Ett rikt växtoch. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett rikt växtoch. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet"

Transkript

1 Ett rikt växtoch djurliv Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5773 DECEMBER 2007

2 Ett rikt växt- och djurliv Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Gruppen AB Omslag: illustration, Tobias Flygar

4 Förord Vart fjärde år genomför regeringen en fördjupad utvärdering av arbetet med miljökvalitetsmålen och redovisar detta till riksdagen. I april 2008 ska Miljömålsrådet lämna sin samlade bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet till regeringen. Föreliggande rapport behandlar miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Rapporten har utarbetats av Mark Marissink. De texter som handlar om delmålet om hotade arter har skrivits av Per Johansson, och det föreslagna delmålet om tätortsnära natur har tagits fram av Amanda Palmstierna. Även Kati Dalkowski, Krister Mild och Anki Weibull har bidragit med texter. Samtliga är anställda på Naturvårdsverket. Underlag till utvärderingen har inhämtats från myndigheterna, från regionala och nationella utredningar och rapporter och från forskningsrapporter. Remissvar har inkommit från 47 instanser. Många synpunkter och förslag har arbetats in i rapporten. Naturvårdsverket vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Naturvårdsverket, december

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING Når vi målet och delmålen? 8 8 Föreslagna delmål 9 Delmål om att hejda förlusten av biologisk mångfald 9 Delmål om minskad andel hotade arter 10 Delmål om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 10 Delmål om tätortsnära natur 10 Nya åtgärder och styrmedel 11 För att nå delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 11 För att nå delmålet om tätortsnära natur 11 Kunskapsuppbyggnad 11 SUMMARY Will the objective and the interim targets be achieved? Proposals for interim targets 14 Interim target to halt the loss of biological diversity 14 Interim target for fewer species under threat 15 Interim target for sustainable use with a landscape approach 15 Interim target for urban and peri-urban nature 15 New measures and policy instruments 16 To achieve the interim target for sustainable use with a landscape approach 16 To achieve the interim target for urban and peri-urban nature 16 Building a knowledge base 17 INLEDNING OCH BAKGRUND Utvärderingens användningsområden och syften Utvärderingens framväxt och förankring 19 UTVECKLINGEN I MILJÖN I FÖRHÅLLANDE TILL ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Det övergripande målet Tolkning av miljökvalitetsmålet 21 Generationsmålet och utvecklingen i miljön 25 Drivkrafter i samhället 26 Delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald 30 Uppföljning med SEBI-indikatorerna 31 Slutsats 43 Delmålet om minskad andel hotade arter 44 Rödlistning 44 Andelen hotade och försvunna arter i rödlistorna 2000 och

7 Hotade arter i olika artgrupper och naturtyper 45 Trender för rödlistade arter i olika naturtyper 45 Slutsatser 45 Delmålet om hållbart nyttjande 45 Slutsats 46 UTVÄRDERING Det övergripande målet Ett rikt växt- och djurliv i miljömålssystemet. 47 Internationellt arbete med biologisk mångfald 48 Arbetet med biologisk mångfald inom EU (och på pan-europeisk nivå) 49 Delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald 50 Delmålet om minskad andel hotade arter 50 Områdesskydd och miljöersättningar 51 Hotade arter utanför skyddade områden 51 Åtgärdsprogram för hotade arter 52 Slutsatser 53 Delmålet om hållbart nyttjande 53 Arbetet med regionala landskapsstrategier 54 Monetär värdering av biologisk mångfald 56 FÖRSLAG TILL NYA OCH JUSTERADE MÅL Det övergripande målet Delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald 57 Delmålet om minskad andel hotade arter 58 Delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 58 Landskapsperspektivet 59 Kunskap om biologisk mångfald och hållbart nyttjande 60 Gynnsam bevarandestatus för naturtyper 60 Ett nytt delmål om tätortsnära natur 61 Ansvar för att genomföra, driva på och följa upp delmålet 62 Delmålets innebörd 63 Motivering av delmålet 67 Uppföljning av delmålet 72 Samhällets kostnader och intäkter 73 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL Allmänt Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till att hejda förlusten av biologisk mångfald 77 Åtgärder och styrmedel för att bibehålla den genetiska mångfalden 77 Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till minskad andel hotade arter 77 Sektorsspecifika åtgärder 77 Åtgärder i skyddade områden 78 Åtgärdsprogram för arter där fisketrycket är en del av hotbilden 78 Åtgärdsprogram för övriga arter 78 6

8 Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv 78 Sektorsspecifika åtgärder och styrmedel för hållbart nyttjande 78 Att värdera biologisk mångfald 79 Ekosystemansatsen 79 Landskapsstrategier för biologisk mångfald 80 En nationell strategi för markanvändning, skydd och skötsel i ett klimatperspektiv 82 Åtgärder för att hantera främmande arter och genotyper 83 Det biologiska kulturarvet 84 Ett nationellt viltövervakningssystem 84 En nationell behovsanalys av förekomst av naturtyper av europeiskt intresse 85 Åtgärder och styrmedel som främst bidrar till det nya delmålet om tätortsnära natur 86 Lokala naturvårdsbidrag 87 Skydd och förvaltning av tätortsnära natur 87 Minst hektar skog har en rekreationsinriktad skötsel 88 Ett system för nationell uppföljning 89 Verktygsöversikt 90 Åtgärder som främst bidrar till kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald 90 Utredningen Kunskap för biologisk mångfald 90 Rödlisteindex 91 Kunskap om biologisk mångfald i ett förändrat klimat 91 Förekomst av hotade arter i skyddade områden 91 Informationsspridning 92 REFERENSER 93 7

9 Sammanfattning Det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ska ses som komplement till främst naturtypsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Myllrande våtmarker. De mål och åtgärder som rör den biologiska mångfalden i en viss naturtyp hör hemma under respektive naturtypsmål. Ett rikt växt- och djurliv tar därför bara upp mer övergripande mål och åtgärder. För närvarande pågår många parallella processer som kan påverka arbetet mot målet Ett rikt växt- och djurliv. De redovisas i inledningen. I rapporten föreslås att de åtgärder som tas fram inom ramen för dessa regeringsuppdrag tas in i miljömålsarbetet när så är lämpligt. Når vi målet och delmålen? Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Bedömningen är att målet blir mycket svårt att nå till år Mycket tyder på att förlusten av den biologiska mångfalden fortsätter trots att insatserna för att minska förlusten har ökat, även om det finns tecken på att takten på förlusten har minskat något (se vidare uppföljningen under delmålet om hejdad förlust av biologisk mångfald). Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Bedömningen är att delmålet blir mycket svårt att nå. Tidigare har bedömningen för delmålet varit gul. Den nyligen avslutade första analysen av de arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet visar att nästan tre fjärdedelar av dessa naturtyper och ca hälften av arterna inte har gynnsam bevarandestatus i dagsläget. För naturtyperna beror det oftast på brister i kvalitet (strukturer och processer) snarare än kvantitet. Trenden för rödlistade arter pekar fortfarande åt fel håll (se även delmålet om hotade arter), men även flera vanligare arter visar går fortfarande tillbaka, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Arbetet med att hejda förlusten av genetisk mångfald är ännu i sin linda. Trenderna för olika drivkrafter och påverkan är otydliga och olika, se även respektive miljömål. Responsen ökar i form av större intresse, större finansiella satsningar och fler och nya åtgärder. De bedöms dock inte som tillräckliga för att hejda förlusten av biologisk mångfald till Det är inte sannolikt att delmålet kommer att nås till år 2010 ens om nya styrmedel och åtgärder sätts in. Detta beror dels på inneboende tröghet i systemet, dels på att det krävs omfattande åtgärder som inte kan genomföras på så kort sikt, dels på att det inom vissa områden (t.ex. säkerställandet av den genetiska mångfalden) ännu inte är klarlagt vilka åtgärder som behöver sättas in. 8

10 År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Delmålet bedöms vara möjligt att nå under förutsättning att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen för hotade arter genomförs samt att skydd och skötsel av områden med höga naturvärden sker i enlighet med vad som sägs under naturtypsmålen. Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. Bedömningen är att delmålet blir mycket svårt att nå. Tidigare har bedömningen för delmålet varit gul. Flera vanliga arter går fortfarande tillbaka, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Dessutom visar den nyligen avslutade första analysen av de arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet att nästan tre fjärdedelar av dessa naturtyper och ca hälften av arterna inte har gynnsam bevarandestatus i dagsläget. Detta är starka indikationer på att nyttjandet av de biologiska resurserna inte är hållbart i dagsläget. Det bedöms dessutom som mycket svårt att uppnå ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten till Det beror främst på att omställningar i bl. a. jordbruk, skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad tar tid att genomföra. Även om begreppet hållbart nyttjande tolkas så att det leder till klara och användbara riktlinjer i sektorerna är det knappast troligt att samtliga verksamhetsutövare har hunnit anpassa sig till dessa till år För att klara delmålet måste dessutom landskapsperspektivet genomsyra arbetet så att hänsyn kan tas till effekterna av aktörers handlande utanför det direkt berörda området Föreslagna delmål Delmål om att hejda förlusten av biologisk mångfald Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Delmålet bör stå kvar i miljömålsstrukturen och utvärderas bl a i den fördjupade utvärderingen Det är ett internationellt antaget mål som har lyfts in i miljömålsstrukturen. Ett ev. nytt internationellt mål bör kunna lyftas in på liknande sätt. I rapporten föreslås därför inget nytt delmål; i stället ges några förslag på saker som bör kunna ingå i det internationella arbetet. 9

11 Delmål om minskad andel hotade arter År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Målet bör stå kvar. Delmål om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv Ett omformulerat och preciserat delmål föreslås med ett nytt målår. Delmålet bör ha följande lydelse: Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt så att arter och ekosystem bevaras och återställs på landskapsnivå. Det innebär att: Ekosystem, processer, naturtyper och strukturer förekommer i en sådan omfattning i landskapet att alla i landet naturligt förekommande arter som inte är hotade fortlever i livskraftiga populationer inom sina naturliga utbredningsområden och att inga tidigare livskraftiga arter är hotade. Ett landskapsperspektiv anläggs vid genomförande och tillämpning av åtgärder och styrmedel i naturvården. Hänsyn tas till effekterna på det större landskapet vid åtgärder i areella och övriga näringar. Naturens resiliens (motståndskraft och återhämtningsförmåga) upprätthålls eller ökas. Åtgärder som genomförs i arbetet med de övriga miljömålen får inte äventyra den biologiska mångfalden. Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringen. Andelen naturtyper i art- och habitatdirektivet som har gynnsam bevarandestatus har ökat. Delmål om tätortsnära natur Ett nytt delmål föreslås som bör ha följande lydelse: Senast år 2015 har befolkningen tillgång till tätortsnära natur med höga frilufts-, kulturmiljö- och naturvärden. Det innebär att: Den tätortsnära naturens frilufts-, kulturmiljö- och naturvärden bevaras, vårdas och utvecklas, varav minst hektar tätortsnära skog har en rekreationsinriktad skötsel. Den tätortsnära naturens värden och allemansrättens skyldigheter och rättigheter görs kända. Tätortsnära natur tillgängliggörs för befolkningen oavsett ålder, kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet eller tillgång till fordon. Lokal kunskap tas tillvara genom att dialog förs med markägare och lokala aktörer vid bevarande, vård, utveckling och tillgängliggörande av tätortsnära natur. 10

12 Nya åtgärder och styrmedel Förutom de åtgärder och styrmedel som resulterar från pågående uppdrag (se ovan) som nämns i texten föreslås följande: För att nå delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv Varje länsstyrelse bör ta fram minst två landskapsstrategier för biologisk mångfald för landskapsavsnitt med höga och potentiellt höga natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden fram till Naturvårdsverket bör ta fram en nationell strategi för markanvändning, skydd och skötsel i ett klimatperspektiv. Strategin bör tas fram i samarbete med övriga berörda myndigheter, till exempel Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Sametinget, Vägverket, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Kunskapen i vetenskapssamhället bör tas till vara genom att Centrum för biologisk mångfald, ArtDatabanken och Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald m.fl. berörda forskare deltar i processen. Artdatabanken bör, utifrån resultatet från rapporteringen av naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, analysera förekomsten av de naturtyper där en gynnsam bevarandestatus ej har kunnat fastställas för att se var naturtypen saknas eller saknar tillräcklig kvalitet i utbredningsområdet. Naturvårdsverket bör ha samma typ av övergripande ansvar för viltövervakningen som när det gäller miljöövervakningen. Ett nationellt viltövervakningssystem bör täcka fler arter än de nu berörda. En utvidgad viltövervakning bör fortsatt bygga på betydande ideellt arbete men där staten bidrar för vissa kostnader, i likhet med det system som nu gäller för inventering av stora rovdjur. För att nå delmålet om tätortsnära natur Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) bör fortsätta som en kontinuerlig åtgärd Skydd och förvaltning av tätortsnära natur. Det bör övervägas om programmen för skydd och förvaltning av värdefull tätortsnära natur bör utvidgas till fler län än storstadslänen. Kommuners och kommunala stiftelsers möjlighet att söka statsbidrag för reservatsbildning bör bättre marknadsföras, vilket syftar till en omfördelning inom anslag 34:3 ap.2 så att en större summa läggs på statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse än vad som är fallet idag. Senast år 2015 har minst hektar tätortsnära skog en rekreationsinriktad skötsel som bevarar, vårdar och utvecklar dess rekreations-, natur- och kulturvärden. Ett system för uppföljning av den tätortsnära naturens värden och befolkningens tillgång till denna bör sammanställas. Det bör tas fram en översikt över processer, verktyg och resurser som kan användas av olika aktörer för att främja och tillgängliggöra tätortsnära natur. Kunskapsuppbyggnad ArtDatabanken bör i samband med arbetet inför 2010 års rödlista även ta fram ett svenskt rödlisteindex för de olika organismgrupper som redovisas i listan, så att detta kan bidra till att utvärdera om förlusten av biologisk mångfald har hejdats till år 2010 Det behövs en forskningsansträngning i form av ett femårigt forskningsprogram om ca 25 miljoner kronor med inriktning på vilka konsekvenser klimatförändring kommer att ha för den biologiska mångfalden i Sverige samt hur effekterna kan minimeras. 11

13 Naturhistoriska riksmuseet är ansvarsmuseum för det naturvetenskapliga området. Utredningen Kunskap för biologisk mångfald 1 föreslår att uppdraget till Naturhistoriska riksmuseet utvidgas så att museet får ett ansvar för att i sin utställnings- och programverksamhet tydligt spegla den biologiska mångfalden och miljötillståndet. Detta bör ske genom en ändrad lydelse av museets instruktion. 1 SOU 2005:94 12

14 Summary The national environmental quality objective for A Rich Diversity of Plant and Animal Life is regarded as complementary to the objectives for habitats Sustainable Forests, Flourishing Lakes and Streams, A Balanced Marine Environment and Flourishing Coastal Areas and Archipelagos, A Varied Agricultural Landscape, A Magnificent Mountain Landscape, and Thriving Wetlands. Targets and measures for biological diversity in a particular habitat belong under the objective for that habitat, while A Rich Diversity of Plant and Animal Life focuses on overall targets and measures. Many parallel processes are going on at present which may affect progress towards the Plant and Animal Life objective. These are described in the introduction. The report suggests that measures developed within the framework of these government commissions be incorporated with environmental objectives efforts when appropriate. Will the objective and the interim targets be achieved? Biological diversity must be preserved and used sustainably for the benefit of present and future generations. Species habitats and ecosystems and their functions and processes must be safeguarded. Species must be able to survive in long-term viable populations with sufficient genetic variation. Finally, people must have access to a good natural and cultural environment rich in biological diversity, as a basis for health, quality of life and well-being. The assessment is that this objective will be very difficult to achieve by There are many indications that the loss of biodiversity is continuing despite increased efforts to halt it. However, there are also signs that the rate of loss has dropped somewhat (see the evaluation under the interim target for halting the loss of biodiversity). By 2010 the loss of biological diversity in Sweden will have been halted. The assessment is that this interim target will be very difficult to achieve. The first analysis of the species and habitats included in the Habitats directive was recently completed. It shows that nearly three quarters of these habitats and about half of the species do not have a favourable conservation status under present conditions. For habitats, this is most often due to quality shortcomings in terms of structures and processes rather than to problems of quantity. The trend for red listed species is still pointing the wrong way (see also the interim target for species under threat), but several more common species are also declining. This applies to birds in the agricultural landscape, for example. The work undertaken in order to halt the loss of genetic diversity is still in its early stages. Trends for different driving forces and effects are unclear and variable (see also under each environmental objective). Society is paying greater heed to these issues, through greater interest, bigger financial commitments, and through more and new measures. These factors are not judged to be sufficient to halt the loss of biodiversity by 2010, however. 13

15 It is unlikely that this interim target will be met by 2010 even if new policy instruments and measures are applied. This is due partly to an inherent inertia in the system, and partly to the fact that extensive measures are required which cannot be carried out in the short term. For some areas (e.g. the safeguarding of genetic diversity), furthermore, it has still not been clarified what measures need to be applied. By 2015 the conservation status of threatened species in Sweden will have improved to the point where the proportion of evaluated species classified as threatened will have fallen by at least 30% on corresponding figures for 2000, with no increase in the percentage of species that have become regionally extinct. This interim target is judged to be achievable on condition that the measures proposed in the action programme for threatened species are carried out, and that areas with high natural values are protected and managed as specified under the environmental objectives for specific habitats. By 2007 methods will be available with a view to assess whether biological diversity and biological resources, both terrestrial and aquatic, are used in a sustainable manner. By 2010 biological diversity and biological resources, both terrestrial and aquatic, will be used in a sustainable manner, so that biodiversity is maintained at the landscape level. The assessment is that this interim target will be very difficult to achieve. Several commoner species are still declining, e.g. birds in the agricultural landscape. Additionally, the first analysis of the species and habitats included in the Habitats directive, which was recently completed, shows that almost three quarters of these habitats and about half of the species do not have a favourable conservation status. These are powerful indications that current use of biological resources is unsustainable. It is further judged to be very difficult to achieve sustainable use of biological diversity and biological resources, both terrestrial and aquatic, by This is primarily because the necessary changes in sectors such as agriculture, forestry, fisheries, industry and urban development take time to implement. Even if the term sustainable use is interpreted in such a way that it leads to clear and usable guidelines for the social sectors concerned, it is hardly likely that all operators will have had time to adapt their activities to them by For the interim target to be achieved it will also be necessary for all efforts to be guided by a landscape approach, so that the effects of operators activities beyond the directly affected area can also be taken into account. Proposals for interim targets Interim target to halt the loss of biological diversity By 2010 the loss of biological diversity in Sweden will have been halted. By 2010 the loss of biological diversity in Sweden will have been halted. This interim target should remain in the environmental objective structure and be evaluated, in the 2012 in-depth evaluation as well as elsewhere. It is an internation- 14

16 ally adopted target which has been incorporated into the environmental objective structure. Any new international target should be incorporated in a similar way. The report therefore does not propose a new interim target. Instead it makes some suggestions for aspects which may be included in international processes on developing biodiversity policy. Interim target for fewer species under threat By 2015 the conservation status of threatened species in Sweden will have improved to the point where the proportion of evaluated species classified as threatened will have fallen by at least 30 % on corresponding figures for 2000, with no increase in the percentage of species that have become regionally extinct. The target should remain. Interim target for sustainable use with a landscape approach This is a reformulated and specified interim target with a new target year. It should have the following wording: By 2015 biological diversity and biological resources will be used in a sustainable way so that species and ecosystems are conserved and restored at a landscape level. This means that Ecosystems, processes, habitats and structures occur in such an extent that all of Sweden s naturally occurring species which are not threatened survive in viable populations within their natural ranges and that no nonthreatened species become threatened. A landscape approach is employed for carrying out measures and applying policy instruments in environmental protection. Due consideration is given to the effects on the extended landscape of actions in agriculture, forestry, fishery, and other commercial activities. Nature s resilience is maintained or increased. Measures carried out as part of the efforts to achieve the other environmental objectives may not be allowed to jeopardise biological diversity. The heightened risk of extinction highlighted by climate scenarios has been reduced for the species and habitats that run the greatest risk of negative effects due to climate change. The percentage of habitats with favourable conservation status according to the Habitats directive shall be increased. Interim target for urban and peri-urban nature This proposed new interim target should have the following wording: By 2015 the population will have access to urban and peri-urban nature with high recreational, cultural and natural values. This means that The recreational, cultural and natural values of the urban and peri-urban nature is preserved, managed, and developed. At least 150,000 hectares of urban and peri-urban forest will be managed for recreational purposes. The values of urban and peri-urban nature, and the obligations and rights inherent in the right of public access are known by the public. 15

17 Urban and peri-urban nature is made accessible to the entire population regardless of age, gender, disability, ethnic background or access to vehicles. Local knowledge is put to use by means of a dialogue with landowners and local stakeholders on preservation, management, development, and accessibility measures for urban and peri-urban nature. New measures and policy instruments In addition to the measures and policy instruments that on-going government commissions will lead to, the following are proposed: To achieve the interim target for sustainable use with a landscape approach Every county administrative board should have drawn up at least two landscape strategies for biodiversity for landscape areas with high and potentially high natural, cultural, and recreational values, by The Swedish EPA should draw up a national strategy for land use, protection, and management from a climate perspective. The strategy should be developed in collaboration with other authorities concerned, e.g. the Forest Agency, the Board of Agriculture, the Board of Fisheries, the Sami Parliament, the Road Administration, the Board of Housing, Building and Planning, and the National Heritage Board. Knowledge in the scientific community should be utilised by including the Swedish Biodiversity Centre, the Swedish Species Information Centre, and the Scientific Council for Biodiversity in the process, as well as other scientists concerned. The Swedish Species Information Centre should, on the basis of the results reported on habitats under Section 17 of the Habitats directive, analyse the occurrence of those types of habitats for which a favourable conservation status could not be determined. The aim of the analysis is to see where in its range the habitat is missing. The Swedish EPA should have the same type of overall responsibility for wildlife monitoring as it has for environmental monitoring. A national wildlife monitoring system should cover more species than those currently affected. Expanded wildlife monitoring should continue to be based on significant amounts of voluntary work, but with state grants for certain costs, in a manner similar to the current system for inventories of large predators. To achieve the interim target for urban and peri-urban nature The local environmental protection scheme (abbreviated LONA in Swedish) should continue as a permanent measure Protection and management of urban and peri-urban nature. The counties of Stockholm, Skåne and Västra Götaland already have programmes för preservation and management of valuable urban and peri-urban nature. Programmes for counties other than those with major cities should be considered as well. The possibility for municipalities and municipal foundations to apply for state grants to establish nature reserves should be better advertised. This should be aimed at a redistribution of an allocation named Anslag 34:3 ap.2, so that a larger amount is spent on state grants to municipalities or municipal foundations than is the case today. 16

18 By 2015 at least 150,000 hectares of urban and peri-urban forest will be managed for recreational purposes in a way that preserves, manages, and develops its recreational, natural, and cultural values. A system should be developed for monitoring the values of urban and peri-urban nature, as well as the population s access to it. A survey should be carried out of processes, tools, and resources that can be used by different stakeholders to promote urban and peri-urban nature, and to make it accessible. Building a knowledge base The Species Information Centre should prepare a Red List Index in coordination with the work being undertaken towards the 2010 Red List. There is need of a 5-year, 25-million SEK research programme on the consequences of climate change on biodiversity in Sweden and how to minimise these consequences. The Swedish Museum of Natural History has a special responsibility for information on natural sciences. As proposed previously, it should also have a specified responsibility for information on biodiversity and environment. 17

19 Inledning och bakgrund Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv antogs av riksdagen år 2005 som ett komplement till de femton övriga, tidigare beslutade miljökvalitetsmålen. Denna fördjupade utvärdering är den första som görs av målet Ett rikt växt- och djurliv, medan öriga mål har utvärderats en gång tidigare. Ett rikt växt- och djurliv är tänkt att komplettera, inte ersätta, det arbete med biologisk mångfald som görs inom ramen för de övriga miljökvalitetsmålen och då i synnerhet naturtypsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Syftet med målet är enligt regeringens proposition (Prop. 2004/05:150) att "åstadkomma ett mer effektivt, fokuserat och bättre koordinerat arbete med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald". Det ska "inte leda till att arbetet med biologisk mångfald under de övriga miljökvalitetsmålen försämras eller ifrågasätts eller att sektorsintegreringen försämras. Regeringen föreslår att det som går att behandla, kopplat till respektive sektor, under övriga miljökvalitetsmål som hanterar biologiska resurser därför skall behandlas där, även vid nästa fördjupade utvärdering". Miljömålet om biologisk mångfald har därför en mer övergripande karaktär än andra miljökvalitetsmål. Det understryks inte minst av de två delmål som formulerades av regeringen och ersatte de mer specifika åtgärdsmålen i Naturvårdsverkets förslag. (De två mer allmänt formulerade målen handlar om hejdad förlust av biologisk mångfald och om hållbart nyttjande). För närvarande pågår en rad parallella uppdrag vars resultat kan komma att påverka arbetet med Ett rikt växt- och djurliv. Flera av dem ska rapporteras i december Uppdragen är följande: Till Naturvårdsverket om etablering av ett uppföljningssystem (december 2007) Till Naturvårdsverket om strategi för genetisk mångfald (december 2007) Till Naturvårdsverket om strategi för främmande arter (juni 2008) Till Naturvårdsverket och länsstyrelser om regionala landskapsstrategier (december 2008) Mål i Naturvårdsverkets regleringsbrev om vägledning för ekosystemansatsen (december 2007) Varsitt uppdrag till Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Fiskeriverket om hållbart nyttjande (december 2007) Till Konjunkturinstitutet om monetär värdering av biologisk mångfald (december 2007) Till Riksantikvarieämbetet att inom ramen för arbetet med miljömålen utarbeta ett förslag till nationellt genomförande av Europeiska landskapskonventionen. Dessa uppdrag kommer att bidra med förslag till åtgärder som bör beaktas i det fortsatta arbetet med Ett rikt växt- och djurliv. När denna utvärdering görs finns för en del av dessa uppdrag preliminära resultat i form av föreslagna åtgärder. Europeiska miljöbyrån, EEA, driver ett projekt under namnet SEBI2010 (Streamlining European Biodiversity Indicators) där man utvecklar indikatorer för att följa upp 2010-målet (dvs. delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald). I denna rapport har preliminära resultat från projektet använts. 18

20 Utvärderingens användningsområden och syften Utvärderingens huvudsakliga syfte är att beskriva behovet av ytterligare eller preciserade delmål, insatser och åtgärder för att nå målet Ett rikt växt- och djurliv. Den ska också bidra till Miljömålsrådets samlade utvärdering och bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet. Den kommer också att utgöra ett av flera underlag till regeringens fördjupade utvärdering av miljömålssystemet Ytterligare ett användningsområde kan vara som kunskapsunderlag. Utvärderingens framväxt och förankring Ett utkast till utvärderingsrapport remissbehandlades under sommaren instanser lämnade svar, men av dem avstod 8 från att lämna synpunkter. Synpunkterna i remissvaren har lett till en mindre omformulering i delmålet om hållbart nyttjande i ett landskapsperspektiv och till omstruktureringar och förtydliganden i texten. Avsnitten om uppföljning och utvärdering av framför allt det övergripande målet och delmålet om hejdad förlust av biologisk mångfald har kompletterats avsevärt efter remissomgången. Flera remissinstanser påpekade att ett delmål om tätortsnära natur främst bör hanteras under miljömålet God bebyggd miljö. Andra menade att det hör hemma under Ett rikt växt- och djurliv. Avsnittet om tätortsnära natur har därför kompletterats med ett resonemang om för- och nackdelar med de föreslagna placeringarna. 19

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Asylum seekers -health evaluation and vaccination. Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden

Asylum seekers -health evaluation and vaccination. Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden Asylum seekers -health evaluation and vaccination Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden 2015 1,014,836 people made it into the EU zone by sea routes 3,771 either went missing or died (UNHCR)

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Bicycle share of trips in urban areas in Sweden

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer