Jag kan redan läsa och skriva!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag kan redan läsa och skriva!"

Transkript

1 Estetisk- filosofiska fakulteten Svenska Anna-Lena Eriksson Jag kan redan läsa och skriva! Hur anpassas undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolår ett? I already know how to read and write! How does the education adapt to the pupils who already know how to read and write when they start first grade? Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: Handledare: Tomas Svensson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract My essay is about how teachers work with pupils who already are able to read and write when they start first grade. I have focused on the different ways teachers use, and if there are any differences in their teaching concerning those pupils who already know how to read and write. I discuss current research about which methods and different ways the teachers use. I have interviewed teachers in different schools about how their methods and their way of working are different when it comes to handling those pupils. My conclusion is that there is a big difference in the way teachers work when it comes to putting letters together for those who are able to read and write. Although, all teachers agreed on the necessity of letting all pupils, even those who know how to read and write, practice on writing letters. Keywords: Learning letters, Putting sounds together, Early reading

3 Sammandrag Min uppsats behandlar hur lärarna arbetar med de barn som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass. Det jag har fokuserat på är vilka sätt som lärarna använder sig av vid undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva. Jag lyfter fram aktuell forskning om vilka metoder och arbetssätt lärare arbetar på. Jag har intervjuat lärare på olika skolor för att se om deras arbetssätt och metoder skiljer sig. I mitt resultat kom jag fram till att det är väldigt stor skillnad på lärarnas arbetssätt vid sammanljudningen då de lär de elever som redan kan läsa. Alla lärare anser dock samtidigt att elever ska träna på att skriva bokstäver även om de kan skriva. Nyckelord: Bokstavsinlärning, Sammanljudning, Tidigläsning,

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Frågeställning TEORI Historiskt perspektiv Dagens skolperspektiv Forskning kring tidigt läsande barn Bokstavsinlärning via skrivundervisning Att vidareutvecklas genom texter METOD Urval Genomförande Metodkritik RESULTAT Intervjuer Hur arbetar du med läs- och skrivinlärning för de elever som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass? När du har läsundervisning, hur och vad gör du med de barn som redan kan läsa flytande? Vilken är din erfarenhet av elever som kan läsa och skriva när de börjar första klass? Hur tycker du att eleven arbetar utifrån sin egen takt och förmåga? Vad gör du som lärare för att stimulera, stötta och motivera eleverna så att de utvecklas vidare i sin läs- och skrivinlärning? DISKUSSION Sammanfattning och slutsats...22 LITTERATURFÖRTECKNING...23 BILAGA

5 1. Inledning Idag pratas det om en skola för alla och detta genomsyrar Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Då jag finner detta intressant vill jag ta reda på om och hur lärare anpassar undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva när de börjar första klass. Idag har alla elever rätt att utmanas och stimuleras på sin egen nivå. Jag anser att fokus i lärarutbildningen inte bara bör ligga på de svaga eleverna utan även på de starka eleverna eftersom skolan i dag ska anpassa sig efter elevens behov. Jag anser att jag som utbildas till F-5 lärare behöver ha goda kunskaper om de starka eleverna som behöver utmanas och stimuleras inom läs- och skrivinlärning, annars finns det en risk att eleverna kommer att tycka att skolan blir tråkig. Jag blev intresserad av hur pedagoger arbetar med de elever som redan kan läsa och skriva eftersom jag stötte på detta under min sista verksamhetsförlagda utbildning, vfu. Jag gjorde min vfu i en förskoleklass där det redan var flera barn som kunde läsa och skriva. I denna förskoleklass utmanade och stimulerade lärarna de elever som redan kunde läsa och skriva med extraböcker och Palinspel. 1 Det jag observerade var att en elev som redan hade kommit långt i sin läs- och skrivutveckling satt med de andra och sammanljudade ord. Eleven ansåg att det var lätta ord som sammanljudades och uttryckte själv, att det var löjligt lätt. Exemplet ovan visar att om samarbetet mellan förskoleklass och skola är alltför dåligt finns det risk att barnen får upprepa samma saker återigen. 2 Hur blir det för de här eleverna när de kommer till första klass? Sitter de läs- och skrivkunniga eleverna än en gång och ljudar och tränar på de bokstäver de redan kan? Är det så att vi har en skola för alla, där elever får rätt till utmaning på deras nivå? 1 Ett läsinlärningspussel 2 Carina Fast, Sju barn lär sig läsa och skriva, hämtad s

6 1.1 Syfte Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar med de elever som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass. Jag vill belysa elevens situation och se om lärare ger dem möjligheter att gå vidare i sin läs- och skrivutveckling. 1.2 Frågeställning Hur arbetar lärare med de elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolår ett? Är de elever som redan kan läsa delaktiga vid sammanljudning och bokstavsinlärning? Hur ger lärare de elever som redan kan läsa och skriva möjligheter att gå vidare i sin läs- och skrivutveckling? 2

7 2. Teori 2.1 Historiskt perspektiv År 1842 infördes den allmänna skolplikten i Sverige och under den här tiden var skolstarten obestämd från fem års ålder och uppåt. Detta berodde på yttre omständigheter som föräldrarnas inställning och vägen till skolan då föräldrarna inte ville släppa iväg allt för små barn till skolan. Från år 1882 bestämdes det att barn skulle börja skolan vid sju års ålder och detta varade ända fram till år Ett skäl till att barn skulle börja skolan var den utbredda läsfärdigheten bland den svenska befolkningen. Det har visats sig att det finns en koppling mellan lässtart och skolstart, och frågan är om det finns ett optimalt tillfälle för skriv- och läsinlärning. Vid jämförelser mellan länder har det visat sig att det i stort sett inte har någon betydelse när läsinlärningen påbörjas, barn lär sig läsa oavsett om de är fem, sex eller sju år gamla. 3 Dahlgren skriver: Vad som är intressant blir då dels hur läsinlärningen går till, dels vad som händer efter ett barn lärt sig att läsa (och skriva) hur barnet, familjen, förskolan, fritidshemmet, skolan och samhället vidmakthåller och hjälper till att utveckla skriv- och läsförmågan. 4 Tanken kring skolans läsinlärning på 1950-talet var att man under den här tiden hade ett stort förtroende för skolans ordnade metoder och villkor för läsinlärningen. Den behavioristiska vetenskapen förespråkade en teknisk och metodisk uppläggning av läs- och skrivinlärning. De läsförberedande övningarna introducerades i förskolan, där barnen fick träna läsriktning genom att följa pilar eller bollar från vänster till höger, samt träna på olika former och symboler. Det var först i skolan som eleverna skulle lära sig bokstäver och att lära sig läsa, eftersom man befarade att barnen kunde lära sig på fel sätt om läsinlärningen skedde tidigare eller någon annanstans än i skolan. I skolan skulle eleverna först lära sig bokstävernas namn, form och ljud i en viss ordning och därefter fick eleverna lära sig att sammanljuda bokstäverna. De första skolböckerna eleverna fick vid läsinlärningen var 3 Gösta Dahlgren m.fl. Barn upptäcker skriftspråket.(stockholm: Liber AB, 2006), s Dahlgren m.fl. s

8 läseböcker och övningsböcker som kunde bestå av enkla ljudningsbara ord utan sammanhang med varandra. Liberg skriver att det i slutet av 1960-talet kom en ny forskningsteori som beskrev förskolebarnens tidiga läs- och skrivinlärning. Den nya forskningen studerade hur barn beter sig i verkliga läs- och skrivsituationer. Forskningen visade att barn kunde både lära sig skriva och läsa mycket tidigt. 5 Durkin (refererad i Ivarson, 2008) påpekar att det på och 1970-talet sågs som ett problem om barnet hade lärt sig att läsa innan det började skolan. Läsning var inte något man själv skulle lära sig utan det skulle läras ut av läraren i skolan, och skolan ansåg sig själv ha ensamrätt på inlärning. Stainthorpe och Hughes (refererad i Ivarson, 2008) anser att deras studie bevisar att förhållningssättet till läsning innan skolstart har förändrats och att föräldrar medvetet förser sina barn med litteratur och arbetsböcker av olika slag för att stimulera barnets skriftspråksutveckling Dagens skolperspektiv Enligt Lpo 94 ska undervisningen anpassas till samtliga elevers förutsättningar och behov. Den ska utgå ifrån elevers bakgrunder, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper som gynnar fortsatt skolgång och kunskapsutveckling. 7 Åge menar att läraren som undervisar i de lägre skolåldrarna har en stor utmaning. Läraren ska ta hänsyn till de varierande kraven från den enskilde eleven, vilket i vissa fall kan ses som omöjligt även om läroplanen har krav på individanpassad undervisning. Läraren själv måste då ta fram olika fakta och tillägna sig kunskaper för att lösa sin uppgift. Läraren kan stötta elevernas strävan att vilja lära, om läraren väljer metoder som stimulerar elevernas nyfikenhet till lärande. 8 Man vet inte exakt hur barn lär sig läsa, men barn har olika inlärningsstrategier som till exempel ljudning och ordbilder. 9 Barn som lär sig läsa utan någon undervisning tillämpar goda inlärningsstrategier själva, och därför är 5 Caroline Liberg, Hur barn lär sig läsa och skriva. (Lund: Studentlitteratur, 2006.), s Lena Ivarson, Att kunna läsa innan skolstarten Hämtad s 34 s Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo Hämtad s.4 8 Lena Åge, Leka Läsa Skriva En handbok om tidig läsning. (Solna: Ekelunds förlag. 1995), s Maj Björk & Caroline Liberg, Vägar in i skriftspråket. (Stockholm: Natur och Kultur. 1996), s.54 4

9 det viktigt att skolan tar vara på elevens inlärningsstrategier och att läraren lär av de elever som redan är läskunniga. 10 Det finns tre olika faser vid läsinlärning: upptäckarfasen, utforskarfasen och självständiga fasen. Upptäckarfasen är den första fasen där man presenterar texten genom att eleverna lyssnar hur den låter och ser och på detta vis skapar, de sig en god förförståelse. Genom texten får eleverna upptäcka ord och på så vis lär de sig ordbilder. 11 I utforskarfasen bör inte de tidiga läsarna vara med när de andra sammanljudar bokstäver till ord, eftersom det finns risk för att eleverna blir uttråkade. Fasen som är betydelsefull för dem som läser på egen hand kallas för den självständiga fasen och som är den tredje och sista fasen. Men det betyder inte att läraren lämnar eleverna helt åt sig själva utan läraren utgår ifrån ett individuellt behov. Eleverna ska istället erbjudas utmaningar till att utveckla sin egen läs- och skrivförmåga eftersom sammanljudning är något de redan kan. Läraren ska finnas till hands när eleverna läser som ett stöd men aldrig ta ifrån dem deras initiativ och ansvar. Eleverna behöver uppmuntras när de har kört fast. 12 Vygotskij införde begreppet den proximala utvecklingszonen som bygger på att vad eleven kan åstadkomma tillsammans med läraren, andra elever eller en annan vuxen idag, kan eleven åstadkomma själv i morgon. 13 Effektiva läsare anses vara flexibla, och när eleverna läser med förståelse så innebär det att man läser på, mellan och bortom raderna. Eftersom det är massor av information som inte står i texten är det den enskilde läsaren som utifrån sina egna kunskaper drar slutsatser genom att dra ifrån och lägga till. 14 Elever behöver få möta texter med ett rikt kunskapsinnehåll som är anpassat till deras egen nivå. 15 Klassrumsmiljön bör ses över när man ska använda sig av det pedagogiska förhållningssättet så att läraren erbjuder eleven en varierande undervisningsmiljö som 10 Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Leif Strandberg, Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. (Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, 2007), s Karin Taube, Läsinlärning och självförtroende psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser, 3: e upplagan (Stockholm: Prisma (2002), s Björk & Liberg, s.93 5

10 stimulerar till en god språkutveckling. I klassrummet behövs arbetsro trots att det kan vara många olika aktiviteter som pågår samtidigt Forskning kring tidigt läsande barn Hur små barn tar sig an skriftspråket i hemmiljön i interaktion med sin omvärld väcker mer intresse hos forskare. Små barn lär sig tala utan någon formell undervisning och en del barn knäcker den alfabetiska koden långt innan de börjar skolan. 17 Dahlgren & Olsson (refererade i Lindö, 1995) menar att läsning och skrivning innefattar två saker: ett avtalat tillvägagångssätt och ett budskap som skickas mellan personer. I dagens visuella kultur möter barn en mängd skrivna symboler, på flaskor, skyltar, mjölkpaket, kom-ihåg-listor, i tidskrifter, genom TV och i barnböcker. Språkforskare är idag överens om att det är viktigt för barn att så snart som möjligt möta skriftspråket i sin vardag. Därmed växer insikten fram för läsandets och skrivandets möjligheter. Barn som lär sig läsa och skriva tidigt har vistas i skriftspråksstimulerande miljöer där de har omgivits av såväl skrivande som läsande personer. Daglig sago- och tidskriftsläsning, biblioteksbesök och användning av datorer är naturliga inslag. När barn vistas i en naturlig miljö får barn tidigt idéer om hur och varför man läser och skriver. Barnen formar bokstäver, frågar vad det står, tittar i en bok samt låtsasläser. Denna förförståelse är avgörande för förmågan att tillägna sig skriftspråket och knäcka läskoden. 18 Åge lyfter fram tre nackdelar kring tidig läsning och vad det kan få för konsekvenser. Åge anger de tre påståendena i prioriteringsordning med hänsyn till förekomsten. Det blir problem i skolstarten för redan läskunniga barn. Det kommer alltid in mer eller mindre tvång i läsinlärningsprocess, vilket är ogynnsamt för de riktigt små barnen. Det är mer naturligt med fysiska än intellektuella aktiviteter i tidiga barnaår Björk & Liberg, s Rigmor Lindö, Det gränslösa språkrummet om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. 2:a upplagan. (Lund: Studentlitteratur, 2002), s Lindö, s Åge, s

11 Troligen finns ett mått av realism i det första påståendet. Många elever har säkert råkat ut för att den första klassen i de tidiga skolåren blir tråkig med ensidiga och upprepande uppgifter, vilket kan bli problem för eleverna, men detta är något läraren måste lösa. Att tvinga någon till att lära sig läsa är självfallet inte bra. Små barn har en naturlig lust till att lära. Detta kan missbrukas av ivriga föräldrar som sätter press barnen till att prestera mera än vad de själva vill. Det tredje påståendet handlar om att föräldrarna stjäl värdefulla år av övningar som barnet istället skulle kunna ha ägnat sig mer åt naturliga lekar. Trots det vill Åge ändå poängtera att det egentligen inte finns några nackdelar med tidig läsning om det sker på ett lustbetonat sätt i korta stunder och i lekens former. 20 Barnens vardagserfarenheter gör sig inte rättvisa vid den traditionella läs- och skrivundervisningen, påpekar Carina Fast i sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva. Lärare har olika åsikter om elevers eget skrivande, eftersom några lärare endast låter elever skriva ord med bokstäver de har gått igenom i klassen. 21 Elevers utveckling är inte bara något man ska prestera med tanken, utan det önskvärda är att utvecklingen sker med hjälp av erfarenheter. Är detta omöjligt att tillhandahålla av en lärare så kan elevers intresse och arbetsförmåga bli ett problem. Elevernas intresse måste få ett utlopp, och hur det sker är beroende av hur de stimuleras och vad som finns runt om eleverna i klassrummet, samt vilket skolmaterial de använder Bokstavsinlärning via skrivundervisning I läs- och skrivundervisningen ingår det att eleverna ska lära sig bokstäverna, hur de formas och hur de låter. 23 Det finns många olika sätt att undervisa hur man formar bokstäver. En del lärare anser dock att man inte behöver hantera detta. Istället låter man barnen skriva på så gott de kan, vilket gäller såväl avskrivning som fri skrivning. Lärarna litar då på att elevernas handstil utvecklas genom övningar. Andra lärare förordar en mer ordnad inlärningsgång, där man visar på hur varje bokstav utformas i detalj. Ett stort antal lärare tillämpar LTG-metoden som är en inspirerad 20 Åge, s Björk & Liberg, s John Dewey. Individ, skola och samhälle, utbildningsfilosofiska texter i urval. 4:e upplagan. (Stockholm: Natur och Kultur, 2004), s Björk & Liberg, s. 77 7

12 inlärningsgång, vilket innehåller olika moment. Enligt denna metod börjar eleverna spåra 24 formen på bokstaven på whiteboarden, därefter på papper och till sist i en så kallad finbok. 25 Alla elever som börjar skolan kan olika bokstäver, en del elever kan bara bokstäverna i sitt egennamn, medan andra elever behärskar alfabetets samtliga bokstäver. Därför man kan be eleverna att sätta igång och skriva redan första dagen de börjar i skolan. 26 I Ivarsons studie undervisar samtliga lärare om bokstäver; hur de ser ut, hur de låter samt hur man skriver bokstäverna. Några av lärarna uppger att de arbetar traditionellt, och med traditionellt menas att de följer ett speciellt läromedel, en läslära, där bokstäverna lärs in i en viss ordning. Några av de traditionella undervisningsmaterialen består av läseböcker och skrivmaterial på olika nivåer, vilka kan anpassas till elevernas olika förmågor att läsa. Läraren börjar med att lära eleverna hur de ska arbeta efter det speciella arbetsschemat. I början arbetar eleverna ofta gemensamt, men när eleverna lärt sig att följa arbetsschemat får de utföra skolarbetet i sin egen takt. De tidiga läsarna har en annan skönlitterär bok eller en läslära som hemläxa i utbyte mot eller som utfyllnad till den ordinarie läsläran Att vidareutvecklas genom texter De elever som är tidiga läsare ska erbjudas texter som utvecklar deras läsförmåga och bidrar till effektivare läsning. Texterna bör vara mer avancerade, men texterna ska samtidigt vara lätta att läsa. Eleverna bör inte ha stött på texterna tidigare. Förförståelsen är betydelsefull för eleverna när de ska vidareutvecklas och de behöver mycket stöd från lärarna. 28 Även Ivarson betonar i sin avhandling att de tidiga läsarna måste få tillfällen att läsa texter som är lämpade för deras läsförmåga. De tidiga läsarnas djupgående sätt att tänka kan utvecklas genom frågeställningar som för läsaren djupare in i texten. 29 Adams (refererad i Ivarson, 2008) anser att det alltid bör finnas meningsfull sysselsättning för barnen, oavsett var i läsutvecklingen de befinner sig, 30 vilket också Björk 24 När man följer bokstaven i skrivriktningen 25 Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Ivarson, s Björk & Liberg, s Ivarson, s Ivarson, s. 22 8

13 & Liberg menar när de påpekar att eleverna behöver en stimulerande miljö för att utvecklas. 31 Vid individuell läsning bör eleverna alltid uppmuntras att själva välja egna böcker att läsa, detta för att de ska få tag i sina favoritböcker. Lärarna bör också försöka hjälpa eleverna att få tag på böcker som de klarar av att läsa själva. 32 I Lpo 94 står det att skolan ska stimulera varje elev till egen utveckling så att de växer med sina uppgifter. I skolmiljön har varje elev rätt att utvecklas, känna glädje och få sina behov tillgodosedda i sitt skolarbete. Det gör att eleven kan gå framåt och besegra sina hinder. 33 Reichenberg (refererad i Ivarson, 2008) hävdar att texterna bör ha ett innehåll som tilltalar elevens intresse. Texten bör behandla ämnen som är angelägna och meningsfulla vilket gör det värt att läsa den. 34 Durkin (refererad i Ivarson, 2008) menar att om ett barn som redan är läskunnigt vid skolstarten får samma undervisning som ett barn som inte är läskunnigt, är det omöjligt att göra en riktig mätning och bedömning av elevens vidareutveckling i förhållande till de tidigare kunskaper barnet hade vid skolstarten. De tidiga läskunnigas förmåga var betydligt mer välutvecklade än de som inte kunde läsa vid skolstart. Lärarna ansåg att de hade svårt att hitta böcker för de tidiga läsarna som var i femårsåldern, eftersom böckerna skulle anpassas både till elevernas avkodningsförmåga och till böckernas innehåll. Det som varierade bland de unga tidiga läsarna var läsintresset, då några elever klarade av att läsa kapitelböcker, andra inte. Detta gjorde att många elever ville läsa ett flertal enklare böcker och vissa ville läsa en bok som hade många sidor. Vid helklassundervisning kunde det hända att elever deltog i fonologiska övningar trots att de redan bemästrade de kunskaperna. Durkin menar att förklaringen är att eleverna inte ville betraktas som annorlunda och hamna utanför gruppen. 35 Stainthorp & Hughes (refererade i Ivarson, 2008) menar att tidiga läsare kan arbeta på egen hand med matematik eftersom de kunde tillgodogöra sig instruktionerna. Ett stort antal lärare ansåg att de tidiga läsarna hade en positiv effekt på de eleverna i klassen, där de tidiga läsarna fungerade som förebilder. Clark (refererad i Ivarson, 2008) har i en intervju med elever fått fram att arbetsmomenten många gånger var alltför enkla och inte 31 Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Lpo 94, s Ivarson, s Ivarson, s. 34 9

14 gav tillräcklig stimulans och utmaning. En del av eleverna oroade sig för att de skulle ses som annorlunda eftersom de arbetade med andra uppgifter än övriga elever i klassen. 36 Lärarna i Ivarsons avhandling påstår att de tidiga läsarna måste få tillfällen att läsa texter som är lämpade för deras läsförmåga. De läskunnigas analytiska tänkande kan utvecklas genom frågeställningar som för läsaren djupare in i texten, och eleverna kan sporras till att läsa med känsla och använda röststyrkan som ett verktyg när de högläser. Det är viktigt att låta de tidiga läsarna stimuleras för att vidareutvecklas. 37 Samtliga lärare i Ivarsons avhandling är överens om att lärandet måste individualiseras, och det gäller inte bara för de tidiga läsarna utan också för samtliga elever. Alla metoder och material som används i skolan måste anpassas till varje enskild elev. Det här kan innebära att de tidiga läsarna väljer att arbeta med samma material som resten av elevgruppen, och på så vis kommer de att arbeta med ett material de redan tillägnat sig, samtidigt som andra väljer att arbeta med ett annat material som kan vara svårare och därmed mer utmanande. För att se varje lärtillfälle som en utmaning bör varje lärare anpassa lärandet till varje elev vilket uppmuntrar till en gynnsam läsutveckling Ivarson, s Ivarson, s Ivarson, s

15 3. Metod Under denna rubrik kommer jag att presentera det som är relevant för mina frågor jag ställde vid interaktionsintervjuerna. I redovisningen presenterar jag varje lärare för sig och använder fingerade namn. 3.1 Urval Min undersökning bygger på intervjuer från två skolor i samma kommun. Jag hade även bokat en intervju i en annan kommun men läraren avbokade den planerade intervjun två timmar innan utsatt tid. Jag påpekade att det var frivilligt att ställa upp och att inga namn skulle redovisas i den färdiga rapporten. Jag valde ut två skolor för att undersöka om det fanns någon skillnad mellan skolornas sätt att arbeta. Jag gjorde tre kvalitativa intervjuer på varje skola. 3.2 Genomförande I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Metoden var relevant utifrån min frågeställning och av den anledningen valdes den. De kvalitativa intervjuerna valdes för att lärarna inte skulle veta frågorna i förväg och på så vis blir svaren mer spontana. Jag valde att intervjua eftersom det blir mer som ett djupgående samtal. Eftersom intervjun går utöver det spontana vardagliga samtalet där det utbyts olika uppfattningar och blir tillvägagångssättet för intervjuaren att omsorgsfullt ge riktade frågor till åhöraren. Därför är det som intervjuare viktigt att lyssna lyhört för att på så sätt få ta del av grundliga kunskaper som är beprövade. 39 Kvale menar att kvalitativa och kvantitativa metoder är redskap, vilkas funktioner är beroende av vilka forskningsfrågor som ställs. 40 Jag har genomfört intervjuer och nedtecknade svaren genom att föra noga anteckningar. Fördelarna med intervjuer är att man kommer personen närmre och att man inte behöver följa manuset till punkt och pricka. Jag hade några frågor som var gjorda i förväg som utgångspunkt till min frågeställning i rapporten. Intervjuerna tog från en halvtimme till drygt en timme att genomföra. Alla intervjuer genomfördes på respektive skola där lärarna 39 Steinar, Kvale. Den kvalitativa forskningsintervjun. (Lund: Studentlitteratur, 1997) s Kvale, s

16 arbetade. De sex lärare jag har intervjuat undervisar i grundskolans tidigare år, lärarna har mellan 7 42 års arbetslivserfarenhet. Deras utbildning är 1 7 lärare, lågstadielärare och småskolelärare, och de är verksamma på olika skolor i samma kommun. Fördelarna med teoridelen har varit att jag använt mig av ny forskning inom ämnet och på grund av det har jag känt mig väl förberedd vid intervjuerna. 3.3 Metodkritik Att jag bara antecknade och sammanfattade intervjuerna för att få fram information kan ses som en bristfällighet eftersom jag kan ha missat relevant information. Svårigheterna med mina intervjuer har varit att lärarna inte ska ta frågorna personligt på grund av att då jag kan tolka deras arbetssätt som negativt eftersom jag är påläst på ämnet. I och med att min undersökning inte är så omfattande kan jag inte få så tillförlitliga resultat som jag skulle ha fått om intervjuerna varit fler och på fler skolor i olika kommuner. 12

17 4. Resultat 4.1 Intervjuer Under denna rubrik kommer jag att redovisa intervjusvaren utifrån frågorna som ställdes under intervjun. I redovisningen av intervjusvaren har jag valt att sammanställa alla lärares svar tillsammans för att skapa en bättre överblick De sex lärarna har fingerade namn och Eva, Kristina och Birgitta vilka arbetar på samma skola. På den andra skolan arbetar Britt-Marie, Ulla och Mats. Redan innan eleverna kommer till skolan berättade fyra av de sex intervjuade lärarna att de alltid börjar med att göra ett lästest för att undersöka hur långt eleverna har kommit i sin läs- och skrivutveckling. Testet utförs på alla elever, men kallas olika beroende på vilken lärare som utför dem. Testerna kallas läsdiagnos, lästest och ett grundläggande test. Lärarna Mats och Ulla nämnde inget i sina intervjuer om ett eller flera lästest. De olika lärarna använder sig alla av begreppen läsare och icke läsare Hur arbetar du med läs- och skrivinlärning för de elever som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass? Mats arbetar med att individualisera sin undervisning så mycket som möjligt. Undervisningen kan innehålla bland annat texter som är anpassade efter vad eleverna tycker är roligt, det kan också vara att svara på frågor till texten och slutligen kan det handla om behållningen det vill säga vad man får ut av en läsupplevelse, vilket gör att eleverna utvecklas vidare. Det kan även vara frågor till texten som ska besvaras. Eva upplever inte att eleverna har tråkigt, men att hon som lärare kan ha dåligt samvete över att hon inte hittar tillräckligt med utmanande uppgifter till elever som är duktiga. Ulla anser att det sker individanpassning i hennes undervisning till en viss del eftersom hon förväntar sig olika saker av olika elever vilket gör att eleverna har olika extra-, bänk- och biblioteksböcker för att man som lärare ska hinna med varje elev. I Birgittas klass är läsläxan individuell och eleverna har ett individuellt arbetsschema. Hon poängterar att man inte får bromsa upp de som redan kan, de ska inte göra sådant de gjorde när de var fem år, utan eleverna måste få utvecklas på den nivå de befinner sig på. Kristinas elever har egna 13

18 arbetsscheman och en egen läsläxa, men alla är med i grunderna vid arbetsgången. De tidiga läsarna går vidare och arbetar med material som extraböcker eller med skrivhäften. Extraboken är en bok man fyller i som till exempel Ärtan och Pärtan, och skrivhäftet är till för att eleverna ska skriva små berättelser i dem. Britt Marie har ett arbetsschema och tycker att individanpassning sker i viss mån, men mycket beror på om man har en resursperson eller inte. Samtliga lärare som jag har intervjuat är överens om att alla elever ska vara med och träna bokstavsträning. Detta beror på att när eleverna kommer från förskoleklassen så kan eleverna bara versaler 41 eller så kan de några få bokstäver eller inga alls. Alla lärarna anser att eleverna bör få en grundläggande genomgång om hur bokstäverna ska skrivas. Alla lärare utom Eva är överens om att man måste individanpassa uppgifterna vid bokstavsträningen. Eva individanpassar inte uppgifter utan låter alla elever arbeta med samma bokstavshäfte där de målar, tränar på bokstäver och ord. Hos Kristina är de elever som kan skriva bokstäver med på genomgången men de har inget bokstavshäfte eftersom det innehåller en grundlig träning för de elever som inte kan. De elever som redan kan skriva får ett skrivhäfte att skriva bokstäverna i. Vid bokstavsträning använder Birgitta ett bokstavshäfte och de som är goda läsare arbetar i sin egen takt. Birgitta säger att hon är noga vid elevernas skrivträning, men att hon inte har överkrav. Vidare menar hon att det är viktigt att inte glömma bort de duktiga eleverna, de behöver ha mycket beröm, stöd och uppföljning för att de ska kunna gå vidare och arbeta individuellt. Hos Birgitta och Eva är alla elever med vid sammanljudningen. Birgitta anser att det är viktigt att alla elever hör ljuden. Eva anser att sammanljudningstiden är så kort stund under lektionen och därför utmanar hon de elever som redan kan läsa med svåra ord. Kristina anser att om eleverna kan läsa med antingen helordsmetod eller sammanljudning behöver de inte vara med på sammanljudningen. Om eleverna vill vara med får de naturligtvis det eftersom eleverna kan vara är nyfikna på vad Kristina som lärare gör tillsammans med de andra eleverna. De tre lärarna Ulla, Mats och Britt-Marie delar in eleverna i smågrupper där de skiljer de tidiga och sena läsarna åt. I de olika grupperna sammanljuder eleverna och stimuleras med annat material som Ärtan, Pärtan, bänk- och biblioteksböcker. 41 Stora alfabetet 14

19 Britt-Marie arbetar mycket med skrivutveckling eftersom hennes elever inte vet att varje mening börjar med stor bokstav och att det ska vara punkt i slutet på meningen. Britt- Marie visar eleverna hur det ser ut i böcker för att visa att man kan använda tecken som frågetecken, utropstecken och talstreck för att göra en berättelse mer intressant. För att utveckla sitt skrivande anser Mats, Ulla och Britt-Marie att det är viktigt att eleverna får läsa upp vad de har skrivit inför klassen. Ulla berättar att elever som har kommit långt i sin läs- och skrivutveckling skriver egna böcker, och då förväntar hon sig att de skriver flera meningar, men de behöver inte vara rättstavade. Kristina arbetar i smågrupper med läs- och skrivinlärningen där eleverna får en Kiwibok som det finns arbetsuppgifter till. Alla elever har ett eget arbetsschema men alla är med och lär sig grunderna. De tidiga läsarna går vidare och arbetar med material som till exempel en extrabok 42 eller ett skrivhäfte. I skrivhäftet skriver eleverna små berättelser. Samtliga av de intervjuade lärarna anser att de barn som lär sig läsa tidigt har ett bättre språk och har lättare att följa instruktioner. Eva påpekar att det är lättare för eleverna att tillgodogöra sig matematikboken och Kristina nämner att kvalitén på samtalen höjs eftersom de tidiga läsarna har ett mer vidgat ordförråd än de senare läsarna När du har läsundervisning, hur och vad gör du med de barn som redan kan läsa flytande? Eva och Kristina använder sig av läseboken Mini som har två svårighetsgrader. Mats och Birgitta använder sig av Tor, Elsa, Ola och Leo som har fyra svårighetsgrader och innehåller ordbilder. Britt-Marie och Ulla använder sig av läseboken Läståget som innehåller små diagnoser som gör att eleverna kan arbeta på i sin egen takt genom att gå vidare från kapitel till kapitel. Britt-Marie har erbjudit eleverna tillsammans med deras föräldrar ett annat material för att de ska få möjlighet att utmanas, men hittills har ingen elev valt ett annat material. Hon tror att det beror på att eleverna är rädda för att känna sig utanför. I Britt-Maries klass har de tidiga läsarna en annan läsläxa och ett mer avancerat lässchema än vad icke- läsarna har. Birgitta berättar att när hon lyssnar på de tidiga 42 Extraboken är en bok som man fyller i som till exempel Ärtan och Pärtan. 15

20 läsarnas läsläxa måste resten av klassen ha ett självgående material. Hon anser att grunden för att utveckla elevernas läsning är läsförståelse, och då använder hon sig av tyst läsning där innehållet och förståelsen är viktigare än att läsa fort. Det är även viktigt att läsa högt för sina klasskamrater anser Birgitta, Britt-Marie och Mats. Då tränar eleven på betoning och hastighet, samt att det ska låta intressant för att klassen lyssnar. Mats anser att det är viktigt för eleverna att de får ett läsmaterial som stimulerar läslusten där de förstår texten, men även att eleverna tycker det är roligt att läsa men också så att eleverna förstår texten Vilken är din erfarenhet av elever som kan läsa och skriva när de börjar första klass? Hur tycker du att eleven arbetar utifrån sin egen takt och förmåga? Mats säger att duktiga flickor har en inre motor vilket gör att de sällan tappar lusten, de driver på självmant och har egna idéer. Sedan finns det elever som bara hänger med på tåget. Ulla menar att de elever som kan läsa vid skolstart ofta har svårt att skriva, och de kan bara skriva versaler. Eva anser att de elever som hon har i sin klass har fått en god grund att stå på från förskoleklassen och på så vis har det varit lättare att genomföra elevernas läs- och skrivutvecklingen. Kristina berättar att hon väldigt sällan släpper eleverna fria vid skolstart. Även om eleverna kan läsa flytande är det inte säkert att de kan skriva. Eleverna kan också ha svårt med motoriken eller svårigheter med att sitta still. Britt-Marie vet att det är många barn som kan läsa och skriva när de börjar skolan, och eleverna i förskoleklassen arbetar ofta med versaler vilket gör att alla är med i genomgången av bokstavsträningen. Vidare menar Britt-Marie att även om man är en god läsare är det inte säkert att man är ambitiös vid skrivningen Vad gör du som lärare för att stimulera, stötta och motivera eleverna så att de utvecklas vidare i sin läs- och skrivinlärning? Eva anser att en lärare bör vara positiv, påhittig, lyhörd och försöka fånga eleven på den nivå han eller hon befinner sig på så att eleven kan gå vidare. Kristina tycker att det är viktigt med bra material, där övningarna både är enkla och utmanande, nästan på gränsen till för svårt. Hon anser att det stärker både elevens självkänsla och självförtroende för att han eller hon ska kunna gå vidare i sin utveckling. Mats menar att om han finner texter 16

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Ta vara på upptäckarglädjen!

Ta vara på upptäckarglädjen! Lärarhandledning Ta vara på upptäckarglädjen! När vi ser förväntansfulla barn som börjar en ny termin vill vi värna om och ta vara på den lust, nyfikenhet och upptäckarglädje som barnen har med sig. De

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

FAR ROR. MOR ÄR RAR. En studie om användningen av läromedel för läs- och skrivinlärning.

FAR ROR. MOR ÄR RAR. En studie om användningen av läromedel för läs- och skrivinlärning. EXAMENSARBETE Hösten 2008 Lärarutbildningen FAR ROR. MOR ÄR RAR. En studie om användningen av läromedel för läs- och skrivinlärning. Författare Jessica Harletun Maria Jadeland Handledare Camilla Ohlsson

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR?

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Författare: Ingeborg Hull E-post: ingeborg. hull@stockholm.se Skola: Mälarhöjdens skola Artikelnummer:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Välkommen till Simsalabim!

Välkommen till Simsalabim! Välkommen till Simsalabim! Simsalabim 1 är ett läromedel som utgår från litteratur, moderna skönlitterära texter och klassiker. Hela språket finns med läsa, skriva, tala och lyssna. Allt samlat i ett elevpaket

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Vikten av att tala för sig

Vikten av att tala för sig Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2009 Vikten av att tala för sig - Om muntlig språkfärdighet i skolan Veronika Daun & Helén Palm Sammanfattning Arbetets art: Lärarprogrammet,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

ASL i två klassrum. En studie av lärares uppfattningar om att skriva sig till läsning. Självständigt arbete 15 hp

ASL i två klassrum. En studie av lärares uppfattningar om att skriva sig till läsning. Självständigt arbete 15 hp Självständigt arbete 15 hp ASL i två klassrum En studie av lärares uppfattningar om att skriva sig till läsning Författare: Alexandra Lönngren Handledare:Stina Ericsson Examinator: Sofia Ask Termin: VT15

Läs mer

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Tala till och med varandra - Svenska Vad är väldigt många människor rädda för mest av allt? Jo, att stå inför en grupp och tala. På denna kurs kommer

Läs mer