Anmälan enligt 9 kap 6 MB för vindkraftpark i Härjedalens kommun, Jämtland län.

Transkript

1 Ändring gjord För att underlätta läsning under Kungörelsetiden inkluderar denna version kompletteringar begärda i beslut dnr Dessa kompletteringar har förts in under rubrik 2 Verksamhetsbeskrivning och rubrik 6.3 Miljö.

2

3 1 ANMÄLAN VERKSAMHETSKOD SÖKANDE KONSULT VERKSAMHETSBESKRIVNING BAKGRUND PRODUKTION PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN OCH SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN RENNÄRING RÖRLIGT FRILUFTSLIV ENL 4 KAP 2 MB TEKNISK BESKRIVNING ALLMÄN PÅVERKAN LJUD SKUGGOR MILJÖ Naturmiljö, flora och fauna Kulturmiljö Markanvändning Friluftsintressen VISUELLT PÅVERKAN PÅ RENNÄRING ÖVERENSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER SÄKERHET DRIFT OCH UNDERHÅLL AVVECKLING REMISSER OCH SAMRÅD FÖRSLAG TILL FÖRSIKTIGHETSMÅTT BILAGA 1. PRODUKTIONSBERÄKNING BILAGA 2. TEKNISK BESKRIVNING BILAGA 3. LJUDBERÄKNING BILAGA 4. SKUGGBERÄKNING BILAGA 5. FOTOMONTAGE 3

4 Stentjärnåsen Vindkraft AB anmäler härmed enligt miljöbalken sin avsikt att uppföra och driva tre vindkraftverk med maximal installerad effekt på 10 MW på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs Kyrkby 46:1 i Härjedalens kommun. Denna utökning, tillsammans med de fem redan anmälda vindkraftverken, ger en sammanlagd uteffekt på högst 24 MW. Verksamhetskoden är således , prövningsnivå C, enligt bilagan till förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Stentjärnåsen Vindkraft AB Kontaktperson: Göteborg Magnus Igel Tfn: Organisationsnummer: magnus.igel@wallenstam.se Triventus Consulting AB har fått i uppdrag av Stentjärnåsen Vindkraft AB att biträda med bygglovsansökan enligt plan- och bygglagen (PBL) samt miljöanmälan enligt miljöbalken (MB). Triventus Consulting AB Kontaktperson Öneslingan 11 Kristina Granqvist FRÖSÖN Tel: Fax: Organisationsnummer: E-post: kristina@triventus.com Triventus Consulting AB är ett oberoende konsultföretag inom miljö och energi. Inom vindkraftbranschen har företaget, genom både ägare och medarbetare, många års samlad kompetens och erfarenhet. Bolaget har specialiserat sig på vindkraftsprojekt både på land och till havs. 4

5 Stentjärnåsens vindkraftpark kommer bestå av totalt 8 vindkraftverk, varav 5 redan är anmälda. Vindkraftverken kommer att ha en maximal installerad effekt på 3 MW vardera, en navhöjd på max 110 m och en rotordiameter på max 100 m. Totalhöjden kommer dock att hållas till maximalt 150 meter. Preliminära koordinater för de planerade vindkraftverken redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Prel. koordinater för de planerade vindkraftverken, angivna i Rikets nät RT90 2.5gon V. Fastighetsbeteckning Verk ID X Y Markhöjd [m] Funäsdalen 70: ,4 Funäsdalen 70: ,4 Tännäs Kyrkby 46: Karta över vindkraftverkens lokalisering kan ses nedan i Figur 1. I Figur 2 kan förslag på vindkraftverkens placering ses. Stentjärnåsen Vindkraft AB planerar att bygga 3 vindkraftverk med en effekt på 2 MW vardera. Beräkningar vad gäller energi, ljud och skugga är gjorda med Enercon E82 vindkraftverk, vilka är på 2 MW. I denna anmälan tas dock höjd för att förändringar kan ske vad gäller vilka vindkraftverk som finns på marknaden när det är dags för upphandling. Därför anges effekten till maximalt 3 MW, trots att Stentjärnåsen Vindkraft AB planerar uppföra vindkraftverk med effekt på 2 MW. Under sommaren och hösten 2009 uppför Stentjärnåsen Vindkraft AB fem stycken vindkraftverk på fastigheten Funäsdalen 70:8 i Härjedalens kommun, enligt Miljöbyggnadsnämndens beslut 300/06, dnr Kapacitet i elnätet finns för ytterligare tre vindkraftverk i området, vilka verksamhetsutövaren nu anmäler. 5

6 Figur 1. Kartbild över vindkraftverkens lokalisering. Blå symboler representerar redan anmälda verk, röda symboler representerar utökningen av parken 6

7 Figur 2. Kartbild över vindkraftverkens placering. Blå symboler representerar redan anmälda verk, röda symboler representerar utökningen av parken. 7

8 Sökande kommer att behöva anlägga nya vägar fram till verken vilka ska användas för transport av vindkraftverken vid etableringen samt service. Sökande kommer även att använda sig utav befintliga vägar som anlagts inför uppförandet av de första fem vindkraftverken. Vid respektive vindkraftverk kommer det att behöva anläggas en uppställningsplats för kranbil som används under etablerings- samt avvecklingsfasen. Verksamheten kommer även att omfatta uppförandet av transformatorkiosk samt ledningsdragning till befintligt elnät. Förslag har tagits fram för vägdragning och presenteras i Figur 3 nedan. Den slutliga vägdragningen bestäms i samband med upphandling av vindkraftsleverantör och vägentreprenad, i samråd med tillsynsmyndigheten. Figur 3. Förslag på vägdragning till vindkraftverken. Befintlig väg är markerade med blå linjer, vägförslag för utökningen av parken är markerade med röda linjer. 8

9 Den beräknade årsproduktionen för tre vindkraftverk med en installerad effekt på 2 MW, en navhöjd på 98 meter och en rotordiameter på 82 meter blir ca MWh/år. Denna produktion motsvarar ca 900 villor med en årsförbrukning av hushållsel och el för uppvärmning på kwh eller 6000 lägenheter med en elanvändning på kwh/ år. Beräkningarna är utförda med vinddata från bl a en sodar (vindmätning mha ljudvågor) i etableringsområdet, som underlag. Beräkningsexempel av elproduktionen i WindPro kan ses i bilaga 1. Området är inte detaljplanelagt och används idag för skogsbruk. Enligt översiktsplanen för Härjedalens kommun, daterad , är området markerat som lämpligt för större vindkraftsutbyggnad. Området är därför mycket lämpligt för en vindkraftetablering. Vindkraftverken ligger inom riksintresse för rennäring och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 Miljöbalken. Berörd sameby har vid det tidigare samrådet inför etableringen av de första 5 vindkraftverken meddelat att området används som allmänt höstland för renbete. Området har tidigare nyttjats som uppsamlings- och övernattningsområde. Vindkraft inskränker vanligtvis inte människors möjligheter att röra sig i området. 9

10 Figur 4. Vindkraftverkens positioner i förhållande till riksintressen för rennäring (rutigt mönster), obrutet fjäll (gult område) samt naturvård (rött område). 10

11 Figur 5. Vindkraftverkens positioner i förhållande till riksintresse för rörligt friluftsliv enl 4 kap 2 MB (randigt mönster) och riksintresse för friluftsliv (grönt område). 11

12 Figur 6. Vindkraftverkens positioner i förhållande till nyckelbiotoper (gröna, gula och röda områden) och sumpskogar (blå områden). 12

13 Figur 7. Vindkraftverkens positioner i förhållande till naturreservat (blått område) och naturvärden (ett grönt litet område ovan för g i Ramberget på kartan) 13

14 Figur 8. Vindkraftverkens positioner i förhållande till planeringsområde (randigt mönster)och stoppområde (gult område). 14

15 Vindkraftverken kommer att ha en maximal installerad effekt på 3 MW per verk, en navhöjd på maximalt 110 meter och en rotordiameter på maximalt 100 meter. Totalhöjden på verken kommer dock att hållas till maximalt 150 meter. Den slutliga utformningen av vindkraftverken beror på vilken leverantör som blir aktuell efter upphandling. För mer teknisk beskrivning över hur vindkraftverken är uppbyggda se bilaga 2. Ett vindkraftverk består av ett torn i stål eller betong, en trebladig rotor som är tillverkad av glasfiber eller kolfiber samt ett maskinhus. I maskinhuset finns en generator, hydraulik, styrutrustning och beroende på fabrikat och typ, en växellåda. Vindkraftverkets torn är monterat på ett fundament. En transformator placeras i tornets botten, maskinhuset eller i en kiosk bredvid vindkraftverket. Denna tar emot trefas växelström från vindkraftverkets generator med en spänning på ca V och omvandlar den till kv. Beroende på markens beskaffenhet kan det bli aktuellt att använda gravitationsfundament eller gravitationsfundament med bergsförankring. Fundamentets storlek varierar något beroende på storleken på verket och vilken typ av fundament som väljs. Driften fjärrövervakas med hjälp av specialprogram. Normalt larmar också vindkraftverken själva om det uppstår något fel. 15

16 När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Detta ljud kan uppfattas som ett svischande. Det aerodynamiska ljudet från bladen uppkommer på grund av dess utformning och rotationshastighet. Ljudet kan liknas vid det naturliga vindbruset. När vindhastigheten är högre än 8 m/s överröstas vindkraftverkens ljud av det naturliga bakgrundsljudet. Det uppstår även visst ljud från de bilar som används vid service av vindkraftverken. För ljudtillskottet från vindkraftverk tillämpas enligt praxis riktvärdet för nyetablerad industri nattetid enligt Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket. Detta innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40 db(a) samt 55 db(a) för industrier. Den beräknade ljudnivån från den planerade anläggningen understiger normen på 40 db(a) vid bostäder (SNV RR 1978:5 rev 1983), vid samtliga bostäder i närområdet. Ljudberäkningsexempel utfört i WindPRO kan ses i bilaga 3. Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverket. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Beroende på var bostäderna ligger i förhållande till verket uppkommer skuggorna vid olika tidpunkter. En viss risk finns vid speciella omständigheter att skuggan från vindkraftverk kan nå långt under en mycket begränsad tid. Normalt tillämpas en tid av maximalt 8 timmar per år för det förväntade värdet 1. Om hus utsätts för en förväntad rörlig skuggtid som överstiger 8 timmar per år kan dagens vindkraftverk förses med skuggdetektorer som medför att vindkraftverket med automatik 1 Boverkets handbok Vindkrafthandboken" (2009) 16

17 tillfälligt stängs av. När den rörliga skuggbildningen över riktvärdet har upphört kan verket startas om igen. Resultatet från de skuggberäkningar som utförts visar att det rekommenderade värdet för förväntad rörlig skuggtid uppfylls för samtliga bostäder. Skuggberäkningsexempel utfört i WindPRO kan ses i bilaga 4. Vindkraftverken ersätter till största delen el på marginalen producerad av kolkondenskraftverk i bl. a. Danmark och Tyskland. Om man räknar på att vindkraftverken producerar MWh, besparar det miljön på utsläpp av ca ton kol, ton koldioxid, 47 ton kväveoxider och 52 ton svaveldioxid årligen i jämförelse med ett kolkondenskraftverk. Detta är positivt för miljön eftersom elproduktionen inte bidrar till att öka växthuseffekten, försurning eller övergödning. Vindkraftverken bedöms inte beröra flora, fauna, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsintressen eller markanvändningen i någon större omfattning, förutom rent visuellt. Även om anläggningen har en viss påverkan på motstående och enskilda intressen gör vi bedömningen att det är i så liten omfattning att den planerade verksamheten bör tillåtas. Det aktuella området ej berörs av riksintresse för naturvård. Ej heller några naturreservat, nyckelbiotoper eller sumpskogar finns utpekade inom området, som idag används för skogsbruk. Vi har sedan tidigare uppgifter om att kungsörn kan finnas i närliggande områden. För att utreda den ungefärliga lokaliseringen av kungsörnsbon i närområdet har samråd via telefon hållits med Bengt Warensjö, ornitolog och ordförande för Naturskyddsföreningen Västra Härjedalen. Detta för att kunna utöka vindkraftparken i riktning bort från kungsörnsreviret. Den planerade utökningen sker utanför den skyddszon som SOF:s rekommenderar*. Således gör vi bedömningen att en utökning från 5 till 8 verk inte innebär någon betydande ökning av påverkan på naturmiljö, flora eller fauna. *SOF - Sveriges Ornitologiska Förening, Vindkraft-policy, Mars

18 En arkeologisk undersökning gjordes inför etableringen av de första 5 verken. Då registrerades ett smärre antal fornlämningar och inga särskilda åtgärder rekommenderades för området, förutom att hålla avståndet 100 m till de fångstgropar som fanns i området. Detta leder till bedömningen att området ej har några högre kulturvärden som denna utökning kan göra påverkan på. Den yta som tas i anspråk för väg samt fundament och uppställningsplatser utgör en liten del av områdets totala yta, varför påverkan på markanvändningen kan anses liten. För denna utökning med 3 verk rör det sig om ca meter väg som ska byggas. Detta får anses som ringa, då kortaste vägsträcka i normala fall rör sig om 500 m per vindkraftverk. Vindkraftverken utgör inget hinder för människor att vistas i området. Inga stängsel eller vägbommar kommer sättas upp som följd av etableringen, som kan hindra rörligheten i området. Den påverkan som uppkommer är den visuella upplevelsen av vindkraftverken, vilken oftast är mycket personlig och påverkas mycket av den egna inställningen till vindkraft som energikälla. För att få goda vindförhållanden bör vindkraftverk etableras på öppna ytor eller på en höjd med öppna vyer. Vindkraftverken kommer att medföra en visuell påverkan. En förändring av landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader inklusive vindkraftverk. För att få en bild av hur landskapsbilden kommer att se ut efter etableringen har fotomontage, med vindkraftverken på den tänkta lokaliseringen, tagits fram. Foton är tagna från följande punkter: Väg 84, Stentjärnvallen, Över kyrkbyn i Tännäs samt Östest Kröket. Det är därefter en subjektiv bedömning gjord av betraktaren om förändringen är positiv eller negativ. Fotomontage återfinns i bilaga 5. 18

19 Under etableringsfasen blir påverkan som uppkommer på renarna främst ljudpåverkan från de fordon som används vid etableringen av vindkraftverken. Fordonen samt arbetsytorna tar också en yta i anspråk vilket medför att renarna får lite mindre mark att röra sig på. Under driftfasen består påverkan av ljudet från vindkraftverket. Verken tar också en viss yta i anspråk som renarna då mister som betesmark. Avvecklingen ger upphov till ljud. Efter att vindkraftverken tagits ner återställs marken och renarna får tillgång till hela markområdet igen. 19

20 Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Alla verksamheter är skyldiga att visa hur de förpliktelser som följer av MB 2 kap Allmänna hänsynsregler iakttas. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna samt hur Stentjärnåsen Vindkraft AB har beaktat dessa. Tillämpning och bevisbörda 1 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. I denna miljöanmälan beskrivs vindkraftsetableringens miljöpåverkan under rubriken Allmän påverkan. Hänsynsregler 2 Den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att kunna skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Sökanden har inför denna anmälan utrett verksamhetens förväntade påverkan på omgivningen. Sökande kommer att inhämta nya kunskaper allteftersom teknikområdet, samt lagstiftning, ständigt utvecklas och nya forskningsrapporter publiceras. 3 Den som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Sökande kommer att följa de riktlinjer som finns uppsatta för skuggor samt den praxis som finns för ljud för att motverka att människor i närheten berörs nämnvärt av vindkraftverken. Sökande kommer att förse vindkraftverken med hinderbelysning enligt Luftfartsstyrelsens och Försvarsmaktens krav. 20

21 Den hydraulolja/ olja som används till smörjning och i vindkraftverkens aggregat samt växellåda kommer inte att släppas ut till luft eller vatten vid normal drift. Om ett fel uppstår och oljan läcker ut hamnar detta i första hand i durken i maskinhuset där den enkelt kan omhändertas. Risken att någon olja ska läcka ut till marken är därför mycket liten. Tekniken inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt och sökande har för avsikt att upphandla den bästa teknik som finns tillgänglig med hänsyn tagen till kvalitet och ekonomi. Sökande kommer att vidta de rimliga åtgärder som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter för människors hälsa och miljö. 4 Den som bedriver en verksamhet ska undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Vindkraftverk kräver vid uppförande och drift en liten mängd smörjolja och rengöringsmedel, dessa ska om möjligt vara biologiskt nedbrytbara. 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vindkraftverk hushåller med råvaror genom att den använder vinden som energikälla. Den energimängd som krävs för att tillverka och transportera ett vindkraftverk, från fabrik till etableringsplats, producerar vindkraftverket på ca 6-9 månader. När vindkraftverket är uttjänat och tas ur drift kan det mesta av materialet återvinnas. Platsen där vindkraftverket har stått kan också oftast återställas. Val av plats 6 För en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Det aktuella området lämpar sig väl för vindkraftetablering på grund av den goda vindtillgången. Enligt översiktsplanen för Härjedalens kommun, daterad , är 21

22 området markerat som lämpligt för större vindkraftsutbyggnad och byggnation av fem vindkraftverk pågår i dagsläget i området. Den utvalda lokaliseringen och utformningen av vindkraftverken medför en hög elkraftproduktion utan oacceptabel påverkan på omgivningen. Riktvärden för ljud och skugga uppfylls. Rimlighetsavvägning 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Sökande kommer att vidta åtgärder inom rimliga ekonomiska gränser. Vikten av en emissionsfri elkraftproduktion skall beaktas. Ansvar för skadad miljö 8 Den som bedriver en verksamhet som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört. Sökande kommer att ta ansvar om skada skulle uppkomma på miljön i samband med vindkraftsetableringen. 9 Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4. Lag (2002:175). Vindkraft på denna plats bedöms inte påverka människors hälsa samt miljön negativt i påtaglig grad. 22

23 Vindkraftverks vingar kan ibland få isbildning t ex om verket har stått stilla. Om is bildas på vingarna under drift stannar oftast verket pga. att det blir obalans i vingarna. Verken kan även utrustas med isdetektorer som med automatik stannar verken och som sedan inte startar igen förrän isen är borta. Isen faller normalt av vingarna och ner bredvid tornet. Ett lämpligt skyddsavstånd vid isbildning som Boverket anger är 1,5 * höjden vilket i detta fall skulle bli max 225 meter. Bortsett från risken för issläpp vid isbildning finns i övrigt inga som helst hinder att befinna sig under eller i närheten av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att förses med flyghinderljus enligt Luftfartsverkets gällande föreskrifter. Vid driftövertagandet utbildas ägaren till vindkraftverket av leverantörens personal om vindkraftverkets handhavande, funktion och de säkerhetsföreskrifter som finns. Driftövervakning och felavhjälpning kommer att ske via fjärrövervakning som är kopplad till fast telekommunikation eller GSM. Säkerhetsaspekter avgör om man kan starta om verket med hjälp av dator eller inte. Om det är ett litet fel som kan avhjälpas med hjälp av telekommunikation kan man starta om vindkraftverket via fjärrstyrning. Vid stora fel krävs att felen kvitteras/åtgärdas på plats och att verket därefter också startas av personal på plats. Planlagd service av vindkraftverket sker ca 2 gånger per år av servicepersonal från leverantören. Service sker också vid garantibesiktningar. Vid eventuella driftsstopp och felavhjälpning (akuta fel) sker också service av verket vid de tillfällen man ur säkerhetssynpunkt inte kan starta om verket med hjälp av telekommunikationen. Där utöver sker service enligt leverantörernas instruktioner. När ägaren tagit beslut om avveckling tas verken ner för återvinning och skrotning. Fundamenten tas bort eller täcks över och marken kan ofta återställas. 23

24 Remisser har skickats till PTS (Post- och Telestyrelsen), Luftfartsverket och Försvarsmakten för att ta reda på om etableringen kommer att påverka deras verksamhet. Remissvar har ännu inte erhållits och miljöanmälan kommer därför att kompletteras med remissvar i den takt de inkommer. I det fallet att någon remissinstans har något att erinra kommer hänsyn att tas till detta i den fortsatta processen. Frivilligt samråd med Härjedalens kommun genomfördes Samråd med berörd sameby, Ruvthen Sijte, pågår. Samebyn har informerats om projektet via telefonsamtal med Kenneth Willenfeldt (kontaktperson vid samråd inför etableringen av de först fem verken) samt Edvin Rensberg (samebyns ordförande). Samrådsunderlag har skickats till samebyn och anmälan kommer att kompletteras med eventuella synpunkter från samebyn. Ett informationsmöte med allmänheten planeras till hösten. 24

25 Förslag på försiktighetsmått följer nedan: Anläggningen skall uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande har åtagit sig i ärendet. Ljudnivån till följd av vindkraftverken får inte överskrida 40 db(a) som riktvärde*. Om besvärande olägenheter i form av rörlig skuggbildning uppstår vid närliggande störningskänslig bostadsbebyggelse ska åtgärder vidtas så att den faktiska skuggbildningen som riktvärde* inte överstiger 8 timmar per kalenderår När verksamheten har upphört skall åtgärder för återställande av området vidtas. Vindkraftverken skall transporteras bort och det som går att återvinna skall tas om hand på minsta miljöbelastande sätt. Fundamenten i marken kommer att tas bort eller täckas över med jord. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. Med vänlig hälsning Stentjärnåsen Vindkraft AB gm/ Kristina Granqvist Triventus Consulting AB 25