PROJEKT SÖDERKÖPING/VALDERMARSVIK. PM Landskapsbildspåverkan

Transkript

1 PROJEKT SÖDERKÖPING/VALDERMARSVIK PM Landskapsbildspåverkan

2 Medverkande Beställare: Söderköping Vind AB Konsult: WSP Environmental, Göteborg Uppdragsansvarig: Frida Gyllensten, Omslagsfoto: Fotomontage Vy från Ekenäset i riktning mot väster Uppdragsnr:

3 Projekt Söderköping/Valdermarsvik INNEHÅLL INLEDNING...4 BAKGRUND...4 Landskapsbildsanalys... 4 Begreppsförklaring och definitioner... 5 BESKRIVNING AV LANDSKAPET OCH DESS KÄNSLIGHET FÖR VINDKRAFT... 5 RIKSINTRESSEN Riksintresse obruten kust enligt 4 kap. 3 MB Riksintresse rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 MB Riksintresse friluftsliv enligt 3 kap. 6 MB HUR PÅVERKAS LANDSKAPET AV PLANERAD ETABLERING?...13 Generell påverkan Visuell påverkan på riksintresse friluftsliv enligt 3kap. 6 MB Visuell påverkan på riksintresse enligt 4kap. 2 och 3 MB Samlad bedömning REFERENSER...18 BILAGOR...18 WSP Environmental 3

4 PM Landskapsbildspåverkan INLEDNING Föreliggande PM behandlar aspekten landskap och vindkraftens påverkan på landskapsbilden. Syftet är att göra en fördjupad bedömning av påverkan på landskapsbilden med särskild fokus på de värden som riksintresse obruten kust, rörligt friluftsliv samt riksintresse friluftsliv- Östergötlands skärgård avser att skydda. I inledande avsnitt görs en kort introduktion till begreppet landskap och vidare definieras ett antal begrepp som syftar till att beskriva landskapet och påverkan på landskapsbilden. En beskrivning av aktuellt landskap följer sedan. I följande avsnitt redovisas värdena för de riksintresseområden som analysen avser samt deras skydd enligt MB. Detta följs av en synbarhetsanalys och slutligen en analys av den planerade vindkraftparkens påverkan på värdena inom riksintresseområdena. BAKGRUND Söderköping Vind AB har ansökt om tillstånd att uppföra 24 vindkraftverk, med en maximal totalhöjd om 220 meter, i ett område benämnt Söderköping/ Valdemarsvik, Östergötlands län. Mot bakgrund av länsstyrelsens avslag om tillstånd (dnr: ) har Söderköping Vind AB låtit WSP utföra en analys av den planerade vindkraftetableringens påverkan, utifrån ett landskapsbildsperspektiv, på närliggande riksintresseområdena; obruten kust, rörligt friluftsliv samt friluftsliv- Östergötlands skärgård. Landskapet har behandlats i den miljökonsekvensbeskrivning som lämnats in tillsammans med tillståndsansökan. Underlaget till denna analys består bl.a. av landskapsanalys genomförd av Mellanrum, miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik, Boverkets rapport om vindkraften och landskapet (2009), översiktsplan för Söderköpings kommun samt Vindvals rapport nr Vindkraftens påverkan på människors intressen. Landskapsbildsanalys Enligt den europeiska landskapskonventionen definieras ett landskap som ett område så som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Begreppet landskapsbild syftar till landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter. En landskapsbildsanalys i sin tur innebär en analys av landskapet utifrån en rad olika perspektiv som har betydelse för hur det upplevs visuellt; naturgeografiska förutsättningar, kulturhistoriska strukturer, sociala aspekter samt visuella och rumsliga samband. Ett landskap byggs upp av landskapselement som ger dess karaktär och innehåll. Elementen kan utgöras av mindre områden eller objekt, t.ex. ett berg eller en dalgång. Med landskapskaraktär menas mönster av landskapselement som är tydliga och lätta att känna igen. Enskilda landskapselement som utmärker sig i landskapet, t.ex. en kyrka eller en förkastningsbrant, benämns landmärken medan andra landskapselement uttrycker landskapets riktning eller har en uppdelad funktion som har karaktären av en gräns eller barriär. Landskapselementen etablerar således rumsliga gränser och definierar olika landskapsrum. 4 WSP Environmental

5 Projekt Söderköping/Valdermarsvik Begreppsförklaring och definitioner Landmärken Begreppet används för att beskriva den visuella upplevelsen av landskapet och syftar till enskilda landskapselement, t.ex. en kyrka. Landskap Begreppet kan dels syfta till det naturgivna landskapet (de fysiska objekten som vi ser i naturen), dels det kulturgivna landskapet (det av människan skapade och brukade landskapet). Landskapsbild Landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter som kan beskrivas utifrån begrepp som skala och struktur. Landskapskaraktär Begreppet syftar till landskapets helhet och sammanhang och utgörs av mönster av landskapselement som är tydliga och lätta att känna igen. Skala Begreppet används för att beskriva den visuella upplevelsen av landskapet och syftar till vilken rumslighet som landskapet har. Struktur Landskapets visuella uppbyggnad (topografi, graden av variation, markanvändning, brukningssätt). Komplexitet Begreppet används för att beskriva den visuella upplevelsen av landskapet och syftar till sammansättningen av olika landskapselement. BESKRIVNING AV LANDSKAPET OCH DESS KÄNSLIGHET FÖR VINDKRAFT I genomförd landskapsanalys beskrivs landskapet utifrån tre geografiska nivåer: närområdes-, trakt- och fjärrnivå. Områdenas ungefärliga geografiska avgränsningar visas i Figur 1. De tre nivåerna beskrivs enligt följande: Närområdesnivån omfattar den närmaste omgivningen kring vindkraftsetableringen. Från många platser inom detta område är verken skymda av skogsvegetation, men kan komma att upplevas som visuellt mycket påtagliga när de är synliga eller då man kommer i direktkontakt med verken eller deraskringanläggningar. Traktnivån omfattar ett förhållandevis stort geografiskt område, med ett avstånd på 2-6 km från verken. Inom detta område är vindkraftsetableringen synlig från flertalet platser, om än ibland på relativt långt håll. På traktnivå kommer vindkraftverken i vissa fall att kunna upplevas som relativt påtagliga. Fjärrnivån innefattar ett mycket stort landområde där vindkraftverken på vissa platser och under vissa förutsättningar är synliga på väldigt långt håll. På WSP Environmental 5

6 PM Landskapsbildspåverkan sådant avstånd upplevs de normalt inte som påtagliga eller visuellt dominanta. Synbarheten kommer i fjärrperspektivet i hög grad vara beroende av ljus- och siktförhållanden. Fjärrperspektivet är framför allt relevant att analysera från havet och högt belägna utsiktspunkter samt från större öppna ytor såsom odlingsbygder, större mossar och större sjöar, eftersom man från dessa typer av platser kan tänkas se verken på längre håll än från övriga delar av landskapet. Närområdena runt de föreslagna verken består nästan undantagslöst av skogsmark med inslag av våtmarker och berg i dagen. I de allra flesta fall handlar Figur 1. Geografiska avgränsningar av de skalnivåer som används i landskapsanalys utförd av Mellanrum. det om rationellt skött produktionsskog. Terrängen inom närområdena ligger inom höjdintervallet meter över havet. Samtliga vindkraftverk är placerade inom kuperad skogsbygd, företrädesvis bevuxen av barrskog men lövträd förekommer också. Effektivt skogsbruk dominerar, men bitvis finns vildmarksartade partier. Bebyggelsen är mycket gles eller obefintlig, vägarna är få. Skogen avbryts i princip endast av hyggen, mossar och liknande. Siktlängderna är mycket korta och utblickar saknas för det mesta. Generellt är 6 WSP Environmental

7 Projekt Söderköping/Valdermarsvik detta en landskapskaraktär med liten eller t o m mycket liten visuell känslighet för påverkan från vindkraft. På traktnivå finns inslag av flera landskapskaraktärer genom en mosaik av kuperat skogslandskap och ofta uppodlade sprickdalar. Odlingsbygd är måttligt till starkt kuperad och består av åkrar, hagmarker och betesmarker omgivna av mindre eller större skogsområden. Åkerlandskapet innehåller ofta öar av vegetation, trädridåer, dungar och vattendrag. Inslaget av vägar, åar, enskilda hus, gårdar och byar är förhållandevis stort. Överblickbarheten är varierande. Det aktuella mosaiklandskapet som här utgör ett konventionellt skifteslandskap med tydlig påverkan av ett mekaniserat och rationellt jordbruk saknar höga kulturvärden. Landskapskaraktären innehar ett komplext landskap med en variation av känsliga och mer tåliga områden. Vindkraftverk i mosaiklandskap av denna typ är svåra att förutse och verken kan därför dyka upp i synfältet för den som färdas i landskapet. Inom traktnivå ingår även en liten del av innerskärgården med en mosaik av fjärdar, smalare fjordar, fastlandsuddar, större och mindre öar. Den största delen av markarealen är skogklädd vilket begränsar möjligheten till längre utblickar. Dock är även mer öppna områden med hällar vanliga och här kan utsikten vara vid. Enstaka vegetationslösa kobbar och skär finns också. Visst inslag av bebyggelse förekommer. Karaktären anses vara mycket känslig för vindkraftetablering då det rymmer så höga eller känsliga värden att vindkraftsetableringar i stort sett bör undvikas inom denna typ av områden. På fjärrnivå beskrivs terrängen som kuperad, med bergknallar som sticker upp ur det generellt grunda jordartstäcket. Flacka, öppna dalgångar löper ofta emellan dessa höjder, ofta som långa, räta sprickdalar som sträcker sig kilometervis genom landskapet. Ibland är dessa sprickdalar smala havsvikar, ibland långsträckta insjöar, ibland uppodlade dalar. Med den småbrutna topografi som kännetecknar det aktuella landskapet följer också en mångfald av rumsligheter och riktningar. Skärgårdslandskapet beskrivs på fjärrnivå som en flikig och till stor del skogsbevuxen innerskärgård respektive en mer öppna ytterskärgård. Gryts och S:t Anna skärgårdar tillhör de mest örika skärgårdarna i Sverige. Bägge skärgårdarna är sparsamt bebyggda och här finns stora naturvärden. De övergripande riktningarna i landskapet karaktäriseras av de sprickdalar som i huvudsak löper i NV-SO riktning i området. Typiskt rumsligheter som återfinns i samband med dessa är de linjära, utdragna lanskapsrummen. De övergripande riktningarna i området inom traktnivå visas i Figur 2. Även på fjärrnivån är landskapsrummen generellt småskaliga. De öppna landskapsrummen utgörs nästan uteslutande av uppodlade sprickdalar eller vattenytor, såsom sjöar i inlandet och fjärdar i skärgården WSP Environmental 7

8 PM Landskapsbildspåverkan Figur 2. Betydande riktningar påsom traktnivå från landskapsanalys utförd av Mellanrum. Figur 9. Kartanoch visarrumsligheter de landskapstyper finns i Dalsland, samt landskapstypens tålighet för vindkraftsetableringar. Gula områden är känsliga, gröna har en viss tålighet och blå är mycket tåliga. Antagandehandling för Färgelanda kommun; Vindbruk Dalsland, Planeringsförutsättningar 18 (37) Siktlängderna i det aktuella landskapet är generellt korta, vilket särskilt gäller i skogsbygden. De undantag som finns är främst längs odlade sprickdalar, vid sjöar och i anslutning till skärgårdens fjärdar och fjordar som på vissa platser erbjuder längre siktlängder. 8 WSP Environmental

9 Projekt Söderköping/Valdermarsvik Figur 3. Viktiga utblickar kring den planerade vindkraftetableringen från landskapsanalys utförd av Mellanrum..png På traktnivå har Mellanrum pekat ut viktiga utblickar i landskapet, dessa visas i Figur 3. Det stora flertalet av de viktiga utblickarna är riktade bort från den tänkta vindkraftparken och kommer således inte att störas av vindkraftetableringen. För att ge en bild av hur vindkraftetableringen kan komma att synas i landskapet har ett antal fotomontage tagits fram. Valet av fotopunktsplatser överensstämmer vid flera punkter med de utblickar som presenteras i Figur 3. Samtliga fotograferingsplatser presenteras i Fgur 4. WSP Environmental 9

10 PM Landskapsbildspåverkan Figur 4. Fotograferingsplatser kring den planerade vindkraftetableringen som använts för framtagande av fotomontage..png Fotopunkt nummer 3, 6, 5 och 4 är lokaliserade inom riksintresseområdena. Fotomontagen ingår som bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen som inlämnats till MPD vid tillståndsansökan. 10 WSP Environmental

11 Projekt Söderköping/Valdermarsvik RIKSINTRESSEN Nedan följer en kort redogörelse av värdena för de riksintresseområden som analysen avser samt deras skydd enligt MB. I Figur 5 visas riksintresseområdenas placering i förhållande till vindkraftetableringen. Figur 5.Berörda riksintresseområden i förhållande till de planerade vindkraftverken. Den svarta cirkeln beskriver ungefärlig geografisk avgränsning för traktnivå. 5.png Riksintresse obruten kust enligt 4 kap. 3 MB Bestämmelserna om riksintresseområden i 4 kap. miljöbalken innehåller särskilda föreskrifter för hushållning med mark och vatten i vissa områden i landet. Områdena anges direkt i lagtexten. Dessa oftast vidsträckta områden är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden och under de förutsättningar som anges i kapitlet. Eftersom områdena är grovt angivna i lagen kan en närmare avgränsning behöva göras i kommunens översiktsplan efter en dialog med länsstyrelsen. Kommunen har också möjligheter att utveckla värdebeskrivningen och på olika sätt ta tillvara de kvaliteter som finns i områdena. Översiktsplan för Söderköpings kommun anger att det ur bl.a. hänsyn till landskapsbilden och ur biologisk synpunkt är det av vikt att delar av landskapet i kommunen så långt möjligt bevaras som sammanhängande naturområden. WSP Environmental 11

12 PM Landskapsbildspåverkan Sådana områden benämns som L1-områden och är markerade på översiksplanens karta med mörkgrön färg, se i bilaga 1. Dessa områden omfattar i huvudsak delar av kustbandet och skärgården. Östergötlands län har tagit fram en vindkraftpolicy och i den anges att det från landskapsbildssynpunkt är önskvärt att grupper av vindkraftverk är så väl sammanhållna som möjligt. En väl sammanhållen grupp ger förutsättningar att lokalisera nya vindkraftetableringar på närmare håll än om vindkraftverken inom gruppen glesas ut. Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund utgör ett riksintresse för obruten kust enligt 4 kap. 3 MB och inom detta område får anläggningar som avses i 17 kap. 1 1 och 4 a 1 11 MB inte komma till stånd. En vindkraftanläggning i aktuell storlek är en typ av anläggning som finns omnämnd i 17 kap. MB. Närmaste vindkraftverk, inom den aktuella etableringen, är placerat på ett avstånd om drygt 1 km från gränsen till riksintresseområdet. Riksintresse rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 MB Hela riksintresset för obruten kust är även riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 MB. Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Riksintresse friluftsliv enligt 3 kap. 6 MB Bestämmelserna i 3 kap. MB utgår från att man så långt möjligt ska kunna utnyttja mark- och vattenområden för flera olika ändamål samtidigt genom god planering och hänsyn från respektive verksamhet. Men avvägningar måste också göras mellan intressen som inte går att förena. Bedömningen att ett område är av riksintresse enligt 3 kap. MB för ett visst ändamål innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs. Hänsynen till riksintresset gäller oavsett om en planerad verksamhet eller åtgärd avser mark innanför eller utanför det redovisade områdets gränser. Det väsentliga för bedömningen för ett område enligt 3 kap. 6 MB är om värdena för riksintresset skadas påtagligt och om det finns eller inte finns konkurrerande riksintressen för samma område. Att ett område är redovisat som riksintresse enligt 3 kap. MB innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda det för det ändamål som det redovisats för. Ett område eller delar av det kan dessutom bedömas vara av riksintresse för mer än ett ändamål. Det är först i en juridiskt bindande plan eller i en tillståndsprövning som frågan om dess användning slutligen avgörs. Östergötlands Skärgård (F E7) I registerblad för området beskrivs Östgötaskärgården som finskuren med en unik mosaik av vatten och landmiljöer. Östgötaskärgården kan indelas i inner-, mellan- och ytterskärgård var och en med sin speciella karaktär. Innerskärgården utmärks av de stora öarna. Dessa är till övervägande del barrskogsbevuxna men inslaget av ädellövskog är påfallande rikt speciellt kring 12 WSP Environmental

13 Projekt Söderköping/Valdermarsvik odlingsmiljöerna. Mellanskärgårdens öar är mindre och oftast tallbevuxna. Utanför vidtar ytterskärgården med dess kala öar, kobbar och skär. Tydligast utbildad är de olika zonerna i sankt Anna skärgård. Där är också skärgården som bredast. Skärgårdens mångformighet skapar underlag för ett rikt och omväxlande växt- och djurliv. Goda hamnar liksom campingplatser och andra övernattningsmöjligheter finns på ett flertal platser i skärgården. Värdeomdöme: Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården med sin mångfald av naturmiljöer är en helt unik miljö av utomordentligt stort naturvärde och av mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Exempel på intresseaspekter inom området är: Båtsport, bad, naturstudier, kulturstudier, kanotning och fritidsfiske. Närmaste vindkraftverk, inom den aktuella etableringen, är placerat på ett avstånd om drygt 1,5 km från gränsen till riksintresseområdet. HUR PÅVERKAS LANDSKAPET AV PLANERAD ETABLERING? Generell påverkan Generellt kan konstateras att en påverkan på omgivande landskap och rådande landskapsbild är ofrånkomlig vid en etablering av vindkraft. Planerade vindkraftverk är av sådan storlek att verken kommer att vara synliga i omgivande landskap och kan därmed uppfattas som dominerande från vissa utblickspunkter. Graden av påverkan är dock beroende av vilken typ av landskap som råder i omgivningen kring den tänkta etableringen samt hur betraktaren relaterar till landskapet och vindkraft i allmänhet. Inledningsvis kan konstateras att stor del av aktuellt projektområde ligger inom riksintresse för vindbruk. Det stora flertalet övriga vindkraftverk är placerade i område utpekade som Område där etablering av vindkraft inte strider mot närliggande användning för bostäder utan prövas med hänsyn till andra allmänna intressen i tillägg till översiktsplan -Vindkraft för Söderköpings kommun. Landskapskonventionen understryker en helhetssyn av landskapet då detta utgör en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Utifrån detta perspektiv kan landskapet betraktas som en resurs för produktion; en arena för kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala intressen som utgör en resurs för ekonomisk verksamhet. Helhetssynen anammar alla typer av landskap, såväl det landskap som upplevs som påverkat och förfulat som landskap som upplevs unika och vackra. Det innebär i sin tur att vi ofta måste förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas på ett hållbart sätt. De förnybara kraftslagen är generellt mer utrymmeskrävande och bygger på respektive plats förutsättningar. Allmänheten är inte en homogen grupp. Det är viktigt att förstå vem den berörda allmänheten är, vilka perspektiv på landskapet just dessa människor har och vilka värden som därför upplevs som viktiga för dem. Landskapsbildspåverkan är således beroende av den enskilde brukaren av landskapet (t.ex. näringsidkare, friluftsidkare eller betraktare). WSP Environmental 13

14 PM Landskapsbildspåverkan Då upplevelsen av vindkraft är en subjektiv fråga är det inte möjligt att fastslå att en vindkraftetablering generellt innebär en negativ påverkan på landskapsbilden. Enligt Naturvårdsverkets rapport Vindkraftens påverkan på människors intressen konstateras att olika specifika sammanhang avgör påverkan och att subjektiva värderingar spelar en helt avgörande roll. 1 Vindkraften är en förnybar energikälla som i ett större perspektiv kan skapa förutsättningar för att landskapets natur-, kultur och upplevelsevärden ska bestå och även förbättras. Ett lokalt intrång innebär vinster regionalt och globalt genom minskad klimatpåverkan, mindre försurning och bättre luftkvalitet genom utebliven energiutvinning från fossila källor. Visuell påverkan på riksintresse friluftsliv enligt 3kap. 6 MB Vid bedömning av om en åtgärd kan skada naturmiljön i ett område som är av riksintresse för friluftslivet kan det, enligt Naturvårdsverkets handbok 2005:5, vara till hjälp att analysera följande frågor: Påverkar den föreslagna åtgärden de värden som har motiverat att området har bedömts vara av riksintresse för friluftslivet på ett negativt sätt? De utpekade värdena i riksintresseområdet är skärgårdens mångfald av naturmiljöer som erbjuder goda förutsättningar för rörligt friluftsliv i form av båtsport, bad, naturstudier, kulturstudier, kanotning och fritidsfiske. Naturmiljön i sig kommer inte att påverkas negativt av den planerade etableringen då inget markintång kommer ske. Påverkan består enbart av en förändrad landskapsbild från vissa platser där verken kommer vara synliga. Samtliga vindkraftverk är placerade inom en landskapskaraktär som har hög tålighet för vindkraft. Största påverkan på landskapsbilden sker vid platser i kustbandet och innerskärgården som ger möjlighet till längre utblickar. Dessa platser är generellt få på grund av att den komplexa terrängen enbart möjliggör längre siktlinjer vid högt belägna platser eller vid öppet vatten. Av de viktiga utblicksplatser som pekats ut i genomförd landskapsanalys är det stora flertalet av dessa dessutom riktade bort från den planerade etableringen. Fritidsaktiviteter som båtsport, bad och fritidsfiske anses generellt inte vara speciellt känsliga för visuell påverkan medan kanotning, natur- och kulturstudier många gånger anses ha en högre känslighet för visuell påverkan. Försämrar den föreslagna åtgärden värdet för människor av att vistas i området eller förutsättningarna för deras möjlighet till vistelse i området? Vad gäller tillgänglighet och möjligheten att utöva fritidsaktiviteter i området så begränsas detta inte av vindkraftetableringen. Den känslomässiga upplevelsen kan dock vid vissa platser förändras genom att vindkraftverken kommer att synas. Den känslomässiga upplevelsen är i mycket hög grad beroende av vilken relation respektive betraktare har till platsen och landskapet samt vilken attityd personen har till vindkraft generellt. På hur stor del av områdets areal, i vilken omfattning och på vilket sätt, kommer friluftslivsvärdena att påverkas negativt? Är kvarvarande areal tillräckligt stor och sammanhängande och av tillräcklig kvalitet för att förutsättningarna för bevarande av friluftslivsvärdena ska bibehållas? 1. Naturvårdsverket, Vindval WSP Environmental

15 Projekt Söderköping/Valdermarsvik Den aktuella etableringen gör inget fysiskt markingrepp i riksintresseområdet. I de fall där en ostörd utsikt utgör värdet kan kvalitén försämras något genom att vindkraftverken syns. Denna påverkan har en geografisk faktor och bedöms ha störst påverkan inom traktnivå. Mycket liten del av riksintresseområdet finns inom traktnivån. Inom fjärrnivå är synligheten mycket begränsad av terräng, ljus och siktförhållanden och normalt upplevs vindkraftverk på större avstånd inte som påtagliga eller dominanata. Inom de största delarna av riksintresseområet kommer vindkraftetableringen inte att medföra någon påverkan alls. Sett ur ett helhetsperspektiv kommer påverkan på områdets friluftsvärden enbart bli marginella. Innebär den föreslagna åtgärden att området fragmenteras eller att barriärer som hindrar friluftslivet skapas och att helheten därmed skadas? Föreslagen vindkraftetablering utgör inga barriärer och medför inte heller att området fragmenteras. Är den föreslagna åtgärden av sådant slag att återhämtning är möjlig, är områdets återhämtningsförmåga och slitagetålighet tillräckligt god och har området förmåga att återfå sitt värde för friluftslivet efter ingreppet? Den påverkan som en vindkraftetablering ger på omgivande miljö generellt är till allra största del helt reversibel när vindkraftverken avvecklas och monteras ner. Vad gäller den visuella påverkan är möjligheten till återställande hundraprocentig. Finns det risk för att den föreslagna åtgärden senare behöver följas av andra åtgärder eller särskilda anläggningar för att verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt, och kan detta i framtiden sammantaget medföra större konsekvenser? Etableringen innebär inga följdverksamheter eller andra åtgärder som i framtiden skulle öka påverkan från etableringen på riksintresseområdet. Påverkan från planerad etablering på riksintresseområde för friluftsliv- Östergötlands Skärgård i sin helhet bedöms som liten. En stor visuell påverkan bedöms uppstå inom mycket begränsade områden på traktnivå där vindkraftverken kan komma att utgöra ett tydligt inslag i landskapsbilen. I övrigt bedöms påverkan som liten och i större delen av riksintresseområdet bedöms påverkan vara obefintlig. Visuell påverkan på riksintresse enligt 4kap. 2 och 3 MB Riksintresse för obruten kust och rörligt friluftsliv skall enligt lagtexten skyddas mot sådana åtgärder som påtagligt kan skada värden inom områdena. Ett exempel inom begreppet påtagligt påverkan är en återgärd som medför en bestående och irreversibel negativ inverkan på det aktuella intresset, eller som tillfälligt kan ha en mycket stor negativ inverkan på intresset. Som nämnts i tidigare stycke kommer inga vindkraftverk att placeras inom riksintresseområdena utan den påverkan som kan uppstå är enbart av visuell karaktär. Den del av riskintresseområdena som är lokaliserad inom traktnivå för vindkraftparken, där risk för stor påverkan på landskapet finns, är väldigt WSP Environmental 15

16 PM Landskapsbildspåverkan liten i förhållande till hela riksintresseområdenas utbredning. Enligt översiktsplan för Söderköpings kommun finns vissa områden i kustbandet som är viktiga att bevara i sin helhet bla. av hänsyn till landskapsbilden. Planerad etablering kommer inte att göra markanspråk inom dessa områden men vindkraftverken kommer att synas från vissa av dessa. Av de områden som pekas ut i översiktsplanen och som visas i kartan i bilaga 1, är det främst området kring Sandfjärdens östra sida som riskerar att få en stor visuell påverkan från den planerade vindkraftetableringen. Framtaget fotomontage från Djursunda och Kornudden ger en bild av hur denna påverkan kan komma att se ut (fotopunkt 3 och 6). Inom största delen av skärgården och riksintresseområdena kommer den visuella påverkan på grund av avstånd och skymmande terräng att bli liten till obefintlig. Östergötlands län har tagit fram en vindkraftpolicy och vad gällande lanskapsbild anges följande: Från landskapsbildssynpunkt är det önskvärt att grupper av vindkraftverk är så väl sammanhållna som möjligt. En väl sammanhållen grupp ger förutsättningar att lokalisera nya vindkraftetableringar på närmare håll än om vindkraftverken inom gruppen glesas ut. Delar av den planerade vindkraftetableringen kan anses vara utspridda i landskapet. Detta beror på hänsynsavstånd till bla. bostäder enligt riktlinjer i Vindbruksplan för Söderköpings kommun. Följande parametrar har varit vägledande i planeringen av anläggningen: Topografi energimässigt möjliga placeringar Hänsyn till radiolänkstråk inom området, Hänsyn natur- och kulturvärden Ljud- och skuggbilden Hänsyn övriga intressen i området För att i så hög grad som möjligt nyttja vindenergin i området krävs vindkraftverk med en hög totalhöjd och att vindkraftverken placeras på så höga punkter i landskapet som möjligt. På så sätt skapas också en god resurshushållning. Detta innebär att den föreslagna anläggningen i vissa delar är geografiskt utspridd och delvis saknar geometri i sin utformning. Det går inte heller att skapa en gruppering som upplevs på ett enhetligt sätt från alla betraktelsepunkter, utan upplevelsen ändrar sig med betraktarens förflyttning. Vidare kan det både utifrån resurshushållning och utifrån ett landskapsperspektiv vara en fördel att anlägga få höga vindkraftverk med en långsammare rotationshastighet jämfört med fler lägre vindkraftverk med högre rotationshastighet. 16 WSP Environmental

17 Projekt Söderköping/Valdermarsvik Samlad bedömning Inom traktnivå inom riksintresseområdena kommer några av vindkraftverken (nr 5, 6, 7 och 9) att ha stor påverkan på landskapsbilden vid ett fåtal platser som erbjuder utblickar mot vindkraftverken. De delar av riksintresseområdena som är lokaliserade inom traktnivå är dock mycket små i jämförelse med riksintresseområdenas hela utbredningsområden. På fjärrnivå kommer vindkraftverkens synlighet i stor grad att begränsas av terräng och vegetation. Vid högt belägna platser, på vissa hällar samt på öppet vatten som erbjuder utblicker in mot vindkraftverken, kan viss påverkan på landskapsbilden uppstå men avståndet är då generellt så stort att vindkraftverken inte upplevs som påtagliga eller visuellt dominanta i landskapet. Vindkraftetableringen utgör inget hinder för utförande av friluftsaktiviteter i området. Vid vissa plaster, framförallt inom traktnivå, kommer vindkraftverken att vara synliga och vissa kommer uppfatta detta som störande. Denna störning bedöms dock inte vara av sådan grad att det medför en betydande påverkan på skyddade friluftsvärden. De naturvärden som riksintresseområdena avser att skydda kommer ur ett bevarandeperspektiv på längre sikt att gynnas av vindkraftetableringen genom minskad miljöbelastning i form av klimatförändring, övergödning och försurning. Kulturvärdena inom riksintresseområdena kommer vid ett fåtal plaster få ett nytt visuellt inslag som av vissa kan uppfattas som störande. Men då dessa plaster är få i relation till hela riksintresseområdenas utbredning bedöms påverkan på kulturvärdena som små. Den samlade bedömningen är således att den planerade vindkraftsetableringen inte kommer att medföra någon betydande påverkan på skyddade värden inom riksintresseområdena. WSP Environmental 17

18 PM Landskapsbildspåverkan REFERENSER Boverket (2009): Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. Länsstyrelsen Östergötlands län, 2011: Vindkraftspolicy Länsstyrelsen i Östergötlands län: Natur- och kulturmiljöer i Östergötland - Linköping Registerblad riksintresse friluftlsliv-östergötlands skärgård Naturvårdsverket. Handbok 2005:5. December Riksintresse för naturvård och friluftsliv - Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6, andra stycket, Miljöbalken. Naturvårderverket, Vindval, 2012: Vindkraftens påverkan på människors intressen. Rapport Mellanrun AB, 2014: Analys av påverkan på landskapets visuella värden, kulturmiljövärden och nyttjandevärden (friluftsliv, turism m.m.) i samband med vindkraftsetablering mellan Söderköping och Valdemarsvik Söderköpings kommun Tillägg till översiktsplan för Söderköpings kommun, lokalisering av vindkraftverk. Söderköpings kommun 2012: Översiktplan ÖP12, samrådshandling Vinvision Norr AB, 2013: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik i Söderköping och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län BILAGOR Bilaga 1. Karta ÖP12,Söderköpings kommun östra delen ,Sam rådshandling 18 WSP Environmental

19 WSP Environmental Box Göteborg Tel: Fax: