RAPPORTNUMMER 28 april 2004 PTS-ER-2004:12 ISSN Trådlösa LAN. En teknisk marknadsbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORTNUMMER 28 april 2004 PTS-ER-2004:12 ISSN 1650-9862. Trådlösa LAN. En teknisk marknadsbeskrivning"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 28 april 2004 PTS-ER-2004:12 ISSN Trådlösa LAN En teknisk marknadsbeskrivning

2

3 Förord Förord PTS hanterar idag frågor inom ett stort antal teknikområden såsom telefoni, Internet och radio. Utveckling sker på flera plan inom dessa teknikområden, och en stor mängd rapporter publiceras varje år med de senaste utvecklingsstegen. För att öka myndighetens kompetens inom dessa nya områden, finns emellertid behov av en mer bred och översiktlig beskrivning av nya tekniker som berör PTS verksamhet. Trådlösa nätverk används både för att bygga privata och publika nät. Denna rapport sammanställer nuläget vad gäller teknik och marknad, samt ger vissa indikationer om den fortsatta utvecklingen. Rapporten baseras i första hand på allmänt tillgängliga källor samt bidrag från konferenser, bland annat har material från investmentbolaget BrainHeart Capital använts. Rapporten har utarbetats av Karin Johansson. Stockholm i april 2004 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Inledning Bakgrund Allmänt om tekniken Vad är ett LAN? Utrustning i ett trådlöst LAN Standarder OSI-modellen Ytterligare skillnader mellan ett LAN och ett WLAN Publika WLAN Bakgrund och historia Registrering Täckning Roaming Affärsmodeller Bredband via trådlösa LAN Privata WLAN Säkerhet Introduktion Avlyssning och kryptering War driving Behörighetskontroll Brandväggar VPN och säkerhet Falska accesspunkter WLAN som komplement till 3G Framtida utveckling Ny standard och nya säkerhetsfunktioner Nya frekvenser Trådlös standard för anslutning av trådlösa nät Maskformiga nät Voice over Wi-Fi Andra tjänster Operatörer Telia Homerun Starbucks/T-mobile StockholmOpen.net The Cloud Mindre operatörer Nora Wireless Priser för WLAN Vad PTS kan och bör göra Länkar Post- och telestyrelsen 1

6 Innehåll 2 Post- och telestyrelsen

7 Sammanfattning Sammanfattning Trådlösa LAN, WLAN, använder de olicensierade frekvensbanden på 2.4 respektive 5 GHz. Den standard som i första hand används är b, vilken dock fått en efterföljare i g som erbjuder högre överföringshastighet. Ett WLAN skiljer sig från ett vanligt trådbundet LAN genom att använda radiovågor för överföring av data mellan en accesspunkt och en dator, istället för att använda kablar. Även handdatorer, från exempelvis Palm och HP (ipaq) kan använda WLAN för anslutning till Internet, men långt ifrån alla handdatorer har idag stöd för trådlösa nät. WLAN-näten kan vara antingen publika, det vill säga åtkomliga för allmänheten, antingen som ett öppet, icke-kommersiellt nät eller mot betalning, såsom Telia HomeRun. Tekniken i de båda näten är i stort sett densamma, med en accesspunkt, vilken är ansluten till Internet via en fast anslutning, och ett trådlöst nätverkskort i användarens dator. System för debitering och fakturering tillkommer emellertid i det publika nätet. Användaren identifieras genom användarnamn och lösenord alternativt med SIM-kort, på motsvarande sätt som i mobilnäten. Ett stort problemområde med trådlösa nät är säkerheten. De inbyggda säkerhetsmekanismerna i WLAN-näten är till vissa delar otillräckliga, vilket tillsammans med begränsat kunnande, framförallt när tekniken används i privata nät, leder till säkerhetsproblem. Trådlösa privata nät är exempelvis den vanligaste inkörsporten till Internet för virus av olika slag. En omfattande utveckling pågår emellertid inom säkerhetsområdet för WLAN. Frågan idag är inte om WLAN kommer att bli en etablerad teknik på marknaden, frågan är istället om WLAN kommer att konkurrera med 3G, eller om de båda systemen kan samexistera? Det är dock sannolikt att WLAN och 3G kan ses som komplement till varandra, där 3G ger täckning och räckvidd, medan WLAN ger högre bandbredd till lägre kostnad för mer eller mindre fast access. Post- och telestyrelsen 3

8

9 Summary Summary Wireless networks, WLAN, use the unlicensed frequency bands at 2.4 GHz and 5 GHz. The most common standard used is b, which however is now being complemented with g, a standard in the same frequency band providing higher bandwidth to the end user. A wireless network use radio waves for transmitting data between the computer and the access point, which may be some kind of a router or a switch, whereas a wired network (LAN) uses cables. Also handheld computers, such as Palm and ipaq can be used for accessing a wireless network, even though a large proportion of handheld devices in use today do not offer WLAN capabilities. The wireless networks can either be private, in someone s home or office, or public. The latter can either be an open, non-commercial network or a network where access is offered on a commercial basis, such as Telia Homerun. The technical products used in both types of networks is however very similar, consisting mainly of one or more access points connected to the Internet in one end and to the wireless users computers in the other end. The public network is then complemented with systems for charging and authentication, which can either be implemented via login names and passwords or through the use of SIMcards, just as for mobile telephone networks. A major problem area for wireless network is security. The security mechanisms implemented in WLAN systems is to a large extent insufficient. This, together with limited end user knowledge especially when using private wireless networks, leads to security problems. Wireless networks are, for example, one the most common ways of injecting viruses onto the Internet. A lot of effort is however being put into these security aspects, both by standardization bodies and by equipment manufacturers. Will WLAN become a substitute to 3G, or can both systems coexist? The common understanding today is that WLAN will probably not totally substitute 3G for wireless access to the Internet, but serve as a complement. The cellular technology used in 3G offers reach and coverage, whereas WLAN offers higher bandwidth to a lower cost. Post- och telestyrelsen 5

10

11 Inledning 1 Inledning Trådlösa LAN 1, WLAN eller Wi-Fi, Wireless Fidelity, är termer som innebär att radiovågor med hög frekvens används för att bygga lokala datanät. Näten kan antingen användas för privata ändamål hos hushåll eller på företag eller för publika ändamål, av olika typer av operatörer. Även nya typer av aktörer, såsom exempelvis universitet eller ideella föreningar startar publika nät. I Sverige finns bland annat StockholmOpen.net startat av IT-universitetet i Kista och Nora4U, startat av en ideell förening i Nora. Denna marknadsrapport ger en kort beskrivning av tekniken, marknaden och aktörerna inom trådlösa LAN. En viss fördjupning finns i ett antal faktarutor på grå botten. Dessa innehåller i huvudsak tekniska detaljer, och kan uteslutas för den som endast önskar en överblick över området. Underlaget till rapporten är i första hand material från Internet i form av olika teknikbeskrivningar från leverantörers och operatörers hemsidor samt från tekniska tidskrifter. 2 Bakgrund Den amerikanska myndigheten FCC 2 beslutade 1985 att frekvensbanden inom ISM (Industrial-Scientific-Medical) skulle vara fria att använda utan särskild licens från FCC. ISM-banden finns bland annat på tre ställen i radiospektrum; MHz, GHz och GHz. Mikrovågsugnar är en vanlig tillämpning som använder de fria banden (vanligen runt 2.4 GHz), vilket även vissa trådlösa telefoner gör. 1 Local Area Network, ett lokalt nätverk som är begränsat till sin geografiska utbredning. Används exempelvis på ett kontor eller i hemmet. 2 Federal Communications Commission, Post- och telestyrelsen 7

12 Bakgrund 915 MHz 2.45 GHz 5.25 GHz 5.6 GHz 5.79 GHz 26 MHz 83.5 MHz 200 MHz 255 MHz 125 MHz 915 MHz 2.4 GHz 5.8 GHz 2.4 GHz 5.2 GHz 5.6 GHz 5.8 GHz Figur 1. Frekvensband för trådlösa LAN Som en konsekvens av att ISM-banden blev fria för olika tillämpningar och tekniker, startade utvecklingen av olika komponenter för trådlösa nätverk. Därmed minskade emellertid produktkontrollen, och risken för störningar ökade signifikant. I slutet av 80-talet började därför en arbetsgrupp (802.11) inom IEEE 3 att utveckla en standard för trådlösa LAN. Resultatet blev b, som använder frekvenser i bandet 2.4 GHz med en överföringshastighet upp till 11 Mbps. Standarden godkändes Vidareutveckling av standarden till a och g har därefter ägt rum, se även avsnitt 3.3 Standarder bildades Wi-Fi Alliance, där det ursprungliga namnet WECA, Wireless Ethernet Compatibility Association, bättre antyder vad organisationen arbetar för; nämligen att produkter från olika leverantörer skall vara kompatibla med varandra. Figur 2. Wi-Fi Alliance certifierar produkter för trådlösa LAN och ger tillverkarna rätt att använda Wi-Fi-logotypen. Från att initialt varit en produkt i första hand för kontor och hushåll, har trådlösa LAN under de senaste två, tre åren även utvecklats till en kommersiell tillämpning. I oktober 2001 anordnade riskkapitalbolaget BrainHeart världens första konferens om trådlösa LAN 4. Numera sker väsentligt mer aktivitet på området, både i form av konferenser, nyhetsbrev och webbsidor, men också i form av nät och operatörer. På BrainHearts hemsida listas exempelvis 244 stycken så kallade WISP:ar, där WISP står för Wireless Internet Service Provider, vilka erbjuder tillträde till större eller mindre trådlösa nät över hela världen 5. 3 Institute of Electrical and Electronics Engineers, New York, Aktuell siffra i februari Post- och telestyrelsen

13 Allmänt om tekniken 3 Allmänt om tekniken 3.1 Vad är ett LAN? Ett LAN, ett lokalt nätverk, innebär att datorer, så kallade klienter, är sammankopplade med varandra så att de kan kommunicera. Ett LAN är begränsat, dels genom antalet användare, dels genom avståndet mellan dessa. Detta medför att ett LAN endast fungerar inom ett begränsat geografiskt område, såsom ett kontor, en bostad eller en skola. Klienterna kopplas samman med en central enhet, en server,. Dessutom ansluts perifera enheter, såsom exempelvis skrivare och faxar till nätverket. Även så kallade tunna klienter kan anslutas till nätet. Dessa datorer saknar egen lagringskapacitet, istället lagras program och resultat i en central dator. Datorerna i ett LAN kopplas samman på ett specifikt sätt i en topologi. De vanligaste topologierna är buss, stjärn- eller ringtopologier. I en buss är alla datorer uppradade efter varandra, i en ring kopplas de samman i en ring, och i en stjärna sitter en nod i mitten (vanligen en server), med de andra noderna kopplade till sig. En fjärde topologi, masktopologin (engelska: mesh network), förekommer också, men sällan i LAN, utan mer i större nätverk såsom MAN 6 och WAN 7. Ethernet är den vanligaste arkitekturen, och den fungerar på bussar, stjärnor och ringar. Buss Stjärna Figur 3. Lokala nätverk, LAN 6 Metropolitan Area Network, det vill säga områdesnät 7 Wide Area Network, det vill säga ortssammanbindande nät eller stamnät Post- och telestyrelsen 9

14 Allmänt om tekniken 3.2 Utrustning i ett trådlöst LAN Ett trådlöst LAN består av basstationer, som i WLAN-sammanhang benämns accesspunkter, och trådlösa nätverkskort. De anslutna datorerna kommunicerar med accesspunkten, vilken därefter kan kopplas till Internet via exempelvis ett ADSL-modem. Internet ADSL modem WLAN-basstation Figur 4. Anslutning av trådlösa datorer till en accesspunkt för WLAN. En alternativ uppkoppling är att ansluta den trådlösa accesspunkten till en router eller en switch, för att på så sätt skapa ett hybridnät, med både trådlösa och fasta anslutningar. Fasta anslutningar kan exempelvis vara stationära datorer eller skrivare. WLAN-basstationen är då också en så kallad bridge, vilken kopplar samman det trådbundna och det trådlösa nätet. 10 Post- och telestyrelsen

15 Allmänt om tekniken Internet ADSL modem Router/Switch WLAN-basstation Figur 5. Ett hybridnät med både Ethernet och WLAN En accesspunkt har vanligen stöd för standarderna b, g eller a, men det finns även accesspunkter som är kan hantera flera olika standarder. Fördelen med detta är att man till accesspunkten kan koppla upp datorer med såväl b och g installerat. Detta är mer relevant för företagslösningar och publika accesspunkter. Figur 6. Accesspunkt och nätverkskort från 3com Nätverkskortet installeras i den trådlösa datorn med hjälp av programvara och drivrutiner. Samma nätverkskort kan användas för att ansluta datorn till olika nätverk, till exempel till det trådlösa nätet hemma, på jobbet och även till ett publikt WLAN, exempelvis Telia HomeRun. En programvara, Wireless Card Manager, sköter administrationen och säkerheten för de olika nätverken. En accesspunkt med stöd för g eller b kostar i oktober 2003 cirka ett tusen kronor. Ett nätverkskort, som behövs i varje dator, kostar minst 300 kronor. Notera att nätverkskorten har en inbyggd antenn för att kunna kommunicera med accesspunkten. Post- och telestyrelsen 11

16 Allmänt om tekniken 3.3 Standarder Standardisering är en central fråga för trådlösa LAN. Den standard som i första hand representerar trådlösa LAN är, som tidigare beskrivits, IEEE I tabellen nedan 8, vilken sammanfattar frekvensband och överföringshastigheter för de olika standarderna har även Bluetooth inkluderats, då denna teknik ofta diskuteras i WLAN-sammanhang. Räckvidden är emellertid mycket begränsad för Bluetooth, endast ett fåtal meter. Standard Frekvensband Överföringshastighet Räckvidd vid maximal tillåten uteffekt a 5 GHz Upp till 54 Mbps Cirka 30 meter b 2.4 GHz Upp till 11 Mbps Cirka 100 meter g 2.4 GHz Upp till 54 Mbps Cirka 60 meter Bluetooth 2.45 GHz Upp till 2 Mbps Cirka 10 meter Den första WLAN-standarden var b. Räckvidden är cirka 100 meter och den maximala bandbredden 11 Mbps. Därefter utvecklades a. Frekvensen är högre, 5 GHz jämfört med 2.4 GHz, vilket har den fördelen att frekvensområdet är mindre belastat med annan trafik från andra typer av tillämpningar. Nackdelen är dock att räckvidden minskar. Bandbredden är 54 Mbps. Den senast utvecklade standarden är g, som kombinerar räckvidden hos b med hastigheten hos a. Fördelen med g är också att denna är kompatibel med den äldre tekniken i b Notera att överföringshastigheten påverkas av avståndet till basstationen. Ju större avståndet är, desto lägre blir överföringshastigheten. De räckvidder som anges i tabellen avser maximal räckvidd vid lägsta bittakt. Räckvidden beror också på uteffekten från sändaren. I Europa får sändareffekter inte överskrida 100 mw, medan de i USA tillåts sända med 1 W. Detta gör att räckvidden för b begränsas till cirka 25 meter i Europa, jämfört med 100 meter i USA. Den standard som är mest spridd och använd idag är b. Bandbredden är maximalt 11 Mbps, men om radioöverföringen är störd, det vill säga det uppkommer bitfel, sänks överföringshastigheten först till 5.5 Mbps, därefter till 2 Mbps och slutligen ner till 1 Mbps. Fördelen med denna automatiska sänkning av bittakten är att förbindelsen blir robust och störtålig. 8 Källa: Webopedia, och 12 Post- och telestyrelsen

17 Allmänt om tekniken Europa har även standardiserat den trådlösa standarden HiperLAN i ETSI 9, men denna standard har ännu inte fått något kommersiellt genomslag. 3.4 OSI-modellen Det är de två understa lagren i OSI-modellen, det fysiska lagret och länklagret, som skiljer ett WLAN från ett vanligt LAN. Se figuren nedan för en översikt över OSI-modellen. OSI-modellen Application layer Presentation layer Session layer Transport layer Network layer Data Link layer Physical layer Figur 7. De två lägsta lagren i OSI-modellen skiljer ett LAN från ett WLAN. Medan ett LAN använder fiber, koaxialkabel eller parkabel på det fysiska lagret, använder ett WLAN radiovågor. Genom att använda olika metoder; frekvenshoppning eller direktsekvensspridning, kan radiovågorna göras mer tåliga mot störning och avlyssning, vilket förbättrar säkerheten i nätet. Olika WLANprodukter använder olika tekniska lösningar på radiogränssnittet Lager två, datalänkslagret består av två protokoll; LLC (Logical Link Control) som används för att sätta upp länken mellan två kommunicerande enheter och MAC (medium access control) som dirigerar trafiken och hanterar sändningskollisioner, så att inte flera användare skickar data samtidigt. Varje dator har en unik MACadress, vilket är en hårdvarukod som fysiskt definierar datorn i ett nätverk. Denna MAC-adress används för att dirigera trafiken i nätverket. Just dirigering i nätet och undvikande av kollisioner där flera datorer sänder information samtidigt, är ett område där trådbundna och trådlösa nät skiljer sig. Det är en av huvudanledningarna till att även protokollen på lager två skiljer sig mellan WLAN och vanliga LAN.. 9 European Telecommunications Standards Institute Post- och telestyrelsen 13

18 Allmänt om tekniken Faktaruta: Fysiska överföringsmetoder för WLAN WLAN använder en teknik som utvecklades av amerikanska militären under 40-talet, vilken kallas spread spectrum. I korthet går denna teknik ut på att informationen som skall överföras sprids över ett stort frekvensområde, mycket större än vad som krävs för att överföra informationen. Fördelarna med detta är att den blir svårare att avlyssna (ett stort frekvensband måste avlyssnas), och att signalen samtidigt blir mycket tåligare mot störningar, då dessa vanligen är smalbandiga och bara stör en del av de använda frekvenserna. Det finns två huvudtyper av spread spectrum-tekniker; frekvenshoppning och direktsekvensspridning. Frekvenshoppning innebär att informationen tidsmässigt delas upp i mindre paket om 400 ms som sedan överförs på olika frekvenser. Mönstret som bestämmer vilka frekvenser som används vid vilket ögonblick kallas hoppsekvens, och b definierar 22 hoppsekvenser som använder 79 frekvenser, vilka var och en är på 1 MHz. Om en frekvens avlyssnas eller störs på grund av annan radiostrålning förstörs endast en del av informationen, och bitfelen kan oftast korrigeras med hjälp av olika algoritmer för felupptäckt och felkorrigering. Frekvenshoppning används exempelvis på radiogränssnittet i GSM. Direktsekvensspridning (DSS) innebär att informationen multipliceras med en så kallade chip-sekvens. Enkelt uttryckt är chipsekvensen mycket längre än den riktiga informationen; varje nolla eller etta i informationen motsvaras efter multiplikationen av exempelvis tio bitar. Detta gör att informationen har ökat med en faktor tio, vilket gör att också bandbredden ökar. Bandbredden som används i b är cirka 30 MHz (för att överföra 11 Mbps). Styrkan med DSS är att signalen innehåller en massa extra, redundanta bitar, som kan gå förlorade över radioförbindelsen utan att informationen störs. Dessutom kan signalen inte avlyssnas om inte den avlyssnande parten har tillgång till samma chipsekvens; en slags kryptering således. 1 Data: Chipsekvens 0 1 Direktspridning 0 Figur 8. Schematisk bild över direktsekvensspridning. 14 Post- och telestyrelsen

19 Allmänt om tekniken 3.5 Ytterligare skillnader mellan ett LAN och ett WLAN Ethernet, det vill säga trådbundna nät, använder en metod som kallas CSMA/CD 10 för att bestämma hur nätverket ska reagera när två enheter skickar information samtidigt. Om en enhet upptäcker att den sänder signaler samtidigt som en annan enhet i nätet, väntar den en slumpmässig tid, och gör sedan ett omsändningsförsök. Om det återigen är kollision på nätet, det vill säga en annan enhet sänder igen, väntar den förstnämnda enheten dubbelt så lång tid, och gör därefter ytterligare ett försök. Genom att väntetiderna är slumpmässiga är sannolikheten liten för att det ska fortsätta vara kollisioner på nätverket under en längre tid. Att upptäcka samtidiga överföringar i ett radionät är svårare. Istället för CSMA/CD använder noderna en algoritm som kallas CSMA/CA, där CA står för Collision Avoidance, Man inte bara upptäcker kollisioner, utan man undviker dem också. CA innebär att den sändande enheten analyserar radiotrafiken innan den sänder något själv, för att på så sätt undvika kollisioner. Nackdelen med CA är att den ökar trafiklasten i nätet. Detta sker eftersom den sändande enheten skickar ett broadcast-meddelande (ett meddelande till alla på nätverket) innan den sänder något själv, för att ta reda på om förbindelsen verkligen är ledig. Dessutom innebär meddelandet att andra enheter informeras om att de inte ska sända information just då. 10 Carrier Sense Multiple Access / Collision Detection Post- och telestyrelsen 15

20 Publika WLAN 4 Publika WLAN 4.1 Bakgrund och historia BrainHeart Capital studerade WLAN-marknaden första gången i april 2002, och fann då 99 operatörer, så kallade WISP:ar, Wireless Internet Service Provider, i 23 länder. T-mobil var störst i antal surfzoner räknat, medan Telia Homerun kom på tredje plats. Idag, i februari 2004, finns 244 operatörer noterade på hemsidan. Tillsammans har dessa operatörer omkring surfzoner. En intressant observation är att operatörerna i USA i första hand är små uppstickare, ofta med riskkapitalfinanisering, medan det i Europa och Asien i första hand är etablerade teleoperatörer och i viss mån ISP:er som erbjuder publika WLAN. 4.2 Registrering En användare i ett publikt WLAN identifieras med ett användarnamn och ett lösenord, på samma sätt som för ett vanligt LAN exempelvis i ett företagsnät. Varje gång en användare ska koppla upp sig mot en accesserver, det vill säga den nod som kontrollerar alla accesspunkter och som sitter mellan accesspunkten och Internet, anges användarnamnet och lösenordet. Datorn måste vara inställd för att använda DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol), vilket innebär att datorn automatiskt letar upp en IP-adress för anslutning. Olika säkerhetslösningar används därefter för att säkerställa att det är rätt användare som besöker nätet, och hur debiteringen ska göras. En alternativ metod för registrering är att använda SIM-identifiering och behörighetskontroll, det vill säga samma teknik som GSM-systemen använder. SIM står för Subscriber Identity Module, och är vanligen ett kort med användarinformation. Även ren mjukvara kan användas för SIM-identifiering, i form av en elektronisk signatur. Fördelen med SIM-identifiering är att kunden slipper hålla reda på användarnamn och lösenord, samtidigt som det är en säker lösning för identifiering, behörighetskontroll och fakturering. En operatör som infört SIM-identifiering är the Cloud som driver ett av Europas största WLANnät. 16 Post- och telestyrelsen

21 Publika WLAN Faktaruta: Mer om SIM-kort, roaming och WLAN Att använda SIM-korten inte bara för mobiltelefoni utan även för access till trådlösa nät, är en teknik som förespråkas främst av mobilindustrin och de mobila operatörerna. Det amerikanska företaget Transat Technologies har exempelvis etablerat ett samarbete med franska Gemplus, vilka bland annat levererar simkort till GSM-systemen. Rent praktiskt kan SIM-korten anslutas till det trådlösa nätverkskortet på flera olika sätt. Transats lösning innebär att kortet sätts i en liten plugg, som stoppas in i datorns USB-port. Nokia har en egen lösning som istället använder ett speciellt WLAN-kort med plats för ett inbyggt SIM-kort. BrainHeart konstaterar i en utredning ( WISP Roaming, Single Subscription, Global Reach ) att WISP:ar i allmänhet är skeptiska till tekniska lösningar som SIMidentifiering och behörighetskontroll. Man menar att det viktiga för industrin just nu är att fokusera på ökad räckvidd så kallat foot print, för att därigenom skapa intresse och behov av WLAN hos slutanvändarna. Det kan också konstateras att roaming i WLAN-sammanhang i första hand handlar om nationell roaming snarare än internationell roaming, vilket är fallet med mobiltelefoni. 4.3 Täckning De flesta operatörer som erbjuder trådlöst Internet, har mer eller mindre sofistikerade täckningskartor på sina hemsidor, vilket hjälper användaren att hitta surfzoner. Eftersom räckvidden är begränsad till ett par hundra meter anges täckningen ofta som ett café, hotell eller annan byggnad, snarare än ort eller samhälle, som är fallet med mobiltelefoni. Hot Zone är ett begrepp som används för att beskriva ett större sammanhängande område med täckning från ett trådlöst nät. Vanliga platser för dessa större surfzoner är universitetsområden och företagsbyar. 4.4 Roaming För att användaren ska kunna ansluta till sitt trådlösa LAN på fler än en punkt eller nät, måste någon form av roaming erbjudas, precis som för mobila nät. Roaming innebär att operatörerna avtalar om att kunderna kan använda sina konton (SIM-kort) i varandras nät. Post- och telestyrelsen 17

22 Publika WLAN En användare som vill ansluta till en sådan roaming-operatör ändrar inställningarna för WLAN-kortet på datorn, så att nätverksidentiteten byts till det besökta nätets identitet. Genom att därefter identifiera sig, inte bara med det vanliga användarnamnet, utan även med ett så kallat roaming-märke, vet det besökande nätet varifrån användaren kommer, och hur denne ska debiteras. Att abonnenten själv måste ändra inställningarna manuellt när han eller hon roamar, beskrivs som ett problemområde för WLAN av konsultfirman Northstream 11. Användaren måste således ha mer kunskap om systemen och inställningarna än vad som behövs för att använda en mobiltelefon på olika ställen i världen, där roamingen sker automatiskt. Precis som för mobilsamtal faktureras kunden direkt från den egna operatören, som i sin tur ersätter det besökta nätet. Speciella taxor gäller vanligen vid roaming, se även avsnitt 9. Operatörer. 11 Northstream, Public WLAN services low profitability but potential strategic value, White paper, January Post- och telestyrelsen

23 Publika WLAN OperatörerEtt av de tekniska problemen med roaming idag är just faktureringen. Det finns ingen standard för debiteringssystemen för trådlösa nät, på samma sätt som det finns för mobilnät, vilket gör överföringen av debiteringsinformation besvärlig. Just avsaknaden av riktigt stora, sammanhängande nät, och därigenom verklig tillgänglighet och räckvidd, bedöms vara ett av problemen med affärsmodellerna för WLAN idag. Det finns för många små spelare, med ett femtiotal hotspots 12 vardera, medan det finns för få riktigt stora aktörer som ger användarna täckning överallt där de behöver ha tillgång till sitt trådlösa nät. Detta innebär att en användare inte kan ansluta sig till endast en operatör, utan i stället måste ha avtal med flera olika beroende på var han eller hon vill kunna använda sin trådlösa anslutning. 12 Celler, eller områden som täcks av det trådlösa nätet Post- och telestyrelsen 19

24 Publika WLAN 4.5 Affärsmodeller De flesta publika WLAN drivs i kommersiellt syfte, även om det finns ett fåtal fria nät vilka erbjuder trådlös access till Internet utan kostnad. De kommersiella näten drivs och ägs på olika sätt av olika operatörer, och ett antal olika aktörer finns representerade i den så kallade värdekedjan, där var och en vill ha en del av intäkterna från slutanvändarna. Till dessa aktörer hör Fastighetsägaren eller café-, pub-, hotellägaren där accesspunkten står WISP:en, den trådlösa tjänstetillhandahållaren Nätägaren/nätbyggaren, om nätet tillhandahålls som ett öppet nät Mobiloperatören, om WLAN-nätet är ett komplement till de mobila näten Systemintegratören, som får alla delar att fungera ihop, med fakturering och driftstöd Konsultfirmor som hanterar multilaterala roamingavtal mellan alla inblandade parter 13 eller så kallade clearing houses som sköter debitering av samtal mellan operatörerna vid roaming. Kostnaden för att etablera ett trådlöst nätverk är låg, i synnerhet jämfört med ett 3G-system. Detta gör att inträdesbiljetten, tröskeln att etablera sig på marknaden, är låg, vilket i sin tur gör att många aktörer försöker etablera sig inom området. En konsolidering av marknaden kan emellertid förväntas, när användarna kräver täckning överallt, inte bara på Starbucks eller McDonalds eller i Nora 14. Den största kostnaden för en WLAN-operatör i mindre skala ligger inte i hårdvaran, eftersom accesspunkten endast kostar ett par tusen kronor, utan i operationella kostnader, såsom anslutning till Internet (i form av fiber eller koppartråd), installation, drift- och underhåll. I synnerhet den senare delen ställer krav på enkla, självkonfigurerande basstationer, vilka inte kräver professionell tillsyn utan som enkelt kan skötas exempelvis av fastighetsägaren. 13 Exempelvis Excilan (www.excilan.com) vilka knutit samman 20 WISPar med ungefär 1000 hotspots i ett betalningsnätverk tillsammans med fem mobila operatörer. 14 Där trådlös täckning erhålls genom Nora4U. 20 Post- och telestyrelsen

25 Publika WLAN 4.6 Bredband via trådlösa LAN En variant av trådlösa LAN är när en bredbandsoperatör erbjuder fast uppkoppling mot Internet via trådlöst LAN. I detta fall används WLAN bara i det så kallade spridningsnätet, den sista biten ut mot kunderna, se Figur 9. Fram till spridningspunkten används fiber, koppar eller möjligen radiolänk. Säkerhetskraven för denna lösning är i stort sett de samma som för publika accesspunkter, men ingen roaming erbjuds. Istället erbjuds en anslutning till Internet från en mer eller mindre fast geografisk position. Debiteringen är i dessa fall oftast en fast avgift per månad. Distributionsnät (fiber) Spridningsnät (trådlöst LAN) Figur 9. Fast uppkoppling med hjälp av trådlösa LAN Post- och telestyrelsen 21

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter

Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter Emilie Lundin Barse Informationssäkerhetsdagen 2007, Karlstad 1 Om mig och Combitech Informationssäkerhetskonsult på Combitech Stationerad på Karlstadskontoret

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

EBITS 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet

EBITS 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet TRÅDLÖS KOMMUNIKATION Inledning En stor del av den IT-utrustning som finns på marknaden idag och som i allt större

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning

Läs mer

Kom i gång med trådlösa

Kom i gång med trådlösa 1 Kom i gång med trådlösa nätverk Lite historia För ganska många år sedan började man att koppla samman datorer i ett nätverk med kablar. Detta gör man fortfarande, och kommer även att göra i framtiden.

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Guide till ett bättre wifi på kontoret

Guide till ett bättre wifi på kontoret Guide till ett bättre wifi på kontoret De trådlösa routerna och accesspunkterna är centralt för det moderna trådlösa kontoret. De förser datorer, mobiler, surfplattor och skrivare med trådlös access så

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 F5 Exchange 2007 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 Spam Control and Filtering Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 2 Idag: Relaying Spamhantering och filtrering

Läs mer

Internet ombord på våra tåg

Internet ombord på våra tåg www.sj.se Med reservation för ändringar och tryckfel. 2007-05. SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING. 1 Internet ombord på våra tåg Koppla upp dig ombord Du som reser med SJ kan numera

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni Startboxen innehåller följande utrustning Nätverkskablar Modem Strömadapter Testplugg Splitter Antenner Väggfäste Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777

Läs mer

Dyna Pass. Wireless Secure Access

Dyna Pass. Wireless Secure Access Dyna Pass Wireless Secure Access Säkerheten kring lösenord är ofta debatterad och det finns ett antal viktiga frågor man bör ställa sig. Några exempel på detta är: Hur stor risk ligger i den mänskliga

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

bredband Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777 000

bredband Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777 000 Snabbmanual för installation av bredband och telefoni Den här guiden visar dig hur du installerarr bredband och telefoni med modemet Zyxel 2812. Startboxen innehåller följande utrustning Bredbandsbolaget

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni

snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Två nätverkskablar Strömadapter Splitter Testplugg Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777

Läs mer

Konfigurera Routern manuellt

Konfigurera Routern manuellt Konfigurera Routern manuellt Den här guiden beskriver hur du ställer in din Internetanslutning mot Belkin Routern. Steg 1. Stäng av din Kabel eller ADSL-modem. I det fall det inte finns en på- och avstängningsknapp

Läs mer

MAXimerar räckvidd, prestanda, säkerhet och enkelhet för 802.11g-nätverk

MAXimerar räckvidd, prestanda, säkerhet och enkelhet för 802.11g-nätverk Wireless MAXg-teknik MAXimerar räckvidd, prestanda, säkerhet och enkelhet för 802.11g-nätverk Teknikinformation Trådlös teknik har utan tvekan blivit en allmänt utbredd företeelse i dagens datormiljö,

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Internet Ombord-tjänsten

Internet Ombord-tjänsten Internet Ombord-tjänsten v 0.9 hakan.lindberg@b3it.se Internet ombord ett praktikfall WLAN, UMTS, GSM och satellit En mycket trådlös tjänst Praktiska erfarenheter Vad får SJ? Vad får man som användare?

Läs mer

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter orebro-byod Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-byod... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Svensk version. Installation av Windows XP och Vista. LW311 Sweex trådlösa LAN Cardbus-adapter 300 Mbps

Svensk version. Installation av Windows XP och Vista. LW311 Sweex trådlösa LAN Cardbus-adapter 300 Mbps LW311 Sweex trådlösa LAN Cardbus-adapter 300 Mbps Utsätt inte Sweex trådlösa LAN Cardbus-adapter 300 Mbps för extrema temperaturer. Placera inte enheten i direkt solljus eller nära värmekällor. Använd

Läs mer

SkeKraft Bredband Installationsguide

SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide Innan du startar installationen av SkeKraft Bredband bör du kontrollera om din dator har ett nätverkskort installerat. OBS! Har

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

WiFi & dess säkerhet. Gundläggande Wi-Fi anslutning och kryptering samt wepcracking.

WiFi & dess säkerhet. Gundläggande Wi-Fi anslutning och kryptering samt wepcracking. WiFi & dess säkerhet. Gundläggande Wi-Fi anslutning och kryptering samt wepcracking. Bildkälla: http://www.flickr.com/photos/purpleslog/2870445256/sizes/o/in/photostream/ Nikola Sevo Nikse235@student.liu.se

Läs mer

Säkrare trådlös kommunikation

Säkrare trådlös kommunikation Rapportnummer PTS-ER-2009:16 Datum 2009-04-21 Säkrare trådlös kommunikation Råd till dig som användare Råd till dig som användare Rapportnummer PTS-ER-2009:16 Diarienummer 08-10588 ISSN 1650-9862 Författare

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra?

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Om mobilnätets täckning Mobilnätets täckning kan förbättras med en extra antenn Mobilnätets täckning kan ibland förbättras

Läs mer

IEEE 802.11 Trådlösa lokala nätverk

IEEE 802.11 Trådlösa lokala nätverk IEEE 802.11 Trådlösa lokala nätverk Thomas Nordström Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, FIN-20520 Åbo, Finland e-post: thomas.nordstrom@abo.fi ACM SIG: SIGCOMM Data Communications ACM

Läs mer

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Sida 2 av 19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-utbildning... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel anslutning

Läs mer

Konfigurering av eduroam

Konfigurering av eduroam Konfigurering av eduroam Detta dokument beskriver hur en användare med konto från Chalmers konfigurerar nätverksanslutning till ett trådlöst nätverk på en eduroam-ansluten organisation, t.ex. Chalmers.

Läs mer

MBIT BREDBAND VI ÄGS AV INVÅNARNA I KARLSHAMN REGISTRERA DIG IDAG. Din lokala elleverantör. Starka på hemmaplan. Din guide till Karlshamnsporten

MBIT BREDBAND VI ÄGS AV INVÅNARNA I KARLSHAMN REGISTRERA DIG IDAG. Din lokala elleverantör. Starka på hemmaplan. Din guide till Karlshamnsporten 1000 MBIT BREDBAND VI ÄGS AV INVÅNARNA I KARLSHAMN REGISTRERA DIG IDAG Din guide till Karlshamnsporten Din lokala elleverantör Starka på hemmaplan Hej, Karlshamnsporten är en tjänstevalsportal där du själv

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Nätverkskabel Strömadapter Splitter Testplugg Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777 000 www.bredbandsbolaget.se

Läs mer

snabbmanual för installation av Bredband 60

snabbmanual för installation av Bredband 60 snabbmanual för installation av Bredband 60 Startboxen innehåller följande utrustning Modem Splitter Strömadapter Telefonikabel RJ 11 (små kontakter) Nätverkskabel Rak RJ 45 (stora kontakter) Testplugg

Läs mer

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se> Bredband och VPN 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist 1 Vad är bredband? Hastighet Fast uppkoppling Via telenätet: xdsl Via kabeltv: Kabelmodem 2 Krav på bredband VoIP

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Nätverkskabel Strömadapter Splitter Testplugg T0087 Bredbandsbolaget 0770-777 000 www.bredbandsbolaget.se

Läs mer

Handbok. Installation av Dovado Tiny

Handbok. Installation av Dovado Tiny Handbok Installation av Dovado Tiny Dela med dig av ditt 4G-modem Med din trådlösa 4G-router Dovado Tiny och ett usb-modem för mobilt bredband, kan du dela din 4G-uppkoppling med flera andra användare

Läs mer

Telia Connect för Windows

Telia Connect för Windows Telia Connect för Windows Version 3.0 Användarguide Updaterad: 3 juli 2007 Innehåll Ansluta till Internet...3 Information som presenteras av Telia Connect...4 Konfiguration av Telia Connect...7 Fliken

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Snabbguide. till Mini-router

Snabbguide. till Mini-router Snabbguide till Mini-router Välkommen till din nya surftjänst! Med den här trådlösa Mini-routern surfar du på ett smartare sätt. Dels kan flera personer surfa på ett och samma abonnemang, dels kan du

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

DATASÄKERHET 1/1. Copyright Nokia Corporation 2002. All rights reserved. Ver. 1.0

DATASÄKERHET 1/1. Copyright Nokia Corporation 2002. All rights reserved. Ver. 1.0 DATASÄKERHET 1/1 Copyright Nokia Corporation 2002. All rights reserved. Ver. 1.0 Innehåll 1. INTRODUKTION... 3 2. STRUKTURER FÖR FJÄRRANSLUTNING... 3 2.1 MODEMANSLUTNING... 3 2.2 SÄKER INTERNET-ANSLUTNING

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

Specifikationer Sweex Trådlöst LAN USB 2.0 Adapter 140 Nitro XM (LW143)

Specifikationer Sweex Trådlöst LAN USB 2.0 Adapter 140 Nitro XM (LW143) LW141 Sweex Wireless LAN PC Card 140 Nitro XM LW142 Sweex Wireless LAN PCI Card 140 Nitro XM LW143 Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adaptor 140 Nitro XM Inledning Tack till ditt köp av denna Sweex-produkt. Denna

Läs mer

UBIQUITI Powerstation5 - Config

UBIQUITI Powerstation5 - Config UBIQUITI Powerstation5 - Config Har följer en liten beskrivning på hur man snabbt kommer igång för att använda UBIQUITI Powerstation5 trådlös router för att överbrygga mycket stora avstånd. Jag var valt

Läs mer

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala. Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Informationsöverföring Telenäten är digitala. PCM i lokalstationerna

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Nätverkskabel Strömadapter Splitter Testplugg Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777 000 www.bredbandsbolaget.se

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja?

Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja? Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja? Tematräff SeniorNet Kungsholmen Gunilla Brattberg Bredbandskällor På följande sätt kan du förses med bredband. Telefonledning (ADSL) Kabel-TV

Läs mer

BredbandsGuide. Fastighet med kopparnät UTP/Cat5/Cat6/Cat6A

BredbandsGuide. Fastighet med kopparnät UTP/Cat5/Cat6/Cat6A BredbandsGuide Fastighet med kopparnät UTP/Cat5/Cat6/Cat6A Välkommen till Stockholms Stadsnät! Välkommen till Stockholms Stadsnät! Stockholms Stadsnät levererar bredbandstjänster (Internet, IP-telefoni,

Läs mer

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om??? Metoder för datasäkerhet Vad handlar en sådan kurs om??? Vad avses då media rapporterar om datasäkerhet? Oftast resultat av brister i säkerheten Allt möjligt av helt olika karaktär, som Försvunna viktiga

Läs mer

Eltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient)

Eltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Eltako FVS 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Obegränsad flexibilitet och bekvämlighet i fastighetsautomation 1. Konfigurera åtkomst till din dator/nätverk

Läs mer

Installationsanvisning. ADSLmodem: SpeedTouch 780WL. Bredband ADSL

Installationsanvisning. ADSLmodem: SpeedTouch 780WL. Bredband ADSL Installationsanvisning ADSLmodem: SpeedTouch 780WL Bredband ADSL Hitta första telefonjacket Börja alltid med att läsa den lilla foldern SpeedTouch Anvisning hitta första jacket. Följ anvisningarna noga

Läs mer

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem.

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem. 1 Jobbet har slutat vara något vi går till och det är numera något vi gör. Våra kollegor är vana att använda ny teknik hemma, de vill nu göra det på jobbet. Helst vill de dessutom jobba från sina enheter

Läs mer

Whitepaper Professionellt WLAN. Utrullning av trådlöst nätverk i en växande företagsmiljö Centraliserad lösning, eller fristående accesspunkter?

Whitepaper Professionellt WLAN. Utrullning av trådlöst nätverk i en växande företagsmiljö Centraliserad lösning, eller fristående accesspunkter? Whitepaper Professionellt WLAN Utrullning av trådlöst nätverk i en växande företagsmiljö Centraliserad lösning, eller fristående accesspunkter? 1 Innehåll Trådlösa nätverk sid 3 Utmaningar vid utrullning

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

DI-624+ AirPlus G+ trådlös 2.4 GHz router

DI-624+ AirPlus G+ trådlös 2.4 GHz router Denna produkt kan installeras med hjälp av en vanlig webbläsare, t.ex. Internet Explorer 6 eller Netscape Navigator 6.2.3. DI-624+ AirPlus G+ trådlös 2.4 GHz router Innan du börjar 1. Om du har köpt denna

Läs mer

Trådlösa nätverk. Säkerhetsprotokoll WEP och WPA. I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess

Trådlösa nätverk. Säkerhetsprotokoll WEP och WPA. I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess Trådlösa nätverk Säkerhetsprotokoll WEP och WPA I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess och brister i WEP, WPA och WPA2 samt hur man gör för att

Läs mer

RemoteRig RRC-1258 alla modeller..

RemoteRig RRC-1258 alla modeller.. RemoteRig RRC-1258 alla modeller.. Vad är detta? RRC (Radio-Remote-Control?) är en produkt från Norrländska Microbit 2.0 AB som gör att man kan fjärrstyra sin radio via kabel (standard-nätverkskabel) eller

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. ANSLUT KABELMODEMET... 4 2. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING... 5 OM DU VILL ANVÄNDA DIN

Läs mer

Snabbstart. AC1200 WiFi Range Extender Modell EX6150

Snabbstart. AC1200 WiFi Range Extender Modell EX6150 Snabbstart AC1200 WiFi Range Extender Modell EX6150 Komma igång NETGEAR WiFi Range Extender utökar räckvidden för WiFi-nätverk genom att den befintliga WiFi-signalen förstärks och signalkvaliteten generellt

Läs mer

Novi Net handelsbolag. Produkter och tjänster

Novi Net handelsbolag. Produkter och tjänster Novi Net handelsbolag Produkter och tjänster 25 november 2008 Sammanfattning Dokumentet innehåller prisuppgifter och information om tjänster och produkter levererade av Novi Net handelsbolag. Samtliga

Läs mer

Installationsguide / Användarmanual

Installationsguide / Användarmanual (Ver. 2.6.0) Installationsguide / Användarmanual Innehåll 1. Välkommen Sid 1 Välkommen som Internet kund hos Seth s Bredband Kontrollera att din Internetlåda innehåller: 2. Anslutningsguide Sid 2 Koppla

Läs mer

snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni

snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Trådlös gateway Två nätverkskablar Två telefonkablar Strömadapter Mellanpropp Testplugg Bredbandsbolaget

Läs mer

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Vi finns nära dig TSPxxxx xxxx Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Personlig kundtjänst Privat: tel. 90 200 Företag: tel. 90 400 Öppet vardagar kl

Läs mer

Uppstart av er bredbandsuppkoppling

Uppstart av er bredbandsuppkoppling Byggprojektet 19 sep 2007 1 / 10 sförteckning ALLMÄNT...2 KAREBY BREDBAND... 2 K-NET... 2 TJÄNSTER... 2 INTERNET / E-POST...2 INTERNETHASTIGHET... 2 E-POST... 3 TELEFONI...3 IP-TELEFONI... 3 KOSTNADER...3

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Nätverk CAFÉ VENTILEN 2015-05-07

Nätverk CAFÉ VENTILEN 2015-05-07 1 Nätverk CAFÉ VENTILEN 2015-05-07 Agenda 2 Inledning Varför (trådlöst) nätverk? Praktik Hur går det till att installera och konfigurera ett trådlöst nätverk? Teori Lokala hemnätverk hur sätta upp och

Läs mer

Setup Internet Acess CSE-H55N

Setup Internet Acess CSE-H55N Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning VANLIGA FRÅGOR 1 NÄTVERKSINSTÄLLNINGAR, WINDOWS 2000/XP 2 Hastighet/duplex-inställningar för nätverkskort 3 Inställningar

Läs mer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer Installationshandbok För telefonadapter Vood 322 Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer introduktion Förutsättningar för Telia bredbandstelefoni med telefonadapter 3 Det här ska finnas i startpaketet

Läs mer

Dator- & nätverksteknik - Övningar

Dator- & nätverksteknik - Övningar Dator- & nätverksteknik - Övningar NAMN: Persondatorn 1. Hur många bitar är en byte? 2. Vad är skillnaden mellan lagringskapacitet och överföringshastighet och vilka beteckningar används? 3. Vad gör ett

Läs mer

Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch

Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch 70 80 60 ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 40 20 30 Manual 2 Installation Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch Bankgirot

Läs mer

BredbandsGuide FASTIGHET MED FIBERNÄT OCH TJÄNSTEDELARE MINI

BredbandsGuide FASTIGHET MED FIBERNÄT OCH TJÄNSTEDELARE MINI BredbandsGuide FASTIGHET MED FIBERNÄT OCH TJÄNSTEDELARE MINI Välkommen till Stockholms Stadsnät! Välkommen till Stockholms Stadsnät! Stockholms Stadsnät levererar bredbandstjänster via äkta fiberlänk till

Läs mer

Ciscos problemlösarguide. Utnyttja IT fullt ut tio viktiga råd om säkerhet för ditt företag

Ciscos problemlösarguide. Utnyttja IT fullt ut tio viktiga råd om säkerhet för ditt företag Ciscos problemlösarguide Utnyttja IT fullt ut tio viktiga råd om säkerhet för ditt företag 31997_Cisco_SMB Problem Solver_v2.indd 1 5/19/2009 2:28:52 PM Säkerhet en del av allt företagande. Att kunna garantera

Läs mer

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Tjänsteleverantörerna (Telia/Boxer) levererar 100 Mbit/s till ert hus. Detta innebär dock inte att ni har möjlighet att använda

Läs mer

Fakta om IPnett. Grundat 1999. Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn. Mer än 100 anställda i Norden

Fakta om IPnett. Grundat 1999. Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn. Mer än 100 anställda i Norden Fakta om IPnett Grundat 1999 Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn Mer än 100 anställda i Norden Nordiskt tekniskt team med ca 60 seniorkonsulter Systemintegratör infrastruktur,

Läs mer

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson Spanning Tree Network Management Säkerhet Jens A Andersson Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Att installera din nya DSL Gateway. Installationen tar bara en minut.

Att installera din nya DSL Gateway. Installationen tar bara en minut. Att installera din nya DSL Gateway. Installationen tar bara en minut. Paketets innehåll Innehållsförteckning Paketets innehåll...3 Vad är vad på din gateway...4 Anslut trådlöst till en dator...6 Anslut

Läs mer