environmental objective). Society is paying greater heed to these issues, through greater interest, bigger financial commitments, and through more and new measures. These factors are not judged to be sufficient to halt the loss of biodiversity by 2010, however. 13

15 It is unlikely that this interim target will be met by 2010 even if new policy instruments and measures are applied. This is due partly to an inherent inertia in the system, and partly to the fact that extensive measures are required which cannot be carried out in the short term. For some areas (e.g. the safeguarding of genetic diversity), furthermore, it has still not been clarified what measures need to be applied. By 2015 the conservation status of threatened species in Sweden will have improved to the point where the proportion of evaluated species classified as threatened will have fallen by at least 30% on corresponding figures for 2000, with no increase in the percentage of species that have become regionally extinct. This interim target is judged to be achievable on condition that the measures proposed in the action programme for threatened species are carried out, and that areas with high natural values are protected and managed as specified under the environmental objectives for specific habitats. By 2007 methods will be available with a view to assess whether biological diversity and biological resources, both terrestrial and aquatic, are used in a sustainable manner. By 2010 biological diversity and biological resources, both terrestrial and aquatic, will be used in a sustainable manner, so that biodiversity is maintained at the landscape level. The assessment is that this interim target will be very difficult to achieve. Several commoner species are still declining, e.g. birds in the agricultural landscape. Additionally, the first analysis of the species and habitats included in the Habitats directive, which was recently completed, shows that almost three quarters of these habitats and about half of the species do not have a favourable conservation status. These are powerful indications that current use of biological resources is unsustainable. It is further judged to be very difficult to achieve sustainable use of biological diversity and biological resources, both terrestrial and aquatic, by This is primarily because the necessary changes in sectors such as agriculture, forestry, fisheries, industry and urban development take time to implement. Even if the term sustainable use is interpreted in such a way that it leads to clear and usable guidelines for the social sectors concerned, it is hardly likely that all operators will have had time to adapt their activities to them by For the interim target to be achieved it will also be necessary for all efforts to be guided by a landscape approach, so that the effects of operators activities beyond the directly affected area can also be taken into account. Proposals for interim targets Interim target to halt the loss of biological diversity By 2010 the loss of biological diversity in Sweden will have been halted. By 2010 the loss of biological diversity in Sweden will have been halted. This interim target should remain in the environmental objective structure and be evaluated, in the 2012 in-depth evaluation as well as elsewhere. It is an internation- 14

16 ally adopted target which has been incorporated into the environmental objective structure. Any new international target should be incorporated in a similar way. The report therefore does not propose a new interim target. Instead it makes some suggestions for aspects which may be included in international processes on developing biodiversity policy. Interim target for fewer species under threat By 2015 the conservation status of threatened species in Sweden will have improved to the point where the proportion of evaluated species classified as threatened will have fallen by at least 30 % on corresponding figures for 2000, with no increase in the percentage of species that have become regionally extinct. The target should remain. Interim target for sustainable use with a landscape approach This is a reformulated and specified interim target with a new target year. It should have the following wording: By 2015 biological diversity and biological resources will be used in a sustainable way so that species and ecosystems are conserved and restored at a landscape level. This means that Ecosystems, processes, habitats and structures occur in such an extent that all of Sweden s naturally occurring species which are not threatened survive in viable populations within their natural ranges and that no nonthreatened species become threatened. A landscape approach is employed for carrying out measures and applying policy instruments in environmental protection. Due consideration is given to the effects on the extended landscape of actions in agriculture, forestry, fishery, and other commercial activities. Nature s resilience is maintained or increased. Measures carried out as part of the efforts to achieve the other environmental objectives may not be allowed to jeopardise biological diversity. The heightened risk of extinction highlighted by climate scenarios has been reduced for the species and habitats that run the greatest risk of negative effects due to climate change. The percentage of habitats with favourable conservation status according to the Habitats directive shall be increased. Interim target for urban and peri-urban nature This proposed new interim target should have the following wording: By 2015 the population will have access to urban and peri-urban nature with high recreational, cultural and natural values. This means that The recreational, cultural and natural values of the urban and peri-urban nature is preserved, managed, and developed. At least 150,000 hectares of urban and peri-urban forest will be managed for recreational purposes. The values of urban and peri-urban nature, and the obligations and rights inherent in the right of public access are known by the public. 15

17 Urban and peri-urban nature is made accessible to the entire population regardless of age, gender, disability, ethnic background or access to vehicles. Local knowledge is put to use by means of a dialogue with landowners and local stakeholders on preservation, management, development, and accessibility measures for urban and peri-urban nature. New measures and policy instruments In addition to the measures and policy instruments that on-going government commissions will lead to, the following are proposed: To achieve the interim target for sustainable use with a landscape approach Every county administrative board should have drawn up at least two landscape strategies for biodiversity for landscape areas with high and potentially high natural, cultural, and recreational values, by The Swedish EPA should draw up a national strategy for land use, protection, and management from a climate perspective. The strategy should be developed in collaboration with other authorities concerned, e.g. the Forest Agency, the Board of Agriculture, the Board of Fisheries, the Sami Parliament, the Road Administration, the Board of Housing, Building and Planning, and the National Heritage Board. Knowledge in the scientific community should be utilised by including the Swedish Biodiversity Centre, the Swedish Species Information Centre, and the Scientific Council for Biodiversity in the process, as well as other scientists concerned. The Swedish Species Information Centre should, on the basis of the results reported on habitats under Section 17 of the Habitats directive, analyse the occurrence of those types of habitats for which a favourable conservation status could not be determined. The aim of the analysis is to see where in its range the habitat is missing. The Swedish EPA should have the same type of overall responsibility for wildlife monitoring as it has for environmental monitoring. A national wildlife monitoring system should cover more species than those currently affected. Expanded wildlife monitoring should continue to be based on significant amounts of voluntary work, but with state grants for certain costs, in a manner similar to the current system for inventories of large predators. To achieve the interim target for urban and peri-urban nature The local environmental protection scheme (abbreviated LONA in Swedish) should continue as a permanent measure Protection and management of urban and peri-urban nature. The counties of Stockholm, Skåne and Västra Götaland already have programmes för preservation and management of valuable urban and peri-urban nature. Programmes for counties other than those with major cities should be considered as well. The possibility for municipalities and municipal foundations to apply for state grants to establish nature reserves should be better advertised. This should be aimed at a redistribution of an allocation named Anslag 34:3 ap.2, so that a larger amount is spent on state grants to municipalities or municipal foundations than is the case today. 16

18 By 2015 at least 150,000 hectares of urban and peri-urban forest will be managed for recreational purposes in a way that preserves, manages, and develops its recreational, natural, and cultural values. A system should be developed for monitoring the values of urban and peri-urban nature, as well as the population s access to it. A survey should be carried out of processes, tools, and resources that can be used by different stakeholders to promote urban and peri-urban nature, and to make it accessible. Building a knowledge base The Species Information Centre should prepare a Red List Index in coordination with the work being undertaken towards the 2010 Red List. There is need of a 5-year, 25-million SEK research programme on the consequences of climate change on biodiversity in Sweden and how to minimise these consequences. The Swedish Museum of Natural History has a special responsibility for information on natural sciences. As proposed previously, it should also have a specified responsibility for information on biodiversity and environment. 17

19 Inledning och bakgrund Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv antogs av riksdagen år 2005 som ett komplement till de femton övriga, tidigare beslutade miljökvalitetsmålen. Denna fördjupade utvärdering är den första som görs av målet Ett rikt växt- och djurliv, medan öriga mål har utvärderats en gång tidigare. Ett rikt växt- och djurliv är tänkt att komplettera, inte ersätta, det arbete med biologisk mångfald som görs inom ramen för de övriga miljökvalitetsmålen och då i synnerhet naturtypsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Syftet med målet är enligt regeringens proposition (Prop. 2004/05:150) att "åstadkomma ett mer effektivt, fokuserat och bättre koordinerat arbete med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald". Det ska "inte leda till att arbetet med biologisk mångfald under de övriga miljökvalitetsmålen försämras eller ifrågasätts eller att sektorsintegreringen försämras. Regeringen föreslår att det som går att behandla, kopplat till respektive sektor, under övriga miljökvalitetsmål som hanterar biologiska resurser därför skall behandlas där, även vid nästa fördjupade utvärdering". Miljömålet om biologisk mångfald har därför en mer övergripande karaktär än andra miljökvalitetsmål. Det understryks inte minst av de två delmål som formulerades av regeringen och ersatte de mer specifika åtgärdsmålen i Naturvårdsverkets förslag. (De två mer allmänt formulerade målen handlar om hejdad förlust av biologisk mångfald och om hållbart nyttjande). För närvarande pågår en rad parallella uppdrag vars resultat kan komma att påverka arbetet med Ett rikt växt- och djurliv. Flera av dem ska rapporteras i december Uppdragen är följande: Till Naturvårdsverket om etablering av ett uppföljningssystem (december 2007) Till Naturvårdsverket om strategi för genetisk mångfald (december 2007) Till Naturvårdsverket om strategi för främmande arter (juni 2008) Till Naturvårdsverket och länsstyrelser om regionala landskapsstrategier (december 2008) Mål i Naturvårdsverkets regleringsbrev om vägledning för ekosystemansatsen (december 2007) Varsitt uppdrag till Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Fiskeriverket om hållbart nyttjande (december 2007) Till Konjunkturinstitutet om monetär värdering av biologisk mångfald (december 2007) Till Riksantikvarieämbetet att inom ramen för arbetet med miljömålen utarbeta ett förslag till nationellt genomförande av Europeiska landskapskonventionen. Dessa uppdrag kommer att bidra med förslag till åtgärder som bör beaktas i det fortsatta arbetet med Ett rikt växt- och djurliv. När denna utvärdering görs finns för en del av dessa uppdrag preliminära resultat i form av föreslagna åtgärder. Europeiska miljöbyrån, EEA, driver ett projekt under namnet SEBI2010 (Streamlining European Biodiversity Indicators) där man utvecklar indikatorer för att följa upp 2010-målet (dvs. delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald). I denna rapport har preliminära resultat från projektet använts. 18

20 Utvärderingens användningsområden och syften Utvärderingens huvudsakliga syfte är att beskriva behovet av ytterligare eller preciserade delmål, insatser och åtgärder för att nå målet Ett rikt växt- och djurliv. Den ska också bidra till Miljömålsrådets samlade utvärdering och bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet. Den kommer också att utgöra ett av flera underlag till regeringens fördjupade utvärdering av miljömålssystemet Ytterligare ett användningsområde kan vara som kunskapsunderlag. Utvärderingens framväxt och förankring Ett utkast till utvärderingsrapport remissbehandlades under sommaren instanser lämnade svar, men av dem avstod 8 från att lämna synpunkter. Synpunkterna i remissvaren har lett till en mindre omformulering i delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv och till omstruktureringar och förtydliganden i texten. Avsnitten om uppföljning och utvärdering av framför allt det övergripande målet och delmålet om hejdad förlust av biologisk mångfald har kompletterats avsevärt efter remissomgången. Flera remissinstanser påpekade att ett delmål om tätortsnära natur främst bör hanteras under miljömålet God bebyggd miljö. Andra menade att det hör hemma under Ett rikt växt- och djurliv. Avsnittet om tätortsnära natur har därför kompletterats med ett resonemang om för- och nackdelar med de föreslagna placeringarna. 19

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 RAPPORT 6608 MARS 2014 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda?

Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda? Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda? Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala UN Conven&on on biological diversity ar&cle

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING 2015 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv. En handledning

Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv. En handledning Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv En handledning rapport 6342 mars 2010 Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv En handledning

Läs mer