Utvecklingsplan för Individ- och Familjeomsorgen Ljusdals kommun Fastställd av Omsorgsnämnden den 26 augusti 2010.

Transkript

1 Utvecklingsplan för Individ- och Familjeomsorgen Ljusdals kommun Fastställd av Omsorgsnämnden den 26 augusti 2010 Omsorgsnämnden

2 Innehåll Rubrik Sidan Visioner. 3 Inledning.. 3 Övergripande mål och riktlinjer.. 4 Barn- och familjeverksamheten.. 6 Ekonomi- och vuxenverksamheten. 7 Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar 8 Horisontella faktorer.. 9 Vägledande principer.. 9 Fastställande och uppdatering av denna plan 10 Översiktsbild. 10 Ordförklaringar och förkortningar. 11 Färgmarkeringar Visioner grön markering och bokstavsmarkering V Mål blå markering och bokstavsmarkering M Avsiktsförklaring Omsorgsnämnden slår fast gul markering och bokstavsmarkering A 2

3 Visioner Alla barn och ungdomar i Ljusdals kommun skall få en trygg uppväxt med det stöd de behöver. Alla vuxna medborgare i Ljusdals kommun skall behandlas med respekt och få den hjälp och det stöd de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Inledning Individ- och familjeomsorgen är den del av Omsorgs- och socialförvaltningen som ansvarar för det som ibland kallas socialtjänst. Gemensamt är att det syftar på service och myndighetsåtgärder inom en rad områden och av mycket olika slag som regleras genom socialtjänstlagen. Allt från faderskaps- och adoptionsärenden till omhändertaganden och tvångsåtgärder för svårt utsatta barn, ungdomar eller vuxna. Försörjningsstöd och missbruksvård är två viktiga områden. Försörjningsstöd är en insats som de senaste åren ( ) ökat i omfattning och kostnad. Avdelningen för Individ- och familjeomsorg omfattar också stöd och insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar eller sjukdomar samt insatser som budgetrådgivning, medlingsverksamhet och handläggning av serveringstillstånd och andra alkoholärenden. Se översiktsbild. Individ- och Familjeomsorgen i Ljusdals kommun arbetar i tre funktionella enheter: Barn och familjeenheten, Ekonomi- och vuxenenheten samt enheten för stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar ( socialpsykiatri ). Här nedan redovisas visioner, mål och avsiktsförklaringar antagna av Omsorgsnämnden och fastställda av Kommunfullmäktige gällande hela avdelningen övergripande samt specifikt för dessa tre verksamhetsområden. Denna plan beskriver inte hela den omfattande och mångsidiga verksamheten inom IFO. Vi har valt att lyfta fram ett antal frågeställningar och begrepp där Omsorgsnämnden och medarbetare tillsammans formulerat visioner, mål och riktlinjer. Det gäller särskilt frågor eller områden där vi behöver utveckla och förbättra verksamheten. IFO har granskats under 2009 med avseende bl.a. på ledningssystem för kvalitet och ett nytt sådant som skall gälla hela Omsorgs- och socialförvaltningen är under arbete när detta skrivs våren Denna plan som främst är ett politiskt styrmedel bör kompletteras med verksamhetsplaner och mål på verksamhetsnivå. 3

4 Övergripande mål och riktlinjer Samverkan Samverkan är ett centralt begrepp för all verksamhet inom IFO. De ofta djupgående och livsviktiga problem inom invånarnas liv som blir föremål för insatser från IFO är också ofta av sådan karaktär att de måste lösas i samverkan mellan flera verksamheter, ofta flera myndigheter. Det ska senast 2012 finnas vägledande och övergripande överenskommelser på ledningsnivå med alla viktiga samverkanspartners. M All samverkan på individnivå (klient/kund) skall efter inhämtat samtycke konkretiseras i en samordnad och dokumenterad plan. Detta skall gälla senast från utgången av M Rättssäkerhet Kontakter med och insatser från IFO kännetecknas inte bara av att det gäller djupgående och livsviktiga frågor för invånarna. Det är också ibland fråga om myndighetsutövning som står i strid med den enskildes uppfattning. Verksamheten tillämpar vid behov tvångslagar, främst LVU lag om vård av unga och LVM lag om vård av missbrukare. Detta innebär att det måste ställas mycket höga krav på rättssäkerhet i all handläggning och beslutsprocesser. Förvaltningen skall två gånger årligen till ON redovisa nyckeltal för ärendemängd och handläggningstider för att nämnden skall kunna ta ställning till hur verksamheten uppfyller krav på rättssäker ärendehantering. M Evidensbaserad praktik Socialtjänsten i sin helhet har krav på sig att använda evidensbaserade metoder, dvs. de metoder som vid vetenskaplig utvärdering visat sig vara mest effektiva. (Se ordförklaringar) Det gäller både metoder vi själva använder i vårt arbete och metoder som används av verksamheter som vi anlitar t.ex. behandlingshem. Socialstyrelsens ger ut vad som kallas nationella riktlinjer som är sammanställningar av de metoder som visat sig effektiva. Det pågår också ett arbete på regional nivå med koppling till nationell nivå på SKL som går ut på att skapa strukturer som stödjer användningen av evidensbaserade metoder. Omsorgsnämnden slår fast: o Evidensbaserad praktik skall vara ett uttalat krav både på vår egen verksamhet och på insatser vi köper av andra vårdgivare. o Förvaltningen skall systematiskt arbeta för att skapa stödjande strukturer i verksamheterna för användning av evidensbaserade metoder. A Nationella riktlinjer som berör IFOs verksamheter skall aktivt arbetas in i verksamheternas dagliga rutiner enligt en fastställd plan som också beskriver vilka krav på utbildning och resurser som följer med införandet och upprätthållandet av metoderna. M All upphandling av vård skall ske efter en fastställd kvalitetssäkring utifrån Socialstyrelsens tillsynsregler. M 4

5 Nyckeltal och kvalitetssystem Användning av nyckeltal är en viktig del av kvalitetsmätning och utvärdering. Nyckeltal kan antingen vara generella och gemensamma med andra kommuners eller egna, framtagna för vår egen skull, inte för jämförelser med andra. Förvaltningen har med start 2010 ett uppdrag att ta fram ett nytt förslag till ledningssystem för kvalitet och en plan för hur detta skall implementeras. Tidigare kvalitetssystem (ledningssystem för kvalitet, kvalitetsplan) skall senast 2012 revideras och sedan årligen uppdateras. M Förvaltningen skall fr.o.m två gånger årligen till ON redovisa nyckeltal för ärendemängd och handläggningstider för att nämnden skall kunna ta ställning till hur verksamheten uppfyller krav på rättssäker ärendehantering. M Brukarundersökningar skall med start senast 2011 återkommande genomföras gentemot alla slags kunder inom Individ- och familjeomsorgen. M Personal och arbetsmiljö Individ- och familjeomsorgens personal har särskilda krav på sig att upprätthålla en hög kompetens, bevaka rättssäkerhet och dokumentera handläggning och beslut enligt detaljerade föreskrifter. Möten med kunder sker ibland i pressade situationer och hot om våld förekommer. Personalen har ofta en högskoleexamen och verksamheten ställer krav på fortlöpande uppdatering av yrkeskunskaperna. Omsorgsnämnden slår fast att förvaltningen skall: o Säkerställa en professionell utveckling både för nyligen utbildad och i yrket erfaren personal genom en individuell plan för kompetensutveckling. Den samlade bilden av behoven av kompetensutveckling skall redovisas för Omsorgsnämnden för prioritering. o Säkerställa en plan för introduktion av nyanställd personal utgående från de riktlinjer som tas fram centralt i kommunen. o Använda extern handledning för all personal med klientkontakter. o Säkerställa en trygg arbetssituation genom förebyggande åtgärder avseende hot och våld, vilket årligen skall rapporteras till nämnden. o Genomföra återkommande stressförebyggande åtgärder utifrån arbetssituationen. o IFO skall genom olika medarbetare delta på regional nivå i utvecklings- och kvalitetsarbete, metodutveckling, mm. A 5

6 Barn och familj Samverkan Barn- och familjeenheten inom IFO handlägger frågor som rör barn och familjer som adoptioner och faderskapserkännanden men också utredningar och omhändertagande av barn som far illa. Samverkan sker bl.a. inom ramen för den under 2009 startade Familjecentralen där barn- och mödravård, öppen förskola och socialtjänst ingår. Omsorgsnämnden skall säkerställa och stärka samverkan mellan skola och omsorger (SKOSarbetet) genom att senast under 2011 utveckla mål och visioner till ett samverkansavtal och en gemensam arbetsplan. M Rättssäkerhet Alla förhandsbedömningar gällande barn skall baseras på BBIC. Omsorgsnämnden önskar att verksamheten lämnar en licensansökan för BBIC senast under M Omsorgsnämnden slår fast att o Minst 90 % av alla utredningar gällande barn och ungdomar skall utföras inom 4 månader. o Nämnd och förvaltning skall verka för att kompetens och resurser för utredning och o behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin stärks. A Evidensbaserad praktik Vid alla insatser till unga med missbruksproblem och kriminellt beteende skall bedömning enligt ADAD användas. M Omsorgsnämnden slår fast att o Antalet erbjudna vårdformer/inriktningar vad gäller öppenvårdsinsatser skall utökas jämfört med 2009, vad gäller ungdomar med missbruksproblematik. o Målet för alla familjehemsplacerade barn skall vara att de klarar skolans nationella kunskapskrav. A Nyckeltal och kvalitetssystem Antalet vårddygn utanför hemmet skall reduceras med 5 % till år 2012 genom att vi förbättrar vår vårdkedja med förebyggande arbete och efterinsatser på hemmaplan. M Insatser för eftervård utanför hemmet skall konkretiseras i en eftervårdsplan (vårdkedjan) M 6

7 Ekonomi och vuxen Samverkan Ekonomi- och vuxenenheten handlägger bland annat ansökningar om försörjningsstöd och vård för missbrukare. Man samverkar bland annat genom beroendemottagningen som drivs tillsammans med landstinget. o Förvaltningen skall vidareutveckla samordnade insatser och resurser särskilt riktade till personer som riskerar att bli långvarigt beroende av försörjningsstöd. o En utredning skall göras avseende mottagare av försörjningsstöd som grund för en handlingsplan och strategiska åtgärder i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget m.fl. Rättssäkerhet Alla vårdinsatser gällande vuxna med missbruksproblematik skall senast 2012 baseras på ASI-bedömning (Se ordförklaringar sid. 11.) M Evidensbaserad praktik Antalet erbjudna vårdformer/inriktningar vad gäller öppenvårdsinsatser skall utökas jämfört med 2009, vad gäller vuxna personer med missbruksproblematik. A Nyckeltal och kvalitetssystem Verksamheten skall reducera antalet vårddygn på institution med 5 % till år M Omsorgsnämnden uppdrar åt förvaltningen att: o Utveckla samverkansavtal med bostadsföretag med ändamålet att minska antalet sociala kontrakt. 7

8 Stöd till personer med psykiska funktionshinder Samverkan Verksamheten som ger stöd till personer med psykiska funktionshinder har flyttat från avdelningen för handikappomsorg till individ- och familjeomsorgen. Enheten har sedan 1995 arbetat inom ett avtal med landstinget som gav kommunen ansvar för psykiatrisk hemsjukvård (behandling enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslagen). Detta avtal sades upp från kommunens sida 2009 och i dagsläget (maj 2010) är det fortfarande inte klart om och hur detta avtal kan avslutas. Idag fokuserar verksamheten på tre delområden: Boendestöd i ordinärt boende, serviceboende och dagverksamhet. Samverkan med landstinget och andra aktörer ör nu också ännu tydligare föreskriven i lagstiftningen, bland annat inom det som kallats en ny vårdform, dvs. psykiatrisk tvångsvård i öppen form. o Samverkansavtal skall initieras och avtalas från ledningen och omfatta såväl extern som intern samverkan. o Kompetens- och metodutveckling skall ske i samverkan med grannkommunerna för att stärka möjligheterna till utvecklad samverkan. A Rättssäkerhet Avtalsfrågan med landstinget har en betydelsefull rättssäkerhetsaspekt: Att arbeta med sjukvårdsuppgifter av läkarledd karaktär över huvudmannagränsen innebär svårigheter att skapa en god patientsäkerhet och motsvarande säkerhet för ansvarig personal. Nyckeltal Verksamheten skall med start senast 2011 till Omsorgsnämnden redovisa icke verkställda beslut. M Evidensbaserad praktik Verksamheten skall prioritera evidensbaserade metoder som ESL (Ett Självständigt Liv) och ACT (Assertive Community Treatment). (Se ordförklaringar sid.11.) M Riktlinjer för verksamheterna o Avgift för boendestöd skall omprövas utifrån rekommenderade riktlinjer i den statliga psykiatriutredningen (Anders Milton) o Dagverksamhet och sysselsättning för målgruppen skall byggas upp enligt principen jobb först. o Boende för målgruppen skall erbjudas enligt principen eget boende med individuellt utformat stöd. o Både inom boendestöd och dagverksamhet skall målgruppen dagligen erbjudas möjlighet till fysisk aktivitet. o Anhörigstöd och statliga medel för att utveckla detta skall vara tillgängliga även inom denna verksamhet. o Verksamheten skall se till möjligheterna att utnyttja särskild kompetens som målgruppen har fördel av inom verksamheter i vårt närområde. A 8

9 Horisontella faktorer Jämställdhet, jämlikhet och mångfald o Omsorgsnämnden och förvaltningen skall systematiskt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män och för ökad mångfald i alla arbetsgrupper. o En särskild utredning av hur Individ- och Familjeomsorgens verksamhet uppfyller krav på jämställdhet och jämlikhet gentemot olika grupper skall göras. Om så erfordras skall särskilda medel sökas för detta ändamål. o Omsorgsnämnden och förvaltningen skall verka för en mångfalds- och integrationsenhet för arbete med t.ex. tillgänglighets- och informationsfrågor. o Omsorgsnämnden och förvaltningen skall aktivt arbeta med mångfald och integration för att förebygga främlingsfientlighet. o Omsorgsnämnden och förvaltningen skall säkerställa kunskap och rättssäkert bemötande i frågor om våld i nära relationer (våld i hemmet, hedersrelaterat våld mm.) A Miljö o IFO skall medverka till en hållbar utveckling genom aktivt miljöarbete. A IKT Informations- och kommunikationsteknik o IFO skall tillägna sig ny teknik för att förbättra sina tjänster. Målet för användningen skall vara att frigöra resurser och att skapa en rättssäker handläggning och dokumentation. A Vägledande principer Socialtjänstlagen vilar på en rad viktiga och vägledande principer som alltså gäller för alla verksamheter enligt denna lag: o Helhetssyn När vi möter våra kunder skall vi se både deras person och situation med en helhetssyn som inbegriper olika aspekter och perspektiv. o Frivillighet och självbestämmande I allt arbete med människor med svårigheter i sin livssituation skall deras egen vilja och delaktighet alltid eftersträvas och uppmuntras. o Kontinuitetsprincipen Kontakter med oss som myndighet skall innebära en uppföljning och en fortsatt kontakt så länge det är motiverat och behövligt. Som kund ska man inte ständigt behöva möta nya personer. o Normaliseringsprincipen Insatser och åtgärder skall så långt det är möjligt bygga på delaktighet i vanliga medborgerliga sammanhang och situationer. o Närhetsprincipen Insatser och åtgärder skall så långt det är möjligt och önskvärt genomföras i kundens nätverk eller miljö. o Valfrihet Frivillighet och självbestämmande ovan kräver också en viss grad av valfrihet mellan olika alternativa insatser även om denna valfrihet också kan behöva begränsas i många situationer. o Tillgänglighet Våra verksamheter skall uppfylla höga krav på tillgänglighet såväl fysiskt som språkligt informativt. 9

10 Fastställande och uppdatering av denna plan Denna plan är upprättad av Omsorgsnämnden och antagen av Kommunfullmäktige. Planen gäller till Planens genomförande skall följas upp av Omsorgsnämnden genom återkommande rapportering. Planen kan uppdateras genom beslut i Omsorgsnämnden som då anmäler ändringar till Kommunfullmäktige för fastställande. Helena Brink Ordförande Omsorgsnämnden Marita Wikström Socialchef Översiktsbild Individ- och familjeomsorg Avdelningschef Thomas Renshammar Ekonomi och Vuxenenheten Enhetschef Margaretha Larsson Barn och Familjeenheten Enhetschef Chatarina Plomér Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar Enhetschef Ann-Sofie Forsberg 0,5 budget och skuldrådgivare 2 ekonomihandläggare 5 socialsekreterare 1,2 boendestödjare 0,8 alkoholhandläggare 7 socialsekreterare, 1 familjerättssekreterare 1 familjehemssekreterare 3 familjestödjare, 2 ungdomsstödjare 3 sjuksköterskor* 20 skötare *Avser inkl. verksamhet enligt HSL 10

11 Några förkortningar och ordförklaringar ACT : Assertive Community Treatment, samhällsbaserad integrerad behandling av multidisciplinära team. ADAD : Adolescent Drug Abuse Diagnosis, en strukturerad intervjumetod för bedömning av ungdomars problematik. Intervjun omfattar förutom bakgrundsuppgifter nio levnadsområden, fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid/vänner, relation till familjemedlemmar, psykisk hälsa, brottslighet, narkotika- och alkoholvanor. Problemtyngd skattas av den professionelle samt klient. Formuläret består av 150 frågor. ASI-bedömning: Addiction Severity Index, är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning inom missbruks- och beroendevård. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. BBIC: Barns behov i centrum. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt bibehålla och förbättra kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. EBP Evidensbaserad praktik, betyder användning av metoder som vetenskapligt bevisats vara effektiva eller mer effektiva än andra metoder. ESL (Ett Självständigt Liv) är ett pedagogiskt komplement till medicinering och träning inom stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar eller sjukdomar. Syftet med ESL som behandlingsmetod är att ge möjlighet för deltagaren att få mera kunskap om sin sjukdom och att hitta strategier att hantera vardagen så självständigt som möjligt. HSL Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, 1990:52 LVM lag om vård av missbrukare i vissa fall, 1988:870 SoL Socialtjänstlagen 2001:453 Evidens är vetenskapliga belägg som tjänar till att antingen stödja eller gå emot en vetenskaplig teori eller hypotes. (Wikipedia) 11