Att lära för (arbets-)livet
|
|
- Bengt Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att lära för (arbets-)livet Ungas va g ut pa arbetsmarknaden - En bakgrundsbeskrivning och redovisning av fo rsta a ret av Ung i Ä ngelholm Jan Karlsson, utvärderare av ESF-projektet Ung i Ängelholm 0
2
3
4
5 Innehåll Inledning... 1 Rapportens disposition... 1 Definitoner av begrepp... 1 Syfte med utvärderingen... 2 Lärande utvärdering... 2 Utvärderingsmodellen tre nivåer... 3 Översiktlig beskrivning av Ung i Ängelholm... 3 Utvärderarrollen och hittills genomförda utvärderingsinsatser... 4 Utvärderingsmetoder som använts under det första året av Ung i Ängelholm... 4 Metodexperiment - KASAM-enkät för de deltagande ungdomarna... 4 Fokusgruppintervjuer med deltagarna... 5 Fokusgrupp intervju med personalgrupp och intervju med projektägaren... 6 DEL I- DELTAGARNA 7 Omfattningen av ungdomsarbetslöshet... 7 Unga arbetslösas psykiska problem Känsla av sammanhang, KASAM Kunskaper, förmågor och individuellt lärande Utvärderingen av deltagarnas lärande och KASAM Syfte med deltagarstudien Resultatredovisning Grupp 1 intervjuer 1 & Kunskaper som deltagarna upplever de fått under första månaden Förmågor som deltagarna fått under första månaden Kunskaper som deltagarna upplever de fått under andra månaden Förmågor som deltagarna fått under andra månaden Resultatredovisning intervjuer med deltagare i grupp 2, 3 och Efter 1 månad i programmet Efter 2 månader Intervjuer med deltagarna efter sex månader Sammanfattande diskussion och slutsatser Ett allvarligt problem för Ängelholm Ung i Ängelholm - deltagarnas lärande, KASAM och empowerment Slutsatser och rekommendationer till personal och styrgrupp... 25
6 DEL II - PERSONALEN..27 Lärande i en organisation en fråga om både utveckling och anpassning Projektgruppens olika faser Stadium 1: Tillhörighet och trygghet Stadie 2: Opposition och konflikt Stadie 3: Tillit och struktur Stadie 4: Arbete och produktivitet Stadie 5: Gruppens upplösning Resultat av fokusgruppintervju med personalgruppen i Ung i Ängelholm Utmaningar med arbetet i programmet Personalens upplevelser av svagheter i och hot mot projektet Styrkor och möjligheter personalen upplever med projektet Resultat av intervju med projektägaren i Ung i Ängelholm Sammanfattning av projektägarens upplevelser av projektet Sammanfattande diskussion och slutsatser efter intervjuer med personalgrupp och projektägaren Generella slutsatser DEL III - DELTAGANDE ORGANISATIONER OCH STYRGRUPP..38 Problem eller möjligheter!? Analys av tidigare ESF-projekt med avsikt att få ut unga på arbetsmarknaden Att tänka framåt - konsekvenserna av strategierna på policy-, organisations, -och projektnivå Att stimulera organisatoriskt lärande för implementering av projekterfarenheter BILAGOR 1-8
7 Inledning Detta är en delrapport om Ung i Ängelholm, som är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden (ESF). Det finns ett antal avsikter med denna rapport. Dels ska den kunna användas som en avstämning efter ett års projekt och ett inspirationsdokument till personalens fortsatta arbete, och samtidigt också vara en röst åt ungdomars erfarenheter av sin situation som arbetslösa och medverkande i Ung i Ängelholm. Denna rapport är en lärande utvärdering vilket innebär att utvärderingsinsatserna sker kontinuerligt och att både deltagares, personals och samverkande organisationers lärande är i fokus. Lärandeansatsen kopplas även till teorier inom aktuell forskning, vilket är något som ofta har saknats i tidigare ESF-utvärderingar. Enligt en rapport som analyserat lärandeansatsen i 38st ESF-projekt kommer man fram till att: Hälften av rapporterna saknar teoribakgrund eller forskningsanknytning. Generellt sett minskar detta värdet med rapporten för utomstående läsare 1. Denna delrapport ska alltså kunna läsas av utomstående intressenter och vara till nytta i deras olika verksamheter som involverar arbete med unga arbetslösa, lärandeprocesser i arbetslivet, eller för skapande av olika arbetsmarknadsprojekt. Avsikten med rapporten är också att vara ett utvecklingsmaterial som ska kunna användas av personal och styrgrupp i fortsättningen av projektet, både för egen kompetensutveckling och som ett gemensamt dokument för dialog och beslutsfattande. Innehållet avser också återspegla logiken i den fortsatta utvärderingsprocessen med utgångspunkt i de olika nivåer som utvärderas i projektet; deltagare, personal och medverkande organisationer styrgrupp. Rapportens disposition Rapportens inledande avsnitt behandlar vad syfte och vad lärande utvärdering är för typ av förhållningssätt, samt vilka utvärdringsmetoder som används. Rapporten är sedan indelad i tre delar som var för sig representerar de olika nivåer av aktiviteter som sker inom projektet Ung i Ängelholm: deltagare, personal och medverkande organisationer styrgrupp. Varje del har en teoretisk referensram som grundar sig på tidigare forskning inom området för ungdomsarbetslöshet, lärande i arbetslivet, hälsofrämjande perspektiv och analyser av tidigare arbetsmarknadsprojekt. De tre nivåerna representerar också områdena där utvärderingsinsatserna gjorts hittills, och de som kommer att göras framöver i projektet. Detta möjliggör en större delaktighet för personal och ansvariga. Både av att kunna förstå och använda sig av utvärderingsinsatserna för att utveckla och implementera projekterfarenheter, inom de olika organisationerna som medverkar i Ung i Ängelholm. Definitoner av begrepp Med begreppet program avses de första åtta veckorna av projektet, då deltagarna främst ägnar sig åt olika utbildande aktiviteter. Projekt är hela ESF-projektet Ung i Ängelholm, som totalt pågår under sex månader, inklusive programdelen. Projektet ingår som en del i en större kommunsatsning Kraftsamling Ängelholm. Projektägaren är den som är huvudägare av projektet, chef på Resurscenter i Ängelholms kommun. 1 Sävenstrand, A. (2011, sid 12). Lärandeansatsen i 38 utvärderingsrapporter inom Socialfonden - En första granskning sommaren SPEL strategisk påverkan och lärande. Europeiska Socialfonden. 1
8 Projektledaren är den som leder och fördelar arbetet i projekt/arbets-/personalgruppen Processledare är den som är ansvarig för att leda arbete och undervisning inom programmet. Webb/It-ansvarig är projektets egen resurs för att bygga upp en hemsida och digital plattform för projektet. Samverkande parter är; Socialförvaltning & Resurscenter (Ängelholms kommun), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Ängelholms näringsliv. Styrgrupp består av personer som representerar de olika samverkande organisationerna med projektägaren som ordförande. Syfte med utvärderingen Det övergripande syftet med utvärderingsinsatserna är att studera hur deltagarnas medverkan i Ung i Ängelholm inverkat på deras lärande, och arbetslivsförberedande kunskaper och förmågor. Även att utforska vilken betydelse innehåll och erfarenheter av programmet haft för ungdomarnas känsla av sammanhang (KASAM) och personliga mål till egenförsörjning. Avsikten är också att dokumentera de samverkande partnernas erfarenheter. Främst med fokus på lärande och dess betydelse för utvecklingen av arbetsmetoder och rutiner och implementeringen av dessa, så att organisatoriskt lärande och mer långsiktiga effekter möjliggörs. Lärande utvärdering Utvärderingen av Ung i Ängelholm kommer att ske genom lärande utvärdering vilket innebär att utvärderingsinsatserna kommer att ske tidigt och sedan genomföras regelbundet under hela projojektet. Här kommer finnas en betoning på interaktion och dialog där de olika medverkande samverkar och tar del av varandras erfarenheter av att vara delaktiga i projektet. Syftet med denna form av lärande utvärdering är flerfaldig 2 : 1. Att utveckla vetenskaplig och hållbar kunskap om programmet och de kunskaper som finns om aktiviteterna i förhållande till resultat och effekter. Att ge underlag för förbättringsåtgärder. Att bidra till individuellt lärande. För deltagarna i form av kunskaper och förståelse, samt färdigheter och förmågor för att uppnå sina personliga mål med programmet. För ansvariga projektmedarbetare i programmet i form av nya kunskaper, perspektiv och arbetssätt. Den lärande utvärderingen ska också bidra till ett organisatoriskt lärande för de parter som samverkar i projektet, t ex i form av förbättrade rutiner för verksamhetsutveckling och uppföljning. 2. Den lärande utvärderingen har också en upplysningsfunktion genom att ge underlag till offentlig debatt, opinionsbildning och lärande om innehållet i programmet Ung i Ängelholm, samt kunna vara en modell för liknande program både i Sverige och internationellt. 3. Denna form av utvärdering sker under hela det pågående programmet med syfte att dokumentera processen och för att ge underlag till kontinuerliga förbättrings- och utvecklingsinsatser. 4. Utvärderingen utformas och genomförs i samverkan mellan utvärderare och de som berörs av utvärderingen deltagare, personal och samverkanspartnerna. 5. Utvärderingen genomförs i en process där insamling och analys av data varvas med gemensamma dialogseminarier med fokus på feedback, validering och tolkning av resultat, samt diskussion och planering av åtgärder. Datainsamlingen sker genom metoder som enkäter, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer. 2 Jämför Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., & Sjöberg, K. (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur AB. Lund 2
9 Utvärderingsmodellen tre nivåer Den lärande utvärderingen i Ung I Ängelholm är en del i ett blivande modellbygge för arbetslösas möjligheter till egenförsörjning, se Figur 1. Den lärande utvärderingen sker genom kontinuerliga utvärderingsinsatser på tre nivåer; deltagarnivå, personalnivå och organisatorisk nivå. Deltagarna i projektet Individuellt lärande KASAM & empowerment Personal Individuellt- och grupplärande Arbetsmetoder & rutiner Deltagande organisationer & styrgrupp Individuellt och organisatoriskt lärande Samverkan och/eller samordning Figur 1. Utvärderingens olika nivåer av projektet Ung i Ängelholm På deltagarnivå sker datainsamling med fokus på individuellt lärande och deltagarnas känsla av sammanhang (KASAM). På personalnivån sker det med studie av individuellt- och grupplärande i förhållande till utvecklandet av arbetsmetoder och rutiner. På den organisatoriska nivån i modellen används utvärderingsinsatserna till att studera individuellt- och organisatoriskt lärande i förhållande till samverkan och/eller samordning, och utvecklingen av gemensamma arbetssätt, rutiner och metoder hos berörda organisationer. Dessa är; Resurscenter, Socialförvaltning, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Ängelholms Näringsliv. Översiktlig beskrivning av Ung i Ängelholm Deltagarna i Ung i Ängelholm ges möjlighet till tre olika faser i projektet, Klara?, Färdiga och Gå. Klara-fasen är för ungdomar med särskilda behov där det finns förberedande samtal, kartläggning, och möjligheter till utredning för att bestämma val av insats. Detta görs genom samverkan mellan de olika myndigheterna som deltar i projektet och möjliggör en handlingsplan så att ungdomen inte riskerar att hamna mellan stolarna på grund av differentierad och splittrad myndighetsutövning. Därefter följer det fyra veckor som har en stark betoning på den personliga utvecklingen med kunskaper och olika praktiska övningar för att bli redo för den kommande fasen i programmet och arbetslivet. Denna del kallas för Färdiga, se Figur2. Den sista delen av programmet handlar om att koppla samman lärdomar från Färdiga-fasen med kunskaper som är direkt relaterade till arbetslivsförberedande innehåll, som praktik, jobbsökande, egenföretagande eller studier. 3
10 Förberedande samtal Utredning Val av "rätt insats" Samverkan mellan myndigheter En handlingsplan Klara? Färdiga... Motivationshöjande Jobb förberedande Sätta personliga mål Starta personliga processer Självkännedom Identifiera sina talanger Praktik i rätt syfte Nätverkande Kreativt jobbsök Entreprenörskap Rekryteringsträffar Föreläsningar Projekt Evenemang Gå! Figur 2. Översikt av innehåll och genomförandeprocessen för deltagande ungdomar i Ung i Ängelholm Denna fas kallas för Gå och som namnet antyder ska nu deltagarna kunna köra loppet mot målet av egenförsörjning genom att ha goda kunskaper och förmågor i hur man tar sig fram på arbetsmarknaden som arbetssökande. Utvärderarrollen och hittills genomförda utvärderingsinsatser Under det först året av Ung i Ängelholm har utvärderaren, jag själv Jan Karlsson, deltagit i olika möten med personal, projektägare och styrgrupp. Min roll har varit att delta i de olika processer som funnits från början i mobiliseringsfas och fortsatt arbete i projektet. Intentionen har varit att bistå personal och styrgrupp i deras arbete i mina roller som arbetslivsforskare, utvärderare, projektutvecklare genom att fungera som en dialogpartner och kritisk vän. Jag har intervjuat deltagare och personalgrupp, samt informerat styrgruppen om de olika faserna och pågående resultat av denna lärande utvärdering. Genom det skapas en fortlöpande struktur av lärandeprocesser för både deltagare, ansvarig personal och de samverkande parterna. Utvärderingsmetoder som använts under det första året av Ung i Ängelholm. Metodexperiment - KASAM-enkät för de deltagande ungdomarna Ett av syftena med ett ESF-projekt är att pröva och testa olika former av utvärderingsmetoder. Det har också skett i detta projekt. Första dagen har deltagarna fått besvaraen KASAM-enkät. Syftet var att ta reda i vilken grad av känsla av sammanhang som deltagarna kommer in med i programmet. Dels för att få ett mått på var deltagarna kan befinna sig i på skalan av hälsa respektive ohälsa, men även för att se hur de upplever sig hantera livskrav, olika stressorer, hur motiverade de är, samt i vilken mån de kan använda sig av de resurser de har till sitt förfogande i form av familj, vänner och annat. Sedan gjordes ytterligare ett KASAM-test, efter fjärde veckans slut och efter sex månader i projektet, för att jämföra de tre resultaten hos varje individ. Jämförelser gjordes även med de fokusgruppintervjuer som parallellt genomfördes med deltagarna, se nedan. 4
11 Efter analys av jämförelser mellan enkäterna och intervjuerna framgick det att det fanns en stor variation på vad enkätresultaten och intervjuresultaten visade. Åtskilliga av deltagarna som upplevde sig stärkta och verkade genom intervjuresultaten ha stärkt sitt KASAM, visade enligt enkätresultaten på sänkta värden. Exakta skälet till detta går inte att helt säkerställa, men processledaren hade uppfattningen att många av deltagarna hade språkligt svårt att tyda frågorna i enkäterna, och därför kan denna variation ha uppstått. Ett annat skäl kan vara att huvudsyftet med dessa enkäter inte är att användas vid upprepade tillfällen utan endast vid ett. Oavsett skäl, så föreligger det en risk att det kan vara felmätningar och variationer i validiteten. Därför beslutades att efter femte gruppen inte fortsätta med dessa enkäter. Dessutom ansåg jag som utvärdrare att det fanns en risk för stigmatisering att delge låga värden på KASAM-skalan till ungdomar som faktiskt upplevde sig stärkta och motiverade av projektet. Ungdomarna har informerats om att deras resultat fanns tillgängliga ifall de önskade, men ingen har varit intresserad av att ta del av sina resultat. Fokusgruppintervjuer med deltagarna En genomgripande utvärdering påbörjades tidigt i projektet, redan med den första gruppen under mobiliseringsfasen, för att säkerställa deltagarnas lärande i programmet och det fortsatta projektet. Metoden som använts har varit fokusgruppintervjuer med ca 3-4 deltagare i varje grupp. Denna metod är lämplig då den underlättar för data som handlar om på individers erfarenheter, lärande och samtidigt möjliggör diskussion med andra, så att många olika aspekter av deltagarnas erfarenheter i det gemensamma sammanhanget kan komma till uttryckt 3. Urvalet gjordes genom att processledaren bjöd in deltagare, delade in deltagarna i grupper med så jämn könsfördelning som möjligt. Första intervjutillfället gjordes efter en månad i programmet ( Färdiga-fasen ), och andra efter två månader ( Gå-fasen ). Det övergripande syftet var att studera hur deltagarnas medverkan i programmet (1) under de fyra första veckorna inverkat på deras lärande, kunskap och förmågor, samt (2) efter åtta veckor i programmet. Avsikten är också att utforska vilken betydelse innehåll och erfarenheter av programmet haft för deras känsla av sammanhang (KASAM), och personliga mål. Intervjuerna har varit på ca 45 minuter vardera, spelats in på ljudfil och transkriberats (skrivits ut i text) för att sedan analyseras. Alla intervjuer har anonymiserats, så att deltagarnas medverkan har skett anonymt och kan inte identifieras. En intervjuguide har använts, se Bilagor 1, 2 & 3. och denna har vid den andra intervjun modifierats något med hjälp av att ändra någon enstaka fråga. En databas av utdrag ur intervjuer skapades med syfte i första hand kategorisera och sedan nyansera relationer mellan de olika aspekter, perspektiv och erfarenheter som kom till uttryck i intervjuerna. Deltagarnas lärande processer i första gruppen analyserades genom kunskaper och förmågor under den första och andra månaden i programmet. Dessa resultat har framkommit genom sitt förhållande till KASAM-komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, se resultatredovisning av deltagarintervjuerna i Del I av denna delrapport. En översikt av resultaten, dessa nämnda förhållanden och några sammanfattande slutsatser finns i en matris, se Bilaga 8. Totalt har 18, fokusgruppintervjuer, ca 45 minuter vardera, genomförts med deltagare under första projektåret enligt denna fördelning: Grupp 1 har totalt genomförts 8st fokusgruppintervjuer efter 2 månader Grupp 2 har totalt genomförts 4st fokusgruppintervjuer efter 2 månader Grupp 3 har totalt genomförts 2st fokusgruppintervjuer efter 2 månader Grupp 4 har genomförts 1st fokusgruppintervju efter 2 månader Grupp 1 har totalt genomförts 2st fokusgrupp intervjuer efter 6 månader, vid projektavslutet. 3 Karlsson, J. (2008) Learning in collaboration. Avhandling. Pedagogiska institutionen, Lunds Universitet. 5
12 Grupp 2 & 3 - har genomförts 1st fokusgruppintervju efter 6 månader, vid projektavslutet. Det har varit ett stort utvärderingsfokus på deltagarnas erfarenheter, lärande och KASAM under det första projektåret. Personal och styrgrupp har informerats och fått ta del av resultaten. Detta för att tolka resultatet, lära av gemensamma insikter, förbättra arbetssätt och för att planera åtgärder av förnyad utveckling i programmet. Dessutom har processledaren närvarat vid alla fokusgrupptillfällen, tillsammans med utvärderaren för att underlätta direktkontakt och information av deltagarnas erfarenheter utifrån syftet med intervjuerna. Det har möjliggjort snabba justeringar av programmet när sådant ansetts nödvändigt efter intervjutillfällen genom dialog mellan utvärderaren och processledaren. Eftersom dessa genomgående analyser och resultatredovisningar av programmet nu har gjorts, anses det inte längre nödvändigt att utvärdera programdelen av Ung i Ängelholm ytterligare. Fokusgrupp intervju med personalgrupp och intervju med projektägaren Syftet med fokusgruppintervjun med personalgruppen var att lyfta fram reflektioner, erfarenheter och insikter om arbetet under de första sexmånaderna i programmet. Ett speciellt fokus kom att vara på utveckling av arbetsmetoder och rutiner. I intervjun med projektägaren var syftet att ta reda på vilka erfarenheter denne hade av projektet efter sex månader och vad han ansåg som har betydelse för fortsatt utveckling av strategier, metoder och arbetssätt. Intervjuguide användes vid båda tillfällena, Bilagor 4 & 5. Personalgruppen och projektägaren hade innan intervjun fått ta del av utvärderingsresultaten från Grupp 1 och fick nu möjlighet att kommentera dessa. En konsekvensanalys (SWOT) gjordes först på individnivå och sedan diskuterades den under intervjun. Intervjun med personalgruppen pågick i ca 1,5 timme och med projektägaren ca 45 min. Intervjuerna spelades in på ljudfil, som sedan transkriberades och analyserades. Resultat och slutsatser redovisas i Del II, i denna delrapport. 6
13 Del I - Deltagarna I denna del om deltagarna, inleds kapitlet med ett avsnitt om ungdomsarbetslösheten i Sverige och Europa. Här beskrivs också forskning om den psykiska och hälsorelaterade problematiken för unga arbetslösa. Sedan behandlas teorier om kunskaper, förmågor och lärande som används i utvärderingen av deltagarnas erfarenheter. Sedan följer en resultatredovisning av fokusgruppintervjuerna med deltagarna, som avslutas med en diskussion och slutsatser. Omfattningen av ungdomsarbetslöshet I oktober 2007 övergick SCB till att mäta arbetslösheten enligt en internationell standard utarbetad av FN-organet International Labour Organization, ILO. De två viktigaste skillnaderna i mätmetoden och redovisningen var att åldersgruppen ändrades från år till år, samt att arbetslösa studenter räknas som arbetslösa. På detta sätt är det möjligt att göra jämförelser mellan länder. Genom att förändra beräkningarna här i Sverige kan vi visserligen förändra ungdomsarbetslöshetsstatistiken men det blir då inte jämförbart med andra länder. Ungdomsarbetslösheten har uppmärksammats mycket i media på senare tid. Anledningen till det är förstås att den stigit kraftigt. Men egentligen har detta länge varit ett problem för Sverige. Även mitt under brinnande högkonjunktur uppgick ungdomsarbetslösheten till 25,1 procent (andra kvartalet 2008) 4. Antalet arbetslösa i åldern år uppgick under maj 2012 till personer, vilket motsvarar en arbetslöshet för denna grupp på 28,3 %. Av de arbetslösa i åldern år var heltidsstuderande 5. Det har också skett en ökning av denna ungdomsarbetslöshet med närmare 4 % på tvår år 6. Även sett till hela EU, så har Sverige en hög ungdomsarbetslöshet. I en jämförelse med de andra länderna i EU visar det sig att Sveriges ungdomsarbetslöshet ligger över EU27-snittet. Bland de länder som har den lägsta siffran för ungdomsarbetslösheten återfinns exempelvis Tyskland och Nederländerna, se Figur 3. 4 Ekonomifakta: SCB Indikatorer juni SCB:
14 Ungdomsarbetslösheten inom EU Andel av arbetskraften, yngre än 25 år, kv 1, 2012 Spanien Grekland** Kroatien Portugal Italien Litauen* Slovakien Bulgarien Cypern Ungern Lettland* Polen Estland* Rumänien* Sverige Turkiet EU-27 Frankrike Finland Tjeckien Luxemburg Belgien Slovenien Danmark Nederländerna Österrike Tyskland Procent Källa: Eurostat Not: Viktigt att notera är att statistiken från Eurostat revideras kontinuerligt samt att Eurostat justerar siffrorna marginellt för jämförbarhet. **Avser 3:e kvartalet *Avser 4:e kvartalet Hämtat: Figur 3. Ungdomsarbetslösheten jämförelse inom EU år 2012 Sverige utmärker sig jämfört med de andra EU-länderna. De länder med låg total arbetslöshet tenderar också att uppvisa en låg ungdomsarbetslöshet, detta medan länder med hög total arbetslöshet också har en hög ungdomsarbetslöshet. Sverige skiljer sig från denna trend. Den totala arbetslösheten ligger långt under EU-snittet medan ungdoms-arbetslösheten är högre än EU-snittet. T ex har både Danmark och Finland högre total arbetslöshet, men en lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Även i jämförelse med Danmark och Finland över tid, så är trenden under större delen av 2000-talet tydlig. Sverige har lyckats sämre än sina nordiska grannländer att hantera ungdomsarbetslösheten, se Figur 4. Detta trots att Sverige på tidigt nittonhundra-nittiotal hade ett stort försprång. T ex hade Sverige år 1990 en ungdomsarbetslöshet 2,9 %, och då hade Danmark 10,4 % och Finland 8,9 %. Här kan dock finnas vissa skillnader i beräkningsmetoder före år 2005, men trenden är ändå tydlig att Sverige har klarat av denna problematik sämre än många andra länder, inte minst jämfört med Danmark. På grund av detta diskuteras det flitigt på olika håll vilka faktorer som ligger bakom, samt vissa förespråkare menar att ungdomsarbetslösheten i Sverige har cementerats. 8
15 Ungdomsarbetslöshet - internationellt Arbetslösa som andel av arbetskraften, yngre än 25 år, säsongsjusterat Sverige Danmark Finland 5 jan-04 apr-05 jul-06 okt-07 jan-09 apr-10 jul-11 Källa: Eurostat Not: statistiken från Eurostat revideras kontinuerligt, Eurostat justerar också siffrorna marginellt för jämförbarhet. Skillnader i beräkningsmetod mellan dessa och övriga länder finns, direkta jämförelser med dessa länder ska därför göras med viss försiktighet, särskilt före Efter 2005 är jämförbarheten bättre. Månad Hämtat: Figur 4. Ungdomsarbetslösheten jämförelse Sverige, Danmark, och Finland, år Sverige Danmark Finland Vissa menar att det är en utbildningsfråga medan andra menar att det är reglerna på den svenska arbetsmarknaden som gör att oerfarna ungdomar utgör en alltför stor risk att anställa 7. T ex Svenskt Näringsliv menar detta. I en nyligen publicerad debattartikel menar man att den redan allvarliga kompetensbristen på svensk arbetsmarknad är på väg att förvärras ytterligare. Anledningen är att en stor andel unga människor inte ägnar sin tid åt att bygga relevant arbetslivserfarenhet. En ny kartläggning som Svenskt Näringsliv låtit SCB utföra visar att var fjärde ungdom inte är fullt sysselsatt i studier eller arbete. Av de som arbetar har var tredje ungdom ett arbete där de inte fullt ut kan använda sin utbildning eller kompetens. Kartläggningen visar att 320,000 ungdomar, eller 26 % av alla i åldern 15 24, inte är fullt ut aktiva i jobb eller utbildning. Av dessa är en fjärdedel arbetslösa som inte heller studerar. En fjärdedel vill arbeta, men räknas inte som arbetslösa eftersom de har gett upp eller av annat skäl inte söker arbete. En fjärdedel arbetar ett antal timmar i veckan, men beskriver sig själv som undersysselsatt, och kombinerar inte heller med studier. Därutöver finns mindre grupper som deltidsarbetar utan att vilja arbeta mer, eller som över huvud taget inte vill arbeta eller studera. Även om de flesta ungdomar så småningom hittar en yrkesbana, av de över 100,000 ungdomar som varken studerar eller arbetar under ett helt år är en stor del fortfarande inaktiva även nästkommande år. De löper störst risk att aldrig hitta jobb där de bygger långsiktiga arbetslivserfarenheter och därigenom så får de bestående ekonomiska, sociala eller psykiska men av motgångarna på arbetsmarknaden 8. Detta förhållande mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa hos arbetslösa människor visar även forskningen på. 7 Källa ekonomifakta:
16 Unga arbetslösas psykiska problem Det finns forskning som visar samband mellan ungdomsarbetslöshet och sämre hälsa. I en svensk doktorsavhandling studerades arbetslösa ungdomars mentala hälsa 9. Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till detta. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern år som varit arbetslösa i minst tre månader och jämfördes med en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Resultaten visade att symtom som att känna sig nere och dyster, samt rastlöshet var vanligare bland arbetslösa män och kvinnor, jämfört med de som arbetade. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler negativa mentala hälsosymtom. Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av; de som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet och de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ha ett bra liv och att ha roligt. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. En övergripande slutsats man kommer fram till i avhandlingen är att det är viktigt för unga arbetslösa att öka förståelsen och insikten om sig själva och sin situation, och därigenom stärka deras övergång till arbetslivet. Detta kan ske genom att skapa utrymme för den enskilde individen att själv identifiera sina behov, genom att skapa individuella program i relation till personlig utveckling, utbildning, färdigheter, intresse och attityder. Alltså mycket liknande det som sker i programdelen av Ung i Ängelholm. Denna studie visar på att individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang (KASAM), hälsa och föräldrastöd har betydelse både för upplevelserna av arbetslöshet och för unga arbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. KASAM är också något denna lärande 9 Axelsson, L. (2005) Youth - the future manpower. Studies on unemployment, quality of life and work attitudes. Avhandling. Högskolan Kristianstad Institutionen för hälsovetenskaper, och Lund University Faculty of Medicine. Department of Clinical Sciences, Malmö. Psychiatry/Primary Care/Public Health. Family Medicine. 10
17 utvärdering har som ett av analyskriterierna i studien av deltagarnas och upplevelser av att delta i projektet Ung i Ängelholm. Känsla av sammanhang, KASAM Forskning visar att känsla av sammanhang (KASAM) har betydelse för hur unga arbetslösa kan hantera sin situation, som vi sett i tidigare i denna text. Men vad är begreppet KASAM? KASAM är en modell för människans hälsa och grundades av den medicinske sociologen Aaron Antonovsky. Från många år av egen forskning kom han fram till att människans hälsa inte bara handlar om kropp och själ och det som hanteras i den närmaste livsmiljön, utan också hur samhället ser ut, var man befinner sig och hur man lyckas leva sitt liv i samhället. Detta har betydelse för individens välbefinnande och genomsnittliga sjuklighet och dödlighet, sett ur ett folkhälsoperspektiv. Antonovsky upptäckte genom studier av kvinnor som suttit i koncentrationsläger, att åtskilliga av dem hade efteråt svårt att anpassa sig till ett vanligt liv i samhället. Men också att det faktiskt fanns många av dem som klarat sig riktigt bra. Något som både förvånade, och intresserade Antonovsky och fick honom att forska vidare 10. Det han ville ta reda på var: Vad är det som gör att vissa människor klarar av att ta sig igenom mycket svåra perioder av stress, krav och långvariga trauman och ändå behålla sitt välbefinnande och hälsa? Han kom fram till att människor ständigt befinner sig på en skala eller ett kontinuum mellan två poler hälsa och ohälsa. Han började utforska vad det är som gör att människor rör sig mot hälsopolen. Det han kom fram till var att det fanns olika faktorer som avgjorde detta och de kallade han för generella motståndsresurser. Det är faktorer som har betydelse för hälsan, och som gör att människor kan överleva all den stress och farliga smittämnen som livet är fullt av. De generella motståndsresurserna är förutom ärftliga egenskaper sådant som kunde härföras till materiellt välstånd, kunskap, självkänsla, socialt nätverk, engagemang, fantasi, religion och hälsomedvetenhet 11. Figur 5. De två polerna hälsa och ohälsa De generella motståndsresurserna samverkar och skapar en känsla av sammanhang (KASAM) och kan göra att individen rör sig mot hälsopolen. Antonovsky gjorde ytterligare studier genom intervjuer med människor som alla hade haft ett svårt trauma i livet, och som själva upplevde att de klarat sig igenom det på ett bra sätt. Gemensamt för alla dessa människor var tre centrala teman som återkom när de beskrev hur de såg på sina liv. Människorna beskrev att de klarat av sina påfrestningar och kriser genom att de alla hade en upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet 12. I Figur 6 finns dessa tre komponenter i KASAM illustrerade. 10 Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur 11 Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur 12 Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur 11
18 KASAM Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Figur 6. KASAM-modellen och dess tre komponenter Antonovsky definierar KASAM på följande sätt: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) [Begriplighet], de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) [Hanterbarhet], de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, (3) [Meningsfullhet], dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang 13. Begripligheten handlar om i vilken utsträckning man upplever att alla intryck i ens tillvaro går att förstå, förutsäga och förklara. Detta gäller även då överraskningar kommer eller sådant som man inte önskar, som misslyckanden, svåra händelser eller liknande. Man förmår ändå att göra dem (be)gripbara och hantera dem som erfarenheter 14. Hanterbarheten består i vilken grad man upplever att det finns resurser till ens förfogande, som man kan använda för att möta de krav som ställs på en. Sådana resurser som man råder över, t ex som stödet av ens föräldrar, ens livspartner, vänner, kollegor, ens läkare som man kan känner att man räkna med och som man litar på. Har man en hög känsla av hanterbarhet kommer man inte känna att man är ett offer för omständigheterna, eller att livet behandlar en orättvist 15. Meningsfullheten är KASAM:s motivationskomponent och den allra viktigaste. Det är när man känner att kraven, och problemen som man ställs inför är värda att investera energi och engagemang i. De upplevs mer som utmaningar istället för bördor som man heller vore utan. Man är motiverad men behöver inte gilla det som sker, vilket man oftast inte gör t ex, om man blir avskedad, när en nära anhörig dör eller man måste genomgå en allvarlig operation, [eller är arbetslös]. Men upplever man att det finns en meningsfullhet, drar man sig inte för att konfronteras med detta och gör då 13 Antonovsky, A. ( sid 46, 2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 14 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 15 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 12
19 också det bästa för att ta sig igenom det. Meningsfullheten är den allra viktigaste komponenten, den är grundläggande, för utan den blir begripligheten och hanterbarheten kortvarig 16. Begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten samverkar i en helhet till en känsla av sammanhang, och har betydelse för hur man som individ hanterar stressorer i livet, som t ex perioder av arbetslöshet eller andra kriser. Har man ett starkt KASAM innebär det att man både klarar av utmaningar i livet och samtidigt rör sig mot hälsopolen på kontinuumet. Desto större känsla av sammanhang desto större chans att man har en bra hälsa, visar olika forskningsstudier. Denna modell används ofta i olika sammanhang i arbetslivet för att främja hälsa (promotion) och som komplement till att (enbart) fokusera på att undvika risker eller sjukdom (prevention). Ett annat begrepp som idag används flitigt i olika sammanhang och som ligger nära KASAMbegreppet är empowerment. Det handlar om att stärka individers möjlighet till att bli mer självständiga, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv 17. Egenmakt har ibland används som en svensk översättning på detta begrepp. Det intressanta är hur användbart detta visat sig vara som förhållningssätt för att arbeta med olika grupper av utsatta människor: Empowerment-begreppet betonar vikten av att stödja personer som befinner sig i en utsatt situation. Det rymmer föreställningar om vad ett sådant förhållningssätt kan handla om, både när det gäller att hjälpa en individ i en akut situation och när det gäller att främja hälsa och välbefinnande på längre sikt. Empowermentbegreppet betonar också vikten av att betrakta människor som aktörer som själva vet var skon klämmer. det är dags att bryta gamla dominerande föreställningar om människor som passiva, okunniga och behov av styrning 18. Empowerment handlar alltså också om att främja hälsa och välbefinnande hos individer, liksom KASAM gör och samtidigt finns här en tydlig betoning på att stärka individer utifrån eget ansvar. Användningen av empowerment har gjorts med framgång i olika projekt för långtidsarbetslösa människor. Flera forskare menar att det är fullt möjligt för individer att på olika sätt påverka och stärka sitt KASAM 19 och åstadkomma empowerment. Det kan ske genom att människor ges möjlighet att stärka de tre kasamkomponenterna, och genom att få olika typer av stöd utifrån eget ansvarstagande. Något som sker också och utvärderats i programmet som finns i Ung i Ängelholm. Mer om detta lite längre fram i denna text. Kunskaper, förmågor och individuellt lärande I den här delrapporten har deltagarnas lärande i projektet Ung i Ängelholm utvärderats. Det individuella lärandet sker genom att studera deltagarnas 1) kunskaper och förståelse, och 2) förmågor som de själva upplever de fått genom att delta i projektet. Kunskaper är här de fakta, information och den förståelse de fått genom dessa. Förmågorna är deltagarnas sätt att praktiskt tillämpa de kunskaper som de fått genom att vara aktiva i projektet. Detta sätt att betrakta lärande bygger på delar av Blooms taxonomi 20. En modell som bygger på forskning om människors kunskapsinhämtande och som blivit mycket använd, både inom yrkesutbildningar och universitetsutbildningar i hela Europa för att konkretisera och uppnå lärandemål. Den bygger på att 16 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 17 Askheim & Starrin (Red) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö. Gleerups Utbildning AB 18 Askheim & Starrin (Red) (2007, sid 12). 19 Theorell, T. (1998). Antonovsky och hans KASAM. Röster om KASAM. 15 forskare granskar begreppet känsla av sammanhang. Uppsala. Ord & Vetande AB 20 Bloom, B.S. et al. (1956). Taxonomy of educational objectives: The classification of educational goals. Handbook I: Cognitive domain. NY: David McKay. 13
20 den som lär tar till sig kunskaperna på olika nivåer, se Figur 7. Den lägre nivån, handlar främst om att kunna memorera, men också att definiera och välja ut den aktuella kunskapen. En något högre nivå är att få en djupare förståelse och det visar sig ofta i att kunna förklara, ge exempel och även att förutse något genom denna kunskap. Ytterligare en högre nivå är när man kan både förbereda och använda kunskaperna, och att även använda dem till att lösa problem i det aktuella sammanhanget. Lägre nivå Högre nivå Kunskaper Förståelse Förmågor Komma ihåg fakta Förklara Förbereda Definiera Ge exempel Använda Välja Förutse Lösa Figur 7. Nivåer av kunskapsinhämtande som används i utvärderingen av deltagarnas lärande Dessa olika kunskapsnivåer används i denna utvärdering för att studera deltagarnas lärande. Det finns också högre nivåer, som handlar främst om den analytiska förmågan, men dessa nivåer har valts bort, då det hade krävts skriftliga prov eller liknande för att utvärdera detta hos deltagarna. Vilket hade varit överflödigt med tanke på programmets och studiens avsikter och mål. Här finns ett fokus på praktiskt genomförande och möjliggörande av deltagarnas möjligheter till egenförsörjning, och inte deras analytiska utveckling. Men samtidigt betyder det inte att deltagarna inte når högre nivåer av analytiskt tänkande, utan bara att det inte utvärderas i studien. I Resultatredovisningen av deltagarintervjuerna, i denna del av rapporten används kunskaper och förståelse som en kategori, då dessa båda är tätt sammanflätade och kan fås fram på ett bra sätt genom att samtala och intervjua individer. Individuellt lärande är en process som bygger på individens erfarenheter, och som sker med växande kunskapsinhämtande, förståelse, och förmåga att använda dessa i olika sammanhang. Lärandet sker alltid i ett sammanhang, och detta villkorar och fungerar antingen som stöd eller som hinder för lärandet. Men det betyder inte att alla erfarenheter och upplevelser vi gör i vår vardag leder till något lärande. Vissa är bekanta och förutsägbara för oss och då har vi inget behov av att lära. Medan andra identifierar vi som nya erfarenheter och det är dessa vi då omvandlar till lärande utifrån de behov vi har. En teori för att åskådliggöra erfarenhetsbaserat lärande är Kolbs modell (eller lärocykel) och innefattar fyra faser i lärandeprocessen 21, se Figur 8. Den här modellen är en kognitiv modell och utgår från hur vi människor tänker och använder vårt tänkande. Dessa olika faser kan ibland ske mycket snabbt eller under en längre tid. Den konkreta erfarenheten som upplevs kommer att reflekteras över, för att man därefter skapar någon form av idé, begrepp eller teori som man sedan aktivt prövar vilket i sin tur leder till en ny upplevelse. 21 Kolb, D. (1984). Experiential Learning. Experience as The Source of Learning and Development. New Jersey, Prentice Hall, Inc. 14
21 Konkret erfarenhet och upplevelse Aktivt pröva och experimentera Observera och reflektera Skapa teorier begrepp och idéer Figur 8. Kolbs modell för erfarenhetsbaserat lärande. (Kolb 1984, s 42, svensk översättning) För att mer konkret beskriva hur denna lärandeprocess går till används ett exempel från en deltagare i Ung i Ängelholm. Exempel: Detta exempel bygger på en verklig händelse från programmet i Ung i Ängelholm. Robert (påhittat namn) deltar i programmet Ung i Ängelholm, vilket är en del av hans sammanhang för hans lärande, som ung arbetslös man i Sverige. En av dagarna där lyssnar han på hur processledaren pratar om hur man sätter personliga mål för att kunna få det jobb man vill ha. Här får han då en konkret upplevelse av att detta berättas för honom. Robert observerar hur processledaren läger fram detta och reflekterar samtidigt utifrån sin egen situation. Han funderar över vilket är mitt personliga mål? och kommer fram till att det är att bli sushikock. Han inser att detta är något han verkligen vill bli. I sina fortsatta funderingar och reflektioner kommer han fram till sin teori för att uppnå att bli sushikock behöver han träffa och lära av en redan kunnig sushikock. Han bestämmer sig för att åka till Japan och utbilda sig där, då det antagligen är störst möjlighet. Denna idé prövar han genom att berätta för processledaren och de andra deltagarna i programmet. Han får deras stöd och uppmuntran och får här en ny och också positiv upplevelse av sitt lärande om att sätta detta personliga mål. Några veckor senare utannonseras ett jobb i Helsingborg på en sushirestaurang, som Robert blir tipsad om, vilket blir ytterligare en ny upplevelse och dessutom något han inte förväntat sig. Han reflekterar återigen och kommer fram till en ny idé om att lära av en sushikock, men nu istället i Sverige. Han prövar detta genom att skriva ett personligt brev till restaurangföreståndaren om sitt personliga mål. Han blir kallad på intervju och återigen får pröva sin idé, men nu i samtalet med föreståndaren. Han får efter någon vecka reda på att han fått jobbet och påbörjar en provanställning, vilket ger honom ytterligera en ny konkret erfarenhet och upplevelse av hans lärande av att sätta sitt personliga mål. Det vi ser i detta exempel med Robert, är hur lärandet sker genom en process där erfarenheterna omvandlas i olika faser (Kolbs modell). Roberts kunskaper om att sätta sitt personliga mål når högre nivåer genom att först komma ihåg fakta, sedan få en förståelse och till sist genom hans förmågor (Blooms taxonomi). Förmågor som att skriva om sitt mål i ett personligt brev, och att prata om det i en intervjusituation. Allt detta gör Robert i sin lärandeprocess i insikterna av och hur han kan nå sitt personliga mål. 15
22 Utvärderingen av deltagarnas lärande och KASAM Syfte med deltagarstudien Det övergripande syftet med intervjuerna var att studera hur deltagarnas medverkan i Ung i Ängelholm inverkat på deras lärande, och arbetslivsförberedande kunskaper och förmågor. Även att utforska vilken betydelse innehåll och erfarenheter av programmet haft för ungdomarnas känsla av sammanhang (KASAM) och personliga mål till egenförsörjning. Resultatredovisning Grupp 1 intervjuer 1 & 2 Denna resultatredovisning var en första del i en hel rad återkommande utvärderingar i projektet Ung i Ängelholm. Metoden som använts har varit fokusgruppintervjuer med ca 3-4 deltagare i varje grupp. Första intervjun efter en månad i programmet ( Färdiga-fasen ), och andra efter två månader ( Gå-fasen ). Totalt har åtta intervjuer genomförts, på ca 45 min vardera. Intervjuerna har spelats in på ljudfil och transkriberats (skrivits ut i text) för att sedan analyseras. En intervjuguide har använts, se Bilagor 1 & 2. Här nedan följer en resultatredovisning av deltagarna i Grupp 1 och deras lärande processer analyserade genom kunskaper och förmågor under den första och andra månaden i programmet. Dessa resultat har framkommit genom sitt förhållande till KASAM-komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En översikt av resultaten, dessa nämnda förhållanden och några sammanfattande slutsatser finns i en matris, se Bilaga 8. Kunskaper som deltagarna upplever de fått under första månaden Kunskaper och begriplighet Kunskaper som flera poängterar handlar om att förstå vikten av delmål och hur man kan använda sig av dem, se även nedan. Andra kunskaper är förståelsen för hur man själv tänker och hur man kan påverka detta genom att se saker från en mer positiv synvinkel. Tidigare negativa erfarenheter blir till erfarenheter av att lära sig något av som någon uttryckte det. Andra kunskaper handlar om en djupare förståelse för hur man själv är och reagerar, vilket är något man fokuserat på i programmet. Kunskaper och hanterbarhet Flera deltagare poängterar vikten av att få vara tillsammans med andra som är i samma situation av att vara arbetslös, Man är inte ensam i sin situation och de flesta menar att gruppsammanhållningen påverkar dem mycket positivt och att man både stöttar och känner stöd från varandra. Flera menar att kunskaper i hur man får större självkänsla har betytt mycket för dem, vilket har resulterat i att man får annat mer positivt perspektiv på sin situation och vågar ta saken mer i egna händer. Några av deltagarna hade dagen innan fokusgrupp intervjun varit på jobbintervjuer och de upplevde att de kunde hantera den situationen på ett lugnt sätt: Jag gjorde allt jag kunde jag gjorde mitt bästa kan vara att jag inte är den rätta för jobbet. Trots tvivlen om att man inte får jobbet så är man ändå nöjd med den insatsen man gjort utan att drabbas av allt för stor självkritik eller känslor av misslyckande. Andra kunskaper handlar om hur man kan hantera sina nära relationer: Man lär sig något här man inte lärde sig i skolan Ser mer hur morsan är nu nu kan jag förstå henne mer 16
23 Detta gör att de också känner att de kan hantera vardagens dagliga relationer på ett mer konstruktivt sätt. Kunskaper och meningsfullhet Genom att få kunskaper om hur man sätter mål känner flera av deltagarna en större meningsfullhet: Har man inget mål har man inget att sträva efter. Andra kunskaper handlar om hur ens eget tänkande fungerar och hur man kan värdera sin situation som arbetslös på nya sätt genom att kunna identifiera både negativa och positiva tankar och därigenom vara mer konstruktiv: Man ser ljuset där framme, som en deltagare uttryckte det. Dessa kunskaper använder man också i hur man fungerar i relation till andra människor vilket ibland resulterar i att pröva nytt att tänka i möjlighet istället för värdera det negativt. Man har också fått kunskaper om hur andra människor fungerar och kan därigenom ha en större acceptans: Man kan uppskatta dem även då de har nackdelar Förmågor som deltagarna fått under första månaden Förmågor och begriplighet Vad gäller deltagarnas förmåga att hantera aspekten av begriplighet går det att se ett flertal olika aspekter. Man upplever att förmågan att sätta personliga mål gjort att man förstår mer av hur man kan nå dit man vill vad gäller egenförsörjning. Delmålen är något som flera anger som något man lärt sig att identifiera. Tidigare hade man ingen strategi för att kunna uppnå det man ville, men nu ser man delmålen som en viktig del av detta. Man har också fått insikt om att delmålen är viktiga och består både i att Ta första steget genom att ringa ett samtal till arbetsgivarna och även om det blir ett negativt resultat anser flera vikten av det för att det blir lättare och lättare för varje gång man gjort det. Flera poängterar också att de nu fått lättare att hantera sina rädslor, t ex genom att det blivit lättare att presentera och tala inför en grupp. Det har påverkat dem på olika sätt, men tydligt är att flera fått en större känsla av kontroll över hur de kan hantera sin situation som arbetslös. Förmågor och hanterbarhet När det gäller möjligheten att använda andra människor som resurs poängterar flera deltagare att man känner ett stort stöd från varandra i gruppen. De är alla arbetslösa, men alla stöttar, uppmuntrar och tipsar varandra regelbundet. Detta kan ställas i relation till att flera upplever anhöriga som t ex föräldrar som det rakt motsatta, där de istället har en mer anklagande attityd och inte kan förstå varför deras ungdom inte kan ordna ett arbete åt sig. Men här finns också de som upplever sina föräldrars stöd och förståelse för situationen. Andra deltagare visar på hur deras sociala kompetens utvecklats. De vittnar om hur de tidigare kände sig osäkra i att hantera situationer med nya människor, men att de nu vågar mer vara sig själva och att detta är något man vill fortsätta med, då man ser möjligheter i att träffa nya människor och få nya kontakter, som man kan ha nytta av. Förmågor och meningsfullhet Något som många av deltagarna poängterar efter sin första månad i programmet är förmågan att ha en struktur för sina dagliga rutiner. De känner att de kommer upp på morgonen till skillnad från tidigare då de vänt på dygnet och ofta sov till långt fram på dagen. Genom att de haft en tid att passa och något att gå till varje morgon känner många sig mer duktiga och att de genomför något meningsfullt. Man gör något meningsfyllt och då ser man också sin situation ur ett positivare perspektiv, och med mer med tillförsikt: Det händer kanske något speciellt idag vilket gör att jag har blivit mer nyfiken, som en deltagare uttryckte det. 17
24 Det finns de som beskriver sin svårighet i att sätta långsiktiga mål och att de då upplever detta som en svårighet i att motivera sig fullt ut. Andra ser sin arbetslöshetssituation som något man vill komma ifrån: Jag vill vidare och inte vara kvar på den här platsen. Jag vill framåt mot en säkrare tillvaro. Det handlar många gånger om den svåra ekonomiska situation man befinner sig i. Vissa av dessa personer har tyckt att det har då blivit för mycket annat i programmet än att fokusera på jobbsökande, inte minst då man själv vet vad för arbete man vill ha: Allt detta filmtittande, det drygar ut på tiden. Andra tycker det motsatta och ser meningsfullheten i dessa filmer som har ett tydligt budskap de kan ta till sig och dra nytta av. Kunskaper som deltagarna upplever de fått under andra månaden Kunskaper och begriplighet Kunskaper som de flesta poängterar de fått under andra månaden handlar om hur man skriver sin CV och personliga brev. Insikterna handlar mycket om hur man kan beskriva och uttrycka sig på ett sätt som kan väcka intresse hos potentiella arbetsgivare, genom att man lärt sig ett nytt sätt att se och att få fram det viktigaste. Andra kunskaper handlar om att utnyttja sociala medier som Facebook och Twitter. Det senare har flera poängterat som något alldeles nytt för dem och som de ser stora möjligheter med för att hitta jobb, genom att bli mycket tydlig i sitt skrivande där och plocka bort det som inte passar. Kunskaperna här handlar till stor del om att lära sig urskilja vad som är väsentligt och vad som inte är det. Kunskaper och hanterbarhet Flera söker kunskaper som gör att de kan hantera sin situation på ett mer tillfredställande sätt. Flera poängterar vikten av att de vill flytta hemifrån: Mitt mål är att få ett jobb och flytta hemifrån jag är utbildad målarlärling så att bli målare eller jobba inom bygghandeln. Andra har fått kunskaper i hur man hittar olika ställen där man eventuellt kan få jobb, men att det då också finns insikter om begränsningarna, som en utbildad barnskötare uttryckte det: Jag försöker hitta rätt förskolor Men det är få som tar in barnskötare. Det finns bara ca femtio stycken i hela Skåne och de vill ha riktiga förskollärare och det tar tre år på högskolan att utbilda sig. Nu vill jag ha jobb först och främst, men går inte det kommer jag att söka till högskolan, men jag är skoltrött just nu. Här finns både en viss uppgivenhet och samtidigt en beredskap för hur man kan hantera sin begränsade situation. Kunskaper och meningsfullhet Det finns flera som poängterar skillnaden denna månad mot den föregående. Enformigt är ett ord som flera uttrycker det med: Sista veckorna ganska enformiga, då man bara hållit på med sitt CV, och mitt engagemang har sjunkit. En annan deltagare håller med: Det har varit enformigt för mig med. Man blir trött av att sitta vid datorer hela tiden. Ytterligare en deltagare håller med om detta: Det enda som händer är att man får sitta vid en dator och göra ändringar i sitt CV som man fått feedback på. Man saknar något att göra under tiden, någon slags utmaning. Andra poängterar att jobba med de digitala CV var intressant. Men generellt är det flera som uttrycker en viss frustration över skillnaden på innehållet den sista månaden, jämfört med den första, då det fanns större variation och utmaningar i kunskapsinhämtandet i programmet. 18
25 Förmågor som deltagarna fått under andra månaden Förmågor och begriplighet Krav som kan finnas på att utveckla vissa förmågor kan handla om att ta körkort som möjliggör att få jobb och med det att kunna flytta hemifrån. Mitt eget krav är att hitta jobb. Mina föräldrar vill att jag ska få ett jobb så att de kan sparka ut mig [Lite ironiskt sagt]. Andra visar på att de tappar sin motivation när de känner yttre krav. Jag är allergisk mot krav. Det är lite tramsigt. De senaste veckorna har vi jobbat mycket med CV och personliga brev. Nu när jag måste göra något så blir jag motivationshandikappad. Så har det varit några år nu. Jag tycker jag borde ta mig förbi det. Men så fort jag känner att någon annan ställer krav, så blir det inte mina krav. Förmågor och hanterbarhet Det finns en markant skillnad mellan deltagare på vilket sätt den personliga ekonomin påverkar deltagarnas drivkrafter. Vissa är inte det minsta oroliga: Mitt engagemang har växt gradvis. Jag går lite på halvfart och gör det jag vill. Om jag behöver pengar jobbar jag. Jag brukar jobba på tivoli. Andra känner stor stress: Krav finns det ju. Det är upp till mig och ändå inte [syftar på att det är mycket ont om jobb just nu]. Det är stressande, det blir en konstant inre stress. Jag har fått något här i programmet som hjälper, men det finns ändå alltid där i bakhuvudet. Ekonomin. Vet inte hur det blir nästa månad. Min sambo har förlorat sitt jobb också. Det värsta är väl att vi får flytta till en mindre lägenhet eller att jag får flytta hem igen. Rätt trist om man måste göra det. Här finns det en stor skillnad mellan flera av deltagarna i hur de hanterar sin situation beroende på hur deras livssituation ser ut och vilka ekonomiska möjligheter eller begränsningar de har. Men flera påpekar också vikten av att de tillsammans pushar varandra på ett positivt sätt och att många upplever att de blivit riktiga vänner, som både stödjer och tipsar varandra. Alla blir motiverade tillsammans som en deltagare uttryckte det. En annan sa: Det är skönt. Tidigare var jag ensam i min situation. Det här är en bra grupp där alla hjälper alla. Ingen inkräktar på mitt revir, utan man hjälps åt. Förmågor och meningsfullhet Deltagare som t ex har ett tydligt mål av vilket jobb de vill ha känner har blivit mer motiverade den sista månaden genom att de fått utveckla konkreta förmågor att söka de arbeten de verkligen vill ha. En person som vill blir sushikock säger: Engagemanget har växt mer. Jag har blivit mer motiverad. Känner hur viktigt det är att nå dit. Andra menar att de fått djupare insikter om vad de verkligen vill göra: Motivationen har ökat. Här har jag mer reda på vad jag vill bli. Tidigare ville jag inte studera vidare, men jag har tänkt om nu. Det som flera ser som ett problem den sista månaden vad gäller deras engagemang och förmåga att känna meningsfullhet gäller schemaläggningen av tiden på dagen, då de den sista månaden börjat på eftermiddagen istället. Flera vittnar om hur de nu hamnat tillbaka i den tidigare ovanan av att börja vända på dygnet och sova till långt in på förmiddagen. De menar också att de tidigare fick en dos av motivation då de träffades i programmet på förmiddagen: Det blir en mycket fastare struktur om man kommer hit på morgonen. Man kan naturligtvis gå upp och arbeta själv på morgonen, men man har mycket mindre motivation kvar. Någon annan påpekar att: Det är dåligt att börja på 19
26 eftermiddagen. Inga kompisar vakna på morgonen. Detta är dumt. En deltagare ser liknelsen med ett missbruk. Det är tråkigt att jag kommit ur vanan att komma upp tidigt. Det är som ett drogmissbruk. Man ser detta med att sova till långt in på förmiddagen som ett misslyckande och en återgång till en ovana som man den första månaden kommit ur. 20
27 Resultatredovisning intervjuer med deltagare i grupp 2, 3 och 4 Efter 1 månad i programmet Kunskaper och färdigheter i att söka jobb ger ny motivation och meningsfullhet Genomgående i intervjuerna med deltagarna i dessa grupper efter den första månaden är att motivationen till att söka jobb är mycket högre än innan de startade programmet. Man känner att kunskaper om hur man sätter personliga mål och uppnår dessa, tillsammans med andra kunskaper om självkännedom kompletterar varandra. För många är självinsikterna om vilket jobb som man vill fokusera på, samt den ökande medvetenheten om hur man kan hantera egna rädslor, och gruppstödet, avgörande för att känslan av att man utvecklas. Hälsoaspekten - deltagarna mår bättre Efter en månad i programmet upplever många att de mår bättre. Man har fått en positivare inställning till svårigheterna med att vara arbetslös. Åtskilliga har känslan av att det löser sig. Många känner sig gladare och mer hoppfulla, vilket också märks utåt och ibland påpekas av närstående och vänner. Man har mer energi, ork och lust till att hantera vardagen. Flera poängterar att övningarna i att hantera stress och varva ner är betydelsefulla. Många av deltagarna har också börjat sova bättre, vilket då ger mer återhämtning och ökad energi till att ta nya initiativ i att hantera sin situation. Sociala kompetensen ökar Redan efter en månad i programmet upplever många att de har lättare i kontakten med andra människor. Det går bättre att prata med nya människor och man håller sig inte lika mycket tillbaka som man gjorde innan man påbörjade programmet. Många känner att gruppens och personalens stöd och de olika övningar man får göra är mycket värdefulla för olika sociala kontakter med andra människor utanför programmet. Man vågar också mer och mer prata inför grupper av andra människor och även delge personliga saker liksom egna åsikter. Generellt är de intervjuade ungdomarna mycket nöjda med innehållet av programmet den första månaden. Efter 2 månader Att hantera motgångar konstruktivt att ha mer kontroll över sin situation Efter två månader har många av ungdomarna tagit kontakt med olika arbetsgivare, genom intresseanmälningar, personliga brev eller varit på intervjuer. Här har man nu börjat pröva och testa sina kunskaper och förmågor man fått på olika sätt. Många upplever att de kan hantera ett nej från arbetsgivarna på ett mer konstruktivt sätt. Man är mer lösningsfokuserad och kan blicka framåt och ta nya tag, jämfört med innan man påbörjade programmet. Man känner också att man är inte ensam om det längre, utan ser att även andra råkar ut för detta. Men även det motsatta sker. Man får se hur andra i gruppen lyckas att få praktik eller jobb, och det smittar med andras framgångar som ger ny energi och inspiration. Att kunna ta och förstå arbetsgivares perspektiv Får många har det varit en riktig ögonöppnare att börja förstå hur arbetsgivare tänker och agerar. Detta har påverkat deras sätt att skriva sina CV:s och personliga brev på ett helt nytt sätt jämfört med innan de påbörjade programmet. Man har också fått kunskaper och förmågor i hur man 21
28 analyserar en potentiell arbetsplats eller ett företag, för att använda sig av detta i sin kontakt med arbetsgivaren. Man kan tydligare rikta sina egenskaper och sälja sig själv, som någon uttryckte det. Dessutom har man under dessa månader fått en hel del olika strategier att ta till i sitt jobbsökande, så att man kan pröva nya och olika sätt, inte minst när det gäller att hitta dolda jobb. Intervjuer med deltagarna efter sex månader De flesta av deltagarna har efter sex månader varit ute på praktik, har jobb eller kommer att få sommarjobb. Några har sökt till högre studier men inte kommit in ännu, men tänker fortsätta att söka, någon annan vet att denne kommer in till hösten Upplevelsen av begränsningar i att få jobb hos deltagarna själva De begränsningar vissa upplever som kan finnas är t ex risken i att bli för bekväm och stanna kvar inom den trygga miljön som Ung i Ängelholm innebär. Någon vill inte pendla trots att man har körkort. Denne upplever sig lat på morgonen, och orkar inte planera för att vara borta hela dagen, samt vill inte dra på sig stora bensinkostnader. Här finns alltså en medvetenhet om sin egen begränsande attityd. Inget körkort och brist på arbetslivserfarenheter är något annat som hindrar. Man ser en stor kostnad med att ta körkort och det blir lite av en moment 22 -situation. Åtskilliga av dessa ungdomar som har problem med att få jobb, upplever att ett viktigt skäl är att flera av dem saknar körkort. Med den lilla inkomst man har är det svårt att få pengarna räcka till. Även om man har körkort så har man inte råd till att köpa en bil. Flera av dem som har svårt att få längre anställningar betonar att det som hindrar är deras brist på arbetslivserfarenhet. De upplever att det är så höga krav från arbetsgivarena. Flera års yrkeserfarenhet eller många års utbildning är ofta vad som krävs. Flera upplever också att deras gymnasieutbildningar på de praktiska linjerna var för gammalmodiga. De kunskaper de kom ut med visade sig vara förlegade och räcker inte till på dagens arbetsmarknad. Detta känns som att ha blivit pålurad en utbildning som inte håller vad den har lovat, nämligen att förbereda och ge möjlighet till ett arbete. Begripligheten och hur man tar sig igenom en period av arbetslöshet Flera poängterar vikten av att sätta upp mål. Man visste inte innan projektet vilket yrke man skulle vilja satsa på. Här har flera kommit till klarhet. Andra ser de olika kunskaperna, verktygen och metoderna man fått i programmet som mycket stor hjälp. Det kan vara sådant som om att skriva CV, eller vad man bör tänka på i sitt jobbsökande för att optimera sina chanser. Man söker nu jobb på ett professionellare sätt och känslan för många är att man framstår som en bättre kandidat än innan man började. I projektet: Går man från arbetslös till arbetssökande, som en av dem uttryckte det. Idag vet man mer tydligt hur man ska gå tillväga för att hitta de dolda jobben, hur man bäst bör agera för att få komma på intervju, och även bör vara i kontakten med en arbetsgivare. Flera upplever att de har blivit mer organiserade och planerar sin vardag mycket mer nu än innan programmet. Man åstadkommer fler saker per dag och upplever att man blivit effektivare och genomför det man bestämt sig för. Vissa menar även att de nu kan se mer utifrån arbetsgivarens perspektiv och förstå att de inte alltid kan anställa av olika skäl. Men samtidigt poängterar flera att de inte vill bli utnyttjade. Några har idag svårt att tänka sig att ta en ny praktikplats om de inte vet att den sedan leder till antingen prov- eller tillsvidareanställning. Men flera har också insett vikten av att praktiken är ett sätt att visa sig och 22
29 därigenom öka möjligheterna för en anställning. Flera poängterar att de är villiga att pendla tre timmar varje dag och de söker jobb utanför kommunen. Flera söker just nu jobb i Norge. Någon har uppfattningen att de verkligen behöver folk i Norge: De är ju lata där, menar denne. Hanterbarhet- och kontakt med andra människor- social kompetens Flera poängterar att man ser en stor skillnad i förmågan att vara i kontakt med helt nya människor. Man vågar prata och ta kontakt, vilket känns bra och som en stor skillnad för flera av ungdomarna. I programmet har man också fått nya vänner och kontakter som man ser som viktiga för att optimera sina möjligheter på arbetsmarknaden. Många pratar idag mer med människor man träffar om arbete man kollar sina möjligheter. Man måste våga ta risker, och har inte tänkt på det innan, som någon uttryckte det. Flera upplevera att de tar för sig på ett helt annat sätt idag jämfört med innan de deltog i projektet. Man är mer framåt och flera ungdomar ger exempel på hur de varit på detta sätt också på anställnings-intervjuer de varit på, som också sedan har resulterat i jobb. Man vågar idag var mer sig själv och får bekräftelse på att det lönar sig, eller som någon uttryckte det: Var dig själv alla andra är ändå upptagna. En av de viktigaste aspekterna med programmet för flera ha varit stödet från personalen i programmet att ha någon att fråga när det behövs. Det var en stor skillnad mot att tidigare känt sig: Som en kanin i en lejonbur och man visste inte vad man skulle göra som arbetslös när man slutat gymnasieskolan. Här har man fått stöd och hjälp av personalen när man behövt det. Något som också betonas speciellt från dem som inte har vänner eller föräldrar som är ett fungerande stöd i deras nuvarande situation. Praktiken har också inneburit att flera fått bekräftelse på att man är tillräckligt bra och kompetent. Beröm och uppmuntran på utfört arbete från kollegor har haft stor betydelse för den egna och växande självkänslan. Meningsfullhet och förmågan att fortsätta att vara motiverad Många av ungdomarna vittnar om att deras motivation har ökat i och med deras större kunskaper och förmågor om hur man bäst får ett jobb. Generellt upplever sig de flesta mycket mer hoppfulla. Man känner att man idag kan hitta jobben lättare. Detta gäller både de ungdomar som idag fått jobb och de som inte har något. Flera upplever sig mycket gladare, och hittar lättare lösningar när de har problem i vardagen. För många är meningsfullheten också tätt kopplat till behovet av att det går framåt. Det är inte tvunget att man får ett fast jobb, men att det ändå händer något, som t ex att man får en praktikplats. Man är också mer öppen för praktikplatser. Nu kan man söka praktikplatser som ett steg vidare mot en anställning: Att visa upp sig så att man kan synas. För flera har det varit mycket viktigt att få hjälp med vilka jobb man kan tänka sig att söka eller ha som mål. Att bli tydligare med vad man själv vill. Andra aspekter är att man fått hjälp i programmet med att bli medveten vad man själv är bra på. Detta är något de också använder sig av ute på sina arbetsplatser. Man försöker också se till att bli bättre på de saker man märker man är mindre bra på, för att bidra så mycket som möjligt på sin arbetsplats. Sammanfattande diskussion och slutsatser Ett allvarligt problem för Ängelholm Projektet Ung i Ängelholm och ungdomsarbetslösheten i Ängelholm är ingen isolerad företeelse utan sker både i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och med grader av en cementerad problematik. Sverige har under många år brottats med höga nivåer av ungdomsarbetslöshet, och då högre än de övriga nordiska länderna och ett flertal av övriga Europeiska länder. Antalet arbetslösa 23
30 ungdomar idag ligger i nivå med Turkiet, och detta trots att vi har haft en tidigare demokratiutveckling och högre levnarsstandard än detta land. Av Sveriges kommuner är Ängelholm inget undantag, och antalet arbetslösa ungdomar ligger förnärvarande över rikssnittet, se projektledarens text, Bilaga 6. I Ängelholm resulterar denna problematik både i personliga tragedier för enskilda ungdomar med utanförskap, och blir även till en belastning för deras familjer, när ungdomen tvingas bo hemma längre än vad som är naturligt för deras egen utveckling in i vuxenlivet. Något som denna studie påvisar. Dessutom visar både tidigare forskning och denna studie på att arbetslösa ungdomar ofta får olika typer av psykiska problem med dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en sämre förmåga att skapa rutiner och en tillfredställande vardag. I förlängningen kan detta innebära för Ängelholms kommun att allt fler unga människor hamnar i bidragsberoende, missbruk och kriminalitet, om inte ansvariga aktörer bättre lyckas förbereda ungdomar för arbetslivet och få ut kommande ungdomskullar i olika former av sysselsättning och egenförsörjning. Därför är Ung i Ängelholm ett både spännande och viktigt utvecklingsprojekt där ansvariga aktörer som kommunen, (Resurscenter och Socialförvaltning), Försäkringskassan, och Arbetsförmedlingen bestämt sig för att samverka tillsammans med Ängelholms Näringsliv, för att gemensamt ta itu med Ängelholms ungdomsarbetslöshet. Ung i Ängelholm - deltagarnas lärande, KASAM och empowerment Det övergripande syftet med intervjuerna var att studera hur deltagarnas medverkan i Ung i Ängelholm inverkat på deras lärande, och arbetslivsförberedande kunskaper och förmågor. Även att utforska vilken betydelse innehåll och erfarenheter av programmet haft för ungdomarnas känsla av sammanhang (KASAM) och personliga mål till egenförsörjning. Studien visar att deltagarna både får kunskaper och utvecklar olika förmågor till att bli mer kompetenta i att hantera sin situation som arbetslösa. Av resultaten framgår det att deltagarna både lär och tar till sig kunskaperna på olika nivåer, enligt Blooms taxonomi. Den lägre nivån (ofta den första), handlar främst om att kunna memorera, men också att definiera och välja ut den aktuella kunskapen, t ex som deltagarna gör i att definiera och använda sig av sitt eget personliga mål. En något högre nivå är att få en djupare förståelse och det visar sig ofta i att kunna förklara, ge exempel och även att förutse något genom denna kunskap, vilket deltagarna visar t ex genom att kunna ta arbetsgivarens perspektiv i hanterandet av sitt personliga mål som hur de skriver sitt CV mer riktat mot den specifika arbetsgivarens behov. Ytterligare en högre nivå är när man kan både förbereda och använda kunskaperna, och att även använda dem till att lösa problem eller anta utmaningar i det aktuella sammanhanget. Detta vittnar deltagare om, t ex hur de hanterar att vara på en anställningsintervju på ett helt nytt och mer framgångsrikt sätt, än innan de valde att gå med i projektet. Många deltagare berättar om hur de reflekterar över, och prövar olika kunskaper de fått i programmet på sin egen situation, mycket enligt Kolbs modell för lärande. Dels handlar det om konkreta kunskaper i hur man sätter mål, delmål, skriva CV och kartlägger var man kan hitta arbete. Men även att de utvecklar förmågor i självkännedom och att hantera motgångar på ett mer lösningsfokuserat sätt, än de gjorde innan de började i projektet. Allt detta påverkar deras känsla av sammanhang på ett positivt sätt, speciellt begripligheten och meningsfullheten av denna livssituation som arbetslös. 24
31 En viktig aspekt av programmet är att ungdomarna träffar och känner en gemenskap med andra i samma situation, man är inte ensam som flera uttrycker det. Denna vetskap och det stöd de känner med andra i gruppen påverkar ofta deras självkänsla positivt. Dessutom upplever många att deras sociala kompetens och förmågan att vara med nya människor utvecklas i denna trygga miljö som programmet och personalen erbjuder. Flera vittnar om att de idag är mer framåt och kan vara mer sig själva, även i pressade situationer som anställningsintervjuer, eller på sina nya arbetsplatser. Detta påverkar deras känsla av sammanhang (KASAM), speciellt hanterbarheten och förmågan att använda andra människor som stöd i sin livssituation, både som arbetslös eller nybliven arbetstagare. En av projektets tydligaste styrkor är att personalen på olika sätt lyckas öka ungdomarnas motivation till att engagera sig i arbetet till egenförsörjning. Deltagarna upplever att de får olika verktyg, så att de kan hantera de krav som denna livssituation med arbetslöshet ställer på dem. Meningsfullheten är också KASAM:s motivationskomponent och den allra viktigaste för att ha en god känsla av sammanhang. Motivationen att uppnå sina personliga mål, är en viktig faktor och den finns kvar även hos ungdomar som efter sex månader inte fått någon anställning eller längre praktik. Men samtidigt visar resultaten i studien att det är viktigt för ungdomarna att hela tiden känna att det går framåt, att man på olika sätt närmar sig sina personliga mål på arbetsmarknaden. Det kan vara genom personlig utveckling, ökad social kompetens eller genom att få kortare praktikanställningar som ger mer arbetslivserfarenhet. De flesta har kommit till insikt om att de behöver få olika anställningar och erfarenheter från att vara i arbete, för att kunna optimera sina möjligheter på dagens arbetsmarknad. Men åtskilliga ungdomar som har erfarenheter av att känna sig utnyttjade av tidigare arbetsgivare är också måna om att få praktikplatser som kan leda till längre anställningar eller på annat sätt är meningsfulla för deras utveckling som blivande arbetstagare. Många av ungdomarna upplever att de genom projektet fått en grundutbildning som de även kommer att ha nytta av vid framtida perioder av arbetslöshet. Sammanfattningsvis är det tydligt hur deltagarna i projektet stärks i sina förmågor till egenmakt och empowerment. Detta förhållningssätt handlar om att stärka individers möjlighet till att bli mer självständiga, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv, som tidigare påtalats i denna text. Detta sker genom programmet och i hela projektet med fokus på personlig medvetenhet och utveckling, stresshantering och att ge deltagarna kompetenser för att bli framgångsrika på dagens tuffa arbetsmarknad. Personalens eget förhållningssätt med att låta deltagarna utifrån eget ansvar göra sina planeringar och samtidigt följa upp detta, resulterar i mer handling på kortare tid och ökande självkänsla hos deltagarna, se processledarens text, Bilaga 7. Ett empowerment-inriktat förhållningssätt som visat sig framgångsrikt i projektet. Slutsatser och rekommendationer till personal och styrgrupp En tydlig slutsats av denna utvärdering är att projektet Ung i Ängelholm på en mängd sätt gynnar ungdomarnas lärande, kunskap och förmågor i att hantera sin situation som arbetslösa. Programmets innehåll och deltagandet i projektet har positiv inverkan på deras känsla av sammanhang (KASAM), och ökade möjligheter att nå personliga mål på arbetsmarknaden. Det framgår av studien att programmet är utvecklingsinriktat och flexibelt i förhållande till deltagarnas lärandebehov, se även text av processledaren, Bilaga 7. Resultaten visar att ungdomarnas psykiska hälsa och välmående ökar, samt förmågan att hantera vardagen mer tillfredställande. Dessa aspekter finns inte med som mål i projektet. 25
32 Detta kan inkluderas i projektmålen framöver, då det kan vara ett sätt för ansvariga aktörer att inte bara få ut ungdomar i sysselsättning utan också bidra till att deras hälsa främjas och livssituation förbättras. Något som på sikt kan motverka risker för utanförskap, bidragsberoende, missbruk och kriminalitet i Ängelholms kommun. Flera deltagare upplever det svårt att få någon längre praktik eller anställning. De deltagare som har några av dessa uppräknade kriterier i kombination verkar har det svårast: - inte har någon arbetslivserfarenhet, - inget körkort, - saknar stöd från föräldrar eller vänner i sin situation som arbetslös, - en ansträngande ekonomisk situation, - en gymnasial yrkesutbildning med föråldrade inslag, - eller en begränsande attityd och ovilja till att ta vissa erbjudna arbeten som delmål på vägen för att kunna nå sina personliga mål. Dessa ungdomar bör personalen noggrant fortsätta att urskilja, stödja och också ställa krav på. Risken finns annars att dessa kan bli så kallade kvarsittare som inte kommer ut i några längre praktikperioder. Samtidigt verkar denna grupp vara den som är mest beroende av att känna gemenskapen med andra ungdomar i projektet, och personalens stöd, för att bli framgångsrika i sitt engagemang till egenförsörjning, vilket också bör beaktas. En annan slutsats från denna studie är att ungdomar som nyligen slutat gymnasiet, och då har lite eller ingen arbetslivserfarenhet, behöver mer stöd från personalen att få kontakt med arbetsgivare, än de med längre arbetslivserfarenhet. Deltagare i den första gruppen upplevde att den andra delen av programmet var enformigt och inte så utmanande. Detta har sedan justerats av personalen så att deltagare tidigare kommer ut i praktik, se processledarens text, Bilaga 7. Detta upplevs som positivt av deltagarna i de resterande grupperna. De ungdomar som fått arbete har oftast fått tidsbegränsade anställningar på hel- eller deltid, se projektledarens text, Bilaga 6. Det betyder att när dessa lämnar projektet Ung i Ängelholm efter sex månader och sedan avslutar sina tidsbegränsade anställningar, återigen kommer att vara arbetslösa. Här finns ett problem angående projektets långsiktiga effekter på arbetslösheten bland ungdomar i Ängelholm. Det rekommenderas därför att personalen och styrgruppen tillsammans utarbetar en plan för hanteringen av detta, där man kan dra nytta av projekterfarenheterna med dessa ungdomar som befunnit sig i projektet. Efter fem grupper under det första året i projektet har 58 % fått arbete och 7 % börjat studera, se Bilaga 6. Utifrån de uppställda målen om att få deltagare i arbete i är detta ett bra resultat. Något lägre procentsats finns i förhållande till målet med ungdomar som väljer studier. Förklaringen till att ett mindre antal väljer att fortsätta till studier kan bero på att flertalet av ungdomarna som deltagit i projektet varit yngre, vilket också projektledaren menar, se Bilaga 6. 26
33 Del II - Personalen I denna andra del av rapporten handlar det om personalen och deras arbete i Ung i Ängelholm. Här finns först ett avsnitt som behandlar lärande organisationer och hur detta är en fråga om både anpassning och utveckling för personalen. Här beskrivs också forskning om projektarbete och arbetsgruppens olika utvecklingsfaser. Sedan följer en resultatredovisning av fokusgruppintervjuen med personalgruppen och intervjun med projektägaren, som sedan avslutas med en sammanfattande diskussion och slutsatser. Lärande i en organisation en fråga om både utveckling och anpassning Lärande är en form av erfarenhetsbaserad förändring, men detta lärande sker alltid i ett sammanhang som också kommer att villkora lärandet. För organisationer och olika typer av verksamheter i arbetslivet, sker lärandet hos individer främst för att klara av arbetsuppgifterna. Lärandet sker oftast sekundärt eller som en effekt av att genomföra och lösa de problem som arbetet innebär. Detta till skillnad från ett utbildningssammanhang där syftet främst är att lära och utbilda sig. Det innebär därför att människor inte alltid är medvetna om att de lär på sitt arbete, utan snarare upplever de att de klarar av sina arbetsuppgifter på nya eller mer effektiva sätt. Det finns två olika logiker som villkorar lärande i organisationer, oavsett om det är privata eller offentliga. Det ena är produktionens logik och det andra är utvecklingens logik. Se Figur 9. Det behöver råda en viss balans mellan dessa båda för att verksamheten ska fungera optimalt. Produktionens logik handlar om att göra saker rätt, snabbt och effektivt. Detta för att individerna och verksamheten ska producera eller utföra det den är avsedd för. Här betonas rutiner, regler och undvikande av osäkerhet. För individerna handlar det främst om att lära genom anpassning och att bemästra arbetsuppgifterna. Här lär man sig vad som gäller och att bemästra föreskrivna metoder, rutiner och regler. Det är ett anpassningsinriktat lärande med målet att utföra organisationens förväntade produktion och resultat en effektiv verksamhet 22. I utvecklingens logik gäller det att förbättra och utveckla verksamheten. Här eftersträvas nytänkande och kunskapsutveckling eller nya innovationer. Här finns ett utvecklingsinriktat lärande vars avsikt är att bryta och byta invanda rutiner och arbetssätt. Detta lärande förutsätter att det finns utrymme för individerna att kunna vara kritiska och ifrågasättande, samtidigt som det finns en tolerans för både olikhet och felhandlingar. 22 Ellström, P-E. Användning och nytta av utvärderingar: Ett lärande perspektiv. I Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., & Sjöberg, K. (Red) (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund. Studentlitteratur. 27
34 Produktionens logik Utvecklingens logik Anpassningsinriktat lärande Upprätthålla rutiner i verksamheten Likatänkande, stabilitet, säkerhet och effektiva handlingar Figur 9. Två olika logiker i organisationer och verksamheter Utvecklingsinriktat lärande Utveckla individerna och verksamheten Alternativtänkande, experiment, tolerans för olikhet och felhandlingar Balansen mellan båda dessa logiker sker genom att växelvis tillåta båda. Det kan bli för mycket av enbart produktionens logik, vilket betyder stagnation både av individers utveckling och av verksamheten. Detsamma gäller för utvecklingens logik, där för mycket av kreativitet och nyskapande kan bli utmattande för individer, grupper och hela organisationer ifall rollfördelning, ansvarsområden och rutiner hela tiden ändras. Det finns en hel del forskning om de olika faser som gestaltar en projektgrupps arbete och utveckling, som kan vara till hjälp att förstå hur grupper och individer bäst kan nå hög effektivitet och produktivitet i projekt med koppling till organisationer. Projektgruppens olika faser Det mesta av det arbete som genomförs av människor i arbetslivet, sker i ett samspel med andra. Många av arbetsuppgifterna av idag är så komplexa att de kräver att olika människor med olika kompetenser bidrar i olika former av samarbeten för att lösa dem. Allt vanligare blir också att olika organisationer väljer att organisera delar av sina verksamheter i en temporär organisation som projektorganisationen. Det sker ofta när det finns behov av att samordna eller utveckla delar av verksamheten. För människor som ska arbeta i projekt ställs det nya krav på deras förmåga att samarbeta och samtidigt att vara produktiva. För en organisations målsättning och produktivitet är det därför mycket viktigt att projektgrupper fungerar och levererar det de är avsedda för. Det har därför genomförts mycket forskning på detta område, både bland privata företag, offentliga organisationer och även inom militären. En av de främsta forskarna av idag inom grupputveckling är Susan Wheelan, vars forskningsresultat, teorier och modeller används flitigt både här i Sverige och internationellt. Hennes forskning har främst riktat in sig på att hitta lösningar på hur man skapar effektiva team inom olika verksamheter 23. En mycket viktig del i detta handlar om att medlemmarna i projektgrupper kan vara medvetna om och förstå att de kommer att gå igenom olika faser av grupputveckling, samtidigt som de ska genomföra sina arbetsuppgifter, se Figur Wheelan, S., (2010) Att skapa effektiva team. Lund Studentlitteratur 28
35 3. Tillit och struktur 2. Opposition och konflikt 4. Arbete och produktivitet 1. Tillhörighet och trygghet 5. Gruppens upplösning Figur 10. Olika stadier i grupputvecklingen, enligt Wheelans modell. Här nedan följer en text om dessa olika stadier och faser i grupputvecklingen som är hämtad ur Weelans bok. Stadium 1: Tillhörighet och trygghet Det första stadiet handlar om att gruppmedlemmarna känner sig nya i gruppen och att de strävar efter att känna tillhörighet och att skapa trygghet. Man är ofta mer angelägna om att bli accepterade av andra än att engagera sig i arbetsuppgifterna. Man förlitar sig uteslutande på ledaren. Kännetecken för stadie 1: Beroende av ledaren Är mycket artiga mot varandra, rädda för att bli avvisade Konflikter sällsynta Anpassar sitt beteende efter gruppen Låg risktagning Deltar i ändlösa diskussioner om oviktiga saker Låg effektivitet Du vet att du är i stadie 1 när ledaren ställer en fråga och ingen svarar. Hur ledaren bör vara för att bäst ta gruppen igenom stadie 1: Visa en tydlig riktning, vara säker och organiserad Klargöra förväntningar Hjälper medarbetarna att känna sig involverade och trygga Leder öppna samtal kring mål, värden och roller Sätter en hög nivå avseende prestation genom att föregå med gott exempel Talar positivt om gruppen inför andra 29
36 Detta stadie kännetecknas av tolerans och tålamod, från ledarens sida. Samtidigt som denne bör vara tydlig och strukturerad med att kommunicera gruppens mål och vad arbetsprestationerna ska resultera i. Stadie 2: Opposition och konflikt I det andra stadiet försöker gruppen frigöra sig från sitt beroende av ledaren och skapa känsla av kontroll. Ofta uppstår det kontroverser mellan medlemmarna om gruppens mål och arbetsmetoder. Gruppens uppgift i denna fas är att utveckla en enhetlig uppsättning mål, egna värderingar och tillvägagångssätt och detta skapar vanligtvis konflikter. En del grupper fastnar i denna utvecklingsfas och kommer inte vidare. Det är bara genom konfliktlösning och genom att utveckla en enhetlig syn på gruppens syfte som man kan komma vidare och utveckla genuint samarbete. Kännetecken för stadie 2: Ledaren och vissa gruppmedlemmar ifrågasätts Låg gruppkänsla Öppen konkurrens Missnöje med roller kan uppstå Någon i gruppen börjar styra Parbildningar är hotfullt Konflikter löses med förhandlingar och kompromisser Försöker övertyga de övriga om vilka åsikter som är de rätta Ger varandra feedback som ofta är bitsk och attackerande Det växer fram försök till konfliktlösning Lösta konflikter ger tillit och sammanhållning Markant låg effektivitet Du vet att du är i stadie 2 när tanken på nästa gruppmöte får dig att må illa Hur ledaren bör vara för att bäst ta gruppen igenom stadie 2: Hjälper gruppen att lösa konflikter kring mål, roller och ledarskap Tar inte attacker eller utmaningar personligt Ger aktiviteter som kräver samarbete Visar förtroende och undvik straff och belöningar Betonar feedbackregler och hur man bemöter varandra Vid hög arbetsbelastning deltar ledaren själv i gruppens arbete I detta stadie fokuserar ledaren främst på att stödja, coacha och handleda genom att uppmuntra, motivera, och fokusera mot mål. Det är här viktigt att få medlemmarna att känna sig kompetenta genom att uppmuntra ansvarstagande. Det är också viktigt att uppmuntra till öppna diskussioner och att visa på hur förhandling är en viktig konfliktlösande strategi. Likaväl som att inte ta gruppmedlemmars kritik personligt, utan att se den som en del av denna utvecklingsfas. 30
37 Stadie 3: Tillit och struktur Om en grupp klarar av att jobba sig igenom oundvikliga konflikter i det andra stadiet, ökar tillit, engagemang i gruppen och viljan att samarbeta. Bevakning av den egna kompetensens områden minskar och man fokuserar i högre grad på arbetsuppgiften. Kännetecken för stadie 3: Hanterar konflikter allteftersom det uppstår Efterfrågar förslag, lyssnar, reagerar, värderar och genomför dem om det passar Har en förmåga att fokusera på uppgift och strukturer - tydlighet Delger öppet idéer, känslor, åsikter och feedback Visar värme och omtanke Tillit och tolerans för avvikelser ökar Ställer krav på konsensuslösningar Effektiviteten ökar Du vet att du är i stadie 3 när gruppmedlemmar som tidigare gjorde dig vansinnig har börjat få dig att le Hur ledaren bör vara för att bäst ta gruppen igenom stadie 3: Beakta allas resurser och kapacitet Inrikta energin och effektiviteten mot uppgiften Uppmuntrar idéer och ansträngningar avseende förändringar av det som hindrar produktivitet och effektivitet Skapar stödjande strukturer i samverkan med medarbetarna Delegerar några av sina ansvarsområden till medarbetarna och uppmuntrar ansträngningarna att ta ett ökat ansvar Det tredje stadiet kännetecknas av att ledaren börjar kunna lämna över mer och mer ansvar, men denne bör också vara uppmärksam på så att allt för mycket energi läggs på att bygga relationer. Wheelans forskning visar att medlemmarna bör ägna 15-20% av gruppens tid till att stödja varandra, för att bli som effektivast. Av den övriga tiden ska så mycket som möjligt vara inriktat på att genomföra arbetet. Stadie 4: Arbete och produktivitet Det fjärde stadiet kännetecknas av att gruppens produktivitet och effektivitet ökar markant. Det är på detta stadie som gruppen blir ett högpresterande team. Kännetecken för stadie 4 Fokus på uppgift och mål Rollerna är klara undergrupper är inget hot Stort förtroende och trygghet Medlemmarna är medvetna om sina roller Hanterar konflikter, men perioderna av dessa är ofta kortvariga Uppgifter är gruppens ansvar snarare än individens Teamet uppmuntrar nytänkande och innovationer 31
38 Teamet har stark sammanhållning Hög effektivitet Du vet att du är i stadie 4 när du längtar till teammötet för att det är roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen och kompetent Hur ledaren bör vara för att bäst ta gruppen igenom stadie 4: Ledaren låter gruppen arbeta mycket självständigt Ledarskapet inom gruppen hanteras internt i gruppen, den för stunden bäst lämpade leder Deltar ibland som en expert-medlem i teamet Fortsätter att moderera och leda processer, utveckling, produktivitet och yttre feedback Medverka till att teamet undviker allt för mycket rutinisering och fastnar i gamla hjulspår Stödjer gruppen i att själva utvärdera sin prestationsförmåga och effektivitet I detta stadium handlar det för ledaren om att vidareutveckla projektet och kommunicera de visioner som finns. Ledaren bör också ägna sig mycket åt omvärldsbevakning för gruppens räkning, för att skapa förutsättningar för lärande och utveckling, så att teamet kan fortsätta vara så högpresterande som möjligt. Här finns en figur som illustrerar hur effektiviteten ser ut över tid för projektgrupper, se Figur 11. Det som är viktigt att ha i åtanke vad gäller alla dessa stadier är att grupputvecklingen tar sin tid. Wheelan har studerat hundratals grupper genom åren och påvisar att vare sig hon eller hennes forskarkollegor har påträffat högpresterande team som träffats mindre än ett halvår. Under de första två till tre månaderna har grupperna fullt upp med att hantera problem som är typiska för första och andra stadiet. Grupperna övergår sedan vanligtvis till det tredje stadiet under den fjärde eller femte månade. Det fjärde stadiet där teamet är högpresterande brukar man inte kunna uppnå förrän den sjätte eller sjunde månaden, under förutsättning att gruppen inte kör fast på vägen. Dessa forskares erfarenheter är att de flesta personer på högre chefsnivåer och i grupper inte förstår denna process och att grupper utvecklas över tid. De vill att grupperna ska fungera redan från början. Effektivitet Samverkan Tillhörighet Konflikt & kontroll Figur 11. Projektgruppens olika faser och dess effektivitet Tid 32
39 Det finns naturligtvis grupper som kommer att fungera utan sitter fast i konflikter så länge gruppen existerar. Andra lyckas bli högpresterande, men faller sedan tillbaka till tidigare stadier och blir då lågpresterande. Det beror ofta på någon intern kris eller förändringar i organisationens stöd. Wheelans forskning visar också att högpresterande grupper ligger på topp på maximalt upp till ett och ett halvt till två år. Därefter börjar deras effektivitet och produktivitet att dala. Skälet vet man rätt lite om, men man antar att det har att göra med att det kräver slit att vara högpresterande och att tröttheten till slut infinner sig hos gruppmedlemmarna. För att fortsätta hålla effektiviteten, är då viktigt att komplettera med nya mål och intressanta uppgifter, samt ge medlemmarna olika sätt för återhämtning och revitalisering. Byta roller och lära varandra nya sidor av arbetet kan vara ytterligare sätt som kan hjälpa till för att höja effektivitet och produktivitet igen. Stadie 5: Gruppens upplösning Det femte och sista stadiet kännetecknas av att gruppen börjar göra sig redo för att avsluta sitta arbete och att skiljas åt. Kännetecken för stadie 5 är: Ökad risk för att konflikter uppstår igen Mindre fokus på mål Starka känslor av samhörighet som kan uppstå Ökad känsla av stress Vissa gruppmedlemmar kan bli mer passiva Vid ett fungerande avslut känner medlemmarna sig färdiga och redo att gå vidare Hur ledaren bör vara för att bäst ta gruppen igenom stadie 5: Ledaren öppen för att känslor av vemod och saknad kan uppstå Vara lyhörd för och kommunicera hur medlemmarna bäst knyter ihop säcken Återigen bekräfta medlemmarnas insats Blicka framåt Hålla koll på gränserna. T ex lätt att gruppmedlemmarna börjar prata över tiden. Här blir ledarens roll att praktiskt leda gruppens arbete till ett avslut, med allt vad det innebär. Det kan det ofta vara bra att göra något ceremoniellt som att ha någon stund som får symbolisera att nu är arbetet slut för den här gruppen. Det kan vara en avslutningslunch eller fika. Ibland att låta varje deltagarna få summera sin upplevelse av att ha arbetat i gruppen eller bara skapa utrymme i tid för att låta gruppmedlemmarna själv komma fram till hur de vill avsluta och på bästa sätt skiljas åt. 33
40 Resultat av fokusgruppintervju med personalgruppen i Ung i Ängelholm Medverkande vid detta tillfälle har varit processledarna, projektledare och It-ansvarig i projektet. En intervjuguide användes, se Bilaga 4. Syftet med intervjun var att lyfta fram reflektioner, erfarenheter och insikter om arbetet under de första sexmånaderna i programmet. Ett speciellt fokus kom att vara på utveckling av arbetsmetoder och rutiner. Arbetsgruppen har innan intervjun fått ta del av utvärderingsresultaten från Grupp 1 och fick nu möjlighet att kommentera dessa. En konsekvensanalys (SWOT) gjordes först på individnivå och sedan diskuterades i gruppen. Utmaningar med arbetet i programmet Vid denna tidpunkt upplevde flera i personalen svårigheter med att få ut vissa av deltagarna i praktik eller annan sysselsättning. Man upplevde att flera av ungdomarna hade svårt med att ta det sista klivet ut i arbete. Flera blev kvar längre än vad man hade förväntat sig. Vissa av deltagarna hade blivit erbjudna städjobb eller arbete på McDonalds och tacka nej till dessa. Uppfattningen bland personalen av vad orsaken till detta var varierade. Vissa pekade på ungdomarnas egna motstånd och rädslor som kan bottna i liten eller ingen erfarenhet av arbetslivet och sådan vuxenkontakt. Andra menade att det hade att göra med deras personliga mål och att de inte ville ta anställningar som inte var direkt relaterade till dessa. Lösningarna och arbetsmetoderna man enades om var dels vikten av att så tidigt som möjligt urskilja denna kategori av ungdomar och att i möjligaste mån ge dem individuellt stöd och coaching, samt att jobba med deras attityder. Ett annat förhållningssätt var också att betona vikten av att de får arbetslivserfarenhet och att de kan se detta som ett av delmålen till sina personliga mål, oavsett vilken typ av anställning det är. Man såg också betydelsen i att vissa får hjälp av personalen med att kontakta arbetsgivarna ifall risken verkar finnas att de bränner kontakterna. Flera i personalgruppen såg också att deltagare utan körkort hade det extra svårt att få anställningar, inte minst med tanke på att Ängelholm är en pendelkommun. Många jobb finns utanför kommungränserna. Ett problem man upplevt i projektet handlade om otydligheten kring vad den gemensamma visionen med projektet är. Något som behöver förtydligas, menade man. Andra problem har handlat om att det varit svårt med rollfördelningen i arbetsgruppen. Det har blivit en hel del personalomsättning under de första sex månaderna och det har upplevts som problematiskt att det tagit tid att få detta på plats. Det har också upplevts svårt att urskilja vad som är projektverksamhet (Ung i Ängelholm) och vad som är ordinarie verksamhet, vid Resurscentret. Personalens upplevelser av svagheter i och hot mot projektet Ett av de stora hoten mot projektet är om remissorganen och projektets samverkanspartners, som arbetsförmedling, socialförvaltningen och försäkringskassan inte förmedlar deltagare i den utsträckning som krävs för att projektets medfinansiering ska upprätthållas. Här ser man redan oroande tendenser till detta vad gäller inga eller för få deltagare från försäkringskassan och socialförvaltningen. Detta innebär större beroende av tilldelningen från arbetsförmedlingen för att kompensera bortfallet. Detta var efter sex månader, se vidare projektledarens text Bilaga 6. 34
41 Ett annat hot mot projektets resultat är om deltagarnas motivation sjunker, och att de inte kommer ut i någon form av sysselsättning. Detta behöver man hitta ytterligare strategier för. Andra hot handlar om personalgruppen. Det finns en tydlig sårbarhet i projektet om någon blir sjuk, vilket hände en person under mobiliseringsfasen. Man upplever det som svårt att kunna fylla varandras platser, då alla är specialister och har sina olika kompetensområden. Det finns också ett behov i gruppen av att allas roller kommer på plats och vem som ska vara i projektet, så att det blir en kontinuitet i personalgruppen. Här upplevs det också som problematiskt med försöken att docka ihop projektverksamhet med den socialförvaltningen. Det har rört till det för personalen. Det har varit mycket ut och in och nu behöver detta komma på plats. Det finns också en viss frustration över ESF:s regelverk som kräver att deltagarna dagligen dokumenteras som heltidssysselsatta. Det har visat sig svårt ta emot ungdomar från försäkringskassan, då dessa oftast kan arbeta deltid. Detta krav på dokumentation medför en hel del administration och dessutom lämnar lite utrymme för kreativitet och att pröva nya arbetssätt, vilket är själva avsikten med ett ESF-projekt. Även att få till praktikplatserna är en utmaning då man endast kan få in deltagarna i tre månaders praktik för att inte konkurrera med ordinarie verksamhet. När deltagare kommer tillbaka in i projektet behövs någon form av vettig sysselsättning för den, t ex projekt eller liknande, Servicecenter har varit ett alternativ hittills, men fler alternativ behövs. Ett annat behov som finns hos personalen som arbetar intensivt med ungdomarna i programmet. Man upplever att det finns en känsla av att man tömmer sig. Här behöver processledarna få fylla på själv också. Förslag är t ex seminarier med Kjell Enhager eller liknande kompetenshöjande aktiviteter. Även erfarenhetsutbyte med andra projekt som har liknande verksamhet önskas, så att personalen kan behålla sitt egen kreativitet och engagemang. Styrkor och möjligheter personalen upplever med projektet En av styrkorna med projektet är att det är väl förankrat i kommunen. Det finns ett stort intresse för Ung i Ängelholm hos personer i ledande befattningar och personalen upplever att dessa vill projektet väl. Det finns också goda relationer med Ängelholms Näringsliv där samarbetet fungerar mycket bra. Här finns stora möjligheter att hitta engagerade företag för ungdomarnas sysselsättning. En annan styrka är programmet och aktiviteterna under de två första månaderna. Det fanns innan projektet drog igång, men det upplevs som väl inarbetat även om det finns olika utvecklingsmöjligheter och kan bli ännu bättre. Processledarna fungerar bra ihop och programmets modell är något som går att förmedla till andra kommuner för dem att bygga vidare på. Det finns idag också en större flexibilitet hos personalen i hur man löser problem, jämfört med början av projekttiden. Man upplever att man löser problem både bättre och i större samförstånd än tidigare. Det finns en större trygghet i att hela personalgruppen levererar bättre. Det finns också en tilltro till att den nya hemsidan och att dess funktioner kommer kunna bidra på olika sätt till att höja kvaliteten i projektarbetet. Den kan komma att ha en viss kontrollfunktion där man kan bygga en tidslinje för varje deltagare kan se hur deras aktiviteter utvecklar sig över tid, som underlättar för personalen att se varje enskilds aktivitet och för deltagarna som här själva kan få en tydlig återkoppling på sitt tidsengagemang i projektet. 35
42 Resultat av intervju med projektägaren i Ung i Ängelholm Sammanfattning av projektägarens upplevelser av projektet Syftet var att ta reda på vilka erfarenheter projektägaren har efter sex månader och vad denne såg som har betydelse för fortsatt utveckling av strategier, metoder och arbetssätt i projektet. Projektägaren har innan intervjun fått ta del av utvärderingsresultaten från Grupp 1 och fick möjlighet att kommentera dessa. Projektägaren upplever att projektet hade en problematisk start på grund av en i projektgruppen blev allvarligt sjuk, vilket har gjort att man ligger efter något i tidsschemat. Projektet är dock på rätt väg och samverkan med övriga organisationer som arbetsförmedlingen (AF) och Ängelholms näringsliv (ÄN) fungerar mycket bra. Interna samverkan/samarbetet i personalgruppen fungerar bra och de olika kompetenserna och rollerna kompletterar varandra fint. Innehållet i programmet kan utvecklas mer vad gäller att få ungdomarna att inse vikten av att ta jobb som erbjuds, och som ett led i att nå sina långsiktiga och högt ställda mål och drömmar. Inte minst för att nå egenförsörjning och få arbetslivserfarenhet. Enligt projektägaren är styrkan med projektet teamets/arbetsgruppens sammansättning som har en hög kompetens för att genomföra projektet på ett framgångsrikt sätt. Ängelholms näringslivsansvarige bidrar med mycket genom sin medverkan och engageman. Hon får igång hela processen och är inte bara dörröppnare utan här börjar vi redan en del av implementeringen. En annan viktig kompetens i projektet är processledaren i programmet. Hon bidrar med både trygghet och stabilitet för projektarbetet, och har där ytterligare en personal som medverkar på ett mycket bra sätt. Möjligheterna för projektet finns dels i projektägarens egen förmåga till lobbyarbetet mot beslutsfattare, och därigenom implementeringsmöjligheter. Andra möjligheter till samverkan skulle kunna vara att sätta ungdomens behov i centrum och jobba mer gränsöverskridande med konceptet en individ - en handlingsplan. Svagheterna i projektet kan vara samverkansprocesserna med övriga aktörer, där beslutsvilja inom myndigheterna kan vara låg, och internt regelverk eller lagar som bromsar utvecklingen för projektet. Det stora hotet mot projektet kan bli bristande medfinansiering genom att ungdomar inte kan slussas in i projektet. Det skulle kunna vara på grund av ändrade myndighetsregler, t ex inom AF, eller utebliven medverkan som samverkanspartner. T ex stod socialförvaltningen för ca 40 % av medfinansieringen när projektet gick in i genomförandefasen, detta i form av personalkostnader och deltagarersättning. Minskat antal deltagare och utebliven personalinsats från socialförvaltningen gör att det finns risk för att projektet inte klarar budget. Sammanfattande diskussion och slutsatser efter intervjuer med personalgrupp och projektägaren Mycket av utvecklingens logik återspeglar sig i intervjuerna med personalgruppen och projektägaren. Personalgruppen har behövt hantera både utmaningarna av att påbörja ett nystartat projektsamarbete med deltagande ungdomar och samtidigt hantera frånvaron av en kollega, som blev allvarligt sjuk. Sedan har några olika personer gått in och gått ur projektet, vilket också har krävt justeringar i roller och ansvarsfördelningar. Det är uppenbart att personalen efter sex månader har 36
43 behov av mer stabilitet, rutiner och känsla av säkerhet, vilket tillhör produktionens logik, som också kan öka effektiviteten i det gemensamma arbetet. Intervjuerna visar också på att personalen går igenom faser i sin grupputveckling, där förtroende och tilliten till varandra succesivt har ökat. Det går att jämföra med Wheelans olika stadier och mycket pekar på att gruppen vid intervjutillfället befann sig i stadie 3 och på väg in i stadie 4. Tidsmässigt är det helt i linje med andra projektgrupper som enligt Wheelans forskning också brukar komma till denna fas efter ca sex månader. Generella slutsatser Utmaningarna med projektdeltagarna har handlat mycket om att hitta strategier för dem som har svårt med att ta sista klivet ut i arbete. Projektverksamheten i Ung i Ängelholm sker nära och i anslutning till den ordinarie verksamheten, vilket har periodvis varit svårt för flera i personalen att urskilja vad som tillhör vad. Samtidigt finns också utmaningen i att projektverksamheten ska implementeras till ordinarie verksamhet, vilket är ett av syftena med projektet. Det finns behov av att den gemensamma visionen för projektet förtydligas och förankras bättre i personalgruppen, så att alla mer medvetet kan dra åt samma håll. Det finns behov av större stabilitet och kontinuitet i roller och arbetsuppgifter, för att nå mer säkerhet och effektivitet i projektet. Här blir utmaningen för personalen att hitta en tillfredställande balans mellan utveckling och produktion, då detta är ett utvecklingsprojekt med förväntningar på resultat av båda dessa delar. En av projektets styrkor är den höga kompetensnivån hos personalen. Samtidigt finns i det en viss sårbarhet om någon blir sjuk eller frånvarande en längre tid, då alla är specialister inom sina områden, och svåra att ersätta med befintlig personal. Det finns en uppenbar risk att processledarna i det intensiva arbetet med ungdomarna i programmet, kan komma att tömma sig innan projekttiden löpt ut. De behöver mer möjligheter till kontinuerlig återhämtning och kompetenshöjande inspiration. Detta är även något Wheelan poängterar, eftersom att vara högpresterande kräver slit och för att behålla effektiviteten behövs nya mål, variation i uppgifter och kontinuerliga åtgärder för att tanka upp. Den nya hemsidan och dess blivande funktioner upplever man kan komma att tillföra projektet nya och unika möjligheter framöver. Under denna första del av projekttiden har personalen och projektägaren mycket goda erfarenheter, och tilltro till det fortsatta samarbetet med arbetsförmedlingen och Ängelholms näringsliv. Ett av de allvarligaste hoten är att inte medverkande myndigheter inte remiterar i den omfattningen som krävs för att klara budget. Se även Bilaga 6, och projektledarens beskrivning av detta. 37
44 Del III organisationer och styrgrupp Denna tredje del sammanfattar en forskningsstudie och analys av tidigare ESF-projekt om att stödja unga människors väg ut på arbetsmarknaden i Sverige. Här presenteras de olika strategier som projekten använt sig av och vilka konsekvenser dessa fått hur bristen på långsiktiga effekter de i samverkande organisationerna uppstått. I det avslutande avsnittet presenteras en modell för organisatoriskt lärande och implementering av projekterfarenheter i organisationer, som kan användas av både personal och styrgrupp i deras fortsatta arbete med att utveckla projektet Ung i Ängelholm. Problem eller möjligheter!? Analys av tidigare ESF-projekt med avsikt att få ut unga på arbetsmarknaden Genom åren har åtskilliga projekt som etablerats genom stöd från Europeiska socialfonden (ESF), genomförts i Sverige, för att stödja ungas väg ut på arbetsmarknaden och till självförsörjning. Ofta har det varit försök till samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det har varit kommunernas socialtjänst och/eller arbetsmarknadsenheter, statens arbetsförmedlingar, Försäkringskassan, som varit huvudmän och drivit dessa projekt. På senare år har det också framförts en del kritik mot att många av dessa projekt inte fått de långsiktiga implementeringseffekter inom de olika organisationer som samverkat. Men inga direkta studier har tidigare gjorts eller kunnat påvisa var problematiken finns eller vilka hinder som ligger till grund. Men i en nyligen gjord vetenskaplig studie har forskare fokuserat och undersökt detta problem. Huvudsyftet har varit att beskriva och analysera hur erfarenheter från ESF-projekten tillvaratagits och implementerats i ordinarie verksamheter inom dessa samverkande myndigheter 24. Metoderna forskarna använt sig av är att studera projektens olika dokument som projektplaner, löpande rapportering, utvärderingar, grupp- och personliga intervjuer. Samantaget har man urskilt ett tjugotal projekt, varav sju stycken representativa utifrån storlek, innehåll och geografisk placering i Sverige från söder till norr. I de ESF-projekt man studerat har funnits både projekt- och effektmål. Projektmålen har främst handlat om att i samverkan pröva nya arbetssätt och metoder för unga som står långt från arbetsmarknaden och härigenom bryta deras utanförskap. Genom att sprida och implementera dessa erfarenheter utanför projektet skulle långsiktiga effektmål förverkligas. Det man först kommit fram till i studien är att det ofta finns en problematik kring ansvarsfördelningen i projekten. Arbets- och rollfördelningen har ofta uppfattats som grumliga och otydliga av ansvarig personal i projekten. Man antar att det bland annat kan bero på att projekten sker i samverkan. Detta trots att det finns tillgänglig litteratur genom ESF-rådet som är tydlig med att projektledaren ska se till att projektet når uppställda projektmål och att styrgruppen ska tillgodose beställarens/projektägarens intressen bland annat att effektmålen uppnås. I Figur 12 finns ansvarsfördelningen beskriven i förhållande till projekt och effektmål. 24 Jensen & Trädgård (2012). Temporära organisationer för permanenta problem. Rapport 2012:1 från Temagruppen Unga i arbetslivet. 38
45 Figur 12. Projektledaransvar och styrgruppsansvar. (Jensen & Trädgård s. 66, 2012) Denna studie visar också att styrgrupperna inte i tillräcklig grad har arbetat aktivt med implementering och spridning inom ordinarie verksamhet. Man har antingen varit för operativa i att stötta projektmålen, men inte stöttat effektmålen på något sätt. Eller så har man varit för frånvarande och vare sig engagerat sig i projekt eller effektmål. Studien visar också på att projekten inte har avsatt speciella resurser för att uppnå effektmålen. Man konstaterar också att det finns en tydlig särkoppling mellan projekten och den ordinarie verksamheten, där det sker parallella processer istället för integrerade. Trots att man identifierat framgångsfaktorer om hur man lyckas få ut unga på arbetsmarknaden och uppnått goda projektresultat, så har de olika organisationerna inte implementerat detta. Ett annat tydligt hinder har varit förkämpar för budgetprocesser inom organisationerna. Implementeringen hade i många fall betytt en viss kostnadsökning. Det har visat sig orealistiskt att en verksamhet enligt nästa års budget ska bedriva en dyrare verksamhet. Detta eftersom parterna som medverkar i budgetprocesser har starka sociala bindningar och därför har intresse av att behålla status quo. Även tidigare vetenskapliga studier bekräftar att det är mycket lättare att inte alls ta ansvar för, eller snåla in på det som uppfattas stå utanför ordinarie verksamhet. I denna studie uppskattar forskarna att 90-95% av resurserna (tid, pengar, kompetens och uppmärksamhet) läggs på att nå projektmålen, medan 5-10% läggs på att nå effektmålet. Man har också identifierat fyra olika strategier, se Figur 13. Alla strategierna hanterar både projekt- och effektmål, men på olika sätt. Implementeringsstrategin är ett projektideal i samverkan mellan flera organisationer, som går ut på att uppnå effektmål, medan projektmålen är sekundära. Föreställningen bygger på att man under en begränsad tid genom planerade former prövar något, utvärderar och sedan avgör hur erfarenheterna ska implementeras i ordinarie verksamhet. Om den här idealmodellen förverkligas har den flera poänger. Dels så överförs det lärande som skett i projektet till ordinarie verksamheter, samtidigt som det finns ett fokus på effektmålet och inte kortsiktiga projektmål. Avsikten är också att byta ut mindre effektiva metoder och arbetssätt mot mer effektiva. Men erfarenheter visar att implementeringsstrategin sällan lyckas och det finns tre hinder för detta. 39
46 Figur 13. Fyra strategier för att hantera för att sektorsövergripande målgrupper, t ex unga som står långt från arbetsmarknaden, (Jensen & Trädgård s. 79, 2012) Anledningarna är för det första att de temporära och permanenta organisationerna fungerar utifrån helt olika logiker, vilket förhindrar samverkan. De permanenta organisationerna bygger på en hierarkisk logik där verksamheten grundas på fastställda rutiner, att underordnade personer följer direktiv och etablerade handlingsmönster, (jämför med tidigare avsnitt om produktionens och utvecklingens logik). Medan den temporära organisationen bygger på motsatt logik, med där verksamheten skapas under projektets gång, relationen mellan de samverkande parterna bygger på nätverk och där styrningen sker genom samråd, konsensus och förhandling. För det andra borde erfarenheterna från projektet kopplas ihop med ordinarie verksamhet, och inte i slutskedet som ofta är fallet. Att byta ut etablerade arbetssätt och rutiner innebär alltid ett hot eller en störning för den ordinarie verksamheten. Här sker alltså ofta ett tydligt motstånd mot förändring i de dagliga rutinerna. Det tredje hindret består i att det oftast finns gott om personer som tar ansvar för att uppnå projektmål, men inte effektmål. Både personal och projektledare motiverar ofta sitt agerande med att de vill stötta de unga istället för att få ordinarie strukturer att överta projekterfarenheterna. Styrgrupperna engagerar sig inte heller i detta. Det finns till och med gott om exempel hur styrgrupper aktivt motverkar implementering (!), trots att projekten uppvisar goda resultat. En tänkbar anledning är att styrgrupperna saknar beslutsmakt, en annan är att implementeringsmålet aldrig blir tydligt uttryckt, samt att det inte finns en tradition av att styrgrupper tar detta ansvar. Dessutom finns det alltid en avvaktan hos olika huvudmän inför nya åtaganden som kan leda till budgetjusteringar eller underskott. Pärlbandsstrategin är i motsats till implementeringsstrategin ett sätt att uppfylla kortsiktiga projektmål, och är inte så positivt som ordet antyder. Man skriver visserligen in både projektmål och effektmål i projektplanen, men alla parter är överens om att uppfyllelse endast av projektmål accepteras, så länge projekten uppvisar goda resultat och bra utvärderingar. Här sker projektsatsningarna parallellt med ordinarie verksamhet. Projekten organiseras som lösningar på problem som den ordinarie verksamheten inte kan hantera. Någon implementering sker inte, utan istället skapar man en temporär organisation. Därefter i god tid före projektavslut, planeras nästa projekt, som kan lösa problemen för målgruppen, unga arbetslösa. Därmed kan de permanenta organisationerna mer ostört ägna sig åt sina uppdrag utan att behöva förändras beroende på vad projekten resulterar i. Det ena projektet avlöser det andra som ett pärlband och varje projekt visar på goda resultat av att få ut ungdomar på arbetsmarknaden eller till studier. Dessa projekt är mestadels finansierade genom ESF- medel och når inte de långsiktiga effektmål som (dessutom) finansiären förväntat. Pärlbandsstrategin löser problem för unga arbetslösa, men endast 40
47 för dem som ingår i projekten. På sikt verkar dessutom denna strategi urholka de permanenta organisationernas förmåga att hantera utmaningarna med ungdomsarbetslösheten. Pärlbandsstrategin är därför ingen hållbar strategi för att lösa ungdomsarbetslösheten på sikt, menar dessa forskare. Huvudmannastrategin innebär att en av huvudmännen till ett identifierat sektorsövergripande problem får ansvar och befogenheter att hantera problemet. Syftet är att undvika ett vanligt problem i vår välfärdsapparat målgrupper som är beroende av stöd från flera huvudmän upplever ofta att de hamnar mellan stolarna. Lösningen är att en huvudman får ansvaret för att hantera problemet, denne får då också befogenheter att styra andra huvudmäns insatser. Detta för att minska risken för att målgruppen hamnar mellan organisationers olika ansvarsområden. Men huvudmannastrategin har liksom de övriga strategierna ovan stora problem. Strategin bryter inte sektoriseringen utan istället stärker denna uppdelning. Förmågan att på ett effektivt sätt utföra tjänsterna minskar, då flera huvudmäns tjänster överförs till en huvudman. En part betraktas som huvudleverantör medan de andra parterna blir till underleverantörer och utförare. Intentionerna är goda, att bättre kunna hantera målgruppens problematik, men risken är stor att man skapar ett nytt implementeringsproblem. Man fördjupar svårigheterna med olika synsätt, parterna emellan, på hur man ska hantera det gemensamma problemet för målgruppen. Samverkan inom den offentliga sektorn är inte något nytt och idag finns olika samordningsförbund som inte bara inriktar sig på finansiell samverkan utan även organisatorisk. I samordingsförbunden samverkar Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun. Här kan de problem som finns i de tre övriga strategierna undvikas: ingen spänning mellan temporär och permanent organisation, sektoriell uppdelningen undviks genom att samverkan permanentas, men i egen organisationsform inom den egna organisationen. Resurserna finns samlade i en organisation och därmed uppstår inte implementeringsproblematiken, samt att fokus finns på målgruppens problematik man behöver då inte hitta samverkansformer mellan olika aktörer. Men i likhet med de tre övriga strategierna finns här problem, enligt denna studie. Samordningsförbunden har liksom projekt en underliggande ställning i förhållande till sina huvudmän. Samordningsförbunden har ingen stark företrädare, vare sig på nationell eller lokal nivå. Huvudmännen har outsourcat de besvärliga och mindre statushöjande frågorna till samordningsförbunden och dessa hanterar detta genom en sorts specialiserade och multiprofessionella permanenta projekt, menar forskarna. I ännu högre grad än i projekt uppstår det ett samverkansskrå som utvecklar egna rutiner, metoder, tanke- och arbetssätt. Här uppstår en standardisering och återkommande hantering av problem som rutiniseras, precis som på andra ställen. Fördelen är att ingen kraft behöver läggas på att någon annan organisation ska implementera lösningar medan nackdelen är att specialiseringen förstärker sektoriseringen mellan de berörda organisationerna. Här finns alltså både lösningar och en övergripande problematik oavsett vilken strategi man använt sig av i alla dessa ESF-projekt. Vilken strategi tycker du som läsare att projektet Ung i Ängelholm använder sig av? 41
48 Att tänka framåt - konsekvenserna av strategierna på policyorganisations-, och projektnivå Den här studien visar på de olika och ofta goda intentioner som finns bakom de fyra strategierna, men också de återkommande problem som finns med dessa. Om man bestämmer sig för att tänka framåt hur kan vi då dra lärdom av dessa insikter, t ex för projektet Ung i Ängelholm och dess fortsättning projekttiden ut till 2014? I de studerade projekten har kommunernas socialtjänst och arbetsförmedlingen varit de som sökt och beviljats projektmedel. Dessa projekt är sedan beroende av och ingår i ett större sammanhang. Forskarna i denna studie menar att strategierna behöver värderas utifrån tre nivåer; policynivå, organisationsnivå och projektnivå. Se Figur 14. När det gäller implementeringsstrategin bör man på policynivån se till att projekten är implementeringsvänliga och att det redan vid ansökningstillfällena beskrivs hur implementering ska gå till. Dessutom bör det finnas krav på att projekten drivs i nära samverkan med de löpande verksamheterna. Ett konkret sätt att nå effektmålen på organisationsnivå, är att tydligt delegera implementeringsansvaret på projektens styrgrupper. Därför är det lämpligt att styrgrupperna består av chefer som har både mandat och ett övergripande ansvar för organisationernas verksamheter. Projektledaren bör inte ha något implementeringsansvar men på projektnivå, vara ansvarig för att det sker en fortlöpande kommunikation mellan projektet och ordinarie verksamhet alltså att bädda för att arbetssätt och metoder blir realistiska och implementeringsvänliga. Figur 14. Projekt som en del av ett större system, (Jensen & Trädgård s. 96, 2012) Pärlbandsstrategin som innebär mycket lite implementering och avskildhet från ordinarie verksamhet, medför stor ryckighet och osäkerhet för målgrupperna, på policynivån. Problemen kvarstår oftast och löses inte förrän ett nytt projekt startats upp. Liknande gäller för organisationsnivån, där det finns en fortsatt risk för stagnation, då projektens erfarenheter inte 42
Hälsa, lärande och arbete
Hälsa, lärande och arbete Att stimulera ungas väg ut på arbetsmarknaden - en slutrapport av utvärderingsinsatser av Ung i Ängelholm Utvärderare Jan Karlsson Ung i Ängelholm är ett projekt som finansieras
Läs merPedagogisk plattform LÄRCENTRUM
Pedagogisk plattform LÄRCENTRUM växa + utvecklas = kompetensutveckling PEDAGOGISK Därför behövs en pedagogisk plattform (SBAR: Situation) Lärcentrum med tillhörande Kliniskt Tränings Centrum (KTC) är en
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merEkonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merProjekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:
Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merFigur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder
En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs mer2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merSamråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer
Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merCREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)
CREA Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete) Bakgrund/problemformulering Under rådande omständigheter med en krympande arbetsmarknad och ändrade regler inom bl.a. sjukförsäkringen kommer antalet
Läs mer3. Bakgrund och metod
3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merEN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014.
Ung i Ängelholm EN VÄG IN Från projekt till mötesplats Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. 9/12-2014 Allt material tillhör respektive upphovsman och får ej modifieras.
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merINTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Läs merVad kan vi lära av lyckoforskningen?
Vad kan vi lära av lyckoforskningen? Martin Berlin (SOFI) SNS, 14 december, 2017 Disposition Vad är lycka och hur mäts det? Lycka som välfärdsmått Slutsatser från lyckoforskningen Politiskt beslutsunderlag?
Läs merSammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merHandledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merVarför checklista och för vem?
Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Läs merLyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland
Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merForskning hand i hand med praktiken:
Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merStark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Läs merLägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
Läs merUngdomsarbetslösheten i Västernorrland
Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Tuva Hjelm Praktikant från Mittuniversitetet Statsvetenskapliga institutionen Rapport under praktikperiod VT 2012 Praktikrapporten Handlar om hur ungdomar i Västernorrland
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merUtdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003
Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merEuropa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige
EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merModerna organisationers struktur och kultur
Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merVi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde
Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner
Läs merDen goda arbetsplatsen
Anders Hanson 1 E> sammanhang där människor - vill vara - mår bra - lyckas 2 Gislaved 16 Okt 2018 1 Annorlunda idag Livet på jobbet Det egna livet Samhället Hälsoutmaningen Organisationerna 3 Per Karlssons
Läs merEskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne
Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs mer2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005
2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merMigrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige
Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd
Läs merText att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir
Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merUtvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015
Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merUtvärdering av Stegen - Delrapport 1
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö
Läs merDialog Meningsfullhet och sammanhang
Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merArbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete
AM 110 SM 1801 Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete 2005-2016 Unemployed persons who have already found a job 2005-2016 I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2017 ger en beskrivning
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs mer