Trender inom beläggningsbranschen i Sverige

Transkript

1 Trender inom beläggningsbranschen i Sverige

2 strender NVF s utskott, ar, valde ämnet strender till sitt huvudämne, som skall presenteras på förbundsutskottsmötet i Mariehamn (Finland) i juni Huvudämnet är en sammanfattning över de förändringar (trender), som sker inom beläggningsbranschen. Med hjälp av huvudämnet hoppas utskottet ge en statusrapport på den utveckling som sker. sutskottet hoppas, att det genom detta huvudämne får en plattform till grund för kommande arbetsuppgifter under kongressperioden Arbetsgrupp Henrik Sjöholm, Skanska Nicklas Göransson, Vectura Åke Sandin, Göteborg Stad Sven Fahlström, Nynas Mats Wendel, Trafikverket Björn Kalman, VTI Håkan Hakeröd, NCC Mansour Ahadi, Svevia Sida 2 av 23

3 Innehåll Trender inom beläggningsbranschen i Sverige... 1 strender... 2 Upphandling... 4 Entreprenadform... 4 Kontraktsformer... 4 Innovation och innovativa beläggningar... 5 Lagstiftning... 5 Trafikbelastning... 5 Kvalitetssäkring... 6 Trender inom tillverkning och utlägging... 7 såtgärder... 7 Återvinning i verk... 8 WMA... 9 Värmebeläggning Tunnskikt Ytbehandling Indränkningar MJOG/MJAG Bindlager Kallteknik Trender inom material Mångfald bindemedel Penetrationsbitumen Alternativa bitumen Stenstorlek IT och automation Övriga trender Businessklimat Fokusområden Hälsa, säkerhet och miljö (lagstiftning) LCA/LCC/LCI Sida 3 av 23

4 Upphandling Entreprenadform Totalentreprenad vid större infraprojekt, kopplas ihop med drift under en längre tidsperiod. Ambition från Trafikverket att öka andelen funktionsentreprenader på huvudvägnätet, på objekt som har en förutsägbar spårutveckling. Kontraktsformer Dåtid: Av tradition en stor mängd utförandeentreprenader. Totalentreprenader på pilotprojekt. Nutid: Utförandeentreprenader dominerar som entreprenadform. Totalentreprenader har ökat, särskilt vid nybyggnad. På underhållsentreprenader är nivån ca 15%. Ett fåtal kommunala underhållskontrakt upphandlas med funktionella krav helt eller i delar. Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden totalentreprenader och vara mer renodlad i sin beställarroll. Enligt strategidokument hos Trafikverket ska entreprenader som avser investeringar mellan 25 och 500 Mkr som upphandlas som totalentreprenader uppgå till minst 30% 2013 och 40% År 2018 ska affärsformerna hos Trafikverket vara fullt utvecklade vilket innebär att andelen totalentreprenader kommer att bli omkring 50 % av projektvolymen. Sida 4 av 23

5 Innovation och innovativa beläggningar Trafikverket har under 2012 initierat en ny kontraktsform i syfte att påskynda teknikutveckling i asfaltbranschen; Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovationsvänlig upphandling tar hänsyn till innovationer medan innovationsupphandling syftar till en innovation. Lagstiftning Dåtid: Lagstiftning och regler var nationellt utvecklade. Extern kontroll att regler efterföljs. Många frihetsgrader för innovatörer/väghållare att pröva nya idéer. Många lokala försök som sedan inte följts upp. Nutid: Mer av harmoniserade lagar och regler i Europa. Intern egenkontroll ersätter extern kontroll. Färre lokala försök. Färre frihetsgrader för innovatörer. Central utveckling. Lagen om Offentlig Upphandling har drivit på förändring som styr verksamheten hårdare. Framtid: Än mer av harmonisering av lagar och regler. Egenkontroll helt dominerande. Först hårdare styrning av medel till innovationer (bevisa nyttan för satsade pengar). Större möjligheter för mindre företag/vägverk att erhålla utvecklingspengar från Europa. Trafikbelastning Sida 5 av 23

6 Kvalitetssäkring Receptprovning: Stabil nivå i regelverk. Vägytekrav tar i framtiden över exempelvis borrning av hålrum. Funktionella egenskaper: Går från prov av färdig väg till förprovning. Vägyta: Direkt koppling till ökning av funktionsentreprenader och oförstörande provning. Nya metoder, homogenitet. Fokus på heltäckande vägyta. Sida 6 av 23

7 Trender inom tillverkning och utlägging såtgärder Kommentar: Sammanställning av Trafikverket upphandlade beläggningar och avser utförda åtgärder. Andelen motsvarar ca 1/3 av marknadsvolymen. Sammanställning av den kommunala marknaden saknas men består troligen av stora mängder ABT, ABS, AG samt ABb. Sida 7 av 23

8 Återvinning i verk Dåtid: Mest kalltillsättning i mindre volymer, därefter ökad varmåtervinning. Nutid: Branschen arbetar aktivt med att öka andelen asfaltgranulat var genomsnittet 7%. Framtid: Fler parallelltrummor de första 5 år men begränsas sedan av tillgång till granulat. 1) Medelinblandning av returasfalt i verk 2) Varm återvinning samtliga lager: 6,6% (2008), 7,8% (2009), 8,9% (2010) Sida 8 av 23

9 WMA Dåtid: Försök med exempelvis vaxer och skummat bindemedel samt tillverkning enligt KGOmetoden. Nutid: Ett antal projekt som utförts där det finns positiva erfarenheter. Trafikverket upphandlar större volymer tillverkat enligt KGO-metoden. Framtid: Positiv utveckling av tillsatsmedel och produktionsmetoder tillsammans med ökade kundkrav ger en ökning. Sida 9 av 23

10 Värmebeläggning Dåtid: Statliga vägnätet: Efter en uppgång på 90-talet stabiliserades utvecklingen för att sedan öka i slutet på 00-talet pga. miljötänket. Kommunalt vägnät: Mindre komplext vägnät och nyfikenhet på metod. Minskning pga. att de större vägarna har övergått till statliga. Framtid: Statliga vägnätet; Ökning pga. nyare och mer miljövänliga utrustningar/åtgärder samt ökande miljökostnader. Bättre produktivitet. Kommunalt vägnät: Minskning pga. mer komplext vägnät (rondeller/stensättning/brunnar) och olämplig utrustning sett till objekten. Diagram: Volym värmebeläggning på statligt vägnät. Sida 10 av 23

11 Tunnskikt Dåtid: Utveckling av nya mer flexibla maskiner samt fler aktörer på marknaden gav en snabb ökning av volymen. Har sedan stabiliserats. Framtid: Utveckling mot tunnare slitlagerkonstruktioner gynnar TSK tekniken. Sida 11 av 23

12 Ytbehandling Dåtid: Av tradition en stor mängd. Därefter problem vid utförande som skapat en negativ utveckling. Missnöjda trafikanter och skadeärenden har även gjort att metoden endast används på det lågtrafikerade vägnätet. Nutid: Trafikverkets upphandlade volym 2012 var ca 9 miljoner kvadratmeter. Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden. Mer funktionella krav vilket gynnat utvecklingen. Vägnätets behov har ökat av en billig och hållbar metod. Utvecklingen kan störas av generationsskifte vilket kan leda till kunskapstapp. Sida 12 av 23

13 Indränkningar Dåtid: Tidigare användningsområden har minskat pga ändrade dimensioneringsförutsättningar i tekniska regelverken from mitten av 90-talet. Har därefter en stabil volym på det lågtrafikerade vägnätet. Nutid: Fortsatt stabil volym på lågtrafikerat vägnät. Populär hos vägföreningar och vid förstärkning av icke byggda vägar. Framtid: Möjlig ökning, främst med hänsyn till miljöaspekter. Sida 13 av 23

14 MJOG/MJAG Dåtid: Haft en stabil nivå på det statliga vägnätet. Minskning från 08/09 och fram till Står tillbaka nu till förmån för högtrafikerat vägnät men kommer behöva åtgärdas framöver. Påverkan av budgetramen då det framförallt utförs på det mindre vägnätet. Nutid: Ca 0,7 miljoner ton, ca 10% Framtid: Ökad satsning på det lågtrafikerade vägnätet. Sida 14 av 23

15 Bindlager Dåtid: Ökade trafiklaster skapade ett behov av ett mer stabilt lager där belastningen är som störst. Framtid: Behov av stabila beläggningar kommer, i kombination med ökad kunskap, att kräva större användning av bindlager. Förbättrar även bärigheten och används för att enkelt förstärka befintliga vägar som brutits ned. Sida 15 av 23

16 Kallteknik Dåtid: Har främst handlat om återvinning. Många misslyckanden och tekniksvårighet har lett till en minskning. Framtid: Ny teknik, nya bindemedel och ökat fokus på miljö. Sida 16 av 23

17 Trender inom material Mångfald bindemedel Dåtid: Fler pen.bitumen, början på utveckling av alternativa bindemedel. Framtid: Fler alternativa bindemedel, PMB, flera leverantörer, fler tillsatser exempelvis gummi. Sida 17 av 23

18 Penetrationsbitumen Dåtid: Bitumenhårdheten steg pga. anpassning till nya specifikationen och ökad trafikbelastning. Framtid: Stiger till en viss nivå beroende på ökad trafikbelastning för att sedan plana ut pga. klimat och övergång till alternativa bindemedel. Blandning av olika bitumen vid verket ger en ökad möjlighet att styra slutprodukten. Sida 18 av 23

19 Alternativa bitumen Dåtid: Fåtal utvecklingsprojekt med specialbitumen. Framtid: Fler alternativa bindemedel, flera leverantörer, fler tillsatser. Sida 19 av 23

20 Stenstorlek Dåtid: Krav på ökad slitstyrka, inriktning mot 16-sten. Kommunalt vägnät: Ökad kunskap om stenstorlekens betydelse för bullerproblematiken ger en utveckling mot minskad stenstorlek.. Framtid: Statligt vägnät: Fortsatt ökning och sedan stabilisering av då man nått den nivå som behövs. Kommunalt vägnät: Ändrad behovsbild pga. eventuella dubbdäcksavgifter/förbud och ökade krav på bulleråtgärder inom tätbebyggt område. Sida 20 av 23

21 IT och automation Dåtid: Enstaka försök med maskinstyrning, med varierande resultat gav inget genomslag. Nutid: Sverige är en liten marknad för tillverkare, följer med i den (bristande) utveckling som sker globalt. Utveckling inom logistik och tillverkning. Koordinatsatt tillståndsdata finns tillgängliga för alla. Logistikutveckling med GPS-baserade IT-system. Framtid: Finns en potential utveckling. Övriga trender Businessklimat Dåtid: En statlig entreprenör. Överprövningar på upphandlingar var ett problem. Nutid: Marknaden har gått från att vara nationell till att vara nordisk. Privatisering av statliga aktörer. Få överprövningar pga begränsningar till alternativa lösningar. Framtid: De komplexa utmaningar som finns i framtiden kräver ett samarbete. Ökad andel funktionsupphandlingar. Sida 21 av 23

22 Fokusområden Slitage: Ökat behov av slitage fram till 2012 därefter minskat slitage pga fordonsutveckling/miljökrav. Buller: En ökning av intresset under 00-talet som sedan försvann. Ökning med ökad trafikmängd och förtätning av stadsmiljön. Partiklar: Ökad medvetenhet om luftkvalitet och hälsoeffekter. Sida 22 av 23

23 Hälsa, säkerhet och miljö (lagstiftning) Dåtid: Förhållandevis lite, framförallt säkerhet mer än hälsa och miljö. Nutid: Allt mer fokus på hållbar utveckling. Mer fokus och krav gällande säkerhet på arbetsplatser och påverkan av produkter. Framtid: Hållbar utveckling är huvudfokus. LCA/LCC/LCI Dåtid: Forskningsområde, lågt intresse Nutid: Många har sina modeller (projekt) / sin variant. Större intresse. Mycket fokus men svårt att definiera vad som ska ingå och effekten av det. Svårigheter finns i att bedöma livslängder hos beläggningar. Framtid: Mindre intresse men verktyget finns i verktygslådan. Fortsatt utveckling genom många mindre beställarkrav som gemensamt driver på. Fler beställarkrav på att redovisa effekter på miljö (enligt standardiserade principer). Sida 23 av 23