Empati. i höst. STATLIGA PENGAR: Misstro mot fördelning GOD MAN: Bli medveten om fallgroparna BOENDE: Gruppbostad kan bli dyrt

Transkript

1 Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Empati Medlemstidning nr i höst STATLIGA PENGAR: Misstro mot fördelning GOD MAN: Bli medveten om fallgroparna BOENDE: Gruppbostad kan bli dyrt

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år Redaktionskommitté Sture Andreasson Ulla Elfving Ekström Per G Torell Redaktör Kristina Kleinert redaktion@schizofreniforbundet.se Layout Kristina Kleinert Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax office@schizofreniforbundet.se Omslag Foto: Kristina Kleinert Upplaga 4000 ex Manusstopp Nr 3, 2013 Manusstopp Utgivningsdag Annonser redaktion@schizofreniforbundet.se Tryck Exakta, Malmö 2013 Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Använd max 800 tecken för insändare. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G: Sista dagen i maj. Hela månaden har varit fylld av intensiva upplevelser och kyligt väder. Vår kongress i Täby är jag glad för. Alla som var med att organisera den gjorde ett mycket bra jobb. Sedan var det så att förbundsstyrelsen hade beslutat att pröva en annan modell än vi tidigare har gjort för att besvara motioner. Alla deltagare delades in i grupper. Varje grupp fick en motion var att diskutera och söka finna svar på. Vid förhandlingarna presenterade varje grupp vad man kommit fram till och det blev omröstning om svaren. Jag var orolig och funderade hela tiden på vad som kunde gå fel i just denna del. Skulle kaos uppstå i processen? Men nej då! Våra medlemmar kan man ha förtroende för. Samtal och diskussioner fördes på ett mycket bra sätt. Ledning och instruktion hanterades föredömligt av Susanne Rolfner Suvanto och alla tycktes vara nöjda med detta gemensamma arbete. Nu återstår för styrelsen att hantera svaren på ett bra sätt. Tack vare er alla känner styrelsen sig styrkt inför framtiden. Veckan efter deltog jag i konferensen A perfect vision for Mental Health 2020 i Dublin i EUFAMI:s regi. Hur stärker man anhörigas roll i Europa? Situationen för anhöriga skiljer sig mycket åt i Europas länder. Konferensen förlades i Dublin därför att Irland just nu är ordförandeland i EU. Vi fick därför träffa kommissionären för hälso- och konsumentfrågor Tonio Borg från Malta. Det talades mycket om betydelsen av den erfarenhet anhöriga har. Vi ska skicka det uttalande som gjordes vid konferensens avslutning till alla föreningar. Där finns en del argument för vårt anhörigarbete. Och så ligger plötsligt sommaren framför oss. Det är andra dagen i juni. Med kanske lite lugnare takt, så att det blir tid för långsiktigare planering. På förbundsnivå måste vi fundera på hur vi ska förverkliga så mycket som möjligt av den verksamhetsplan som fastställdes under kongressen. Det verkar också komma ett utspel från socialdepartementet om hur verksamheten med Personligt Ombud ska se ut. PO är ju en hjärtefråga för oss. Så vad som skrivs betyder mycket för oss. Tack för denna period. Tack för förtroendet ni visar mig genom att välja mig till ordförande en period till. Önskar alla en skön sommar. Många hälsningar från ett varmt och soligt Lund! Per G Torell Förbundsordförande

3 Phrenicus nr Kongressen 2013 Kongressen 2013 Kongressen 2013 Tvivel på statlig insats Kongressen ifrågasatte regeringens sätt att fördela statliga pengar till kommuner och landsting. Anders Printz, samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa. Pingsthelgen maj samlades Schizofreniförbundet till kongress. Anders Printz inledde. Han är samordnare för statens insater inom psykisk ohälsa. Printz berättade om regeringens plan för riktade insatser (PRIO), cirka 4,4 miljarder kronor för åren Pengar som kommuner och landsting kan söka för att förbättra livet för personer med långvarig, psykiatrisk sjukdom och för barn och ungdom. För att säkerställa att pengarna används till rätt saker har regeringen skrivit avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Avtalet går, bland annat, ut på att kommuner och landsting i vissa fall ska ta in synpunkter från brukarorganisationerna innan de får pengar. - Jag tror att det blir svårt att få systemet att fungera, sa Per Scholtz som är Schizofreniförbundets jurist. - Avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) binder inte de enskilda kommunerna och landstingen. Jag har mycket dåliga erfarenheter, fortsatte han. Lennart Lundin instämde. Han är hedersordförande i Schizofreniförbundet, psykolog och verksamhetssamordnare på Psykiatri Psykos Sahlgrenska sjukhuset. - Avtal fungerar bara om parterna vill följa det, sa han. Jag har varit med om att förgäves stå och vifta med avtal och ropa hallå, hallå! Bengt Fernström, IFS Skaraborg, framhöll att det inte finns lokala företrädare för målgruppen i alla kommuner. Frågan är vem kommunen ska tala med då. Läs mer om PRIO på Bild: Fotoakuten Livlig debatt Kongressen tog ställning till sju motioner under intensiva diskussioner. Starkast reaktion väckte förslaget att byta namn på Schizofreniförbundet. Ett nytt namn kan dra fler medlemmar, enligt motionen. De som förordar namnbyte menar att schizofreni skrämmer bort eventuellt nya medlemmar på grund av inrotade vanföreställningar. Andra anser att målgruppen behöver breddas till fler diagnoser. Men kongressen avslog motionen och uppmanade istället styrelsen att intensifiera kampen mot fördomar genom mer information. Hedersordförande Lennart Lundin framhöll att målgruppen är ansenlig och därför tillräcklig. Det finns minst personer med schizofreni och liknande psykoser och deras anhöriga. Namnet Schizofreniförbundet antogs 2001 därför att kongressen ansåg att vi bäst bekämpar fördomar genom att öppet berätta om hur det är att leva med schizofreni. En annan motion som engagerade kongressen förslog krav på utredning av långtidsbehandling med läkemedlet antipsykotika, även kallat neuroleptika. Kongressen biföll och gav styrelsen i uppdrag att begära rådslag med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Styrelsen ska också kräva att få vara med i arbetet med riktlinjer för insättning och uppföljning av behandling med neuroleptika både på Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läs vidare om samtliga motioner och svar på vår hemsida Text och foto: Kristina Kleinert

4 4 Medlemsbladet God man kan både hjälpa och stjälpa Överförmyndaren i Stockholms stad hanterar godmanskap för huvudmän. Många med psykiska funktionshinder behöver hjälp att sköta ekonomin. Att begära en god man kan vara ett bra alternativ. Men se upp för fallgroparna, varnar Per Scholtz, jurist och styrelseledamot i Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Skåne. Räkningar ska betalas och pengarna ska räcka till mat, kläder, fritid och mediciner. Det kan vara svårt att överblicka helheten och många riskerar att leva över sina tillgångar i en tillvaro som kan vara splittrad på grund av sjukdom. Det finns flera sätt att få hjälp och det första steget är att kartlägga vilka alternativen är. Initiativet kan komma från den enskilde, anhöriga, socialtjänst eller vårdinrättning. Anhöriga hjälper ofta informellt en vuxen dotter, en pappa eller en hustru med att sköta det löpande. Utöver att betala fakturor kan det handla om att teckna abonnemang, öppna bankkonton och ordna med autogiro. Då skriver den som har funktionsnedsättning fullmakter när det behövs för att själv slippa hantera det praktiska. Allt detta är okomplicerat så länge alla inblandade är överens. Men hur stor insyn ska anhörig ha i en annan vuxen persons eko- Många har problem med gode män, säger juristen Per Scholtz. nomi? Ett annat problem kan vara att en enda anhörig står för allt inflytande och det kan finnas andra närstående som har synpunkter på detta. Därför kan det ibland vara lämpligt att be att få en god man som utses av Överförmyndarnämnden eller tingsrätten i den kommun man bor i. Den gode mannen (som lika ofta är en kvinna) kan vara vem som helst som har anmält intresse att ta uppdrag som god man. Eller så kan det röra sig om en anhörig. - Vi har medlemmar som har drabbats av egendomligheter i samband med att gode män eller förvaltare har skött deras ekonomi, säger Per Scholtz i IFS styrelse. Han ger som exempel en kvinna med schizofreni där anhöriga upptäckte att kvinnans dyrbara bohag hade sålts för en spottstyver till en släkting till förvaltaren. Saken polisanmäldes men åklagare valde att inte väcka åtal. - Hanteringen av huvudmannens tillgångar måste ske under betryggande former. Jag skulle gärna se att kontrollen av gode mäns och förvaltares lämplighet blev striktare. I Skåne ser vi att medelåldern är hög och en del har så många uppdrag att kvaliteten blir lidande, säger Per Scholtz. Den som är utsedd att vara god man ska inte bara se till att huvudmannens ekonomi fungerar utan

5 Phrenicus nr Foto: Kristina Kleinert också sörja för person, vilket bland annat innebär att bevaka huvudmannens intressen i kontakter med myndigheter och anhöriga. Det kan handla om att se till att det finns hemförsäkring, att söka bostadsbidrag och att vara en länk mellan huvudmannen och vården. Framför allt har en god man en starkare juridisk ställning än anhöriga när det gäller möjligheten att få insyn och inflytande i vård, medicinering och boendefrågor. En god man behöver inte ha särskild kompetens men ska vara en redbar och oförvitlig person. Den som första gången ansöker får fylla i formulär, där referenspersoner ska intyga just detta, innan tingsrätten formellt godkänner. Överförmyndarnämnden kontrollerar också en blivande god mans vandel i belastningsregister och hos Skatteverket. Tillgången på gode män varierar i landet, men eftersom arvodet är lågt är det ingen rusning efter uppdrag. Alla ensamkommande flyktingbarn har rätt till god man så snart de sökt asyl, vilket innebär att behovet av gode män växt på senare år. En del gode män har därför väldigt många uppdrag, vilket kan påverka kvaliteten på arbetet. Att vara god man är ett arvoderat uppdrag där arvodet baseras på antal nedlagda timmar på ett år. Överförmyndarnämnden avgör hur stort arvodet ska vara utifrån vad den gode mannen har redovisat. Det kan handla om kanske kronor på ett år, ibland betydligt mer, och dessa pengar ska huvudmannen betala, om han eller hon har överskott i sin ekonomi. Annars står kommunen för denna kostnad. Vi har medlemmar som drabbats av oegentligheter. Många anhöriga avstår från arvode, vilket förstås gagnar huvudmannens ekonomi årsräkningar kom förra året in till Stockholms stads överförmyndarnämnd, av dessa var det som var ikryssade nej på frågan om arvode. - Men att en anhörig är god man kan ha andra komplikationer, säger Per Scholtz och nämner att övriga anhöriga kan ha synpunkter på hur huvudmannens pengar används och det kan ge upphov till misshälligheter. En psykiskt sjuk huvudman har själv stort inflytande på vem som FAKTA: Det är viktigt att det finns kvalificerade och lämpliga ställföreträdare. Därför föreslår nu en statlig utredning förbättringar som ska underlätta uppdraget som god man eller förvaltare. I framtiden ska det vara överförmyndaren i stället för tingsrätten som ska hämta in nödvändig utredning exempelvis yttranden från anhöriga eller läkarintyg. Vidare ska de sju länsstyrelser som ska vara god man. Om han eller hon inte har valt en anhörig eller en person som redan är bekant kan Överförmyndarnämnden ordna med ett möte så att både huvudman och god man kan stämma av att relationen känns bra. Det är fullt möjligt att begära byte av god man om något skulle skära sig. Man ska komma ihåg att godmanskapet inte innebär att huvudmannen blir omyndig. Han eller hon kan efter eget huvud fortfarande själv ta ut pengar på sitt bankkort och har rätt att ta ut pengar från sparkonton eller sälja sina aktier. Visserligen är alla konton utom ett transaktionskonto spärrade, men spärren gäller gode mannen och utomstående, inte kontoinnehavaren själv. Så systemet är inte helt vattentätt. Ett färskt exempel gäller en god man i Hudiksvall som har polisanmälts av kommunen och utredning pågår. Huvudmannen har lånat ut pengar till sin gode man, vilket praktiskt är fullt möjligt om den gode mannens omdöme sviktar. För ännu mer långtgående restriktioner för huvudmannen krävs beslut om förvaltare. Om det finns förvaltare kan inte huvudmannen själv förfoga över sina medel. En gång om året skickar den gode mannen in en årsredovisning där intäkter, utgifter och tillgångar redovisas. I Hudiksvallsfallet uppger kommunen att vissa verikfikationer saknas, vilket väckte misstankar. Kennet Öhlund är chef för Överförmyndarmyndigheten i Stockholm och anser att kontrollen är tillräckligt bra. >>> utövar tillsyn över överförmyndarnas verksamhet ta fram statistik som bland annat ska ge en bild av hur många personer i Sverige som har god man eller förvaltare och hur stora tillgångar som förvaltas av ställföreträdarna. Utredningen överlämnades till justtieminister Beatrice Ask i början av maj och ska nu analyseras på justitiedepartementet och skickas ut på remiss.

6 6 Medlemsbladet - På huvudmannens ospärrade transaktionskonto får inte finnas mer än cirka kronor. Alla andra uttag eller försäljningar av tillgångar får ske först efter tillstånd från Överförmyndarnämnden, säger Kennet Öhlund. Han understryker att det inte är meningen att gode mannen spara pengar på hög. Tvärtom är det viktigt att se till att pengarna kommer huvudmannen till godo på bästa sätt och ger en bra livskvalitet utifrån hur ekonomin ser ut. Problemet i Stockholm är att Överförmyndarnämnden har svårt att hinna med granskningarna av årsredovisningarna. Trots att Justitieombudsmannen (JO) har slagit fast att sju månader är oacceptabelt händer det varje år att Stockholm inte har hunnit med sin granskning ens på ett år, vilket föranlett anmärkningar från tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen. - Vi har tillsatt extra resurser för att komma till rätta med detta. Snart kommer också möjligheten att lämna årsredovisningen digitalt, vilket kommer att göra processen smidigare, lovar Kennet Öhlund. Text och foto: Marianne Hühne von Seth insändare Jag föreslår att Schizofreniförbundet tar del av en psykiatrisk framgångssaga i Kanada. Där har veterinärmedicinska erfarenheter utnyttjats och en effektiv näringsfysiologisk behandlingsstrategi har utvecklats. Under en tioårsperiod har cirka patienter, med bipolär och annan psykisk problematik, behandlats. Återhämtningen har varit cirka 80 procent. Detta är nu dokumenterat av forskare vid medicinska fakulteter i Kanada. Medicinskt inriktad prevention och behandling med målet psykisk hälsa ska utgå från medicinsk vetenskaplig kunskap och klinisk erfarenhet. Anhöriga och patienter kan utveckla egen kunskap genom sökande på exempelvis Internet och genom andra kontakter. Det vi då ser är den nära kopplingen mellan psykiska störningar och somatisk problematik Schizofreni är exempel på en komplex systemsjukdom där det finns flera behandlingsalternativ som kan komplettera varandra. När Schizofreniförbundet tagit del av resultaten i Kanada kan förbundet arrangera en studieresa dit för att möta anhöriggruppen och de forskare som analyserat och utvärderat behandlingsstrategin. Jag medverkar gärna i denna process. Klas Cederwall f.d. förtroendevald revisor Referenser: Boken A Promise of Hope av Autumn Stringam Nytt namn till höstens nummer Margarethe Weckman gav tidningen namnet Empati. Phrenicus byter namn till Empati från och med nästa nummer. Namnet tillhörde tidigare en annan tidning, namngiven av Margarethe Weckman, hedersmedlem i Schizofreniförbundet. - Jag var med och startade och drev tidningen från början till slutet, säger Margarethe Weckman. Stiftelsen Sympatikus stod som utgivare. Inför första numret 1991 fick hon höra att det var en omöjlig tidning. - Vi skulle inte skriva om allt detta elände. Läsarna skulle falla ihop mitt i ett uppslag och inte orka lyfta huvudet för att vända blad, säger Margarethe Weckman. Men så blev det inte. Tidningen fick snabbt många läsare. Totalt cirka 900 prenumeranter. Prenumeranterna var anhöriga, myndigheter av olika slag, kommuner, landsting och bibliotek. Dåvarande Empati såldes även till drygt ett tiotal adresser i Europa tvingades redaktionen dock att lägga ner tidningen på grund av pengabrist. Margarethe Weckman har gett Phrenicus tillåtelse att ta över namnet. Schizofreniförbundet har nu patent på namnet Empati. Text och foto: Kristina Kleinert

7 Phrenicus nr Detalj ur målning av patient på Hälsinge Sjukhus, terapin. Dyrt att bo i gruppbostad Den som behöver särskilt boende riskerar att drabbas hårt ekonomiskt. Speciellt gruppbostäder har på senare år fått höga hyror till följd av ändringar i beräkningsgrunden. Personer med schizofreni kan ha olika behov av stöd i sitt boende. En del bor kvar i egen bostad och kan där få hjälp av kommunala boendestödjare. Andra bor långa perioder i hvb-boenden medan ytterligare en grupp bor permanent i gruppbostad. Beroende på den egna situationen och behovet av omsorg kan flera olika lagar bli tillämpliga. Socialtjänstlagen, SoL, är den ena och den reglererar bland annat ärenden som rör försörjningsstöd (socialbidrag), boendestödjare och placeringar i vård- och behandlingsboende (hvb) eller boende med särskild service. Den andra lagen, LSS, omfattar personer med mer omfattande och bestående funktionsnedsättningar, men personer med psykosproblematik får sällan insatser enligt denna lag. Det är en rättighetslagstiftning som är långtgående. Skillnaden kan vara stor mellan olika boendeformer. I en gruppbostad har man en egen fullvärdig lägenhet med kök och badrum där man kan sköta sig själv så långt det är möjligt men där man också har hjälp av personal utifrån de egna behoven. Eftersom alla kommuner har sina egna tariffer för hyressättning i gruppbostad går det inte att ange exakta belopp för hur ett omsorgsboende påverkar ekonomin för den enskilde. Men att hyrorna har stigit kraftigt i många kommuner är ett faktum. Det beror bland annat på att Högsta Förvaltningsdomstolen har slagit fast i några uppmärksammade rättsfall att det är tillåtet att låta gemensamhetsytor ingå i beräkningen av den yta som hyresgästen ska betala för. Hyran har därför höjts i de kommuner som valt att tillämpa denna tolkning av lagen. En enrumslägenhet i en gruppbostad på 40 kvadratmeter i Stockholm kan kosta runt kronor i månaden i hyra, vilket innebär att hyran överstiger hyresgästens inkomst, efter skatt. I ett fiktivt exempel i Stockholm är aktivitetsersättningen för en kvinna på 25 år kronor före skatt. Summan utgör aktivitetsersättning på garantinivå. När preliminärskatten är dragen återstår kronor. När kvinnan flyttar till gruppbostad förändras hennes ekonomi drastiskt. Hon blir erbjuden en lägenhet där hyran är kronor i månaden, alltså mer än hennes faktiska inkomst. Då har hon rätt att söka bostadstillägg, som är statligt och sköts av Försäkringskassan. Som allra mest kan man få ersättning för 93 procent av bostadskostnader upp till kronor i månaden om man är ogift. Den högsta ersättningen som kan betalas ut är kronor för ensamstående. Därtill finns något som heter särskilt bostadstillägg. Rätten till det uppstår när man (ensamstående) har mindre än kronor i månaden kvar att leva på när boendekostnaderna är betalda. Men observera att man aldrig får räkna med högre boendekostnad än kronor, oavsett hur hög den faktiska hyran än är. Det kan finnas ytterligare möjligheter till bidrag för bostaden, om kommunen också kan erbjuda kommunalt bostadstillägg. Så är fallet i exempelvis Stockholm. Bostadstillägg påverkas av alla inkomster och tillgångar som den enskilde har. Sparande på bankkonto eller exempelvis aktier för sammanlagt mer än kronor påverkar bostadstillägget. Då räknas inkomsten upp med 15 procent av det som överstiger kronor. Därför kan ett litet sparkapital snabbt urholkas genom att det måste användas till att täcka levnadsomkostnader som kläder och mat. Text: Marianne Hühne von Seth LÄS MER: Faktablad Bostadstillägg för dig som har aktivitetsstöd eller sjukersättning kan laddas ner eller beställas per telefon.

8 Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm Janssen och Dagens Medicin anordnar ett seminarium under årets Almedalsvecka på Gotland. När ska psykiatrin komma ut ur garderoben? Idag kan det ta flera år innan unga med schizofreni får en diagnos, behandling och hjälp. Studier visar att tiden från första kontakten med vården tills den sökande får rätt diagnos ökar för varje år. Välkommen till ett seminarium som diskuterar varför patienter med schizofreni inte får rätt diagnos och behandling tidigt, när man vet att det kan ge dem ett fungerande och bra liv? Är det till och med så att det finns en ovilja att ställa diagnosen schizofreni? Finns det en stigmatisering både inom vården och i samhället? Medverkande: Anders Printz, nationell samordningsfunktion för psykiatrin, socialdepartementet, Ing-Marie Wieselgren, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting, Kenneth Gärdestad, anhörig, Anders Berntsson, verksamhetschef vuxenpsykiatri, Prima Vuxen Stockholm, Sven Britton, riksdagsledamot (S), Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd (FP), Stockholms läns landsting, Anders Åkesson, regionråd (MP), Region Skåne. Moderator: Mikael Nestius, chefredaktör, Dagens Medicin. Twitter: #uturpsyk #dmagenda Seminariet kommer att webbfilmas och publiceras i efterhand på dagensmedicin.se DM TV Tid: 4 juli kl Plats: Restaurang Burmeister, ingång Tage Cervins gata 3 (Vårdtorget hos Dagens Medicin) Art accreditation: Mark Higham, Four Seasons Som konstnär med schizofreni, hoppas Mark att hans konstverk kommer att utmana allmänhetens syn på psykisk sjukdom. Janssen-Cilag AB Box 7073, SE Sollentuna, Sweden, Tel , Fax , JC