det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel."

Transkript

1 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. ett rikt växt- och djurliv Sammanfattning det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av de svenska arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv har inte gynnsam bevarandestatus. Flera nya arter togs dessutom upp på den svenska rödlistan över hotade arter Figur 26. Bevarandestatus för svenska naturtyper i olika regioner 2007 Procent Okänd Dålig Otillräcklig Gynnsam Alpin 0 Alpin Boreal Kontinental Atlantisk Baltisk KÄLLA: ARTER & NATURTYPER I HABITATDIREKTIVET TILLSTÅNDET I SVERIGE 2007, ARTDATABANKEN (KARTA) SAMT ARTICLE 17 REPORT NATIONAL SUMMARY: SWEDEN (DIAGRAM) Boreal Gynnsam bevarandestatus ska uppnås för alla naturtyper som listas i EU:s art- och habitatdirektiv. Det nås inte i någon av de biogeografiska eller marina regionerna i Sverige. Störst andel naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns alpin region, följt av boreal och därefter kontinental region. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när det naturliga utbredningsområdet är stabilt eller ökar, strukturer och funktioner som krävs för att livsmiljön ska bibehållas finns under överskådlig framtid och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Utvärdering av tillståndet sker vart sjätte år och ska rapporteras till EU nästa gång Atlantisk Kontinental Baltisk 494 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

2 De åtgärder för att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald som befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och arbetet går för långsamt. Framför allt är den allmänna hänsynen inte tillträcklig när areella näringar och kommersiellt fiske nyttjar mark, vatten och naturresurser. Den strategiska planeringen av landskapet i linje med ekosystemansatsen behöver utvecklas så att hänsyn till biologisk mångfald och ekosystem genomsyrar förvaltningen av mark, vatten och naturresurser. Att lyckas behålla en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och även kunna anpassa sig till ändrade förhållanden. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus. Flera nya arter togs upp på den svenska rödlistan över hotade arter I hav, skog och gräsmarker återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan vilket minskat deras kvalitet och ibland även den deras arealmässiga utbredning. Påverkan sker i form av exploatering av mark och vatten och hänger dessutom ofta ihop med hur naturen nyttjas. För flera marina naturtyper är såväl nuvarande tillstånd som framtidsutsikterna dåliga, främst på grund av stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske. Nyttjande av naturresurser äventyrar i dag ekosystemens stabilitet och möjligheterna de har att leverera tjänster vi tar för givna som till exempel förmågan till kollagring, vattenreglering, jordbildning och pollinering. Främmande arter fortsätter att öka i oförändrad takt i alla miljöer. Många är invasiva, vilket innebär att de har negativ effekt på biologisk mångfald eller människors hälsa. Genetiskt modifierade organismer har inte introducerats i miljön i någon större utsträckning och styrmedel är välutvecklade och används. Svenskarnas ekologiska fotavtryck är inte långsiktigt hållbart i ett globalt perspektiv. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Många Drivkrafter för ett mer intensivt nyttjande Det finns starka drivkrafter för en fortsatt utveckling mot ett än mer intensivt nyttjande av mark och vatten och ytterligare fragmentering av landskapet. 686 Denna utveckling drivs av en kombination av faktorer, bland annat tekniska innovationer och internationell utveckling på marknaden. Den påverkas också av kli- 686 European Environment Agency, Europas miljö tillstånd och utblick 2010: en syntes. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 495

3 ett rikt växt- och djurliv matförändringar, demografi och livsstilsförändringar. Efterfrågan på resurser som livsmedel, fibrer, energi och vatten förväntas öka. Utvecklingen har effekter som är negativa för biologisk mångfald och ekosystemen. Det kan innebära fortsatt avverkning av gamla skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet, större arealer ensartade, tätare och mörkare produktionsskogar, ökad användning av främmande trädslag som inte kan nyttjas av många inhemska arter samt ökad skogsgödsling. Jordbruket koncentreras än mer till slättbygderna. Intensifiering innebär ofta dränering, ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt förenklade växtföljder. Samtidigt är jordbruket en förutsättning för att bevara landskapet och den biologiska mångfalden. Betesdjur är till exempel nödvändiga om vi ska behålla ett omväxlande landskap, men samtidigt måste såväl bete som slåtter anpassas så hävden inte blir för intensiv för tidig eller för likartad. I havet ökar trycket från kommersiellt fiske, sjöfart och etablering av havsbaserad vindkraft. Global handel ökar antalet främmande organismer som följer med i olika transporter och därmed risken att de sprids. Även torv-, berg- och gruvtäkt samt mineralutvinning kan ha negativ inverkan på biologisk mångfald. Tätorter och utveckling av infrastrukturer förväntas fortsätta att expandera och ha en fragmenterande inverkan på livsmiljöer, vilket försvårar spridning av arter. Mänsklig verksamhet orsakar också utsläpp av föroreningar som påverkar biologisk mångfald. Övergödning av sötvatten och hav fortsätter att orsaka problem. Ökande halter av koldioxid i atmosfären och ett förändrat klimat kommer att påverka den biologiska mångfalden och ekosystemen, till exempel genom att försura havsvattnet och förändra arters utbredningsområden. Många Styrmedel finns på plats Flera svenska lagar och förordningar behandlar biologisk mångfald och ekosystem. De viktigaste är miljöbalken (med bland annat förordningen om hushållning med mark- och vattenområden, förordningen om områdesskydd, nationalparksförordningen, artskyddsförordningen, förordningen om vattenverksamhet samt områden av riksintressen), skogsvårdslagen med skogsvårdsförordningen, fiskelagen och jaktlagen med jaktförordningen samt plan- och bygglagen. Att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald omfattar hänsyn i vardagslandskapet i jord- och skogsbruket och hänsyn i fisket. Några av de viktigaste styrmedlen, utöver de allmänna hänsynsreglerna, är formellt skydd, det vill säga områdesskydd i form av naturreservat, nationalparker, biotopskyddsområde m.m. samt naturvårdsavtal, skötselavtal och artskydd. Särskilda insatser, åtgärdsprogram, behövs för att klara de mest hotade arterna. Därutöver finns Naturvårdsverkets Lokala naturvårdssatsning (LONA), Havs- och vattenmyndighetens Lokala vatten-vårdsprojekt (LOVA) och fiskevårdsmedel samt Skogsstyrelsens 496 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

4 stöd Nokås för åtgärder på skogsmark med natur-, kulturmiljö- eller rekreationsoch friluftsvärden. Det finns även andra påverkansmedel som certifiering, miljömärkning och standardisering, där konsumenters efterfrågan av mer miljövänliga produkter ska påverka företagens beteende. Exempel inom skogsbruket är de internationella systemen Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). Inom jordbruket finns IP SIGILL, KRAV samt ekologisk produktion enligt EU:s regler och inom fiske finns KRAV och den internationella märkningen Marine Stewardship Council (MSC). Viktigt att hantera Synergier och intressekonflikter Ett rikt växt- och djurliv är beroende av att flera av de andra miljökvalitetsmålen nås, speciellt Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan. Potentiella intressekonflikter finns framför allt med Begränsad klimatpåverkan 687, där åtgärder som ökar efterfrågan på råvara för produktion av bioenergi kan innebära att landskapet fragmenteras och att arter som inte är optimala för befintlig biologisk mångfald används om åtgärderna är dåligt utformade eller hänsynen brister. Även andra åtgärder som vindkraftsparker på land och till havs och vattenkraftsutbyggnad i vattendrag kan bryta upp landskapet. Samtidigt kan påverkan på biologisk mångfald och ekosystem orsakade av klimatförändringar begränsas genom utbyggnad av förnybar energi som till exempel vindkraft. Förtätning av städer kan minska arealen tätortsnära natur. Det är viktigt att söka synergimöjligheter i potentiella intressekonflikter. Kan man till exempel genom rätt val av arter för biobränsleproduktion även bidra till en grön infrastruktur eller genom rätt val av plats bidra till att biologiskt värdefulla områden hävdas? Internationella avtal och direktiv Det globala arbetet för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald sker inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Konventionens parter enades i Nagoya 2010 om en strategisk plan för åren med en vision för 2050, ett övergripande mål för 2020 samt fem strategiska mål och 20 delmål (Aichi Biodiversity Targets). Arbetsmetoden ekosystemansatsen har sitt ursprung i denna konvention. Andra konventioner inom området är till exempel Ramsarkonventionen (våtmarkskonventionen), CITES (konventionen om internationell handel med hotade arter), Bonnkonventionen (konventionen om skydd av flyttande vilda djur), Bernkonventionen (europeiska naturvårdskonventionen), europeiska landskapskonventionen, Helsingforskonventionen (Östersjökonventionen), 687 Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Biologisk mångfald och klimatförändringar. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 497

5 ett rikt växt- och djurliv OSPAR-konventionen (konventionen för Nordostatlanten) och valfångstkonventionen. EU-lagstiftning och internationella konventioner som har beröringspunkter med främmande arter är växtskyddsdirektivet, EU:s lagstiftning om djursjukdomar, CITES, förordningen om bruket av invasiva främmande arter i akvakultur samt art- och habitatdirektivet. En EU-strategi för att bekämpa invasiva främmande arter håller på att utarbetas och kan komma att innehålla ett juridiskt verktyg som täcker brister och luckor som finns i det befintliga EU-regelverket. EU enades under 2010 om en vision för 2050 och ett övergripande mål för 2020 för biologisk mångfald. Målet är att förlusten av biologisk mångfald och utarmning av ekosystemtjänster ska hejdas. Under 2011 presenterade EU-kommissionen en strategi för arbetet som bland annat innehåller delmål för olika ekosystem och utveckling av grön infrastruktur, mer hållbart jordbruk och skogsbruk, bättre förvaltning av fiskebestånd och bättre kontroll av invasiva arter. Strategin är i linje med de globala åtagandena som togs i Nagoya Art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet utgör tillsammans EU:s naturvårdslagstiftning. Även ramdirektivet för vatten och marina ramdirektivet har stor betydelse för arbetet med biologisk mångfald. Viktigt i samtliga dessa direktiv är att uppnå ett visst tillstånd i naturen. den Nationella rådigheten är med vissa undantag stor Sverige har generellt rådighet över miljökvalitetsmålet. Parterna i konventionen om biologisk mångfald avgör själva hur de ska leva upp till dess åtaganden och målsättningar. EU:s art- och habitatdirektiv innehåller bestämmelser om att avsätta Natura 2000-områden, där markanvändningen regleras så att de arter och naturtyper för vilka området har pekats ut inte kommer till skada. Det innehåller även bestämmelser om strikt skydd för vissa arter. Därutöver anges inte hur medlemsstaterna ska uppnå gynnsam bevarandestatus för de utpekade arterna och naturtyperna. EU-direktiven har dock inneburit en förstärkning av naturvårdsarbetet i Sverige och en plattform att nyttja och bygga vidare på för nationellt viktiga naturtyper och arter. När det gäller Sveriges rådighet kring invasiva främmande arter begränsas den bland annat av frihandelsregler och andra internationella överenskommelser. EU-lagstiftning på området behöver implementeras i svensk lagstiftning. Jordbruks- och landsbygdspolitik är ett av EU:s viktigaste politikområden. EU:s stöd- och ersättningsformer inom detta område har stor betydelse för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet i Sverige. Den största delen av budgeten går till generella stöd som är svårare att styra nationellt än de riktade stöden som hittills gett större miljöeffekter. Under nuvarande programperiod har länsstyrelserna även bedrivit en omfattande rådgivning riktad till lantbruksföretag och andra verksamma på landsbygden. Arbetet med att utforma jordbrukspolitiken efter 498 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

6 2013 pågår. Merparten av Skogsstyrelsens rådgivning sker även den inom ramen för landsbygdsprogrammet, där det också finns stöd för att bevara skogens mångfald. Skogspolitiken inom EU är varje medlemslands ansvar, men vissa länder och EU-kommissionen driver på en intensifiering av samarbetet. EU:s fiskepolitik är harmoniserad och därmed ett område där Sveriges rådighet är begränsad. Rådigheten är också begränsad av till exempel frihandelsregler, vad gäller vår konsumtion av varor och tjänster som påverkar miljön i andra länder. Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljöarbetet går för långsamt De åtgärder som befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Kunskapen om ekosystemtjänsternas ekonomiska värden är inte tillräcklig och styrmedel kan behöva utvecklas för att hantera och prioritera ekosystemtjänster. Det nationella och regionala planarbetet för att främja en grön infrastruktur och underlag för detta är inte tillräckligt utvecklat och förvaltning av ekosystem enligt ekosystemansatsen har inte slagit igenom i arbetet fullt ut. Bättre miljöhänsyn krävs också generellt i samhället. Framför allt är den allmänna hänsynen i nyttjandet i areella näringar och kommersiellt fiske inte tillräcklig. Landsbygdsprogrammets åtgärder är viktiga men inte tillräckliga, detsamma gäller skogsstödet Nokås. Resurserna för arbetet med formellt skydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar av värdefulla områden, skötselavtal och åtgärdsprogram för hotade arter är inte heller tillräckliga. Det finns brister i samordning, styrmedel och resurser för att bekämpa främmande arter som påverkar biologisk mångfald eller människors hälsa. För det biologiska kulturarvet finns styrmedel, men inte i tillräcklig omfattning. Styrmedel för att främja friluftslivet är inte tillräckligt utvecklade, liksom styrmedel för att minska svensk konsumtions påverkan på biologisk mångfald och miljö i andra länder. Långt kvar till att nå miljökvalitetsmålet Gapet till att nå Ett rikt växt- och djurliv är stort, även om det är svårt att bedöma hur stort. Det beror bland annat på kunskapsbrist om ekosystemtjänster och deras ekonomiska värde, liksom om genetisk mångfald, främmande arter och omfattningen av klimatklimatförändringens påverkan. Bedömningen av miljökvalitetsmålet är dock säker eftersom miljötillståndet är så dåligt och i många fall utvecklas negativt. Det kommer också att ta tid innan alla styrmedel finns på plats för ett långsiktigt hållbart nyttjande i skogsbruk, jordbruk, fiske, industri, samhällsbyggnad och hos allmänheten. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 499

7 Länsstyrelsernas regionala bedömningar av miljökvalitetsmålet bekräftar att arbete pågår för att hejda förlusten av biologisk mångfald genom riktade insatser för arter och känsliga livsmiljöer. Ändå pekar många län på att förlusten fortsätter. Fortfarande förstörs viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald, till exempel avverkas nyckelbiotoper och naturliga fodermarker växer igen. Jönköpings län framhåller dock att åtgärdsarbetet, som genomförs för olika arter och naturtyper, förväntas ge resultat på lång sikt. Kunskapen om biologisk mångfald ökar, men stora brister finns kvar. Klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald oroar. Inget av länen bedömer att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå. ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens Kunskapen om ekosystemens funktioner och processer är i många fall bristfällig. Ekosystemtjänster är nyttigheter för människor som kommer från funktioner hos ekosystemen. De kan delas upp i stödjande, reglerande, kulturella och producerande tjänster. 688 Ekosystemens buffertförmåga, eller resiliens, står för deras förmåga att motstå eller återhämta sig från störningar. Att bevara ekosystemens struktur och funktion med en mångfald av arter och gener är avgörande för att de ska kunna anpassa sig till ändrade förhållanden, utan variation är anpassning inte möjlig. Förändringar kan utsätta ekosystem för ny eller mer intensiv påverkan i form av torka eller översvämningar, stormar, sjukdomar och andra skadeangrepp som leder till förlust av ekosystemtjänster. Resilienta ekosystemen är mycket viktiga i ett förändrat klimat. 689 hårt nyttjande ökar ekosystemens sårbarhet Globalt sett har människan under de senaste 50 åren förändrat ekosystemen mer omfattande än under någon annan jämförbar period i mänsklighetens historia, för att tillgodose en ökad efterfrågan på föda, vatten, timmer, fibrer och bränsle. 690 Även i Sverige äventyrar dagens nyttjande av naturresurser ekosystemens stabilitet och möjligheterna de har att leverera tjänster vi tar för givna. Ensidig fokusering på vissa ekosystemtjänster, som produktion av varor som har en marknad, kan 688 Millennium Ecosystem Assessment, Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington, DC. 689 Huitric M (Ed.), Walker B, Moberg F, Österblom H, Sandin L, Grandin U, Olsson P and Bodegård J Biodiversity, Ecosystem Services and Resilience Governance for Future with Global Changes. Background report for the scientific workshop»biodiversity, ecosystem services and governance targets beyond 2010«on Tjärnö, Sweden, 4 6 September Albaeco, Stockholm, Sweden. 690 Millennium Ecosystem Assessment, Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington, DC. 500 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

8 leda till överutnyttjande och negativa konsekvenser för såväl produktionen av det som nyttjas som för andra mer subtila funktioner och processer. Det kan minska förmågan till kollagring, vattenreglering, jordbildning, pollinering, naturlig skadedjursbekämpning samt utarma genetisk mångfald och till och med leda till kollaps av hela ekosystem. Uppföljningsmetodik för ekosystemtjänster i Sverige finns ännu inte, men är under utveckling i Sverige och på EU-nivå. En sammanställning av havets ekosystemtjänster visar att framför allt näringsväven, den biologiska mångfalden, arternas livsmiljö och Östersjöns resiliens är svårt hotade. 691 Ökad sårbarhet hos ekosystem har bland annat orsakats av överfiske i havet och vattenkraftsutbyggnad i många vattendrag. Det har minskat såväl bestånden som den genetiska basen hos många fiskarter. Monokulturer i skogs- och jordbruk, användandet av främmande trädslag och sorter som inte är anpassade till växtplatsen har också ökat sårbarheten. Utdikning och omvandling av våtmarker har lett till att deras funktion som naturliga reningsverk och reglerare av vattennivån har minskat eller upphört. Förlust av ekosystemtjänster kan ha höga samhällsekonomiska kostnader. 692 Tjänsterna uppstår dessutom inte var för sig utan samvarierar ofta. 693 Om de nyttjas måste förvaltningen av ekosystemet vara långsiktig för att alla tjänster på sikt ska finnas kvar. Till exempel kan ett odlingslandskap som restaurerats och förvaltas med syfte att behålla landskapets multifunktionalitet ge ett bredare utbud av såväl födoämnen som andra ekosystemtjänster jämfört med ett intensivt brukat odlingslandskap. landskapsplanering en viktig förutsättning Skog, jordbruksmark, våtmarker, sjöar och vattendrag finns ofta i en mosaik där de påverkar varandra. Fysisk planering av hela landskap är därför en nyckelfaktor för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur, där sammanhanget i landskapet och möjligheten för djur och växter att sprida sig bibehålls eller utvecklas. 694 Ekosystemansatsen poängterar vikten av att ekonomiska och sociala fakto- 691 Naturvårdsverket, Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster. Rapport The costs of not implementing the environmental acquis Final report ENV.G.1/FRA/2006/ 0073 European Commission Directorate-General Environment Huitric M (Ed.), Walker B, Moberg F, Österblom H, Sandin L, Grandin U, Olsson P and Bodegård J Biodiversity, Ecosystem Services and Resilience Governance for Future with Global Changes. Background report for the scientific workshop»biodiversity, ecosystem services and governance targets beyond 2010«on Tjärnö, Sweden, 4 6 September Albaeco, Stockholm, Sweden. 694 European Environment Agency, Green infrastructure and territorial cohesion. Technical report No 18/2011 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 501

9 ett rikt växt- och djurliv rer ingår i arbetet med bevarande och hållbart nyttjande. 695 Arbetsmetoden bygger på en adaptiv förvaltning som tar hänsyn till att kunskapen om ekosystemen inte är fullständig, och innebär att åtgärderna planeras, följs upp och justeras kontinuerligt på ett kunskapsuppbyggande sätt. Ekosystemansatsen är ännu sparsamt använd i den svenska förvaltningen av mark, vatten och naturresurser. I skogslandskapet används landskapsperspektivet, men bara för skogen. En nationell strategi för de mest skyddsvärda skogarna har tagit fram 696 och kompletteras utifrån konventionen om biologisk mångfalds arbetsprogram för skyddade områden och OECD:s rekommendationer. I odlingslandskapet behöver landskapsperspektivet utvecklas och områden som är viktiga i ett landskapssammanhang måste återskapas och större områden skötas med skiftande hävd. Skötselmetoder som efterliknar äldre tiders betestryck när hela landskap betades behöver utvecklas. 697 För havet får Sverige ett nytt system för statlig fysisk planering och en ny lag, havsplaneringslagen, som förväntas träda i kraft Styrning och samordning av arbetet inom sötvattensmiljöerna bedrivs med lokal förankring och delaktighet genom samverkan i vattenråd. Skogsstyrelsen 698, Jordbruksverket 699 och Fiskeriverket 700 har också haft i uppdrag att utveckla och precisera vad som avses med hållbart nyttjande inom den egna näringen, men ännu är den allmänna hänsynen i nyttjandet i areella näringar och kommersiellt fiske inte tillräcklig. I fysisk planering på kommunal nivå ingår flera delar av ekosystemansatsen, men där behöver alla typer av ekosystemtjänster tydliggöras. 701 År 2010 återkom stödet LONA som ger bidrag till kommuner för naturvård och friluftsliv. Det har visat sig bra på att öka det politiska intresset för frågorna och samarbetet på lokal nivå. 702 Arbetet med regionala landskapsstrategier inleddes år 2006 med pilotprojekt i sju län. Några slutsatser därifrån är att det tvärsektoriella arbetet är viktigt, att sektorstänkandet måste brytas (men sektorsansvaret kvarstå), att dialog med medborgarna är nödvändig och att det behövs bättre kartläggningar och analyser 695 Naturvårdsverket, Ekosystemansatsen en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Rapport Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, Nationell strategi för formellt skydd av skog. Slutredovisning av regeringsuppdraget. 697 Naturvårdsverket, En analys av åtgärdsprogram för hotade arter i jordbrukslandskapet. Arter som vägvisare till skötsel. Rapport Skogsstyrelsen, Hållbart nyttjande av skog. Meddelande 2007:5 699 Jordbruksverket, Hållbart nyttjande inom jordbruket. Rapport 2007: Fiskeriverket, Precisering av begreppet hållbart nyttjande för fiskesektorn. Redovisning av ett regeringsuppdrag. 701 Naturvårdsverket, Ekosystemansatsen en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Rapport Naturvårdsverket, Kommunalt naturskydd i lokala naturvårdssatsningen (LONA). Rapport STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

10 av landskapet samt en utveckling av GIS-verktyg. 703 Samtliga län arbetade 2011 med landskapsstrategier, men i liten omfattning. Inga stora heltäckande strategier för hela län har tagits fram utan arbetet görs i avgränsade områden med specifika frågeställningar. Samverkansplaner har tagits fram för att utveckla förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av större värdefulla kust- och havsområden. 704 Sverige har i dag fyra biosfärområden som kan ses som modeller för arbetet med ekosystemansatsen. De är en del av Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere och ska bidra till att bevara den biologiska mångfalden, främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar samt stödja arbetet genom att underlätta bland annat forskning, utbildning och praktik. Det finns ett stort behov av att fortsätta utveckla former för och skapa möjlighet för samverkan på nationell, regional och lokal nivå. 705 En del arbete görs men det går långsamt. Orsaken till den låga takten är brist på samordning, resurser och gemensam prioritering och målbild. Många åtgärder pågår sedan länge för att hejda förlust av biologisk mångfald och tas upp under rubriken Hejdad förlust av biologisk mångfald. Sedan miljöbalkens tillkomst har också ett antal förändringar i lagstiftningen skett som potentiellt motverkar landskapens ekologiska funktioner. Exempel är förändringar i strandskyddet, ett borttaget förbud mot täkter och lättnader i tillståndsplikten för vattenverksamheter och en lång rad andra miljöfarliga verksamheter. Mycket återstår att göra De åtgärder som befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och genomförandet i arbetet med att värna ekosystemen och deras funktioner och processer går för långsamt. Ytterligare ekonomiska resurser behövs och de befintliga åtgärderna måste tillämpas fullt ut av alla berörda aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå. Förutom styrmedel som nämns under nästa avsnitt Hejdad förlust av biologisk mångfald behöver framför allt det nationella och regionala planarbetet och underlag för detta utvecklas och effektiviseras. Kunskapen om ekosystemtjänsternas ekonomiska värden behöver förbättras och styrmedel kan behöva utvecklas för att hantera dessa värden. Klimatanpassningars negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster behöver beaktas och förhindras, och synergier mellan miljökvalitetsmålen i styrmedel och markanvändning eftersträvas. Miljömålsberedningen 703 Naturvårdsverket, Landskapsstrategier i sju pilotlän En utvärdering av pilotprojektens organisation och arbetssätt. Rapport Naturvårdsverket, Framtidens Flexibla Förvaltningsformer? En utvärdering av projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden. Rapport Naturvårdsverket, Förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur. Redovisning av ett regeringsuppdrag , NV FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 503

11 ett rikt växt- och djurliv har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning utifrån ett helhetsperspektiv. I strategin ska det ingå en problemanalys samt etappmål, styrmedel och åtgärder som behövs för att uppnå delar i dessa mål som är kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning. I uppdraget ingår även att definiera begreppet långsiktigt hållbar markanvändning. Uppdraget ska slutredovisas i juni Miljömålsberedningen har föreslagit att en strategi för en sammanhållen vattenpolitik ska tas fram som även den förväntas få en viktig roll i arbetet med att nå Ett rikt växt- och djurliv. Vilka förändringar av styrmedel som kan bli följden av detta arbete är ännu okänt. Hejdad förlust av biologisk mångfald Tillståndet för Många naturtyper är inte gynnsamt I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus. 706 I hav, skog och gräsmarker återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även den deras arealmässiga utbredning. 707 Påverkan i form av exploatering av mark och vatten hänger dessutom ofta ihop med hur naturen nyttjas. För flera marina naturtyper är såväl nuvarande tillstånd som framtidsutsikterna dåliga, främst på grund av stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske. I skogen har avverkning och andra skogsbruksåtgärder störst påverkan, och medför brist på både död ved och bestånd med lång kontinuitet samt för få bränder, översvämningar och andra naturliga störningar som gynnar vissa arter. Mängden död ved i skogen har dock ökat under de senaste tio åren, även om den totalt sett ännu är för liten. 708 Brynmiljöer i övergången mellan skog och jordbruksmark har försvunnit. I odlingslandskapet får värdefulla gräsmarker inte den skötsel de behöver och växer igen. Nedläggning av jordbruksmark, kvävenedfall och en mer intensiv markanvändning är stora problem. Oklarheter i tolkningar av regelsystemet för jordbruksstöd har lett till röjningar av värdefulla träd och buskar i många naturbetesmarker. Naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns framför allt i fjällen och i miljöer med berg, hällmarker och klippor där exploateringstrycket är lågt och markanvändningen mindre intensiv. Naturtyper med gynnsam bevarandestatus i hela landet är myrsjöar och agkärr. För flera andra typer av sjöar, vattendrag och 706 Article 17 Report National Summary: SWEDEN 707 Sveriges första rapportering enligt artikel 17 i habitatdirektivet; Arter & naturtyper i habitatdirektivet, tillståndet i Sverige 2007, Artdatabanken 708 Skogsdata 2011, (Riksskogstaxeringen SLU 2011) 504 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

12 våtmarker är tillståndet gynnsamt endast i alpin region, ofta för att de där täcker vidsträckta arealer och till stor del förekommer i skyddade områden. I resten av Sverige har vattenreglering, dikning och övergödning orsakat igenväxning och störda hydrologiska förhållanden. Skärpta bestämmelser för markavvattning har dock bidragit till att hoten minskat. Fortsatt Hot mot många arter För att spegla den biologiska mångfaldens utveckling i Sverige finns en indikator grundad på 75 utvalda fågelarters populationsutveckling i landet. 709 Närmare 40 procent av arterna är upptagna i den svenska rödlistan eller i EU:s fågeldirektiv. Trenden visar ingen större förändring under de åtta år indikatorn har följts, utan det samlade fågelindexet har i genomsnitt legat på samma nivå. Det betyder dock inte att alla fågelarter gjort det. Avvikande negativa trender finns för fjällens och jordbrukslandskapets fåglar. Populationsutvecklingen i Sverige enligt EU:s indikator för fåglar i jordbrukslandskapet visar en stadigt sjunkande trend från det att observationerna startade För enskilda arter är den svenska rödlistan värdefull. 710 Den uppdateras vart femte år enligt internationellt fastlagda kriterier och visar på vilka arter vi först och främst behöver ta hänsyn till om vi vill behålla alla inhemska arter i livskraftiga populationer. Vid den senaste uppdateringen togs även rödlisteindex fram för åren 2000, 2005 och 2010 för att med ett enda mått ge överblick över situationen för de rödlistade arterna och underlag för bedömning om situationen förändras över åren. Rödlisteindex kan anta värden mellan 0 och 1 och visar hur stor andel av arterna som förväntas finnas kvar inom den närmaste framtiden. En förändring visar på en ökad eller minskad hastighet av förlust av biologisk mångfald. Index för åren 2000, 2005 och 2010 ligger på runt 0,93, ingen trend kan ses och hastigheten med vilken arter försvinner är alltså konstant. För att förlusten av biologisk mångfald ska vara hejdad ska index vara 1. Enligt rödlistan 2010 är situationen för många fiskarter dyster och sex nya arter tas upp på listan, bland annat havskatt, vitling och lake. Pigghaj är nu akut hotad, ålen är fortsatt akut hotad och torsken starkt hotad trots en gynnsam utveckling i Östersjön. Läget är också sämre för många insekter, svampar och lavar. Fjärilar och steklar har minskat till följd av sämre tillgång på pollen- och nektarproducerande växter samt ogödslade ängar. Röjningar av värdefulla träd och buskar i många naturbetesmarker har påverkat insekter, svampar och lavar negativt. I Norrland avverkas fortfarande betydande arealer av gammal skog med lång kontinuitet, vilket drabbar svampar, mossor, lavar och vedlevande insekter. Sprid- 709 Miljömålsportalen, Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren ArtDatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2010 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 505

13 ett rikt växt- och djurliv ningen av almsjuka och askskottsjuka har decimerat träden alm och ask kraftigt och de är nu rödlistade liksom en rad arter knutna till dessa trädslag. Utvecklingen har däremot varit positiv för flera däggdjur, fåglar och groddjur. Brunbjörnen är nu borttagen från rödlistan. Dock har flera fågelarter blivit rödlistade i och med att de har minskat kraftigt i antal, till exempel ejder, gråtrut, tobisgrissla, drillsnäppa och tornseglare. För arter i sötvatten har utvecklingen mestadels varit positiv, men en ökad brunfärgning av många vatten är oroande. Generellt finns ett mönster med större andel försvunna arter i södra Sverige i såväl skogen som odlingslandskapet, våtmarkerna och sötvattensmiljöerna. 711 Det är också viktigt att uppmärksamma att många organismer under sin livscykel behöver flera olika miljöer. Genetisk mångfald som är en faktor i populationers anpassningsförmåga har inte studerats hos det stora flertalet vilda djur, växter och svampar. Den är främst förhållandevis välkänd för några gamla husdjursraser och traditionella växter, men även vissa vilda djur. Flera faktorer utanför Sveriges gränser påverkar vår biologiska mångfald och deras betydelse varierar med naturtyp, art och sektor. Faktorer som är viktiga är klimatförändring, övergödning, den globala utbredningen av naturtypen/arten, livsvillkor för arter som flyttar samt introduktion och spridning av invasiva arter. Många styrmedel finns redan Dagens 200 åtgärdsprogram för hotade arter omfattar cirka 400 arter. En utvärdering av hur arbetet med åtgärdsprogram går visar att målsättningen att alla program skulle vara fastställda och i gång till 2010 inte har nåtts fullt ut. 712 Programmen har bidragit till kunskapsspridning och bygger på frivillighet. Det senare har troligen haft stor betydelse för att de mottagits positivt av markägare och näringsutövare. Åtgärdsprogrammen för hotade arter har börjat ge positiva resultat. För groddjur är till exempel trenden positiv. Åtgärdsprogrammen har dock under de senaste två åren fått en drastiskt minskad tilldelning av medel. Flera styrmedel används för att på olika sätt skydda skog och därigenom motverka förlust av biologisk mångfald. Effekterna av de olika åtgärderna är svåra att bedöma. Naturvårdsverket har inlett en utredning som jämför kostnadseffektivitet hos befintliga styrmedel men den har ännu inte slutförts. Det saknas även underlag för att se effekter av skötselåtgärder i skyddade områden. Naturvårdsverkets arbete med att utveckla IT-system för att följa upp insatser i skyddade områden kommer att leverera resultat i de sammanställningar som görs I dag går drygt 250 miljoner kronor årligen till skötsel av natio- 711 ArtDatabanken, Tillståndet i skogen rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken Rapporterar Direktoratet for Naturforvaltning och Asplan Viak, Evaluering av Sveriges arbeid med Åtgärdsprogram. 506 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

14 nalparker och naturreservat. Medelsbehovet för att de skyddade områdenas naturvärden ska bevaras och tillgängliggöras i önskvärd utsträckning bedöms uppgå till betydligt mer än nuvarande anslagsnivå. De stora rovdjuren björn, varg, järv, lodjur och kungsörn förvaltas adaptivt. Viltförvaltningsdelegationer har införts för ett ökat regionalt inflytande och en mer aktiv regional förvaltning. Lodjur, järv, varg och kungsörn inventeras årligen och stammarna av järv och varg ökar mot gynnsam bevarandestatus. 713 Illegal jakt är dock fortfarande ett problem, men förutsättningar för att uppnå en hållbar förvaltning finns. Transportleder skapar en annan typ av fragmentering än kalhyggen och åkrar, eftersom de är permanenta och bildar sammanhängande nätverk som inte går att ta sig runt. Trafiken innebär därmed en risk för djur som passerar vägbanan och kan få konsekvenser för populationers demografi och genetiska status genom att försvåra förflyttning och spridning i landskapet. Behovet av åtgärder för att minska påverkan från befintligt vägnät har utretts, bland annat med avseende på att vägar fungerar som barriärer för fisk, groddjur, utter och klövdjur. Grävling är det djur som oftast dör i trafiken. Enkla lösningar som tunnlar fungerar utmärkt för att motverka detta. Ett forskningsprogram pågår för att ta fram metoder för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå. Programmet finansieras av Trafikverket och koordineras av Centrum för biologisk mångfald. Fokus ligger på praktiska planeringsverktyg utifrån bästa tillgängliga kunskap. Åtgärder för att minska fragmenteringen är i början av sin utveckling både på anläggnings- och forskningssidan. Barriärpåverkan från järnväg är dåligt känd för de flesta arter. Resurserna och Takten i arbetet måste öka De åtgärder befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och de genomförs för långsamt för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Ytterligare ekonomiska resurser behövs och de befintliga åtgärderna tillämpas fullt ut av alla berörda aktörer på såväl nationell som lokal nivå. Det gäller särskilt de allmänna hänsynsreglerna, men även formellt skydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar av värdefulla områden, skötselavtal och åtgärdsprogram för hotade arter. För att bättre kunna välja skyddsformer behövs kunskap om hur kostnadseffektiva de olika styrmedlen är. Tillsynen, det vill säga kontrollen att lagstiftningens regler samt myndigheter och domstolars beslut efterlevs, är ofta otillräcklig och kan bidra till att målet inte nås. Mer resurser för tillsyn inom området kan få positiva effekter på miljömålet. 713 SOU 2011:37, Rovdjurens bevarandestatus. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 507

15 Främmande arter och genetiskt modifierade organismer ett rikt växt- och djurliv Endast fältförsök och begränsad odling av gmo-gröda För genetiskt modifierade organismer (GMO) är tillståndet oförändrat sedan den förra fördjupade utvärderingen GMO har fortfarande inte introducerats i miljön i någon större utsträckning. Småskaliga fältförsök pågår men kommersiell odling är godkänd endast för en potatissort, och den odlas i väldigt begränsade mängder och arealer (cirka 40 hektar under 2011). De GMO som är aktuella för eventuell introduktion i miljön är grödor som är toleranta mot ogräsmedel, resistenta mot vissa sjukdomar eller angrepp av vissa skadegörare samt grödor och träd som är modifierade för att framhäva vissa egenskaper (till exempel stärkelsepotatis och hybridasp som är torkresistenta). En viss ökning i odlingsareal och i antalet GMO som odlas förväntas fram tills år 2020, men det stränga regelverket inom EU kommer att starkt begränsa odlingen. växande problem med främmande arter Främmande arter fortsätter att öka i oförändrat takt i alla miljöer, se figur 27. Många är invasiva, vilket innebär att de har negativ effekt på biologisk mångfald eller människors hälsa. Global handel med fler transporter och kortare transporttider ökar antalet främmande organismer som oavsiktligt följer med till exempel virkestransporter eller i fartygs barlastvatten, liksom risken att de överlever och sprids i landet. Internationella överenskommelser om frihandel bidrar till utvecklingen. Avsiktliga introduktioner av sällskapsdjur, levande mat och exotiska trädgårdsväxter ökar också, samtidigt som förändringar i klimatet ökar deras möjlighet att överleva och sprida sig i naturen. Figur 27. Antal främmande arter i Sverige Antal arter Före KÄLLA: THE EUROPEAN NETWORK ON INVASIVE ALIEN SPECIES, NOBANIS (www.nobanis.org) Antalet främmande arter i Sverige har mer än fördubblats de senaste hundra åren. Främmande arter kan hota den biologiska mångfalden och ekosystemen. 508 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

16 många insatser behövs för att stoppa spridningen De viktigaste hindren i arbetet med främmande arter är brist på kunskap, juridiska styrmedel och resurser för övervakning och bekämpning samt bristande samordning. EU-lagstiftning på området behöver implementeras i svensk lagstiftning. Länsstyrelser och kommuner menar att de inte har resurser till bekämpning och att det är ett nationellt ansvar. Det finns inte heller någon samlad strategi och samordnade arbetsplaner för att förhindra nya introduktioner och för att utrota, bekämpa och kontrollera spridning av främmande arter. Koordineringen mellan sektorsmyndigheter, länsstyrelser och kommuner behöver förbättras och ansvarsfördelningen förtydligas. Information och rapporteringssystem behöver utvecklas. En ökad medvetenhet kan förändra allmänhetens attityder och leda till minskad efterfrågan på till exempel invasiva sällskapsdjur och trädgårdsväxter. Färre insatser behövs då för att utrota eller bekämpa sådana som rymt eller släpps ut i naturen. Allmänheten har även en viktig roll i att rapportera förekomst och effekter av invasiva främmande arter. Verksamhetsutövare behöver bli mer medveten om risker och potentiella problem med främmande arter som förs in i landet både avsiktligt och oavsiktlig. Ett svenskt beslut om en nationell strategi 714 inom området avvaktar EU:s strategi för att bekämpa invasiva främmande arter, som beräknas antas Den internationella barlastkonventionen har inte heller trätt ikraft ännu. Utifrån förslaget till den nationella strategin om främmande arter och genotyper kan den dock leda till att tillräckliga åtgärder genomförs för att komma tillrätta med olika problem, men det är i dag osäkert vilka styrmedel som kan vara på plats efter Enligt Miljömålsberedningens föreslagna etappmål ska invasiva arters effekter på biologisk mångfald och hälsa vara bedömd och bekämpning ha inletts senast Friluftsliv och rekreation Allemansrättens ställning hos den svenska befolkningen är stark. Åtta av tio svenskar anser att allemansrätten är viktig för deras utevistelser, och människors kunskap om allemansrätten är relativt god. Av kommunerna sprider 58 procent i dag information om allemansrätten till sina medborgare. Trots detta uppkommer problem när det gäller allemansrätten och kommersiell verksamhet, liksom att människor hindras från att utnyttja allemansrätten. Nyligen presenterades en utredning om allemansrätten, med förslag på hur en tillämpning av reglerna kan se ut Naturvårdsverket, Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Rapport Naturvårdsverket, Allemansrätten och dess framtid. Rapport 6470 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 509

17 Såväl vardagslandskapet som skyddade områden är viktiga för människors friluftsliv. Antalet skyddade områden ökar. I 220 av landets 290 kommuner har minst en procent av totalarealen ett formellt skydd. ett rikt växt- och djurliv Fysisk planering ett viktigt verktyg Friluftslivet har ibland svårt att hävda sina intressen när det ska byggas nytt, varför den fysiska planeringen för friluftsliv är viktig. Knappt hälften av kommunerna har ett avsnitt om friluftsliv i sin översiktplanering. Grönytan per person liksom andelen mark som täcks av växtlighet i de tio största tätorterna minskade dock åren , bland annat beroende på förtätning av bebyggelsen. 716 Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) har dock gjort att fler planeringsunderlag för grönstruktur har tagits fram. De större kommunerna med högt exploateringstryck har planeringsunderlag för grönstruktur i god utsträckning, men det är sämre med det i glesbygdskommuner. Många av friluftslivets aktörer arbetar för att öka tillgängligheten till naturen och för att locka till utevistelse. Centrum för naturvägledning hjälper friluftslivets aktörer att skapa känsla för och kunskap om naturen. Tyvärr finns inga mätningar på hur skolorna arbetar för att locka till friluftsliv och naturupplevelser. styrmedel måste stärka friluftslivets intressen Friluftsliv finns ofta med i övergripande policydokument men har i praktiken en svag ställning. Befintliga styrmedel inom området behöver utvecklas. Hänsyn till friluftslivets intressen behöver stärkas i exploateringsärenden och i lagstiftningen. Förtydliganden om friluftsliv i instruktioner och regleringsbrev för myndigheter, en översyn och eventuell komplettering av verktyg som myndigheter arbetar med behövs. Forskning och statistik som stödjer arbetet och når ut till olika aktörer behövs också, till exempel om hur buller kan begränsas i grönområden och hur insatser kan motverka buller. Kommunerna behöver dessutom stöd och stimulans för att utveckla friluftslivet. Något som kan bidra till det arbetet är att riksdagen 2010 beslutade om en helt ny friluftslivspolitik med övergripande mål för friluftslivet. 717 Det biologiska kulturarvet Det biologiska kulturarvet är de ekosystem, naturtyper och arter som har uppstått, utvecklats eller gynnats av människans nyttjande av landskapet. Deras långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av en viss typ av mänskligt brukande och skötsel. Det biologiska kulturarvet är en del av den samlade biologiska mångfalden. Värdefulla ängs- och betesmarker, brynmiljöer och betad skog 716 SCB (2009). Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter Prop. 2009/10:238, Framtidens friluftsliv 510 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

18 är några av de miljöer som innehåller biologiskt kulturarv och som hotas av förändrad markanvändning och nya brukningsmetoder inom jord- och skogsbruket. Det biologiska kulturarvet i fjällandskapet är viktigt men mindre känt. Viktiga miljöer för biologisk mångfald Sambanden mellan människa och natur är viktigt att känna till för att nyttja denna biologiska mångfald uthålligt och hantera hot mot den. Biologiskt kulturarv kan ibland ge ett annat urval av vilka objekt som ska skyddas jämfört med om endast biologisk mångfald utgör kriterium. En stor del av förlusten av biologisk mångfald kan förklaras med att biotoper inte längre hävdas eller att vi inte känner till sambandet mellan hävd och biologisk mångfald. Ängs- och betesmarker i odlingslandskapet sköts bland annat med miljöersättningar, men arealen som fått stöd har minskat. 718 Det finns också regionala skillnader. Miljöersättningar tillsammans med stödet Nokås kan också finansiera bevarande av naturvärden och kulturmiljöer i skogen som fäbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog, men omfattningen har hittills varit blygsam. landskapsplanering och åtgärder behöver utvecklas Biologisk mångfald som kräver skötsel och utgör biologiskt kulturarv återfinns i många naturreservat och behöver lyftas fram och skötas för att värdena ska bestå. För att skydda och vårda särskilt värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer, som till exempel har formats av lantbruket eller präglats av samekulturen, bildas kulturreservat där även biologiskt kulturarv ingår i varierande grad. Områdena har på olika sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Det finns i dag 39 kulturreservat i Sverige. Södra Ölands odlingslandskap är ett exempel på ett landskap med höga värden som formats av äldre tiders bruk. Det präglas fortfarande av medeltidens jordbruk och markerna har använts på likartat sätt under tusentals år. Området är upptaget på Unescos lista över världsarv. Genom undertecknade av konventionen till skydd för världens natur- och kulturarv har Sverige åtagit sig att skydda egna världsarv för all framtid. Styrmedel finns men inte i tillräcklig omfattning. Landsbygdsprogrammets åtgärder är viktiga men inte tillräckliga, detsamma gäller Nokås och naturvårdens skötselavtal. Biologiskt kulturarv måste integreras mer i kommunala och regional planeringsunderlag och i de areella näringarnas arbete med hållbart nyttjande och bevarande. Den strategiska planeringen av landskapet i linje med ekosystemansatsen och landskapskonventionen behöver utvecklas så att hävdbiotoper uppmärksammas och skötseln blir mer behovsanpassad. Historiska kartor kan i detta 718 Jordbruksverket, Sköts värdefulla ängar och betesmarker med miljöersättning? Rapport 2010:32 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 511

19 sammanhang vara ett viktigt hjälpmedel i arbetet. Mer om den odlade mångfalden och gamla husdjursraser och biologiskt kulturarv finns under Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö. ett rikt växt- och djurliv Kunskap om biologisk mångfald Det är viktigt att samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av biologisk mångfald, dess historiska sammanhang och de ekosystemtjänster den förser oss med. Tillsammans med traditionell och lokal kunskap hos samer, kustnära fiskare, fäbodbrukare, fjällbönder och andra vars levnadssätt har kopplingar till biologisk mångfald bidrar kunskap hos allmänheten till att biologisk mångfald bevaras och nyttjas hållbart. Kunskap sprids i olika former av samverkan enligt ekosystemansatsen. Uppföljning med till exempel enkäter och värderingsstudier av om kunskapsspridningen får effekt saknas dock i stor utsträckning. Många insatser görs och kan utvecklas vidare Satsningar med stödet LONA som ger bidrag till kommuner för naturvård och friluftsliv har ökat det politiska intresset för biologisk mångfald och samarbetet inom området på lokal nivå. En vägledning för arbete enligt ekosystemansatsen har tagits fram. 719 Medvetenheten om vikten av att tillvarata lokal kunskap har ökat och ett stort antal av naturvårdens aktörer har gått Naturvårdsverkets utbildning Dialog för naturvården. Den främsta svårigheten i att ta hänsyn till lokal och traditionell kunskap är att den i många fall är osynlig eller svåråtkomlig för myndigheter. Mycket har gjorts inom området, men metoder för att ta tillvara kunskapen på det lokala och regionala planet behöver utvecklas. 720 En generell grund för arbetet är också att det finns tillgång till kunskap hos myndigheter, beslutsfattare och allmänheten om taxonomi och systematik samt bra underlagsmaterial, till exempel kartor om utbredning av arter och naturtyper. En hel del arbete görs inom området. Sveriges arter kartläggs och beskrivs av Svenska artprojektet och publiceras i bokserien Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. I slutet av år 2011 var fjorton volymer utgivna. Utgivningstakten är dock låg. Webbplatsen Artportalen som är en samlingsplats för fynd av arter innehåller fynduppgifter som är fria att nyttja för allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter. 719 Naturvårdsverket, Ekosystemansatsen en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Rapport Tunón, H., Byström, M., Dahlström, A., Iwarsson, M. & C. Warmark Utredning av status och trender rörande lokal och traditionell kunskap i Sverige. CBM:s skriftserie 39. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. 512 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

20 Miljödataportalen har tagits fram och innehåller kartor med information om land-, sötvattens-, skärgårds- och havsmiljö samt resultat från inventeringar och geografiska analyser, regionindelningar och riksintressen. Ett exempel på insats för att uppmärksamma biologisk mångfald är vykortskampanjen 2010, där miljöministern stod som avsändare på 290 olika vykort till landets kommunstyrelseordföranden med en bild på en hotad art som representant för den biologiska mångfalden i den enskilda kommunen. Sammantaget finns det stor utvecklingspotential inom området. Miljömålsberedningen har föreslagit att en strategi tas fram för att synliggöra värdet av ekosystemtjänster, vilket blir ett viktigt steg på vägen mot ökad kunskap om biologisk mångfald. Hänsyn inom jakt och fiske En grund för förvaltningen av vilda djur och för vilken jakt som tillåts är att alla djur och växter som finns naturligt i landet långsiktigt ska bevaras i livskraftiga bestånd och att naturen ska kunna nyttjas på ett hållbart sätt. Jaktbara arter är de som omfattas av allmänna jakttider, drygt 40 arter. Älg och rådjur är de vanligaste bytesdjuren och årligen skjuts cirka älgar och rådjur. Småviltjakten är omfattande och främst inriktad på harar, ripor och änder. Många arter som jagas har ökat Generellt finns det i dag mer vilt än för 50 år sen. 721 Populationerna av älg, rådjur, kronhjort och dovhjort har ökat kraftigt. Det gäller även vildsvinen, vars expansion och ökningstakt under de senaste tio åren saknar motsvarighet när det gäller större vilt i Sverige (2010 fanns det cirka vildsvin). En översikt över jaktbara svenska fåglar mellan 1977 och 2006 visar att fler arter har ökat än minskat. 722 Rapphöna är en art som minskat och fortfarande minskar. Grågås har ökat kraftigt, medan fjällgåsen som tidigare jagats har minskat så pass att den nu är akut hotad. Av i dag jaktbara arter har följande arter förts upp på 2010 års rödlista: kronhjort, sädgås, rapphöna, ejder, alfågel och gråtrut. Generellt råder förbud mot att plantera ut däggdjur och fåglar i landet. För att öka tillgången på jaktbar fågel får dock gräsänder, fasaner och rapphöns utan särskilt tillstånd sättas ut. Dessa kan konkurrera med inhemska populationer om resurser och även påverka deras genetik, något som kan vara negativt för deras förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön. Förändringar i viltfaunan påverkar ekosystemens strukturer och funktioner på olika sätt. Mer kunskap behövs om vilken påverkan den kraftiga ökningen av 721 Kjell Danell och Roger Bergström (red). Vilt, människa, samhälle. Liber förlag Naturvårdsverket, Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Rapport 5813 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 513

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 1 Inledning. Bilaga

Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 1 Inledning. Bilaga Bilaga Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 1 Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 om flera förändringar i miljömålssystemet. Förändringarna beskrivs i propositionen Svenska miljömål

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:141

Regeringens proposition 2013/14:141 Regeringens proposition 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Prop. 2013/14:141 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer