Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Nr Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom Umeå 1998 V

2

3 Social Work Studies 27 Umeå university 1998 Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom AKADEMISK AVHANDLING som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid institutionen för socialt arbete Hörsal S205h, Samhällsvetarhuset Fredag den 23 oktober 1998 kl < tri V o v v Umeå 1998

4 Organization Document name Department of Social Welfare Doctoral dissertation Umeå University Date of issue S UMEA October 23rd 1998 Author Björn Blom Title Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg - Om villkor, processer och konsekvenser Market orientation of the personal social services - on conditions, processes and consequences ABSTRACT Since the end of the 1980s, the introduction of market mechanisms in the public sector has been a dominant feature in Sweden. The same is true for the social services in several municipalities, where business style behaviour and organisation, and competition have become salient features of market-oriented social services. The aim of the study is to describe and analyse: the structural conditions for market oriented personal social services; how social workers pursue client centred work in market oriented personal social services; the consequences of this market orientation on the personal social services. The empirical study is a case study of the personal social services in the municipality of Linköping. The purchaser-provider model in Linköping is one of the most advanced and discussed in Sweden. The research comprises a quantitative pilot study and a qualitative main study. The main study is based on twenty semi-structured interviews with experienced social workers and their immediate superiors. The analysis of the interviews reveals that the personal social services are only achieving to a lesser extent the ends that a quasi-market, theoretically, should achieve. The conditions that have to be satisfied to achieve the ends of the quasi-market are only partly met. Bureaucratic control is one important reason why the personal social services are imperfect as a quasimarket. The re-organisation has resulted in a number of, to some extent, positive consequences. The re-organisation has, however, also resulted in some negative consequences. In the thesis these are categorised in terms of fragmentation, antagonism and obscurity. A linguistic change, in market oriented personal social services, appears to have influenced social workers to think and act differently in relation to their work. The most important conclusion drawn from the study is that the market oriented personal social services partly function as a responsive quasi-market for strong, rational and wellinformed clients. However, in relation to the most vulnerable, it is failing in many respects. Key words:, market orientation, quasi-market, purchaser-provider model, personal social services, client, social worker, relationship, human assistance, specialisation, organisation, organising, economic rationality Language: Swedish with English summary ISSN and key title Number of pages Price ISSN X 252 SEK 200:- ISBN Distribution by: Department of Social Welfare, Umeå university, S UMEA I, the undersigned, being the copyright owner of the abstract of the above-mentioned dissertation, hereby grant to all reference sources permission to publish and disseminate the abstract of the above mentioned dissertation. Signature Date October 2d 1998

5 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Nr Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Om villkor, processer och konsekvenser Björn Blom s> < i tö V * LP» t V Umeå 1998

6 Björn Blom Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet, 1998 Tryckt vid Solfjäderns Tryckeri Umeå 1998 ISBN ISSN X

7 Förord Jag vill med detta förord tacka ett antal personer som möjliggjort färdigställandet av min avhandling. Först och främst de intervjupersoner i Linköpings kommun som engagerat delat med sig av sina erfarenheter och tankar. Tack vare er har det akademiska kunnandet om marknadsorientering av socialt arbete förts ett steg framåt. Andra personer som förtjänar ett omnämnande är Elisabeth Ulvenäs och Sven Lindgren. Era faktakunskaper och synpunkter har varit mig till stor hjälp. Därefter vill jag rikta ett stort tack till min handledare Stefan Morén, som stått mig bi under de år som arbetet pågått. Du har läst, lyssnat och kommenterat på ett sätt som passat mig mycket bra. Tack också till Stig Montin och Anna-Lena Perdal som gjorde fördisputationen till ett angenämt tillfälle. Era kommentarer på mitt manus var både befogade och behjälpliga. Kollegorna som "lusläste" manuset innan tryckningen är synnerligen värda min uppskattning. Tack vare Leif Holmström, Lennart Nygren, Stefan Morén, Stig-Arne "Stickan" Berglund, Urban Karlsson och Kerstin Asplund fick manuset en nödvändig sista genomarbetning. Helt oumbärlig var den hjälp med alla praktiska detaljer som Ewa Persson bistod mig med. Jätte tack! Man lever dock inte på konstruktiva synpunkter allenast. För att orka med avhandlingsarbetet behövs även att de sociala batterierna laddas. Här går en jättekram till Lena och Johanna. Ni är mina två viktigaste fästpunkter i tillvaron. Min övriga familj är självfallet också mycket viktig. Pappa, mamma och Gunnel, Bengt och Britt-Marie med sina familjer. Och Tåsjö. Det känns tryggt! Jag vill även tacka Iris för god mat och lugnet i Rudsjö och Yttersel. Min kusin Eilert Karpberg som pushat mig in i avhandlingsarbetet, stort tack. När du under min första vecka på Sociala linjen började prata om att jag borde börja forska trodde jag att du var ute och cyklade. Måhända hade du rätt. Två andra synnerligen betydelsefulla och trevliga sociala fästpunkter under den här tiden har varit Per Jansson och Lars Nordlander. Jag har lutat mig mot er under avhandlingsarbetets olika faser och fasor. Jolly god old chaps! Dessbättre är vårt umgänge inte slut bara för att avhandlingen är färdig. Jag vill också tacka alla icke nämnda, men heller icke glömda kollegor vid Institutionen för socialt arbete, samt Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå socialtjänst (UFFE) som gör dessa till två stimulerande och trivsamma arbetsplatser. När det gäller trevligt umgänge riktar jag även varma tankar mot "militärjuntan och syjuntan" i dess olika konstellationer. Ni har gjort fritiden roligare. Även vi fortsätter att träffas. Jag har mer tid nu! För att skriva en avhandling behöver man läsa en massa andra böcker. Margareta Quist på Universitetsbiblioteket har varit en mycket serviceinriktad och hjälpsam resurs. Stort tack för alla överex. Under avhandlingsarbetets gång har ekonomiskt stöd erhållits från Riksbankens Jubileumsfond, samt Länsförsäkringars fond för Ekonomisk och social forskning. Dessa avtackas härmed. Vännäs i september 1998

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARKNADSORIENTERING AV SOCIALT ARBETE Marknadsorientering - nya styr- och driftsformer Bristande kunskap om konsekvenser Fallstudie som övergripande forskningsstrategi Pilotstudien i korthet Klienternas upplevelser av utförarnas bistånd Frågor genererade av pilotundersökningen Avhandlingens syften Avhandlingens uppläggning och frågeställningar Tidigare studier om marknadsorientering Engelska och amerikanska studier av marknadsorientering Svenska studier av marknadsorientering Svenska studier inriktade mot marknadsorienterad individoch familjeomsorg Begreppet marknadsorientering - en operationell definition 21 2 EN SOCIALPOLITISK REFERENSRAM De västerländska välfärdsstaternas förändring Välfärdsstaten har förlorat sin legitimitet Välfärdsstaten går inte längre att finansiera Välfärdspolitiken klarar inte av sin uppgift Ett alternativ till byråkrati - marknaden Storbritannien - ett tydligt exempel på marknadsorientering Konkreta förändringar av den brittiska offentliga sektorn Den nya högerns ideologiska bas Inte bara ideologiska förändringar Förändringar av den svenska välfärdsmodellen Förändringar av den svenska välfärdsstaten sedan 1970-talet Kommunal marknadsorientering i Sverige Beställar-utförarmodellens införande i Sverige Marknadsorienteringens ideologiska bas Den socialpolitiska referensramen som organisationsteoretisk fond 38 1

10 3 MODELLER FÖR VÄLFÄRD OCH KOMMUNAL ORGANISATION Marknadsorientering - ett byte av välfärdsmodell Den välfärdsstatliga modellen - byråkratin Den rena marknadsmodellen Tre kommunala organisationsmodeller Nämnd-förvaltningsmodellen Kundvalsmodellen Beställar-utförarmodellen Utförarna - resultatenheter eller entreprenörer Kommentar 44 4 STUDIENS TEORETISKA REFERENSRAM Inledning Teori om kvasimarknader Kvalitetskriterier i kvasimarknader Effektivitet Responsivitet Val Rättvisa Villkor för att nå kvasimarknaders mål Marknadsstrukturen Motivation Transaktionskostnader och osäkerhet Plocka russinen ur kakan Information Organisationsteoretiska utgångspunkter Organisationsteoretiska perspektiv Neoinstitutionell organisationsteori Institutioner och institutionalisering Språkets betydelse i institutionaliseringsprocessen Omgivningens inflytande på organisationer Isomorfism och legitimitet Handling Neoinstitutionalism och marknadsorientering av socialtjänsten Organisationen konstitueras av aktörer Organisering istället för organisation Samarbete och helhetssyn Samarbetets former Samarbetets innehåll 66 2

11 4.4 Biståndsteori för socialt arbete Handläggning och bistånd - olika rationaler Dialektiska spänningsfält Bärande principer Synpunkter på biståndsteorin Kommentar till den teoretiska referensramen 72 5 METOD OCH GENOMFÖRANDE Fallstudie som forskningsmetod Definition och avgränsning av fallet och dess enheter Urval inom fallet Vetenskaps teoretisk reflektion över intervju som datainsamlingsmetod Intervjuundersökningen i praktiken Intervjuerna som unika byggstenar Bedömning av intervjuernas kvalitet Bearbetning och analys av intervjuerna Validitet och reliabilitet i fallstudien Fallstudiens generaliseringsmöjligheter Forskningsetiska reflektioner 87 6 FALLBESKRIVNING Inledning Kort om Linköpings kommun och dess politiska styre Huvuddrag i socialtjänstens organisation Politik Administration Produktion Beskrivning av fallet och de olika delverksamheterna Sociala förvaltningen Utförare Kommunala utförare Externa utförare Upphandling på generella och särskilda avtal Generella avtal Särskilda avtal 105 3

12 6.4 Att komma i kontakt med socialtjänsten Att beställa socialt arbete Hur beställningar är utformade Beställningarnas konkretion Introduktion till resultatkapitlen SOCIALTJÄNSTEN SOM KVASIMARKNAD Kvasimarknadens centrala mål Effektivitet Responsivitet Val Villkor för att nå kvasimarknadens mål Marknadsstruktur Köparens och beställarnas motivation Utförares motivation Transaktionskostnader och osäkerhet Rättvisa och Plocka russinen ur kakan Information Resurser Socialtjänsten som kvasimarknad - sammanfattande analys Kvasimarknadens mål nås bara till viss del Kvasimarknadens villkor uppfylls bara till viss del Marknaden har blivit byråkratiserad Sammanfattning av kapitlet DET SOCIALA ARBETETS ORGANISERING PÅ KVASIMARKNADEN Beställningsförfarandets svårigheter Olikartade bedömningar vid olika enheter Utförandet avviker från beställningen Olikartade bedömningar kan orsaka problem Beställningar innehållande kontroll fördunklar utförarnas roll Sammanfattning av beställningsförfarandets svårigheter Kvasimarknadens organiseringsproblem Motsättningar mellan kommunala enheter Minskad kunskap och förståelse Otydlig socialtjänstorganisation Oklara socialarbetarroller och enhetsgränser Bristfälligt samarbete Många involverade socialarbetare Bristande helhetssyn 168 4

13 8.2.8 Oklart övergripande ansvar för klienten Ad hocartat ansvar vid samarbete Sammanfattning av kvasimarknadens organiseringsproblem Det sociala arbetets organisering - sammanfattande analys Fragmentarisering, motsättningar och oklarheter Biståndet organiseras utifrån organisatoriska strukturer Samarbetets former och innehåll Sammanfattning av kapitlet KLIENT ARBETET I EN MARKNADSORIENTERAD SOCIALTJÄNST Klientrelationer vid olika enheter Kommunala och privata utförarenheter Ekonomienheterna Allmänna enheten och utredningsenheterna Socialtjänstens centralisering Funktionsuppdelning Relationen som villkor för utredningsarbetet Sammanfattande beskrivning av klientrelationerna I gränslandet mellan anpassning och omgestaltning Socialarbetaren som specialist Större rättssäkerhet för klienterna Socialarbetarnas kompetens förbättras Socialarbetaren som generalist Socialarbetarnas kompetens försämras Sammanfattning av diskussionen om socialarbetarrollen Marknadsorienteringens inverkan på tal och tanke Ekonomiskt tänkande vid olika enheter Språkets transformation Ekonomiskt språkbruk vid olika enheter Konsekvenser av ett ekonomisk tänkande Konkurrens medför revirtänkande och sämre samarbete Sammanfattning av marknadsorienteringens inverkan på tal och tanke Socialtjänstens klientarbete - sammanfattande analys Olika enheters klientrelationer Socialarbetaren som professionell generalist Organisering för socialt arbete Den ekonomiska "världens" intrång i det sociala arbetet Sammanfattning av kapitlet 231 5

14 10 MARKNADSORIENTERINGENS JANUSANSIKTE Inledning Studiens viktigaste resultat Organisationen inte anpassad för behoven Att förstå felförståelsen av socialtjänsten Ett sätt att förstå den institutionella förändringen Det formativa momentet i Linköpings kommun Socialtjänstens identitetsförändring Marknadsorientering - socialpolitik för socialt arbete? Marknadsorienteringens bild av det svenska samhället Avslutning 246 SUMMARY IN ENGLISH 248 Referenser 253 6

15 1 Marknadsorientering av socialt arbete Två prologer 1. len artikel i tidskriften Professional Social Work levererar socialarbetaren Maggie Gleghorn en svidande kritik mot den engelska socialtjänsten som sedan slutet av 1980-talet organiserats i enlighet med en så kallad beställarutförarmodell 1. Hon skriver bland annat följande: "The current obsession with pursuing crude ideas of "value for money" result in immense anxiety for clients and carers and an enormous waste of time, energy and goodwill by skilled professionals. Separating assessment and purchasing from social work provision results in fragmentation, duplication, superficial one-off assessments, the inflexible application of all-purpose regulations, a succession of service workers arriving at the same household and an "adversarial" approach to providing services. Social work can seldom be divided into separate discrete tasks such as "counsellingor "family support" which can be purchased off-the-shelf. These categories have little to do with most peoples' complicated lives. Effective social work is based on a trusting relationship which requires a period of "engagement" before assessing long-term needs, and continuity of contact potentially over many years. This enables an increasing understanding of clients and their situations, and a partnership which allows effective intervention when crisis do occur." (Gleghorn, 1995, s 6) Vidare menar Gleghorn att den nya välfärdsproduktionen tenderar att orsaka negativa konsekvenser inom två områden. 1) Väldigt mycket tid och energi används för administrativa göromål: formulär fylls i, rapporter skrivs och möten hålls. Olika alternativ söks och undersöks, tid går åt för att få klienten att överväga annan eller reducerad service. 2) Samtidigt försämras relationen mellan klient och socialarbetare. Många års uppbyggande av förtroendefulla relationer som grund för stegvisa förändringar förstörs ofta snabbt. Detta underminerar framtida möjligheter att "stå ut", utvecklas eller ta adekvata risker, och resulterar sannolikt i ökade offentliga kostnader (Gleghorn, 1995, s 6). 2. I början av nittiotalet arbetade jag som socialarbetare på en behandlingsinstitution för familjer i kris. Vid den tidpunkten gjordes en omorganisation som innebar att institutionen - som tidigare huvudsakligen finansierats * Purchaser-provider model, på engelska. 7

16 med kommunala anslag - omvandlades till en resultatenhet. Det innebar att institutionen därefter skulle finansiera sin verksamhet genom att de kommuner som ville placera en familj på institutionen fick betala en viss dygnskostnad per familjemedlem. Min upplevelse var att ledningen och flera andra i personalgruppen, åtminstone till en början, föreföll tämligen upprymda över att få "friare tyglar" när det gällde institutionens ekonomi. Ganska snart märktes också att mycket av diskussionerna i personalgruppen kom att kretsa kring pengar. Till exempel diskuterades följande frågor: "Har vi råd att ha den här familjen här? De tar ju orimligt stora resurser i anspråk". "Hur stora familjer ska vi ta emot för att det ska vara ekonomiskt försvarbart?". Vid ett av institutionens personalmöten ställde jag några frågor: "Vad kommer omvandlingen till resultatenhet att innebära för oss som socialarbetare? Kommer vi att förändras? Kommer vi att betrakta klienterna annorlunda? Vad kommer att hända med relationerna mellan oss och klienterna". Mina frågor fick knappt någon respons överhuvudtaget. Kanske uppfattades de som irrelevanta. I efterhand förstår jag att frågorna var för tidigt väckta. Några år efter att jag slutat arbetet vid institutionen fick jag möjlighet att ta del av en av institutionens verksamhetsberättelser. Döm om min förvåning då flera av mina farhågor föreföll ha besannats skrev chefen för institutionen bland annat följande i sin verksamhetsberättelse: Institutionen har under det gångna året varit en "stressad institution", och stressen har kommit från två håll. Den yttre har handlat om "pengar till varje pris"! Institutionen måste vara om inte lönsam, så i alla fall självfinansierande. Chefen hävdade att pengar och kostnadskalkyler hade blivit ett dominerande inslag i behandlingsarbetet i alla aspekter. Han upplevde att: "Penningen har trängt sig långt in i terapirummen, in i centrum av de terapeutiska relationerna". När det gäller omorganiseringens påverkan på klienterna skrevs bland annat detta: "Klienterna funderar och fantiserar om vi tar emot dem av lönsamhetsskäl eller humanitära? Uppmuntrar vi familjen att "kämpa vidare", vara kvar för det vi tror på behandlingsmöjligheterna, eller bara för att behålla en "inkomst"? Uppmuntrar vi en utflyttning för att vi faktiskt tror att familjen är mogen, eller för att vi har en bättre "inkomstkälla" på väg in? Är det någon idé att knyta an, ge sig in i ett uppslitande verkligt förändringsarbete när man kanske inte får "pengar" för att stanna och fullfölja projektet?". I verksamhetsberättelsen hävdades också att ytterligare stress kommit av beställarnas otålighet och krav på snabba och tydliga resultat för pengarna. Istället för "tacksamhet", som mötte personalen förr, sades de möta press, krav och ifrågasättandet Som ett resultat av detta infann sig ett tvivel hos personalen: "Gör vi rätt för pengarna? Trots ynkliga löner infinner sig lätt känslan av att vi snarast slösar bort de höga vårdavgifterna. Inte sällan hör vi klientens eget klagomål på att den höga vårdavgift som kommunen betalar förefaller fullständigt orimlig i förhållande till vad man får.". Om man antar att institutionens dåvarande chef i sin text lyckades fånga personalens och klienternas tankar, ger det ett intryck av att både socialarbe- 8

17 tare och klienter påverkats negativt som resultat av institutionens omorganisation till resultatenhet. Den inledande prologen beskriver hur organisationsförändringar i socialtjänsten under åttio- och nittiotalet har påverkat det sociala arbetet i England. Prolog nummer två handlar om hur likartade organisatoriska förändringar av socialtjänsten har påverkat det sociala arbetet i Sverige. Ett viktigt tema i de båda prologerna är att marknadsorienterade organisationsförändringar tenderar att förändra ett av det sociala arbetets mest centrala inslag; relationen mellan socialarbetare och klient. När jag i denna avhandling fördjupar mig i konsekvenserna av marknadsorientering av socialt arbete, är det i princip de frågor jag som socialarbetare ställde i början av nittiotalet som utgör startpunkt för studien. Vad innebär marknadsorienteringen för socialarbetare och klienter? Vad händer med det relationsbaserade klientarbetet? Det är i grund och botten vad denna avhandling handlar om. 1.1 Marknadsorientering - nya styr- och driftsformer I en stor del av världen råder en strävan att hitta nya sätt att administrera den offentliga sektorn. Det gäller både i Nordamerika, flera U-länder och i Västeuropa. Sedan slutet av 1980-talet har ett tydligt drag i förändringarna varit introducerandet av marknadsmekanismer i offentlig sektor (Osborne & Gaebler, 1994; Walsh, 1995, s xi). Sverige är inget undantag. Kring mitten av 1980-talet påbörjades även här ett radikalt förnyelse- och förändringsarbete i flera av landets kommuner. Förändringarna innebar både nya styrformer och alternativa driftsformer. Skälen till detta var först och främst av ekonomisk art; man ville höja effektiviteten i den kommunala produktionen (Johansson, Kronvall, Jansson & Lindström, 1994; Socialstyrelsen 1995:1; SOU 1993:73; SOU 1996:169, bilaga 5). Förutom de ekonomiska skälen är bakgrunden till den kommunala förnyelsen bland annat idéer om fördjupad demokrati, ökad service till medborgarna och bättre möjligheter till prioritering (SOU 1996:169). Därutöver menar bland andra Montin (1993, s 60) och Blomquist (1996, s 13) att förändringarna har en legitimitetsdimension. Den offentliga sektorn som varit högt värderad i Sverige, i synnerhet under sextio- och sjuttiotalet, har kommit att ifrågasättas från olika håll. Blomquist (1996, s 65) menar att marknadsidén varit klart dominerade för den offentliga sektorns reformer under åttio- och första hälften av nittiotalet. Genom att förankra förändringarna i marknaden; en institution med hög legitimitet, kunde man skapa acceptans för den offentliga sektorns förändring (Blomquist, 1996, s 200; Montin, 1993, s 60). Förändringarna kan även förstås som försök att lösa faktiska problem, det vill säga anpassa kommunernas arbetsformer till olika föränderliga villkor som kommunerna har svårt att påverka. Det handlar bland annat om med 9

18 borgares flyttningsrörelser, värderingsförskjutningar, byråkratiseringstendenser och utvecklingen av statsfinanserna. Dessutom kan man, åtminstone delvis, betrakta förändringarna "som en process där det är lösningar som är på jakt efter problem(sou 1996:169, s 14). I utredningen påpekas att det finns flera olika intressenter som har intresse av att marknadsföra och erbjuda vissa lösningar. Bland intressenterna nämns bland annat Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, konsultföretag, privata entreprenörer, fackliga organisationer och forskare. Dessa aktörer har delvis olika skäl att propagera för och tillhandahålla sina lösningar, men i princip handlar det om möjligheterna att tjäna pengar och att utöva inflytande (Henning, 1996; SOU 1996:169, s 14). Förändringar av kommunernas villkor i kombination med olika intressenters påverkan har sedermera lett fram till frikommunförsöken och den nya Kommunallagen (SFS 1991:900) som trädde i kraft 1 januari Förändringarna i Kommunallagen har starkt bidragit till de kommunala omvälvningarna, eftersom kommunerna därigenom har fått stora möjligheter att välja antal och typ av nämnder efter egna önskemål (Eliasson & Lundstedt, 1992, s 71; Fernler, 1996, s 44 f.f.; Montin, 1993, s 59; Pettersson, 1994, s 12). Den nya Kommunallagens möjligheter att friare organisera nämndarbetet har i sin tur resulterat i förändring av befintliga eller skapandet av nya formella organisationer. Tron på att formella organisationsförändringar kan öka såväl demokrati som effektivitet och tjänstekvalitet har varit stark. (SOU 1996:169, bilaga 1, s 72). Att kommunerna förändras är inget nytt talets senare hälft har inneburit ständiga försök att anpassa förvaltningsorganisationerna till förändringar i boendemönster, servicekrav, värderingar, politiska ambitioner och näringslivets krav (SOU 1996:169, s 9). En viktig skillnad mellan denna förändring och tidigare är att många offentliga verksamheter tydligt inspirerats av marknaders sätt att fungera. Det gör att förnyelsearbete kan sägas vara av betydligt mer "systembrytande" karaktär än tidigare (Montin, 1993; SoS 1994:24, s 3, SOU 1996:169). Exempel på alternativa kommunala styrformer är beställar-utförarmodeller (BUM) 2, resultatenheter och kundvalssystem, men även samverkan mellan kommunala förvaltningar. Vad det gäller alternativa driftsformer kan nämnas kommunala bolag, entreprenader för enskilda företag 3 eller personal- och/eller brukarkooperativ. Hit räknas även avtal med enskilda och ideella organisationer. Ytterligare en driftsform är intraprenad (SoS 1994:24, s 5-13). Sammanfattande betecknas i denna avhandling den marknadsinspirerade omvandling som skett och sker inom kommunerna - med nya organisationer och nya styr- och driftsformer - med begreppet marknadsorientering (jfr Gladstone, 1995; Le Grand, 1997, s 151; Osborne & Gaebler, 1994; Pettersson, 1994, s 12-13; SOU 1993:90, s 58; Taylor-Gooby, 1996, s 211). 2 Omkring femton kommuner har infört en mer omfattande BUM, medan cirka 60 kommuner använder BUM i en mindre del av organisationen (Häggroth, Kronvall, Riberdahl & Rudebeck, 1996, s 61). 3 Privata aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar eller stiftelser. 10

19 1.1.1 Bristande kunskap om konsekvenser De offentliga omorganisationerna har i stor utsträckning gått ut på att orientera sig mot den privata marknaden. Det gäller även inom socialtjänsten i flera kommuner där man infört nya styr- och driftsformer. Centrala inslag i den marknadsorienterade socialtjänsten har på så sätt blivit affärsmässighet och konkurrenssituationer (Montin, 1993; SOU 1996:169). Enligt Bergmark (1994, s 30-31) har de mest radikala nyordningarna gjorts i de kommuner som infört beställar-utförarmodeller. Marknadsorientering av socialt arbete medför sannolikt både för- och nackdelar men alla konsekvenser är långt ifrån klarlagda i hittillsvarande forskning. Bland annat beror det på fenomenets relativa "ungdom". När det gäller konsekvenser för socialtjänstens klientarbete är bristen på kunskap särskilt påtaglig. Genom att ta del av erfarenheter från andra länder kan man få en viss inblick i vad marknadsorienteringen kan leda till eftersom de svenska förändringarna liknar förändringar som sker i kommuner i andra länder vid ungefär samma tidpunkt (SOU 1996:169, s 14). Kapitlets inledande prolog utgör en stark kritik av förändringarna i den engelska socialtjänsten. De engelska förändringarna har stora likheter med de svenska, även om marknadsorienteringen har pågått både längre och genomförts i större utsträckning än i Sverige. De engelska förändringarna syftade till ökad effektivitet och bättre valmöjligheter genom att införa marknadsprinciper som konkurrens och anbudsförfarande i socialt arbete. Samtidigt som principerna om ökad mångfald och valmöjligheter välkomnas av frivilliga och privata organisationer är det många som bekymrar sig över förändringarna. Man ifrågasätter lämpligheten med marknadsprinciper i en verksamhet vars "effektivitet" bygger på kontinuitet och kvalitet i relationerna (Taylor, Langan & Hogget, 1995, s 1-2). Trots vissa skillnader mellan Sverige och Storbritannien är det rimligt att tänka sig att marknadsorienteringen kan medföra liknande konsekvenser i båda länderna. Hypotetiskt kan de konsekvenser Gleghorn inledningsvis beskriver även inträffa i Sverige, vilket skulle innebära allvarliga hot mot flera av det sociala arbetets mest fundamentala inslag. I sin yttersta konsekvens skulle det kunna betyda att marknadsorienterad socialtjänst utvecklas till en verksamhet som är direkt olämplig för att bistå socialt utsatta människor. Utvecklingen vid den behandlingsinstitution där jag själv jobbade som socialarbetare förstärker förförståelsen av marknadsorienteringens problematiska konsekvenser. Socialtjänstens marknadsorientering behöver antagligen inte bara föra med sig nackdelar. Pettersson (1994, s 139) anser att det går att se flera fördelar: klarare socialarbetarroller, lättare för klienterna att urskilja socialtjänstens många olika funktioner samt ökade möjligheter till kunskaps- och kvalitetsutveckling inom klientarbetet. Även Pettersson påpekar dock att förändringarna kan leda till problem. Bland annat anser hon att myndighets Il

20 utövningen 4 inte går att helt skilja ut från andra insatser i socialtjänstens arbete, vilket man ofta försöker göra vid marknadsorientering. Det går således att resonera sig fram till argument som talar både för och emot en marknadsorientering av socialtjänsten. Viktigare än att spekulera om tänkbara konsekvenser är ändå att empiriskt studera den förändrade socialtjänsten. Detta är viktigt för att kunna bedöma huruvida marknadsorientering är adekvat när det gäller socialtjänstens område. Avhandlingens ambition är således att öka kunskaperna om marknadsorienteringens konsekvenser för individ- och familjeinriktat socialt arbete i socialtjänsten Fallstudie som övergripande forskningsstrategi Den empiriska studien består av en fallstudie av socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i Linköpings kommun (se metodologiska överväganden i kapitel 4). Som helhet omfattar fallstudien både en kvantitativ pilotstudie (Blom, 1996) och en kvalitativ huvudstudie. Pilotstudien utgjordes av en enkätundersökning riktad till klienter som varit i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg. En sammanfattning av pilotstudien redovisas i avsnitt 1.2. Huvudundersökningen baseras på intervjuer med socialarbetare och enhetschefer. Därutöver har information erhållits genom samtal med ett mindre antal kommunala tjänstemän och politiker samt studier av olika kommunala handlingar. Avhandlingens resultat bygger dock i huvudsak på den kvalitativa huvudstudien. Pilotstudiens viktigaste funktion har varit att den bidragit till att formulera avhandlingens frågeställningar. Klienterna är självfallet en oskiljaktig del av socialtjänstens arbete, men det är socialarbetarna som har skyldighet, resurser och makt att bistå och rikta olika typer av insatser till och mot klienterna. Att studera socialarbetarnas verksamhet och dess organisatoriska villkor bidrar, indirekt, med kunskaper även om klienternas villkor. När marknadsorientering av socialtjänsten här avhandlas är det således socialarbetarna och deras närmaste chefer som hamnar i empiriskt fokus. Trots avhandlingens empiriska fokus, utgår studien varken från ett så kallat klientperspektiv eller ett socialarbetarperspektiv. Studien utgår i huvudsak från vad som här benämns det sociala arbetets perspektiv. Det betyder att studien grundas i ett antal teoretiska antaganden om det sociala arbetets karaktär. Det är en föreställning som inte är kopplad till någon specifik typ av organisation där socialt arbete kan bedrivas. Avhandlingens teoretiska referensram består av flera olika teorier, det sociala arbetets perspektiv kommer emellertid till uttryck i en biståndsteori för socialt arbete (Morén, 1992, 1996). 4 En ofta använd definition av begreppet myndighetsutövning är "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande' (Prop. 1971:30, s 12) 12

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital Anna-Karin Tötterman Kommunikationsdimensionen i socialt kapital En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet Åbo 2008 INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

2011-11-09. Jan-Olof Friman informerar om att de ärenden som förvaltningschefsgruppen för diskussion om är detsamma som behandlas inom CeSam.

2011-11-09. Jan-Olof Friman informerar om att de ärenden som förvaltningschefsgruppen för diskussion om är detsamma som behandlas inom CeSam. SALA '(OMMUN Bilaga KS 2011/60/3 Centrala samverkans gruppen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-11-09 4 (S) SALA i

Läs mer

HR-transformation och värdeskapande

HR-transformation och värdeskapande HR-transformation och värdeskapande Sjukvårdens HR-dag Freddy Hällsten 9 dec. 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Centre for Global Human Resource Management a meeting point Stakeholders Researchers The

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Undersökningar behövs, men gör om och gör rätt

Undersökningar behövs, men gör om och gör rätt Undersökningar behövs, men gör om och gör rätt Fel analys ger verkningslösa åtgärder DEBATT Ett av de stora problemen med dagens medarbetarundersökningar är att enkäterna består av ett stort antal standardiserade

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer