Ungdomars syn på islam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars syn på islam"

Transkript

1 Växjö universitet REC 160 Institutionen för humaniora ht-2006 Religionsvetenskap Handledare: Lennart Johnsson Examinator: Lennart Johnsson Ungdomars syn på islam En undersökning vid fem gymnasieskolor i Kalmar och Jönköping Sanna Kaldner

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Material och metod Massmedias syn på islam Skolan och islam Invandrarsituationen i Kalmar och Jönköping Resultat Samtliga klasser Skillnader mellan män och kvinnor Skillnader mellan Kalmar och Jönköping De teoretiska och praktiska programmen Diskussion Sammanfattning...31 Käll- och Litteraturförteckning... Bilaga 1...

3 1. Inledning Hösten 1999 berättade jag för en lågstadielärare att jag skulle skriva en uppsats om svenska ungdomars syn på islam. Hon tyckte att det var ett intressant ämne och hon berättade om en episod hon varit med om i sitt lärarrum för några år sedan när boken Inte utan min dotter kom ut. 1 Hennes kollegor var fullständigt absorberade av berättelsen och tyckte att muslimer verkligen var förskräckliga människor. Lärarna radade upp exempel på islams dåliga sidor, fakta blandades med fördomar. Läraren som jag pratade med hade blivit upprörd och påpekat för sina arbetskamrater att en del uttalanden var klart rasistiska. Kollegorna var oförstående till reaktionen. Enligt deras egen uppfattning var de inte rasister, de sade bara sanningar precis som i boken de diskuterade! Lågstadieläraren var förbluffad över hur hennes kollegor, som normalt inte generaliserar och talar illa om andra människor på det här viset, kunde angripa islam och muslimer och dessutom försvara sitt förhållningssätt. Hur utbrett är en negativ syn på islam? Representerar händelsen i lärarrummet typiska åsikter i Sverige på 2000-talet? 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda hur svenska gymnasieungdomar i Kalmar och Jönköping ser på islam. g valde gymnasieungdomar i åldern år därför att de representerar en grupp människor som antingen läser eller nyligen har läst kurser i religion och har därmed baskunskaper om islam. g vill ta reda på om gymnasieungdomars syn på islam skiljer sig mellan de teoretiska och praktiska programmen och om man kunde se någon skillnad på åsikterna i två städer i Sverige var invånarantalet i Jönköping personer, samt i Kalmar personer. 2 3 Inverkar detta på ungdomarnas svar? 1 Mahmoody, Betty. Inte utan min dotter, Jönköpings kommun, Statistisk årsbok Invandrarbyrån, Kalmar kommun 1

4 1.2 Metod och material För att se relationen mellan en eventuellt negativ mediabild och ungdomars syn på islam har jag tagit del av den kritiska debatten om hur muslimer framställs i media och populärkulturen under , granskat ett antal artiklar i svensk dagspress, pratat med muslimer och anställda på kommunen och så har jag använt mig av resultaten från min enkät. 4 g har läst ett antal böcker som handlar om hur muslimer och islam framställs i olika medier och situationer 5. g har även läst två böcker av Edward Said Orientalism och Covering islam. 6 De handlar om hur islam framställs i de amerikanska medierna och Orientalism tar också upp historien som ledde fram till att det blev så här. 7 g har lämnat ut enkäter i tolv olika gymnasieklasser: i sju klasser i Kalmar på Lars Kaggskolan, Stagneliusskolan och Jenny Nyströmskolan, samt i fem klasser i Jönköping, på Per Brahegymnasiet och Bäckadalsgymnasiet. g har besökt både praktiska- och teoretiska program. Alla elever jag besökte gick i sista och tredje årskurs på gymnasiet. Samtliga läste religion just för tillfället men bara de tre klasserna på Bäckadalsgymansiet i Jönköping hade läst om islam nyligen. Totalt lämnade jag ut enkäten till 194 elever. g besökte alla klasserna, presenterade enkäten och syftet med uppsatsen. g förklarade för eleverna att det var tillåtet att avstå från frågor som de inte ville svara på och att det var viktigt att de svarade på enkäten individuellt. I den enkät jag delade ut till gymnasieungdomarna frågade jag bl a vad de tycker om islam och om de har något emot att muslimer utövar sin religion här i Sverige. Genom svaren på enkäten var det möjligt att dra slutsatser om den allmänna uppfattningen om islam och muslimer samt undersöka skillnaderna mellan Kalmar och Jönköping. 4 Se bilaga 1 5 Berg, Magnus, Hudud, 1988 Härenstam, Kjell, Skolboksislam, Said, E.W.,Covering Islam, 1998, Orientalism, Said, E.W., Orientalism,

5 2. Medias syn på islam Om man jämför islam med andra religioner så uppmärksammas islam och muslimer mycket i medierna. I skolans undervisning är det inte en sådan fokusering på just islam utan det pratas t ex lika mycket om judendom och buddhism. Om medias bild av islam som bakgrund till ungdomars syn på islam analyseras, vad gav medierna för syn på islam i slutet av 1900-talet? Enligt Edward W. Said, professor i engelska och litteratur vid Columbia University, ger de amerikanska medierna en negativ bild av islam. Innan OPEC höjde priset på olja 1974 talades det mycket sällan om islam i medierna i USA. 8 Det talades om araber och iranier, om pakistanier och turkar men mycket sällan om muslimer. Under krisen i Iran framställdes iranierna som ett militant, farligt och antiamerikanskt folk. Man rapporterade om ockupationen av amerikanska ambassaden i Teheran men inte mycket nämndes om varför detta hände. 9 Said anser att när man rapporterar om the non-western world så handlar det om någon sorts kris eller om villkorslös etnocentrism. Överallt där krig och konflikter eller mänskligt lidande äger rum i den av islam dominerade delen av världen ges i nyhetsmedia islam en central roll, enligt Said. 10 I sin bok Orientalism hävdar Said: att i nyhetsinslag och på fotografier i tidningar förekommer muslimer alltid i stort antal. Ingen individualitet, inga personliga egenskaper och ingen personlig bakgrund. De flesta bilderna föreställer uppretade folkmassor och elände. 11 Det verkar inte bara vara USA som ser islam som en fiende. I Ryssland ses muslimen också på med oblida ögon. I en artikel i DN i juni 1999 tas detta upp. För såväl vanliga ryssar som deras ledare är det numera självklart att islam efterträtt kapitalismen som det främsta ideologiska hotet. De muslimska fundamentalisterna målas i alla sammanhang ut som farliga samhällsfiender. En biprodukt av detta är den för dagen proklamerade kärleken till serberna. 12 I slutet av åttiotalet införde ryska myndigheterna en urskillningslös våldskampanj mot alla islamister vilket ledde till en snabb radikalisering. Man förbjöd muslimska partier vilket ledde till att de blev mer svårkontrollerade eftersom de inte fick verka fritt. Tjetjenien är det enda land i före detta Sovjet som utropat sig som islamisk republik. Det går dock trögt för de 8 Said, E.W.,Covering Islam, 1998, sida 36 9 Ibid. 10 Ibid. sida Said, E.W., Orientalism, 1993 sida Håstad, D., En islamisk komplott?, Dagens Nyheter,

6 religiösa kämparna. Enligt den sharialag som råder bör hädanefter kvinnorna hålla sig hemma och uppfostra barnen men med rådande arbetslöshet och ekonomiskt sönderfall är kvinnorna de huvudsakliga familjeförsörjarna. De säljer bland annat vodka på marknaden fast en tjetjen som dricker den kan dömas till prygelstraff. 13 Det var alltså svårt att i Ryssland leva som en rättrogen muslim och ändå såg de styrande detta som ett hot. Magnus Berg, docent i etnologi vid Linköpings universitet, hänvisar i sin bok Hudud till Åke Holmberg som är historieprofessor vid Göteborgs universitet som tar upp fyra stereotyper som varieras när islam bedöms. 14 Islam står för kulturförstörelse, fanatism, fatalism och kvinnoförtryck. Av dessa fyra är kvinnoförtryck den modernaste. Den förutsätter åtminstone början till en kvinnoemancipation i Väst. Det finns undantag från det starka avståndstagande från islam, men de är få. De svenska besöken i muslimska länder verkar ha förstärkt den fientliga inställningen. 15 I en artikel i Dagens Nyheter tas mediernas negativa syn på islam upp: Våra medier håller på att bli flyktingfientlighetens främsta propagandakanaler, varnar medieforskarna. 16 Dagens Nyheter hade en artikel som handlade om kvinnoförtryck i tredje världen. Man illustrerar denna artikel med en kvinna i väl tilltagna röda slöjor och bildtexten lyder: Muslimsk kvinna i Indien. 17 Artikeln handlade i huvudsak om länder där islam inte dominerar och inte en enda gång i texten nämns begreppet islam. Röda Korsets ungdomsförbund hade en annons mot användandet av barn som soldater. Rubriken var: Det vill vi stoppa, 18 och under det en bild med en kvinna som riktar en pistol. Kvinnan bär svart slöja. Det är omöjligt att säga om kvinnan är barn eller inte. Varför används en bild av en muslimsk kvinna i en annons, som handlar om barnsoldater? Enligt tv-programmet Fittja Paradiso, ett tv-program som hade som syfte att presentera livet i förorten och som sändes av Sveriges Television i slutet av 1990-talet, så handlade 85 % av nyhetsbevakningen kring islam mellan åren 1991 och 1995 om våld. Programmet hade valt att belysa islam ur en annan synvinkel. De flesta muslimer som var med i programmet var 13 Ibid. 14 Berg, M, Hudud, Ibid. sida Hvitfeldt H. Medierna misshandlar muslimer, Dagens Nyheter Ibid. 18 Ibid. 4

7 konverterade svenskar. Ett flertal män och en ung kvinna som inte hade så mycket att säga. De ursprungliga muslimer som var med i programmet representerades av en iransk kvinna som tyckte att man kunde jämställa slöjan med en nazistsymbol och en imam som tyckte att man skulle införa sharia i Sverige som ett komplement till svenska lagar. 19 Det är mycket möjligt att valet av gäster bara av en händelse råkade stärka fördomarna om att det är mannen som fattar alla beslut och att kvinnan är förtryckt och att muslimerna vill göra om Sverige till en muslimsk stat, men kanske borde de som gjorde programmet tänkt sig för innan det sändes, tagit några minuter på sig att fundera igenom vilken bild de sände ut till svenska folket. I radioprogrammet Flipper, ett kulturprogram för ungdomar i P3, berättades att man i Kuwait röstade nej till att kvinnorna skall få rösträtt. 20 Denna diskussion verkade gå ut på att kritisera islam och muslimers synsätt. g anser att det är viktigt att inse att när vi talar om islam och den muslimska kulturen, är det utifrån västerländska, perspektiv. Precis som det diskuteras i radioprogrammet, tycker jag också att det är förvånande att det finns ett land i världen där kvinnor inte har rösträtt år 1999, men det är viktigt att tänka ett steg längre och försöka förstå varför det är så. Detta borde vara särskilt viktigt i ett rikstäckande radioprogram. Det framförs dock inte bara negativa saker om islam i de svenska medierna. n Guillou, författare och journalist, hade en artikel införd i Barometern 1991 med rubriken Araber lovligt byte i radion. 21 Den speglar tydligt hur olika svenska medier ser på rasism beroende på vem som utsätts för rasismen. Radio Islams ansvarige utgivare blev fälld för hets mot folkgrupp sedan sionismen och Israel hade kritiserats ett flertal gånger i radiokanalen. Något som uppmärksammades i svenska medier. 22 Berit Hedeby, journalist, intervjuades av Radio Islam, 23 och sade saker som alla araber sysslar med haschlangning, araberna ligger bakom narkotikahanteringen i Sverige, de flesta araber är fikusar, araber är sexfixerade eftersom alla kvinnor i arabvärlden går i slöjor, islam är en barbarisk religion, en fara för demokratin, dom (araberna) accepterar generellt sett inte svensk lag och naturligtvis är 19 Fittja Paradiso, SVT, Flipper, P3, Guillou J. Araberna lovligt byte i radio, Barometern Ibid. 23 Ibid. 5

8 araber mindre intelligenta. Radio Islam gjorde kopior av denna sändning och skickade ut till ett flertal svenska tidningar. Inget skrevs dock om detta, enligt n Guillou. 24 Vilka specifika händelser har medierna speglat när det gäller islam? TT-telegram från början av 1980-talet visar att det mest handlar om utländska händelser. 25 De nyheter som handlar om Sverige tar upp moskébyggen och Radio islam. Största enskilda händelse var Salman Rushdie och dödshoten mot honom. Andra stora nyheter är inbördeskriget i Libanon och kidnappningar som tillskrivits muslimska grupper. Brune tar också upp och skriver: Mediernas beskrivningar [sic] islam tar sig olika uttryck. Politiskt våld utövas av vad som sägs vara islamiska grupper. Islam kopplas till politiskt förtryck. Kvinnans ställning framställs nästan undantagslöst som underordnad; för det mesta framhålls att hon är starkt förtryckt. Muslimer är fanatiska. Det påpekas ofta när det är muslimer som begår våldsamheter och brott att det är just muslimer; något som medierna inte gör med kristna. En del av påståendena om islam eller muslimska grupper är sanna, andra kan diskuteras, en stor del är missvisande, inte så få är falska. Men en minsta gemensamma nämnare är att det som medierna uppmärksammar vanligen är negativt i någon bemärkelse gjorde Håkan Hvitfeldt en undersökning i Sverige som handlade om inställningen till islam. Drygt 2 % svarade att de hade en positiv inställning till islam medan 65 % sade sig ha en ganska eller mycket negativ inställning. Det frågades också om de intervjuade ansåg att islam går att förena med demokrati av svensk typ. Drygt 88 % svarade att de anser att islam inte går att förena med demokrati av svensk typ, närmare 46 % ansåg att det absolut inte var möjligt. Det var bara drygt 2 % som ansåg att svensk demokrati och islam går att förena. När frågan ställdes om byggande av moskéer i Sverige skulle tillåtas även om invånarna i det område man byggde i skulle vara negativa ansåg 49 % att detta vore mycket dåligt. Lika många personer tyckte att det vore dåligt om det ekonomiska stödet till muslimska invandrare ökades så att de kunde bevara sin egen kultur. 32 % tyckte att det vore mycket bra om invandringen av muslimer skulle minska och det var bara cirka 40 % som ansåg att det var bra att muslimer har religionsfrihet. 27 Det framkom också i undersökningen att lågutbildade är mer negativa än människor med högre utbildning, män mer negativa än kvinnor. Bosatta på landsbygden och i mindre tätorter 24 Guillou, J. Araberna lovligt byte i radio, Barometern Brune, Y. Mörk magi i vita medier, Ibid.sida

9 är mer negativa än de som bor i stad eller i en större tätort. Äldre är något mindre negativa än yngre. När man studerat främlingsfientlighet och fördomar i allmänhet har man fått fram ungefär samma bild. Det som skiljer här är att även majoriteten av välutbildade är tämligen negativa när det gäller islam Politiska opinioner, SOM-undersökning Ibid. 7

10 3. Skolan och islam Det är dock inte bara i medierna som man kan finna en negativ syn på islam. Även inom populärkulturen hittar man detta. Ett exempel på det är boken Inte utan min dotter. 29 Inte utan min dotter, 30 hade två år efter publicering sålts i exemplar bara i Sverige. Den har totalt översatts till 23 språk och sålts i tolv miljoner exemplar. 31 Hollywoodfilmer är ett annat exempel på var man kan hitta en negativ bild av muslimer. I dessa filmer framställs muslimer ofta som terrorister. Ett exempel på detta är filmen Belägringen som kom ut Den gjorde många muslimer i USA så upprörda att de demonstrerade utanför biograferna där de visade filmen. På film och television förknippas araben antingen med liderlighet eller med en blodtörstig ohederlighet. Han framträder som sexgalen och degenererad bestämdes att kristendomsundervisningen i den svenska skolan skulle vara objektiv. Innan detta kunde man läsa i läroböckerna i religion saker som Vägen till paradis gick normalt genom bön, fasta och allmosegivande men ett enda svärdshugg för Allah öppnade med en gång himmelens portar. 34 Kapitlet om kristendom hade rubriken Kristendomen- den givande kärlekens religion ; kapitlet om islam hade rubriken, Islam- ett krav att underkasta sig Guds vilja. 35 I en översikt med titeln The Arabs in American Textbooks som gavs ut i USA 1975: 36 berättas det att man i en skolbok hittat meningen att få människor i detta område (det arabiska) ens känner till att det finns ett bättre sätt att leva. Och boken fortsätter med vad det är som håller samman människorna i Mellanöstern och svaret blir den minsta gemensamma nämnaren är arabernas fientlighet- hat- mot judarna och den israeliska nationen. 37 Vissa läroböcker har ett vi/dom perspektiv som gör att eleverna ofta fokuserar på skillnaderna mellan olika kulturer och religioner istället för på likheterna. I supplement till läroplanen 1970 stod det att det är viktigt att man tar upp de icke-kristna religionernas aktuella situation. Det är svårt om man bara använder sig av läroböckerna som ganska snabbt kan bli inaktuella. Därför 29 Mahmoody, Betty. Inte utan min dotter, Ibid. 31 Berg, M. Hudud, Belägringen, Said, E.W. Orientalism, Se Härenstam, K. Skolboks-islam, Ibid. 36 Said, E.W. Orientalism,

11 uppmanar läroplanen till att ta hjälp av TV, press och radio. 38 Naturligtvis är det viktigt att man då väljer artiklar med omsorg, eller åtminstone att det reflekteras över hur islam framställs i medierna och också gör eleverna uppmärksamma på detta. I läroplanen (LPF 94) står det att man skall sträva efter att varje elev: respekterar andras egenvärde och integritet förstår och respekterar andra folk och kulturer lär sig att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden har insikt i den egna kulturen och känner till och visar förståelse för andra kulturer Ibid. sida Se Härenstam, K. Skolboks-islam, Läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, sida 14 9

12 4. Invandrarsituationen i Kalmar och Jönköping. I Kalmar bodde det 7041 personer med utländsk bakgrund den 31 december Vid samma tidpunkt bodde det personer med utländsk bakgrund i Jönköping. 41 Kalmar hade 1998 totalt cirka invånare och Jönköping cirka Procentuellt så bor det fler invandrare i Kalmar men fler muslimer i Jönköping. Det är svårt att veta exakt hur många muslimer som bor i dessa städer eftersom man inte frågar efter religionstillhörighet när människor kommer till Sverige (eftersom vi i Sverige, enligt grundlagen, har religionsfrihet). Det man någorlunda säkert vet är vilket land människor kommer ifrån. Man skall dock tänka på att ett flertal människor från t ex Iran som kommit hit är flyktingar undan den nuvarande regimen och majoriteten av dessa är förmodligen inte religiösa överhuvudtaget. I Kalmar bodde det i december 1998, 1144 människor som kommer från ett land där islam är statsreligion. 42 Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa människor är muslimer. Muslimerna i Kalmar har inte någon egen församling. Vid bröllop och liknande vänder de sig till församlingar i antingen Malmö eller Växjö. Vid religiösa högtider brukar muslimerna i Kalmar träffas hemma hos varandra, enligt Invandrarbyrån i Kalmar kommun. 43 Antalet invandrare i Kalmar och Jönköping Kalmar Jönköping Bosnien Irak Iran Libanon Bosnien Irak Iran Turkiet Libanon Syrien Somalia I Jönköpings kommun bodde det i slutet av december människor i vars födelseland majoriteten av befolkningen är muslimer 44, då är bl.a. Libanon och Syrien inräknade, där Invandrarbyrån, Kalmar kommun 41 Jönköpings kommun, Statistisk årsbok Kommunledningskontoret, Kalmar kommun 43 Invandrarbyrån, Kalmar kommun 44 Jönköpings kommun, Statistisk årsbok Nationalencyklopedin, Höganäs, 1995, uppslagsord Libanon och Syrien 10

13 % respektive 75 % av befolkningen är muslimer. 45 Detta ger dock inte någon fullständig bild av situationen eftersom man inte räknat med den andra generationens invandrare som har svenskt medborgarskap. I Jönköping finns det flera muslimska församlingar och en av dem är Jönköpings islamiska församling. De har en källarlokal som de samlas i och har inrett som en moské hade församlingen 650 registrerade medlemmar, men betydligt fler besökare, särskilt vid fredagsbönen. 46 Jönköpings islamiska församling har öppnat en friskola som år 2000 hade 436 elever och som går i klasserna ett till sex. 47 Det kan alltså konstateras att muslimerna i Jönköping är väl etablerade med en moské och en egen skola. Det finns också ett flertal muslimska föreningar i Jönköping. Det är nog inte många i Jönköping som har undgått att det bor muslimer där, särskilt eftersom de har varit en utdragen debatt i lokaltidningen Jönköpingsposten när muslimerna skulle starta sin friskola. I Kalmar verkar muslimerna inte synas lika mycket, de har inte ens någon egen samlingslokal utan träffas hemma hos varandra. I de två olika städerna där undersökningen gjordes ser invandrarbilden relativt lika ut men i Jönköping är muslimerna mer etablerade. g vill veta om det påverkar ungdomars syn på islam. Hur påverkar det ungdomar att det bor muslimer i deras städer och kan man se en skillnad i synsätt mellan ungdomar i Kalmar och i Jönköping där muslimerna syns mer? 46 Jönköpings islamiska församling 47 Muslimska skolan, Jönköping 11

14 5. Resultat 5.1 Samtliga klasser Undersökningspopulation Barn och Fritid Natur Samhäll Energi Fordon El Kalmar Jönköping De olika frågorna kan ses i Bilaga 1. Totalt besöktes tolv klasser: sex i Kalmar och sex i Jönköping. Enkäten lämnades ut till 194 elever. Invandrarbilden skiljer sig mellan Kalmar och Jönköping, vilket delvis låg till grund för valet av dessa städer. Det gjordes en jämförelse mellan svaren från eleverna på de teoretiska och praktiska programmen, samt mellan svaren från män och kvinnor (endast svar från klasser med både män och kvinnor räknades med, därför syns inte Jönköping i diagrammet ovan när det gäller Natur- och Energiprogrammet). En del elever kryssade för båda ja och nej på vissa frågor eller ritade en egen ruta där de skrev vet ej. Dessa svar är inte medräknade. Alla 194 tillfrågade elever deltog i undersökningen, men alla elever besvarade inte alla frågor. Nedan redovisas svaren från samtliga klasser. Diagram redovisas inte för fråga 1 (könsfördelning), resultatet var 50 % kvinnor och 50 % män. Inledningsvis redovisas svaren från samtliga klasser. Efter det undersöks skillnader mellan män och kvinnor, skillnader mellan Jönköping och Kalmar och till sist redovisas skillnaderna mellan teoretiska och praktiska gymnasieprogram. 12

15 Fråga 2: Vilket program går du på? Barn och Fritid 21% Sam 39% Fordon 11% E l 8% Energi 7% Natur 14% Fråga 3: Religionstillhörighet? Ingen 14% Annan 4% Osäker 9% Muslim 3% Kristen 70% Kommentarer till fråga 3 (Religionstillhörighet): Frågan kunde ha formulerats annorlunda. Några elever kryssade i Kristen och skrev sedan, men inte troende, till viss del, bara döpt. Somliga kryssade i både Kristen och Osäker eller Annan. De som kryssade i mer än en ruta är inte medräknade. Flera av dem som kryssade i rutan Annan skrev min egen. Kommentarer till fråga 4 (Vad tänker du på när du hör ordet islam?): Eleverna uppmuntrades (se Bilaga 1, fråga 4) att ange fler motiveringar. Det vanligaste förekommande ordet var slöja, ungefär 30 % av eleverna tänkte på det. Andra vanligt förekommande ord var kvinnoförtryck och Koranen, medan bara ett fåtal nämnde omskärelse och Medina. 13

16 Endast 5 av de 23 orden som har en negativ klang. Kvinnoförtryck, fundamentalism, krig, mansdominerat och terrorism. 18 personer anger islam som en hård och strikt religion. Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? 30% 70% Kommentarer till fråga 5 (Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige?): En del elever som svarade ja på frågan såg det som en självklarhet att muslimer skall få bygga moskéer i Sverige och hänvisade till religionsfriheten. Flera av dem som svarade nej hänvisade till att vi aldrig skulle få bygga kyrkor i deras länder och att det finns viktigare saker att göra med statens pengar. Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské? 58% 42% Kommentarer till fråga 6 (Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské?): Majoriteten som svarade nej på frågan trodde att moskéer förde mycket liv och att det skulle vara störande med utropen från minareten flera gånger om dagen. 14

17 Fråga 7: Tycker du att man ska få gå ifrån sitt arbete/ sina lektioner för att be? 32% 68% Kommentarer till fråga 7 (Tycker du att man ska få gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för att be?): En majoritet svarade nej på frågan. Många av dem ansåg att det skulle bli stökigt om elever gick ifrån under lektionerna och att de kunde be på rasterna istället. Några tyckte också att det var orättvist att några skulle få gå ifrån och inte andra. Fråga 8: Tycker du att muslimer som bor i Sverige ska få fira sina religiösa högtider här? 6% 94% Kommentarer till fråga 8 (Tycker du att muslimer som bor i Sverige ska få fira sina religiösa högtider här?): Många elever refererade till religionsfriheten och tyckte att det var självklart att man skulle få fira sina religiösa högtider i Sverige, samt att man får göra vad man vill i sitt eget hem så länge man inte stör någon annan, eller så länge man inte gör något som inte är förenligt med svenska lagar och bestämmelser. 15

18 Kommentarer till fråga 9 (Känner du någon muslim?): 50 % av eleverna skrev att de kände någon muslim och 50 % som skrev att de inte kände gjorde det. Generella kommentarer: 30 % av eleverna i undersökningen svarade att de tänkte på slöjor när de hörde termen islam. (Bland elever på de teoretiska programmen är den siffran högre, se sidan 20). Vidare tänker eleverna på saker som Mekka, Allah och att man inte får äta griskött, krig, fundamentalism och kvinnoförtryck. Får eleverna den här bilden av islam i skolan eller har medierna/yttre faktorer något med detta att göra? Kan den höga förekomsten av associationer till slöjor bero på att slöjan verkligen ses som en symbol för islam eller på att det vid tiden av undersökningen pågick en diskussion i media kring slöjor? Det är inte bara i Sverige och västvärlden som slöjan debatteras utan även i t ex Turkiet. Sedan 1982 är det förbjudet för kvinnor i Turkiet att bära någon som helst täckning av huvudet vid statliga läroanstalter och offentliga institutioner, och de som inte följer dessa bestämmelser bestraffas. 48 Det är därför inte förvånande att så många elever tänker på slöjan när de hör ordet islam. En klar majoritet är positiv till att man bygger moskéer i Sverige. Däremot är det nästan 60 % som inte vill bo granne med en moské gjordes en Temoundersökning som ställde frågan: Tycker du att muslimer i Sverige ska ha rätt att bygge en moské i din stadsdel eller i ditt närområde? ( ) Sammanlagt var 52 % positiva, 40 negativa och 8 % osäkra. Yngre människor och storstadsbor var mer positiva än äldre och svenskar utanför storstäderna. 49 På frågan om eleverna tycker att man ska få gå ifrån sina lektioner eller sitt arbete för att be, är de flesta eleverna negativt inställda och anger mestadels ordningen i klassen som anledning. 48 Kahle, S, Slöjan en symbol för kvinnlig frigörelse, Svenska Dagbladet Se Skräcken för moskéer, J. Otterbeck, Sydsvenska Dagbladet,

19 5.2 Skillnader mellan män och kvinnor En jämförelse gjordes i de 4 klasser där det går ungefär lika många kvinnor och män i varje klass 3 Barn- och Fritidklasser och en klass på Naturvetenskapligt program. En tydlig skillnad på två frågor kunde ses: Frågorna som gällde byggandet av moskéer i Sverige och om man kan tänka sig att bo granne med en moské: Fråga 5:Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? (kvinnor) Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? (Män) 32% 68% 61% 39% Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské? (Kvinnor) Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské? (Män) 46% 54% 62% 38% En skillnad kunde också konstateras när det gäller religionstillhörighet. 94 % av kvinnorna kryssade i Kristen liksom 59 % av männen. Kvinnor och män angav också olika saker när de hörde begreppet islam. 43 % av kvinnorna tänkte i första hand på bärandet av slöja medan 15 % av männen tänkte på detta. Det vanligaste förekommande motivations begreppen bland männen var att de skrev förknippade med våld som bomber, terrorism, krig osv. (26 % av männen tänkte på detta och 0,6 % av kvinnorna). 17

20 Vad tänker du på när du hör ordet islam? Fråga 4 Kvinnor Män Totalt Slöja Kvinnoförtryck Koranen Hård/strikt religion Mekka Moské Ej äta griskött Muhammed Bön Allah 7-7 Arabvärlden Extremism/fundamentalism Krig Muslim Mellanöstern Mansdominerat Terrorism Iran 4-4 Irak 4-4 Israel 1-1 Inte utan min dotter Ingenting Religion Antal saker totalt Skillnader kan konstateras mellan män och kvinnors syn på muslimer och islam. När det gäller frågan om man ska få gå ifrån lektionerna, utöva sin religion här i Sverige och om man känner någon muslim, ger män och kvinnor liknande svar, men det är färre män som tycker att man ska få bygga moskéer i Sverige och som kan tänka sig att bo granne med en moské. 18

21 Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? Fråga 5 Kvinnor Män Totalt Pengar användas till annat (nej) Religionsfrihet (ja) Svenska kyrkor I 4-4 andra länder (ja) Kristet land (nej) Segregation (nej) Några (ja) Varför inte (ja) Kunna utföra sin tro (ja) Vi får ej bygga svenska kyrkor I deras länder (nej) Totalt

22 5.3 Skillnader mellan Kalmar och Jönköping: Skillnad kan ses mellan Kalmar och Jönköping när det gäller främst tre frågor. Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? (Kalmar) Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? (Jönköping) 26% 37% 74% 63% Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské? (Kalmar) Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské? (Jönköping) 48% 52% 67% 33% Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské? Fråga 6 Kalmar Jönköping Totalt Störande (nej) Varför inte (ja) Religionsfrihet (ja) 1-1 Människor som vi (ja) Antal totalt

23 Fråga 7: Tycker du att man ska få gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för att be? (Kalmar) Fråga 7: Tycker du att man ska få gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för att be? (Jönköping) 61% 39% 75% 25% Vad tänker du på när du hör ordet islam? Fråga 4 Kalmar Jönköping Totalt Slöja Kvinnoförtryck Koranen Moské Mekka Hård/strikt religion Ej äta griskött Muhammed Bön Allah Arabvärlden Extremism/fundamentalism Krig Muslim Mellanöstern Mansdominerat Terrorism Iran Irak Israel

24 Inte utan min dotter Ingenting Religion Antal totalt På frågan där eleverna skulle skriva vad de tänkte på när de hörde begreppet islam skrev de ungefär samma saker i Kalmar och Jönköping. Vanligast förekommande var begreppen slöja, kvinnoförtryck och Mekka. Moské var ett begrepp som olika elever associerade olika mycket till beroende på vilken stad de bodde i. 3,5 % av eleverna i Kalmar tänkte på Moské medan dubbelt så många, det vill säga 7 %, av eleverna i Jönköping gjorde det. I Jönköping bor det fler muslimer än det gör i Kalmar. Det finns en moské, muslimska föreningar och en muslimsk friskola. I Jönköping verkar eleverna ha en mer negativ inställning till muslimer än de har i Kalmar. En majoritet tycker att man ska få bygga moskéer i Sverige men i Kalmar är det betydligt fler som tycker det. I Kalmar är det cirka 50 % som kan tänka sig bo granne med en moské. I Jönköping kan cirka 30 % tänka sig det. En majoritet i båda städerna är emot att man ska få gå ifrån sitt arbete eller sina lektioner för att be, 61 % i Kalmar och 75 % i Jönköping. När det gällde frågan om hur många av eleverna som kände någon muslim såg det likadant ut i båda städerna, det var 50 % som kände någon muslim och 50 % som inte gjorde det. Trots att svaren på frågorna skiljer sig en del mellan Kalmar och Jönköping, är motiveringarna liknande (se tabell sida 21-22). När det gäller religionstillhörighet, angav 59 % av eleverna i Jönköping att de var kristna, i Kalmar var det 72 %. Det var fler i Jönköping som kryssade i Kristna plus något annat eller skrev någon kommentar att de bara var döpta och inte troende. Detta kan bero på hur eleverna definierar begreppet Kristen till exempel om man automatiskt är kristen när man är döpt. 22

25 5.4 De teoretiska och praktiska programmen Till de teoretiska programmen räknas det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga programmet. Till de praktiska programmen räknas Fordonsprogrammet, Energiprogammet, Elprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet. En tydlig skillnad mellan de teoretiska och praktiska programmen kunde ses på frågorna som rörde moskébyggande, firande av högtider samt kontakter med muslimer (frågorna 5, 6, 8 och 10 i enkäten, se bilaga 1). Nedanför diagrammen är typiska svar angivna. Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? (Teoretiska programmenn) Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige? (Praktiska programmen) 8% 57% 43% 92% Sverige är ett fritt land, religionsfrihet, alla har rätt att utöva sin religion här, berikande med många kulturer. De som svarade nej trodde att det kunde leda till ökad segregation och isolering. Vissa poängterade också att Sverige är ett kristet land. Alla har rätt till sin egen religion och ska ha möjlighet att utöva den, rättvisa, religionsfrihet. Alla skulle vilja bygga sina kyrkor. Vi skulle inte få bygga i i deras länder.utlänningar kostar redan mycket pengar som kan användas till bättre saker. 23

26 Varför inte, som att bo granne med en kyrka. Kanske för mycket oljud. Minaretutropen kan bli jobbiga. Som att bo granne med vem som helst Mycket oljud och ringande i klockor. Fråga 8: Tycker du att muslimer som bor i Sverige skall få fira sina religiösa högtider här? (Teoretiska programmen) 1% Fråga 8: Tycker du att muslimer som bor i Sverige skall få fira sina religiösa högtider här? (Praktiska programmen) 13% 99% 87% Självklart, religionsfrihet, så länge man inte stör någon annan. I sitt eget hem får man göra vad man vill. Om vi reser till andra länder firar vi våra högtider där. Så länge de inte stör någon. Ingen kan ju hindra dem. Onödigt. Kan bilda grupper i samhället. 24

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Sammanfattning TID FÖR TOLERANS Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans. Titeln

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Islam. Islams historia

Islam. Islams historia religionsfroknarna.se http://religionsfroknarna.se/?page_id=18 Islam Islams historia Vid sekelskiftet 500 600 utspelades en kamp mellan två makter, det östromerska riket och det persiska riket. Mittemellan

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

En introduktion till islam och muslimsk kultur

En introduktion till islam och muslimsk kultur En introduktion till islam och muslimsk kultur Aksaa Islamutbildning för arbetslivet 1 En introduktion till islam och muslimsk kultur Ett tack till Daniel Stridsman som gjorde en första anpassning av textinnehållet,

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Islam i Läroboken. Läroböckernas framställning utav Islam och Muslimer. Göteborgs Universitet Sektionen för Lärarutbildning Korta lärarprogrammet 90hp

Islam i Läroboken. Läroböckernas framställning utav Islam och Muslimer. Göteborgs Universitet Sektionen för Lärarutbildning Korta lärarprogrammet 90hp Göteborgs Universitet Sektionen för Lärarutbildning Korta lärarprogrammet 90hp Islam i Läroboken Läroböckernas framställning utav Islam och Muslimer Handledare: Annika Bergström Mansoor Ahmed ht -10 1

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Copyright Brottsanalys 2015

Copyright Brottsanalys 2015 Copyright Brottsanalys 2015 BROTTSA ALYS 1 (2) Åtta kommuner tar avstånd från Islamiska staten Sveriges 20 största kommuner, förutom Göteborgs kommun, fick frågan om de tar avstånd från väpnad jihad och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Lektioner det mångkulturella samhället

Lektioner det mångkulturella samhället Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg R ömosseskolan är en skola som präglas av gemenskap, öppenhet och trygghet. Vi ser det som vår uppgift att skapa en skola där alla elever känner att de är lika mycket

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam Islam Religion A Elev 2 TF2 Minns du? Sida 176 Islam 1, vad är shirk och vilken viktig grundtanke är shirk kopplat till? Shirk är tron på flera gudar, eller att värdesätta något högre än Allah, den är

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Shari a och familjerätt. Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand

Shari a och familjerätt. Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand Shari a och familjerätt Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand Vad är shari a? Vägen till vattenkällan Den gudomliga lagen fullständig lag Jfr sekulär rätt Lagsystem Regler som hör till religion

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

En splittrad bild. Framställningen av islam och muslimer i fem läroböcker för gymnasieskolans religionskunskap

En splittrad bild. Framställningen av islam och muslimer i fem läroböcker för gymnasieskolans religionskunskap En splittrad bild Framställningen av islam och muslimer i fem läroböcker för gymnasieskolans religionskunskap Lillemor Persson Examensarbete 15 hp HT 07 Examensarbete Lärarprogrammet, 345 hp Institutionen

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism KALLAS Antal anhängare: Jude ca 15 miljoner Kristen ca 2 miljarder Muslim -en som underkastar sig Guds vilja ca 1,2 miljarder Hindu (= befolkningen kring floden Indus) Buddhist ca 500 miljoner SYMBOL Korset

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT KHOTBA FREDAG 4 / 7 2014 Alhamdulillah al lazi farada aleyna Ramadan, wa ja3alaho rahmatan lill muslim, wa salat wa salam ala rasolihi al karim, wa ala alihi wa sahbihi ajma3in wa ba3d. BISMILAH AL RAHMAN

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mina favoritrecept uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui En samling Carina Backsell opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

Läs mer

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger

Läs mer

www.islamguiden.com 1 Vad är Islam - en kort orientering

www.islamguiden.com 1 Vad är Islam - en kort orientering www.islamguiden.com 1 Vad är Islam - en kort orientering www.islamguiden.com 2 Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

2014-11-19. Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet

2014-11-19. Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet 2014-11-19 Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet Lindahl i korthet En av Sveriges största advokatbyråer Kontor i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö,

Läs mer