Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg
|
|
- Sara Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Nr Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom Umeå 1998 V
2
3 Social Work Studies 27 Umeå university 1998 Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom AKADEMISK AVHANDLING som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid institutionen för socialt arbete Hörsal S205h, Samhällsvetarhuset Fredag den 23 oktober 1998 kl < tri V o v v Umeå 1998
4 Organization Document name Department of Social Welfare Doctoral dissertation Umeå University Date of issue S UMEA October 23rd 1998 Author Björn Blom Title Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg - Om villkor, processer och konsekvenser Market orientation of the personal social services - on conditions, processes and consequences ABSTRACT Since the end of the 1980s, the introduction of market mechanisms in the public sector has been a dominant feature in Sweden. The same is true for the social services in several municipalities, where business style behaviour and organisation, and competition have become salient features of market-oriented social services. The aim of the study is to describe and analyse: the structural conditions for market oriented personal social services; how social workers pursue client centred work in market oriented personal social services; the consequences of this market orientation on the personal social services. The empirical study is a case study of the personal social services in the municipality of Linköping. The purchaser-provider model in Linköping is one of the most advanced and discussed in Sweden. The research comprises a quantitative pilot study and a qualitative main study. The main study is based on twenty semi-structured interviews with experienced social workers and their immediate superiors. The analysis of the interviews reveals that the personal social services are only achieving to a lesser extent the ends that a quasi-market, theoretically, should achieve. The conditions that have to be satisfied to achieve the ends of the quasi-market are only partly met. Bureaucratic control is one important reason why the personal social services are imperfect as a quasimarket. The re-organisation has resulted in a number of, to some extent, positive consequences. The re-organisation has, however, also resulted in some negative consequences. In the thesis these are categorised in terms of fragmentation, antagonism and obscurity. A linguistic change, in market oriented personal social services, appears to have influenced social workers to think and act differently in relation to their work. The most important conclusion drawn from the study is that the market oriented personal social services partly function as a responsive quasi-market for strong, rational and wellinformed clients. However, in relation to the most vulnerable, it is failing in many respects. Key words:, market orientation, quasi-market, purchaser-provider model, personal social services, client, social worker, relationship, human assistance, specialisation, organisation, organising, economic rationality Language: Swedish with English summary ISSN and key title Number of pages Price ISSN X 252 SEK 200:- ISBN Distribution by: Department of Social Welfare, Umeå university, S UMEA I, the undersigned, being the copyright owner of the abstract of the above-mentioned dissertation, hereby grant to all reference sources permission to publish and disseminate the abstract of the above mentioned dissertation. Signature Date October 2d 1998
5 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Nr Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom s> < i tö V * LP» t V Umeå 1998
6 Björn Blom Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet, 1998 Tryckt vid Solfjäderns Tryckeri Umeå 1998 ISBN ISSN X
7 Förord Jag vill med detta förord tacka ett antal personer som möjliggjort färdigställandet av min avhandling. Först och främst de intervjupersoner i Linköpings kommun som engagerat delat med sig av sina erfarenheter och tankar. Tack vare er har det akademiska kunnandet om marknadsorientering av socialt arbete förts ett steg framåt. Andra personer som förtjänar ett omnämnande är Elisabeth Ulvenäs och Sven Lindgren. Era faktakunskaper och synpunkter har varit mig till stor hjälp. Därefter vill jag rikta ett stort tack till min handledare Stefan Morén, som stått mig bi under de år som arbetet pågått. Du har läst, lyssnat och kommenterat på ett sätt som passat mig mycket bra. Tack också till Stig Montin och Anna-Lena Perdal som gjorde fördisputationen till ett angenämt tillfälle. Era kommentarer på mitt manus var både befogade och behjälpliga. Kollegorna som "lusläste" manuset innan tryckningen är synnerligen värda min uppskattning. Tack vare Leif Holmström, Lennart Nygren, Stefan Morén, Stig-Arne "Stickan" Berglund, Urban Karlsson och Kerstin Asplund fick manuset en nödvändig sista genomarbetning. Helt oumbärlig var den hjälp med alla praktiska detaljer som Ewa Persson bistod mig med. Jätte tack! Man lever dock inte på konstruktiva synpunkter allenast. För att orka med avhandlingsarbetet behövs även att de sociala batterierna laddas. Här går en jättekram till Lena och Johanna. Ni är mina två viktigaste fästpunkter i tillvaron. Min övriga familj är självfallet också mycket viktig. Pappa, mamma och Gunnel, Bengt och Britt-Marie med sina familjer. Och Tåsjö. Det känns tryggt! Jag vill även tacka Iris för god mat och lugnet i Rudsjö och Yttersel. Min kusin Eilert Karpberg som pushat mig in i avhandlingsarbetet, stort tack. När du under min första vecka på Sociala linjen började prata om att jag borde börja forska trodde jag att du var ute och cyklade. Måhända hade du rätt. Två andra synnerligen betydelsefulla och trevliga sociala fästpunkter under den här tiden har varit Per Jansson och Lars Nordlander. Jag har lutat mig mot er under avhandlingsarbetets olika faser och fasor. Jolly god old chaps! Dessbättre är vårt umgänge inte slut bara för att avhandlingen är färdig. Jag vill också tacka alla icke nämnda, men heller icke glömda kollegor vid Institutionen för socialt arbete, samt Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå socialtjänst (UFFE) som gör dessa till två stimulerande och trivsamma arbetsplatser. När det gäller trevligt umgänge riktar jag även varma tankar mot "militärjuntan och syjuntan" i dess olika konstellationer. Ni har gjort fritiden roligare. Även vi fortsätter att träffas. Jag har mer tid nu! För att skriva en avhandling behöver man läsa en massa andra böcker. Margareta Quist på Universitetsbiblioteket har varit en mycket serviceinriktad och hjälpsam resurs. Stort tack för alla överex. Under avhandlingsarbetets gång har ekonomiskt stöd erhållits från Riksbankens Jubileumsfond, samt Länsförsäkringars fond för Ekonomisk och social forskning. Dessa avtackas härmed. Vännäs i september 1998
8
9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARKNADSORIENTERING AV SOCIALT ARBETE Marknadsorientering - nya styr- och driftsformer Bristande kunskap om konsekvenser Fallstudie som övergripande forskningsstrategi Pilotstudien i korthet Klienternas upplevelser av utförarnas bistånd Frågor genererade av pilotundersökningen Avhandlingens syften Avhandlingens uppläggning och frågeställningar Tidigare studier om marknadsorientering Engelska och amerikanska studier av marknadsorientering Svenska studier av marknadsorientering Svenska studier inriktade mot marknadsorienterad individoch familjeomsorg Begreppet marknadsorientering - en operationell definition 21 2 EN SOCIALPOLITISK REFERENSRAM De västerländska välfärdsstaternas förändring Välfärdsstaten har förlorat sin legitimitet Välfärdsstaten går inte längre att finansiera Välfärdspolitiken klarar inte av sin uppgift Ett alternativ till byråkrati - marknaden Storbritannien - ett tydligt exempel på marknadsorientering Konkreta förändringar av den brittiska offentliga sektorn Den nya högerns ideologiska bas Inte bara ideologiska förändringar Förändringar av den svenska välfärdsmodellen Förändringar av den svenska välfärdsstaten sedan 1970-talet Kommunal marknadsorientering i Sverige Beställar-utförarmodellens införande i Sverige Marknadsorienteringens ideologiska bas Den socialpolitiska referensramen som organisationsteoretisk fond 38 1
10 3 MODELLER FÖR VÄLFÄRD OCH KOMMUNAL ORGANISATION Marknadsorientering - ett byte av välfärdsmodell Den välfärdsstatliga modellen - byråkratin Den rena marknadsmodellen Tre kommunala organisationsmodeller Nämnd-förvaltningsmodellen Kundvalsmodellen Beställar-utförarmodellen Utförarna - resultatenheter eller entreprenörer Kommentar 44 4 STUDIENS TEORETISKA REFERENSRAM Inledning Teori om kvasimarknader Kvalitetskriterier i kvasimarknader Effektivitet Responsivitet Val Rättvisa Villkor för att nå kvasimarknaders mål Marknadsstrukturen Motivation Transaktionskostnader och osäkerhet Plocka russinen ur kakan Information Organisationsteoretiska utgångspunkter Organisationsteoretiska perspektiv Neoinstitutionell organisationsteori Institutioner och institutionalisering Språkets betydelse i institutionaliseringsprocessen Omgivningens inflytande på organisationer Isomorfism och legitimitet Handling Neoinstitutionalism och marknadsorientering av socialtjänsten Organisationen konstitueras av aktörer Organisering istället för organisation Samarbete och helhetssyn Samarbetets former Samarbetets innehåll 66 2
11 4.4 Biståndsteori för socialt arbete Handläggning och bistånd - olika rationaler Dialektiska spänningsfält Bärande principer Synpunkter på biståndsteorin Kommentar till den teoretiska referensramen 72 5 METOD OCH GENOMFÖRANDE Fallstudie som forskningsmetod Definition och avgränsning av fallet och dess enheter Urval inom fallet Vetenskaps teoretisk reflektion över intervju som datainsamlingsmetod Intervjuundersökningen i praktiken Intervjuerna som unika byggstenar Bedömning av intervjuernas kvalitet Bearbetning och analys av intervjuerna Validitet och reliabilitet i fallstudien Fallstudiens generaliseringsmöjligheter Forskningsetiska reflektioner 87 6 FALLBESKRIVNING Inledning Kort om Linköpings kommun och dess politiska styre Huvuddrag i socialtjänstens organisation Politik Administration Produktion Beskrivning av fallet och de olika delverksamheterna Sociala förvaltningen Utförare Kommunala utförare Externa utförare Upphandling på generella och särskilda avtal Generella avtal Särskilda avtal 105 3
12 6.4 Att komma i kontakt med socialtjänsten Att beställa socialt arbete Hur beställningar är utformade Beställningarnas konkretion Introduktion till resultatkapitlen SOCIALTJÄNSTEN SOM KVASIMARKNAD Kvasimarknadens centrala mål Effektivitet Responsivitet Val Villkor för att nå kvasimarknadens mål Marknadsstruktur Köparens och beställarnas motivation Utförares motivation Transaktionskostnader och osäkerhet Rättvisa och Plocka russinen ur kakan Information Resurser Socialtjänsten som kvasimarknad - sammanfattande analys Kvasimarknadens mål nås bara till viss del Kvasimarknadens villkor uppfylls bara till viss del Marknaden har blivit byråkratiserad Sammanfattning av kapitlet DET SOCIALA ARBETETS ORGANISERING PÅ KVASIMARKNADEN Beställningsförfarandets svårigheter Olikartade bedömningar vid olika enheter Utförandet avviker från beställningen Olikartade bedömningar kan orsaka problem Beställningar innehållande kontroll fördunklar utförarnas roll Sammanfattning av beställningsförfarandets svårigheter Kvasimarknadens organiseringsproblem Motsättningar mellan kommunala enheter Minskad kunskap och förståelse Otydlig socialtjänstorganisation Oklara socialarbetarroller och enhetsgränser Bristfälligt samarbete Många involverade socialarbetare Bristande helhetssyn 168 4
13 8.2.8 Oklart övergripande ansvar för klienten Ad hocartat ansvar vid samarbete Sammanfattning av kvasimarknadens organiseringsproblem Det sociala arbetets organisering - sammanfattande analys Fragmentarisering, motsättningar och oklarheter Biståndet organiseras utifrån organisatoriska strukturer Samarbetets former och innehåll Sammanfattning av kapitlet KLIENT ARBETET I EN MARKNADSORIENTERAD SOCIALTJÄNST Klientrelationer vid olika enheter Kommunala och privata utförarenheter Ekonomienheterna Allmänna enheten och utredningsenheterna Socialtjänstens centralisering Funktionsuppdelning Relationen som villkor för utredningsarbetet Sammanfattande beskrivning av klientrelationerna I gränslandet mellan anpassning och omgestaltning Socialarbetaren som specialist Större rättssäkerhet för klienterna Socialarbetarnas kompetens förbättras Socialarbetaren som generalist Socialarbetarnas kompetens försämras Sammanfattning av diskussionen om socialarbetarrollen Marknadsorienteringens inverkan på tal och tanke Ekonomiskt tänkande vid olika enheter Språkets transformation Ekonomiskt språkbruk vid olika enheter Konsekvenser av ett ekonomisk tänkande Konkurrens medför revirtänkande och sämre samarbete Sammanfattning av marknadsorienteringens inverkan på tal och tanke Socialtjänstens klientarbete - sammanfattande analys Olika enheters klientrelationer Socialarbetaren som professionell generalist Organisering för socialt arbete Den ekonomiska "världens" intrång i det sociala arbetet Sammanfattning av kapitlet 231 5
14 10 MARKNADSORIENTERINGENS JANUSANSIKTE Inledning Studiens viktigaste resultat Organisationen inte anpassad för behoven Att förstå felförståelsen av socialtjänsten Ett sätt att förstå den institutionella förändringen Det formativa momentet i Linköpings kommun Socialtjänstens identitetsförändring Marknadsorientering - socialpolitik för socialt arbete? Marknadsorienteringens bild av det svenska samhället Avslutning 246 SUMMARY IN ENGLISH 248 Referenser 253 6
15 1 Marknadsorientering av socialt arbete Två prologer 1. len artikel i tidskriften Professional Social Work levererar socialarbetaren Maggie Gleghorn en svidande kritik mot den engelska socialtjänsten som sedan slutet av 1980-talet organiserats i enlighet med en så kallad beställarutförarmodell 1. Hon skriver bland annat följande: "The current obsession with pursuing crude ideas of "value for money" result in immense anxiety for clients and carers and an enormous waste of time, energy and goodwill by skilled professionals. Separating assessment and purchasing from social work provision results in fragmentation, duplication, superficial one-off assessments, the inflexible application of all-purpose regulations, a succession of service workers arriving at the same household and an "adversarial" approach to providing services. Social work can seldom be divided into separate discrete tasks such as "counsellingor "family support" which can be purchased off-the-shelf. These categories have little to do with most peoples' complicated lives. Effective social work is based on a trusting relationship which requires a period of "engagement" before assessing long-term needs, and continuity of contact potentially over many years. This enables an increasing understanding of clients and their situations, and a partnership which allows effective intervention when crisis do occur." (Gleghorn, 1995, s 6) Vidare menar Gleghorn att den nya välfärdsproduktionen tenderar att orsaka negativa konsekvenser inom två områden. 1) Väldigt mycket tid och energi används för administrativa göromål: formulär fylls i, rapporter skrivs och möten hålls. Olika alternativ söks och undersöks, tid går åt för att få klienten att överväga annan eller reducerad service. 2) Samtidigt försämras relationen mellan klient och socialarbetare. Många års uppbyggande av förtroendefulla relationer som grund för stegvisa förändringar förstörs ofta snabbt. Detta underminerar framtida möjligheter att "stå ut", utvecklas eller ta adekvata risker, och resulterar sannolikt i ökade offentliga kostnader (Gleghorn, 1995, s 6). 2. I början av nittiotalet arbetade jag som socialarbetare på en behandlingsinstitution för familjer i kris. Vid den tidpunkten gjordes en omorganisation som innebar att institutionen - som tidigare huvudsakligen finansierats * Purchaser-provider model, på engelska. 7
16 med kommunala anslag - omvandlades till en resultatenhet. Det innebar att institutionen därefter skulle finansiera sin verksamhet genom att de kommuner som ville placera en familj på institutionen fick betala en viss dygnskostnad per familjemedlem. Min upplevelse var att ledningen och flera andra i personalgruppen, åtminstone till en början, föreföll tämligen upprymda över att få "friare tyglar" när det gällde institutionens ekonomi. Ganska snart märktes också att mycket av diskussionerna i personalgruppen kom att kretsa kring pengar. Till exempel diskuterades följande frågor: "Har vi råd att ha den här familjen här? De tar ju orimligt stora resurser i anspråk". "Hur stora familjer ska vi ta emot för att det ska vara ekonomiskt försvarbart?". Vid ett av institutionens personalmöten ställde jag några frågor: "Vad kommer omvandlingen till resultatenhet att innebära för oss som socialarbetare? Kommer vi att förändras? Kommer vi att betrakta klienterna annorlunda? Vad kommer att hända med relationerna mellan oss och klienterna". Mina frågor fick knappt någon respons överhuvudtaget. Kanske uppfattades de som irrelevanta. I efterhand förstår jag att frågorna var för tidigt väckta. Några år efter att jag slutat arbetet vid institutionen fick jag möjlighet att ta del av en av institutionens verksamhetsberättelser. Döm om min förvåning då flera av mina farhågor föreföll ha besannats skrev chefen för institutionen bland annat följande i sin verksamhetsberättelse: Institutionen har under det gångna året varit en "stressad institution", och stressen har kommit från två håll. Den yttre har handlat om "pengar till varje pris"! Institutionen måste vara om inte lönsam, så i alla fall självfinansierande. Chefen hävdade att pengar och kostnadskalkyler hade blivit ett dominerande inslag i behandlingsarbetet i alla aspekter. Han upplevde att: "Penningen har trängt sig långt in i terapirummen, in i centrum av de terapeutiska relationerna". När det gäller omorganiseringens påverkan på klienterna skrevs bland annat detta: "Klienterna funderar och fantiserar om vi tar emot dem av lönsamhetsskäl eller humanitära? Uppmuntrar vi familjen att "kämpa vidare", vara kvar för det vi tror på behandlingsmöjligheterna, eller bara för att behålla en "inkomst"? Uppmuntrar vi en utflyttning för att vi faktiskt tror att familjen är mogen, eller för att vi har en bättre "inkomstkälla" på väg in? Är det någon idé att knyta an, ge sig in i ett uppslitande verkligt förändringsarbete när man kanske inte får "pengar" för att stanna och fullfölja projektet?". I verksamhetsberättelsen hävdades också att ytterligare stress kommit av beställarnas otålighet och krav på snabba och tydliga resultat för pengarna. Istället för "tacksamhet", som mötte personalen förr, sades de möta press, krav och ifrågasättandet Som ett resultat av detta infann sig ett tvivel hos personalen: "Gör vi rätt för pengarna? Trots ynkliga löner infinner sig lätt känslan av att vi snarast slösar bort de höga vårdavgifterna. Inte sällan hör vi klientens eget klagomål på att den höga vårdavgift som kommunen betalar förefaller fullständigt orimlig i förhållande till vad man får.". Om man antar att institutionens dåvarande chef i sin text lyckades fånga personalens och klienternas tankar, ger det ett intryck av att både socialarbe- 8
17 tare och klienter påverkats negativt som resultat av institutionens omorganisation till resultatenhet. Den inledande prologen beskriver hur organisationsförändringar i socialtjänsten under åttio- och nittiotalet har påverkat det sociala arbetet i England. Prolog nummer två handlar om hur likartade organisatoriska förändringar av socialtjänsten har påverkat det sociala arbetet i Sverige. Ett viktigt tema i de båda prologerna är att marknadsorienterade organisationsförändringar tenderar att förändra ett av det sociala arbetets mest centrala inslag; relationen mellan socialarbetare och klient. När jag i denna avhandling fördjupar mig i konsekvenserna av marknadsorientering av socialt arbete, är det i princip de frågor jag som socialarbetare ställde i början av nittiotalet som utgör startpunkt för studien. Vad innebär marknadsorienteringen för socialarbetare och klienter? Vad händer med det relationsbaserade klientarbetet? Det är i grund och botten vad denna avhandling handlar om. 1.1 Marknadsorientering - nya styr- och driftsformer I en stor del av världen råder en strävan att hitta nya sätt att administrera den offentliga sektorn. Det gäller både i Nordamerika, flera U-länder och i Västeuropa. Sedan slutet av 1980-talet har ett tydligt drag i förändringarna varit introducerandet av marknadsmekanismer i offentlig sektor (Osborne & Gaebler, 1994; Walsh, 1995, s xi). Sverige är inget undantag. Kring mitten av 1980-talet påbörjades även här ett radikalt förnyelse- och förändringsarbete i flera av landets kommuner. Förändringarna innebar både nya styrformer och alternativa driftsformer. Skälen till detta var först och främst av ekonomisk art; man ville höja effektiviteten i den kommunala produktionen (Johansson, Kronvall, Jansson & Lindström, 1994; Socialstyrelsen 1995:1; SOU 1993:73; SOU 1996:169, bilaga 5). Förutom de ekonomiska skälen är bakgrunden till den kommunala förnyelsen bland annat idéer om fördjupad demokrati, ökad service till medborgarna och bättre möjligheter till prioritering (SOU 1996:169). Därutöver menar bland andra Montin (1993, s 60) och Blomquist (1996, s 13) att förändringarna har en legitimitetsdimension. Den offentliga sektorn som varit högt värderad i Sverige, i synnerhet under sextio- och sjuttiotalet, har kommit att ifrågasättas från olika håll. Blomquist (1996, s 65) menar att marknadsidén varit klart dominerade för den offentliga sektorns reformer under åttio- och första hälften av nittiotalet. Genom att förankra förändringarna i marknaden; en institution med hög legitimitet, kunde man skapa acceptans för den offentliga sektorns förändring (Blomquist, 1996, s 200; Montin, 1993, s 60). Förändringarna kan även förstås som försök att lösa faktiska problem, det vill säga anpassa kommunernas arbetsformer till olika föränderliga villkor som kommunerna har svårt att påverka. Det handlar bland annat om med 9
18 borgares flyttningsrörelser, värderingsförskjutningar, byråkratiseringstendenser och utvecklingen av statsfinanserna. Dessutom kan man, åtminstone delvis, betrakta förändringarna "som en process där det är lösningar som är på jakt efter problem(sou 1996:169, s 14). I utredningen påpekas att det finns flera olika intressenter som har intresse av att marknadsföra och erbjuda vissa lösningar. Bland intressenterna nämns bland annat Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, konsultföretag, privata entreprenörer, fackliga organisationer och forskare. Dessa aktörer har delvis olika skäl att propagera för och tillhandahålla sina lösningar, men i princip handlar det om möjligheterna att tjäna pengar och att utöva inflytande (Henning, 1996; SOU 1996:169, s 14). Förändringar av kommunernas villkor i kombination med olika intressenters påverkan har sedermera lett fram till frikommunförsöken och den nya Kommunallagen (SFS 1991:900) som trädde i kraft 1 januari Förändringarna i Kommunallagen har starkt bidragit till de kommunala omvälvningarna, eftersom kommunerna därigenom har fått stora möjligheter att välja antal och typ av nämnder efter egna önskemål (Eliasson & Lundstedt, 1992, s 71; Fernler, 1996, s 44 f.f.; Montin, 1993, s 59; Pettersson, 1994, s 12). Den nya Kommunallagens möjligheter att friare organisera nämndarbetet har i sin tur resulterat i förändring av befintliga eller skapandet av nya formella organisationer. Tron på att formella organisationsförändringar kan öka såväl demokrati som effektivitet och tjänstekvalitet har varit stark. (SOU 1996:169, bilaga 1, s 72). Att kommunerna förändras är inget nytt talets senare hälft har inneburit ständiga försök att anpassa förvaltningsorganisationerna till förändringar i boendemönster, servicekrav, värderingar, politiska ambitioner och näringslivets krav (SOU 1996:169, s 9). En viktig skillnad mellan denna förändring och tidigare är att många offentliga verksamheter tydligt inspirerats av marknaders sätt att fungera. Det gör att förnyelsearbete kan sägas vara av betydligt mer "systembrytande" karaktär än tidigare (Montin, 1993; SoS 1994:24, s 3, SOU 1996:169). Exempel på alternativa kommunala styrformer är beställar-utförarmodeller (BUM) 2, resultatenheter och kundvalssystem, men även samverkan mellan kommunala förvaltningar. Vad det gäller alternativa driftsformer kan nämnas kommunala bolag, entreprenader för enskilda företag 3 eller personal- och/eller brukarkooperativ. Hit räknas även avtal med enskilda och ideella organisationer. Ytterligare en driftsform är intraprenad (SoS 1994:24, s 5-13). Sammanfattande betecknas i denna avhandling den marknadsinspirerade omvandling som skett och sker inom kommunerna - med nya organisationer och nya styr- och driftsformer - med begreppet marknadsorientering (jfr Gladstone, 1995; Le Grand, 1997, s 151; Osborne & Gaebler, 1994; Pettersson, 1994, s 12-13; SOU 1993:90, s 58; Taylor-Gooby, 1996, s 211). 2 Omkring femton kommuner har infört en mer omfattande BUM, medan cirka 60 kommuner använder BUM i en mindre del av organisationen (Häggroth, Kronvall, Riberdahl & Rudebeck, 1996, s 61). 3 Privata aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar eller stiftelser. 10
19 1.1.1 Bristande kunskap om konsekvenser De offentliga omorganisationerna har i stor utsträckning gått ut på att orientera sig mot den privata marknaden. Det gäller även inom socialtjänsten i flera kommuner där man infört nya styr- och driftsformer. Centrala inslag i den marknadsorienterade socialtjänsten har på så sätt blivit affärsmässighet och konkurrenssituationer (Montin, 1993; SOU 1996:169). Enligt Bergmark (1994, s 30-31) har de mest radikala nyordningarna gjorts i de kommuner som infört beställar-utförarmodeller. Marknadsorientering av socialt arbete medför sannolikt både för- och nackdelar men alla konsekvenser är långt ifrån klarlagda i hittillsvarande forskning. Bland annat beror det på fenomenets relativa "ungdom". När det gäller konsekvenser för socialtjänstens klientarbete är bristen på kunskap särskilt påtaglig. Genom att ta del av erfarenheter från andra länder kan man få en viss inblick i vad marknadsorienteringen kan leda till eftersom de svenska förändringarna liknar förändringar som sker i kommuner i andra länder vid ungefär samma tidpunkt (SOU 1996:169, s 14). Kapitlets inledande prolog utgör en stark kritik av förändringarna i den engelska socialtjänsten. De engelska förändringarna har stora likheter med de svenska, även om marknadsorienteringen har pågått både längre och genomförts i större utsträckning än i Sverige. De engelska förändringarna syftade till ökad effektivitet och bättre valmöjligheter genom att införa marknadsprinciper som konkurrens och anbudsförfarande i socialt arbete. Samtidigt som principerna om ökad mångfald och valmöjligheter välkomnas av frivilliga och privata organisationer är det många som bekymrar sig över förändringarna. Man ifrågasätter lämpligheten med marknadsprinciper i en verksamhet vars "effektivitet" bygger på kontinuitet och kvalitet i relationerna (Taylor, Langan & Hogget, 1995, s 1-2). Trots vissa skillnader mellan Sverige och Storbritannien är det rimligt att tänka sig att marknadsorienteringen kan medföra liknande konsekvenser i båda länderna. Hypotetiskt kan de konsekvenser Gleghorn inledningsvis beskriver även inträffa i Sverige, vilket skulle innebära allvarliga hot mot flera av det sociala arbetets mest fundamentala inslag. I sin yttersta konsekvens skulle det kunna betyda att marknadsorienterad socialtjänst utvecklas till en verksamhet som är direkt olämplig för att bistå socialt utsatta människor. Utvecklingen vid den behandlingsinstitution där jag själv jobbade som socialarbetare förstärker förförståelsen av marknadsorienteringens problematiska konsekvenser. Socialtjänstens marknadsorientering behöver antagligen inte bara föra med sig nackdelar. Pettersson (1994, s 139) anser att det går att se flera fördelar: klarare socialarbetarroller, lättare för klienterna att urskilja socialtjänstens många olika funktioner samt ökade möjligheter till kunskaps- och kvalitetsutveckling inom klientarbetet. Även Pettersson påpekar dock att förändringarna kan leda till problem. Bland annat anser hon att myndighets Il
20 utövningen 4 inte går att helt skilja ut från andra insatser i socialtjänstens arbete, vilket man ofta försöker göra vid marknadsorientering. Det går således att resonera sig fram till argument som talar både för och emot en marknadsorientering av socialtjänsten. Viktigare än att spekulera om tänkbara konsekvenser är ändå att empiriskt studera den förändrade socialtjänsten. Detta är viktigt för att kunna bedöma huruvida marknadsorientering är adekvat när det gäller socialtjänstens område. Avhandlingens ambition är således att öka kunskaperna om marknadsorienteringens konsekvenser för individ- och familjeinriktat socialt arbete i socialtjänsten Fallstudie som övergripande forskningsstrategi Den empiriska studien består av en fallstudie av socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i Linköpings kommun (se metodologiska överväganden i kapitel 4). Som helhet omfattar fallstudien både en kvantitativ pilotstudie (Blom, 1996) och en kvalitativ huvudstudie. Pilotstudien utgjordes av en enkätundersökning riktad till klienter som varit i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg. En sammanfattning av pilotstudien redovisas i avsnitt 1.2. Huvudundersökningen baseras på intervjuer med socialarbetare och enhetschefer. Därutöver har information erhållits genom samtal med ett mindre antal kommunala tjänstemän och politiker samt studier av olika kommunala handlingar. Avhandlingens resultat bygger dock i huvudsak på den kvalitativa huvudstudien. Pilotstudiens viktigaste funktion har varit att den bidragit till att formulera avhandlingens frågeställningar. Klienterna är självfallet en oskiljaktig del av socialtjänstens arbete, men det är socialarbetarna som har skyldighet, resurser och makt att bistå och rikta olika typer av insatser till och mot klienterna. Att studera socialarbetarnas verksamhet och dess organisatoriska villkor bidrar, indirekt, med kunskaper även om klienternas villkor. När marknadsorientering av socialtjänsten här avhandlas är det således socialarbetarna och deras närmaste chefer som hamnar i empiriskt fokus. Trots avhandlingens empiriska fokus, utgår studien varken från ett så kallat klientperspektiv eller ett socialarbetarperspektiv. Studien utgår i huvudsak från vad som här benämns det sociala arbetets perspektiv. Det betyder att studien grundas i ett antal teoretiska antaganden om det sociala arbetets karaktär. Det är en föreställning som inte är kopplad till någon specifik typ av organisation där socialt arbete kan bedrivas. Avhandlingens teoretiska referensram består av flera olika teorier, det sociala arbetets perspektiv kommer emellertid till uttryck i en biståndsteori för socialt arbete (Morén, 1992, 1996). 4 En ofta använd definition av begreppet myndighetsutövning är "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande' (Prop. 1971:30, s 12) 12
NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merHUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH
HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH FORSKNINGSPROJEKT AV SOCIALARBETARE OCH FORSKARE Gun-Eva Andersson Långdahl, Björn Blom, Agneta Ericson, Lena Gyllenberg, Roger Marklund, Stefan
Läs merVad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?
Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare
Läs merUtrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv kristin andrée institutionen för bygg- och miljöteknologi LundS UNIVERSITET Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merBetydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merInträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merSAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits Program med akademiska
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merVarför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merEget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten
Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merSocial innovation - en potentiell möjliggörare
Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merNästan hälften vill dela på ledarskapet
Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.
Läs merHUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD
HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att
Läs mer733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM
2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012
Läs merFramtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)
REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens
Läs merEtt uppdrag växer fram
Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs meraugusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna
augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna
Läs merSamverkan kring barn som far illa
Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merFöräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merSäkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer
Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster
Läs merSPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor
SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merOne-stop shops i Europa
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder utifrån ett organisations- och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv Renate Minas Docent Stockholms universitet Institutionen
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs merATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merSocialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare
Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merProfessionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merJämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%
Läs merGruppdynamik enligt Firo
www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merLedning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden
Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för
Läs merTryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merMarknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor
Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring
Läs merGranskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...
Läs merDet kommunala uppdraget!
Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merDelaktighet i forskning
Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merKursrapport kurs SC131B VT 2018
Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:
Läs merMall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal
Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merLedare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser
Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merSamverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård
Läs merMellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks
Mellanchefen i socialtjänsten Emelie Shanks Publikationer Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete
Läs merAtt intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Läs merVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin
Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?
Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs mer& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee
ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera
Läs merMotiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm
Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs mer