Hur redovisas lönsamheten i kalkylerna? Lönsamheten för olika produktionsgrenar anges i form av täckningsbidrag (TB) per enhet på tre olika nivåer:
|
|
- Ann-Sofie Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Områdeskalkyler ALLMÄNT OM KALKYLERNAS ANVÄNDNING En områdeskalkyl innehåller en produktionsgrens intäkter, särkostnader och täckningsbidrag. Syftet med bidragskalkylering är att beräkna bidraget från produktionsgrenarna för att täcka samkostnader som t ex kostnader för basmaskiner för växtodling eller kostnader för andra resurser som används gemensamt för flera produktionsgrenar. Kalkylerna är huvudsakligen avsedda som hjälpmedel vid driftsplanering av enskilda företag. De kan också användas för information om insats- och avkastningsuppgifter för olika produktionsgrenar. Kalkylerna bygger till största delen på uppgifter som samlats in till Databok för driftsplanering 2014 och är anpassade för Agriwise driftsplaneprogram. I den utsträckning kalkylerna används som underlag för driftsplanering måste de emellertid justeras med hänsyn till aktuella planeringsdata hämtade från planeringssituationen. Det gäller avkastningsuppgifter, resursförbrukning och priser. Särskilt vallfoderpriserna varierar med situationen. Syftet med kalkylerna är också att de skall kunna utnyttjas som undervisningsmaterial och för ungefärliga jämförelser av olika produktionsgrenars lönsamhet och resursbehov. Kalkylerna kan även användas som mall för att göra efterkalkyler antingen för en gård eller för biologiska-tekniska försök. Områdeskalkylerna finns tillgängliga på adressen Områdeskalkylerna finns för olika geografiska områden samt olika företagsstorlekar och avkastningsnivåer. Totalt finns ca 600 kalkyler. Kalkylmodell Kalkylerna är upprättade enligt en real metod. Detta innebär att beloppen i kalkylerna är uttryckta i samma penningvärde och att kalkylräntan är real. Denna kalkylmetod är lämplig vid upprättande av förkalkyler, då det kan vara svårt att ange priserna på produkter och produktionsmedel i löpande penningvärde. I efterkalkyler, t ex vid utvärdering av produktionsresultat, är det i regel enklare att göra en nominell kalkyl. Här anges priser i löpande penningvärde och genom att använda en nominell kalkylränta kompenserar man för penningvärdeförändringen. Oavsett vilken kalkylmetod man använder, real eller nominell, blir resultatet (täckningsbidraget) detsamma. Hur redovisas lönsamheten i kalkylerna? Lönsamheten för olika produktionsgrenar anges i form av täckningsbidrag (TB) per enhet på tre olika nivåer: TB 1: Produktintäkter och ersättningar minus särkostnader med undantag för underhålls- och räntekostnader. Dessa särkostnader inkluderar bl a: - utsäde, gödsling - foder - driv- och smörjmedel för dragkraft och egen tröska. Resultatmåttet TB 1 är mer oberoende av planeringssituationen än täckningsbidragen på nästa två nivåer. TB 2: TB 1 minus de underhålls- och räntekostnader som är hänförbara till produktionsgrenen. Dessa inkluderar bl a: - underhåll för dragkraft och egen tröska - underhåll för specialmaskiner - underhåll för byggnader - ränta på rörelse- och djurkapital - ränteersättning för lager (t ex lagrad spannmål och potatis) - hela kostnaden för lejda arbeten Underhållskostnadens storlek beror på maskinernas respektive byggnadernas ålder och hur mycket underhåll som görs i egen regi, vilket varierar med planeringssituationen. TB 3: TB 2 minus följande kostnadsposter: - avskrivning och ränta på egna specialmaskiner - avskrivning och ränta på byggnader 1
2 - arbete Avskrivningens storlek beror på maskinernas och byggnadernas ålder och värde, vilket varierar med planeringssituationen. Arbetet ska prissättas efter alternativvärdet, vilket också beror på situationen. TB 3 används i beräkningar där man vill fördela en så stor andel som möjligt av kostnaderna på respektive produktionsgren. TB 3 ska täcka samkostnaderna för basmaskiner, mark, övrigt arbete, driftsledning o dyl. Observera att uppdelningen av sär- och samkostnader bör anpassas till den enskilda planeringssituationen. Ett exempel på faktorer som påverkar kalkylen är om byggnader utan alternativ användning finns på gården. Det kan då vara motiverat att betrakta avskrivning och ränta för byggnader som en samkostnad. Om man väljer TB 1 som lönsamhetsmått skall täckningsbidraget täcka de kostnader som är fråndragna i beräkningen av TB 2 och TB 3, förutom övriga samkostnader, för att företaget ska kunna överleva på lång sikt. Motsvarande gäller om man väljer TB 2 som lönsamhetsmått. Som kriterium för val av produktionsgren bör årsresultatet (TB/år) användas. Med ovanstående definition av TB erhålls årsresultatet genom att dividera TB per produktionsenhet med produktionstiden. Se vidare i Öhlmér (1975), Standardprogram för ekonomisk analys av biologiska försök. Känslighetsanalys Tillförlitligheten i resultatet av en lönsamhetsanalys är alltid beroende av de data som använts. Förutom att data bör inhämtas för den enskilda planeringssituationen skulle en korrekt kalkyl behöva beakta variationerna i uppnått resultat. En uppfattning om variationernas ekonomiska betydelse kan erhållas genom känslighetsanalyser. I dessa varierar man priser och/eller kvantiteter, och noterar effekten på täckningsbidraget. Nedan visas ett exempel på hur enkla känslighetsanalyser kan göras. Exemplet avser produktionsgrenen mjölkko, 90 kors besättning, i produktionsområde Ss. Foderstaten har hög intensitet, vilket innebär ensilage med högt näringsvärde samt stor andel kraftfoder. Avkastningsnivån är kg ECM. Vad som visas är med hur många kronor särkostnaderna förändras till följd av 10 procents förändring av olika kostnadsposter samt effekterna av detta på TB 3. Slag av förändring Särkostnadernas förändring i kronor Täckningsbidrag (TB 3) i kronor Grundkalkyl 184 Rekryteringskostnaden stiger med 10 % Foderkostnaden stiger med 10 % Foderkostnaden sjunker med 10 % Nybyggnadskostnaden stiger med 10 % Arbetskraftskostnaden stiger med 10 % VÄXTODLING Områdesindelning Avkastningsnivåerna i landet uppvisar stora regionala skillnader. För att i största möjliga utsträckning beakta skillnader i de naturliga förutsättningarna för jordbruk har växtodlingskalkyler upprättats för de åtta olika produktionsområden, som bl a den jordbruksekonomiska undersökningen, JEU, tillämpar: Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland (Gss) (Gmb) (Gsk) (Gns) (Ss) (Ssk) (Nn) (Nö) 2
3 Avkastning och insatsmedel Kalkylerna för växtodling är upprättade för två skördenivåer. Dessa nivåer avser dels normskörden i produktionsområdet och dels en skördenivå 20 procent högre än normskörden. Beträffande skördenivåerna för oljeväxter bör det beaktas att skördenivåerna ligger relativt högt. Detta torde bl a bero på att oljeväxter normalt odlas på bättre jordar än grödor som havre och korn. För slåttervall beräknas den högre avkastningsnivån utifrån vad som uppnåtts i försök och vad som bör vara möjligt att uppnå med intensiv skötsel. Vad gäller utsädesmängderna har rekommendationerna från Databoken 2014 följts. Gödslingsnivåerna har fastställts enligt Jordbruksverkets rekommendationer för de olika grödorna. Då stallgödsel tillförs slåttervallen kan (vid 50 % vårspridning och 50 % höstspridning, fastgödselhantering) ungefär 30 % av kväve- och 100 % av fosfor- och kaliumbehovet hos vallen tillgodoses. Ges stallgödseln ej till slåttervallen, men fördelas jämnt på gårdens skiften under en växtföljd, beror vallens fosfor- och kaliumgödsling på markens fosfor- och kaliumklass samt vallandelen på gården. Ju högre vallandel, desto lägre gödselgivor. Vidare måste utlakning av kalium liksom fastläggning av fosfor i lägre fosforklasser beaktas. Driftsinriktningen och jordarten har stor betydelse för vilket ekonomiskt värde växtnäringen i stallgödsel i praktiken har. På gårdar som har mjölkproduktion och stor vallandel i växtföljden samt är belägna på lerjordar med gott kaliumtillstånd är det ekonomiska värdet av kalium i stallgödseln ringa eller inget då den sprids i växtföljden. Är gården däremot i behov av ett nettotillskott av kalium eller fosfor, kan också stallgödselns växtnäring värderas enligt stallgödselkalkylen. Detta inträffar t ex för sandjordar med stort kaliumgödselbehov eller för gårdar med vallproduktion för avsalu, men mer sällan för gårdar med integrerad foder- och mjölkproduktion. Priser För höstgrödorna har de priser som var på utsäde under hösten 2013 använts och för vårgrödorna har priser från våren 2013 använts. För gödningsmedel gäller priserna för hösten För att ge en bild av prisnivån över en lite längre period kan man nu också välja Medelpris i kalkylerna. Normalt anges i kalkylen senast tillgängliga pris (september oktober 2013). Med funktionen Medelpris får man för vissa viktiga kalkylposter som produkt-, handelsgödsel och energipriser ett medelpris för perioden På så sätt får man enkelt tillgång till ett genomsnittligt pris för perioden och man kan se betydelsen av prisvariationer. Priser från leverantörer har schablonjusterats för fraktkostnader i olika produktionsområden enligt följande: Gss, Gmb; 30 km Gsk, Gns, Ss; 40 km Ssk, 70 km Nn, Nö, 200 km. Källor för priser anges som kommentar på respektive kalkyl, sidan 2. För produkter gäller priserna i regel fritt leveransorten inklusive efterlikvid. Fraktkostnader från gården är då upptagna bland särkostnaderna, och som leveransort har en av de större mottagningsorterna i området valts. Vallfoder och bete har avsiktligen inte åsatts något marknadsvärde, då marknaden (pris och kvantitet) för dessa produkter varierat starkt från år till år. I stället har produktionskostnaden plus ett alternativvärde för arealen (arealkostnad) för respektive produktionsområde beräknats genom att till särkostnaderna för vallfoder (summa särkostnader tre) lägga täckningsbidraget (TB3) för korn. Om TB3 för korn är negativt sätts alternativvärdet till 0. Detta alternativvärde skall visa vad det kostar att använda åkerarealen för vallfoderproduktion. Vallen, liksom övriga grödor, skall vara med och täcka gårdens samkostnader. Eventuella vinster vid vallodling tillfaller därmed den djurproduktion som använder vallen. I områden med svaga förutsättningar för spannmålsodling blir vallfodrets alternativvärde förhållandevis lågt beroende på ett lågt täckningsbidrag för korn. Priset på vallfoder i djurkalkyler blir därför lägre i dessa områden än i de områden där kornet har ett högre täckningsbidrag. Alternativvärdet beskriver därför på ett bra sätt 3
4 konkurrensförmågan mellan vallfoder respektive spannmålsodling. Följande sammanställning visar vallfodrets och betets alternativvärde i de olika produktionsområdena. Produktionskostnad för grovfoder, inklusive alternativvärde för marken, kr/dt Produktionsområde Grovfoder Gss Gmb Gns Gsk Ss Ssk Nn Nö Hö, högt näringsinnehåll 1) Hö, lågt näringsinnehåll 2) Ensilage, högt näringsinnehåll 3) Ensilage, lågt näringsinnehåll 4) Majsensilage Bete, åker 5) Bete, hagmark 6) ) Skördesystem hö + hö, norm avkastning. För Nn och Nö används pris från Hö + bete, norm avkastning. 2) Skördesystem hö + hö, hög avkastning. För Nn och Nö används pris från Hö + bete, hög avkastning. 3) Skördesystem ens + ens, norm avkastning 4) Skördesystem ens + ens, hög avkastning 5) Åkerbete, hög avkastning 6) Betesmark För produktionsmedel gäller priserna på gården, varvid frakter och rabatter vid de aktuella leveransmängderna har beaktats. Återbäring har inte tagits med i beräkningarna. Maskiner Årskostnaderna baseras på maskinernas återanskaffningsvärden (nyinköpspris enligt Jordbruksverkets dataprogram STANK). Varierande avskrivningsprocent har tillämpats med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden. Kalkylräntan är satt till 7 procent (realränta), och räntekostnaden är beräknad på 50 procent av återanskaffningsvärdet. I sammanställningen nedan redovisas dels återanskaffningsvärdet för de maskiner som använts i kalkylerna, dels priser på drivmedel och el. 4
5 Maskin / inventarietyp, arbetsbredd, kapacitet m m. Återanskaffningsvärde 1 Traktor, 4WD, 60 kw Traktor, 4WD, 110 kw Tröska, 5.4 m (17-19 fot), 180 kw Lantbruksspruta, bogserad, l, 24 m Precisionssåmaskin, 12 rader, hydraulisk Radrensare, 12 rader Betupptagare, 3 rader, lastelevator, blastspridare Potatissättare, 4 rader, bogserad Potatiskupare, 4 rader Potatisupptagare, 1-radig, tank Potatislåda, kg 700 Sorterings-, tvättlinje och truck Bevattningsanläggning bevattningsmaskin, 90 mm slang nedgrävd stamledning, m PVC matarledning, 650 m aluminium-rör el-pump, inkl. installation, anslutningsavgift och övrigt Slåtterkross, 3.2 m, bogserad m. centrumdrag Rotorhövändare, 4.5 m Rotorsträngläggare, 3.5 m Hårdpress med balkastare, större Balvagn, ca 20 m 3, 2 st á kr Fälthack med syrapump, medium Tippvagn, boggi, 8 ton, 2 st á Hackvagn, 35 m Lastmaskin, midjestyrd, ca 6 ton Drivmedel, diesel, kr/l, efter avdrag för återbetald skatt (1,70 kr/l) 8,83 Rörligt elpris, öre/kwh, inkl. elpris, el-certifikat, påslag och 78 elnätavgift (tidstariff, lågpris/övr tid), exkl. elskatt och moms (+0,5 öre energiskatt) Fast elpris (1 år), öre/kwh, inkl. elpris, el-certifikat och 79 elnätavgift (enkeltariff), exkl. elskatt och moms (+0,5 öre energiskatt) års priser. Listpris för en motsvarande ny maskin med likvärdig utrustning och prestanda. Återanskaffningsvärdet är för varje maskin ett ungefärligt medeltal av marknadens maskiner. 2 Sorterings- och tvättlinje tkr + truck 135 tkr 3 Inkl. elmotor, elmontage, anslutningsavgift, bottenventil och vattenposter 4 Hårdpress 230 tkr + Balkastare 55 tkr Maskinkostnaderna för olika maskintyper har bestämts utifrån följande utgångspunkter: Dragkraft: Endast den del av traktorkostnaden (driv- och smörjmedel samt underhåll) som kan hänföras till produktionsgrenen ifråga beaktas. Övriga kostnader är samkostnader. Basmaskiner: Kostnader för basmaskiner, dvs maskiner som behövs oberoende av driftsinriktning (harvar, plogar o dyl) är samkostnader och tas ej med i kalkylerna. 5
6 Specialmaskiner: Hela kostnaden (avskrivning, ränta, underhåll samt ev driv- och smörjmedel) har som regel beaktats, dvs behandlats som särkostnader. Transporter och torkningskostnader För transport av produkter har Jordbruksverkets schablon för transportavgifter följts (se Databoken 2014). Torkningskostnaderna avser legotorkning. Räntor Beräkning av rörelsekapital sker genom att varje intäkts- eller kostnadspost multipliceras med bindningstiden, dvs tiden mellan utbetalning för insatsvara och inbetalning från försäljning, och summeras till summa rörelsekapital. I kolumnen längst till höger i kalkylen anges transaktionsdatum. Bidragskalkylernas räntefot är en realränta. Den är kalkylerad med hänsyn till: 1. Krav på real avkastning på det egna kapitalet, vilket investerats i företaget eller avsedd produktionsgren 2. Real kostnad för lånat kapital, vilket finansierar företaget eller avsedd produktionsgren. Real kostnad för lånat kapital beräknas approximativt enligt följande samband: Nominell låneränta i procent Inflation i procent = Real kostnad i procent Det korrekta sambandet mellan nominell ränta, inflation och realränta uttrycks i följande formel: n = r + i + (r x i ) där n = nominell ränta r = real ränta i = inflation Realräntan på rörelsekapital och maskiner är satt till 7 % i kalkylerna. Se vidare Lantbruksstyrelsens meddelande 1975:1 Kalkylering inom lantbruket samt Wålstedt, K Räntans roll i praktisk kalkylering, Aktuellt från lantbruksuniversitetet nr 315. Arbete Kostnaden för arbetskraft betraktas som särkostnad. Arbetsbehovet är i de flesta fall hämtat från Databoken Den kalkylerade timlönen är beräknad enligt Databoken 2014, kapitlet om arbete. Behovet av arbetskraft uttrycks i timmar för olika perioder. Den beräknade längden för vårbruk-, slåtter- och skördeperioder framgår av tabellen nedan. Stora lokala variationer kan förekomma och det är därför lämpligt att hämta uppgifter från den gård som planeras. Arbetstopparnas längd, antal dagar Produktionsområde Vårbruk Slåtter Skörd Gss - Ssk Nn - Nö Ersättningar och stöd till lantbruket Vid sammanställningen av områdeskalkylerna har stödformer som gäller för 2013 beaktats De uppgifter om stödbelopp som använts är de som finns i Jordbruksverkets informationsbroschyrer. Vi har valt att endast använda de vanligaste stödformerna. För att erhålla stöden måste vissa villkor uppfyllas såsom skötselåtgärder för vallar och betesmarker etc. Användaren av kalkylerna bör själv undersöka vilka stödformer som är aktuella i det enskilda fallet. Storleken på stöden varierar med växelkursen Euro - SEK. De angivna stöden bör därför endast ses som en indikation på hur de olika stöden kan påverka lönsamheten i olika produktionsgrenar. 6
7 3. ANIMALIEPRODUKTION Områdesindelning Områdesindelningen för animalieproduktionen är densamma som för växtodlingen. Några faktorer som skiljer mellan de olika områdena framgår av följande sammanställning: Produktionsområd e Betesperiod Mjölkko Diko Får Byggnadskostnadsindex Gss Gmb Gsk Gns Ss Ssk Nn Nö Avkastning Avkastningsnivåerna har hämtats från dels Databoken 2014, dels slakterier eller mejeriföreningarna. I mjölkproduktionen är avkastningsnivåerna kopplade till foderstaterna. Priser De priser som används är insamlade under hösten, främst september, I kalkylerna har det i regel räknats med inköpt foder för alla fodermedel förutom grovfodret, som har värderats till vallens alternativvärde. Används egen fodersäd skall prisskillnader mellan djur- och växtodlingskalkylerna, tillsammans med fraktkostnaden i växtodlingskalkylerna, beaktas och tas upp som organisationsintäkt. I prisberäkningarna har frakt och kvantitetsrabatter beaktats. Foder De foderstater som finns exemplifierade i Databoken 2014 har använts. I de fall betesgång förekommer har hänsyn tagits till betesperiodens längd. Betesperiodens längd varierar mellan olika områden, vilket påverkar foderstat och foderkostnader. Diverse kostnader I dessa kostnader ingår normalt kostnader för veterinär, medicin, elektricitet, rengöring av djurstallar och diverse handredskap. I flertalet fall är underlaget för kalkylsiffror osäkert. Se vidare Databoken Byggnader Kapitalkostnaden för byggnader utgör som tidigare nämnts särkostnad i djurkalkylerna, där årskostnaden för ränta, avskrivning och underhåll är beräknad med viss procentsats på återanskaffningsvärdet i 2013 års prisnivå. Byggnadskostnaderna har beräknats utifrån förutsättningarna i Databoken Avskrivningstiden för byggnadsstommen är 22 år (4,5 %) och för byggnadsinventarierna 10 år (10 %). Kalkylräntan är 3,5 % (realränta) och räntekostnaden beräknas på 60 % av återanskaffningsvärdet. Byggnadsinventariernas andel av den totala byggnadsinvesteringen varierar med stalltyp, varför även årskostnadsprocenten varierar mellan djurslagen. Utrymmen och utrustning för hantering av foder ingår inte i kostnadsredovisningen. I sugg- och dikokalkylerna ingår kostnaderna för utrymme till rekryteringsdjur samt kostnader för galtar och tjurar. 7
8 Nedan redovisas återanskaffningsvärden för de byggnader som förekommer i kalkylerna. Återanskaffningsvärde 2013 Byggnadsdata från år Totalt Per Byggnadstyp, storlek, kapacitet m m djurplats Potatislagerhus, 400 ton (endast byggnad) Mjölkkostall, kall lösdrift, 90 kor Mjölkkostall, kall lösdrift, 180 kor Mjölkkostall, kall lösdrift, 300 kor Plansilo, 7+8 x 36 m, höjd 3 m Stallar för kontinuerlig nötköttsproduktion (isolerad byggnad, spaltboxar) Mellankalv, ca 348 djur/år (116 djurplatser) Gödtjur, 110 djur/år (110 djurplatser) Vallfodertjur, ca 95 djur/år (110 djurplatser) Ungtjur, stut, 48 djur/år (96 djurplatser) Dikor, 38 moderdjur inkl rekrytering Fårstall, höstlamm, 200 tackor Fårstall, höstlamm, 400 tackor Fårstall, höstlamm, 800 tackor Hel anläggning för smågrisproduktion, 44 suggor, satellit, tillväxtboxsystem SIP, tillväxtboxsystem SIP, tillväxtboxsystem SIP, tillväxtboxsystem Hel anläggning för slaktsvinsproduktion, 800 platser, tvärtråg platser, tvärtråg platser, tvärtråg Värphönsstall Inredda burar, platser Slaktkycklingstall, platser Per 100 insatta unghöns. 2 Per m 2. De belopp som visas ovan gäller för södra delen av Sverige, dvs Gss - Ssk. I Nn och Nö justeras priserna upp med 3 % respektive 6 %. Räntor Ränta på rörelsekapital är beräknad enligt avsnitt Växtodling Räntor ovan. Ränta på djurkapital är beräknad på djurvärdet vid insättning gånger bindningstiden. Den räntefot som har tillämpats är en realränta. Realräntan på djur- och rörelsekapital är satt till 7 % i kalkylerna. Arbete Kostnaden för manuellt arbete betraktas som särkostnad. Arbetsbehovet är i de flesta fall hämtat från Databoken 2014, där även uppgifter om lönenivå finns. Ersättning och stöd till lantbruket I kalkylerna har stödformer som gäller för 2013 beaktats. Jordbruksverkets informationsbroschyrer har använts som källa. 8
9 4. REFERENSER Databoken Lantbruksstyrelsens meddelande 1975:1 Kalkylering inom lantbruket, Jönköping. STANK in MIND 1.07, Program för maskinsystem, 2005.Statens Jordbruksverk, Jönköping. Wålstedt, K Räntans roll i praktisk kalkylering, Aktuellt från lantbruksuniversitetet nr 315. Öhlmér, B. 1975, Standardprogram för ekonomisk analys av biologiska försök. Stencil. Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. 9
Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merNär är optimal skördetidpunkt?
2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merHur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?
Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt
Läs merUppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen
Läs merINMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN
INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merBibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen
Bibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen Författare Karlsson M., Nilsson A.S. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Självständigt arbete
Läs merFrån mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?
Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merProduktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merRänteberäkning vid reglering av monopolverksamhet
1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merEkonomirapporten i WinPig Slakt
Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs merLönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?
Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merKalkyler för Trädgårdsblåbär
Ekonomi i bärodling Kalkyler för Trädgårdsblåbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, typföretag 1, 1ha Lena Andersson, Jordbruksverket,
Läs merKalkyllådan. Användnings tips
Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merSvenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?
Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs mer8 Produktionsmedel inom jordbruket
8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merKänslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad
Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet
Läs mer6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merEkologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren?
SLI-SKRIFT 2003:5 Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? Håkan Rosenqvist Livsmedelsekonomiska institutet KORT OM SLI Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en analysmyndighet med uppdrag att
Läs merNy foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merFörfattare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009. Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker
Bibliografiska uppgifter för Ekologiska bidragskalkyler 2009. Husdjur Östergötland Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Hushållningssällskapet
Läs merNya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen
Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merBioenergi från jordbruket en växande resurs
Bioenergi från jordbruket en växande resurs Bilagedel Stockholm 2007 SOU 2007:36 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merUtlåtande om Lantmäteriets värderingsprinciper för intrång av ledningar speciellt om IAN-modellen
1 UTLÅTANDE 2018-04-05 Utlåtande om Lantmäteriets värderingsprinciper för intrång av ledningar speciellt om IAN-modellen Teknologie doktor Leif Norell Norells värderingstjänster 2 1. Inledning Jag har
Läs merKalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer
Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar
Läs merEDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merAnvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i
Läs mer2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper
39 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Läs mer2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler
2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare
Läs merProduktionskostnadskalkyl. December 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merFÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007
FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merFrån bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?
Från bra till bäst Hur blir man en framgångsrik grisföretagare? Ekonomigruppen Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble Så här har vi gjort Beräkning av produktionskostnad per gris på utvalda
Läs merLönsamheten i ekologisk produktion
EKOfakta! Lönsamheten i ekologisk produktion Projekt Ökad svensk ekologisk produktion FAKTAKOMPENDIUM 4 AV 4 FAKTAKOMPENDIUM NR. ÖKAD SVENSK PRODUKTION UNDERLAG, TEMA RESEARCH, & TEXTER 1 2 SVERIGE SOM
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merEkonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merTeam 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
Läs merRestriktioner av växthusgasemissioner
Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas arbets- och kapitalinkomsten på växtodlingsgården, grisgården och mjölkgården? DELRAPPORT I JOKER-PROJEKTET September 2010 Emma Andersson och Anna Wall
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
31 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merDagordning 2015-04-29
Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs merNationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du
Nationellt stöd 2018 Har du ett lantbruk i stödområde 1-5 så kan du söka nationellt stöd. Stödet ska kompensera dig för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion. Villkor för nationellt
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merMaskiner och metoder i vallodling
JTI-rapport Lantbruk & Industri 377 Maskiner och metoder i vallodling Resultat av en enkät till mjölkproducenter Ola Pettersson Martin Sundberg Hugo Westlin JTI-rapport Lantbruk & Industri 377 Maskiner
Läs merUtveckla framtidens smartaste stallbyggnad. Uppdragsspecifikation för konceptutveckling
Utveckla framtidens smartaste stallbyggnad Uppdragsspecifikation för konceptutveckling Innehållsförteckning 1 Uppdraget... 2 1.1 Uppdraget i sammandrag... 3 1.2 Allmänna krav... 3 1.3 Ekonomiska krav...
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merNyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Några tidigare studier och bedömningar om uppodling/återuppodling Troedsson m.fl. (1976) Uppodling av högproduktiv skogsmark fem gånger dyrare
Läs mer6 Husdjur Husdjur
6 Husdjur 79 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns,
Läs merBibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion
Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs mergrovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Läs merDISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION
DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merRiskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag
Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför
Läs mer