Bestämning av andel fossilt kol i avfall som förbränns i Sverige ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bestämning av andel fossilt kol i avfall som förbränns i Sverige ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Bestämning av andel fossilt kol i avfall som förbränns i Sverige RAPPORT U2012:02 ISSN

2

3 Förord De schabloner som används idag vad gäller avfallsförbränningens bidrag till växthuseffekten bygger på plockanalyser och antaganden och ger en förenklad bild med stora felkällor. En studie med kol- 14-metoden har visat att andelen fossil koldioxid från avfallsförbränning, troligen är mindre än vad branschen och myndigheterna hittills trott. Målet med detta projekt har därför varit att bestämma det fossila koldioxidutsläppet från avfallsförbränning i Sverige genom mätningar i avfall och rökgas. Projektet har genomförts av Evalena W Blomqvist och Frida Jones, båda från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Malmö januari 2012 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Författarnas förord Detta projekt har varit ett stort nationellt projekt som har varit mycket intressant och lärorikt att projektleda. Alla deltagare i projektet har arbetat med stor entusiasm och generositet med sin kunskap. Vi vill därmed passa på att tacka alla projektdeltagare från följande organisationer; Avfall Sverige, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, SP, Profu, Ramböll, Miljömätarna samt alla som deltagit från de sju avfallsförbränningsanläggningar: Dåva kraftvärmeverk Umeå Energi, Fortum Högdalen, Eon Händelöverket, Tekniska Verken i Linköping, Ryaverket Borås Energi och Miljö, Renova i Göteborg och Sysav i Malmö.

6

7 Abstract Determination of fossil content in combustible Swedish municipal solid waste This project aimed to determine the fossil carbon content in municipal solid waste combusted in Sweden by using four different methods at seven geographically spread combustion plants. In total the measurements campaign included 42 solid waste samples, 21 flue gas samples, three sorting analyses and two investigations of fossil carbon share by using the balance method. The fossil carbon content in the solid waste samples and in the flue gas samples was determined by using an accredited lab for C14-analysis. From the C14-analyses it was concluded that about a third of the carbon in solid waste is fossil. The two other methods, based on assumptions and calculations, gave similar results in the plants were they were used. Furthermore, the chemical characterization of all the solid waste samples showed a relatively homogenous elementary composition. A systematic error for the solid sampling method was discovered during the project, making the total measurement uncertainty 14 % fossil carbon, compared to 3 % fossil carbon for the flue gas samples. It was also noted that the accuracy of determining the fossil content by sorting analysis is greatly affected by the knowledge and correct data about different waste fractions, mainly the plastic fraction s, moisture content. Key words: Waste combustion, fossil share, C14

8

9 Sammanfattning Resultaten från detta projektet visar att andelen fossilt kol i det avfall som förbränns i Sverige är ungefär en tredjedel. Slutsatserna grundas på studier av avfall med fyra olika bestämningsmetoder på sju av Sveriges avfallsförbränningsanläggningar. Varje anläggning tog sammanlagt sex stycken prover på fast avfall och tre rökgasprover som båda analyserades med avseende på andelen fossilt kol vid Betalab Inc. i Miami, USA. Förutom fossilhaltbestämning gjordes också bränsleanalyser på alla fasta prover, vilket ger en god bild av avfallets kemiska sammansättning. Utöver fasta prover och rökgasprover utförde tre av anläggningarna plockanalyser och två anläggningar använde balansmetoden för att beräkna andelen fossilt innehåll med programvaran BIOMA. Balansmetoden är en beräkningsmetod som baseras på att det finns flera fundamentala skillnader mellan hur biogent och fossilt kol reagerar i en förbränningsprocess. Dessa skillnader möjliggör att deras reaktioner kan separeras genom beräkningsmodeller. Resultaten från den kemiska karaktäriseringen av avfallet visar på att skillnaden mellan de prover som innehöll mycket verksamhetsavfall, närmare 80 %, och de prover som endast togs på hushållsavfall inte är så stor. Huvudparametrar såsom kol, syre och väte uppvisar en relativ standardavvikelse som är mindre än 10%. Det samlade effektiva värmevärdet på alla prover uppmättes till 11 MJ/kg. Resultatet från fossilhaltbestämningarna i alla de fast proverna och rökgasproverna visar att 36% respektive 38% av kolet har ett fossilt ursprung. En andel som motsvara en fossil kolhalt på ca 10 vikt-% i en avfallsblandning. Det två andra metoderna som är baserade på antagande och beräkningar har, i de anläggningar där de testats, givit upphov till ungefär samma resultat som de två testade provtagningsmetoderna. Enkelt kan detta uttryckas som att cirka en tredjedel av kolet i det avfall som förbränns i Sverige har fossilt ursprung. Ett systematiskt fel i fastbränsleprovtagningsmetoden upptäcktes under projektet. Det visade sig att metoden ger upphov till för låga resultat vid låg fossil andel samt något för höga resultat vid högre andel fossilt material i avfallet. Den totala mätosäkerheten (dvs summan av det slumpmässiga och systematiska felen) uppskattas till 3% fossilt kol för rökgasprovtagningsmetoden medan fastbränslemetoden har en betydligt större osäkerhet pga det systematiska felet, motsvarande 14 % fossilt kol. Noggrannheten i fossilhaltsbestämning genom plockanalysmetoden påverkas mycket av att det finns bra kunskap och fakta om olika fraktioners, och då främst plasts, fukthalt.

10 Balansmetoden utvärderades under tre månader genom att programvaran installerades under tre månader hos en av anläggningarna samt att tidigare loggade data användes för vidare beräkningar från en anläggning. I det stora hela är balansmetoden en relativt användarvänlig metod, dock så finns det vissa områden som måste vidareutvecklas ytterligare innan det fungerar helt för detta ändamål. Metoden utvärderades endast under en kortare tid i detta projekt vilket gör att det finns stora möjligheter till att förbättra spridning och mätosäkerhet vid kontinuerlig användning. Förutom att utreda det fossila innehållet i avfall som går till förbränning avsåg projektet att undersöka användarvänligheten av de olika metoderna. Det är dock svårt att direkt jämföra de olika metoderna som använts i detta projektet eftersom de förutom uppskattning av det direkta fossila utsläppet av kol också ger annan information som är värdefull för anläggningsägaren. Val av metod kan därför också styras av andra omständigheter än den direkta bestämningen av det fossila utsläppet.

11 Summary The results from this project show that the share of fossil carbon in municipal solid waste used for combustion in Sweden is about a third. The conclusions are based on results from four different methods used in seven waste combusting plants in Sweden. Each plant took six solid waste samples and three flue gas samples, and both types were analyzed with the respect to the share of fossil carbon at Betalab Inc. in Miami, USA. Moreover, all solid waste samples were also used for further chemical characterization, which gave a good picture of the waste s chemical composition and it s variations. In addition to the solid samples and flue gas samples, three of the plants performed sorting analyses and two plants used the balance method to calculate the fossil content by using the software BIOMA. The balance method is a method based on that there are several fundamental differences between how the biogenic and the fossil carbon react in a combustion process. These differences allow separation of the processes by computer models. The results from the chemical characterization of the waste show that the difference between the samples that contained high shares of industrial waste (nearly 80 %), and the municipal solid waste, were not as great as first expected. The main parameters, such as carbon, oxygen and hydrogen show a relative standard deviation of less than 10 %. The mean calorific value of all samples was measured to be 11 MJ/kg. The results from the fossil share study of all solid samples and flue gas samples shows that the carbon with fossil origin is 36 % and 38 %, respectively. This correspond to a fossil carbon share of approximately 10 wt-% in a waste mixture. The two other methods, based on assumptions and calculations, gave similar results in the plants were they were used. Simplified, it can be expressed that a third of the waste that is combusted in Sweden has fossil origin. During the project a systematic error in the solid waste sampling method was discovered. It turned out that the method give rise to too low results when there is a low fossil carbon percentage and a slightly too high results when there is a higher share of fossil material in the waste. The total measurement uncertainty (i.e. the sum of the random and systematic errors) is estimated to 3 % fossil carbon for the flue gas samples, while the solid sampling method has a much greater uncertainty due to the systematic error, corresponding to 14 % fossil carbon. The accuracy of determining the fossil share by sorting analysis is greatly affected by the knowledge and correct facts about different waste fractions, mainly the plastic fraction, moisture content. The balance method was evaluated over a three-month period by installing the software in one plant, and use previously logged data from another to perform calculations. Overall, the balance method is a user-friendly method, however, there are some areas that need to be developed further before it works fully for this purpose. The method was only used for a short period of time in this project which means that there are significant chances to improve the measurement uncertainty for continuous use. Beside investigating the fossil share of the waste, the project was also established to investigate the usability of various methods. However, it is difficult to directly compare the different methods used in this project because beside the estimation of emitted fossil carbon the methods provide other information, valuable to the plant owner. Choice of method can also be controller by factors other than the direct determination of the fossil fuel emissions.

12

13 Ordlista AMS pmc SD SRF Accelerator Mass Spectrometry Percentage Modern Carbon Standardavvikelse Solid Recovered Fuel

14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Projektmål Projektgrupp Lagar och förordningar Tidigare studier i Sverige 3 2 Metoder Provtagningsplan Provtagning av fast avfallsbränsle Rosterpanna Fluidiserad bädd Bränsleanalyser Elementaranalys Bestämning av andel fossilt kol i fasta avfallsprover Provtagning av rökgas Bestämning av andelen fossilt kol Bakgrundshalt Beräkning av fossilt kol Fossilfritt avfall en referens Balansmetoden Plockanalysmetoden Plockanalyser Beräkningsmetod 10 3 Resultat Kemisk karaktärisering av avfall Bestämning av fossilt kol i avfall genom kemisk analys Bakgrundshalt för avfall Beräkning av fossilt kol i avfall med olika bakgrundshalter Fyra metoder för bestämning av fossilhalten i avfall Jämförelse av fastbränsleprovtagning och rökgasprovtagning Balansmetoden Plockanalysmetoden En anläggnings utvärdering av alla fyra metoder 22 4 Slutsatser 25 5 Fortsatt arbete 26 6 Referenser 27

15 1 Bakgrund Avfallsbranschen står mest sannolikt inför styrmedelsförändringar de närmaste åren, till exempel är det troligt att utsläppsrätter för fossilandel i hushållsavfall kommer att införas Förändringar som dessa aktualiserar metoder för en korrekt bestämning av fossil- respektive biogenandel i utsläppen från avfallsförbränning. De metoder man idag använder för att uppskatta avfallsförbränningens utsläpp av fossilt kol bygger på plockanalyser och schablonberäkningar, vilket mest sannolikt ger en förenklad bild med möjlighet till stora felkällor. Analysresultat från en mindre förstudie, som genomfördes av Renova i Göteborg, visade på att andelen fossil koldioxid från avfallsförbränning kan vara lägre än vad man tidigare antagit. Som ett resultat av denna mindre studie initierades detta projekt för att noggrant utreda och att samla underlag till en diskussion kring avfallsförbränningens roll i ett klimatanpassat avfallshanterings- och energisystem. Resultaten från ett sådan utredning kan därefter användas som underlag för att bättre bedöma klimatpåverkan från avfallsförbränning samt även fungera som underlag vid diskussioner om olika styrmedel, såsom exempelvis elcertifikat och handel med utsläppsrätter. Sverige är inte det enda landet som nu valt att utreda frågan om avfallsförbränningens direkta fossila utsläpp. Som exempel kan det nämnas att det pågår eller håller på att startas upp studier i Danmark, Holland och England. 1.1 Projektmål Projektet syftar till att bestämma andelen fossilt kol i det avfall som förbränns i Sverige samt att utvärdera fördelar och nackdelar med fyra olika bestämningsmetoder nämligen: 1. provtagning av det fasta avfallet, 2. rökgasprovtagning, 3. beräkningar enligt balansmetoden och slutligen 4. modellering baserad på plockanalyser Eftersom ett stort antal fasta avfallsprover kommer genereras inom ramen för projektet så möjliggör det även en kemisk karaktärisering av det avfall som förbränns i Sverige. Det långsiktiga och övergripande målet med projektet är att ge branschen och myndigheterna bra faktaunderlag för kommande diskussioner om förändring i framtida styrmedel inom avfallsområdet. 1

16 1.2 Projektgrupp Projektet initierades och finansierades av Avfall Sverige Andra finansiärer till projektet är Energimyndigheten och det sju medverkande avfallsförbränningsanläggningar: Dåva kraftvärmeverk Umeå Energi, Fortum Högdalen, Eon Händelöverket, Tekniska Verken i Linköping, Ryaverket Borås Energi och Miljö, Renova i Göteborg och Sysav i Malmö. Projektledning står SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för tillsammans med en styrgrupp bestående av representanter från varje medverkande anläggning, Avfall Sverige, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Inblandade i projektet är också Miljömätarna AB, Ramböll Energy och Profu, som i nämnd ordning utför analyser i rökgas, balansmetodberäkningar och plockanalysberäkningar. 1.3 Lagar och förordningar Avfallsförbränning är ett område som är väl reglerat. Sektorn faller under både regelverken för avfallshantering samt gällande regelverk för energisektorn. Regelverk och styrmedel på området har skjutit in sig på olika saker, i detta avsnitt nämns dock bara en del av de som varit relevanta med avseende på fossilandel i avfallet. Skatt på förbränning av avfall har utretts vid ett flertal tillfällen. De senaste exemplen på detta är En BRASkatt? - beskattning av avfall som förbränns [1] och Skatt i retur [2]. Den förstnämnda ledde efter en del turer och ändringar till inkluderandet av hushållsavfall bland de bränslen som skulle beskattas enligt lagen om skatt på energi [3] 1 juli 2006, medan den sistnämnda var huvudförklaringen till varför hushållsavfall exkluderades igen i samma lag från och med 1 oktober Målen med skatt på förbränning av avfall har varit flera. Dels att styra mer mot materialåtervinning men också att styra korrekt mot de svenska principerna i energisystemet (såsom kraftvärmeproduktion). När avfallet så beskattades gjordes det utifrån en schablon om att 12,6 % av hushållsavfallet utgörs av fossilt kol. Dessutom var det enbart hushållsavfallet som beskattades. Schablonen infördes för att det bedömdes som för svårt och kostbart att mäta fossilandelen. Skatt i retur slog också ner på dessa faktorer och konstaterade att skatten saknade den styrande effekt den var tänkt att ha, förutom mot kraftvärme. I dagsläget finns det ytterligare en schablon för andel fossilt/biogent i just hushållsavfall. Det är i lagen om ursprungsgarantier, som började gälla 1 december 2010, där energin från hushållsavfall anses vara till 60 % förnybar. I den nya handelsperioden inom EUs system för utsläppsrättshandel (ETS) som sträcker sig från 2013 till 2020 inkluderas samförbränningsanläggningar. Statusen för de svenska anläggningarna som traditionellt setts som avfallsförbränningsanläggningar är oklar och det kan vara så att vanliga avfallsförbränningsanläggningar kan komma att omfattas av systemet från Detta har ytterligare satt frågan om mätning av de fossila CO 2 -utsläppen på sin spets då regelverken kring ETS kräver hög noggrannhet på bestämningen av utsläppen. Noggrannheten som krävs är anpassad efter mer homogena bränslen som olja och kol men spiller över på avfallet då samma noggrannhet krävs oavsett bränsle. För tillfället pågår arbetet med att ta fram en förordning för mätning och övervakning i samband med ETS. Då den inte är färdig kan det bara konstateras att projektets resultat i högsta grad är intressanta även ur den lagstiftande aspekten. 2

17 1.4 Tidigare studier i Sverige I rapporten CO 2 utsläpp från svensk avfallsförbränning [4] från 2003 har Profu studerat hur stor del av bränslet vid svenska avfallsförbränningsanläggningar som bör räknas som fossilt. Resultaten är baserade på avfallssammansättningen som rapporterats från svenska avfallsförbränningsanläggningar till RVF 1 från 1996 fram till att studien genomfördes. I slutsatserna för projektet menar Profu att ca 14 vikt-% av det inkommande avfallet har fossilt ursprung. Rapporten finns också sammanfattad med ett extra förord och kommentarer i RVF:s rapport 2003:12 [5]. Resultaten i rapporten ligger bakom riktlinjer såsom att 85 % av avfallsbränslet bör beaktas som biobränsle samt rekommendationer om att CO 2 -faktorn för förbränning av avfall bör vara just 25 g/mj bränsle i officiell rapportering. Avfallsbolaget Renova i Göteborg har på eget initiativ studerat fem bränsleprover tagna 2008 från avfallskraftvärmeverk i Sävenäs i Göteborg. Proverna på blandat avfall togs ur avfallsbunkern enligt samma metod som användes i detta projektet. Därefter analyserades fossilandelen genom kol-14- analyser hos ett ännu ej ackrediterat laboratorium. Dessa första resultat visade på att andelen fossilt kol i det blandade avfallet endast var ca 10%, vilket är väldigt mycket lägre än det som antagits i schabloner som används av myndigheter och inom avfallsbranschen idag [5]. Eftersom resultaten i dessa första analyser var oväntat låga analyserades dessa igen vid ett senare tillfälle hos Beta Analytics i USA som är ett ackrediterat analyslaboratorium. Analysresultaten visade då på en fossilandel närmare 30%. Detta visar på vikten av att använda sig av ett laboratorium som är ackrediterat för bestämning av fossilandelen kol. 1 RVF har sedan dess bytt namn till Avfall Sverige 3

18 2 Metoder 2.1 Provtagningsplan I projektet ingår sju förbränningsanläggningar med geografisk spridning från Malmö i söder till Umeå i norr samt med en fördelning mellan roster och fluidbädd teknik som speglar Sveriges avfallsförbränningsanläggningar, se Tabell 1. Alla sju anläggningar tog under perioden oktober 2010 till augusti 2011, sex representativa bränsleprover, tre rökgasprover samt genererade två s.k. fossilfria avfallsprover. Utöver detta utförde fyra av anläggningarna plockanalyser för input till kommande beräkningar/modelleringar samt att två anläggningar även utvärderade balansmetoden. Alla metoder är utförda så att ett representativt dygnsprov ska erhållas samt att proverna har tagits utspridda i tiden så att matrisen på bästa sätt representera ett års avfallsförbränning i Sverige. Provtagningsmatrisen nedan visar när i tiden de olika provtagningarna utfördes på varje anläggning (Tabell 2). Tabell 1 Deltagande anläggningar Anläggning Stad Typ av anläggning Renova Göteborg Roster Sysav Malmö Roster Umeå Energi Umeå Roster Fortum Högdalen Stockholm Roster Tekniska Verken Linköping Roster EOn Händelöverket Norrköping Fluidiserad bädd Borås Energi och Miljö Borås Fluidiserad bädd Tabell 2 Provtagningsmatris för projektet. År Månad S O N D J F M A M J J A Renova A A A A, R A, R, A, R, F P, F Sysav A A A A, R F A, R A, R, F, P Umeå Energi A A A, F A A, R, F Fortum A A A A, R, F A, R, F A, R, P Högdalen Tekniska Verken A A A, A, R A, R A, R, P Eon A A A A, R, F A, R A, R,F Händelöverket Borås Energi och Miljö A A A, R A, R A R, F A, R A = Fast avfallsbränsleprov, R = Rökgasprov, P = Plockanalys för beräkningar, F = Fossilfritt avfallsprov 4

19 2.2 Provtagning av fast avfallsbränsle Provtagning av avfall är en komplicerad process på grund av osäkerheten att erhålla ett representativt prov från en relativt heterogen blandning. Sammansättningen i en stor avfallsbunker ska i slutet representeras av ett prov på endast några gram som används för den kemiska analysen. Ett prov kan användas om provtagningen har utförts korrekt och på ett representativt sätt men med förbehållet att det endast representerar ett visst avfall och dess unika sammansättning vid det tillfället. Genom att utföra upprepade provtagningar under en längre tid erhålls en bättre överblick av bränslets sammansättning. Komplexiteten i provtagning påverkas i stort av om avfallsbränslet är förbehandlat genom krossning eller inte innan det förbränns. Mer information om provtagningen finns i Appendix I. Provtagning av det fasta avfallsbränslet utfördes av personal från varje anläggning Rosterpanna Då huvuddelen av avfallet inte krossas och blandas innan förbränning i en rosterpanna har provet en hög heterogenitet. Detta gör att bränslet kräver en komplex provtagningsprocess för att bränsleprovet skall bli representativt. I ett tidigare arbete kvalitetsutvärderades en metod för provtagning och neddelning av heterogent avfall, denna provtagningsmetod används i detta projekt [6]. Metoden inleds med att materialet i bunkern blandas av traversföraren innan provet på fem till sju ton tas ut. Därefter krossas och blandas provet innan det slutligen neddelas till 30 kg. En neddelningsmetod baserad på CEN/TS15442 användes därför under provtagningskampanjen vid rosteranläggningarna. Prov skickas därefter vidare för provberedning och analys. En del av provet sparades också för eventuellt framtida analyser Fluidiserad bädd I de två anläggningarna som har fluidiserande bäddar är det inkommande avfallet förbehandlat och krossat och därmed även blandat. Detta medför att en relativt enkel provtagning av det fasta avfallet kan utföras med en spade direkt i fallande ström innan det matas in i bädden och förbränns. Ett representativt dygnsprov på 30 kg erhålls genom att flera prover tas utspridda under provtiden. Den slutliga provvolymen skickas därefter vidare för provberedning och analys. En del av provet sparades också för eventuellt framtida analyser. 2.3 Bränsleanalyser Elementaranalys Samtliga prover provberedes och analyserades vid SPs ackrediterade kemilaboratorium. Proverna neddelades och maldes enligt rutiner och standarder för provberedning inför analys. För varje bränsleprov genomfördes en analys av huvudelement, en analys av askbildande ämnen (oorganiska komponenter med en koncentration på normalt g/kg torrt bränsle) och en spårämnesanalys (komponenter som har en låg koncentration, normalt mg/kg torrt bränsle). Tabell 3 visar de olika analysmetoderna som användes samt vilka parametrar som analyserades i proven. 5

20 Tabell 3 Analysmetoder för bränsleproverna Parameter Metod Fukt SS-EN Askhalt SS-EN S, Cl CEN/TS C, H, N CEN/TS Värmevärde SS-EN Askbildande element (Al, Si, Fe, Mn, Ti, Ca, Mg, Ba, Na, K, P) Mod. ASTM D 3682 Spårämnen (As, Pb, Cd, Cr, Cu, Co, Ni, Zn, V, Mo, Sb) Mod. ASTM D 3683 Hg EPA Bestämning av andel fossilt kol i fasta avfallsprover De malda och provberedda proverna från den kemiska analysen skickades till det ackrediterade laboratoriet Beta Analytic Inc. i Miami, USA, för vidare bestämning av halten fossilt kol. Proverna analyserades med AMS (Accelerator Mass Spectrometry) enligt standarden SIS-CEN Provtagning av rökgas Rökgasprovtagning genomfördes vid tre tillfällen vid varje anläggning enligt standard ASTM D Eftersom provtagningsmetoden är baserad på ett konstant flöde över tid (motsvarar ett provtagningsflöde på ca ml/min) måste anläggningen gå med relativt jämn last. I standarden finns det angivna godkända gränser för hur mycket flödet i anläggningen får variera för att provtagningsmetoden kan anses vara likvärdig en flödesproportionell provtagning. Vid provtagningen loggades därför minst en parameter som direkt kunde kopplas till driftens stabilitet och pannlast (exempelvis: rökgasflöde, bränsleflöde etc.). Rökgasprovtagningarna inom projektet kan enligt standarden anses vara likvärdiga med en flödesproportionell provtagning. Provtagningen utfördes efter rökgasrening under ett dygn samtidigt som en parallell provtagning av det fasta avfallet utfördes. Under ett dygn insamlades totalt 20 liter rökgas. Provet neddelades därefter och ett 5-liters prov skickades direkt vidare för fossil bestämning medan resten sparades som reserv. Gasproverna analyserades med AMS enligt standardmetod SIS-CEN av Beta Analytic Inc. i Miami, USA. Provtagningen utfördes av Miljömätarna i Linköping AB. 2.5 Bestämning av andelen fossilt kol Bakgrundshalt För att kunna beräkna andelen fossilt kol i ett material relateras den uppmätta halten till en bakgrundshalt som är representativt för materialets ålder. Denna bakgrundshalt representerar kvoten mellan 14 C/ 12 C isotoperna i atmosfären för den tiden som materialet växte och därmed adsorberade koldioxid. Kvoten mellan 14 C/ 12 C isotoperna i atmosfären har uppmätts sedan 1950-talet och presenteras i Figur 1 som pmc (percentage Modern Carbon). Den tydliga toppen i mitten av 60-talet orsakades av atombombprovsprängningar i atmosfären, därefter sjunker den relativa halten av kol-14 i atmosfären. Ett fossilt material uppmäter ett pmc lika med noll medan en ung biomassa (ex gräs, mat) har ett pmc motsvarande dagens kvot i atmosfären dvs 107. Biomassa som t ex är äldre exempelvis 40 respektive 20 år uppmäter en bakgrundshalt motsvarande 131 och 114 pmc (Figur 1). Om materialet är relativt homogent och har växt under en begränsad period kan bakgrundshalten uppskattas med relativt god 6

21 säkerhet (exempelvis ett homogent biobränsle). För heterogena material såsom tex SRF (Solid Recovered Fuel) och avfall blir fallet något mer komplext eftersom kol fraktionen är heterogen. Detta betyder att en representativ bakgrundshalt för avfall är en mix av olika pmc från dagens nivåer och så långt bak som kanske 30-talet. I SIS-CEN/TS 15747:2008 rekommenderas en gällande bakgrundshalt för SRF till 112 pmc. Detta värde har beräknats genom en antagen sammansättning av de olika kolkällorna. Figur 1 Förändring av den relativa kol-14-halten i atmosfären från 1955 till mitten av 1990-talet [7] Beräkning av fossilt kol Andelen fossilt kol som uppmäts i provet beräknas enligt formel nedan: C fossil = Fossilt kol (%) C total = Kol uppmätt (%) pmc uppmätt = Uppmätt kvot i provet (%) pmc REF = Beräknad bakgrundshalt (%) Räkneexempel: Ett SRF prov, dvs bakgrundshalt (pmc REF ) motsvarar 112, uppmäter 61,7 pmc och innehåller 52,0 % C. Andelen fossilt kol blir då 71,4 %. Det är tydligt att bakgrundshalten har betydelse för resultaten vilket gjorde att projektgruppen valde att försöka utreda möjligheten i att uppmäta en representativ bakgrundshalt för avfall genom att generera fossilfria avfallsprover. 7

22 2.5.3 Fossilfritt avfall en referens För att ta fram en bakgrundshalt för projektet utfördes två kompletterande provtagningar av avfall vid varje anläggning. Ett prov med oöppnade soppåsar neddelades enligt samma metod som tidigare så att ett representativt prov på kg erhölls. De fossila materialet i detta prov utsorterades därefter enligt bästa förmåga och det kvarvarande sk fossilfria provet skickades för vidare analys. 2.6 Balansmetoden Balansmetoden är en beräkningsmetod baserad på massbalanser och energibalanser som tillsammans ger ett överbestämt ekvationssystem. Metoden använder sig av driftdata från befintligt styrsystem på anläggningen. Den viktigaste indata är balansen mellan syrekonsumtionen och koldioxidbildning i processen. Själva metoden bygger på att det finns flera fundamentala skillnader mellan hur biogent och fossilt kol reagerar i en förbränningsprocess vilket möjliggör att deras reaktioner kan separeras. Några av dessa skillnader är: Kol/Syre kvot: Fossila bränslen som t.ex. plast har en hög kol:syre kvot i extremfall som t ex polyeten är förhållandet oändligt eftersom polyeten inte innehåller något syre alls. Medan en typisk biomassa, t.ex. cellulosa, (-C 6 H 10 O 5 )- n, kan ha en kol:syre kvot på nästan 1. Syre konsumtion: På grund av det högre syre innehållet i ett biogent material konsumerar dessa mindre fritt O 2 (d.v.s. fritt syre tillsatt genom förbränningsluften) vid förbränning. Energiinnehåll: Ett fossilt material har generellt ett högre energiinnehåll eftersom biogent material innehåller mer vatten och mindre inert material per massa. Vid förbränning av avfall produceras CO 2 samtidigt som O 2 från luft förbrukas enligt nedan två generella reaktioner specifika för de två kolkällorna: A. Biomassa (cellulosa): (-C 6 H 10 O 5 -) n + 6O 2 6CO 2 5H 2 O B. Fossilt (Polyetenplast): (-CH 2 -CH 2 -) n + 3O 2 2CO 2 + 2H 2 O Där är alltså en skillnad på hur mycket O 2 de olika reaktionerna förbrukar; reaktion A förbrukar 1 mol O 2 för varje mol producerad CO 2 medan reaktion B förbrukar 1,5 mol O 2 för varje producerad mol CO 2. Detta ger en skillnad på 50 % i O 2 förbrukningen beroende på om ett biogent eller fossilt kol är källan till CO 2. Genom att utgå från de två ytterligheterna, 100 % biogent material respektive 100 % fossilt material, kan teoretiska värden för värmevärde (HV waste, kj/kg) och syreförbrukning (O 2 ) beräknas. Ett Cwaste plausability test för att kontrolleras om de aktuella beräknade värdena är rimliga, d.v.s. ligger innan för gränserna för vad som är möjligt kan också utföras. För att kunna genomföra beräkningarna krävs information om följande processparametrar: 8

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Mätning av fossilandel i rökgas ISSN 1103-4092

Mätning av fossilandel i rökgas ISSN 1103-4092 Mätning av fossilandel i rökgas RAPPORT F2012:06 ISSN 1103-4092 Förord De schabloner som används idag vad gäller avfallsförbränningens bidrag till växthuseffekten bygger på plockanalyser och antaganden

Läs mer

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen -

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen - Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen - inverkan av metoder för provtagning och provberedning SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Evalena Wikström-Blomqvist, Lennart Gustavsson, Jolanta

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

03.01.11 CHRISTIAN RIBER: BIOMA SOFTWARE

03.01.11 CHRISTIAN RIBER: BIOMA SOFTWARE 03.01.11 CHRISTIAN RIBER: BIOMA SOFTWARE Balansmetoden för bestämning av fossilandelen i avfall (BIOMA) Christian Riber, Göran Olofsson Disposition Part I Ramboll The need Methodology Part II The solution

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Upprättad av Kirsti Sandelin, Miljöbolaget i Svealand AB Sammanfattning Hushållset i denna plockanalys bestod av ett moderprov med rest där matet samlas

Läs mer

Metod för beräkning av andelen fossilt kol i avfallsbränsle

Metod för beräkning av andelen fossilt kol i avfallsbränsle Metod för beräkning av andelen fossilt kol i avfallsbränsle Tekniska Verken, Linköping Sofia Öberg LIU-IEI-TEK-G--13/00522 SE Examensarbete Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Linköpings

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll

Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll Sammanfattning I detta projekt beräknas energiandelen av det fossila avfallet i hela det norska avfallet till förbränning.

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Svenska erfarenheter EU-ETS

Svenska erfarenheter EU-ETS Svenska erfarenheter EU-ETS DAKOFA SEMINAR Metoder till måling av CO 2 Presentation den 31 oktober Claes Vallin, Ordförande i Avfall Sveriges styrmedelsgrupp, Energistrateg vid Tekniska verken i Linköping

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB Plockanalys en metod för karakterisering av avfall Sanita Vukicevic NSR AB NSR Avfallslaboratorium - fr 1997 Plockanalyser - utvärdering av hushållens och industrins källsortering Kvalitetskontroll av

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Karakterisering av fasta inhomogena avfallsbränslen - inverkan av metoder för provtagning och provberedning RAPPORT F2008:05 ISSN 1103-4092

Karakterisering av fasta inhomogena avfallsbränslen - inverkan av metoder för provtagning och provberedning RAPPORT F2008:05 ISSN 1103-4092 Karakterisering av fasta inhomogena avfallsbränslen - inverkan av metoder för provtagning och provberedning RAPPORT F2008:05 ISSN 1103-4092 Förord Provtagning av bränslen är alltid ett område som leder

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Rapport E2014:01 ISSN 1103-4092. Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning

Rapport E2014:01 ISSN 1103-4092. Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning Rapport E2014:01 ISSN 1103-4092 Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning Förord Det finns ett behov av att undersöka hur den brännbara fraktionen kommer

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Sammanfattning Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Uttagna

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 12.6.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 151/9 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 493/2012 av den 11 juni 2012 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av närmare

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Sid 1(5) Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 Karlshamnsverkets Laboratorium Vi är idag sex personer som arbetar på laboratoriet. Denna bemanning ger oss inte

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Enklare vardag Hållbar framtid Hållbarhet Sol, vind och vatten Forskning om framtidens biobränslen Elbilar och laddstolpar Hållbara Ålidhem Elnät Koncernen ägs av Umeå kommun och har fyra affärsområden

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Sid 1(5) Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett att slutbehandlas

Läs mer

Kopparsmälta från Hagby

Kopparsmälta från Hagby UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 5: Förslag till driftdatainsamling RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 1 Innehåll Kort om Bestwood. NIR vad är det? On-line mätning Mottagningsmätning 2 Bestwood Startade 1996, med grunden

Läs mer

SAKAB AllFa Plockanalys

SAKAB AllFa Plockanalys SAKAB AllFa Plockanalys Rapport Östersunds Kommun 30/6-5/7 2010 Sammanfattning Hushållsavfallet i denna plockanalys bestod av två moderprov; flerfamiljshus samt villaområde. Plockanalysen utfördes 2010-06-30

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge

Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge Taina Noopila, 6.6.2007 Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Kort om Ekokem Eliminering av skadliga

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU

Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU Utbyggningen av reningsverket gav omedelbar effekt i Fyrisån! Tot-P i Fyrisån Flottsund 1600 1100 Tot-P µg/ l 600 100 1965 1970 1975 1980

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning Sidan 1 av 17 Sammanfattning av korrosionsförsök: Cu i rent vatten efter 6 månader Experimentaluppställning Sidan 2 av 17 Varifrån kommer vätgas och korrosionsprodukter? Gasfasen Vätskefasen H 2 O Tryck(tid)

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Förstudier inför Landfill mining

Förstudier inför Landfill mining Förstudier inför Landfill mining Marika Hogland http://lnu.se/ 2013-07-01 Kartrineholm 15 min Landfill Mining? Återvinning, användning, återanvändning, försäljning ell kompostering. Återvinning jordmassor

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor Sanering av Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA A.1 BILAGA A.1 Grundläggande karakterisering av muddermassor Samlingsprover: 100296 Inre hamnen 1) 100297 Väster ön Rävsmålan 2) 100298 Öster ön Rävsmålan

Läs mer

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat. RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport

Läs mer

Glasdeponier - risk eller resurs?

Glasdeponier - risk eller resurs? Glasdeponier - risk eller resurs? Yahya Jani PhD in Chemical Engineering Researcher in the Dep. of Biology and Environmental Science yahya.jani@lnu.se Landfill Mining Landfill Mining Landfill mining: Betyder

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 14 december 2012 1. Introduktion till CCS (CO 2 Capture & Storage)

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer