Utmaningsdriven Innovation

Transkript

1 [ ] Utlysning Utmaningsdriven Innovation Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter Projektform A: Idéutveckling och konstellationsbyggande & Projektform B: Utveckling och integration Våren

2 VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. En viktig del av VINNOVAs verksamhet är att öka samarbetet mellan företag, högskolor och universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet. Vi gör det på flera sätt, bland annat genom att stimulera samverkan mellan aktörer, genom långsiktiga investeringar i starka forsknings- och innovationsmiljöer, genom att investera i projekt som ska öka kommersialiseringen av forskningsresultat eller genom att skapa katalyserande mötesplatser. VINNOVA öppnar nu den första utlysningen för utmaningsdriven innovation. Denna beskrivs i texten nedan. Aktuell information om utlysningen, inbjudan och länk till ansökningsfunktionen finns på utlysningens webbsida på under Utlysningar. OBS: VINNOVA förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar kommer dock att göras under de fyra sista veckorna innan respektive deadline. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att inför varje deadline hämta aktuell information på utlysningens webbsida. 2

3 1. Utmaningsdriven innovation Samhällets många och relaterade behov skapar tillsammans komplexa och svårlösta globala samhällsutmaningar (se figur 1). För den som lyckas möta utmaningarna och hitta lösningar skapas globala affärsmöjligheter som kan ligga till grund för långsiktig, hållbar tillväxt. Det här är särskilt viktigt för ett litet, exportberoende land som Sverige. Att utgå från en utmaning kräver bred samverkan mellan företag, sektorer, universitet och högkolor, forskningsinstitut och offentliga organisationer. VINNOVA vill därför bidra till att stimulera olika aktörers gemensamma arbete för att möta dessa utmaningar genom att stimulera sektorsövergripande innovation som omsätts i nya processer, produkter och tjänster. Figur 1. Schematisk översikt över relation behov-lösningar-implementeringutmaning. Att utgå från samhällsutmaningar är tydligt i många andra länders innovationsarbete och är också grunden för EU:s strategi EU 2020 och Innovation Union. Även OECD driver frågan om innovationsstrategier som utgår från globala samhällsutmaningar. VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige bedöms ha goda förutsättningar för innovation och tillväxt i ett internationellt perspektiv: Framtidens hälsa och sjukvård. Hållbara attraktiva städer. Informationssamhället 3.0. Konkurrenskraftig produktion. 3

4 De fyra utmaningarna beskrivs mer utförligt i slutet av dokumentet. Gemensamt för alla dessa utmaningar är att de ger goda förutsättningar för innovation och tillväxt genom nya processer, produkter och tjänster. adresserar flera nödvändiga eller kritiska behov i samhälle och/eller näringsliv. De sammantagna behoven utgör tillsammans en utmaning som måste lösas genom samverkan mellan många aktörer. kräver att flera discipliner, ämnesområden och sektorer arbetar tillsammans för att förmå att hantera de komplexa frågor och krav på lösningar som utmaningarna ger upphov till. VINNOVA öppnar nu den första utlysningen för utmaningsdriven innovation. Utlysningen är en flerstegsprocess med följande projektformer: Projektform A: Idéutveckling och konstellationsbyggande Projektform B: Utveckling och integration Projektform C: Implementering Under 2011 finns möjlighet att söka stöd för arbete i Projektform A och B. Projektformerna beskrivs mer utförligt längre fram i utlysningstexten. 2. Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen välkomnar breda sektors- och ämnesöverskridande konstellationer som gemensamt vill arbeta för att möta de utmaningar som anges i utlysningen. Konstellationer som samlar företag från olika sektorer, tvärdisciplinär forskning från universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentlig sektor, ideella organisationer eller branschorganisationer är välkomna att gemensamt komma in med ansökningar. Konstellationer/konsortier kan gärna, om behov finns, innehålla internationella partners för att förstärka kvalité och konkurrenskraft. 3. Bakgrund och motiv VINNOVAs roll går alltmer mot att sammankoppla och katalysera samverkan mellan aktörer. Motivet för denna inriktning är att VINNOVA med denna roll mer effektivt kan stödja innovationsbaserad tillväxt i Sverige och att möta de globala utmaningar Sverige står inför. En central aspekt i ett utmaningsdrivet arbetssätt är hur tillväxt kan ske för ökad välfärd, samtidigt som jordens resurser inte utarmas. Utveckling av nya processer, produkter och tjänster som inte tar hänsyn till dessa aspekter och inte direkt eller indirekt bidrar till en grön tillväxt kommer sannolikt inte att kunna överleva långsiktigt (se utlysningens definition av grön tillväxt i slutet av dokumentet). Vid utveckling av framtidens lösningar bör därför dessa hänsyn vara en viktig del. Det är även viktigt att arbetet för att möta samhällsutmaningarna utgår från avgörande behov och efterfrågan i samhälle och näringsliv som kan associeras med 4

5 tydliga kunder/ användare och som syftar till ökad livskvalitet och ekonomisk tillväxt. Detta innebär en mobilisering mot ett tydligt användar- och behovsperspektiv. Innovation och tillväxt sker ofta i gränssnitt mellan sektorer och aktörer. En viktig del i utlysningen är att arbetet med utmaningarna sker i och mellan kommersiella och kunskapsgenererande värdekedjor. 4. Beskrivning av utlysningen För att skapa förutsättningar för innovation och affärsmöjligheter med användarfokus behövs ett samarbete mellan företag, privata och offentliga aktörer samt mellan olika forskningsområden. För att möta utmaningarna och därigenom skapa tillväxt är det viktigt att ta fram idéer som svarar mot komplexa behov. För detta krävs nya samarbeten och partnerskap, t.ex. i form av sektors- och aktörsövergripande initiativ. integrera flera individuella koncept för att erbjuda större lösningar på internationellt intressanta marknader. visa och demonstrera nyttan av nya kommersialiserbara lösningar i form av nya processer, produkter och tjänster (t.ex. i testbäddar och demonstratorer). För att stimulera detta öppnar VINNOVA utlysningen Utmaningsdriven innovation. Utlysningen består, som tidigare nämnts, av tre projektformer: A. Idéutveckling och konstellationsbyggande B. Utveckling och integration C. Implementering Medel för Projektform A och B utlyses under våren 2011 (se figur 2). VINNOVAs avsikt är att återkomma med utlysningar inom de tre formerna de närmaste åren. VINNOVA kommer att investera i ett större antal A-projekt, ett mindre antal B- projekt och senare endast en handfull C-projekt. 5

6 A 2011 Idéutveckling Konstellationsbyggande B 2011, 2012 Identifiera möjligheter för processer, produkter och tjänster Utveckling av processer, produkter och tjänster Integration av nya och befintliga processer, produkter och tjänster C 2013 Verifiering av integrerade processer, produkter och tjänster för att möta behov Integrerade lösningar implementeras, testas och nyttiggörs Figur 2 med årtal då utlysning öppnas VINNOVAs effektmål för hela denna satsning är att bidra till en påtagligt ökad hållbar tillväxt genom att sektorsövergripande innovation omsätts och nyttiggörs i nya processer, produkter och tjänster och därigenom bidrar till förnyelse och global konkurrenskraft för svenskt näringsliv och samhälle. Nedan följer närmare beskrivningar av de olika projektformerna samt resultatmål för de olika formerna. Projektform A Idéutveckling och konstellationsbyggande I Projektform A efterfrågas förslag på idéer som identifierar behov och möter en eller flera av de beskrivna utmaningarna (se Figur 3), och beskrivning av hur idén kan nyttiggöras. 6

7 Figur 3. Schematisk översikt över inriktningen för Projektform A. Resultatmål för Projektform A är att det finns en tydlig idé som möter minst en av utmaningarna. projektet ska på ett trovärdigt sätt ha identifierat lösningar med tillväxtpotential. att det finns en tydlig beskrivning av vem som är slutanvändare av lösningarna och vem eller vilka som ytterligare kan dra nytta av dem. det finns en konstellation, med slutanvändarens behov representerade, som har förmåga att genomföra den föreslagna idén projektet har formerat en konstellation som tillsammans, eventuellt med ytterligare aktörer, har förmåga att senare realisera den föreslagna idén. konstellationen ska ha arbetat fram avtal som reglerar hantering av immateriella rättigheter och nyttiggörandeaktiviteter mellan partnerna. Stöd kan ges med högst kronor till projektet. Finansieringen kan användas till lönekostnader för personer i konstellationen samt även kostnader för att utveckla idé och konstellation, till exempel resor och workshops. Det finns inget krav på medfinansiering, såvida inte annat krävs enligt statsstödsreglerna. Mer information om statsstödsreglerna finns på Arbete i Projektform A påbörjas i november 2011 och ska vara avslutat och slutrapporterat senast den 15 mars 2012 om konstellationen planerar att delta i en utlysning av Projektform B som planeras öppna 1 april Projektform B Utveckling och integration I Projektform B ligger fokus på sektorsövergripande innovation. Detta kräver ämnesoch sektorsövergripande konsortier som har förmåga att integrera enskilda lösningar som sedan kan realiseras och nyttiggöras (se figur 4). 7

8 Figur 4. Schematisk översikt över inriktningen i Projektform B. Resultatmålet för Projektform B är att projektet har testat en mängd befintliga, enskilda lösningar som integrerats för att möta utmaningarna identifierat vad som kommer att krävas för att enskilda och integrerade lösningar ska kunna realiseras, inklusive eventuella regulatoriska frågor övergått från en konstellation till ett juridiskt formerat konsortium som är tillräckligt utvecklat för att kunna realisera lösningar i Projektform C För Projektform B som utlyses 2011 förväntas att endast befintliga större konstellationer söker finansiering. Dessa konstellationer ska tillsammans med andra aktörer eller konstellationer identifiera möjligheter för processer, produkter och tjänster som möter utmaningarna. VINNOVAs finansiering kan uppgå till högst 10 miljoner kronor totalt per projekt. Till detta ska tillkomma en medfinansiering på minst 50 % av de totala projektkostnaderna (se statsstödsregler och utlysningens FAQ). Arbete i Projektform B påbörjas i november 2011 och ska vara avslutat och slutrapporterat senast den 1 november 2013 för att konsortiet ska kunna delta i utlysning av Projektform C som beräknas öppna i slutet av Projektform C Implementering Projektform C kan inte sökas förrän tidigast När Projektform C startar ska den kunskap som utvecklats och integrerats i Projektform A och/eller B realiseras (se figur 5). Det kan ske i t.ex. testanläggningar, demonstratorer, affärsmodeller eller anläggningar. 8

9 Figur 5. Schematisk översikt över inriktningen i Projektform C. Resultatmål för Projektform C är att det finns realiserade integrerade lösningar som möter minst en av utmaningarna, kan användas av slutanvändare samt i förlängningen kunna nyttiggöras av deltagande konsortiepartners till förmån för svensk tillväxt. Resultatmålen för Projektform C kommer att beskrivas ytterligare i senare utlysning. Resultat- och effektmålen för samtliga projektformer ovan kommer också att återkomma i uppföljningar, utvärderingar och effektanalyser. 5. Bedömningskriterier Arbetet inom utmaningsperspektivet ska vara visionärt och ha ett högt nyhetsvärde samtidigt som det finns tydliga mål, konkreta projektaktiviteter och rätt konstellation för att uppnå resultat. Ansökningar ska adressera någon av utmaningarna, delutmaningarna eller en kombination av utmaningarna. Nedanstående kriterier kommer att tillämpas av VINNOVA vid bedömning av ansökningarna. Notera att vissa av kriterierna för Projektform A och B skiljer sig åt medan andra är gemensamma. Projektform A Idéutveckling och konstellationsbyggande Projektförslaget kommer att bedömas med avseende på dess potential att möta minst en utmaning. potential att bidra till grön tillväxt. nyhetsvärde både vad gäller idé och konstellation. 9

10 VINNOVA bedömer att flera kompletterande kompetenser behövs för att ta fram lösningar som adresserar utmaningarna. För Projektform A behöver det inte finnas en komplett konstellation, dock bör huvuddelen av den tänkta konstellationen finnas redan vid ansökningstillfället. VINNOVA prioriterar konstellationer/grupperingar som består av flera parter från näringsliv, offentlig verksamhet, institut, universitet och högskolor och andra aktörer, t.ex. branschorganisationer. Projektform B Utveckling och integration Projektförslaget kommer att bedömas med avseende på dess: 1. Relevans: a. Förmåga att möta minst en utmaning b. Förmåga att bidra till grön tillväxt 2. Kvalitet: a. Koppling till kund och kravställare b. Position i ett internationellt perspektiv c. Förmåga till sektorsövergripande innovation 3. Genomförbarhet: a. Realism och trovärdighet vad gäller projektplan, inklusive budget och milstolpar b. Parternas kunskap och kompetens i relation till projektförslaget c. Trovärdighet och potential hos konstellationen att skapa ett fullvärdigt konsortium, inklusive förmågan att engagera ytterligare aktörer om så behövs 4. Nyttiggörande: a. Förmåga, engagemang och planer för att nyttiggöra projektresultaten i form av enskilda eller integrerade lösningar (processer, produkter och tjänster) Gemensamma kriterier och villkor för Projektform A och B Gemensamt för både Projektform A och B är att VINNOVA lägger stor vikt vid att konstellationen tydligt redogör för om och i så fall hur projektet förhåller sig till pågående eller planerad verksamhet inom EU:s ramprogram och andra större nationella och internationella satsningar. En mindre del av bidraget kan, där så är lämpligt, användas för att stimulera arbete med ansökan till 7:e ramprogrammet. 6. Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska bifogas en projektbeskrivning och en personalbilaga. För Projektform B ska dessutom en budgetbilaga bifogas. 10

11 VINNOVA föredrar att ansökan skrivs på svenska. I fall då det kan vara önskvärt att skriva på engelska ska VINNOVA informeras på förhand om detta. Projektbeskrivningen ska skrivas enligt den mall som finns att hämta hem på utlysningens webbsida. Observa att det finns en mall vardera för Projektform A respektive B. Endast ansökningar som skrivs enligt denna mall kommer att behandlas. För Projektform B ska projektbudget skrivas enligt den mall som finns att ladda ned på utlysningens hemsida. Detta innebär att sökande ska redogöra för budget både i Intressentportalen och i denna mall för att ansökan ska behandlas. Personalbilagan ska innehålla relevanta CV för projektledaren och nyckelpersoner i konstellationen. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Bilagorna ska vara i pdfformat. 7. Krav på ansökan och sökande Följande krav ska uppfyllas för att ansökan ska behandlas: Sökande ska vara en av parterna i konstellationen. Projektledaren ska vara anställd hos en av de deltagande parterna. En konstellation kan endast skicka in en ansökan. Individuella parter kan delta i flera ansökningar. En konstellation kan endast söka en av Projektformerna A och B vid samma utlysningstillfälle. Utöver sökande (dvs. primär bidragsmottagare) kan även övriga parter i konstellationen söka VINNOVA-medel som s.k. sekundära bidragsmottagare. Vilka parter som söker VINNOVA-medel ska tydligt framgå av ansökan. Följande regler finns för olika kategorier av parter: Akademipart som söker VINNOVA-medel ska vara ett svenskt universitet, högskola eller forskningsinstitut. Med forskningsinstitut avses industriforskningsinstitut delägt av RISE, Research Institutes of Sweden Holding AB samt även FOI, IVL, VTI med flera. Näringslivspart som söker VINNOVA-medel ska ha forsknings- och/eller utvecklingsverksamhet samt väsentlig verksamhet i Sverige. Samhällspart som söker VINNOVA-medel ska tillhöra svensk samhällssektor. Särskilda regler och skyldigheter finns vid transferering av bidrag till sekundära bidragsmottagare. Detta regleras i VINNOVAs villkor för beviljade projekt. Sökande ska vara beredda att ställa upp på krav som rör uppföljning, utvärdering och effektanalys, även efter att projekt avslutats. 11

12 8. Hur man ansöker Ansökan lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats. För att kunna lämna in en ansökan måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl den 1 september. Efter denna tidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA begär in dem. 9. Sekretessfrågor Ansökningar till denna utlysning är som huvudregel allmänna handlingar, som allmänheten har rätt att ta del av. Detta gäller även ansökningar som avslås. Även VINNOVAs beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. VINNOVA är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Det är i första hand den handläggare på VINNOVA som hanterar ansökningarna som bedömer om ansökan innehåller uppgifter som bör sekretessbeläggas. Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan Sekretess vid ansökningar som kan nås från utlysningens webbsida. För mer information, se Juridisk information på under Om VINNOVA. 12

13 10. Kontakt Kontaktpersoner för utlysningen är Utmaningsdriven innovation Margareta Groth, utlysningsansvarig Informationssamhället 3.0 Jonas Bjarne, områdesansvarig Hållbara attraktiva städer Rebecka Engström, områdesansvarig Framtidens hälsa och sjukvård Elisabet Nielsen, områdesansvarig Konkurrenskraftig produktion Daniel Olausson, områdesansvarig För administrativa frågor: Bengt Larsson, administratör Kontakt för frågor om ansökningsfunktionen är VINNOVAs IT-support, tel , All information om utlysningen, inklusive mallar för ansökan, finns på utlysningens hemsida. VINNOVA tillhandahåller också en s.k. FAQ med frågor och svar som finns på utlysningens hemsida. Sökande rekommenderas att inför inlämnande av ansökan försäkra sig om att han/hon tagit del av all uppdaterad utlysningsinformation. Webbsidan för utlysningen Utmaningsdriven innovation finns på under Utlysningar. 13

14 11. Utmaningar Nedan följer kortare beskrivningar av de fyra identifierade utmaningsområdena med exempel. Ansökningar ska adressera någon av utmaningarna, delutmaningarna eller en kombination av delutmaningar. Texten ska betraktas som exempel och möjligheter för idéer, och ska inte betraktas som exkluderande. Gemensamt för alla dessa utmaningar är att de ger goda förutsättningar för innovation och tillväxt genom nya processer, produkter och tjänster. adresserar flera nödvändiga eller kritiska behov i samhälle och/eller näringsliv. De sammantagna behoven utgör tillsammans en utmaning som måste lösas genom samverkan mellan många aktörer. kräver att flera discipliner, ämnen och sektorer arbetar tillsammans för att förmå att hantera de komplexa frågor och krav på lösningar som utmaningarna ger upphov till. Framtidens hälsa och sjukvård En god hälsa hos befolkningen och en fungerande sjukvård är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt. Klimat, miljö, trafiksäkerhet, pandemier, psykisk ohälsa, antibiotikaresistens och livsstilsrelaterade sjukdomar är exempel på områden som kommer att ha betydelse för framtidens hälsa och sjukvård. Att förhindra sjukdomar och att skapa bättre livskvalitet för människor, inte minst äldre, innebär en stor utmaning för samhället. Hälso- och sjukvårdssektorn står inför utmaningen att hantera ökade krav på kvalitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet, hälsoekonomiska aspekter och individualiserad behandling. Dessutom måste sjukvården bli grönare, dvs. att miljöbelastningen minimeras och att hänsyn tas till befintliga och kommande miljökrav nationellt och internationellt. För att skapa förutsättningar för sektorsövergripande innovation och nya affärsmöjligheter med användarfokus behövs en bättre integration mellan olika forskningsområden, företag samt privata och offentliga aktörer. Nedan följer tre exempel på delutmaningar där det finns möjligheter att utveckla nya lösningar som svarar mot stora viktiga behov. Ökad livskvalitet för äldre Den åldrande befolkningen innebär en utmaning för samhället, av sociala trygghetssystem, hälsa, upplevelser, vård och omsorg och boende. Men den skapar också en möjlighet att utveckla nya varor och tjänster som kan bli exportprodukter för svenska företag. Den kommande gruppen äldre kommer dels vara friska, upplevelseintresserade, ekonomiskt relativt starka och handlingskraftiga människor, dels kräva fler vårdinsatser (t.ex. multisjuka) vilket kräver att vård och omsorg måste förändras för att erbjuda och anpassa hälso- och sjukvårdstjänster. Realisera och implementera nya innovativa behandlingsmetoder Stora medicinska och tekniska framsteg har resulterat i att vi idag kan diagnostisera, lindra och bota sjukdomar på helt nya sätt och det öppnar för möjligheter till individualiserade behandlingar och effektivare preventiva åtgärder. Det behövs ett 14

15 förändrat synsätt som sätter patienten i centrum och att koppla samman kompetenser och verktyg inom flera områden som exempelvis läkemedelsutveckling, diagnostik, medicinteknik och IT. En avgörande framgångsfaktor kommer vara förmågan att bygga vidare på svenska konkurrensfördelar som unika patientdatabaser och biobanker och erfarenhet att visa klinisk nytta genom samverkan mellan företag, klinik, brukare/patienter och forskning. Smartare IT för hälsa och sjukvård IT är en viktig möjliggörande teknik som kan bidra till att erbjuda en god vård och omsorg med individens behov och värde i centrum. Ett patient-/kundfokus blir allt tydligare i diskussion om IT för hälsa, vård och omsorg, t.ex. invånartjänster (dvs. tjänster för allmänheten, patienter, brukare och anhöriga). Vård och omsorg är informationsintensiva verksamheter. Genom att bättre utnyttja potentialen i informationen uppstår helt nya möjligheter till utveckling av tjänster och delaktighet för patienter. IT för hälsa och vård har potential att bidra till en tillgänglig, kostnadseffektiv och säker vård och omsorg, medicinsk övervakning, utbildning och forskning. Det finns en god förutsättning för svenska företag att utveckla detta till ett internationellt starkt näringsliv och exportnäring. Hållbara attraktiva städer Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer, en andel som bara förväntas öka. Urbana områden skapar många problem, men medför även stora möjligheter att hitta lösningar. Väl fungerande städer utgör hörnstenar den ekonomiska utvecklingen i ett land, och är nödvändiga för samhällelig välfärd. Städer och tätorter måste organiseras så att de förblir attraktiva, så att trafik och transporter fungerar, miljöproblem undviks, och så att användandet av värdefulla råvaror minskar och tillgång till energi och vatten garanteras för alla invånare. Att förverkliga dessa möjligheter kräver en ny nivå av samarbete mellan policy- och forskningsområden och offentliga såväl som privata aktörer. Marknadsanpassade systemlösningar för hållbar stadsutveckling Sverige sägs ofta ligga långt framme inom hållbar stadsutveckling, i synnerhet vad gäller stadens systemlösningar. För att dessa lösningar ska kunna säljas krävs dock mer än befintliga fungerande system och intresse från kunder, det måste även finnas processer för att kunna möta det intresset med hjälp av paketlösningar och förmåga att anpassa lösningarna efter lokala behov. Här behöver innovativa lösningar utvecklas exempelvis på det organisatoriska planet, inom affärsmodeller och metoder för riskdelning och finansiering. Resurseffektivitet och låg påverkan på miljön för en långsiktigt hållbar stad Stadens aktiviteter förbrukar en mängd resurser och lämnar efter sig avfall, föroreningar till luft, mark och vatten, och slitage på värdefulla miljöer. Denna metabolism påverkar stadens invånare själva, men ger också effekter i andra delar av världen och för kommande generationer. För ökad systemeffektivitet behövs innovativa system för återvinning och återanvändning, utveckling av ekosystemtjänster till stöd för stadens processer, planerings- och byggprocesser med 15

16 hänsyn till miljön, smarta VA-system, eller på andra sätt ökat stöd till en mer miljövänlig vardag för stadens invånare. Informationshantering, transport och logistik för en attraktiv stad Den verksamhet som sker i staden är i många fall beroende av fungerande infrastruktur för tillförsel av varor, energi, information och annat, såväl till staden som inom staden, och mellan de som styr staden och dess befintliga eller framtida/tänkbara invånare. För att detta ska fungera, och kunna understödja stadens attraktivitet och kreativitet, behövs en väl fungerande fysisk och digital logistik/tillgänglighet, och styrning av komplexa system, där störningar med negativ inverkan på miljö, säkerhet och attraktivitet, såsom trafikträngsel eller effekttoppar i elnätet, kan undvikas. Informationssamhället 3.0 Informationssamhället har i grunden förändrat bl.a. hur vi bedriver affärer, utvecklar produkter, agerar som konsumenter och interagerar som människor. Europa har mer än 250 miljoner Internetanvändare online varje dag. Antalet uppkopplade maskiner beräknas snart överstiga 50 miljarder. Informationssamhällets alla behov och möjligheter kommer att fortsätta skapa stora mervärden. Trots alla positiva effekter möter informationssamhället olika utmaningar som måste adresseras om informationsrevolutionens fördelar ska kunna vidareutvecklas. Trovärdiga ansatser till lösningar kan inte erbjudas av enskilda aktörer utan kräver bredare konstellationer med utpräglad systemöverblick. Från mer information till mervärde genom information Informationssamhällets digitaliserade tjänster möjliggör ofta helt nya typer av erbjudanden jämfört med tidigare. T.ex. kan demokratibegreppet utvecklas då medborgare utan dröjsmål kan interagera med beslutsfattare oberoende av fysiskt avstånd. Samtidigt finns flera alltmer akuta behov av lösningar för t.ex. navigering i informationsöverflödet, oklarheter kring personintegritet etc. Lösningar i form av digitala tjänster fokuserar kraftigt på mervärdet för användaren som slutkund. Viktiga begrepp inom detta område är bl.a. användbarhet, identitet, integritet, rättighet, delaktighet, interaktivitet, service, utbildning, underhållning, livskvalitet. Ett grönare informationssamhälle växer fram Informationssamhällets uppkopplade användare och maskiner ger nya möjligheter till optimering av hur olika resurser utnyttjas. Exempelvis kan inköp av nya (fysiska) produkter ersättas av att befintliga produkter ges förnyade egenskaper genom (digital) nerladdning av s.k. appar, digitala tidningar etc. Smarta maskiner som hela tiden känner av sin föränderliga omgivning och baserat på detta bidrar till att optimera egenskaperna för systemet det ingår i mot mål som t.ex. lägre energiförbrukning är ett annat exempel. Lösningarna omfattar aktivt användande av informationssamhällets möjligheter för s.k. grön tillväxt. Viktiga begrepp inom detta område är bl.a. livsstilsförändring, dematerialisering, effektivt resursutnyttjande (material, energi, transporter, ). 16

17 En utmaningsdriven infrastruktur driver nya affärsmöjligheter Informationssamhällets uppkomst och snabba utveckling har möjliggjorts av alltmer utvecklade infrastruktursystem för överföring och behandling av digital information. I denna process har många processer, produkter och tjänster digitaliserats och förändrats, vilket i sin tur har medfört nya krav på infrastrukturen. Att exempelvis kunna se på HDTV via Internet ställer helt andra (men samtidiga) systemkrav jämfört med vad Internetbanker gör. Lösningar inom digitala infrastruktursystem möter både föränderliga behov och driver framväxten av nya processer, produkter och tjänster i hela näringslivet. Viktiga begrepp inom detta område är bl.a. öppenhet, neutralitet, robusthet, säkerhet, tillit, flexibilitet, skalbarhet, effektivitet, tillgänglighet, heterogenitet, interoperabilitet. Konkurrenskraftig produktion Nya värderingar, demografiska förändringar, globala miljöutmaningar och regulatoriska krav driver efterfrågan av allt mer resurssmarta, individualiserade produkter, tjänster och system. Detta leder till kraftigt ökad efterfrågan på nya lösningar vilket påverkar val av material och utformning av produkter, tjänster, produktionssystem och affärsmodeller. Svenskt näringsliv har en stark position och tradition av att t.ex. vidareförädla naturresurser men trenderna ställer stora krav på förnyelse och vidareutveckling. Konkurrenskraft kommer allt mer vara beroende av en god kunskapsförsörjning, en allt snabbare men hållbar produktförnyelse, nya tjänster, smarta och effektiva produktionsprocesser samt en flexibel och ändamålsenlig arbetsorganisation. Dessutom ökar betydelsen av flexibilitet, timing och förmåga till snabb och integrerad utvecklingsprocesser, produkter och tjänster. Lösningar för miljödriven konkurrenskraft Ökad efterfrågan på lösningar med minimal miljöpåverkan innebär radikala förändringar för valet av råvaror och material, samt utformningen av produkter, produktionssystem och produktionsprocesser (inkl metoder). Detta kräver en ökad system- och helhetssyn samt livscykelåtagande inkluderande resurseffektiva produktionsprocesser och logistiklösningar men även ökande inslag av design för återvinning och återanvändning. Det kan även omfatta substitution av fossilbaserade, icke förnybara eller miljöskadliga ämnet eller sådana ämnen och material som kräver omfattande energi- eller vattenanvändning. Det kan också innebära att fysiska produkter ersätts av digitala. Innovativt nyttjande av nya och traditionella naturresurser och material Den globala konkurrensen om naturresurser och råvaror accelererar efterfrågan på material och produkter från förnyelsebara råvaror. Affärsmöjligheter finns därför i att vidareförädla de idag kända resurserna och bättre utnyttja restprodukter från dagens processer. Behoven driver även utvecklingen av smartare och mer resurseffektiva processer. Detta kan t.ex. innefatta nya produkter ur traditionella råvaror, nya råvaror för traditionella produkter och nya råvaror till nya produkter. Möjligheter finns även vad gäller att skapa nya, innovativa affärserbjudande som har sin bas i ekosystemtjänster. 17

18 Möta nya kundpreferenser med dynamiska, innovativa lösningar Marknaden efterfrågar allt mer individualiserade och avancerade produkter vilket ställer högre krav än tidigare på flexibilitet, timing och förmåga till snabb och integrerad utveckling av processer, produkter, tjänster och material. Både då den fysiska varan är en bärare av tjänster och vid en ren tjänsteproduktion kommer tjänsten behöva förändras och utvecklas under hela dess livstid vilket fordrar en dynamisk, ändamålsenlig utvecklings- och arbetsorganisation. Förmågan att ta tillvara på kundpreferenser och sätta sig in i kundens situation kommer att vara avgörande vid utveckling av framtida erbjudanden. Utlysningens definition av Grön tillväxt VINNOVA vill öka investeringar kopplade till grön tillväxt. Här beskrivs vad VINNOVA menar med grön tillväxt i denna utlysning. Ett projekts resultat kan bidra till direkta eller indirekta effekter som minskar miljöpåverkan eller ger effektivare användning av resurser. Sådana resultat kan ske oberoende av om det är en process, produkt, tjänst eller system, oberoende av sektorstillhörighet, och oberoende av om det handlar om kunskapsuppbyggnad eller ökad samverkan för att stärka Sveriges innovationssystem. Resultaten kan antingen ske som en direkt följd av projektets inriktning, eller bli ett indirekt resultat från de lösningar som utvecklas. Även om ett projekt inte direkt syftar till utveckla en grön lösning bör miljörelaterade aspekter övervägas för relevanta delar av projektet. Det kan exempelvis innebära minskad resursanvändning, exempelvis material eller vatten lägre energiförbrukning exempelvis genom effektivare system och processer, att utrustning enbart utnyttjar energi då den faktiskt används, nya material som kan bidra till sänkt bränsleförbrukning eller teknikskiften till förmån för mer energieffektiv teknik minskade utsläpp av skadliga ämnen till luft, mark och vatten genom att giftiga eller förorenande ämnen helt undviks eller genom att de tas omhand på ett sätt så att de inte gör skada att ändliga råvaror ersätts med förnybara eller sällsynta ämnen med sådana som finns i större mängder eller kan utvinnas på ett mindre skadligt sätt ökad återvinning eller återanvändning av produkter, komponenter, material eller substanser stärkta förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 18