Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Nr Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom Umeå 1998 V

2

3 Social Work Studies 27 Umeå university 1998 Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom AKADEMISK AVHANDLING som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid institutionen för socialt arbete Hörsal S205h, Samhällsvetarhuset Fredag den 23 oktober 1998 kl < tri V o v v Umeå 1998

4 Organization Document name Department of Social Welfare Doctoral dissertation Umeå University Date of issue S UMEA October 23rd 1998 Author Björn Blom Title Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg - Om villkor, processer och konsekvenser Market orientation of the personal social services - on conditions, processes and consequences ABSTRACT Since the end of the 1980s, the introduction of market mechanisms in the public sector has been a dominant feature in Sweden. The same is true for the social services in several municipalities, where business style behaviour and organisation, and competition have become salient features of market-oriented social services. The aim of the study is to describe and analyse: the structural conditions for market oriented personal social services; how social workers pursue client centred work in market oriented personal social services; the consequences of this market orientation on the personal social services. The empirical study is a case study of the personal social services in the municipality of Linköping. The purchaser-provider model in Linköping is one of the most advanced and discussed in Sweden. The research comprises a quantitative pilot study and a qualitative main study. The main study is based on twenty semi-structured interviews with experienced social workers and their immediate superiors. The analysis of the interviews reveals that the personal social services are only achieving to a lesser extent the ends that a quasi-market, theoretically, should achieve. The conditions that have to be satisfied to achieve the ends of the quasi-market are only partly met. Bureaucratic control is one important reason why the personal social services are imperfect as a quasimarket. The re-organisation has resulted in a number of, to some extent, positive consequences. The re-organisation has, however, also resulted in some negative consequences. In the thesis these are categorised in terms of fragmentation, antagonism and obscurity. A linguistic change, in market oriented personal social services, appears to have influenced social workers to think and act differently in relation to their work. The most important conclusion drawn from the study is that the market oriented personal social services partly function as a responsive quasi-market for strong, rational and wellinformed clients. However, in relation to the most vulnerable, it is failing in many respects. Key words:, market orientation, quasi-market, purchaser-provider model, personal social services, client, social worker, relationship, human assistance, specialisation, organisation, organising, economic rationality Language: Swedish with English summary ISSN and key title Number of pages Price ISSN X 252 SEK 200:- ISBN Distribution by: Department of Social Welfare, Umeå university, S UMEA I, the undersigned, being the copyright owner of the abstract of the above-mentioned dissertation, hereby grant to all reference sources permission to publish and disseminate the abstract of the above mentioned dissertation. Signature Date October 2d 1998

5 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Nr Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom s> < i tö V * LP» t V Umeå 1998

6 Björn Blom Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet, 1998 Tryckt vid Solfjäderns Tryckeri Umeå 1998 ISBN ISSN X

7 Förord Jag vill med detta förord tacka ett antal personer som möjliggjort färdigställandet av min avhandling. Först och främst de intervjupersoner i Linköpings kommun som engagerat delat med sig av sina erfarenheter och tankar. Tack vare er har det akademiska kunnandet om marknadsorientering av socialt arbete förts ett steg framåt. Andra personer som förtjänar ett omnämnande är Elisabeth Ulvenäs och Sven Lindgren. Era faktakunskaper och synpunkter har varit mig till stor hjälp. Därefter vill jag rikta ett stort tack till min handledare Stefan Morén, som stått mig bi under de år som arbetet pågått. Du har läst, lyssnat och kommenterat på ett sätt som passat mig mycket bra. Tack också till Stig Montin och Anna-Lena Perdal som gjorde fördisputationen till ett angenämt tillfälle. Era kommentarer på mitt manus var både befogade och behjälpliga. Kollegorna som "lusläste" manuset innan tryckningen är synnerligen värda min uppskattning. Tack vare Leif Holmström, Lennart Nygren, Stefan Morén, Stig-Arne "Stickan" Berglund, Urban Karlsson och Kerstin Asplund fick manuset en nödvändig sista genomarbetning. Helt oumbärlig var den hjälp med alla praktiska detaljer som Ewa Persson bistod mig med. Jätte tack! Man lever dock inte på konstruktiva synpunkter allenast. För att orka med avhandlingsarbetet behövs även att de sociala batterierna laddas. Här går en jättekram till Lena och Johanna. Ni är mina två viktigaste fästpunkter i tillvaron. Min övriga familj är självfallet också mycket viktig. Pappa, mamma och Gunnel, Bengt och Britt-Marie med sina familjer. Och Tåsjö. Det känns tryggt! Jag vill även tacka Iris för god mat och lugnet i Rudsjö och Yttersel. Min kusin Eilert Karpberg som pushat mig in i avhandlingsarbetet, stort tack. När du under min första vecka på Sociala linjen började prata om att jag borde börja forska trodde jag att du var ute och cyklade. Måhända hade du rätt. Två andra synnerligen betydelsefulla och trevliga sociala fästpunkter under den här tiden har varit Per Jansson och Lars Nordlander. Jag har lutat mig mot er under avhandlingsarbetets olika faser och fasor. Jolly god old chaps! Dessbättre är vårt umgänge inte slut bara för att avhandlingen är färdig. Jag vill också tacka alla icke nämnda, men heller icke glömda kollegor vid Institutionen för socialt arbete, samt Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå socialtjänst (UFFE) som gör dessa till två stimulerande och trivsamma arbetsplatser. När det gäller trevligt umgänge riktar jag även varma tankar mot "militärjuntan och syjuntan" i dess olika konstellationer. Ni har gjort fritiden roligare. Även vi fortsätter att träffas. Jag har mer tid nu! För att skriva en avhandling behöver man läsa en massa andra böcker. Margareta Quist på Universitetsbiblioteket har varit en mycket serviceinriktad och hjälpsam resurs. Stort tack för alla överex. Under avhandlingsarbetets gång har ekonomiskt stöd erhållits från Riksbankens Jubileumsfond, samt Länsförsäkringars fond för Ekonomisk och social forskning. Dessa avtackas härmed. Vännäs i september 1998

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARKNADSORIENTERING AV SOCIALT ARBETE Marknadsorientering - nya styr- och driftsformer Bristande kunskap om konsekvenser Fallstudie som övergripande forskningsstrategi Pilotstudien i korthet Klienternas upplevelser av utförarnas bistånd Frågor genererade av pilotundersökningen Avhandlingens syften Avhandlingens uppläggning och frågeställningar Tidigare studier om marknadsorientering Engelska och amerikanska studier av marknadsorientering Svenska studier av marknadsorientering Svenska studier inriktade mot marknadsorienterad individoch familjeomsorg Begreppet marknadsorientering - en operationell definition 21 2 EN SOCIALPOLITISK REFERENSRAM De västerländska välfärdsstaternas förändring Välfärdsstaten har förlorat sin legitimitet Välfärdsstaten går inte längre att finansiera Välfärdspolitiken klarar inte av sin uppgift Ett alternativ till byråkrati - marknaden Storbritannien - ett tydligt exempel på marknadsorientering Konkreta förändringar av den brittiska offentliga sektorn Den nya högerns ideologiska bas Inte bara ideologiska förändringar Förändringar av den svenska välfärdsmodellen Förändringar av den svenska välfärdsstaten sedan 1970-talet Kommunal marknadsorientering i Sverige Beställar-utförarmodellens införande i Sverige Marknadsorienteringens ideologiska bas Den socialpolitiska referensramen som organisationsteoretisk fond 38 1

10 3 MODELLER FÖR VÄLFÄRD OCH KOMMUNAL ORGANISATION Marknadsorientering - ett byte av välfärdsmodell Den välfärdsstatliga modellen - byråkratin Den rena marknadsmodellen Tre kommunala organisationsmodeller Nämnd-förvaltningsmodellen Kundvalsmodellen Beställar-utförarmodellen Utförarna - resultatenheter eller entreprenörer Kommentar 44 4 STUDIENS TEORETISKA REFERENSRAM Inledning Teori om kvasimarknader Kvalitetskriterier i kvasimarknader Effektivitet Responsivitet Val Rättvisa Villkor för att nå kvasimarknaders mål Marknadsstrukturen Motivation Transaktionskostnader och osäkerhet Plocka russinen ur kakan Information Organisationsteoretiska utgångspunkter Organisationsteoretiska perspektiv Neoinstitutionell organisationsteori Institutioner och institutionalisering Språkets betydelse i institutionaliseringsprocessen Omgivningens inflytande på organisationer Isomorfism och legitimitet Handling Neoinstitutionalism och marknadsorientering av socialtjänsten Organisationen konstitueras av aktörer Organisering istället för organisation Samarbete och helhetssyn Samarbetets former Samarbetets innehåll 66 2

11 4.4 Biståndsteori för socialt arbete Handläggning och bistånd - olika rationaler Dialektiska spänningsfält Bärande principer Synpunkter på biståndsteorin Kommentar till den teoretiska referensramen 72 5 METOD OCH GENOMFÖRANDE Fallstudie som forskningsmetod Definition och avgränsning av fallet och dess enheter Urval inom fallet Vetenskaps teoretisk reflektion över intervju som datainsamlingsmetod Intervjuundersökningen i praktiken Intervjuerna som unika byggstenar Bedömning av intervjuernas kvalitet Bearbetning och analys av intervjuerna Validitet och reliabilitet i fallstudien Fallstudiens generaliseringsmöjligheter Forskningsetiska reflektioner 87 6 FALLBESKRIVNING Inledning Kort om Linköpings kommun och dess politiska styre Huvuddrag i socialtjänstens organisation Politik Administration Produktion Beskrivning av fallet och de olika delverksamheterna Sociala förvaltningen Utförare Kommunala utförare Externa utförare Upphandling på generella och särskilda avtal Generella avtal Särskilda avtal 105 3

12 6.4 Att komma i kontakt med socialtjänsten Att beställa socialt arbete Hur beställningar är utformade Beställningarnas konkretion Introduktion till resultatkapitlen SOCIALTJÄNSTEN SOM KVASIMARKNAD Kvasimarknadens centrala mål Effektivitet Responsivitet Val Villkor för att nå kvasimarknadens mål Marknadsstruktur Köparens och beställarnas motivation Utförares motivation Transaktionskostnader och osäkerhet Rättvisa och Plocka russinen ur kakan Information Resurser Socialtjänsten som kvasimarknad - sammanfattande analys Kvasimarknadens mål nås bara till viss del Kvasimarknadens villkor uppfylls bara till viss del Marknaden har blivit byråkratiserad Sammanfattning av kapitlet DET SOCIALA ARBETETS ORGANISERING PÅ KVASIMARKNADEN Beställningsförfarandets svårigheter Olikartade bedömningar vid olika enheter Utförandet avviker från beställningen Olikartade bedömningar kan orsaka problem Beställningar innehållande kontroll fördunklar utförarnas roll Sammanfattning av beställningsförfarandets svårigheter Kvasimarknadens organiseringsproblem Motsättningar mellan kommunala enheter Minskad kunskap och förståelse Otydlig socialtjänstorganisation Oklara socialarbetarroller och enhetsgränser Bristfälligt samarbete Många involverade socialarbetare Bristande helhetssyn 168 4

13 8.2.8 Oklart övergripande ansvar för klienten Ad hocartat ansvar vid samarbete Sammanfattning av kvasimarknadens organiseringsproblem Det sociala arbetets organisering - sammanfattande analys Fragmentarisering, motsättningar och oklarheter Biståndet organiseras utifrån organisatoriska strukturer Samarbetets former och innehåll Sammanfattning av kapitlet KLIENT ARBETET I EN MARKNADSORIENTERAD SOCIALTJÄNST Klientrelationer vid olika enheter Kommunala och privata utförarenheter Ekonomienheterna Allmänna enheten och utredningsenheterna Socialtjänstens centralisering Funktionsuppdelning Relationen som villkor för utredningsarbetet Sammanfattande beskrivning av klientrelationerna I gränslandet mellan anpassning och omgestaltning Socialarbetaren som specialist Större rättssäkerhet för klienterna Socialarbetarnas kompetens förbättras Socialarbetaren som generalist Socialarbetarnas kompetens försämras Sammanfattning av diskussionen om socialarbetarrollen Marknadsorienteringens inverkan på tal och tanke Ekonomiskt tänkande vid olika enheter Språkets transformation Ekonomiskt språkbruk vid olika enheter Konsekvenser av ett ekonomisk tänkande Konkurrens medför revirtänkande och sämre samarbete Sammanfattning av marknadsorienteringens inverkan på tal och tanke Socialtjänstens klientarbete - sammanfattande analys Olika enheters klientrelationer Socialarbetaren som professionell generalist Organisering för socialt arbete Den ekonomiska "världens" intrång i det sociala arbetet Sammanfattning av kapitlet 231 5

14 10 MARKNADSORIENTERINGENS JANUSANSIKTE Inledning Studiens viktigaste resultat Organisationen inte anpassad för behoven Att förstå felförståelsen av socialtjänsten Ett sätt att förstå den institutionella förändringen Det formativa momentet i Linköpings kommun Socialtjänstens identitetsförändring Marknadsorientering - socialpolitik för socialt arbete? Marknadsorienteringens bild av det svenska samhället Avslutning 246 SUMMARY IN ENGLISH 248 Referenser 253 6

15 1 Marknadsorientering av socialt arbete Två prologer 1. len artikel i tidskriften Professional Social Work levererar socialarbetaren Maggie Gleghorn en svidande kritik mot den engelska socialtjänsten som sedan slutet av 1980-talet organiserats i enlighet med en så kallad beställarutförarmodell 1. Hon skriver bland annat följande: "The current obsession with pursuing crude ideas of "value for money" result in immense anxiety for clients and carers and an enormous waste of time, energy and goodwill by skilled professionals. Separating assessment and purchasing from social work provision results in fragmentation, duplication, superficial one-off assessments, the inflexible application of all-purpose regulations, a succession of service workers arriving at the same household and an "adversarial" approach to providing services. Social work can seldom be divided into separate discrete tasks such as "counsellingor "family support" which can be purchased off-the-shelf. These categories have little to do with most peoples' complicated lives. Effective social work is based on a trusting relationship which requires a period of "engagement" before assessing long-term needs, and continuity of contact potentially over many years. This enables an increasing understanding of clients and their situations, and a partnership which allows effective intervention when crisis do occur." (Gleghorn, 1995, s 6) Vidare menar Gleghorn att den nya välfärdsproduktionen tenderar att orsaka negativa konsekvenser inom två områden. 1) Väldigt mycket tid och energi används för administrativa göromål: formulär fylls i, rapporter skrivs och möten hålls. Olika alternativ söks och undersöks, tid går åt för att få klienten att överväga annan eller reducerad service. 2) Samtidigt försämras relationen mellan klient och socialarbetare. Många års uppbyggande av förtroendefulla relationer som grund för stegvisa förändringar förstörs ofta snabbt. Detta underminerar framtida möjligheter att "stå ut", utvecklas eller ta adekvata risker, och resulterar sannolikt i ökade offentliga kostnader (Gleghorn, 1995, s 6). 2. I början av nittiotalet arbetade jag som socialarbetare på en behandlingsinstitution för familjer i kris. Vid den tidpunkten gjordes en omorganisation som innebar att institutionen - som tidigare huvudsakligen finansierats * Purchaser-provider model, på engelska. 7

16 med kommunala anslag - omvandlades till en resultatenhet. Det innebar att institutionen därefter skulle finansiera sin verksamhet genom att de kommuner som ville placera en familj på institutionen fick betala en viss dygnskostnad per familjemedlem. Min upplevelse var att ledningen och flera andra i personalgruppen, åtminstone till en början, föreföll tämligen upprymda över att få "friare tyglar" när det gällde institutionens ekonomi. Ganska snart märktes också att mycket av diskussionerna i personalgruppen kom att kretsa kring pengar. Till exempel diskuterades följande frågor: "Har vi råd att ha den här familjen här? De tar ju orimligt stora resurser i anspråk". "Hur stora familjer ska vi ta emot för att det ska vara ekonomiskt försvarbart?". Vid ett av institutionens personalmöten ställde jag några frågor: "Vad kommer omvandlingen till resultatenhet att innebära för oss som socialarbetare? Kommer vi att förändras? Kommer vi att betrakta klienterna annorlunda? Vad kommer att hända med relationerna mellan oss och klienterna". Mina frågor fick knappt någon respons överhuvudtaget. Kanske uppfattades de som irrelevanta. I efterhand förstår jag att frågorna var för tidigt väckta. Några år efter att jag slutat arbetet vid institutionen fick jag möjlighet att ta del av en av institutionens verksamhetsberättelser. Döm om min förvåning då flera av mina farhågor föreföll ha besannats skrev chefen för institutionen bland annat följande i sin verksamhetsberättelse: Institutionen har under det gångna året varit en "stressad institution", och stressen har kommit från två håll. Den yttre har handlat om "pengar till varje pris"! Institutionen måste vara om inte lönsam, så i alla fall självfinansierande. Chefen hävdade att pengar och kostnadskalkyler hade blivit ett dominerande inslag i behandlingsarbetet i alla aspekter. Han upplevde att: "Penningen har trängt sig långt in i terapirummen, in i centrum av de terapeutiska relationerna". När det gäller omorganiseringens påverkan på klienterna skrevs bland annat detta: "Klienterna funderar och fantiserar om vi tar emot dem av lönsamhetsskäl eller humanitära? Uppmuntrar vi familjen att "kämpa vidare", vara kvar för det vi tror på behandlingsmöjligheterna, eller bara för att behålla en "inkomst"? Uppmuntrar vi en utflyttning för att vi faktiskt tror att familjen är mogen, eller för att vi har en bättre "inkomstkälla" på väg in? Är det någon idé att knyta an, ge sig in i ett uppslitande verkligt förändringsarbete när man kanske inte får "pengar" för att stanna och fullfölja projektet?". I verksamhetsberättelsen hävdades också att ytterligare stress kommit av beställarnas otålighet och krav på snabba och tydliga resultat för pengarna. Istället för "tacksamhet", som mötte personalen förr, sades de möta press, krav och ifrågasättandet Som ett resultat av detta infann sig ett tvivel hos personalen: "Gör vi rätt för pengarna? Trots ynkliga löner infinner sig lätt känslan av att vi snarast slösar bort de höga vårdavgifterna. Inte sällan hör vi klientens eget klagomål på att den höga vårdavgift som kommunen betalar förefaller fullständigt orimlig i förhållande till vad man får.". Om man antar att institutionens dåvarande chef i sin text lyckades fånga personalens och klienternas tankar, ger det ett intryck av att både socialarbe- 8

17 tare och klienter påverkats negativt som resultat av institutionens omorganisation till resultatenhet. Den inledande prologen beskriver hur organisationsförändringar i socialtjänsten under åttio- och nittiotalet har påverkat det sociala arbetet i England. Prolog nummer två handlar om hur likartade organisatoriska förändringar av socialtjänsten har påverkat det sociala arbetet i Sverige. Ett viktigt tema i de båda prologerna är att marknadsorienterade organisationsförändringar tenderar att förändra ett av det sociala arbetets mest centrala inslag; relationen mellan socialarbetare och klient. När jag i denna avhandling fördjupar mig i konsekvenserna av marknadsorientering av socialt arbete, är det i princip de frågor jag som socialarbetare ställde i början av nittiotalet som utgör startpunkt för studien. Vad innebär marknadsorienteringen för socialarbetare och klienter? Vad händer med det relationsbaserade klientarbetet? Det är i grund och botten vad denna avhandling handlar om. 1.1 Marknadsorientering - nya styr- och driftsformer I en stor del av världen råder en strävan att hitta nya sätt att administrera den offentliga sektorn. Det gäller både i Nordamerika, flera U-länder och i Västeuropa. Sedan slutet av 1980-talet har ett tydligt drag i förändringarna varit introducerandet av marknadsmekanismer i offentlig sektor (Osborne & Gaebler, 1994; Walsh, 1995, s xi). Sverige är inget undantag. Kring mitten av 1980-talet påbörjades även här ett radikalt förnyelse- och förändringsarbete i flera av landets kommuner. Förändringarna innebar både nya styrformer och alternativa driftsformer. Skälen till detta var först och främst av ekonomisk art; man ville höja effektiviteten i den kommunala produktionen (Johansson, Kronvall, Jansson & Lindström, 1994; Socialstyrelsen 1995:1; SOU 1993:73; SOU 1996:169, bilaga 5). Förutom de ekonomiska skälen är bakgrunden till den kommunala förnyelsen bland annat idéer om fördjupad demokrati, ökad service till medborgarna och bättre möjligheter till prioritering (SOU 1996:169). Därutöver menar bland andra Montin (1993, s 60) och Blomquist (1996, s 13) att förändringarna har en legitimitetsdimension. Den offentliga sektorn som varit högt värderad i Sverige, i synnerhet under sextio- och sjuttiotalet, har kommit att ifrågasättas från olika håll. Blomquist (1996, s 65) menar att marknadsidén varit klart dominerade för den offentliga sektorns reformer under åttio- och första hälften av nittiotalet. Genom att förankra förändringarna i marknaden; en institution med hög legitimitet, kunde man skapa acceptans för den offentliga sektorns förändring (Blomquist, 1996, s 200; Montin, 1993, s 60). Förändringarna kan även förstås som försök att lösa faktiska problem, det vill säga anpassa kommunernas arbetsformer till olika föränderliga villkor som kommunerna har svårt att påverka. Det handlar bland annat om med 9

18 borgares flyttningsrörelser, värderingsförskjutningar, byråkratiseringstendenser och utvecklingen av statsfinanserna. Dessutom kan man, åtminstone delvis, betrakta förändringarna "som en process där det är lösningar som är på jakt efter problem(sou 1996:169, s 14). I utredningen påpekas att det finns flera olika intressenter som har intresse av att marknadsföra och erbjuda vissa lösningar. Bland intressenterna nämns bland annat Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, konsultföretag, privata entreprenörer, fackliga organisationer och forskare. Dessa aktörer har delvis olika skäl att propagera för och tillhandahålla sina lösningar, men i princip handlar det om möjligheterna att tjäna pengar och att utöva inflytande (Henning, 1996; SOU 1996:169, s 14). Förändringar av kommunernas villkor i kombination med olika intressenters påverkan har sedermera lett fram till frikommunförsöken och den nya Kommunallagen (SFS 1991:900) som trädde i kraft 1 januari Förändringarna i Kommunallagen har starkt bidragit till de kommunala omvälvningarna, eftersom kommunerna därigenom har fått stora möjligheter att välja antal och typ av nämnder efter egna önskemål (Eliasson & Lundstedt, 1992, s 71; Fernler, 1996, s 44 f.f.; Montin, 1993, s 59; Pettersson, 1994, s 12). Den nya Kommunallagens möjligheter att friare organisera nämndarbetet har i sin tur resulterat i förändring av befintliga eller skapandet av nya formella organisationer. Tron på att formella organisationsförändringar kan öka såväl demokrati som effektivitet och tjänstekvalitet har varit stark. (SOU 1996:169, bilaga 1, s 72). Att kommunerna förändras är inget nytt talets senare hälft har inneburit ständiga försök att anpassa förvaltningsorganisationerna till förändringar i boendemönster, servicekrav, värderingar, politiska ambitioner och näringslivets krav (SOU 1996:169, s 9). En viktig skillnad mellan denna förändring och tidigare är att många offentliga verksamheter tydligt inspirerats av marknaders sätt att fungera. Det gör att förnyelsearbete kan sägas vara av betydligt mer "systembrytande" karaktär än tidigare (Montin, 1993; SoS 1994:24, s 3, SOU 1996:169). Exempel på alternativa kommunala styrformer är beställar-utförarmodeller (BUM) 2, resultatenheter och kundvalssystem, men även samverkan mellan kommunala förvaltningar. Vad det gäller alternativa driftsformer kan nämnas kommunala bolag, entreprenader för enskilda företag 3 eller personal- och/eller brukarkooperativ. Hit räknas även avtal med enskilda och ideella organisationer. Ytterligare en driftsform är intraprenad (SoS 1994:24, s 5-13). Sammanfattande betecknas i denna avhandling den marknadsinspirerade omvandling som skett och sker inom kommunerna - med nya organisationer och nya styr- och driftsformer - med begreppet marknadsorientering (jfr Gladstone, 1995; Le Grand, 1997, s 151; Osborne & Gaebler, 1994; Pettersson, 1994, s 12-13; SOU 1993:90, s 58; Taylor-Gooby, 1996, s 211). 2 Omkring femton kommuner har infört en mer omfattande BUM, medan cirka 60 kommuner använder BUM i en mindre del av organisationen (Häggroth, Kronvall, Riberdahl & Rudebeck, 1996, s 61). 3 Privata aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar eller stiftelser. 10

19 1.1.1 Bristande kunskap om konsekvenser De offentliga omorganisationerna har i stor utsträckning gått ut på att orientera sig mot den privata marknaden. Det gäller även inom socialtjänsten i flera kommuner där man infört nya styr- och driftsformer. Centrala inslag i den marknadsorienterade socialtjänsten har på så sätt blivit affärsmässighet och konkurrenssituationer (Montin, 1993; SOU 1996:169). Enligt Bergmark (1994, s 30-31) har de mest radikala nyordningarna gjorts i de kommuner som infört beställar-utförarmodeller. Marknadsorientering av socialt arbete medför sannolikt både för- och nackdelar men alla konsekvenser är långt ifrån klarlagda i hittillsvarande forskning. Bland annat beror det på fenomenets relativa "ungdom". När det gäller konsekvenser för socialtjänstens klientarbete är bristen på kunskap särskilt påtaglig. Genom att ta del av erfarenheter från andra länder kan man få en viss inblick i vad marknadsorienteringen kan leda till eftersom de svenska förändringarna liknar förändringar som sker i kommuner i andra länder vid ungefär samma tidpunkt (SOU 1996:169, s 14). Kapitlets inledande prolog utgör en stark kritik av förändringarna i den engelska socialtjänsten. De engelska förändringarna har stora likheter med de svenska, även om marknadsorienteringen har pågått både längre och genomförts i större utsträckning än i Sverige. De engelska förändringarna syftade till ökad effektivitet och bättre valmöjligheter genom att införa marknadsprinciper som konkurrens och anbudsförfarande i socialt arbete. Samtidigt som principerna om ökad mångfald och valmöjligheter välkomnas av frivilliga och privata organisationer är det många som bekymrar sig över förändringarna. Man ifrågasätter lämpligheten med marknadsprinciper i en verksamhet vars "effektivitet" bygger på kontinuitet och kvalitet i relationerna (Taylor, Langan & Hogget, 1995, s 1-2). Trots vissa skillnader mellan Sverige och Storbritannien är det rimligt att tänka sig att marknadsorienteringen kan medföra liknande konsekvenser i båda länderna. Hypotetiskt kan de konsekvenser Gleghorn inledningsvis beskriver även inträffa i Sverige, vilket skulle innebära allvarliga hot mot flera av det sociala arbetets mest fundamentala inslag. I sin yttersta konsekvens skulle det kunna betyda att marknadsorienterad socialtjänst utvecklas till en verksamhet som är direkt olämplig för att bistå socialt utsatta människor. Utvecklingen vid den behandlingsinstitution där jag själv jobbade som socialarbetare förstärker förförståelsen av marknadsorienteringens problematiska konsekvenser. Socialtjänstens marknadsorientering behöver antagligen inte bara föra med sig nackdelar. Pettersson (1994, s 139) anser att det går att se flera fördelar: klarare socialarbetarroller, lättare för klienterna att urskilja socialtjänstens många olika funktioner samt ökade möjligheter till kunskaps- och kvalitetsutveckling inom klientarbetet. Även Pettersson påpekar dock att förändringarna kan leda till problem. Bland annat anser hon att myndighets Il

20 utövningen 4 inte går att helt skilja ut från andra insatser i socialtjänstens arbete, vilket man ofta försöker göra vid marknadsorientering. Det går således att resonera sig fram till argument som talar både för och emot en marknadsorientering av socialtjänsten. Viktigare än att spekulera om tänkbara konsekvenser är ändå att empiriskt studera den förändrade socialtjänsten. Detta är viktigt för att kunna bedöma huruvida marknadsorientering är adekvat när det gäller socialtjänstens område. Avhandlingens ambition är således att öka kunskaperna om marknadsorienteringens konsekvenser för individ- och familjeinriktat socialt arbete i socialtjänsten Fallstudie som övergripande forskningsstrategi Den empiriska studien består av en fallstudie av socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i Linköpings kommun (se metodologiska överväganden i kapitel 4). Som helhet omfattar fallstudien både en kvantitativ pilotstudie (Blom, 1996) och en kvalitativ huvudstudie. Pilotstudien utgjordes av en enkätundersökning riktad till klienter som varit i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg. En sammanfattning av pilotstudien redovisas i avsnitt 1.2. Huvudundersökningen baseras på intervjuer med socialarbetare och enhetschefer. Därutöver har information erhållits genom samtal med ett mindre antal kommunala tjänstemän och politiker samt studier av olika kommunala handlingar. Avhandlingens resultat bygger dock i huvudsak på den kvalitativa huvudstudien. Pilotstudiens viktigaste funktion har varit att den bidragit till att formulera avhandlingens frågeställningar. Klienterna är självfallet en oskiljaktig del av socialtjänstens arbete, men det är socialarbetarna som har skyldighet, resurser och makt att bistå och rikta olika typer av insatser till och mot klienterna. Att studera socialarbetarnas verksamhet och dess organisatoriska villkor bidrar, indirekt, med kunskaper även om klienternas villkor. När marknadsorientering av socialtjänsten här avhandlas är det således socialarbetarna och deras närmaste chefer som hamnar i empiriskt fokus. Trots avhandlingens empiriska fokus, utgår studien varken från ett så kallat klientperspektiv eller ett socialarbetarperspektiv. Studien utgår i huvudsak från vad som här benämns det sociala arbetets perspektiv. Det betyder att studien grundas i ett antal teoretiska antaganden om det sociala arbetets karaktär. Det är en föreställning som inte är kopplad till någon specifik typ av organisation där socialt arbete kan bedrivas. Avhandlingens teoretiska referensram består av flera olika teorier, det sociala arbetets perspektiv kommer emellertid till uttryck i en biståndsteori för socialt arbete (Morén, 1992, 1996). 4 En ofta använd definition av begreppet myndighetsutövning är "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande' (Prop. 1971:30, s 12) 12

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH

HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH FORSKNINGSPROJEKT AV SOCIALARBETARE OCH FORSKARE Gun-Eva Andersson Långdahl, Björn Blom, Agneta Ericson, Lena Gyllenberg, Roger Marklund, Stefan

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

One-stop shops i Europa

One-stop shops i Europa One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder utifrån ett organisations- och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv Renate Minas Docent Stockholms universitet Institutionen

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks Mellanchefen i socialtjänsten Emelie Shanks Publikationer Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm 2010-08-27 Remissvar Kommissionens

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Om organisering av turism. Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige. Per Grängsjö

Om organisering av turism. Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige. Per Grängsjö Om organisering av turism Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige Per Grängsjö INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Prolog iii xi Kapitel 1, Organisering av turism i Sverige 1 Inledning, bakgrund

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning 180 högskolepoäng, grundnivå Bachelor s Programme in Public Administration S1OFF 140619 2 (6) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB Marie Demker Programsensor vid samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitet i Bergen Bachelorprogrammet i sammenliknende

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Ledning i konkurrensutsatt vårdverksamhet

Ledning i konkurrensutsatt vårdverksamhet Ledning i konkurrensutsatt vårdverksamhet 7,5 poäng översiktskurs anordnad av Linköpings universitet för chefer inom vård och omsorg Kurspresentation Att leda och planera en komplex verksamhet som vård

Läs mer