Jag kan redan läsa och skriva!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag kan redan läsa och skriva!"

Transkript

1 Estetisk- filosofiska fakulteten Svenska Anna-Lena Eriksson Jag kan redan läsa och skriva! Hur anpassas undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolår ett? I already know how to read and write! How does the education adapt to the pupils who already know how to read and write when they start first grade? Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: Handledare: Tomas Svensson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract My essay is about how teachers work with pupils who already are able to read and write when they start first grade. I have focused on the different ways teachers use, and if there are any differences in their teaching concerning those pupils who already know how to read and write. I discuss current research about which methods and different ways the teachers use. I have interviewed teachers in different schools about how their methods and their way of working are different when it comes to handling those pupils. My conclusion is that there is a big difference in the way teachers work when it comes to putting letters together for those who are able to read and write. Although, all teachers agreed on the necessity of letting all pupils, even those who know how to read and write, practice on writing letters. Keywords: Learning letters, Putting sounds together, Early reading

3 Sammandrag Min uppsats behandlar hur lärarna arbetar med de barn som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass. Det jag har fokuserat på är vilka sätt som lärarna använder sig av vid undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva. Jag lyfter fram aktuell forskning om vilka metoder och arbetssätt lärare arbetar på. Jag har intervjuat lärare på olika skolor för att se om deras arbetssätt och metoder skiljer sig. I mitt resultat kom jag fram till att det är väldigt stor skillnad på lärarnas arbetssätt vid sammanljudningen då de lär de elever som redan kan läsa. Alla lärare anser dock samtidigt att elever ska träna på att skriva bokstäver även om de kan skriva. Nyckelord: Bokstavsinlärning, Sammanljudning, Tidigläsning,

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Frågeställning TEORI Historiskt perspektiv Dagens skolperspektiv Forskning kring tidigt läsande barn Bokstavsinlärning via skrivundervisning Att vidareutvecklas genom texter METOD Urval Genomförande Metodkritik RESULTAT Intervjuer Hur arbetar du med läs- och skrivinlärning för de elever som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass? När du har läsundervisning, hur och vad gör du med de barn som redan kan läsa flytande? Vilken är din erfarenhet av elever som kan läsa och skriva när de börjar första klass? Hur tycker du att eleven arbetar utifrån sin egen takt och förmåga? Vad gör du som lärare för att stimulera, stötta och motivera eleverna så att de utvecklas vidare i sin läs- och skrivinlärning? DISKUSSION Sammanfattning och slutsats...22 LITTERATURFÖRTECKNING...23 BILAGA

5 1. Inledning Idag pratas det om en skola för alla och detta genomsyrar Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Då jag finner detta intressant vill jag ta reda på om och hur lärare anpassar undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva när de börjar första klass. Idag har alla elever rätt att utmanas och stimuleras på sin egen nivå. Jag anser att fokus i lärarutbildningen inte bara bör ligga på de svaga eleverna utan även på de starka eleverna eftersom skolan i dag ska anpassa sig efter elevens behov. Jag anser att jag som utbildas till F-5 lärare behöver ha goda kunskaper om de starka eleverna som behöver utmanas och stimuleras inom läs- och skrivinlärning, annars finns det en risk att eleverna kommer att tycka att skolan blir tråkig. Jag blev intresserad av hur pedagoger arbetar med de elever som redan kan läsa och skriva eftersom jag stötte på detta under min sista verksamhetsförlagda utbildning, vfu. Jag gjorde min vfu i en förskoleklass där det redan var flera barn som kunde läsa och skriva. I denna förskoleklass utmanade och stimulerade lärarna de elever som redan kunde läsa och skriva med extraböcker och Palinspel. 1 Det jag observerade var att en elev som redan hade kommit långt i sin läs- och skrivutveckling satt med de andra och sammanljudade ord. Eleven ansåg att det var lätta ord som sammanljudades och uttryckte själv, att det var löjligt lätt. Exemplet ovan visar att om samarbetet mellan förskoleklass och skola är alltför dåligt finns det risk att barnen får upprepa samma saker återigen. 2 Hur blir det för de här eleverna när de kommer till första klass? Sitter de läs- och skrivkunniga eleverna än en gång och ljudar och tränar på de bokstäver de redan kan? Är det så att vi har en skola för alla, där elever får rätt till utmaning på deras nivå? 1 Ett läsinlärningspussel 2 Carina Fast, Sju barn lär sig läsa och skriva, hämtad s

6 1.1 Syfte Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar med de elever som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass. Jag vill belysa elevens situation och se om lärare ger dem möjligheter att gå vidare i sin läs- och skrivutveckling. 1.2 Frågeställning Hur arbetar lärare med de elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolår ett? Är de elever som redan kan läsa delaktiga vid sammanljudning och bokstavsinlärning? Hur ger lärare de elever som redan kan läsa och skriva möjligheter att gå vidare i sin läs- och skrivutveckling? 2

7 2. Teori 2.1 Historiskt perspektiv År 1842 infördes den allmänna skolplikten i Sverige och under den här tiden var skolstarten obestämd från fem års ålder och uppåt. Detta berodde på yttre omständigheter som föräldrarnas inställning och vägen till skolan då föräldrarna inte ville släppa iväg allt för små barn till skolan. Från år 1882 bestämdes det att barn skulle börja skolan vid sju års ålder och detta varade ända fram till år Ett skäl till att barn skulle börja skolan var den utbredda läsfärdigheten bland den svenska befolkningen. Det har visats sig att det finns en koppling mellan lässtart och skolstart, och frågan är om det finns ett optimalt tillfälle för skriv- och läsinlärning. Vid jämförelser mellan länder har det visat sig att det i stort sett inte har någon betydelse när läsinlärningen påbörjas, barn lär sig läsa oavsett om de är fem, sex eller sju år gamla. 3 Dahlgren skriver: Vad som är intressant blir då dels hur läsinlärningen går till, dels vad som händer efter ett barn lärt sig att läsa (och skriva) hur barnet, familjen, förskolan, fritidshemmet, skolan och samhället vidmakthåller och hjälper till att utveckla skriv- och läsförmågan. 4 Tanken kring skolans läsinlärning på 1950-talet var att man under den här tiden hade ett stort förtroende för skolans ordnade metoder och villkor för läsinlärningen. Den behavioristiska vetenskapen förespråkade en teknisk och metodisk uppläggning av läs- och skrivinlärning. De läsförberedande övningarna introducerades i förskolan, där barnen fick träna läsriktning genom att följa pilar eller bollar från vänster till höger, samt träna på olika former och symboler. Det var först i skolan som eleverna skulle lära sig bokstäver och att lära sig läsa, eftersom man befarade att barnen kunde lära sig på fel sätt om läsinlärningen skedde tidigare eller någon annanstans än i skolan. I skolan skulle eleverna först lära sig bokstävernas namn, form och ljud i en viss ordning och därefter fick eleverna lära sig att sammanljuda bokstäverna. De första skolböckerna eleverna fick vid läsinlärningen var 3 Gösta Dahlgren m.fl. Barn upptäcker skriftspråket.(stockholm: Liber AB, 2006), s Dahlgren m.fl. s

8 läseböcker och övningsböcker som kunde bestå av enkla ljudningsbara ord utan sammanhang med varandra. Liberg skriver att det i slutet av 1960-talet kom en ny forskningsteori som beskrev förskolebarnens tidiga läs- och skrivinlärning. Den nya forskningen studerade hur barn beter sig i verkliga läs- och skrivsituationer. Forskningen visade att barn kunde både lära sig skriva och läsa mycket tidigt. 5 Durkin (refererad i Ivarson, 2008) påpekar att det på och 1970-talet sågs som ett problem om barnet hade lärt sig att läsa innan det började skolan. Läsning var inte något man själv skulle lära sig utan det skulle läras ut av läraren i skolan, och skolan ansåg sig själv ha ensamrätt på inlärning. Stainthorpe och Hughes (refererad i Ivarson, 2008) anser att deras studie bevisar att förhållningssättet till läsning innan skolstart har förändrats och att föräldrar medvetet förser sina barn med litteratur och arbetsböcker av olika slag för att stimulera barnets skriftspråksutveckling Dagens skolperspektiv Enligt Lpo 94 ska undervisningen anpassas till samtliga elevers förutsättningar och behov. Den ska utgå ifrån elevers bakgrunder, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper som gynnar fortsatt skolgång och kunskapsutveckling. 7 Åge menar att läraren som undervisar i de lägre skolåldrarna har en stor utmaning. Läraren ska ta hänsyn till de varierande kraven från den enskilde eleven, vilket i vissa fall kan ses som omöjligt även om läroplanen har krav på individanpassad undervisning. Läraren själv måste då ta fram olika fakta och tillägna sig kunskaper för att lösa sin uppgift. Läraren kan stötta elevernas strävan att vilja lära, om läraren väljer metoder som stimulerar elevernas nyfikenhet till lärande. 8 Man vet inte exakt hur barn lär sig läsa, men barn har olika inlärningsstrategier som till exempel ljudning och ordbilder. 9 Barn som lär sig läsa utan någon undervisning tillämpar goda inlärningsstrategier själva, och därför är 5 Caroline Liberg, Hur barn lär sig läsa och skriva. (Lund: Studentlitteratur, 2006.), s Lena Ivarson, Att kunna läsa innan skolstarten Hämtad s 34 s Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo Hämtad s.4 8 Lena Åge, Leka Läsa Skriva En handbok om tidig läsning. (Solna: Ekelunds förlag. 1995), s Maj Björk & Caroline Liberg, Vägar in i skriftspråket. (Stockholm: Natur och Kultur. 1996), s.54 4

9 det viktigt att skolan tar vara på elevens inlärningsstrategier och att läraren lär av de elever som redan är läskunniga. 10 Det finns tre olika faser vid läsinlärning: upptäckarfasen, utforskarfasen och självständiga fasen. Upptäckarfasen är den första fasen där man presenterar texten genom att eleverna lyssnar hur den låter och ser och på detta vis skapar, de sig en god förförståelse. Genom texten får eleverna upptäcka ord och på så vis lär de sig ordbilder. 11 I utforskarfasen bör inte de tidiga läsarna vara med när de andra sammanljudar bokstäver till ord, eftersom det finns risk för att eleverna blir uttråkade. Fasen som är betydelsefull för dem som läser på egen hand kallas för den självständiga fasen och som är den tredje och sista fasen. Men det betyder inte att läraren lämnar eleverna helt åt sig själva utan läraren utgår ifrån ett individuellt behov. Eleverna ska istället erbjudas utmaningar till att utveckla sin egen läs- och skrivförmåga eftersom sammanljudning är något de redan kan. Läraren ska finnas till hands när eleverna läser som ett stöd men aldrig ta ifrån dem deras initiativ och ansvar. Eleverna behöver uppmuntras när de har kört fast. 12 Vygotskij införde begreppet den proximala utvecklingszonen som bygger på att vad eleven kan åstadkomma tillsammans med läraren, andra elever eller en annan vuxen idag, kan eleven åstadkomma själv i morgon. 13 Effektiva läsare anses vara flexibla, och när eleverna läser med förståelse så innebär det att man läser på, mellan och bortom raderna. Eftersom det är massor av information som inte står i texten är det den enskilde läsaren som utifrån sina egna kunskaper drar slutsatser genom att dra ifrån och lägga till. 14 Elever behöver få möta texter med ett rikt kunskapsinnehåll som är anpassat till deras egen nivå. 15 Klassrumsmiljön bör ses över när man ska använda sig av det pedagogiska förhållningssättet så att läraren erbjuder eleven en varierande undervisningsmiljö som 10 Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Leif Strandberg, Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. (Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, 2007), s Karin Taube, Läsinlärning och självförtroende psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser, 3: e upplagan (Stockholm: Prisma (2002), s Björk & Liberg, s.93 5

10 stimulerar till en god språkutveckling. I klassrummet behövs arbetsro trots att det kan vara många olika aktiviteter som pågår samtidigt Forskning kring tidigt läsande barn Hur små barn tar sig an skriftspråket i hemmiljön i interaktion med sin omvärld väcker mer intresse hos forskare. Små barn lär sig tala utan någon formell undervisning och en del barn knäcker den alfabetiska koden långt innan de börjar skolan. 17 Dahlgren & Olsson (refererade i Lindö, 1995) menar att läsning och skrivning innefattar två saker: ett avtalat tillvägagångssätt och ett budskap som skickas mellan personer. I dagens visuella kultur möter barn en mängd skrivna symboler, på flaskor, skyltar, mjölkpaket, kom-ihåg-listor, i tidskrifter, genom TV och i barnböcker. Språkforskare är idag överens om att det är viktigt för barn att så snart som möjligt möta skriftspråket i sin vardag. Därmed växer insikten fram för läsandets och skrivandets möjligheter. Barn som lär sig läsa och skriva tidigt har vistas i skriftspråksstimulerande miljöer där de har omgivits av såväl skrivande som läsande personer. Daglig sago- och tidskriftsläsning, biblioteksbesök och användning av datorer är naturliga inslag. När barn vistas i en naturlig miljö får barn tidigt idéer om hur och varför man läser och skriver. Barnen formar bokstäver, frågar vad det står, tittar i en bok samt låtsasläser. Denna förförståelse är avgörande för förmågan att tillägna sig skriftspråket och knäcka läskoden. 18 Åge lyfter fram tre nackdelar kring tidig läsning och vad det kan få för konsekvenser. Åge anger de tre påståendena i prioriteringsordning med hänsyn till förekomsten. Det blir problem i skolstarten för redan läskunniga barn. Det kommer alltid in mer eller mindre tvång i läsinlärningsprocess, vilket är ogynnsamt för de riktigt små barnen. Det är mer naturligt med fysiska än intellektuella aktiviteter i tidiga barnaår Björk & Liberg, s Rigmor Lindö, Det gränslösa språkrummet om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. 2:a upplagan. (Lund: Studentlitteratur, 2002), s Lindö, s Åge, s

11 Troligen finns ett mått av realism i det första påståendet. Många elever har säkert råkat ut för att den första klassen i de tidiga skolåren blir tråkig med ensidiga och upprepande uppgifter, vilket kan bli problem för eleverna, men detta är något läraren måste lösa. Att tvinga någon till att lära sig läsa är självfallet inte bra. Små barn har en naturlig lust till att lära. Detta kan missbrukas av ivriga föräldrar som sätter press barnen till att prestera mera än vad de själva vill. Det tredje påståendet handlar om att föräldrarna stjäl värdefulla år av övningar som barnet istället skulle kunna ha ägnat sig mer åt naturliga lekar. Trots det vill Åge ändå poängtera att det egentligen inte finns några nackdelar med tidig läsning om det sker på ett lustbetonat sätt i korta stunder och i lekens former. 20 Barnens vardagserfarenheter gör sig inte rättvisa vid den traditionella läs- och skrivundervisningen, påpekar Carina Fast i sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva. Lärare har olika åsikter om elevers eget skrivande, eftersom några lärare endast låter elever skriva ord med bokstäver de har gått igenom i klassen. 21 Elevers utveckling är inte bara något man ska prestera med tanken, utan det önskvärda är att utvecklingen sker med hjälp av erfarenheter. Är detta omöjligt att tillhandahålla av en lärare så kan elevers intresse och arbetsförmåga bli ett problem. Elevernas intresse måste få ett utlopp, och hur det sker är beroende av hur de stimuleras och vad som finns runt om eleverna i klassrummet, samt vilket skolmaterial de använder Bokstavsinlärning via skrivundervisning I läs- och skrivundervisningen ingår det att eleverna ska lära sig bokstäverna, hur de formas och hur de låter. 23 Det finns många olika sätt att undervisa hur man formar bokstäver. En del lärare anser dock att man inte behöver hantera detta. Istället låter man barnen skriva på så gott de kan, vilket gäller såväl avskrivning som fri skrivning. Lärarna litar då på att elevernas handstil utvecklas genom övningar. Andra lärare förordar en mer ordnad inlärningsgång, där man visar på hur varje bokstav utformas i detalj. Ett stort antal lärare tillämpar LTG-metoden som är en inspirerad 20 Åge, s Björk & Liberg, s John Dewey. Individ, skola och samhälle, utbildningsfilosofiska texter i urval. 4:e upplagan. (Stockholm: Natur och Kultur, 2004), s Björk & Liberg, s. 77 7

12 inlärningsgång, vilket innehåller olika moment. Enligt denna metod börjar eleverna spåra 24 formen på bokstaven på whiteboarden, därefter på papper och till sist i en så kallad finbok. 25 Alla elever som börjar skolan kan olika bokstäver, en del elever kan bara bokstäverna i sitt egennamn, medan andra elever behärskar alfabetets samtliga bokstäver. Därför man kan be eleverna att sätta igång och skriva redan första dagen de börjar i skolan. 26 I Ivarsons studie undervisar samtliga lärare om bokstäver; hur de ser ut, hur de låter samt hur man skriver bokstäverna. Några av lärarna uppger att de arbetar traditionellt, och med traditionellt menas att de följer ett speciellt läromedel, en läslära, där bokstäverna lärs in i en viss ordning. Några av de traditionella undervisningsmaterialen består av läseböcker och skrivmaterial på olika nivåer, vilka kan anpassas till elevernas olika förmågor att läsa. Läraren börjar med att lära eleverna hur de ska arbeta efter det speciella arbetsschemat. I början arbetar eleverna ofta gemensamt, men när eleverna lärt sig att följa arbetsschemat får de utföra skolarbetet i sin egen takt. De tidiga läsarna har en annan skönlitterär bok eller en läslära som hemläxa i utbyte mot eller som utfyllnad till den ordinarie läsläran Att vidareutvecklas genom texter De elever som är tidiga läsare ska erbjudas texter som utvecklar deras läsförmåga och bidrar till effektivare läsning. Texterna bör vara mer avancerade, men texterna ska samtidigt vara lätta att läsa. Eleverna bör inte ha stött på texterna tidigare. Förförståelsen är betydelsefull för eleverna när de ska vidareutvecklas och de behöver mycket stöd från lärarna. 28 Även Ivarson betonar i sin avhandling att de tidiga läsarna måste få tillfällen att läsa texter som är lämpade för deras läsförmåga. De tidiga läsarnas djupgående sätt att tänka kan utvecklas genom frågeställningar som för läsaren djupare in i texten. 29 Adams (refererad i Ivarson, 2008) anser att det alltid bör finnas meningsfull sysselsättning för barnen, oavsett var i läsutvecklingen de befinner sig, 30 vilket också Björk 24 När man följer bokstaven i skrivriktningen 25 Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Ivarson, s Björk & Liberg, s Ivarson, s Ivarson, s. 22 8

13 & Liberg menar när de påpekar att eleverna behöver en stimulerande miljö för att utvecklas. 31 Vid individuell läsning bör eleverna alltid uppmuntras att själva välja egna böcker att läsa, detta för att de ska få tag i sina favoritböcker. Lärarna bör också försöka hjälpa eleverna att få tag på böcker som de klarar av att läsa själva. 32 I Lpo 94 står det att skolan ska stimulera varje elev till egen utveckling så att de växer med sina uppgifter. I skolmiljön har varje elev rätt att utvecklas, känna glädje och få sina behov tillgodosedda i sitt skolarbete. Det gör att eleven kan gå framåt och besegra sina hinder. 33 Reichenberg (refererad i Ivarson, 2008) hävdar att texterna bör ha ett innehåll som tilltalar elevens intresse. Texten bör behandla ämnen som är angelägna och meningsfulla vilket gör det värt att läsa den. 34 Durkin (refererad i Ivarson, 2008) menar att om ett barn som redan är läskunnigt vid skolstarten får samma undervisning som ett barn som inte är läskunnigt, är det omöjligt att göra en riktig mätning och bedömning av elevens vidareutveckling i förhållande till de tidigare kunskaper barnet hade vid skolstarten. De tidiga läskunnigas förmåga var betydligt mer välutvecklade än de som inte kunde läsa vid skolstart. Lärarna ansåg att de hade svårt att hitta böcker för de tidiga läsarna som var i femårsåldern, eftersom böckerna skulle anpassas både till elevernas avkodningsförmåga och till böckernas innehåll. Det som varierade bland de unga tidiga läsarna var läsintresset, då några elever klarade av att läsa kapitelböcker, andra inte. Detta gjorde att många elever ville läsa ett flertal enklare böcker och vissa ville läsa en bok som hade många sidor. Vid helklassundervisning kunde det hända att elever deltog i fonologiska övningar trots att de redan bemästrade de kunskaperna. Durkin menar att förklaringen är att eleverna inte ville betraktas som annorlunda och hamna utanför gruppen. 35 Stainthorp & Hughes (refererade i Ivarson, 2008) menar att tidiga läsare kan arbeta på egen hand med matematik eftersom de kunde tillgodogöra sig instruktionerna. Ett stort antal lärare ansåg att de tidiga läsarna hade en positiv effekt på de eleverna i klassen, där de tidiga läsarna fungerade som förebilder. Clark (refererad i Ivarson, 2008) har i en intervju med elever fått fram att arbetsmomenten många gånger var alltför enkla och inte 31 Björk & Liberg, s Björk & Liberg, s Lpo 94, s Ivarson, s Ivarson, s. 34 9

14 gav tillräcklig stimulans och utmaning. En del av eleverna oroade sig för att de skulle ses som annorlunda eftersom de arbetade med andra uppgifter än övriga elever i klassen. 36 Lärarna i Ivarsons avhandling påstår att de tidiga läsarna måste få tillfällen att läsa texter som är lämpade för deras läsförmåga. De läskunnigas analytiska tänkande kan utvecklas genom frågeställningar som för läsaren djupare in i texten, och eleverna kan sporras till att läsa med känsla och använda röststyrkan som ett verktyg när de högläser. Det är viktigt att låta de tidiga läsarna stimuleras för att vidareutvecklas. 37 Samtliga lärare i Ivarsons avhandling är överens om att lärandet måste individualiseras, och det gäller inte bara för de tidiga läsarna utan också för samtliga elever. Alla metoder och material som används i skolan måste anpassas till varje enskild elev. Det här kan innebära att de tidiga läsarna väljer att arbeta med samma material som resten av elevgruppen, och på så vis kommer de att arbeta med ett material de redan tillägnat sig, samtidigt som andra väljer att arbeta med ett annat material som kan vara svårare och därmed mer utmanande. För att se varje lärtillfälle som en utmaning bör varje lärare anpassa lärandet till varje elev vilket uppmuntrar till en gynnsam läsutveckling Ivarson, s Ivarson, s Ivarson, s

15 3. Metod Under denna rubrik kommer jag att presentera det som är relevant för mina frågor jag ställde vid interaktionsintervjuerna. I redovisningen presenterar jag varje lärare för sig och använder fingerade namn. 3.1 Urval Min undersökning bygger på intervjuer från två skolor i samma kommun. Jag hade även bokat en intervju i en annan kommun men läraren avbokade den planerade intervjun två timmar innan utsatt tid. Jag påpekade att det var frivilligt att ställa upp och att inga namn skulle redovisas i den färdiga rapporten. Jag valde ut två skolor för att undersöka om det fanns någon skillnad mellan skolornas sätt att arbeta. Jag gjorde tre kvalitativa intervjuer på varje skola. 3.2 Genomförande I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Metoden var relevant utifrån min frågeställning och av den anledningen valdes den. De kvalitativa intervjuerna valdes för att lärarna inte skulle veta frågorna i förväg och på så vis blir svaren mer spontana. Jag valde att intervjua eftersom det blir mer som ett djupgående samtal. Eftersom intervjun går utöver det spontana vardagliga samtalet där det utbyts olika uppfattningar och blir tillvägagångssättet för intervjuaren att omsorgsfullt ge riktade frågor till åhöraren. Därför är det som intervjuare viktigt att lyssna lyhört för att på så sätt få ta del av grundliga kunskaper som är beprövade. 39 Kvale menar att kvalitativa och kvantitativa metoder är redskap, vilkas funktioner är beroende av vilka forskningsfrågor som ställs. 40 Jag har genomfört intervjuer och nedtecknade svaren genom att föra noga anteckningar. Fördelarna med intervjuer är att man kommer personen närmre och att man inte behöver följa manuset till punkt och pricka. Jag hade några frågor som var gjorda i förväg som utgångspunkt till min frågeställning i rapporten. Intervjuerna tog från en halvtimme till drygt en timme att genomföra. Alla intervjuer genomfördes på respektive skola där lärarna 39 Steinar, Kvale. Den kvalitativa forskningsintervjun. (Lund: Studentlitteratur, 1997) s Kvale, s

16 arbetade. De sex lärare jag har intervjuat undervisar i grundskolans tidigare år, lärarna har mellan 7 42 års arbetslivserfarenhet. Deras utbildning är 1 7 lärare, lågstadielärare och småskolelärare, och de är verksamma på olika skolor i samma kommun. Fördelarna med teoridelen har varit att jag använt mig av ny forskning inom ämnet och på grund av det har jag känt mig väl förberedd vid intervjuerna. 3.3 Metodkritik Att jag bara antecknade och sammanfattade intervjuerna för att få fram information kan ses som en bristfällighet eftersom jag kan ha missat relevant information. Svårigheterna med mina intervjuer har varit att lärarna inte ska ta frågorna personligt på grund av att då jag kan tolka deras arbetssätt som negativt eftersom jag är påläst på ämnet. I och med att min undersökning inte är så omfattande kan jag inte få så tillförlitliga resultat som jag skulle ha fått om intervjuerna varit fler och på fler skolor i olika kommuner. 12

17 4. Resultat 4.1 Intervjuer Under denna rubrik kommer jag att redovisa intervjusvaren utifrån frågorna som ställdes under intervjun. I redovisningen av intervjusvaren har jag valt att sammanställa alla lärares svar tillsammans för att skapa en bättre överblick De sex lärarna har fingerade namn och Eva, Kristina och Birgitta vilka arbetar på samma skola. På den andra skolan arbetar Britt-Marie, Ulla och Mats. Redan innan eleverna kommer till skolan berättade fyra av de sex intervjuade lärarna att de alltid börjar med att göra ett lästest för att undersöka hur långt eleverna har kommit i sin läs- och skrivutveckling. Testet utförs på alla elever, men kallas olika beroende på vilken lärare som utför dem. Testerna kallas läsdiagnos, lästest och ett grundläggande test. Lärarna Mats och Ulla nämnde inget i sina intervjuer om ett eller flera lästest. De olika lärarna använder sig alla av begreppen läsare och icke läsare Hur arbetar du med läs- och skrivinlärning för de elever som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass? Mats arbetar med att individualisera sin undervisning så mycket som möjligt. Undervisningen kan innehålla bland annat texter som är anpassade efter vad eleverna tycker är roligt, det kan också vara att svara på frågor till texten och slutligen kan det handla om behållningen det vill säga vad man får ut av en läsupplevelse, vilket gör att eleverna utvecklas vidare. Det kan även vara frågor till texten som ska besvaras. Eva upplever inte att eleverna har tråkigt, men att hon som lärare kan ha dåligt samvete över att hon inte hittar tillräckligt med utmanande uppgifter till elever som är duktiga. Ulla anser att det sker individanpassning i hennes undervisning till en viss del eftersom hon förväntar sig olika saker av olika elever vilket gör att eleverna har olika extra-, bänk- och biblioteksböcker för att man som lärare ska hinna med varje elev. I Birgittas klass är läsläxan individuell och eleverna har ett individuellt arbetsschema. Hon poängterar att man inte får bromsa upp de som redan kan, de ska inte göra sådant de gjorde när de var fem år, utan eleverna måste få utvecklas på den nivå de befinner sig på. Kristinas elever har egna 13

18 arbetsscheman och en egen läsläxa, men alla är med i grunderna vid arbetsgången. De tidiga läsarna går vidare och arbetar med material som extraböcker eller med skrivhäften. Extraboken är en bok man fyller i som till exempel Ärtan och Pärtan, och skrivhäftet är till för att eleverna ska skriva små berättelser i dem. Britt Marie har ett arbetsschema och tycker att individanpassning sker i viss mån, men mycket beror på om man har en resursperson eller inte. Samtliga lärare som jag har intervjuat är överens om att alla elever ska vara med och träna bokstavsträning. Detta beror på att när eleverna kommer från förskoleklassen så kan eleverna bara versaler 41 eller så kan de några få bokstäver eller inga alls. Alla lärarna anser att eleverna bör få en grundläggande genomgång om hur bokstäverna ska skrivas. Alla lärare utom Eva är överens om att man måste individanpassa uppgifterna vid bokstavsträningen. Eva individanpassar inte uppgifter utan låter alla elever arbeta med samma bokstavshäfte där de målar, tränar på bokstäver och ord. Hos Kristina är de elever som kan skriva bokstäver med på genomgången men de har inget bokstavshäfte eftersom det innehåller en grundlig träning för de elever som inte kan. De elever som redan kan skriva får ett skrivhäfte att skriva bokstäverna i. Vid bokstavsträning använder Birgitta ett bokstavshäfte och de som är goda läsare arbetar i sin egen takt. Birgitta säger att hon är noga vid elevernas skrivträning, men att hon inte har överkrav. Vidare menar hon att det är viktigt att inte glömma bort de duktiga eleverna, de behöver ha mycket beröm, stöd och uppföljning för att de ska kunna gå vidare och arbeta individuellt. Hos Birgitta och Eva är alla elever med vid sammanljudningen. Birgitta anser att det är viktigt att alla elever hör ljuden. Eva anser att sammanljudningstiden är så kort stund under lektionen och därför utmanar hon de elever som redan kan läsa med svåra ord. Kristina anser att om eleverna kan läsa med antingen helordsmetod eller sammanljudning behöver de inte vara med på sammanljudningen. Om eleverna vill vara med får de naturligtvis det eftersom eleverna kan vara är nyfikna på vad Kristina som lärare gör tillsammans med de andra eleverna. De tre lärarna Ulla, Mats och Britt-Marie delar in eleverna i smågrupper där de skiljer de tidiga och sena läsarna åt. I de olika grupperna sammanljuder eleverna och stimuleras med annat material som Ärtan, Pärtan, bänk- och biblioteksböcker. 41 Stora alfabetet 14

19 Britt-Marie arbetar mycket med skrivutveckling eftersom hennes elever inte vet att varje mening börjar med stor bokstav och att det ska vara punkt i slutet på meningen. Britt- Marie visar eleverna hur det ser ut i böcker för att visa att man kan använda tecken som frågetecken, utropstecken och talstreck för att göra en berättelse mer intressant. För att utveckla sitt skrivande anser Mats, Ulla och Britt-Marie att det är viktigt att eleverna får läsa upp vad de har skrivit inför klassen. Ulla berättar att elever som har kommit långt i sin läs- och skrivutveckling skriver egna böcker, och då förväntar hon sig att de skriver flera meningar, men de behöver inte vara rättstavade. Kristina arbetar i smågrupper med läs- och skrivinlärningen där eleverna får en Kiwibok som det finns arbetsuppgifter till. Alla elever har ett eget arbetsschema men alla är med och lär sig grunderna. De tidiga läsarna går vidare och arbetar med material som till exempel en extrabok 42 eller ett skrivhäfte. I skrivhäftet skriver eleverna små berättelser. Samtliga av de intervjuade lärarna anser att de barn som lär sig läsa tidigt har ett bättre språk och har lättare att följa instruktioner. Eva påpekar att det är lättare för eleverna att tillgodogöra sig matematikboken och Kristina nämner att kvalitén på samtalen höjs eftersom de tidiga läsarna har ett mer vidgat ordförråd än de senare läsarna När du har läsundervisning, hur och vad gör du med de barn som redan kan läsa flytande? Eva och Kristina använder sig av läseboken Mini som har två svårighetsgrader. Mats och Birgitta använder sig av Tor, Elsa, Ola och Leo som har fyra svårighetsgrader och innehåller ordbilder. Britt-Marie och Ulla använder sig av läseboken Läståget som innehåller små diagnoser som gör att eleverna kan arbeta på i sin egen takt genom att gå vidare från kapitel till kapitel. Britt-Marie har erbjudit eleverna tillsammans med deras föräldrar ett annat material för att de ska få möjlighet att utmanas, men hittills har ingen elev valt ett annat material. Hon tror att det beror på att eleverna är rädda för att känna sig utanför. I Britt-Maries klass har de tidiga läsarna en annan läsläxa och ett mer avancerat lässchema än vad icke- läsarna har. Birgitta berättar att när hon lyssnar på de tidiga 42 Extraboken är en bok som man fyller i som till exempel Ärtan och Pärtan. 15

20 läsarnas läsläxa måste resten av klassen ha ett självgående material. Hon anser att grunden för att utveckla elevernas läsning är läsförståelse, och då använder hon sig av tyst läsning där innehållet och förståelsen är viktigare än att läsa fort. Det är även viktigt att läsa högt för sina klasskamrater anser Birgitta, Britt-Marie och Mats. Då tränar eleven på betoning och hastighet, samt att det ska låta intressant för att klassen lyssnar. Mats anser att det är viktigt för eleverna att de får ett läsmaterial som stimulerar läslusten där de förstår texten, men även att eleverna tycker det är roligt att läsa men också så att eleverna förstår texten Vilken är din erfarenhet av elever som kan läsa och skriva när de börjar första klass? Hur tycker du att eleven arbetar utifrån sin egen takt och förmåga? Mats säger att duktiga flickor har en inre motor vilket gör att de sällan tappar lusten, de driver på självmant och har egna idéer. Sedan finns det elever som bara hänger med på tåget. Ulla menar att de elever som kan läsa vid skolstart ofta har svårt att skriva, och de kan bara skriva versaler. Eva anser att de elever som hon har i sin klass har fått en god grund att stå på från förskoleklassen och på så vis har det varit lättare att genomföra elevernas läs- och skrivutvecklingen. Kristina berättar att hon väldigt sällan släpper eleverna fria vid skolstart. Även om eleverna kan läsa flytande är det inte säkert att de kan skriva. Eleverna kan också ha svårt med motoriken eller svårigheter med att sitta still. Britt-Marie vet att det är många barn som kan läsa och skriva när de börjar skolan, och eleverna i förskoleklassen arbetar ofta med versaler vilket gör att alla är med i genomgången av bokstavsträningen. Vidare menar Britt-Marie att även om man är en god läsare är det inte säkert att man är ambitiös vid skrivningen Vad gör du som lärare för att stimulera, stötta och motivera eleverna så att de utvecklas vidare i sin läs- och skrivinlärning? Eva anser att en lärare bör vara positiv, påhittig, lyhörd och försöka fånga eleven på den nivå han eller hon befinner sig på så att eleven kan gå vidare. Kristina tycker att det är viktigt med bra material, där övningarna både är enkla och utmanande, nästan på gränsen till för svårt. Hon anser att det stärker både elevens självkänsla och självförtroende för att han eller hon ska kunna gå vidare i sin utveckling. Mats menar att om han finner texter 16

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Kursplan. Kurskod SVA133 Dnr 99:60D Beslutsdatum 1999-09-24. Swedish-Developm. of Children's Ability to Read and Write

Kursplan. Kurskod SVA133 Dnr 99:60D Beslutsdatum 1999-09-24. Swedish-Developm. of Children's Ability to Read and Write Kursplan Kurskod SVA133 Dnr 99:60D Beslutsdatum 1999-09-24 Engelsk benämning Ämne Swedish-Developm. of Children's Ability to Read and Write Svenska Nivå 1-5 Kursplanen gäller från 1999-07-01 Inplacering

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Högläsningens betydelse för barns språkutveckling

Högläsningens betydelse för barns språkutveckling Högläsningens betydelse för barns språkutveckling Caroline Skogh & Jessica Åsberg Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik Examensarbete

Läs mer

Nu finns Vips för åk 1 3

Nu finns Vips för åk 1 3 1 SVENSKA ÅK 1 3 Nu finns Vips för åk 1 3 2 Det här är Vips! I Vips läslära utgår vi från högläsning och det lärande samtalet och jobbar på så sätt med läsförståelse direkt från start. Med hög läsningsboken

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i

Läs mer

Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll

Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll På Björkestaskolan i Nykvarn knäcker alla barn läskoden senast i årskurs ett. Ett strukturerat arbetssätt i små, flexibla elevgrupper redan från förskoleklassen, och noggrann uppföljning av varje elevs

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Hur kan vi arbeta med elevnära texter?

Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning 5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009) Förskolläraren:

Läs mer

På spaning efter framgångsfaktorer

På spaning efter framgångsfaktorer På spaning efter framgångsfaktorer Anne Nilsson och Tina Hernell -11 Hur arbetar ni med språk-,, läs- l och Förskoleklass skrivutveckling? Språklekar, t ex Bornholmsmodellen Bokstavskunskap Rita, måla

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG471 DIDAKTIK MED INRIKTNING MOT TAL-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING, 30 högskolepoäng Learning to speak, read and write, 30 higher education

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist. Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Genrer och texttyper

Genrer och texttyper Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Alla kan med kiwi. EXAMENSARBETE Hösten 2011 Sektionen för lärarutbildningen

Alla kan med kiwi. EXAMENSARBETE Hösten 2011 Sektionen för lärarutbildningen EXAMENSARBETE Hösten 2011 Sektionen för lärarutbildningen Alla kan med kiwi En studie om hur pedagoger upplever kiwimetoden som läsinlärningsmetod i årskurserna F-2 Författare Karin Andersson Handledare

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Literacy tillsammans med empatidockor

Literacy tillsammans med empatidockor Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

LÄSGLÄDJE ÅR 3. Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers. Gustavslundskolan, Växjö

LÄSGLÄDJE ÅR 3. Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers. Gustavslundskolan, Växjö LÄSGLÄDJE ÅR 3 Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers Gustavslundskolan, Växjö Paula Högström/ biblioteket (Skolbiblioteksforum), Maria Löfqvist/ Ljusglimten, Kerstin Lundberg/

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GUX141 Dnr 03:77 Beslutsdatum

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GUX141 Dnr 03:77 Beslutsdatum Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod GUX141 Dnr 03:77 Beslutsdatum 2003-03-13 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Svenska för de tidiga åren Swedish directed towards teaching and learning

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU

LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU Desirée Fristedt desiree.fristedt@lnu.se Svenska språket Institutionen för språk och litteratur HISTORIK LÄSINLÄRING Svenskarna har varit ett

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer