Barns rörelseaktiviteter i naturen - en studie om pedagogers syn på vikten av rörelseaktiviteter i naturen för barns motoriska utveckling

Transkript

1 Beteckning: Akademin för teknik och miljö Barns rörelseaktiviteter i naturen - en studie om pedagogers syn på vikten av rörelseaktiviteter i naturen för barns motoriska utveckling Anneli Olsson Ht-2010 Examensarbete 15 hp grundläggande nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare: Nils Ryrholm

2

3 Sammanfattning Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit. Pedagogerna ser naturen som ett uterum med möjligheter till många fantasifulla rörelseaktiviteter. Förskolorna i undersökningen har alla närhet till naturen och det är rimligt gångavstånd för barnen, även för de små barnen. Trots närhet finns det förskolor som inte planerar rörelseaktiviteter i naturen i sin verksamhet. Nyckelord: Förskolebarn, motorisk utveckling, natur, pedagoger, rörelseaktiviteter

4

5 i Innehållsförteckning Sammanfattning... i Nyckelord: Förskolebarn, motorisk utveckling, natur, pedagoger, rörelseaktiviteter... i 1 INLEDNING Bakgrund Medveten motorisk träning för barn Litteraturgenomgång Barns motoriska utveckling i rörelse Rörelseaktiviteter i utomhusmiljö/naturen Frågeställningar METOD Urval Forskningsetik Datainsamlingsmetoder Enkät Intervju Procedur Analysmetoder RESULTAT Enkätsvar Pedagogers bakgrund Intervjuer Begreppet rörelseaktivitet Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen Pedagogers syn på yrkesrollen gällande rörelseaktiviteter i naturen DISKUSSION Barns möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen Pedagogers syn på den planerade rörelseaktiviteten i naturen Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen på förskolor Tillförlitlighet Erfarenheter i framtiden Fortsatt forskning...13 REFERENSER...14 BILAGA 1 Följebrev till enkäter...15 BILAGA 2 Enkätundersökning om barns möjlighet till rörelseaktivitet i naturen...16 BILAGA 3 Intervjufrågor till pedagoger...18

6 ii

7 1 1 INLEDNING I min utbildning till förskollärare har jag valt bland annat naturkunskap som inriktning och i specialiseringen ht 2009 gick jag en kurs som heter Rörelse i förskolan då mitt intresse för natur, friluftsliv och utomhuspedagogik ligger mig varmt om hjärtat. Jag har växt upp med naturen och har haft turen att fått lära mig mycket om den. Mitt intresse för naturen har speglat sig i mitt yrkesutövande då jag sedan 1998 har arbetat inom barnomsorgen och varit ute i naturen mycket tillsammans med barnen. I verksamheten på förskolorna idag så upplever jag att man oftare är ute på förskolans utegårdar med barnen än vad man är i naturen. Kan det vara så att förskolornas gårdar är så pass bra utformade så att pedagogerna tycker att barnen får sina rörelsebehov tillgodosedda genom att vistas endast på gården? Jag har genom min utbildning till förskollärare fått många nya vinklar och perspektiv på hur man kan använda naturen som en stor del i barnens motoriska utveckling. Jag upplever också att vi på nytt behöver presentera skogen för barnen. I Lpfö-98 står det att: Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Lpfö 98 s.7) Utomhuspedagogiken är ett väldigt bra verktyg och naturen ger oss pedagoger stora möjligheter och tillgångar att anpassa verksamheten så att inlärning och utveckling blir stimulerande för barnen. I naturen finns det så mycket material som ser till att alla sinnen kan användas och utvecklas. Att som förskollärare få ge barnen den möjligheten att vistas ute i naturen och genom olika övningar tillgodose barnens motoriska utveckling upplever jag som ett privilegium och för att motivera barn till rörelse så är det viktigt att pedagogerna är aktivt deltagande och engagerade. Jag upplever att utevistelse i naturen kan för många pedagoger betyda något negativt då de upplever det jobbigt, väderberoende och att det kräver lång planering, men det finns även möjligheter och glädje i att vara ute med barnen i naturen. Jag upplever också att förskolornas utegårdar är på väg att bli bättre utformade och anpassade för motorisk träning och att rörelseaktiviteterna i naturen kommer i skym undan för att man väljer att stanna på sina utegårdar. Därför vill jag undersöka olika förskolors sätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolorna har utformat utomhusaktiviteterna och om man ger barnen möjlighet till olika slags rörelseaktiviteter då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. 1.1 Bakgrund I förskolan har man som huvuduppgift att tillgodose barns behov att röra sig och barn får genom rörelseaktiviteter positiva upplevelser genom att vara fysisk aktiva varje dag och det ger även barnen en möjlighet att utveckla en sund själ i en sund kropp anser Jagtøien (2002). I förhållande till de krav som människan ställs inför är det viktigt för henne att få röra sig obesvärat och målinriktat därför måste man tänka på att utveckla kvalitén i rörelseaktiviteterna. Det sker förändringar i kroppen och kroppens rörelseförmåga. Barnet befinner sig i ständig utveckling och för att barn ska få möjlighet till en kontinuerlig utveckling av sin rörelsepotential är det därför extra viktigt att anpassa förhållandena. Barn som får goda och positiva upplevelser av fysisk aktivitet genom hela sin uppväxt kommer att kunna behärska deltagande i sociala aktiviteter. Barn behöver rörelser där ledernas hela rörelseomfång används men dock inte stretching. Barn behöver också muskelträning som även tränar styrning och kontroll, men det får inte bli tungt eller ensidigt. Ett viktigt inslag i den motoriska träningen är konditionsträning med omväxlande vila-

8 2 arbete på ett naturligt sätt vilket kan ske utomhus i lek och planerade rörelseaktiviteter. Aktiviteter som är skelettbaserade och koordinationsträning är också en mycket viktig träning för barnens utveckling Medveten motorisk träning för barn * Stimulera alla sinnen. * Befäst de mognadsbestämda rörelserna. (Rulla, Krypa, Åla, Sitta, Stå, Gå) *Träna grundläggande naturliga rörelser. (Springa, Hoppa, Kasta, Fånga, Hänga, Gunga, Kana, Dra, Fösa, Lyfta, Bära, Snurra o.s.v.) *Träna de koordinativa egenskaperna. (Balans, Rumsorientering, Anpassad kraft, Rytm, Öga-hand/Öga-fot koordination, Reaktion) Genom rörelseaktiviteter i skog och mark utvecklar barnen sin motorik, rumsuppfattning, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning och med anpassning efter barnens individuella förmågor kan alla delta efter sin förmåga. Till alla dessa rörelseaktiviteter har vi gratis redskap i naturen i form av stockar, stenar, träd och kuperad mark där vi kan träna med barnen både i den fria leken och i planerade rörelseaktiviteter. Naturen ger även i olika aktiviteter möjligheter till att stimulera alla sinnen genom att barnen får uppleva och lära känna naturen. Lpfö-98 sidan 9 "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Rörelse ska vara glädje och barn vill ha roligt. Att erbjuda barn rörelseaktiviteter i naturen är för mig en viktig del i verksamheten. Med naturen som uterum och ett pedagogiskt verktyg ger vi barnen bra förutsättningar för rörelse. 1.2 Litteraturgenomgång Enligt Mellberg (1993) har barn ett stort behov av att röra sig. Med kropp och rörelse har barn också en stor förmåga att uttrycka sina känslor och sinnesstämningar. De sprudlar av aktivitet och finner en stor upptäckarglädje. Ett stort hinder i barns rörelsebehov är vi vuxna. Mellberg (1993) menar att vi ständigt hindrar barnen i deras rörelseflöde genom uppmaningar så som t.ex. Spring inte runt, du kan slå dig, akta så du inte ramlar och sitt still. Med dessa uppmaningar hindrar vi barnen från deras perspektiv att uppleva omvärlden. På samma sätt ur ett annat perspektiv menar Dahlgren (2007) att när vi låter barnen sitta stilla inomhus istället för att erbjuda aktiviteter i naturen på ett mångfacetterat sätt hindras barnen i sin motoriska utveckling och drivkraften att lära, då barnen inte kommer till sin rätt stillasittande i inomhus Barns motoriska utveckling i rörelse. Man föds med ett antal reflexer och som spädbarn rör man sig inte medvetet utan styrs av dessa reflexer. Reflexrörelserna framkallas av sinnesintryck och ger barnet deras första erfarenheter. Dessa reflexer ger även barnet automatiserade rörelser. Den grovmotoriska utvecklingen startar när barnet är nyfött och vid sju års ålder är barnet fullt utvecklat motoriskt. (Ellneby, 1991) För att barn ska utvecklas är de i behov av fysiska aktiviteter. Därför bör man ge barnet goda möjligheter till fysisk aktivitet och det är förskolans plikt att se till att barnen får detta. Grindberg och Jagtøien (2000) beskriver att med hjälp av fysisk aktivitet utvecklar barn en tro på sig själva

9 3 och en mycket god kompetens som innebär att de får ett positivt förhållande till sin egen kropp och de får de bästa möjligheterna att samspela i alla sorters lek. För att barnet ska utvecklas motorisk menar Ellneby (1991) att de behöver få vissa rörelser tillgodosedda, så som till exempel åla, krypa, gå, hoppa och springa. Barn har oftast en spontan lust att röra sig, därför är det nödvändigt att ge barnet en möjlighet till en bra träning genom att barnet får röra sig ute dagligen. Ellneby (1991) anser att utemiljön ger barnet möjlighet att utveckla många bra lekar och det behövs inga speciella leksaker utan man kan använda sig av det utemiljön ger. Grindberg och Jagtøien (2000) förklarar att begreppet motorisk utveckling beskriver hur barn lär sig att lyfta huvudet, sitta, krypa, stå, gå, osv. Med motorisk utveckling menas också att ett barn gradvis tillägnar sig olika färdigheter som har med rörelse att göra. Samlingsbetäckningen på grovmotorik är rörelse så som rulla runt, sitta, krypa, stå, gå, springa, hoppa, klättra, osv. Rörelser så som gripa, sy, skriva och andra precisionskrävande handlingar med händerna, rörelser med munnen och ögonen ingår i finmotoriken. Man kan hjälpa barn som inte har automatiserat sitt rörelsemönster genom att arbeta extra med grovmotoriska grundläggande aktiviteter som tillexempel att gå, löpa, hoppa, kasta och fånga. Barnet har då lättare att koncentrera sig på andra viktiga områden, till exempel att lära sig läsa, skriva, räkna samt bedöma sin omgivning. (Grindberg och Jagtøien, 2000) Rörelseaktiviteter i utomhusmiljö/naturen Granberg (2000) anser att utomhusmiljöer skapar större möjlighet för barnens kroppsliga övningar, de får chans att röra sig på större ytor. De lekverktyg som finns i naturen är lämpade för både omväxlade aktiviteter och de grovmotoriska rörelser som är en del av grunden för barnet. Små barn får möjlighet att träna förmågan att styra sina kroppsrörelser då marken är naturligt ojämn. Enligt Granberg (2000) får barn goda möjligheter till att använda kroppen på ett naturligt sätt genom leken då de erbjuds utevistelse. Granberg (2000) menar att barn behöver och kan röra sig mycket. För att kunna sitta still måste de använda både stora och små rörelser för att anstränga och trötta ut alla kroppens muskler. Utevistelse ger mer varierande och fantasifullare lekar och bland barn som får vistas ute ofta är konflikterna färre enligt Granberg (2000). Enlig forskning av Dahlgren (2007) avlastar naturen barnen då kontakten med naturen bidrar till en stimulans av positiva känslor som skapar en harmoni. Dessutom så ger utevistelsen i naturen bättre koncentration och den spontana uppmärksamheten ökar. När man vistas i naturen blir man piggare och lugnare. Man blir också mindre konfliktbenägen och håller sig friskare. Utemiljön skapar harmoni och stimulerar positiva känslor mer än en steril miljö med raka linjer, korridorer som är ändlösa och symmetriska fasader som enligt Dahlgren (2007) är förödande för vår hälsa därför att dessa former förstärker inte känslan av sammanhang. Barn som vistas i omväxlande och varierande grön utomhusmiljö, där rörelse och fysisk aktivitet spelar en stor roll, håller sig friskare än barn som vistats i sterila miljöer. Leken blir mer variationsrik och med möjlighet till större naturpräglad yta blir kvalitén på leken högre. Stora gröna rumsbildande miljöer skapar ett eget personligt utrymme och ger barnen möjlighet till utmaningar. Dessa miljöer ger också barnen tillfällen att vila och reflektera. Dahlgren (2007) anser att vi måste se till att utvecklingsmöjligheterna i utemiljön fortsätter och att naturen ses som en mångfaldig pedagogisk resurs för barns hälsa och utveckling. De äldre förskolebarnens kroppar växer snabbt och proportioner och kroppstyngd förändras. Därför behöver vi ge barnen nya utmaningar och låta dem experimentera genom att t ex leka bergsklättrare och klättra upp och ned i rep i brantare berg där de stöter på nya rörelseproblem. Nya rörelseproblem och nya lösningar stimulerar barnens rörelsefantasi. Naturen erbjuder oss

10 4 många spännande redskap och barnen ges möjlighet att söka nya erfarenheter och det är upp till oss vuxna att ta till vara på och utveckla dem. (Mellberg, 1993) 1.3 Frågeställningar 1) Erbjuds barnen rörelseaktivitet i naturen? 2) Är utevistelsen i naturen tillräcklig för den fysiska aktivitet som barn behöver? 3) Hur ser förutsättningarna för rörelseaktiviteter i naturen ut på förskolorna? 2 METOD Syftet med denna studie var att undersöka olika förskolors syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat utomhusaktiviteterna. Vidare syftar studien att undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen så att barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. Metoderna som valts är dels enkäter för att få kvantitet i undersökningen och intervjuer med förskollärare med visst verksamhetsansvar för att få kvalitet i studien. I enkäten har författarens definition av rörelseaktiviteter i naturen beskrivits. (Se bilaga 2). 2.1 Urval I undersökning har sju förskolor valts ut, fyra av förskolorna ligger centralt i samhället och tre av förskolorna ligger strax utanför samhället. Valet av förskolornas olika geografiska placering har gjorts medvetet därför att eventuellt upptäcka skillnader i arbetssättet beroende på tillgång till natur. Sammanlagt har det delats ut 66 stycken enkäter. Till intervjuerna valdes en förskollärare på varje av dessa förskolor. Den förskollärare som valdes ut är med i barnomsorgsområdets ledningsgrupp. Dessa förskollärare utsågs därför att de har ett större ansvar för sin förskolas verksamhet. Jag valde att själv ta kontakt med förskolorna för att sedan personligen lämna enkäterna och utföra intervjuerna Forskningsetik Enligt Johansson och Svedner (2006) ska man i sin studie visa respekt och hänsyn till de människor som deltar. Det finns föreskrifter som man ska tänka på och följa vid forskning. Det är viktigt att de som deltar i undersökningen känner sig trygga. Därför informerades deltagarna om undersökningens syfte genom ett missivbrev (se bilaga 1) där de fick information om sina villkor i deltagandet i undersökningen. Kontaktuppgifter till mig och min handledare fanns också med i missivbrevet om deltagarna hade frågor och funderingar kring undersökningen och deltagandet i studien. I missivbrevet fanns också information om att deltagarna var anonyma och att endast jag som forskare kunde läsa deras svar. Vid första kontakten med förskolan informerades deltagarna om att underökningen var frivillig. 2.2 Datainsamlingsmetoder Jag har använt mig av enkäter (se bilaga 2) och intervjuer (se bilaga 3) i min undersökning om pedagogers syn och tankar om rörelseaktiviteter i naturen Enkät Attorps (2010) anser att enkäter är ett bra sätt att samla in mätbar kvantitativ information och utformningen på frågorna har stor betydelse för kvalitén på den information man får in. Enkäten är utformad med både öppna och slutna frågor. Enligt Attorps (2010) är det bra att blanda öppna och slutna svarsalternativ då deltagaren i enkätundersökningen dels fritt kan formulera sitt svar i öppna frågor och med slutna frågor enkelt kan svara då det finnas ett antal på förhand givna svarsalternativ. Med enkät som undersökningsmetod kan det finnas en risk att deltagarna inte orkar eller vill svara på enkäten men ändå gör det och slumpmässigt kryssar i svar utan att tänka

11 5 efter menar Trost och Hultåker (2007) En annan nackdel med enkät är att man som forskare inte kan se kroppsspråk och känslor när undersökningen görs då man inte träffar deltagarna anser Trost och Hultåker (2007) Intervju För att få kvalitet i undersökningen så valde jag att intervjua en förskollärare på varje utvald förskola. Syftet med den kvalitativa intervjun är att få respondenten att ge så utförliga svar som möjligt menar Johansson och Svedner (2006). I intervjun är frågorna både strukturerade och öppna. När man använder sig av öppna frågor kan den tillfrågade fritt utveckla sin tankar kring i svaren enligt Lantz (2007). 2.3 Procedur Inför undersökningen kontaktades de sju utvalda förskolorna för att få fram om det fanns något intresse att delta i studien och förklaring med studien som bestod av en enkät som alla skulle fylla i och intervju med de förskollärare som är med i barnomsorgsområdets ledningsgrupp. Information gavs även till förskolläraren om att intervjun skulle spelas in för att kunna bearbeta den lättare. Alla förskolor och sex av de sju förskollärare som valdes ut i studien bestämde sig för att delta i undersökningen. De förskolor och förskollärare som utsetts i reserv till studien behövde därför inte kontaktas. Enkäterna och frågorna till intervjun delades personligen ut till de tillfrågade förskolorna och förskollärarna för att deltagarna i studien skulle få ett ansikte på den som utförde undersökningen och för att deltagarna skulle känna trygghet i att ta kontakta om de hade några funderingar kring enkäten och intervjun. Tillsammans med enkäterna och intervjufrågorna lämnades med ett missivbrev som förklarade syftet med studien. I missivbrevet fanns också kontaktuppgifter till både mig och min handledare. Insamling av enkäterna skedde genom ytterligare ett besök på förskolorna. Detta tillvägagångssätt valdes för att få deltagarna att vara öppna med frågor och funderingar. Det upplevdes lättare att besöka dem så att de kunde ställa frågor direkt i stället för att ta kontakt via telefon. Intervjuerna utfördes på respektive förskola i personalrummen. Innan själva intervjun informerades om intresset för ämnet i studien och syftet i undersökningen. Intervjun spelades in med hjälp av en diktafon för att få med allt i svaren och diskussionen. Med inspelning får man med all värdefull fakta som man sedan kan skriva av helt ordagrant. Andra faktorer som kan vara värdefulla att framhålla är enligt Johansson och Svedner (2006) pauseringar, tonfall och ev. avbrott i intervjun. 2.4 Analysmetoder I sammanställningen av resultatet i enkäten användes både diagram och kategorisering därför att enkäten innehöll både slutna och öppna frågor. Diagrammen som visar resultatet av de slutna frågorna och de öppna frågorna har bearbetats och kategoriserats genom tolkning av de samlade svaren som liknade varandra. Resultaten har därefter erhållit de olika rubrikerna. Intervjuerna har renskrivits ordagrant och efter bearbetning och tolkning av texten så har sammanställning med liknande svar kategoriserat och därefter fått rubriker. 3 RESULTAT I det här avsnittet redovisas resultatet från pedagogernas svar på enkät samt intervju, om deras syn på rörelseaktiviteter i naturen. Det har i insamlingen av de besvarade enkäterna förekommit ett visst bortfall då det resulterade i 42 insamlade enkäter av Enkätsvar Här nedan redovisas några av enkätfrågorna i form av diagram. Några av frågorna är obesvarade och dessa redovisas under diagrammen.

12 Pedagogers bakgrund Jag har i min undersökning inte gjort någon jämförelse mellan könen då det visade sig att det var endast kvinnor som arbetade på de utvalda förskolorna. Figur 1 Vilken utbildning har du? (Fråga 1) Förskollärare Barnsköt are Annan Antal svar: 42/66 Resultatet visar att de flesta är förskollärare. Figur 2 Ålder (Fråga 2) Antal 42/66 Resultatet visar att mer än hälften av pedagogerna är 40 år och äldre. Figur 3 Hur länge har du arbetat inom förskolan? (Fråga 4) år 5-9 år år 15+ Antal svar: 42/66 Resultatet visar att 26 stycken har jobbat mer än 15 år inom förskolan.

13 7 Figur 4 Har du erfarenhet av olika rörelseaktiviteter i naturen? (Fråga 8) Ja Lite Nej Antal svar: 42/66 Resultatet visar att över hälften av pedagogerna har erfarenhet av rörelseaktiviteter i naturen och endast 1 pedagog anser sig inte ha några erfarenheter inom detta område alls. På frågan om hur pedagogerna har förskaffat sig den erfarenheten så har de fått välja mellan flera olika alternativ Figur 5 Hur har du förskaffat dig denna? (Fråga 8 b) Utbildning Erfarenhet Fortbildning Litteratur Annan Resultatet visar att pedagogerna har fått sin mesta erfarenhet genom erfarenhet. Utbildning, fortbildning och litteratur tyckte många av pedagogerna som svarat hörde ihop Rörelseaktiviteter i naturen Erbjuds barnen planerade rörelseaktiviteter ute i naturen? Antal svar: 41/66 Resultatet visar att 35 av pedagogerna erbjuder barnen rörelseaktiviteter i naturen. Endast 6 förskollärare erbjuder inte dessa aktiviteter. Då jag inte har frågat varför man svarat nej har jag inte i någon följdfråga tagit reda på om förskolorna erbjuder någon annan form av rörelseaktiviteter. 1 pedagog har inte svarat på frågan.

14 8 Figur 6 Utöver motorisk träning och rörelse inne/utegård hur ofta går du ut i naturen med barnen och använder dig av planerad rörelseaktivitetet? (Fråga 10) Dagligen Några dagar i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden Sällan Aldrig Resultatet visar att de flesta av pedagogerna utför planerad rörelseaktivitet i naturen en gång i veckan. Känner du att du skulle vilja ha planerade rörelseaktiviteter med barnen ute i naturen oftare? Resultatet visar att 22 pedagoger har svarat ja. Hinder som pedagogerna upplever är många små barn i grupperna, stora barngrupper samt dålig personaltäthet. Andra hinder är att förskolan ligger långt ifrån naturen och att det därmed blir långt för barnen att gå. Administration och andra praktiska aktiviteter upplever pedagogerna också som hinder. Några av pedagogerna har också svarat att egentligen finns det inga hinder, det beror oftast på vad man vill göra. 19 pedagoger har svarat nej. De anser att de är ute i naturen tillräckligt ofta för att tillgodose barns behov av rörelseaktiviteter i naturen. Vad anser du vara din roll i barnens rörelseaktivitet ute i naturen? De flesta pedagoger har svarat att de vill vara en förebild och inspiratör för barnen genom att väcka lusten att röra på sig och att det är positivt att vistas ute i naturen. Några har också svarat att de vill vara med och stötta samt hjälpa barnen till att stärka självkänslan, att få barnen att tro på att de kan och att de vågar göra det de känner lust för när de är ute i naturen. En pedagog sa: Jag ska vara en medhjälpare och medupptäckare och stödja barnen i deras lärande. Peppa och inspirera till nya övningar och se till att alla barn vågar och får chans att utvecklas Har du på din förskola möjlighet till någon form av fortbildning gällande rörelse i naturen? Resultatet visar att 32 pedagoger har möjlighet till fortbildning då man har en fortbildningspeng för varje personal. Pedagogerna kan då själva söka efter de fortbildningar de är intresserade av. Några pedagoger pratar om Naturskolan som har bildats i kommunen dit man får åka på utbildning. Sju pedagoger har svarat att de inte har någon möjlighet till fortbildning i rörelse i naturen då de valt annan fortbildning för de pengar som man erhåller till fortbildning. Två pedagoger har valt att inte svara på den här frågan. 3.2 Intervjuer Här nedan redovisas resultatet från intervjuerna med de utvalda pedagogerna Begreppet rörelseaktivitet Alla de intervjuade pedagogerna resonerade att begreppet rörelseaktiviteter i naturen betyder allt som har med rörelse att göra. Pedagogerna anser att naturen har så mycket som är gratis som man kan använda sig av i rörelseaktiviteter och det ger många barn positiva möjligheter till att lära sig att röra på sig. Då barn är i ett sådant stort behov av att röra på sig inbjuder naturen till många

15 9 fantasifulla rörelseaktiviteter eller enbart till att bara vara som en av pedagogerna uttryckte sig. En annan pedagog sa Tänk vad underbart det är att se på när småbarnen tar sig fram bland stockar och stenar och de tar sig fram av egen maskin. Med rörelseaktiviteter i naturen kan man som pedagog anpassa aktiviteterna efter barnens ålder och utveckling menar flera av pedagogerna. Den fria leken är också väldigt viktig när vi är ute i naturen. Barnen får även då massor med motorisk träning som är viktig för barns utveckling anser en av pedagogerna. Alla de intervjuade pedagogerna anser att det inte finns något bättre ställe där grovmotoriken tränas så bra spontant och där barn tycker om att vistas än i naturen Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen Förutsättningarna när det gäller närhet till natur såg olika ut för förskolorna men de flesta pedagogerna såg inte rörelseaktiviteter i naturen som något hinder. En förskola vistades nästan inte alls i naturen då den intervjuade pedagogen upplevde det alldeles för långt för barnen att gå. Pedagogerna berättade att man hade som mål att åtminstone vara ute i naturen minst en gång i veckan och då är man ute i cirka 2 timmar. På hösten kunde inskolningar ses som ett av de största hindren, menade de flesta pedagogerna, men när man var färdig med dessa så planerade man in utflykter i verksamheten igen. En pedagog sa: Det hänger mycket på oss som pedagoger vad vi vill och inte vill. Vi är fullt medvetna om att vi bör gå ut med barnen i naturen och träna motorik för deras utveckling men ibland prioriteras inte den utevistelsen alls utan vi håller oss kvar på våra utgårdar istället. En annan pedagog menar att ibland räcker det att bara planera att vi ska gå ut i naturen men inte planera vilka rörelseaktiviteter vi ska ha. Vissa gånger måste barnen också få använda sin egen fantasi och den fria leken är ett väldigt bra komplement till rörelseaktiviteter. På en förskola är mygg ett stort hinder när barnen vistas i naturen. Pedagogen berättar att barnen inte vill vara ute i skogen just under den tiden som det är som värst med mygg. Barnen får panik av ljudet från myggorna och det gör ont av stick. 3.3 Pedagogers syn på yrkesrollen gällande rörelseaktiviteter i naturen Alla pedagogerna känner sig trygga i sin yrkesroll gällande rörelseaktiviteter (fig. 4). Synen på vikten av att erbjuda barnen utevistelse i naturen är också en viktig del i pedagogernas yrkesroll. Vetskapen om hur viktigt det är med motorisk träning är god hos alla pedagogerna och de ser sig själva som inspiratörer och medupptäckare till barnen (fig. 6). En pedagog anser att det är väldigt viktigt att man har ett syfte med det man gör men det behöver inte vara planerat i detalj. En annan pedagog berättar att alla i personalen på hennes förskola är utbildade till Skogsmulle genom Friluftsfrämjandet. En annan pedagog säger: Jag tycker att jag får mycket kunskap av mina kollegor, vi lär av varandra. Alla kan vi olika saker och vi har alla olika egenskaper. Det är min fortbildning. 4 DISKUSSION Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på rörelseaktiviteter i naturen. Frågeställningarna löd: 1) Erbjuds barnen rörelseaktiviteter ute i naturen?, 2) Är utevistelsen i naturen tillräcklig för den fysiska aktivitet som barn behöver och 3) Hur ser förutsättningarna för rörelseaktiviteterna ute i naturen på förskolorna?

16 10 4.1Barns möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen Min undersökning visar att alla barn erbjuds rörelseaktiviteter i naturen i större eller mindre omfattning. Pedagoger är medvetna om vikten av motorisk träning i form av rörelseaktiviteter i naturen och de är också medvetna om att det är en viktig del i barns utveckling Enligt Jagtøien (2002) utvecklar barn sina rörelsemönster själva genom att hela tiden söka efter mer utmanande rörelseuppgifter i en miljö som är rik och stimulerande. Jag liksom pedagogerna upplever att naturen har en miljö som är utmanande för barnen och att den är tillräckligt stimulerande för barns motoriska utveckling. I min studie så uppfattar också pedagogerna att naturen och skogen är en väldigt bra tillgång för bl.a. motorisk träning. Dessutom är det alldeles gratis att vistas i naturen menar en av pedagogerna. Naturen erbjuder många redskap som till exempel stockar och stenar att klättra på och träd som barnen kan klättra i som är bra träning för barnens motorik menar en av pedagogerna. Enligt Lpfö-98, sidan 10, är ett av förskolans strävandes mål att varje barn: utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Min studie visar att de flesta förskolor som deltagit undersökningen anser att rörelseaktiviteter i naturen är en prioriterad del av verksamheten och att pedagogerna upplever det roligt att genomföra rörelseaktiviteter i naturen. Planeringen av t ex utflykter med spontana aktiviteter så som den fria leken upplevs också positiv då pedagogerna menar att rörelseaktiviteterna inte behöver vara planerade utan att det räcker att enbart vistas ute i naturen. Enligt mina egna erfarenheter i min yrkesroll inom förskolan när det gäller den fria leken ute i naturen så får barnen mestadels leka själva utan pedagogers stöd och medverkan. Jag anser liksom några av pedagogerna i undersökningen att man ska vara medupptäckare och inspiratör. Granberg (2000) menar att en viktig del i utomhusvistelsen är att pedagogerna gör det barnen gör och ser samma saker som de ser och därför ska man som vuxen vara beredd på att leka. Dock har jag den uppfattningen att då barnen erbjuds den fria leken undviker pedagoger medverkan för att man inte vill lägga sig i och avbryta den pågående leken. Jag tror att den fria leken också kan innehålla motorisk träning och rörelseaktiviteter och barn behöver stöd och vägledning i dessa aktiviteter. Därför anser jag att pedagoger behöver tänka om i frågan om medverkan eller inte i barnens aktiviteter. Jag ser det som en fördel att ge barnen utmaningar i rörelseaktiviteter i naturen för att tillgodose deras rörelsebehov och främja deras motoriska utveckling med delaktighet av pedagoger än att låta den fria leken, utan pedagogers medverkan, vara den planerade huvudaktiviteten i utevistelse i naturen. 4.2 Pedagogers syn på den planerade rörelseaktiviteten i naturen Jag uppfattar det som att pedagoger har en sund syn på vikten av motorisk träning och rörelseaktiviteter. De ser naturen som ett pedagogiskt verktyg och som ett bra komplement för barns motoriska utveckling då den inbjuder till många olika rörelseaktiviteter. Pedagogerna känner sig också trygga i sin yrkesroll då man upplever att planering av rörelseaktiviteter i naturen inte är så svårt då naturen inbjuder till roliga aktiviteter. Pedagogerna menar även att i naturen finns så mycket gratis i form av olika redskap som t ex stockar, stenar och träd att klättra på och i. Naturens kuperade och ojämna mark ger också upphov till inslag av motorisk träning då barnen får ta sig fram av egen maskin menar en av pedagogerna. Enligt Granberg (2000) skapar utomhusmiljöer större möjlighet för barnens kroppsliga övningar då de får chans att röra sig på större ytor. De lekverktyg som finns är lämpade för både omväxlade aktiviteter och de grovmotoriska rörelser som är en del av grunden för barnet. (Granberg, 2000) Jag ser naturen som ett av de bästa pedagogiska verktyg för rörelseaktiviteter som finns i verksamheten för barns motoriska utveckling och jag har den uppfattningen om att barn idag

17 11 behöver få sitt rörelsebehov tillgodosett i just naturen. Jag tror därför att vi bör erbjuda barnen ännu fler tillfällen med planerad rörelseaktivitet i naturen än vad förskolorna gör i dag då jag tror att utevistelsen på utegården inte är tillräcklig för barns rörelsebehov. Jag upplever att barn blir begränsade i sitt sätt att röra på sig på utegården. Jag menar att det kan vara trångt och att det är lätt att krocka med andra barn när man springer, går och cyklar och konflikter kan uppstå då barnen blir oense om de olika sakerna som finns på gården. Granberg (2000) menar att konflikterna mellan barnen blir färre utomhus då de använder sin fantasi på ett sätt som blir mer kreativt och varierar sina lekar mera. Konflikter mellan barn och pedagoger kan också uppstå då pedagoger många gånger tillrättavisar barn som t ex akta småbarnen, klättra inte där för då kan du ramla, spring inte så fort för då kan du krocka osv. Jag upplever att även om förskolornas gårdar är bra anpassade till rörelseaktiviteter och motorisk träning har naturen så mycket mer att erbjuda som tillgodoser barns rörelsebehov i deras motoriska utveckling och naturen ger också andra positiva upplevelser som främjar barns utveckling. Naturen skapar harmoni och stimulerar positiva känslor det medför att man blir mindre konfliktbenägen enligt Dahlgren (2007). Några av de tillfrågade förskolorna erbjuder barnen rörelseaktiviteter i naturen minst en gång i veckan. De övriga förskolorna anser att de gör så gott de kan med planeringen av vistelsen i naturen då inskolningar och många små barn i barngruppen ses som några av hindren och i vissa fall är det pedagogerna som inte vill gå ut med barngruppen i naturen. Jag anser att det största hindret i planering av rörelseaktiviteter i naturen är ofta vi vuxna. Det är pedagoger som planerar verksamheten, en verksamhet som enligt styrdokumenten skall erbjuda barn utevistelse och enligt styrdokumenten så har förskolan som mål att främja barns utveckling. Om en pedagog inte vill gå ut i naturen för att främja barns utveckling vad erbjuder då den pedagogen för rörelseaktiviteter för barns utveckling? 4.3 Förutsättningar för rörelseaktiviteter i naturen på förskolor Resultatet i undersökningen om pedagogers ålder visar att 24 stycken av pedagogerna är 40 år och äldre (se figur 2). De flesta av dessa pedagoger anser att det är svårt, rent praktiskt, att ta sig ut i skogen med små barn. Många av barnen kan inte gå själva och dessutom styr mat och sovtider valet att inte gå ut i naturen menar pedagogerna. Pedagogerna i undersökningen som är yngre än 40 år har en annan syn på utevistelse i naturen. Dessa pedagoger ser inga hinder med rörelseaktiviteter i naturen. De går ofta ut i naturen med de små barnen och pedagogerna upplever att det är tillräckligt med motorisk träning för de små barnen att bara lära sig att gå i skogen där marken är kuperad och ojämn. Varför är det skillnad på synen av vikten av rörelseaktiviteter i naturen i åldrarna bland pedagogerna? Har utbildningen haft betydelse i den skillnaden? I min utbildning till förskollärare har det funnits en liten del i kurser som tar upp barns behov av motorisk träning för utveckling. Jag önskar det hade varit mera inslag i utbildningen om motorisk träning i barns utveckling då det finns ett stort behov hos barnen att få möjlighet till rörelseaktiviteter då det enligt mina egna erfarenheter finns barn som har sämre utvecklad motorik än sina jämnåriga kamrater, barn som är omogna i sina automatiserade rörelser och barn som är överaktiva och okoncentrerade. Därför valde jag i min specialisering kursen Rörelse i förskolan 30 hp. för att få mera kunskap om vikten av rörelse både inomhus och i naturen Kan det vara så att man måste ändra i förskollärarutbildningen för att lättare kunna främja dessa barn som har motoriska svårigheter? Enligt denna undersökning så får de äldre barnen oftare möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen än de yngre barnen. Några av pedagogerna upplever det svårt att gå ut med de små barnen i naturen för att det är långt att gå, för få i personalgruppen och för att pedagogerna tycker att det går lika bra att vistas på gården som ute i naturen. Johansson (2004) så är det lika viktigt för de små barnen att få möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen då barnets utveckling sker snabbare ju

18 12 mer barnet kan samordna sina rörelser. I naturen finns det möjlighet för olika svårighetsgrader för rörelser som barnen kan välja och med naturen som plats för rörelse så kan de med hela kroppen upptäcka omvärlden menar Johansson (2004). Tanken med valet av förskolor var att i undersökningen möjligtvis se en viss skillnad i arbetssättet med planerade rörelseaktiviteter i naturen t ex om förskolorna som har naturen nära oftare är ute med barnen än de som har långt till naturen och måste gå en lång sträcka för att komma till skogen. Resultatet visar att det inte spelar någon roll var förskolan ligger i förhållandet till närheten till naturen. De flesta av pedagogerna planerar ofta rörelseaktiviteter i naturen trots att de har en väg som är cirka 1,5 kilometer lång att gå med barnen. Ett undantag var en av förskolorna som har ganska nära till naturområden som valde att inte planera rörelseaktiviteter i naturen så ofta utan bara vid något enstaka tillfälle. De tyckte att det går lika bra att vistas på gården som ute i naturen. Jag anser att alla barn, stora som små, ska ges möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen även om det sker endast några enstaka tillfällen. Alla barn skall ges goda möjligheter till fysisk aktivitet och det är förskolans plikt att se till att barn erbjuds rörelseaktiviteter. En allsidig rörelseerfarenhet är viktig för barnets totala utveckling och det bör vi hela tiden vara uppmärksamma på (Grindberg och Jagtøien, 2000). Hur kan man ändra på arbetssättet för de pedagoger som upplever det jobbigt att planera rörelseaktiviteter i naturen för de mindre barnen? Vad har man för perspektiv på sitt arbete? Jag anser att om man som pedagog upplever det jobbigt med stora barngrupper med små barn så kan det vara så att det krävs en annan planering där man ser till att alla barn får möjlighet någon gång att komma ut i naturen. Indragningar på personal och besparingar är andra orsaker till stora barngrupper och för att det ska ske förändringar så kan det vara så att man måste säga stopp till barnsomsorgschefer, rektorer och politiker och tala om för dessa personer hur viktigt det är med motorisk träning och rörelseaktiviteter för barns utveckling och hur viktigt det är för barn att få komma ut i naturen. Vi måste våga säga till för att få en förändring! 4.4 Tillförlitlighet Resultatet i enkätundersökningen och från intervjuerna har gett mig svar på de frågor som undersökningen vill belysa. Intervjuerna är utformade med både strukturerade och öppna frågor I de öppna frågorna kan pedagogerna fritt utveckla sina tankar kring svaren. Jag valde att spela in intervjuerna för att sedan noggrant skriva ut dem ordagrant och genom det menar jag att tillförlitligheten stärks. Med valet av enkäter och intervjuer som metod i min undersökning upplever jag att det resultat jag har fått fram genom analys och diskussion har varit tillräckligt underlag för att få svar på frågeställningarna i studien. Jag hade även en tanke att göra observationer på pedagogerna och deras arbetssätt men insåg att det inte fanns tillräckligt med tid till det. Jag upplever att utformningen av frågorna i enkäten var lätta att förstå då svaren från pedagogerna har varit väl besvarade och då jag tolkat svaren verkar det som att ingen av pedagogerna har missförstått någon fråga. Jag anser att upplägget i enkäten med både öppna och slutna frågor har varit bra då jag har fått bra respons från några av pedagogerna att de uppskattade att få svara på de öppna frågorna med egna tankar och motiveringar. Med en enkätundersökning kan det finnas risk med bortfall och i min undersökning blev det ett bortfall på 37 %. Enligt Trost & Hultåker (2007)bör man räkna med ett bortfall på %. Jag fick i efterhand reda på att några pedagoger var bortresta, några hade blivit sjuka och andra valde att inte vara med i enkätundersökningen. 4.5 Erfarenheter i framtiden Resultatet i studien visar att pedagoger i förskolorna erbjuder barn rörelseaktiviteter i naturen för att tillgodose barns behov av rörelse i deras utveckling. Jag upplever också att pedagogerna är ambitiösa och har mycket kunskap om vikten av motorisk träning men vågar ändå påstå att det

19 13 kan bli bättre, I synnerhet för de små barnen. På varje förskola bör man sträva efter att alla barn får möjlighet till rörelseaktiviteter i naturen. Jag har uppfattningen att när det är för lite personal känner sig pedagogerna otrygga att ta med de små barnen ut i naturen och då är det mycket enklare att stanna kvar på förskolans utegård. Visserligen erbjuder också utegården rörelseaktiviteter men är det i samma utsträckning som naturen erbjuder är en fundering som jag efter min utbildning kommer att bära med mig. Hur kan man uppmuntra pedagoger att planera rörelseaktiviteter i naturen oftare för alla barn? Det är så viktigt för barn att redan från början, i tidig ålder, få rätt stimulans och alla rörelsebehov tillgodosedda för den motoriska utvecklingen. Jag anser att man bör arbeta för en gemensam målsättning med rörelseaktiviteter i naturen för att få en stimulerande utevistelse i naturen som utmanar såväl barn som pedagoger. En viktig del i det arbetet är att i arbetslagen diskutera både utevistelsen i naturen och hur arbetet med planerade rörelseaktiviteter kan se ut. Mina förhoppningar när jag kommer ut i arbetslivet som nyutbildad förskollärare är att jag har möjligheten att få ta del av barns, även små barns, motoriska utveckling och kunna erbjuda alla barn rörelseaktiviteter i naturen varje dag. 4.6 Fortsatt forskning Jag skulle gärna ta del av vidare forskning och forska vidare om vikten av rörelseaktiviteter i naturen. Jag funderar om barns rörelsebehov blir tillgodosett i förskolorna och skolorna i dag. Är rörelseaktiviteterna och den motoriska träningen tillräcklig för barnens utveckling på förskolorna? Jag har sett och upplevt genom min undersökning att det finns många barn i dag på förskolorna som är oroliga av sig och har svårt med koncentrationen i olika sammanhang. Trots att jag upplever pedagogerna som ambitiösa och att pedagogerna är ute ofta med barnen så tror jag att man oftare behöver gå ut i just naturen med barnen och inte bara stanna på förskolans utegård. Jag anser att man kan ta med verksamheten ut i naturen och använda naturen som ett pedagogiskt verktyg för att främja barns motoriska utveckling som är så viktig. Oroväckande nyheter i media talar om att det upptäcks fler barn med inlärningsproblem och koncentrationssvårigheter i skolorna idag. Får inte barnen sina rörelsebehov tillgodosedda kan det medföra att de senare i utvecklingen får problem med inlärningen. (Lindgren, C. 2009) Kan vi minska antalet barn som med outvecklad motorik får problem med inlärning när de senare kommer i högre skolålder genom att redan i tidig ålder ge barnen möjligheter till rörelseaktiviteter i naturen? Jag tror att det finns möjligheter att minska på antalet barn med outvecklad motorik genom att redan när barnen är små gå ut i naturen och erbjuda barnen rörelseaktiviteter som främjar den motoriska utvecklingen. Det är också viktigt att vi fullföljer och erbjuder motorisk träning ända till barnen är stora. När barnen börjar i skolan försvinner nästan all motorisk träning och allra helst rörelseaktiviteter i naturen. Vi går inte ut i naturen med skolbarnen nu förtiden. Varför går man inte ut med skolbarnen i naturen? Är det av bekvämlighet eller otrygghet? Vad kan vi göra tillsammans för att ge alla barn möjlighet att få sina rörelsebehov tillgodosedda? Jag hoppas att så många pedagoger som möjligt tar del av fakta och forskning som finns om vikten av rörelseaktiviteter i naturen så vi kan bidra till att alla barn får samma möjligheter till rörelseaktiviteter i naturen som främjar barns motoriska utveckling. Om vi alla gör det anser jag att vi kan minska risken att fler barn får inlärningsproblem och koncentrationssvårigheter senare i livet.

20 14 REFERENSER Attorps, I. ( ) Föreläsning, Statistiska metoder, Högskolan i Gävle Dahlgren, L. O. (red.) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. Ellneby, Y. (1991). Barns rätt att utvecklas: [en handbok om barns motoriska, perceptuella och språkliga utveckling]. Stockholm: Utbildningsradion (UR). Granberg, A (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. (1. uppl.) Göteborg: Multicare. Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget. Johansson, S. (2004). Bland stubbar och kottar: med barnen i mulleskogen. (Ny rev. uppl.) Sollentuna: Napema. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindgren, C. Barns brist på natur ett hälsohot. ( oktober). Svenska Dagbladet Tillgänglig: halsohot_ svd Mellberg, B. (2000 [1993]). Rörelselek: en metod att stimulera barns utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Liber Sverige. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm. Utbildningsdep. Regeringskansliet. Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3., [rev. och utök.] uppl.) Lund Studentlitteratur.