Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?

Transkript

1 Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?

2 Presenta(on Vem är du? Namn Organisa+on Arbetsuppgi3er Något hållbart som du gör i vardagen! Något ohållbart som du gör i vardagen!!

3 Fakta och bakgrund Mathias Sundin ca 40 min

4 En världsledande region i omställningen +ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

5 KNUT- projektet Bakgrund: start skolak+viteter 2008 ini+ering Skolverket 2009 förstudie KNUT KNUT förlängning Kunskapslänken Vad är KNUT? E" na&onellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a" integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling 5ll läroplaner och kursplaner. 4 organisa5oner i 9 län Förskola- grundskola- gymnasium Lokalt- regionalt- na5onellt

6 Vad har vi gjort? Fortbildningsak+viteter för förskola, grundskola och gymnasieskola (lokalt) Nätverksträffar och konferenser för pedagoger och skolledare (regionalt och lokalt) Studieresor och studiebesök (na+onellt och regionalt) Stöd +ll lokala utvecklingsprocesser (skolförvaltningar) Samarrangerat större ak+viteteter Hållbara gymnasiearbeten (föreläsningar, support och s+pendier) Drivit och utvecklat gymnasielärarnätverket (informa+on, support och träffar) Ini+erat na+onell samverkansgrupp för aktörer och myndigheter Bidragit +ll na+onella ak+viteter så som dialogmöten och na+onella rapporter Genomfört regionala förstudier om LHU Knu+t ihop aktörer och personer som arbetar med LHU i Norrland Programspecifika satsningar mot teknikprogram och fordonsprogram Med mera

7 Vilka har vi arbetat med? Härjedalen, Östersund, Krokom, Åre, Strömsund, Ragunda, Bräcke, Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, Umeå, Vännäs, Lycksele, Vilhelmina, Storuman, Norsjö, Skelle3eå, Piteå, Älvsbyn, Luleå, Haparanda, Arjeplog, Gällivare. Nenet, Naturskolan Luleå, Luleå Tekniska Universitet, Teknikens Hus, Naturskolan i Piteå, Lands+nget Norrbofen, Region Västerbofen, Naturskolan Umeå, Be Green Umeå, Umeå Universitet, KomTek Örnsköldsvik, Technichus, Länsstyrelsen Västernorrland, Lands+nget Västernorrland, Kommunförbundet Västernorrland, Energikontoret Västernorrland, Naturskolan Sundsvall, MifUniversitetet, Clean Tech Region, Green Highway, Naturum i Ånge, Länsstyrelsen Jämtland, Regionförbundet Jämtland, Energikontoret Jämtland m.fl. WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent, Naturskoleföreningen, Föreningen Svenska Science Centers, Svenska Unescorådet, Uppsala Universitet, Linköpings Universitet, SWEDESD, Global Ac+on Plan, HUT- nätverket, Learning Teacher Network, Den Globala Skolan, SIDA, SMHI, Skolverket, Energimyndigheten m.fl.

8 Ni hijar mer info på nätet!

9 Vad är hållbar utveckling?

10 Hållbar utveckling är en utveckling som +llfredställer dagens behov utan af äventyra kommande genera+oners möjligheter af +llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987 Eller helt enkelt Vi måste ta ansvar för hur vi lever så af våra barn också kan leva på ef bra säf

11 Tre dimensioner

12 Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)

13 Sociala dimensionen (räjvisa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)

14 Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)

15 Det globala perspek+vet 15 af påverka och bli påverkad

16 Våra utmaningar

17 Planetära gränsvärden Klimamörändring 154 % (Sverige 3,7 jordklot) World overshoot day 2014: 19 augus( Aerosoler (ännu ej uppmäf) Ozonlagret Kväve Färskvafen

18 Levande varelsers gränsvärden 20/80 1/23 85 > 3,5 Mdr

19 60 Mdr USD 11 människoliv Ekologiskt? Ekonomiska gränsvärden

20 Vår poten(al!

21 Förnybara resurser!

22 Förnybar energi!

23 Förnybar kunskap!

24 Vad lär vi ut? Har kunskap ej bäst- före- datum? Sjövef na+onell instruk+onsfilm från 1964 (YouTube)

25 Vad är lärande för hållbar utveckling?

26 Defini(onen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om af få barn, ungdomar och vuxna af förstå förutsäjningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på ef säf som förbereder eleverna på ef ak(vt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga af ta ef personligt ansvar för sij handlande. Ef lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokra+ska arbetssäf. kri+ska förhållningssäf. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delak+ghet och inflytande.

27

28 Tydlig del i Lpfö98, Lgr11 och Gy2011! Förskolan: Grundläggande värden Mål Grundskolan: Värdegrund Perspek+v Mål Kursplaner Gymnasieskolan: Grundläggande värden Perspek+v Examensmål Ämnesplaner

29 Lärarnas kunskaper Övriga poli+ska mål och strategier Skolans styrdokument Lärande för hållbar utveckling! faktorer som påverkar Skolans resurser och prioriteringar Samverkan & nätverk Barns och ungdomars intresse

30 54% av 12- åringarna oroar sig för klimatet Sjunkande intresse ger sjunkande skolresultat Ungdoms- arbetslösheten är hög Segrega+on & intolerans ökar 76% av ungdomar anser af hållbarhetsfrågor är vik+ga eller mycket vik+ga 37% av ungdomarna anser af hållbar utveckling får +llräckligt utrymme i skolan 44% anser sig ha dåliga möjligheter af påverka samhället de bor i

31 Forskning exempel Maria Ojala, Uppsala Universitet (2010) 54% av 12- åringarna oroar sig för klimatet (oron riktas främst mot djur och natur) 65% av 12- åringarna tycker af vuxenvärlden inte tar +llräckligt ansvar för miljön ROSE- projektet, interna(onell studie om innehållet i NO- undervisning Relevans i ämnesundervisningen ökar måluppfyllelsen. Moderna utvecklade länder har sämst intresse för naturvetenskap och teknik

32 Vi hinner inte planera ämnesövergripande arbeten Bara 19% av oss får regelbunden fortbildning inom hållbar utveckling Hållbar utveckling sköter NO- lärarna om Vi styrs +ll af ha fokus på enskilda ämnen, kunskapsnivåer och bedömning Vi behöver hjälp med af implementera hållbar utveckling i undervisningen Vår skola får så många påknackningar af vi har börjat tacka nej +ll allt

33 Lärarnas kunskaper Innehållsfrågans e3ersläpning - Samhällets snabba förändring och området hållbar utvecklings breda och komplexa innehåll ställer höga krav på aktuell kunskap samt bra kontext hos pedagogerna. En kunskap som många inte känner af man har. Det goda mötet mellan elever, lärare och samhället skapar lärande.

34 Arbetssitua(onen Vi jobbar med bedömning nu! Jag vet inte hur jag ska få in hållbar utveckling i mina ämnen! Mattesatsningen tar all kraft! Jag har ingen tid att planera med mina kollegor. Vi håller på med nedskärningar i organisationen. Vi har Skolinspektionen på oss! Vi har inte råd med fortbildning. Det där tar NO-lärarna hand om!

35 Kartbilden Övriga Fackförbund Religiösa org. Idrofsföreningar Na(onella aktörer WWF, HSR, DGS, SNF, NTA m.fl. Läroplaner Interna(onellt EU, FN Nordiska Ministerr. Projekt & nätverk Övr. na+onella styrdokument Myndigheter Kunskap & informa+on Projekt Nat. satsningar Lokala & regionala aktörer Länsstyrelser/Reg.förb. Energikontor Science Center/Natursk. Regionala styrdokument Lokala styrdokument Lärosäten Lärarutbildning Samverkan Forskning RUN / RUC Näringslivet Näringslivsorg. Intresseorg. Företag Yrkesråd Kommunen Förvaltningar Poli+ker Projekt

36 Regionala utvecklingsmedel används inte +ll skolan Hur får vi skolan af bli en del i samhällsutvecklingen? Det skiljer så mycket mellan våra skolor Vår kommun är inte med i några satsningar Vi når inte ut +ll medborgarna med våra budskap Transportplan, avfallsplan, energi- & klimatstrategi, integra+onsstrategi, likabehandlingsplan, stadsmiljöplan, landsbygdsprogram, +llväxtstrategi.

37 Hur når vi alla? Skillnaderna mellan skolor ökar. Lena Sommestad - Blogg Det är de lågpresterande eleverna som halkar e3er. Anders Jidesjö - PISA

38 Resurs- & ak(vitetsfördelning i Norrland Grön Flagg Skola för Hållbar Utveckling

39 Resurs- & ak(vitetsfördelning i Norrland KNUT- projektet NT- utv / NTA Övriga resurser

40 Hållbar utveckling är ef uppdrag som återfinns hos flera departement och myndigheter Mycket teori- & ämnesforskning. Lite praxisnära forskning. Bristande implementering Na+onell skolmyndighet vs. lokala skolhuvudmän Sveriges interna+onella åtaganden Na+onella mål ex. miljömålen, transportpoli+ska hänsynsmålet, sysselsäfningsmålen etc. Na+onella aktörer och na+onella satsningar som inte når ut bref Global Ac+on Programme Pågående skolsatsningar ex. mafely3et, NT- satsningen, entreprenörskap etc.

41 Interna(onellt åtagande Global Ac(on Programme Vision för LHU Handlingsplan för LHU Na+onell koordina+on för LHU Sektorsövergripande samverkan Lokalt och regionalt ledarskap för af utveckla LHU Prioritera LHU i lärarutbildning samt fortbildning för lärare och skolledare Etc

42 Skolans resurser & prioriteringar Poli(ska utspel Lärande för hållbar utveckling är ef av skolans vik+gaste uppdrag! Det är dock upp +ll skolhuvudmännen af se +ll af det uppdraget uppfylls. Jan Björklund (Fp) Utbildningsminister - Det blir inga fler ly3 men hållbar utveckling är vik+gt och kommer af ges plats i de kommande skolutvecklingsprogrammen Gustav Fridolin (Mp) Utbildningsminister

43 Alla nivåer är vik(ga! Rekommenda+oner Samarbete/utbyte Direk+v Resurser Samordning/samarbete Prioritering / resurser Samordning/samarbete Utbyten Prioritering Resurser/+d Helhetssyn Samverkan Interna+onella åtaganden Läroplaner Na+onella mål Regeringsuppdrag RUS / RUP Regionala strategier Lokala strategier

44 Barn och ungdomar som är ak(va i en hållbar samhällsomställning och känner fram(dstro Skolan Närsamhället Omvärlden

45 Skolans roll i samhället! Bryta gränser Win- win- win Skolans spindelroll är vik(g!

46 Samverkan skapar resurser! Exempel: Hållbara skolstaden i Helsingborg Skolan satsar +d på fortbildning och ak+viteter Kommunen gör investeringar i lokaler och miljöer samt bidrar med pengar +ll skolan motsvarande sparad energi Lunds Universitet utvecklar innehållet i kurserna samt följeforskar Öresundskra3 bidrar med teknik och kunnande

47 Resurser & påverkansfaktorer på alla nivåer Interna(onellt Na(onellt Regionalt Lokalt

48 Interna(onella nivån FN- dekaden GAP (Rapport- rekommenda+oner- Nagoya) Post målen EU målen

49 Na(onella nivån Skolverkets uppdrag Skolinspek+onens uppdrag Läroplaner Sveriges interna+onella åtaganden (FN, EU etc.) Sveriges na+onella mål (miljömål, jämställdhetsmål etc.) Övriga myndigheter med uppdrag inom hållbar utveckling Na+onella organisa+oner och nätverk

50 Na(onella nivån Skolverket, Energimyndigheten, SMHI, Folkhälsorådet, Boverket, Trafikverket, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Universitets- & Högskolerådet, Folkbildningsrådet, Naturvårdsverket och Kemikalieinspek+onen (+ SKL & SWEDESD)

51 Na(onellt samarbete för LHU Samarbete påverkan - utbyte

52 Regionala nivån Regionala strategier (RUS, RTP, Energi- & klimat etc.) Regionala organ (Länsstyrelse, Regionförbund, Lands+ng etc.) Regionala nätverk (utbildning, näringsliv, energi etc.) Regionala utvecklingsmedel (inriktning och prioritering) Kommunsamarbeten KNUT- projektet RCE- uppbyggnad Regionala aktörer (Science Centers, Naturskolor, Energikontor)

53 Skapa regional plalorm för LHU Interna+onellt Na+onellt Samarbete utbyte kunskapsspridning - projekt Skolhuvudmän Lärare/rektorer Regionala organ Universitet Skolutvecklings- aktörer

54 Lokala nivån Allt fler kommuner gör strukturerade satsningar på LHU. Satsningarna ser olika ut beroende på vilka metoder man väljer och vilka resurser man har. Här är ef exempel. Piteå Poli+ska beslut på KS/KF- nivå Alla skolor ska ha utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Alla förskolor och skolor ska ha samma återvinningssystem Kommundoktorand inom LHU Kunskapsfes+val för alla pedagoger på höstlovet med LHU som ef av tre spår Årshjul i form av plansch som skickas ut +ll alla förskolor och skolor Naturskola Pedagog på förvaltningen med ansvar för LHU på 100% Förstelärartjänst på gymnasiet med ansvar för LHU

55 Frågan är hur vi gemensamt kan sy ihop allt deja så aj alla våra barn och ungdomar ges de bästa förutsäjningarna aj skapa den fram(d de vill ha?

56

57 Workshop 1. Vilka målgrupper är vik(gast för aj utveckla lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor? 2. Vilka insatser/satsningar/ak(viteter skulle behövas för aj utveckla det hållbara lärandet (lokala- regionala- na(onella)? 3. Hur ska vi få (ll nödvändiga satsningar? Vad behövs? Samarbeten, beslut, ansökningar etc.

58 Behövs det insatser? Vilka? Var behövs de? Kunskap / fortbildning Erfarenhetsutbyte Tid aj planera & utveckla Nätverk Inspira(on Verktyg & metoder Övrigt; vad? Elever Lärare Skolledare Tjänstemän Poli(ker Organisa(oner Övriga På vilken nivå? På skolan/enheten I kommunen NorrboJen Norrland Na(onellt Interna(onellt

59 Tack för idag! Likadana möten kommer aj hållas i övriga Norrlandslän. Dokumenta(on kommer med e- post.