Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö

Transkript

1 Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Rapport januari 21 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka både hur olika mängder samt olika former av organisk kvävegödsel påverkar skörden vid ekologisk vallfröodling av timotej, ängssvingel- och rajsvingel(hykor). Frågeställning 1. Vilket är totalbehovet av kväve till Hykor (rajsvingel) och hur ser den optimala fördelningen höst/vår ut? 2. Hur ska kväve i form av organisk gödsel fördelas lämpligast mellan höst och vår för att ge hög avkastning och liten risk för växtnäringsläckage? 3. Hur fungerar rötrest som gödselmedel jämfört med nötflytgödsel i timotejfröodling? Del 1. Kvävetillförsel till Hykor frövall (rajsvingel) Två försök lades ut i en förstaårsvall av Hykor hösten 28 på Västergården, söder om Mellerud i Dalsland och, och Skänninge i Östergötland. Försöksplanen redovisas nedan. I försöket utanför Skänninge ersattes nötgödseln ut mot Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt. Bakgrunden till försöket är att ta fram mer kunskap om gödslingsstrategin till rajsvingel Hykor. Metodik 29 Två försök lades ut hösten 28 i en första årsvall med rajsvingel Hykor enligt försöksplan (tabell 1). Det ena låg söder om Mellerud i Dalsland (L HR 864). Det andra försöket låg utanför Skänninge i Östergötland (L HR 865). I försöket utanför Skänninge byttes nötgödseln ut mot Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt. Tabell 1. Försöksplan. Led Behandling A Ogödslat B Flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept.) och 6 kg NH 4-N på våren. C Flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept.) och 8 kg NH 4-N på våren. D Flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 1 kg NH 4-N på våren E Flytgödsel nöt 14 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept) F Biofer kg 6 N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 6 kg N på våren. G Biofer kg 6 N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 8 kg N på våren. H Biofer kg N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 1 kg N på våren I Biofer 1-3-1, 14 kg N/ha efter sista putsning (mitten av sept) Gödsling Försöket utanför Mellerud (HR 864) höstgödslades med nöt flytgödsel den 1 oktober. Biofer spreds den 3 oktober. Vårgödslingen skedde den 9 mars med Biofer och den 3 maj med nötflyt. Försöket utanför Skänninge (HR 865) höstgödslades den 26 september 28 och vårgödslades den 1 april 29.

2 De flytande gödselmedlen spreds med en slangspridare och Biofer spreds med en valsspridare. Skott- och axräkning Axräkningen genomfördes rutvis längs 2*1 sträckmeter i led A, B, E och H. Den genomfördes den 2 juli på Västergården, Mellerud (HR 864), och den 15 juli i Skänninge (HR 865). Ogräsräkning Ogräsen skulle räknas och dess biomassa bestämdas omkring 1 juli. Det fanns dock inga ogräs på någon av försöksplatserna. Graderingar Mognadstid dokumenterades rutvis och stråstyrkan graderades rutvis i samband med strängläggning eller direktskörd. Skörd Försöket utanför Mellerud (HR 864) stränglades den 17 juli och tröskades 5 dagar senare dvs. den 22 juli. Försöket utanför Skänninge (HR 865) direkttröskades den 29 juli. Fröskörden vägdes rutvis och torkades ner till 1% vattenhalt. Hela fröskörden skickades till Hushållningssällskapets försöksstation, Sandby gård, Kristianstad, där den grovrensades rutvis. En finrensning gjorde därefter på Frökontrollen i Örebro. Där analyserades vattenhalt, tusenkornvikt och renvaruhalt ledvis. Provtagningar Vid anläggning togs ett generalprov av matjorden, som analyserades på jordart, mullhalt, ph, P- AL, K-AL och K-HCl (tabell 2). Tabell 2. Jordanalyser på försöksplatserna L HR 864 (Mellerud) och L HR 865 (Skänninge) Mellerud Skänninge ph 6,8 6,8 P-AL 5,7 8,3 K-AL Mg-AL 9,5 17 Ca-AL K/Mg 1,6 1,3 kvot P-HCl 6 62 K-Hcl Cu-HCl 9,1 18 Lerhalt Finler 26 Mullhalt 4,6 2,4 Sand grovmo Jordart mmhml nmhml Före gödsling på våren togs ett profilprov general -3 respektive 3-6 cm. Efter skörd tog rutvisa profilprov i led A, C, E, G och I på -3 respektive 3-6 cm. Profilproverna analyserades på NO 3 -N, NH 4 -N och Total N på Agrolab AB (tabell 3).

3 Tabell 3. Jordens innehåll av kväve i april 29 försök L HR 864 (Mellerud) och L HR 865 (Skänninge) Nivå NH 4-N NO 3-N Summa N Mellerud -3 iu iu iu 3-6 iu iu iu Skänninge -3 7,8 4,8 12, ,8 1,4 3,2 Vinass och flytgödsel analyserades på torrsubstans (Ts) och näringsinnehåll i samband med spridning (tabell 4). Tabell 4. Innehåll av växtnäring i flytgödsel och Vinass, L HR 864 (Mellerud) och L HR 865 (Skänninge) Ts (%) Total N (kg/ton) NH 4-N (kg/ton) P (kg/ton) K (kg/ton) Flyt iu 3,3 2,1 iu iu Vinass 59,5 34,3 1,15,4 57,76 Anläggning av nya försök Två nya försök lades ut i en Hykor frövall hösten 29 enligt försöksplanen i tabell 5. Det ena ligger söder om Mellerud i Dalsland och det andra i utanför Skänninge i Östergötland. Försöksplanen redovisas nedan. I försöket utanför Skänninge byttes nötgödseln ut mot Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt. Tabell 5. Försöksplan. Led Behandling A. Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september B Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N vid tillväxten start på våren vårvintern fram till tillväxten start C Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N vid tillväxten start på våren D Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och flytgödsel nöt 1 kg NH 4-N vid tillväxten start på våren E Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september kompletterat med flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha i mitten av okt F Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och Biofer 1-3-1, 6 kg N vid tillväxten start på våren G Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och Biofer 1-3-1, 8 kg N vid tillväxten start på våren H Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och Biofer 1-3-1, 1 kg N vid tillväxten start på våren I Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september kompletterat med Biofer 1-3-1, 6 kg N/ha i mitten av okt

4 Resultat 29 Försöket söder om Mellerud (HR 864) Skillnaden i avkastning i HR 864 mellan ogödslat led och flytgödsel-leden är signifikant (figur 1, tabell 6). Det är ingen signifikant skillnad mellan ogödslat led och leden gödslade med Biofer Det finns det inte heller mellan något av leden gödslade med Biofer eller mellan leden gödslade med flytgödsel. Den högsta avkastningen erhölls i ledet gödslats med 6 NH 4 -N på hösten + 1 kg NH 4 -N på våren via nötflyt. I tabell 4 redovisas även renvaruhalt, tusenkornvikt och axräkningar. Figur 2 visar att sambandet mellan antal ax och skörd är starkt för tre av behandlingarna där axräkningen utfördes. skörd (kg ha -1 ) c ab Ogödslat Flytgödsel, nöt H 6 + V 6 ab Flytgödsel, nöt H 6 + V 8 a Flytgödsel, nöt H 6 + V 1 Flytgödsel, Biofer 1- nöt H H 6 + V 6 Biofer H 6 + V 8 Biofer H 6 + V 1 Figur 1. Avkastning (vid 15% vth) för olika gödselmedel och givor i försöket med Hykor (HR 864), Mellerud ab bc abc c abc Biofer H 14

5 Tabell 6. Skörd, renvaruhalt, tusenkornvikt, skott- och axräkning i Hykor (HR 864),Mellerud Behandling Skörd Rel tal Renvaruhalt (%) Tkv (g) Stråstyrka Ax (st/m 2 ) (-1) Ogödslat , Flytgödsel, nöt H 6 + V , Flytgödsel, nöt H 6 + V ,4 83 Flytgödsel, nöt H 6 + V ,7 9 Flytgödsel, nöt H , Biofer H 6 + V ,6 9 Biofer H 6 + V ,7 89 Biofer H 6 + V , Biofer H ,6 86 CV% Prob F1 LSD 12,8 <,5 155 antal (st m -2 ) skörd (kg ha -1 ) Figur 2. Samband mellan axräkning och skörd av Hykor vid olika kvävegödslingsbehandlingar.

6 Av tabell 7 framgår att markens innehåll av restkväve efter skörd varierar mellan 2 och 41 kg total N/ha. Det skiljer minst 1 kg total N/ha mellan ogödslat och gödslade led. Högst kvävemängd återfinns i led med hög flytgödselgiva på våren. Tabell 7. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve - 6 cm efter skörd i försöket (HR 864) Mellerud Behandling NH 4-N NO 3-N Tot N Ogödslat 12,5 7,4 19,9 Flytgödsel H 6 + V 6 Flytgödsel H 6 + V 8 31,3 9,4 4,7 Flytgödsel H 6 + V 1 Flytgödsel H 14 16,4 11,9 28,3 Biofer H 6 + V 6 Biofer H 6 + V 8 19,2 8,6 27,8 Biofer H 6 + V 1 Biofer H 14 16,1 11, 27,2 Prob F1 is is is Försöket i Skänninge (HR 865) Avkastningsnivån i (HR 865) var lägre än i försöket i Mellerud (HR 8694). Här är skillnaden mellan ogödslat led och gödslade led signifikant oberoende av gödselmedel och giva (figur 3, tabell 6). Den högsta avkastningen erhölls i leden som gödslades med Vinass 6 kg total N på hösten + 8 på våren eller 14 kg total N på hösten. I tabell 8 redovisas även renvaruhalt, tusenkornvikt och axräkningar. Samband mellan skörd och axantal visas i figur e Ogödslat c Vinasse H 6 + V 6 ab Vinasse H 6 + V 8 b Vinasse H 6 + V 1 a Vinasse H 14 d Biofer H 6 + V 6 d Biofer H 6 + V 8 cd Biofer H 6 + V 1 bc Biofer H 14 Figur 3: Avkastning (vid 15% vth) för olika gödselmedel och givor i försöket med Hykor (HR 865) i Skänninge

7 Tabell 8. Skörd, renvaruhalt, tusenkornvikt och axräkning i i Hykor (HR 865) Skänninge Behandling Skörd Rel tal Renvaruhalt Tkv (g) Stråstyrka Ax (st/m 2 ) (%) -1 Ogödslat , Vinass H 6 + V , Vinass H 6 + V ,2 31 Vinass H 6 + V ,9 28 Vinass H , Biofer H 6 + V ,3 94 Biofer H 6 + V ,3 91 Biofer H 6 + V , Biofer H ,4 76 CV, % Prob F1 LSD F1 16,9, Diagramrubrik 16 R 2 =, ax (st m -2 ) skörd (kg ha -1 ) Figur 4. Samband mellan skörd och axantal i hykor med olika kvävegödslingsbehandlingar I D ledet (6 kg total N på hösten + 1 kg total N på våren i form av Vinass) var stråstyrkan lägst (tabell 9) vilket sannolika har påverkat skördeutfallet negativt. Det finns inga signifikanta skillnader i mängden mineralkväve efter skörd mellan de olika behandlingarna (tabell 9).

8 Tabell 9. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve på nivån -6 cm efter skörd i försöker HR 865, Skänninge Behandling NH 4-N NO 3-N Tot N Ogödslat 2,8 8,2 1,9 Vinass H 6 + V 6 Vinass H 6 + V 8 3,2 8,7 11,8 Vinass H 6 + V 1 Vinass H 14 2,6 1,6 13,1 Biofer H 6 + V 6 Biofer H 6 + V 8 2,6 9,3 12 Biofer H 6 + V 1 Biofer H 14 3,2 9,9 13,1 Prob F1 is is is Graderingen av stråstyrka visar att alla led som gödslats med givor högre än 6 kg total N på våren i form av Vinass har lägre stråstyrka. Biofer har inte påverkat stråstyrkan på detta sätt. Del 2. Kvävegödslingsstrategi i ängssvingelfrö En demonstration anlades hösten 28 insåningsåret i en ängssvingelvall enligt försökplan (tabell 1). Demonstration ligger söder om Mellerud i Dalsland. Den totala givan har höjts och fördelning höst kontra vår har ändrats sedan ansökan 27. Total N-NH 4 giva 12 kg/ha. Tabell 1 Försöksplan,. Total N-NH 4 giva 12 kg/ha. Led %-andel på hösten %-andel på våren A 3 7 B 5 5 C 7 3 Vallen såg inte så bra ut efter vintern. I samband med att ogräsräkningen skulle göras togs beslutet att kassera demonstrationen på grund av att vallen var för dålig. Resultatet skulle inte kunna användas till något Del 3. Gödslingsstrategi i timotejfrövall Här avser vi att ta fram kunskap om hur en rötrest fungerar som gödselmedel jämfört med nötflytgödsel, Biofer och Vinass vid odling av timotejfrö. Bakgrunden är att tillgången och prisbilden på ekologiska gödselmedel förändras. Tillgången på Vinass som tidigare använts frekvent i ekologisk produktion har minskat. En ny produkt som skulle kunna vara lämplig är rötrester från biogasanläggningar. Tillgången på denna produkt kommer troligtvis att öka.

9 Metodik 29 Två försök lades ut våren 29 i första årsvallar av timotej. Den ena anlades öster om Brålanda i Dalsland (HR 961); sort Grindstad. Detta försök fick en 2 ton nötflyt och 1 ton Biofer 7-9- på hösten den 15 september. Det andra försöket anlades i sorten Alexander, i Fjugesta (HR 962) Örebro-län. Denna timotejfrövallen var inte höstgödslad 28. Försöksplanen ändrades 28 något ifrån den ursprungliga. Givan reducerades från 6 respektive 1 kg N/ha till 5 respektive 9 kg N/ha. Samma plan användes 29 som 28. Planen redovisas i tabell 11. Tabell 11. Försöksplan. Led Behandling A Ogödslat B Flytgödsel nöt 5 kg NH 4-N/ha vid tillväxtens början på våren C Flytgödsel nöt 9 kg NH 4-N/ha vid tillväxtens början på våren D Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren E Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren F Rötrest 5 kg N/ha vid tillväxtens början på våren G Rötrest 9 kg N/ha vid tillväxtens början på våren H Vinass 5 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren I Vinass 9 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren Gödsling I försöket i Dalsland HR 961 gödslades leden med flytgödsel och rötrest den 25 mars. Datum för när Biofer och Vinass spreds saknas. Försöket utan Fjugesta (HR 962) gödslades något senare. Biofer spreds den 17 april medan övriga led gödslades 7 maj. De flytande gödselmedlen spreds med en slangspridare och Biofer spreds med en valsspridare. Axräkning I samband med gödsling räknades skotten rutvis. Axräkning genomfördes rutvis längs 2 x 1 sträckmeter. Ogräsräkning Ogräsen räknades och dess biomassa bestämdes omkring 1 juli. Ogräset insamlas i 4 provrutor om,25 m 2 per försöksruta. Provrutorna placeras så att de så väl som möjligt representerade det genomsnittliga ogräsbeståndet i försöksrutan. De i led A vanligast förekommande arterna redovisas artvis, resterande som övriga ettåriga örtogräs eller övriga fleråriga örtogräs. Kvickrot och andra skadegräs vägde men räknades inte. Resultatet redovisas inte i denna sakredovisning 2. Graderingar Mognadstiden dokumenterades rutvis och stråstyrkan graderades rutvis i samband med strängläggning Skörd Försöket utanför Fjugesta (HR 962) direkttröskades den 16 augusti. Försöket utanför Brålanda (HR 961) stränglades den 22 augusti. Strängarna lyftes efter 15 dagar (6 september) och tröskades den 8 september.

10 Fröskörden vägdes rutvis och torkades ner till 1% vattenhalt. Hela fröskörden skickades till Sandby gård, Kristianstad, där den grovrensades rutvis. En finrensning gjorde därefter på Frökontrollen Mellansverige AB,Örebro. Där analyserades vattenhalt, tusenkornvikt och renvaruhalt ledvis. Provtagningar Vid anläggning togs ett generalprov av matjorden, som analyserades på jordart, mullhalt, ph, P- AL, K-AL och K-HCl (tabell 12). Tabell 12. Jordanalyser på försöksplatsen HR 962 (Fjugesta) och HR 961 (Brålanda) Fjugesta Brålanda ph 6,3 6,7 P-AL 3,1 8,5 K-AL 6,6 14 Mg-AL 4,6 13 Ca-AL K/Mg 1,4 1,1 kvot P-HCl K-HCl Cu-HCl 8,2 11 Lerhalt 23 Finler Mullhalt 2,9 Sand 15 grovmo Jordart mmh moll nmh mjll Före gödsling på våren togs ett profilprov general -3 respektive 3-6 cm. Efter skörd tog rutvisa profilprov i led A, C, E, G och I på -3 respektive 3-6 cm. Profilproverna analyserades på NO 3 -N, NH 4 -N och Total N (tabell 13). Tabell 13. Jordens innehåll av kväve i april 29 försök 962 (Fjugesta) och 961 (Brålanda) Nivå NH 4-N NO 3-N Summa N Fjugesta -3 5,9 3,6 9,5 3-6 < 1,5 2,7 4,2 Brålanda -3 1,7 6, 16, , 1,1 16,1 Rötrest, Vinass och flytgödsel analyserades i samband med spridning. Innehållet redovisas i tabell 14 och 15. Tabell 14. Gödselmedlens innehåll av växtnäring, HR 962 (Fjugesta) Fjugesta Ts Total N NH 4-N P K C/N (%) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) Flyt 7,1 3,6 2,2,5 2,99,41 Rötrest iu 2,3 1,7 iu iu iu Vinass iu iu iu iu iu iu

11 Tabell 15. Gödselmedlens innehåll av växtnäring, HR 961 (Brålanda) Brålanda Ts (%) Total N (kg/ton) NH 4-N (kg/ton) P (kg/ton) K (kg/ton) Flyt iu 5,6 2,3 iu iu Rötrest iu 2,3 1,7 iu iu Vinass iu iu iu iu iu Resultat 29 Försöksplatsen utanför Brålanda (HR 961) Alla gödslingbehandlingarna hade effekt på skörden. Högst skördeökning fanns i leden med 9 kg NH 4 -N som flytgödsel eller som rötrest. Avkastningen i leden med flytgödsel skiljer sig inte signifikant år mot leden med rötrest på respektive gödslingsgiva (tabell 16, figur 5). Renvaruhalt, tusenkornvikt, skott- och axantal redovisas i tabell 12. Skörden hade starkare samband med axantal jämfört med skottantal (figur 6). Tabell 16: Avkastning,, renvaruhalt (%), tusenkornvikt (g)t och ax i försöket utanför Brålanda (HR 961) Behandling Tkv (g) Skörd 15% vth Rel tal Renvaruhalt (%) Stråstyrka (-1) (2/7) Ax (st/m 2 ) Ogödslat , Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha ,5 95 Flytgödsel 9 kg NH 4-N/ha , Biofer kg N/ha ,4 1 Biofer kg N/ha , Rötrest 5 kg N/ha ,4 95 Rötrest 9 kg N/ha , Vinass 5 kg tot N/ha ,5 99 Vinass 9 kg tot N ,4 583 CV, % Prob F1 LSD F1 5,8,1 61 Av tabell 11 framgår att det inte var någon större skillnad på antalet skott i de olika leden. Det tyder på att beståndet var jämnt på försöksplatsen. Antalet ax är orimligt högt i förhållande till antalet ax. Detta bör undersökas.

12 Timotej e b a d bc b c a cd c Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4- N/ha Flytgödsel 9 kg NH4- N/ha Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N Figur 5: Avkastning i försöket HR 961 Brålanda Diagramrubrik R 2 =,8596 ax (st m -2 ) skörd (kg ha -1 ) Figur 6. Samband mellan skörd och skott- och axantal i timotej med olika kvävegödslingsbehandlingar (HR 961) Brålanda. Kväveanalyserna som i detta försök endast togs ledvis efter skörd visar inga skillnader (tabell 17).

13 Tabell 17. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve på nivån -6 cm efter skörd i försöket (HR961) Brålanda. Behandling NH 4 -N -6 NO 3-N -6 Tot N -6 Ogödslat 8,5 5,2 13,7 Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha Flytgödsel 9 kg NH 4-N/ha 8,8 4,6 13,5 Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha 12,4 4,1 16,6 Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha 11,8 3,9 15,7 Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N 7,6 3,9 11,4 Prob F1 is is is Försöksplatsen utanför Fjugesta (HR 962) Ogödslat led har signifikant lägre skörd jämfört med gödslade led (tabell 18, figur 7). Det finns inga signifikanta skillnader i avkastning mellan leden med flytgödsel 9 kg NH 4 -N, Biofer kg total N, Rötrest 9 kg total N och Vinass 5 kg total N. Sambanden mellan skörd och axvisas i figur 8. Tabell 18: Avkastning,, renvaruhalt (%), tusenkornvikt (g) och ax i försöket utanför Fjugesta (HR 962) Behandling Skörd 15% vth Rel tal Renvaruhalt (%) Tkv (g) Stråstyrka (-1) (14/7) Ax (st/m 2 ) Ogödslat , Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha ,4 98 Flytgödsel 9 kg NH4-N/ha , Biofer kg N/ha ,4 76 Biofer kg N/ha , Rötrest 5 kg N/ha ,4 51 Rötrest 9 kg N/ha , Vinass 5 kg tot N/ha ,5 33 Vinass 9 kg tot N/ha , CV, % Prob 1 LSD F1 8,,1 55

14 6 5 d c ab a bc bc ab ab ab Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4- N/ha Flytgödsel 9 kg NH4- N/ha Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N/ha Figur 7. Avkastningen i försöket HR 962, Fjugesta Diagramrubrik 6 55 ax (st m -2 ) 5 45 R 2 =, skörd (kg ha -1 ) Figur 8. Sambandet mellan skörd och skott- respektive axantal i timotejfrö med olika kvävegödslingsbehandlingar (HR962) Fjugesta. Det fanns inga tydliga skillnader mellan mineralkväve i jorden efter skörd (tabell 19). Ingen statistisk analys kunde utföras eftersom analyserna utfördes ledvis.

15 Tabell 19. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve på nivån -6 cm efter skörd i försöker HR 962, Fjugesta Behandling NH 4 tot -6 NO 3-6 Tot N -6 Ogödslat 9,6 3,9 13,5 Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha Flytgödsel 9 kg NH 4-N/ha 6,7 4,6 11,3 Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha 1 4,7 14,7 Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha 5,8 5,1 1,9 Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N/ha 9,8 3,1 12,9 Prob F1 is is is Diskussion Avkastningen i försöket utanför Fjugesta (HR 962) var generellt sett lägre än avkastningen i försöket utanför Brålanda (HR961). Jorden på försöksplatsen utan Fjugesta (HR 962) innehöll 9,5 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån -3 cm och < 4,2 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån 3 6 cm. På den andra försöksplatsen, utanför Brålanda (HR 961), var kväveinnehållet högre, 16,7 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån -3 cm samt 16,1 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån 3 6 cm. Denna försöksplats gödslades med 2 ton nötflytgödsel samt 1 ton Biofer 9-4- den 15 september 28. Grindstad är något tidigare i sin utveckling än Alexander och behöver därför kväve tidigare (Wallenhammar, 1998). Den höga kvävehalten i jorden på försöksplatsen utanför Brålanda (HR 961) innan vår gödslingen den 25 mars gynnade Grindstads utveckling. Optimalt antal ax/m 2 i Grindstad och Alexander är ( Wallenhammar och Anderson, 27.) Axräkningen visar att beståndet med Grindstad (HR961) var mycket glest i det ogödslade ledet (tabell 12). De led som gödslats med Vinass och Biofer hade något mindre ax än optimalt antal medan beståndet i leden med rötrest och nötflyt var tätt. Bestånden i alla led av Alexander på försöksplatsen utanför Fjugesta (HR9692) var glest (tabell 12). Glesats var det ogödslade ledet och Biofer ledet. Litteraturlista Casler, M.D., Peterson, P.R., Hoffman, L.D, Ehlke, N.J., Brummer, E.C., Hansen, J.L, Mlynarek, M.J., Sulc, M.R., Henning, J.C., Undersander, D.J. Pitts, P.G., Bilkey, P.C. and Rose-Fricker, C.A. 22. Natural selection for survival improver freezing tolerance, forage yield, and persistence of Festulolium. Crop Science 42, Deleuran, L.C, Boelt, B & Gislum, R. 25. Grön Viden Frøavl af rajsvingel (Festulolium). Markbrug nr 313, oktober. Danmarks JordbrugsForskning. DLF-trifolium, 27. Fröavl, Dyrkningsvejledning, Rajsvingel. DLF (Danske Landboforeningers Frøforsyning)-Trifolium. Halling, 25. Vallväxter till slåtter och bete. Sortval för södra och mellersta Sverige 25/26 s 44. Ekologi och Växtproduktionslära. SLU. Uppsala Källander, I. 25. Ekologiskt lantbruk odling och djurhållning. Natur och kultur, Danmark.

16 Nilsson, B. 25. Kvävestrategier i ängssvingelfrövall. Försöks- och forskningsrapport, Frö och Oljeväxtodlarna. Sakrapport 28 Metodik 28 Två försök lades ut våren 28 i en första årsvall med timotej som inte höstgödslats. Det ena låg öster om Frändefors i Dalsland (HR 861 L6-2); sort Grindstad. Det andra försöket utfördes i sorten Ragnar väster om Örebro (HR 862 L6-1). Försöksplanen ändrades något ifrån den ursprungliga. Givan reducerades från 6 respektive 1 kg N/ha till 5 respektive 9 kg N/ha. Planen redovisas nedan. Försöksplan: A. Ogödslat B. Flytgödsel nöt 5 kg NH 4 -N/ha vid tillväxtens början på våren C. Flytgödsel nöt 9 kg NH 4 -N/ha vid tillväxtens början på våren. D. Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren E. Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren F. Rötrest 5 kg N/ha vid tillväxtens början på våren G. Rötrest 9 kg N/ha vid tillväxtens början på våren H. Vinass 5 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren I. Vinass 9 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren.. Gödsling I försöket i Örebro (L6-1) gödslades leden med Biofer den 21 april medan övriga led gödslades 2 maj. Försöket i Dalsland (L6-2) gödslades något tidigare. Leden med flytgödsel, Vinass och rötrest gödslades 17 april och leden med Biofer den 18 april. De flytande gödselmedlen spreds med en slangspridare och Biofer spreds med en valsspridare. Det finns osäkerhet om vilken mängd kväve som spreds i Vinass-leden i försöket i Närke. Mängden kväve i led H och I blev högre än planerat på grund av att spridaren inte var korrekt inställd. Skott- och axräkning I samband med gödsling skulle skotten ha räknats rutvis. Detta genomfördes aldrig på grund av ett fel i PM. Axräkning genomfördes rutvis längs 2 x 1 sträckmeter. Resultatet redovisas i tabell 1. Ogräsräkning Ogräsen räknades och dess biomassa bestämdes omkring 1 juli. Ogräset insamlas i 4 provrutor om,25 m 2 per försöksruta. Provrutorna placeras så att de så väl som möjligt representerade det genomsnittliga ogräsbeståndet i försöksrutan. De i led A vanligast förekommande arterna redovisas artvis, resterande som övriga ettåriga örtogräs eller övriga fleråriga örtogräs. Kvickrot och andra skadegräs vägde men räknades inte.. Resultatet redovisas i tabell 2. Graderingar Mognadstid dokumenterades rutvis och stråstyrkan graderades rutvis i samband med skörd

17 Skörd Försöket utanför Örebro (L6-1) stränglades den 25 juli., och tröskades den 27 juli. Försöket i Dalsland L stränglades den 25 juli och tröskades den 1 augusti. Fröskörden vägdes rutvis och torkades ner till 1% vattenhalt. Hela fröskörden skickades till Sandby gård, Kristianstad, där den grovrensades rutvis. En finrensning gjorde därefter på Frökontrollen i Örebro. Där analyserades vattenhalt, tusenkornvikt och renvaruhalt ledvis. Provtagningar Vid anläggning togs ett generalprov av matjorden, som analyserades på jordart, mullhalt, ph, P- AL, K-AL och K-HCl (tabell 1). Tabell 1. Jordanalyser på försöksplatsen L6-1 (Örebro) Örebro ph 6 P-AL 7,1 K-AL 7,8 Mg-AL 3,2 Ca-AL 71 K/Mg kvot 2,4 P-HCl 5 K-Hcl 52 Cu-HCl 2,8 Lerhalt 7 Finler 5 Mullhalt 3,6 Sand 7 grovmo Jordart mmhlsa Före gödsling på våren togs ett profilprov general -3 respektive 3-6 cm. Efter skörd tog rutvisa profilprov i led A, C, E, G och I på -3 respektive 3-6 cm.. Profilproverna analyserades på NO 3 -N, NH 4 -N och Total N (tabell 2). Alla prover från försöket L6-2 (Dalsland) har blivit förstörda eller har försvunnit med undantag av profilprovet som togs på våren. Jordarten på försöksplatsen i Dalsland var en lera Tabell 2. Jordens innehåll av kväve april 28 försök L6-1 (Örebro) och L6-2 (Dalsland) Nivå NH 4 -N NO 3 -N Summa N Örebro -3 6,1 3,7 9, ,4 4,7 8,1 Dalsland -3 2,1 31,9 34, 3-6 2,6 15,1 17,6 Rötrest, Vinass och flytgödsel analyserades i samband med spridning. Innehållet redovisas i tabell 3. Proverna från försöket L6-2 (Dalsland) är borta. Tabell 3. Gödselmedlens innehåll av växtnäring, L6-1 (Örebro) Örebro Ts Total N NH 4 -N P K

18 (%) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) Flyt 7,5 4,3 1,9,76 3,6 Rötrest 1,3 2,1 1,5,12,57 Vinass 57,1 71,8,64 88 Resultat 28 Avkastningsnivåerna, som redovisas i tabell 1, visar att avkastningen i försöket L6-1 (Örebro) var generellt lägre än i försöket L6-2 (Dalsland) samtidigt som kväveeffekterna var betydligt högre. Jorden på försöksplatsen för L6-1 (Örebro) innehöll 9,9 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån - 3 cm. På den andra försöksplatsen L6-2 (Dalsland) var kväveinnehållet mycket högre, 34 kg/ha. Avkastningspotentialen skiljer även mellan sorten Grindstad och Ragnar. Grindstad har en högre potential (Wallenhammar och Anderson, 27). Grindstad är något tidigare i sin utveckling än Ragnar och behöver därför kväve tidigare (Wallenhammar, 1998). Den höga kvävehalten i jorden innan gödslingen på försöksplatsen L6-2 (Dalsland) gynnade Grindstads utveckling. Troligen var kvävetillgången god redan på hösten. I försöket L6-1 (Örebro) tillfördes det flytande kvävet när marken bar på den fukthållande mojorden vilket blev senare än spridningstidpunkten för Biofer-leden. Förfrukten till timotejen i försöket L6-1 (Örebro) var korn. Vallfröet hade spridit med en rampspridare (Tive jet). Resultatet från axräkningen visade att etableringen och/eller uppkomsten inte lyckades riktigt. Beståndet var något glest (tabell 1). Optimalt antal ax i ett bestånd av Ragnar är ca 6 ax/m 2 (Wallenhammar och Anderson, 27). Alla skördeökningarna i jämförelse med nollrutan i försöket L6-1 (Örebro) är signifikanta. Högst skörd erhölls i ledet med 9 kg NH 4 -N i form av nötflyt och i ledet med 5 kg N i form av Vinass. Mängden Vinass som spreds är osäker. Troligtvis var givan mycket högre än planerat, uppskattningsvis ca 13%. Att den högsta givan av Vinass gav lägre skörd beror på liggbildning, vilket erfarenhetsmässigt ger en sämre inlagring. I försöket L6-2 (Dalsland) var det sorten Grindstad. Optimalt antal ax/m 2 i Grindstad är ca 65. Axräkningen visar att beståndet var tätt (tabell 1) Avkastningen i nollrutan på försöket L6-2 (Dalsland) var drygt 5 kg/ha. Det indikerar att jorden hade en hög kväveleverande förmåga. Skördeökningarna i leden med låg giva av Biofer, rötrest och Vinass är signifikanta. Högst avkastning gav de försöksled som fick 9 kg N/ha i form rötrest eller Biofer. Ledet med 9 kg N i form av Vinass gav något lägre skörd. Torrsubstanshalten i rötresten var låg, ca 1,3 %. Innehållet av kväve var 2,3 kg/ton varav 1,2 kg/ton var NH 4 -N (tabell 3). I Vinass är allt kväve organiskt och måste omvandlas innan växten kan ta upp det. Tabell 4. Avkastning, antal ax och tusenkornvikt i försöket L (Dalsland) och L6-1 (Örebro). Dalsland L Örebro L6-1-28

19 Led Renvaruskörd ts Relativ skörd Ax (st/m 2 ) 27/7 Tusenkornvikt (g) Renvaruhalt (%) Renvaruskörd ts Relativ skörd Ax (st/m 2 ) 27/7 Tusenkornvikt (g) Renvaruhalt (%) A ,5 98, ,5 95,14 B ,5 96, ,5 98,6 C ,5 93, ,6 96,31 D ,5 96, ,5 98,1 E ,5 96, ,5 97,92 F ,4 95, ,5 97,75 G ,5 97, ,5 97,33 H ,6 96, ,6 98,1 I ,5 95, ,6 96,2 CV % 12,9; OBS 36; Prob. F1* LSD F1 67 CV% 8,8; OBS 36; Prob. F1 *; LSD F1 86

20 5 7 Renvaruskörd (kg ts/ha) Antal ax (st/m2) Renvaruskörd ts Ax (st/m2) 27/7 A B C D E F G H I Led Figur 1. Avkastning av renvara och antal ax/m 2 i försöket L6-2 (Örebro) Renvaruskörd (kg ts/ha) Antal ax (st/m2) Renvaruskörd ts Ax (st/m2) 27/7 1 2 A B C D E F G H I Led Figur 2. Avkastning av renvara och antal ax/m 2 i försöket L6-2 (Dalsland)

21 Renvaruskörd (kg ts/ha) Antal ax (st/m2) Renvaruskörd ts Ax (st/m2) 27/7 A B C D E F G H I Led Figur 3: Genomsnittlig avkastning av renvara och antal ax/m 2 för i båda försöken L6-1 och L6-2. Tabell 5. Ogräsräkning i försöket L6-1 (Örebro) Ogräs - ettåriga st/m 2 Ogräs - ettåriga g/m 2 Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4-N/ha Flytgödsel 9+ kg NH4-2 2 N/ha Biofer kg NH4-N /ha Biofer kg NH4-N /ha Rötrest 5 kg NH4-N /ha 1 1 Rötrest 9 kg NH4-N /ha Vinass 5 kg NH4-N /ha Vinass 9 kg NH4-N /ha Förgätmigej g/m 2 Förgätmigej st/m 2 Våtarv g/m 2 Våtarv st/m 2 Viol st/m 2 Viol g/m 2 Ogräs fleråriga st/m 2 Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4-N/ha flytgödsel 9+ kg NH4-N/ha Biofer kg NH4-N/ha Biofer kg NH4-N/ha Rötrest 5 kg NH4-N/ha Rötrest 9 kg NH4-N/ha Vinass 5 kg NH4-N/ha Vinass 9 kg NH4-N/ha ogräs fleråriga g/m 2 Tabell 6. Ogräsräkning i försöket L6-2 (Dalsland) Örtogräs total (g/m 2 ) Svinmålla g/m 2 Svinmålla st/m 2 Åkerfräken g/m 2 Åkerfräken st/m 2 Övriga örtogräs st/m 2 Övriga örtogräs g/m 2

22 Tabell 7. Profilprov efter skörd L6-1 (Örebro) Led Nivå (cm) NH 4 -N NO 3 -N Total N A -3 5,7 2,2 7,9 A ,4 4,4 A -6 8,7 3,6 12,3 B -3 5,9 1,8 7,7 B 3-6 3,1 1,5 4,6 B ,3 12,3 C -3 6,9 2,5 9,4 C 3-6 5,2 2,4 7,5 C -6 12,1 4,9 16,9 D -3 7,3 2,1 9,3 D 3-6 3,3 < 1,4 4,7 D -6 1,6 < 3,5 14 E -3 4,1 < 1,2 5,3 E 3-6 3,2 < 1,3 4,5 E -6 7,3 < 2,5 9,8 F -3 4,9 <1,2 6 F 3-6 3,6 1,5 5,1 F -6 8,5 2,7 11,1 G -3 6,3 1,5 7,7 G 3-6 3,2 1,9 5 G -6 9,5 3,4 12,7 H -3 5,4 1,9 7,3 H 3-6 4,3 2,1 6,4 H -6 9,7 4 13,7 I -3 7,9 16,2 24,1 I 3-6 3,8 6,7 1,5 I -6 11,7 22,9 34,6 Analyserna av restkväve efter skörd visar att grödan tagit upp det tillförda kvävet. I ogödslat led fanns 12,3 kg/ha (tabell 7) och i övriga försöksled varierar kväveinnehållet mellan 11,7 och 13,7 kg/ha. Försöksled C där 9 kg /ha N tillförts som Nötflyt visar något högre värde 16,7 kg, medan restkvävet i led I, där sannolikt >1 kg/ha N tillförts uppgick till 34,6 kg. Sammanfattningsvis har de platsbundna förutsättningarna som jordens kvävelevererande förmåga stor betydelse för grödans start och val av kvävegiva och gödselmedel. Vinass har fungerat bättre på försöksplatsen i Örebro vilket sannolikt kan tillskrivas den kapillära fukten Medan rötrest fungerat bäst i Dalsland Referenser: Wallenhammar, A-C Kvävegödsling till timotejfrövall (Phleum pratense L). In: Seed Production. The Nordic Association of Agricultural Scientists, report no. 121 pp Wallenhammar, A-C & Anderson, LE. Seed production of various timpthy (Phleum pratense L) cultivars as affected by seeding rates. Seed production in the northern light. Porceedings of the Sixth International Herbage Seed Conference, Gjennestad, Norway 18-2 June