Barns rörelseaktiviteter i naturen - en studie om pedagogers syn på vikten av rörelseaktiviteter i naturen för barns motoriska utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns rörelseaktiviteter i naturen - en studie om pedagogers syn på vikten av rörelseaktiviteter i naturen för barns motoriska utveckling"

Transkript

1 Beteckning: Akademin för teknik och miljö Barns rörelseaktiviteter i naturen - en studie om pedagogers syn på vikten av rörelseaktiviteter i naturen för barns motoriska utveckling Anneli Olsson Ht-2010 Examensarbete 15 hp grundläggande nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare: Nils Ryrholm

2

3 Sammanfattning Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit. Pedagogerna ser naturen som ett uterum med möjligheter till många fantasifulla rörelseaktiviteter. Förskolorna i undersökningen har alla närhet till naturen och det är rimligt gångavstånd för barnen, även för de små barnen. Trots närhet finns det förskolor som inte planerar rörelseaktiviteter i naturen i sin verksamhet. Nyckelord: Förskolebarn, motorisk utveckling, natur, pedagoger, rörelseaktiviteter

4

5 i Innehållsförteckning Sammanfattning... i Nyckelord: Förskolebarn, motorisk utveckling, natur, pedagoger, rörelseaktiviteter... i 1 INLEDNING Bakgrund Medveten motorisk träning för barn Litteraturgenomgång Barns motoriska utveckling i rörelse Rörelseaktiviteter i utomhusmiljö/naturen Frågeställningar METOD Urval Forskningsetik Datainsamlingsmetoder Enkät Intervju Procedur Analysmetoder RESULTAT Enkätsvar Pedagogers bakgrund Intervjuer Begreppet rörelseaktivitet Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen Pedagogers syn på yrkesrollen gällande rörelseaktiviteter i naturen DISKUSSION Barns möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen Pedagogers syn på den planerade rörelseaktiviteten i naturen Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen på förskolor Tillförlitlighet Erfarenheter i framtiden Fortsatt forskning...13 REFERENSER...14 BILAGA 1 Följebrev till enkäter...15 BILAGA 2 Enkätundersökning om barns möjlighet till rörelseaktivitet i naturen...16 BILAGA 3 Intervjufrågor till pedagoger...18

6 ii

7 1 1 INLEDNING I min utbildning till förskollärare har jag valt bland annat naturkunskap som inriktning och i specialiseringen ht 2009 gick jag en kurs som heter Rörelse i förskolan då mitt intresse för natur, friluftsliv och utomhuspedagogik ligger mig varmt om hjärtat. Jag har växt upp med naturen och har haft turen att fått lära mig mycket om den. Mitt intresse för naturen har speglat sig i mitt yrkesutövande då jag sedan 1998 har arbetat inom barnomsorgen och varit ute i naturen mycket tillsammans med barnen. I verksamheten på förskolorna idag så upplever jag att man oftare är ute på förskolans utegårdar med barnen än vad man är i naturen. Kan det vara så att förskolornas gårdar är så pass bra utformade så att pedagogerna tycker att barnen får sina rörelsebehov tillgodosedda genom att vistas endast på gården? Jag har genom min utbildning till förskollärare fått många nya vinklar och perspektiv på hur man kan använda naturen som en stor del i barnens motoriska utveckling. Jag upplever också att vi på nytt behöver presentera skogen för barnen. I Lpfö-98 står det att: Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Lpfö 98 s.7) Utomhuspedagogiken är ett väldigt bra verktyg och naturen ger oss pedagoger stora möjligheter och tillgångar att anpassa verksamheten så att inlärning och utveckling blir stimulerande för barnen. I naturen finns det så mycket material som ser till att alla sinnen kan användas och utvecklas. Att som förskollärare få ge barnen den möjligheten att vistas ute i naturen och genom olika övningar tillgodose barnens motoriska utveckling upplever jag som ett privilegium och för att motivera barn till rörelse så är det viktigt att pedagogerna är aktivt deltagande och engagerade. Jag upplever att utevistelse i naturen kan för många pedagoger betyda något negativt då de upplever det jobbigt, väderberoende och att det kräver lång planering, men det finns även möjligheter och glädje i att vara ute med barnen i naturen. Jag upplever också att förskolornas utegårdar är på väg att bli bättre utformade och anpassade för motorisk träning och att rörelseaktiviteterna i naturen kommer i skym undan för att man väljer att stanna på sina utegårdar. Därför vill jag undersöka olika förskolors sätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolorna har utformat utomhusaktiviteterna och om man ger barnen möjlighet till olika slags rörelseaktiviteter då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. 1.1 Bakgrund I förskolan har man som huvuduppgift att tillgodose barns behov att röra sig och barn får genom rörelseaktiviteter positiva upplevelser genom att vara fysisk aktiva varje dag och det ger även barnen en möjlighet att utveckla en sund själ i en sund kropp anser Jagtøien (2002). I förhållande till de krav som människan ställs inför är det viktigt för henne att få röra sig obesvärat och målinriktat därför måste man tänka på att utveckla kvalitén i rörelseaktiviteterna. Det sker förändringar i kroppen och kroppens rörelseförmåga. Barnet befinner sig i ständig utveckling och för att barn ska få möjlighet till en kontinuerlig utveckling av sin rörelsepotential är det därför extra viktigt att anpassa förhållandena. Barn som får goda och positiva upplevelser av fysisk aktivitet genom hela sin uppväxt kommer att kunna behärska deltagande i sociala aktiviteter. Barn behöver rörelser där ledernas hela rörelseomfång används men dock inte stretching. Barn behöver också muskelträning som även tränar styrning och kontroll, men det får inte bli tungt eller ensidigt. Ett viktigt inslag i den motoriska träningen är konditionsträning med omväxlande vila-

8 2 arbete på ett naturligt sätt vilket kan ske utomhus i lek och planerade rörelseaktiviteter. Aktiviteter som är skelettbaserade och koordinationsträning är också en mycket viktig träning för barnens utveckling Medveten motorisk träning för barn * Stimulera alla sinnen. * Befäst de mognadsbestämda rörelserna. (Rulla, Krypa, Åla, Sitta, Stå, Gå) *Träna grundläggande naturliga rörelser. (Springa, Hoppa, Kasta, Fånga, Hänga, Gunga, Kana, Dra, Fösa, Lyfta, Bära, Snurra o.s.v.) *Träna de koordinativa egenskaperna. (Balans, Rumsorientering, Anpassad kraft, Rytm, Öga-hand/Öga-fot koordination, Reaktion) Genom rörelseaktiviteter i skog och mark utvecklar barnen sin motorik, rumsuppfattning, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning och med anpassning efter barnens individuella förmågor kan alla delta efter sin förmåga. Till alla dessa rörelseaktiviteter har vi gratis redskap i naturen i form av stockar, stenar, träd och kuperad mark där vi kan träna med barnen både i den fria leken och i planerade rörelseaktiviteter. Naturen ger även i olika aktiviteter möjligheter till att stimulera alla sinnen genom att barnen får uppleva och lära känna naturen. Lpfö-98 sidan 9 "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Rörelse ska vara glädje och barn vill ha roligt. Att erbjuda barn rörelseaktiviteter i naturen är för mig en viktig del i verksamheten. Med naturen som uterum och ett pedagogiskt verktyg ger vi barnen bra förutsättningar för rörelse. 1.2 Litteraturgenomgång Enligt Mellberg (1993) har barn ett stort behov av att röra sig. Med kropp och rörelse har barn också en stor förmåga att uttrycka sina känslor och sinnesstämningar. De sprudlar av aktivitet och finner en stor upptäckarglädje. Ett stort hinder i barns rörelsebehov är vi vuxna. Mellberg (1993) menar att vi ständigt hindrar barnen i deras rörelseflöde genom uppmaningar så som t.ex. Spring inte runt, du kan slå dig, akta så du inte ramlar och sitt still. Med dessa uppmaningar hindrar vi barnen från deras perspektiv att uppleva omvärlden. På samma sätt ur ett annat perspektiv menar Dahlgren (2007) att när vi låter barnen sitta stilla inomhus istället för att erbjuda aktiviteter i naturen på ett mångfacetterat sätt hindras barnen i sin motoriska utveckling och drivkraften att lära, då barnen inte kommer till sin rätt stillasittande i inomhus Barns motoriska utveckling i rörelse. Man föds med ett antal reflexer och som spädbarn rör man sig inte medvetet utan styrs av dessa reflexer. Reflexrörelserna framkallas av sinnesintryck och ger barnet deras första erfarenheter. Dessa reflexer ger även barnet automatiserade rörelser. Den grovmotoriska utvecklingen startar när barnet är nyfött och vid sju års ålder är barnet fullt utvecklat motoriskt. (Ellneby, 1991) För att barn ska utvecklas är de i behov av fysiska aktiviteter. Därför bör man ge barnet goda möjligheter till fysisk aktivitet och det är förskolans plikt att se till att barnen får detta. Grindberg och Jagtøien (2000) beskriver att med hjälp av fysisk aktivitet utvecklar barn en tro på sig själva

9 3 och en mycket god kompetens som innebär att de får ett positivt förhållande till sin egen kropp och de får de bästa möjligheterna att samspela i alla sorters lek. För att barnet ska utvecklas motorisk menar Ellneby (1991) att de behöver få vissa rörelser tillgodosedda, så som till exempel åla, krypa, gå, hoppa och springa. Barn har oftast en spontan lust att röra sig, därför är det nödvändigt att ge barnet en möjlighet till en bra träning genom att barnet får röra sig ute dagligen. Ellneby (1991) anser att utemiljön ger barnet möjlighet att utveckla många bra lekar och det behövs inga speciella leksaker utan man kan använda sig av det utemiljön ger. Grindberg och Jagtøien (2000) förklarar att begreppet motorisk utveckling beskriver hur barn lär sig att lyfta huvudet, sitta, krypa, stå, gå, osv. Med motorisk utveckling menas också att ett barn gradvis tillägnar sig olika färdigheter som har med rörelse att göra. Samlingsbetäckningen på grovmotorik är rörelse så som rulla runt, sitta, krypa, stå, gå, springa, hoppa, klättra, osv. Rörelser så som gripa, sy, skriva och andra precisionskrävande handlingar med händerna, rörelser med munnen och ögonen ingår i finmotoriken. Man kan hjälpa barn som inte har automatiserat sitt rörelsemönster genom att arbeta extra med grovmotoriska grundläggande aktiviteter som tillexempel att gå, löpa, hoppa, kasta och fånga. Barnet har då lättare att koncentrera sig på andra viktiga områden, till exempel att lära sig läsa, skriva, räkna samt bedöma sin omgivning. (Grindberg och Jagtøien, 2000) Rörelseaktiviteter i utomhusmiljö/naturen Granberg (2000) anser att utomhusmiljöer skapar större möjlighet för barnens kroppsliga övningar, de får chans att röra sig på större ytor. De lekverktyg som finns i naturen är lämpade för både omväxlade aktiviteter och de grovmotoriska rörelser som är en del av grunden för barnet. Små barn får möjlighet att träna förmågan att styra sina kroppsrörelser då marken är naturligt ojämn. Enligt Granberg (2000) får barn goda möjligheter till att använda kroppen på ett naturligt sätt genom leken då de erbjuds utevistelse. Granberg (2000) menar att barn behöver och kan röra sig mycket. För att kunna sitta still måste de använda både stora och små rörelser för att anstränga och trötta ut alla kroppens muskler. Utevistelse ger mer varierande och fantasifullare lekar och bland barn som får vistas ute ofta är konflikterna färre enligt Granberg (2000). Enlig forskning av Dahlgren (2007) avlastar naturen barnen då kontakten med naturen bidrar till en stimulans av positiva känslor som skapar en harmoni. Dessutom så ger utevistelsen i naturen bättre koncentration och den spontana uppmärksamheten ökar. När man vistas i naturen blir man piggare och lugnare. Man blir också mindre konfliktbenägen och håller sig friskare. Utemiljön skapar harmoni och stimulerar positiva känslor mer än en steril miljö med raka linjer, korridorer som är ändlösa och symmetriska fasader som enligt Dahlgren (2007) är förödande för vår hälsa därför att dessa former förstärker inte känslan av sammanhang. Barn som vistas i omväxlande och varierande grön utomhusmiljö, där rörelse och fysisk aktivitet spelar en stor roll, håller sig friskare än barn som vistats i sterila miljöer. Leken blir mer variationsrik och med möjlighet till större naturpräglad yta blir kvalitén på leken högre. Stora gröna rumsbildande miljöer skapar ett eget personligt utrymme och ger barnen möjlighet till utmaningar. Dessa miljöer ger också barnen tillfällen att vila och reflektera. Dahlgren (2007) anser att vi måste se till att utvecklingsmöjligheterna i utemiljön fortsätter och att naturen ses som en mångfaldig pedagogisk resurs för barns hälsa och utveckling. De äldre förskolebarnens kroppar växer snabbt och proportioner och kroppstyngd förändras. Därför behöver vi ge barnen nya utmaningar och låta dem experimentera genom att t ex leka bergsklättrare och klättra upp och ned i rep i brantare berg där de stöter på nya rörelseproblem. Nya rörelseproblem och nya lösningar stimulerar barnens rörelsefantasi. Naturen erbjuder oss

10 4 många spännande redskap och barnen ges möjlighet att söka nya erfarenheter och det är upp till oss vuxna att ta till vara på och utveckla dem. (Mellberg, 1993) 1.3 Frågeställningar 1) Erbjuds barnen rörelseaktivitet i naturen? 2) Är utevistelsen i naturen tillräcklig för den fysiska aktivitet som barn behöver? 3) Hur ser förutsättningarna för rörelseaktiviteter i naturen ut på förskolorna? 2 METOD Syftet med denna studie var att undersöka olika förskolors syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat utomhusaktiviteterna. Vidare syftar studien att undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen så att barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. Metoderna som valts är dels enkäter för att få kvantitet i undersökningen och intervjuer med förskollärare med visst verksamhetsansvar för att få kvalitet i studien. I enkäten har författarens definition av rörelseaktiviteter i naturen beskrivits. (Se bilaga 2). 2.1 Urval I undersökning har sju förskolor valts ut, fyra av förskolorna ligger centralt i samhället och tre av förskolorna ligger strax utanför samhället. Valet av förskolornas olika geografiska placering har gjorts medvetet därför att eventuellt upptäcka skillnader i arbetssättet beroende på tillgång till natur. Sammanlagt har det delats ut 66 stycken enkäter. Till intervjuerna valdes en förskollärare på varje av dessa förskolor. Den förskollärare som valdes ut är med i barnomsorgsområdets ledningsgrupp. Dessa förskollärare utsågs därför att de har ett större ansvar för sin förskolas verksamhet. Jag valde att själv ta kontakt med förskolorna för att sedan personligen lämna enkäterna och utföra intervjuerna Forskningsetik Enligt Johansson och Svedner (2006) ska man i sin studie visa respekt och hänsyn till de människor som deltar. Det finns föreskrifter som man ska tänka på och följa vid forskning. Det är viktigt att de som deltar i undersökningen känner sig trygga. Därför informerades deltagarna om undersökningens syfte genom ett missivbrev (se bilaga 1) där de fick information om sina villkor i deltagandet i undersökningen. Kontaktuppgifter till mig och min handledare fanns också med i missivbrevet om deltagarna hade frågor och funderingar kring undersökningen och deltagandet i studien. I missivbrevet fanns också information om att deltagarna var anonyma och att endast jag som forskare kunde läsa deras svar. Vid första kontakten med förskolan informerades deltagarna om att underökningen var frivillig. 2.2 Datainsamlingsmetoder Jag har använt mig av enkäter (se bilaga 2) och intervjuer (se bilaga 3) i min undersökning om pedagogers syn och tankar om rörelseaktiviteter i naturen Enkät Attorps (2010) anser att enkäter är ett bra sätt att samla in mätbar kvantitativ information och utformningen på frågorna har stor betydelse för kvalitén på den information man får in. Enkäten är utformad med både öppna och slutna frågor. Enligt Attorps (2010) är det bra att blanda öppna och slutna svarsalternativ då deltagaren i enkätundersökningen dels fritt kan formulera sitt svar i öppna frågor och med slutna frågor enkelt kan svara då det finnas ett antal på förhand givna svarsalternativ. Med enkät som undersökningsmetod kan det finnas en risk att deltagarna inte orkar eller vill svara på enkäten men ändå gör det och slumpmässigt kryssar i svar utan att tänka

11 5 efter menar Trost och Hultåker (2007) En annan nackdel med enkät är att man som forskare inte kan se kroppsspråk och känslor när undersökningen görs då man inte träffar deltagarna anser Trost och Hultåker (2007) Intervju För att få kvalitet i undersökningen så valde jag att intervjua en förskollärare på varje utvald förskola. Syftet med den kvalitativa intervjun är att få respondenten att ge så utförliga svar som möjligt menar Johansson och Svedner (2006). I intervjun är frågorna både strukturerade och öppna. När man använder sig av öppna frågor kan den tillfrågade fritt utveckla sin tankar kring i svaren enligt Lantz (2007). 2.3 Procedur Inför undersökningen kontaktades de sju utvalda förskolorna för att få fram om det fanns något intresse att delta i studien och förklaring med studien som bestod av en enkät som alla skulle fylla i och intervju med de förskollärare som är med i barnomsorgsområdets ledningsgrupp. Information gavs även till förskolläraren om att intervjun skulle spelas in för att kunna bearbeta den lättare. Alla förskolor och sex av de sju förskollärare som valdes ut i studien bestämde sig för att delta i undersökningen. De förskolor och förskollärare som utsetts i reserv till studien behövde därför inte kontaktas. Enkäterna och frågorna till intervjun delades personligen ut till de tillfrågade förskolorna och förskollärarna för att deltagarna i studien skulle få ett ansikte på den som utförde undersökningen och för att deltagarna skulle känna trygghet i att ta kontakta om de hade några funderingar kring enkäten och intervjun. Tillsammans med enkäterna och intervjufrågorna lämnades med ett missivbrev som förklarade syftet med studien. I missivbrevet fanns också kontaktuppgifter till både mig och min handledare. Insamling av enkäterna skedde genom ytterligare ett besök på förskolorna. Detta tillvägagångssätt valdes för att få deltagarna att vara öppna med frågor och funderingar. Det upplevdes lättare att besöka dem så att de kunde ställa frågor direkt i stället för att ta kontakt via telefon. Intervjuerna utfördes på respektive förskola i personalrummen. Innan själva intervjun informerades om intresset för ämnet i studien och syftet i undersökningen. Intervjun spelades in med hjälp av en diktafon för att få med allt i svaren och diskussionen. Med inspelning får man med all värdefull fakta som man sedan kan skriva av helt ordagrant. Andra faktorer som kan vara värdefulla att framhålla är enligt Johansson och Svedner (2006) pauseringar, tonfall och ev. avbrott i intervjun. 2.4 Analysmetoder I sammanställningen av resultatet i enkäten användes både diagram och kategorisering därför att enkäten innehöll både slutna och öppna frågor. Diagrammen som visar resultatet av de slutna frågorna och de öppna frågorna har bearbetats och kategoriserats genom tolkning av de samlade svaren som liknade varandra. Resultaten har därefter erhållit de olika rubrikerna. Intervjuerna har renskrivits ordagrant och efter bearbetning och tolkning av texten så har sammanställning med liknande svar kategoriserat och därefter fått rubriker. 3 RESULTAT I det här avsnittet redovisas resultatet från pedagogernas svar på enkät samt intervju, om deras syn på rörelseaktiviteter i naturen. Det har i insamlingen av de besvarade enkäterna förekommit ett visst bortfall då det resulterade i 42 insamlade enkäter av Enkätsvar Här nedan redovisas några av enkätfrågorna i form av diagram. Några av frågorna är obesvarade och dessa redovisas under diagrammen.

12 Pedagogers bakgrund Jag har i min undersökning inte gjort någon jämförelse mellan könen då det visade sig att det var endast kvinnor som arbetade på de utvalda förskolorna. Figur 1 Vilken utbildning har du? (Fråga 1) Förskollärare Barnsköt are Annan Antal svar: 42/66 Resultatet visar att de flesta är förskollärare. Figur 2 Ålder (Fråga 2) Antal 42/66 Resultatet visar att mer än hälften av pedagogerna är 40 år och äldre. Figur 3 Hur länge har du arbetat inom förskolan? (Fråga 4) år 5-9 år år 15+ Antal svar: 42/66 Resultatet visar att 26 stycken har jobbat mer än 15 år inom förskolan.

13 7 Figur 4 Har du erfarenhet av olika rörelseaktiviteter i naturen? (Fråga 8) Ja Lite Nej Antal svar: 42/66 Resultatet visar att över hälften av pedagogerna har erfarenhet av rörelseaktiviteter i naturen och endast 1 pedagog anser sig inte ha några erfarenheter inom detta område alls. På frågan om hur pedagogerna har förskaffat sig den erfarenheten så har de fått välja mellan flera olika alternativ Figur 5 Hur har du förskaffat dig denna? (Fråga 8 b) Utbildning Erfarenhet Fortbildning Litteratur Annan Resultatet visar att pedagogerna har fått sin mesta erfarenhet genom erfarenhet. Utbildning, fortbildning och litteratur tyckte många av pedagogerna som svarat hörde ihop Rörelseaktiviteter i naturen Erbjuds barnen planerade rörelseaktiviteter ute i naturen? Antal svar: 41/66 Resultatet visar att 35 av pedagogerna erbjuder barnen rörelseaktiviteter i naturen. Endast 6 förskollärare erbjuder inte dessa aktiviteter. Då jag inte har frågat varför man svarat nej har jag inte i någon följdfråga tagit reda på om förskolorna erbjuder någon annan form av rörelseaktiviteter. 1 pedagog har inte svarat på frågan.

14 8 Figur 6 Utöver motorisk träning och rörelse inne/utegård hur ofta går du ut i naturen med barnen och använder dig av planerad rörelseaktivitetet? (Fråga 10) Dagligen Några dagar i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden Sällan Aldrig Resultatet visar att de flesta av pedagogerna utför planerad rörelseaktivitet i naturen en gång i veckan. Känner du att du skulle vilja ha planerade rörelseaktiviteter med barnen ute i naturen oftare? Resultatet visar att 22 pedagoger har svarat ja. Hinder som pedagogerna upplever är många små barn i grupperna, stora barngrupper samt dålig personaltäthet. Andra hinder är att förskolan ligger långt ifrån naturen och att det därmed blir långt för barnen att gå. Administration och andra praktiska aktiviteter upplever pedagogerna också som hinder. Några av pedagogerna har också svarat att egentligen finns det inga hinder, det beror oftast på vad man vill göra. 19 pedagoger har svarat nej. De anser att de är ute i naturen tillräckligt ofta för att tillgodose barns behov av rörelseaktiviteter i naturen. Vad anser du vara din roll i barnens rörelseaktivitet ute i naturen? De flesta pedagoger har svarat att de vill vara en förebild och inspiratör för barnen genom att väcka lusten att röra på sig och att det är positivt att vistas ute i naturen. Några har också svarat att de vill vara med och stötta samt hjälpa barnen till att stärka självkänslan, att få barnen att tro på att de kan och att de vågar göra det de känner lust för när de är ute i naturen. En pedagog sa: Jag ska vara en medhjälpare och medupptäckare och stödja barnen i deras lärande. Peppa och inspirera till nya övningar och se till att alla barn vågar och får chans att utvecklas Har du på din förskola möjlighet till någon form av fortbildning gällande rörelse i naturen? Resultatet visar att 32 pedagoger har möjlighet till fortbildning då man har en fortbildningspeng för varje personal. Pedagogerna kan då själva söka efter de fortbildningar de är intresserade av. Några pedagoger pratar om Naturskolan som har bildats i kommunen dit man får åka på utbildning. Sju pedagoger har svarat att de inte har någon möjlighet till fortbildning i rörelse i naturen då de valt annan fortbildning för de pengar som man erhåller till fortbildning. Två pedagoger har valt att inte svara på den här frågan. 3.2 Intervjuer Här nedan redovisas resultatet från intervjuerna med de utvalda pedagogerna Begreppet rörelseaktivitet Alla de intervjuade pedagogerna resonerade att begreppet rörelseaktiviteter i naturen betyder allt som har med rörelse att göra. Pedagogerna anser att naturen har så mycket som är gratis som man kan använda sig av i rörelseaktiviteter och det ger många barn positiva möjligheter till att lära sig att röra på sig. Då barn är i ett sådant stort behov av att röra på sig inbjuder naturen till många

15 9 fantasifulla rörelseaktiviteter eller enbart till att bara vara som en av pedagogerna uttryckte sig. En annan pedagog sa Tänk vad underbart det är att se på när småbarnen tar sig fram bland stockar och stenar och de tar sig fram av egen maskin. Med rörelseaktiviteter i naturen kan man som pedagog anpassa aktiviteterna efter barnens ålder och utveckling menar flera av pedagogerna. Den fria leken är också väldigt viktig när vi är ute i naturen. Barnen får även då massor med motorisk träning som är viktig för barns utveckling anser en av pedagogerna. Alla de intervjuade pedagogerna anser att det inte finns något bättre ställe där grovmotoriken tränas så bra spontant och där barn tycker om att vistas än i naturen Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen Förutsättningarna när det gäller närhet till natur såg olika ut för förskolorna men de flesta pedagogerna såg inte rörelseaktiviteter i naturen som något hinder. En förskola vistades nästan inte alls i naturen då den intervjuade pedagogen upplevde det alldeles för långt för barnen att gå. Pedagogerna berättade att man hade som mål att åtminstone vara ute i naturen minst en gång i veckan och då är man ute i cirka 2 timmar. På hösten kunde inskolningar ses som ett av de största hindren, menade de flesta pedagogerna, men när man var färdig med dessa så planerade man in utflykter i verksamheten igen. En pedagog sa: Det hänger mycket på oss som pedagoger vad vi vill och inte vill. Vi är fullt medvetna om att vi bör gå ut med barnen i naturen och träna motorik för deras utveckling men ibland prioriteras inte den utevistelsen alls utan vi håller oss kvar på våra utgårdar istället. En annan pedagog menar att ibland räcker det att bara planera att vi ska gå ut i naturen men inte planera vilka rörelseaktiviteter vi ska ha. Vissa gånger måste barnen också få använda sin egen fantasi och den fria leken är ett väldigt bra komplement till rörelseaktiviteter. På en förskola är mygg ett stort hinder när barnen vistas i naturen. Pedagogen berättar att barnen inte vill vara ute i skogen just under den tiden som det är som värst med mygg. Barnen får panik av ljudet från myggorna och det gör ont av stick. 3.3 Pedagogers syn på yrkesrollen gällande rörelseaktiviteter i naturen Alla pedagogerna känner sig trygga i sin yrkesroll gällande rörelseaktiviteter (fig. 4). Synen på vikten av att erbjuda barnen utevistelse i naturen är också en viktig del i pedagogernas yrkesroll. Vetskapen om hur viktigt det är med motorisk träning är god hos alla pedagogerna och de ser sig själva som inspiratörer och medupptäckare till barnen (fig. 6). En pedagog anser att det är väldigt viktigt att man har ett syfte med det man gör men det behöver inte vara planerat i detalj. En annan pedagog berättar att alla i personalen på hennes förskola är utbildade till Skogsmulle genom Friluftsfrämjandet. En annan pedagog säger: Jag tycker att jag får mycket kunskap av mina kollegor, vi lär av varandra. Alla kan vi olika saker och vi har alla olika egenskaper. Det är min fortbildning. 4 DISKUSSION Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på rörelseaktiviteter i naturen. Frågeställningarna löd: 1) Erbjuds barnen rörelseaktiviteter ute i naturen?, 2) Är utevistelsen i naturen tillräcklig för den fysiska aktivitet som barn behöver och 3) Hur ser förutsättningarna för rörelseaktiviteterna ute i naturen på förskolorna?

16 10 4.1Barns möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen Min undersökning visar att alla barn erbjuds rörelseaktiviteter i naturen i större eller mindre omfattning. Pedagoger är medvetna om vikten av motorisk träning i form av rörelseaktiviteter i naturen och de är också medvetna om att det är en viktig del i barns utveckling Enligt Jagtøien (2002) utvecklar barn sina rörelsemönster själva genom att hela tiden söka efter mer utmanande rörelseuppgifter i en miljö som är rik och stimulerande. Jag liksom pedagogerna upplever att naturen har en miljö som är utmanande för barnen och att den är tillräckligt stimulerande för barns motoriska utveckling. I min studie så uppfattar också pedagogerna att naturen och skogen är en väldigt bra tillgång för bl.a. motorisk träning. Dessutom är det alldeles gratis att vistas i naturen menar en av pedagogerna. Naturen erbjuder många redskap som till exempel stockar och stenar att klättra på och träd som barnen kan klättra i som är bra träning för barnens motorik menar en av pedagogerna. Enligt Lpfö-98, sidan 10, är ett av förskolans strävandes mål att varje barn: utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Min studie visar att de flesta förskolor som deltagit undersökningen anser att rörelseaktiviteter i naturen är en prioriterad del av verksamheten och att pedagogerna upplever det roligt att genomföra rörelseaktiviteter i naturen. Planeringen av t ex utflykter med spontana aktiviteter så som den fria leken upplevs också positiv då pedagogerna menar att rörelseaktiviteterna inte behöver vara planerade utan att det räcker att enbart vistas ute i naturen. Enligt mina egna erfarenheter i min yrkesroll inom förskolan när det gäller den fria leken ute i naturen så får barnen mestadels leka själva utan pedagogers stöd och medverkan. Jag anser liksom några av pedagogerna i undersökningen att man ska vara medupptäckare och inspiratör. Granberg (2000) menar att en viktig del i utomhusvistelsen är att pedagogerna gör det barnen gör och ser samma saker som de ser och därför ska man som vuxen vara beredd på att leka. Dock har jag den uppfattningen att då barnen erbjuds den fria leken undviker pedagoger medverkan för att man inte vill lägga sig i och avbryta den pågående leken. Jag tror att den fria leken också kan innehålla motorisk träning och rörelseaktiviteter och barn behöver stöd och vägledning i dessa aktiviteter. Därför anser jag att pedagoger behöver tänka om i frågan om medverkan eller inte i barnens aktiviteter. Jag ser det som en fördel att ge barnen utmaningar i rörelseaktiviteter i naturen för att tillgodose deras rörelsebehov och främja deras motoriska utveckling med delaktighet av pedagoger än att låta den fria leken, utan pedagogers medverkan, vara den planerade huvudaktiviteten i utevistelse i naturen. 4.2 Pedagogers syn på den planerade rörelseaktiviteten i naturen Jag uppfattar det som att pedagoger har en sund syn på vikten av motorisk träning och rörelseaktiviteter. De ser naturen som ett pedagogiskt verktyg och som ett bra komplement för barns motoriska utveckling då den inbjuder till många olika rörelseaktiviteter. Pedagogerna känner sig också trygga i sin yrkesroll då man upplever att planering av rörelseaktiviteter i naturen inte är så svårt då naturen inbjuder till roliga aktiviteter. Pedagogerna menar även att i naturen finns så mycket gratis i form av olika redskap som t ex stockar, stenar och träd att klättra på och i. Naturens kuperade och ojämna mark ger också upphov till inslag av motorisk träning då barnen får ta sig fram av egen maskin menar en av pedagogerna. Enligt Granberg (2000) skapar utomhusmiljöer större möjlighet för barnens kroppsliga övningar då de får chans att röra sig på större ytor. De lekverktyg som finns är lämpade för både omväxlade aktiviteter och de grovmotoriska rörelser som är en del av grunden för barnet. (Granberg, 2000) Jag ser naturen som ett av de bästa pedagogiska verktyg för rörelseaktiviteter som finns i verksamheten för barns motoriska utveckling och jag har den uppfattningen om att barn idag

17 11 behöver få sitt rörelsebehov tillgodosett i just naturen. Jag tror därför att vi bör erbjuda barnen ännu fler tillfällen med planerad rörelseaktivitet i naturen än vad förskolorna gör i dag då jag tror att utevistelsen på utegården inte är tillräcklig för barns rörelsebehov. Jag upplever att barn blir begränsade i sitt sätt att röra på sig på utegården. Jag menar att det kan vara trångt och att det är lätt att krocka med andra barn när man springer, går och cyklar och konflikter kan uppstå då barnen blir oense om de olika sakerna som finns på gården. Granberg (2000) menar att konflikterna mellan barnen blir färre utomhus då de använder sin fantasi på ett sätt som blir mer kreativt och varierar sina lekar mera. Konflikter mellan barn och pedagoger kan också uppstå då pedagoger många gånger tillrättavisar barn som t ex akta småbarnen, klättra inte där för då kan du ramla, spring inte så fort för då kan du krocka osv. Jag upplever att även om förskolornas gårdar är bra anpassade till rörelseaktiviteter och motorisk träning har naturen så mycket mer att erbjuda som tillgodoser barns rörelsebehov i deras motoriska utveckling och naturen ger också andra positiva upplevelser som främjar barns utveckling. Naturen skapar harmoni och stimulerar positiva känslor det medför att man blir mindre konfliktbenägen enligt Dahlgren (2007). Några av de tillfrågade förskolorna erbjuder barnen rörelseaktiviteter i naturen minst en gång i veckan. De övriga förskolorna anser att de gör så gott de kan med planeringen av vistelsen i naturen då inskolningar och många små barn i barngruppen ses som några av hindren och i vissa fall är det pedagogerna som inte vill gå ut med barngruppen i naturen. Jag anser att det största hindret i planering av rörelseaktiviteter i naturen är ofta vi vuxna. Det är pedagoger som planerar verksamheten, en verksamhet som enligt styrdokumenten skall erbjuda barn utevistelse och enligt styrdokumenten så har förskolan som mål att främja barns utveckling. Om en pedagog inte vill gå ut i naturen för att främja barns utveckling vad erbjuder då den pedagogen för rörelseaktiviteter för barns utveckling? 4.3 Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen på förskolor Resultatet i undersökningen om pedagogers ålder visar att 24 stycken av pedagogerna är 40 år och äldre (se figur 2). De flesta av dessa pedagoger anser att det är svårt, rent praktiskt, att ta sig ut i skogen med små barn. Många av barnen kan inte gå själva och dessutom styr mat och sovtider valet att inte gå ut i naturen menar pedagogerna. Pedagogerna i undersökningen som är yngre än 40 år har en annan syn på utevistelse i naturen. Dessa pedagoger ser inga hinder med rörelseaktiviteter i naturen. De går ofta ut i naturen med de små barnen och pedagogerna upplever att det är tillräckligt med motorisk träning för de små barnen att bara lära sig att gå i skogen där marken är kuperad och ojämn. Varför är det skillnad på synen av vikten av rörelseaktiviteter i naturen i åldrarna bland pedagogerna? Har utbildningen haft betydelse i den skillnaden? I min utbildning till förskollärare har det funnits en liten del i kurser som tar upp barns behov av motorisk träning för utveckling. Jag önskar det hade varit mera inslag i utbildningen om motorisk träning i barns utveckling då det finns ett stort behov hos barnen att få möjlighet till rörelseaktiviteter då det enligt mina egna erfarenheter finns barn som har sämre utvecklad motorik än sina jämnåriga kamrater, barn som är omogna i sina automatiserade rörelser och barn som är överaktiva och okoncentrerade. Därför valde jag i min specialisering kursen Rörelse i förskolan 30 hp. för att få mera kunskap om vikten av rörelse både inomhus och i naturen Kan det vara så att man måste ändra i förskollärarutbildningen för att lättare kunna främja dessa barn som har motoriska svårigheter? Enligt denna undersökning så får de äldre barnen oftare möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen än de yngre barnen. Några av pedagogerna upplever det svårt att gå ut med de små barnen i naturen för att det är långt att gå, för få i personalgruppen och för att pedagogerna tycker att det går lika bra att vistas på gården som ute i naturen. Johansson (2004) så är det lika viktigt för de små barnen att få möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen då barnets utveckling sker snabbare ju

18 12 mer barnet kan samordna sina rörelser. I naturen finns det möjlighet för olika svårighetsgrader för rörelser som barnen kan välja och med naturen som plats för rörelse så kan de med hela kroppen upptäcka omvärlden menar Johansson (2004). Tanken med valet av förskolor var att i undersökningen möjligtvis se en viss skillnad i arbetssättet med planerade rörelseaktiviteter i naturen t ex om förskolorna som har naturen nära oftare är ute med barnen än de som har långt till naturen och måste gå en lång sträcka för att komma till skogen. Resultatet visar att det inte spelar någon roll var förskolan ligger i förhållandet till närheten till naturen. De flesta av pedagogerna planerar ofta rörelseaktiviteter i naturen trots att de har en väg som är cirka 1,5 kilometer lång att gå med barnen. Ett undantag var en av förskolorna som har ganska nära till naturområden som valde att inte planera rörelseaktiviteter i naturen så ofta utan bara vid något enstaka tillfälle. De tyckte att det går lika bra att vistas på gården som ute i naturen. Jag anser att alla barn, stora som små, ska ges möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen även om det sker endast några enstaka tillfällen. Alla barn skall ges goda möjligheter till fysisk aktivitet och det är förskolans plikt att se till att barn erbjuds rörelseaktiviteter. En allsidig rörelseerfarenhet är viktig för barnets totala utveckling och det bör vi hela tiden vara uppmärksamma på (Grindberg och Jagtøien, 2000). Hur kan man ändra på arbetssättet för de pedagoger som upplever det jobbigt att planera rörelseaktiviteter i naturen för de mindre barnen? Vad har man för perspektiv på sitt arbete? Jag anser att om man som pedagog upplever det jobbigt med stora barngrupper med små barn så kan det vara så att det krävs en annan planering där man ser till att alla barn får möjlighet någon gång att komma ut i naturen. Indragningar på personal och besparingar är andra orsaker till stora barngrupper och för att det ska ske förändringar så kan det vara så att man måste säga stopp till barnsomsorgschefer, rektorer och politiker och tala om för dessa personer hur viktigt det är med motorisk träning och rörelseaktiviteter för barns utveckling och hur viktigt det är för barn att få komma ut i naturen. Vi måste våga säga till för att få en förändring! 4.4 Tillförlitlighet Resultatet i enkätundersökningen och från intervjuerna har gett mig svar på de frågor som undersökningen vill belysa. Intervjuerna är utformade med både strukturerade och öppna frågor I de öppna frågorna kan pedagogerna fritt utveckla sina tankar kring svaren. Jag valde att spela in intervjuerna för att sedan noggrant skriva ut dem ordagrant och genom det menar jag att tillförlitligheten stärks. Med valet av enkäter och intervjuer som metod i min undersökning upplever jag att det resultat jag har fått fram genom analys och diskussion har varit tillräckligt underlag för att få svar på frågeställningarna i studien. Jag hade även en tanke att göra observationer på pedagogerna och deras arbetssätt men insåg att det inte fanns tillräckligt med tid till det. Jag upplever att utformningen av frågorna i enkäten var lätta att förstå då svaren från pedagogerna har varit väl besvarade och då jag tolkat svaren verkar det som att ingen av pedagogerna har missförstått någon fråga. Jag anser att upplägget i enkäten med både öppna och slutna frågor har varit bra då jag har fått bra respons från några av pedagogerna att de uppskattade att få svara på de öppna frågorna med egna tankar och motiveringar. Med en enkätundersökning kan det finnas risk med bortfall och i min undersökning blev det ett bortfall på 37 %. Enligt Trost & Hultåker (2007)bör man räkna med ett bortfall på %. Jag fick i efterhand reda på att några pedagoger var bortresta, några hade blivit sjuka och andra valde att inte vara med i enkätundersökningen. 4.5 Erfarenheter i framtiden Resultatet i studien visar att pedagoger i förskolorna erbjuder barn rörelseaktiviteter i naturen för att tillgodose barns behov av rörelse i deras utveckling. Jag upplever också att pedagogerna är ambitiösa och har mycket kunskap om vikten av motorisk träning men vågar ändå påstå att det

19 13 kan bli bättre, I synnerhet för de små barnen. På varje förskola bör man sträva efter att alla barn får möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen. Jag har uppfattningen att när det är för lite personal känner sig pedagogerna otrygga att ta med de små barnen ut i naturen och då är det mycket enklare att stanna kvar på förskolans utegård. Visserligen erbjuder också utegården rörelseaktiviteter men är det i samma utsträckning som naturen erbjuder är en fundering som jag efter min utbildning kommer att bära med mig. Hur kan man uppmuntra pedagoger att planera rörelseaktiviteter i naturen oftare för alla barn? Det är så viktigt för barn att redan från början, i tidig ålder, få rätt stimulans och alla rörelsebehov tillgodosedda för den motoriska utvecklingen. Jag anser att man bör arbeta för en gemensam målsättning med rörelseaktiviteter i naturen för att få en stimulerande utevistelse i naturen som utmanar såväl barn som pedagoger. En viktig del i det arbetet är att i arbetslagen diskutera både utevistelsen i naturen och hur arbetet med planerade rörelseaktiviteter kan se ut. Mina förhoppningar när jag kommer ut i arbetslivet som nyutbildad förskollärare är att jag har möjligheten att få ta del av barns, även små barns, motoriska utveckling och kunna erbjuda alla barn rörelseaktiviteter i naturen varje dag. 4.6 Fortsatt forskning Jag skulle gärna ta del av vidare forskning och forska vidare om vikten av rörelseaktiviteter i naturen. Jag funderar om barns rörelsebehov blir tillgodosett i förskolorna och skolorna i dag. Är rörelseaktiviteterna och den motoriska träningen tillräcklig för barnens utveckling på förskolorna? Jag har sett och upplevt genom min undersökning att det finns många barn i dag på förskolorna som är oroliga av sig och har svårt med koncentrationen i olika sammanhang. Trots att jag upplever pedagogerna som ambitiösa och att pedagogerna är ute ofta med barnen så tror jag att man oftare behöver gå ut i just naturen med barnen och inte bara stanna på förskolans utegård. Jag anser att man kan ta med verksamheten ut i naturen och använda naturen som ett pedagogiskt verktyg för att främja barns motoriska utveckling som är så viktig. Oroväckande nyheter i media talar om att det upptäcks fler barn med inlärningsproblem och koncentrationssvårigheter i skolorna idag. Får inte barnen sina rörelsebehov tillgodosedda kan det medföra att de senare i utvecklingen får problem med inlärningen. (Lindgren, C. 2009) Kan vi minska antalet barn som med outvecklad motorik får problem med inlärning när de senare kommer i högre skolålder genom att redan i tidig ålder ge barnen möjligheter till rörelseaktiviteter i naturen? Jag tror att det finns möjligheter att minska på antalet barn med outvecklad motorik genom att redan när barnen är små gå ut i naturen och erbjuda barnen rörelseaktiviteter som främjar den motoriska utvecklingen. Det är också viktigt att vi fullföljer och erbjuder motorisk träning ända till barnen är stora. När barnen börjar i skolan försvinner nästan all motorisk träning och allra helst rörelseaktiviteter i naturen. Vi går inte ut i naturen med skolbarnen nu förtiden. Varför går man inte ut med skolbarnen i naturen? Är det av bekvämlighet eller otrygghet? Vad kan vi göra tillsammans för att ge alla barn möjlighet att få sina rörelsebehov tillgodosedda? Jag hoppas att så många pedagoger som möjligt tar del av fakta och forskning som finns om vikten av rörelseaktiviteter i naturen så vi kan bidra till att alla barn får samma möjligheter till rörelseaktiviteter i naturen som främjar barns motoriska utveckling. Om vi alla gör det anser jag att vi kan minska risken att fler barn får inlärningsproblem och koncentrationssvårigheter senare i livet.

20 14 REFERENSER Attorps, I. ( ) Föreläsning, Statistiska metoder, Högskolan i Gävle Dahlgren, L. O. (red.) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. Ellneby, Y. (1991). Barns rätt att utvecklas: [en handbok om barns motoriska, perceptuella och språkliga utveckling]. Stockholm: Utbildningsradion (UR). Granberg, A (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. (1. uppl.) Göteborg: Multicare. Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget. Johansson, S. (2004). Bland stubbar och kottar: med barnen i mulleskogen. (Ny rev. uppl.) Sollentuna: Napema. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindgren, C. Barns brist på natur ett hälsohot. ( oktober). Svenska Dagbladet Tillgänglig: halsohot_ svd Mellberg, B. (2000 [1993]). Rörelselek: en metod att stimulera barns utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Liber Sverige. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm. Utbildningsdep. Regeringskansliet. Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3., [rev. och utök.] uppl.) Lund Studentlitteratur.

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

Förskollärares syn på rörelse

Förskollärares syn på rörelse Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Förskollärares syn på rörelse En studie gjord på två förskolor i Skåne Preschool teacher s perspective on physical activity

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans

Läs mer

Rörelselekar: en metod för att stimulera barns utveckling och lärande

Rörelselekar: en metod för att stimulera barns utveckling och lärande Beteckning: Akademin för teknik och miljö Rörelselekar: en metod för att stimulera barns utveckling och lärande Louise Hedlund Ht-2010 15 hp C-nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Göran Svedsäter Handledare:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förskollärares och barnskötares perspektiv på barn, rörelse och utevistelse i förskolan En enkätundersökning i förskolan

Förskollärares och barnskötares perspektiv på barn, rörelse och utevistelse i förskolan En enkätundersökning i förskolan Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förskollärares och barnskötares perspektiv på barn, rörelse och utevistelse i förskolan En enkätundersökning i förskolan Anna Almqvist

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Loftets handlingsplan 2013/2014

Loftets handlingsplan 2013/2014 Loftets handlingsplan 2013/2014 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad 2010 05 03

I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad 2010 05 03 I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad 2010 05 03 Friluftsfrämjandets pedagogiska modell Friluftsfrämjandets grupp organisation Skogsknopp 1-2 år Skogsknytte 3-4 år Skogsmulle 5-6 år Strövare 7-8 år

Läs mer

Logens handlingsplan 2012/2013

Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolans uppdrag Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2015-2016 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Arbetsplan Balders Hages Förskola Reviderad 2015 Värdegrund Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Pedagoger och motorisk träning i naturen - en studie om pedagogers kunskaper i barns rörelse och kroppsliga träning

Pedagoger och motorisk träning i naturen - en studie om pedagogers kunskaper i barns rörelse och kroppsliga träning Beteckning: Akademin för teknik och miljö Pedagoger och motorisk träning i naturen - en studie om pedagogers kunskaper i barns rörelse och kroppsliga träning Kristina Olsson Vt-2011 Examensarbete 15hp

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2015-2016 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

EXAMENSARBETE Hösten 2008 Motorik i förskolan Författare Handledare www.hkr.se

EXAMENSARBETE Hösten 2008 Motorik i förskolan Författare Handledare www.hkr.se EXAMENSARBETE Hösten 2008 Lärarutbildningen Motorik i förskolan - En studie om hur nio pedagoger arbetar för att stimulera barns motorik Författare Emma Persson Anna Ridell Handledare Mariann Persson www.hkr.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN Välkommen till Förskoleområde Lunden 1 120418-001-133 12 Göteborgs Stad Grafiska Gruppen LEKANDE, LÄRANDE BARN Utskrift: Vidkärrsgruppen Örgryte-Härlanda Juni 2012 TRYGGA 1 Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer